Verksamhetsplan med budget 2011 och planeringsförutsättningar för 2012 och 2013 Förslag (s), (v) och (mp)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan med budget 2011 och planeringsförutsättningar för 2012 och 2013 Förslag (s), (v) och (mp)"

Transkript

1 Verksamhetsplan med budget 2011 och planeringsförutsättningar för 2012 och 2013 Förslag (s), (v) och (mp) 1 (1)

2 Förord till landstingets budget för år 2011: En tillgänglig vård som ges efter behov Örebro läns landsting satsar 7,7 miljarder kronor under ett år för att åstadkomma en bättre hälsa för befolkningen. Det innebär drygt 21 miljoner kronor per dygn. Det är ett stort ansvar som ligger på oss alla, var vi än finns i landstingets tjänst, att dessa pengar används så att de på bästa sätt kommer patienterna och länsinvånarna till nytta. Det räcker inte att ha patienten i fokus, vi vill ha patientens fokus. En tillgänglig vård som ges efter behov är ledstjärnan för verksamhetsplan och budget för Örebro läns landsting för år Här finns prioriteringar och uppdrag, som ska förverkligas i det dagliga vårdarbetet i landstinget. Vi vill skapa Sveriges bästa vårdcentraler i Örebro län Det ska vara enkelt och gå snabbt att komma till vården. Vi fortsätter det målmedvetna arbetet med att öka tillgängligheten för länsborna. Primärvården ska fortsätta förbättra sin tillgänglighet och ett arbete ska påbörjas kring en vision om att länets primärvård ska tillhöra de bästa i landet. Fortfarande finns stora problem med bemanningen på våra vårdcentraler, framför allt på mindre orter. Vi kommer att satsa rejält på ett arbete med att utveckla länets vårdcentraler. Under perioden avsätts pengar för att möjliggöra rekrytering av fler läkare, dietister, sjuksköterskor, medarbetare med psykosocial kompetens, neurosjukgymnaster och annan vårdpersonal. Över 50 miljoner kommer att läggas på utvecklingen av primärvården under Äldres hälsa En stor del av landstingets verksamhet riktar sig till äldre i en eller annan form. Andelen äldre i befolkningen ökar och riskerna för att drabbas av sjukdom ökar ju äldre man blir. God hälsa och livskvalitet baseras på att man kan behålla en hög psykisk, fysisk och social aktivitetsnivå. Därför fortsätter vi att satsa på hälsofrämjande insatser för äldre kvinnor och män. I årets budget finns även satsningar på en minnesmottagning vid nya vårdcentralen och äldrecentret i Örebro, Ängen. Vi kommer också att satsa på forskning för att utveckla tekniska stödsystem för äldre, samt forskning kring äldres sjukdomar och läkemedel. Arbetet med regelbundna läkemedelsgenomgångar för äldre kommer att fortsätta i länet. Barn och unga Barn och ungas hälsa är något vi prioriterar högt. Inga barn, unga eller föräldrar ska behöva känna att de måste avstå vård på grund av ekonomiska faktorer. Vi höjer därför åldersgränsen för fri sjukvård till barn och unga till 25 år. I den södra länsdelen och i Örebro kommer vi, för att höja kvalitén på vårdinsatser för barn, förstärka vårt öppenvårdspediatriska arbete. I och med att medel tillförs för att möjliggöra fler heltider på barnkliniken på USÖ innebär det också att den specialiserade barnsjukvården stärks för hela länet. 1 (62)

3 Säker och långsiktig vård Det är viktigt att slå fast att vården inte är en vara som man handlar med hur som helst. I vårt samhälle har vård och omsorg mycket stort förtroende från medborgarna. För att länets invånare ska fortsätta ha högt förtroende för vården, är det viktigt att den är tillgänglig och håller hög kvalitet. Ingen patient ska skadas i vården. Vi vill ha en nollvision. Vården ska vara allmän, behovsstyrd, skattefinansierad, och styras av det gemensamma, inte av privata försäkringslösningar. Det gör att vi kan garantera en långsiktig och stabil utveckling av hälso- och sjukvården. Den principen finns det all anledning att slå vakt om i dessa tider, när det finns starka krafter som vill kommersialisera vård och omsorg. Vi fortsätter det målmedvetna arbetet med att öka tillgängligheten för länsborna inom sjukvårdens alla verksamhetsområden, därför höjer vi den ekonomiska ramen med 27,7 mnkr för att människor ska få vård i tid. Detta gäller bland annat ortopedi, överviktcentrum, sömnapné och primärvård. Jämställd och jämlik vård Vi har generellt en god hälsa i Sverige, men den är ojämlikt fördelad. Dessa skillnader beror bland annat på utbildningsnivåer, socioekonomi, kön och etnicitet. Under en längre tid har landstinget arbetat med att kartlägga hälsoläget i länet. Nu vill vi gå ett steg längre och också hitta redskap för att gå till en förändring. Vi vill också införa Gulsotsvaccination till missbrukare. Jämställd vård tar hänsyn till att flickor och pojkar, kvinnor och män delvis är biologiskt lika, delvis olika, och att alla individer är unika. Kvinnor och män behöver ibland samma typ av vård och ibland könsspecifik vård. För att kunna få till en förändring är det viktigt att karlägga var olikheterna finns och därför är det viktigt med könsuppdelad statistik. Vi vill också under 2011 hitta några områden där vi kan påbörja ett arbete med Gender budgeting, för att undersöka hur våra resurser fördelas. Strategiskt miljöarbete Vår miljö är grunden till ett gott liv också för framtida generationer. För ett lyckat miljöarbete krävs att alla aktörer i samhället bidrar offentlig sektor, privata företag, organisationer och privatpersoner. Örebro läns landstings vision Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling är grunden i all vår verksamhet. I en hållbar utveckling samspelar ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv. Värdet av en god miljö, som i sin tur är grunden för en hälsosam livsmiljö, kan speglas i ett minskat antal vårddagar, en minskad läkemedelskonsumtion samt färre sjukskrivningar och sjukpensioneringar. Vi fortsätter den pionjärsatsning som Örebro läns landsting inlett på ekologisk mat, och som gett landstinget miljöutmärkelsen Gröna Gaffeln Vårt mål är att 30 % av all mat som landstinget köper 2015 ska vara ekologisk. Till detta avsätter vi 2 mnkr. Miljön vi lever i, luften vi andas, olika material vi använder, samt den sociala miljön vi har omkring oss är alla faktorer som påverkas vår hälsa. För att möta den ohälsa som idag hör 2 (62)

4 samman med dålig miljö och miljöförstöring bedriver landstinget ett långsiktigt miljöarbete som ska kunna integreras i det vardagliga arbetet. Vi avsätter 2 miljoner till strategiskt miljöarbete. Vi intensifierar arbetet med att se över investeringar i byggnader för att följa med i teknikoch kunskapsutvecklingen. När vi bygger nya vårdlokaler ska vi alltid utgå från patientens behov, med ett tydligt miljö- och energiperspektiv. Örebro läns landsting ska vara det mest attraktiva landstinget att vara patient i, arbeta i och forska i. Landstinget ska vara en attraktiv arbetsplats med arbetsglädje och effektivitet. Genom att driva en aktiv och målmedveten personalpolitik får vi engagerad personal. Arbetet med att garantera alla anställdas rätt till heltid fortsätter. Nu går vi vidare med konkreta projekt för att möjliggöra detta, på Barnkliniken, USÖ och Medicinkliniken, Lindesbergs lasarett. I januari 2011 startar Örebro Universitet sin läkarutbildning. Landstinget är en viktig samarbetspartner för forskning och utbildning av framtidens läkare. Detta kommer att ställa stora krav på organisationen och är en möjlighet för oss att visa upp vårt landsting. Vi vill också satsa pengar på att utveckla de kliniska träningscenter som finns i landstinget, där såväl studenter som personal på alla nivåer kan träna kliniska färdigheter i en avancerad simulatormiljö. Det är både en personalfråga och en patientsäkerhetsfråga. En god ekonomisk hushållning En stark ekonomi är en förutsättning för att kunna ge en trygg vård. Med yttre hot om en försämrad arbetsmarknad, minskad tillväxt och kostnadsökningar, blir det än viktigare att landstinget har en god ekonomisk hushållning och att verksamheterna håller budget ska landstingets resultat uppgå till minst 13 miljoner kronor. Det ska ske genom att samtliga nämnder, förvaltningar och bolag/stiftelser driver verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt, så att verksamhetsplanens mål uppnås, samtidigt som man håller budget. Örebro den 7 december 2010 Marie-Louise Forsberg-Fransson Socialdemokraterna Jihad Menhem Vänsterpartiet Catrin Steen Miljöpartiet 3 (62)

5 INLEDNING 6 Verksamhetsplanen är landstingets övergripande styrdokument 6 Förvaltningarnas verksamhetsplaner ska följa landstingets verksamhetsplan 6 Landstingets uppgift 6 Landstingets vision och värdegrund 7 Fyra förutsättningar för landstingets verksamhet 8 DAGENS SITUATION OCH FRAMTIDA UTMANINGAR 8 Folkhälsa 8 God vård 15 Forskning och högskoleutbildning 28 Regional utveckling 29 Demokrati och insyn 32 Miljö- och hållbarhetsarbetet 33 Personal och kompetens 36 Information och kommunikation 39 Ekonomi och finansiella förutsättningar 40 DEL II: MÅL OCH UPPDRAG 49 Övergripande mål 49 Folkhälsa 49 God vård 50 Forskning och högskoleutbildning 52 Regional utveckling 53 4 (62)

6 Kultur och bildning 54 Demokrati och insyn 54 Miljö 54 Personal och kompetens 55 Information och kommunikation 56 Ekonomi 57 5 (62)

7 Inledning Verksamhetsplanen är landstingets övergripande styrdokument Landstingsfullmäktiges verksamhetsplan med budget är Örebro läns landstings övergripande styrdokument. Det syftar till att utveckla landstingets verksamhet och vänder sig i första hand till Örebro läns landstings verksamheter. Det innebär att de inriktningar och mål som beskrivs i verksamhetsplanen ska göras konkreta och omsättas i praktiken av verksamheten. Landstingets verksamhetsplan med budget anger landstingsfullmäktiges prioriteringar. De landstingsövergripande målen och målområdena ska vara utgångspunkt för förvaltningarnas verksamhetsplaner och löpa som en röd tråd hela vägen fram till den enskilda medarbetaren. Utifrån verksamhetsplanen ska landstingsstyrelsen efter beredning i hälso- och sjukvårdens nämnder upprätta överenskommelser med landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltningar och avtal med externa vårdgivare. På liknande sätt tecknar forskningsnämnden överenskommelser med förvaltningarna om forskning. I och med att en ny politisk organisation införs så kommer också beslut om överenskommelserna fattas i Landstingsfullmäktige. Förvaltningarnas verksamhetsplaner ska följa landstingets verksamhetsplan Varje förvaltning tar fram en egen verksamhetsplan utifrån landstingsfullmäktiges verksamhetsplan och träffade överenskommelser med landstingsstyrelsen och forskningsnämnden. Det innebär att i detta arbete ska landstingsfullmäktiges inriktning och prioriterade mål implementeras. Rapportering sker via hälso- och sjukvårdens nämnder och landstingsstyrelsen till landstingsfullmäktige i samband med delårsrapporter och verksamhetsberättelse inklusive bokslut. Landstingets uppgift Landstinget är en demokratiskt styrd organisation som har till främsta uppgift att erbjuda länsinvånarna hälso- och sjukvård inklusive tandvård utifrån befolkningens behov. Universitetssjukhuset Örebro erbjuder högspecialiserad vård till länsinvånarna, men också till andra län genom särskilda avtal. Genom avtal med Landstinget i Värmland ger Karlskoga lasarett länsdelssjukvård till invånarna i östra Värmland. Örebro läns landsting bedriver forskning och högre utbildning tillsammans med Örebro universitet. Landstinget har också till uppgift att skapa förutsättningar för ett gott liv och livskvalitet för länsinvånarna. Därför verkar landstinget för en hållbar regional utveckling, kultur och bildning. Det sker tillsammans med Regionförbundet Örebro län och genom medlemskap i regionala, nationella och internationella organisationer. Landstingets Riskhanteringsarbete är en del av samhällets krishanteringssystem och syftar till att skapa en trygg och säker miljö för patienter, anhöriga, medarbetare, förtroendevalda och allmänhet. Regional plan för allvarlig och extraordinär händelse och Handlingsprogram för riskhanteringsfrågor är ett par av de riktlinjer som ligger till grund för arbetet som samordnas inom landstingets produktionskansli. Landstinget äger och driver två folkhögskolor och ett förvaltningsbolag med två dotterbolag, Länsgården AB och Länsteatern AB. Landstinget ger också ekonomiska stöd till studieförbund och andra organisationer i länet. 6 (62)

8 Landstingets vision och värdegrund Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Så lyder landstingets vision, och den är utgångspunkten för all vår verksamhet. Visionen antogs enhälligt av landstingsfullmäktige i november Landstingets värdegrund utgår från visionen och lyder: Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Landstingets vision och värdegrund anvisar landstingets inriktning, men också hur chefer och medarbetare ska förhålla sig till varandra och till medborgarna. För oss i Örebro läns landsting betyder det: Ett gott liv för länsinvånarna Landstinget arbetar för att skapa goda livsvillkor för länets medborgare. Vårt främsta ansvar gäller hälso- och sjukvård. Men vi har också en viktig roll för tillväxt och utveckling inom flera områden i samhället. Det innebär att vi tar aktiv del i kunskaps- och kompetensutveckling i vårt land och i andra länder. Kraftfull utveckling Vi lever i en värld av ständiga förändringar, med nya möjligheter och utmaningar. Vi skapar trygghet och närhet hos våra medborgare genom att inhämta och använda ny kunskap samt att kritiskt granska vårt arbete. Vår forskning och högt specialiserade vård gör oss attraktiva regionalt, men även nationellt och internationellt. Rikt utbud och tillgänglighet Vi har ett rikt utbud av hälso- och sjukvårdsinsatser. Det spänner från nära bassjukvård till högt specialiserad vård. Vi erbjuder och ger vård efter behov med rätt kvalitet och hög patientsäkerhet. Tillgänglighet och medmänsklighet är våra ledstjärnor. Förtroende, erfarenhet och nytänkande Vårt arbete vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet och rätt kompetens hos våra medarbetare. Lärande i arbetet, nytänkande i arbetssätt och organisation sätter vi främst. Vi prövar och utvecklar nya idéer. Tillsammans över gränserna Utifrån våra patienters behov och livssituation bygger vi broar mellan våra och andras verksamheter för att nå bästa resultat. Vi glömmer aldrig vilka vi är till för. 7 (62)

9 Fyra förutsättningar för landstingets verksamhet Vår inriktning för planeringsperioden vilar på fyra förutsättningar: God ekologisk och ekonomisk hushållning, som ger en livskraftig, hälsofrämjande och hållbar verksamhet. Hög tillgänglighet, som garanterar vård i rätt tid. God kvalitet och patientsäkerhet, som ger tillförlitlighet och trygghet. Samverkan mellan såväl landstingets egna verksamheter som i relation till länets kommuner och andra vårdgivare. Dagens situation och framtida utmaningar Hälso- och sjukvården i Örebro län ska främja hälsa, förebygga sjukdom och ge god vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda flickans, pojkens, kvinnans och mannens värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Landstinget arbetar målinriktat för att ha en hög tillgänglighet och vård av god kvalitet som tillgodoser behoven av hälso- och sjukvård hos befolkningen, men också för att klara en ekonomi i balans. I det följande presenteras den nuvarande situationen och framtida utmaningar inom Folkhälsa, God vård, Forskning och högskoleutbildning, Regional utveckling, Kultur och bildning, Demokrati och insyn, Miljö, Personal och kompetens, Information och kommunikation samt Ekonomi och finansiella förutsättningar. Folkhälsa Hälsa är en av de faktorer som människor skattar högst i livet. Folkhälsan är ett uttryck för hälsotillståndet hos befolkningen som helhet, vad gäller såväl hälsonivån som hur hälsan är fördelad. En god folkhälsa förutsätter både en hälsa på hög nivå och att hälsan är jämlikt och jämställt fördelad inom befolkningen. Att finnas i ett socialt sammanhang, delta i föreningsliv och att vara delaktig i samhällsutvecklingen är viktiga faktorer för människors hälsa. Det finns betydande skillnader i hälsa beroende på människors utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön, men det finns också skillnader mellan olika kommuner och också inom kommunerna. Dagens hälsoförhållanden är i mycket ett resultat av historiska och kulturella livsvillkor, levnadsvanor och vårdstrukturer. I Folkhälsorapport 2009 redovisas hälsans utveckling och hur den påverkats av levnadsvanor och faktorer i omgivningen. Morgondagens behov av hälso- och sjukvård har samband med hur hela samhället formas i dag. 1 Direktiv för planeringsperioden , Örebro läns landsting, antaget av fullmäktige 20 juni (62)

10 Under de senaste decennierna har hälsan avsevärt förbättrats för de flesta, och det avspeglar sig i att medellivslängden fortsätter öka. Den har ökat mest för män, även om kvinnor fortfarande uppnår högre medelålder. Hälsoläget överlag i Sverige är mycket gott, trots detta står vi inför stora utmaningar om målet om en jämlik och jämställd hälsa i befolkningen ska uppnås. Social och ekonomisk trygghet betyder mycket för hälsan. Hög arbetslöshet och sociala förhållanden påverkar människors psykiska och fysiska hälsa. Även om folkhälsan i många avseenden beskrivs som god, så finns det i vårt län, liksom i landet i övrigt, ojämlikheter i hälsan hos befolkningen. Sådana skillnader som beror på utbildningsnivå, socioekonomi, kön och etnicitet har snarare ökat än minskat de senaste åren. Det finns också skillnader mellan länsdelarna i hur människor upplever sitt hälsotillstånd. Vi vill studera detta samband ytterligare. Vi vill lägga ytterligare fokus på folkhälsoarbetet och göra en djupare analys av varför ohälsotalen skiljer sig åt i länet och hitta verktyg för att få till en förändring till det bättre. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Hälso- och sjukvårdsverksamheterna i Örebro läns landsting under senare år börjat utforma strategier för att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Arbetet har främst inriktas på områdena rökning, övervikt och fetma, alkohol och fysisk inaktivitet. Socialstyrelsen publicerade hösten 2010 en preliminär version av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Riktlinjerna handlar om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Dessa är de levnadsvanor som mest bidrar till den samlade sjukdomsbördan i Sverige och det är angeläget att hälso- och sjukvården erbjuder åtgärder för förändra beteendet gällande alla fyra levnadsvanorna. Landstingets folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län har därför arbetats fram i nära dialog med länets kommuner och övriga aktörer inom folkhälsoområdet. Landstinget har också tecknat avtal om det lokala folkhälsoarbetet med länets kommuner och Örebro läns idrottsförbund, ÖLIF. Viktiga utgångspunkter för det gemensamma folkhälsoarbetet i länet är att: samverka för en god hälsoutveckling angripa den ojämlika fördelningen av hälsa verka för en god hälsa hos barn och ungdomar stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Under 2011 kommer en ny folkhälsoplan för landstinget att utarbetas. Denna plan ska sedan ligga till grund för nya avtal med länets kommuner och Örebro läns idrottsförbund. Naturvård och friluftsliv viktiga hörnstenar för länets folkhälsoarbete Att friluftsliv, rekreation och utevistelse har en mycket stor betydelse för oss människor. Landstingets vilt- och naturvårdskommitté har sedan decennier, i samarbete med andra aktörer i vårt län, framgångsrikt verkat för att dels vackra naturområden skyddas och bevaras, dels dessa görs tillgängliga för en bred allmänhet. Genom aktiv information om naturens möjligheter till upplevelser och rekreation samt enkla friluftsanordningar som stigar och rastplatser lockas länsbor och andra besökare att uppskatta och 9 (62)

11 förstå naturmiljön och dess värden. För landstinget är stöd och satsningar på naturskydd, naturvård och friluftsliv ett allt viktigare inslag i landstingets länsövergripande folkhälsoarbete. En länsaktör som landstinget för 15 år sedan var med om att bilda är Hopajola en samverkansorganisation som idag drivs av ideella naturskyddsföreningar, landstinget och länets kommuner. Hopajolas roll och verksamhet förväntas öka vilket gör det aktuellt och angeläget med en närmare samverkan mellan landstinget och Hopajola. Som led i denna utveckling avsätts medel till vilt- och naturskyddskommittén i budget Vilket är positivt både för länets natur och innevånare. Jämlik och jämställd hälsa En viktig del i landstingets hälsofrämjande arbete är att följa upp och analysera hur hälsan fördelas i befolkningen. Av undersökningar som landstingets Liv & hälsa och Liv & hälsa Ung 2009 och nu senast nationella Öppna Jämförelser om folkhälsa framgår att hälsan varierar beroende på kön, boende, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Exempel på könsbetingade skillnader är att flickor och kvinnor upplever sin hälsa något sämre och har lägre psykiskt välbefinnande än pojkar respektive män. Mäns våld mot kvinnor är också ett betydande folkhälsoproblem, som kräver flera olika insatser för att motverkas. Kvinnor som blivit utsatta för våld från män ska få ett gott och korrekt omhändertagande i vården. Samtidigt är det viktigt att arbeta med förebyggande insatser bland män för att våldet inte ska upprepas. Därför ska landstinget vara en aktiv samarbetspartner i åtgärder som stärker kvinnors makt, inflytande och ekonomiska ställning, och även bidra till insatser som påverkar negativa stereotypa maskulina ideal. Barns och ungdomars hälsa Hälsosituationen för svenska barn är i flera avseenden bland den bästa i världen. Det gäller till exempel den låga spädbarnsdödligheten, den höga andelen ammade spädbarn, den låga andelen barnolycksfall, den höga andelen vaccinerade barn och den jämförelsevis låga andelen som utsätts för fysisk bestraffning under barndomen. Barns och ungdomars uppväxtvillkor är intimt förknippade med deras hälsa. Familjens sociala position styr de hälsorisker barnet utsätts för under barndomen, den stimulans som familjen kan erbjuda barnet och de resurser familjen har att stötta barnet med vid påfrestningar. Ett väl fungerande föräldrastöd har stor betydelse för barns hälsa. Därför ska fortsatt hög kvalitet inom barn- och mödrahälsovården garanteras inom ramen för Hälsoval Örebro län. Stödet och samverkan med kommunernas familjecentraler ska fullföljas och utvecklas ytterligare genom ett länsövergripande samverkansavtal om familjecentraler med länets kommuner. Landstinget undersöker vartannat år ungdomars hälsa och levnadsvanor genom undersökningen Liv & hälsa ung. Resultaten från 2009 har bearbetats och analyserats. Generellt kan sägas att en majoritet av ungdomarna mår bra och skattar sin hälsa som god. De uppger också att de ser positivt på framtiden. Men det finns i denna undersökning, liksom i tidigare, resultat som är oroande och bör uppmärksammas. Det gäller en fortsatt hög psykisk ohälsa bland flickor, en mindre grupp av både flickor och pojkar som dricker för mycket alkohol och tendenser till en liberalare inställning till narkotika. En särskild analys har gjorts av hörselskadades ungdomars hälsa som visar på stora ohälsoproblem. Denna grupp behöver uppmärksammas och få ett bättre anpassat stöd. 10 (62)

12 Ansvaret för barn och ungdomars hälsa delar landstinget med länets kommuner. Det är därför viktigt att resultaten från dessa undersökningar och analyser fortlöpande presenteras och diskuteras med kommunerna. Inom ramen för det gemensamma folkhälsoarbetet i länet utvecklas gemensamma handlingsplaner på länsdelsnivå. Länets ungdomsmottagningar har en viktig roll i hälsoarbetet för ungdomar. Under 2009 gjordes en genomgång av arbetet; uppdrag och ledningsstruktur har förtydligats och behov har identifierats. Under 2010 förstärktes verksamheten med ytterliggare kompetens för att möta döva och hörselskadade ungdomar. Under 2011 kommer verksamheten på ungdomsmottagningarna stärkas ytterligare. Inget barn och ingen ungdom ska någonsin känna att han eller hon avstår vård på grund av ekonomiska faktorer, detta är inte minst viktigt för gruppen unga vuxna. Därför väljer vi nu att i vårt landsting införa fri sjukvård upp till 25 år från och med 1 mars Psykisk ohälsa hos unga Oroande är att den psykiska ohälsan ökar i samtliga ungdomsgrupper. Det sker oavsett familjeförhållanden, födelseland, arbetsmarknadsstatus, föräldrarnas socioekonomiska status med mera. De sociala skillnaderna i hälsa visar sig öka, trots Sverige folkhälsopolitiska mål att minska dessa. Känslor av ängslan, oro eller ångest har blivit tre gånger så vanligt, såväl bland gymnasieungdomar som bland unga, som nyss påbörjat sitt vuxenliv. En större andel kvinnor än män anger nedsatt psykiskt välbefinnande. Liv & hälsa Ung 2009 visar också att flickor upplever sin hälsa något sämre än pojkar. Flickor känner i högre utsträckning ängslan/oro, stress, har huvudvärk och orolig sömn. Andelen ungdomar som gör självmordsförsök ökar också kraftigt. Självmordsförsök är tre gånger så vanligt bland ungas kvinnor som bland unga män. Det är oklart varför psykiska besvär har blivit vanligare bland ungdomar, men ungdomars livsvillkor har förändrats betydligt, och det skulle kunna vara en förklaring till hur de upplever sin psykiska hälsa. I dag har ungdomar väsentligt sämre möjligheter att få ett heltidsarbete efter grundskolan och gymnasiet jämfört med för tjugo år sedan, och det kan vara en orsak till sämre psykisk hälsa hos denna grupp. Här behövs samhällsgemensamma insatser på flera plan, såväl på kort som på lång sikt. För att möta denna grupp när det gäller landstingets uppdrag är det viktigt med en väl fungerande barn- och ungdomshälsa i länet. Sexuellt överförda infektioner Klamydia är den vanligaste sexuellt överförda sjukdomen i Sverige. Antalet diagnostiserade klamydiafall i vårt län ökade från cirka 300 fall år 2006 till nästan fall år Efter 2007 har antalet fall per år i stort legat på den nivån. För att minska smittspridningen arbetar landstinget på flera sätt, dels genom förbättrad smittspårning, dels genom att införa möjlighet till hemtestning av klamydia efter internetkontakt. Det sistnämnda syftar till att få fler ungdomar, framförallt män, till provtagning. Vi vill nu ta ett ytterligare steg i att försöka minska spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar och samtidigt minska antalet oönskade graviditeter. Från och med första mars 2011 inför vi fria preventivmedel upp till 25 år. Humant papillomvirus, hpv, är en grupp virus som ibland orsakar vårtor, men som hos de allra flesta ger en infektion som bäraren inte märker av. Viruset sprids mycket lätt, och de flesta infekteras med 11 (62)

13 en eller flera typer av viruset. De kvinnor som infekteras och blir fortsatta bärare av viruset har en ökad risk att få livmoderhalscancer. Nu finns möjlighet att vaccinera mot de vanligaste hpvinfektionerna och i Örebro läns landsting planeras allmän vaccination av flickor födda 1999 och senare mot de vanligaste hpv- infektionerna. Vaccination planeras också av äldre tonårsflickor. Alkohol och droger Trots att alkoholkonsumtionen har ökat under senaste femton åren är Sverige ett av de länder som har lägst alkoholkonsumtion i Europa. Männen dricker mer än dubbelt så mycket alkohol som kvinnor. De flesta riskkonsumenterna finns bland unga män och kvinnor. Glädjande för Örebro län är att andelen riskkonsumenter av alkohol är relativt låg i länet jämfört med riket. Flera års analys av tonåringars drogvanor i Liv & hälsa under flera år visar att andelen elever i årskurs 9 som druckit alkohol har sjunkit. Dock kan var fjärde flicka och var femte pojke i gymnasiets årskurs 2 klassas som riskkonsumenter av alkohol, vilket är i nivå med ungdomar i övriga EU. Andelen elever i årskurs 9 som aldrig rökt har ökat de senaste åren. År 2009 ses dock en tendens till att denna trend nu har brutits. Användning av narkotika har nästa fördubblats mellan årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Mer än hälften av eleverna i gymnasiets år 2 har någon gång rökt vattenpipa. Oroande tendenser från Liv & hälsa Ung 2009 är att attityden till droger blir mer liberal. De som dricker alkohol tenderar att dricka mera, samtidigt som gruppen som inte dricker alls ökar. Fetma och övervikt Under de senaste åren har andelen överviktiga människor ökat kraftigt på flera håll i världen. Också i Örebro län har personer med övervikt och fetma ökat kraftigt under de senaste tio åren. Övervikt är vanligare bland män, medan nästan 20 procent av länets kvinnor och drygt 14 procent av länets män lider av fetma. Den högsta andelen med goda kostvanor ses hos högutbildade kvinnor, och den lägsta andelen hos lågutbildade män. Hos elever i skolår 7 och 9 samt i gymnasiets år 2 ses en tendens till ökning av andelen med övervikt och fetma mellan åren 2005 och 2009, även om den inte är lika uttalad som hos den vuxna befolkningen. Landstinget har i sitt folkhälsoarbete prioriterat frågor om övervikt och fetma för att motverka utbredningen av detta problem. I vårdöverenskommelserna med sjukhusen och primärvården är det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet centralt. Extra medel har satsats bland annat till barnhälsovården, till ett särskilt barnfetma-team och till en överviktsenhet, vars uppgift är att arbeta konsultativt över hela länet som stöd för preventiva insatser. För att komma till rätta med denna problematik måste arbetet utgå både från ett lång- och kortsiktigt perspektiv. Länets sjukhus har också tilldelats extra medel för att öka antalet obesitasoperationer för att förstärka kapaciteten och för att arbeta bort de väntetider som finns. Inför 2011 permanentar vi medel för god mottagning till verksamheterna. Äldres hälsa Andelen äldre i befolkningen ökar, och arbetet med metoder för att främja hälsa och förebygga sjukdomar hos äldre uppmärksammas allt mer internationellt. Världshälsoorganisationen WHO har uttryckt det så att man vill se att äldre människor får ökade möjligheter att ta mer makt över sina liv genom kunskap och verktyg för kost, motion, sociala nätverk och säkerhet i hemmiljön. 12 (62)

14 God hälsa och livskvalitet hos äldre baseras på att man kan bibehålla en hög psykisk, fysisk och social aktivitetsnivå. Vi vet att risken att drabbas av sjukdom ökar ju äldre man blir, och därför är förebyggande och hälsofrämjande insatser särskilt viktiga för äldres hälsa. För både psykisk och fysisk hälsa är rekreation, socialt stöd, boendemiljö, fysisk aktivitet, mental hälsa och goda matvanor av mycket stor betydelse. Det är också viktigt att framhålla att de äldres hälsa inte heller är jämlik, utan att den påverkas av faktorer som ekonomi, kön och minoritetstillhörighet. Under 2010 avsatte landstinget resurser för studiecirklar riktade till pensionärer. Syftet med cirklarna är att ge pensionärer kunskap och verktyg för att öka de egna möjligheterna att aktivt delta i att skapa ett hälsosamt liv. Till dags dato har dryga 30-talet cirklar startats och cirka 100 cirkelledare har utbildats. Den här satsningen kommer att fortsätta under 2011 Fallolyckor bland äldre är ett stort folkhälsoproblem. Eftersom antalet äldre fortsätter att öka kommer också antalet som skadas att öka. Hos äldre personer står olycksfallen för omkring 75 procent av samtliga dödsfall till följd av skadehändelser. Fallolyckor är den vanligaste yttre orsaken till skada i samtliga åldrar och dominerar särskilt bland de äldre. Tandhälsa hos äldre Åldrandet har tidigare varit synonymt med tandlöshet och proteser. Dagens äldre generationer är helt tandlösa i mycket begränsad omfattning. I Örebro län är 7,8 % av 75-åringarna helt tandlösa, medan motsvarande andel för 65- åringarna är endast 2,6 % De flesta har tänderna kvar, men tänderna har ofta restaurerats med fyllningar, kronor och broar, vilket kräver ett omfattande underhåll och tillsyn från tandvården samt en adekvat egenvård. En god tandvård har medfört att tänderna finns kvar, men kräver å andra sidan ett ökat underhåll för att kunna fungera livet ut. De sköra individerna måste uppmärksammas innan de stora tandvårdsproblemen uppstår. Ett kompetenscenter för äldretandvård skulle kunna bearbeta den problematik som finns rörande äldretandvård och stödja behandlare i tandvården. Folktandvården har ett uppdrag att undersöka möjligheterna att inrätta ett sådant center. Stora folksjukdomar Risken att drabbas av någon eller flera av de stora folksjukdomarna minskar väsentligt om man har en livsstil som gynnar hälsa och miljö. Bland folksjukdomarna är hjärt- och kärlsjukdomar mer utbredda i Örebro län än bland svenskar i allmänhet. Det är därför angeläget att hälso- och sjukvården systematiskt arbetar med sjukdomsförebyggande åtgärder vad gäller levnadsvanor, diabetesbehandling och förebyggande behandling av blodtryck, blodfetter och övervikt. Dessa insatser är inte enbart hälso- och sjukvårdens ansvar utan måste, för att vara framgångsrika, ske i samverkan med andra aktörer. Nedan redovisas olika större sjukdomsgrupper samt en kort beskrivning av läget i Örebro län: Hjärt- och kärlsjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande den sjukdomsgrupp som ger mest ohälsa i befolkningen. Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken, i Sverige och i vårt län, även om både dödlighet och sjuklighet minskar. Akut hjärtinfarkt är vanligare hos män än kvinnor. Insjuknandet i hjärtinfarkt minskar i större utsträckning för män än för kvinnor. 13 (62)

15 Per invånare uppskattas 824 män och 409 kvinnor i åldern 20 år och äldre insjukna i hjärtinfarkt årligen i Örebro län. När det gäller sjuklighet i hjärta och kärl har Örebro län ett sämre läge i flera avseenden, jämfört med många övriga delar av Sverige. Sjukligheten skiljer sig också mellan våra kommuner. Stroke Stroke är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar som drabbar i vuxen ålder och den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Det är något fler kvinnor än män som insjuknar i stroke. På grund av den ökande andelen äldre i befolkningen görs bedömningen att antalet personer som insjuknar i stroke kommer att öka i framtiden. Cirka personer insjuknar i stroke varje år i Örebro län, utifrån nationella beräkningar. År 2008 var drygt personer med diagnosen stroke aktuella inom primärvården i Örebro län. Risken att insjukna i stroke är hög för den som fått en TIA (övergående cirkulationsstörning). TIA drabbar ungefär 250 personer per år i Örebro län. Diabetes Mellan tre och fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes. Diabetes är vanligare med stigande ålder. En bedömning är att antalet personer med diabetes kommer att öka med tio procent inom de närmaste åren. I Örebro län uppskattas antalet personer med diabetes till mellan och Enligt nationella uppskattningar insjuknar cirka personer i diabetes varje år i Örebro län. År 2008 var drygt personer med diagnosen diabetes aktuella inom primärvården i Örebro län. Kronisk obstruktiv lungsjukdom Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett samlingsbegrepp för kroniska lungsjukdomar, som ger ständig luftvägsobstruktion. KOL drabbar cirka 20 procent av rökarna. KOL förekommer företrädesvis hos äldre personer. Cirka 4 6 procent av den vuxna befolkningen har KOL. Uppskattningsvis finns det personer i Örebro län som har KOL. Cancer Cancersjukdomarna utvecklas olika och har olika svårighetsgrad. Något fler än hälften av alla personer som får cancer botas helt och hållet. Drygt nya fall av cancer upptäcks varje år i Örebro län. Det ökande antalet äldre i befolkningen kommer att innebära en ökning av cancersjukdomar. Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor, och år 2008 insjuknade 202 kvinnor i Örebro län i bröstcancer. Cirka kvinnor i Örebro län lever efter tidigare behandlad bröstcancer. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Antalet män som får diagnosen prostatacancer har fördubblats sedan 1970 ( 264 män år 2008 i Örebro län), vilket delvis kan förklaras av ökad provtagning och en äldre befolkning. År 2008 insjuknade 103 personer i tjocktarmscancer och 75 personer i ändtarmscancer i Örebro län. Ungefär lika många kvinnor som män insjuknar. I Örebro län insjuknade 117 personer i lungcancer år Det är en klar tendens att andelen kvinnor med lungcancer ökar. 14 (62)

16 God vård Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Det innebär att den ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, effektiv och patientfokuserad. Vården ska inte bara ha patienten i fokus utan ha patientens fokus. För att det ska kunna uppfyllas är det av största vikt att kontinuerligt utvärdera och åtgärda brister i tillgänglighet, bemötande, kvalitet och kontinuitet. För att varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården och för att varje medarbetare ska kunna utföra sitt arbete så att en säker vård kan ges, är det viktigt att ha ett tydligt ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Ett sådant är under uppbyggnad inom Örebro läns landsting. Det syftar till att ge förutsättningar för systematisk uppföljning av kvalitet och patientsäkerhet med återkoppling av resultat till verksamheten och i valda delar till befolkningen. Därför utgår landstingets alla vårdande verksamheter från Socialstyrelsens föreskrift för kvalitetsoch patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, God vård. God vård har sex kvalitetsområden, som landstinget följer: 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. 2. Säker vård. 3. Patientfokuserad vård. 4. Effektiv vård. 5. Jämlik vård. 6. Vård inom rimlig tid. Vården ska vara jämlik, jämställd, tillgänglig och bygga på respekt för flickors, pojkars, kvinnors och mäns självbestämmande och integritet. Vården ska främja goda kontakter mellan patienter och personal, samt tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet. Säker hälso- och sjukvård innebär att vården bedrivs med en god hygienisk standard och att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Kvalitetsarbetet är centralt. Det är av största vikt för patienterna att vårdarbetet kontinuerligt följs upp och att brister i tillgänglighet, bemötande, kvalitet och kontinuitet åtgärdas. Kvalitetsarbetet ska ingå som en viktig del i överenskommelserna mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och verksamheterna. Vårdens utveckling Hälso- och sjukvården i Sverige liksom i andra länder genomgår en snabb förändring som drivs av den tekniska, farmakologiska och medicinska utvecklingen. Hela tiden öppnas nya möjligheter att upptäcka och behandla sjukdomar. Skonsammare metoder och nya läkemedel med färre biverkningar möjliggör att man idag kan behandla patientgrupper som man tidigare inte kunde behandla på grund av riskerna. Utvecklingen av diagnostik och behandling gör att tillstånd som tidigare inte kunde behandlas nu är möjliga att åtgärda. Det finns ett stort behov av, och en utmaning i, att omsätta kunskap till praktik för en kunskapsbaserad vård. Inom landstinget finns en organisation för att ta tillvara och omsätta kunskapsöversikter, bland annat i form av Nationella riktlinjer, SBU-rapporter och Öppna jämförelser i praktisk sjukvård. Samtidigt växer skillnaden mellan vad de medicintekniska landvinningarna ger möjligheter till att göra och vad våra ekonomiska resurser tillåter oss att 15 (62)

17 kunna göra. Behovet av en förtroendefull dialog för att inom hela ÖLL sträva efter att göra det som tillför mesta möjliga värde till flesta möjliga patienter har aldrig varit större. 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Under de senaste åren har det skett en tydlig styrning till en mer kunskapsorienterad vård. I detta arbete spelar SBU (Statens Beredning för Utvärdering av medicinska metoder) en stor roll för att sprida systematiska kunskapssammanställningar till vården. Socialstyrelsen har också ökat kunskapsstyrningen i vården, bland annat i form av de nationella riktlinjerna inom områden som hjärtsjukvård, stroke, astma, KOL och de tre vanligaste cancerformerna prostatacancer, bröstcancer och tjocktarmscancer. Dessa riktlinjer innehåller, förutom kunskapsunderlag, även vertikala prioriteringar samt riktlinjer för hur vården ska utformas och genomföras. Under 2010 har nya nationella riktlinjer inom diabetes, ångest och depression, demens och stroke kommit i sina slutgiltiga former, och preliminärversioner av riktlinjer för lungcancer, rörelseorganens sjukdomar, sjukdomsförebyggande åtgärder och sociala insatser vid schizofreni tillkommit. Dessutom finns de nationella kvalitetsregistren som också har till syfte att värdera vården och vara ett stöd i ett kontinuerligt förbättringsarbete. Flera av dessa indikatorer ingår i de Öppna jämförelser som årligen publiceras. Även Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket kommer med riktlinjer som styr vårdens innehåll. Att omsätta kunskapen lokalt CAMTÖ (Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Örebro läns landsting) har som uppdrag att ge vårdgivarna stöd lokalt för kunskapssammanställningar inklusive riktlinjer samt rekommendation om olika kvalitetsindikatorer som ska följas. Under de tio år som CAMTÖ funnits har vården successivt blivit alltmer evidensbaserad. Ett ökat fokus har också lagts på uppföljning av medicinsk kvalitet med hjälp av olika kvalitetsindikatorer. Det är angeläget med enhetliga evidensbaserade metoder i alla verksamheter i länet och inom alla professioner. Tjugotre specialitetsråd och ett läkemedelsråd finns i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Till detta fogades under 2008 en kunskapsstyrningsgrupp. Tanken är att CAMTÖ ska vara en stödresurs till dessa grupperingar och det är därför angeläget att hitta gemensamma regionala lösningar för en bra framtida kunskapsstyrd vård. Inom Örebro läns landsting finns sedan 2006 en Analysgrupp för Öppna jämförelser, som gör en första genomgång av de årliga resultaten som publiceras i november. Utifrån dessa föreslås ett antal områden bli föremål för fördjupad analys. Denna analys kommer under 2011 att ske i länssamverkansgrupperna, som får i uppdrag att föreslå och genomföra åtgärder för att förbättra utfallet i vissa indikatorer. Kliniskt träningscentrum En viktig funktion i den framtida kompetensförsörjningen är tillgången till ett kliniskt träningscentrum, eller s k skills center, där såväl studenter som personal på alla nivåer kan träna 16 (62)

18 kliniska färdigheter i avancerad simulatormiljö. Landstingets etablerade kliniska träningscentrum utnyttjas i starkt ökande grad för träning av landstingets personal och finns på alla landstinget sjukhus, två mindre enheter på Lindesbergs- och Karlskoga lasarett och en större på USÖ. Planer är på väg att realiseras med mycket avancerad kirurgisk träning inom flera specialiteter. Målet är att bli ett centrum för utbildning i landet. Till de kliniska träningscentrumen avsätts ytterligare medel i landstingets budget. Rådet för kunskapsstyrning, RMK, har en central roll inom landstinget när det gäller implementeringen av nya kunskapsöversikter, nationella riktlinjer mm. Under 2010 har särskilda uppdrag lämnats från rådet för att genomföra uppdateringar av de lokala vårdriktlinjerna för diabetes, demens och stroke utifrån de nationella riktlinjerna. En konsekvens av detta blev att det under hösten 2010 inrättats en intermediärvårdsenhet vid Neurokliniken, USÖ, för att bland annat bättre kunna övervaka patienter som får trombolysbehandling av stroke. Under 2010 inrättades ett länsövergripande nätverk för arbetet med den nationella cancerstrategin. I början av året fördelades efter förslag från Rådet för medicinsk kunskapsstyrning medel till främst inrättande av kontaktsjukskötersketjänster, rådgivningsinsatser och förstärkt kuratorsresurs till kliniker som handhar cancerpatienter. Nätverksgruppen har under hösten föreslagit fortsatta projekt inom följande områden: Tobaksprevention Palliativ vård Kontaktsjuksköterskenätverk Psykosocial cancervård Vårdprogramgrupper Screening Kontaktmöte med representanter för patientföreningar inom cancerområdet Under 2011 är ambitionen att inom fler områden än idag kunna redovisa indikatorer liknande dem i öppna jämförelser med större regelbundenhet och betydligt tidigare än idag, för att få en bättre dialog med verksamheterna om resultaten. Inriktningen är att bakgrundsdata för dessa indikatorer ska kunna hämtas ur våra befintliga datasystem, så att inte verksamheterna belastas med att registrera ytterligare parametrar. Ett område som särskilt prioriteras under 2011 är strokevårdkedjan. 2. Säker vård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Grunden för säker vård är att diagnostik, vård och behandling utförs på rätt sätt. För att detta ska ske enligt de rutiner och riktlinjer som beslutas i landstinget ska ett övergripande ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet finnas. Arbetet med det är påbörjat och kommer att vara under ständig utveckling vårt mål är en nollvision inom detta område. För att vård och behandling skall utföras på ett korrekt och säkert sätt krävs träning av olika färdigheter. Alla personalkategorier behöver upprätthålla och utveckla kompetensen genom 17 (62)

19 kontinuerlig träning av olika procedurer och åtgärder samt säker hantering av utrustning. I samband med akuta eller svåra situationer har kommunikation och samverkan mellan personalen stor betydelse för att situationen hanteras på bästa sätt. Det är därför viktigt att medarbetare tränas som team med olika professioner i olika scenarier för förbättrad kommunikation och samverkan. Genom att utveckla och utöka kliniska träningscentra vid sjukhusen kan patientsäkerheten stärkas. Förebygga vårdskador Med vårdskador avses lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död, som orsakats av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd. Man räknar med att drygt patienter drabbas av en undvikbar vårdskada per år, vilket överfört till Örebro läns landsting skulle motsvara patienter. Av dessa avlider tre procent, d v s 90 patienter per år. Ett viktigt mål för hälso- och sjukvården i Sverige är att de vårdrelaterade infektionerna ska minska. En grundläggande del i detta är att hygienrutiner och klädregler följs. Patientsäkerhetsarbetet i landstingets uppföljning fokuserar på att stoppa de vårdrelaterade infektionerna och att minska riskerna i samband med läkemedelshanteringen. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler mäts också för att sätta fokus på betydelsen av följsamhet till riktlinjerna. Patientsäkerhetsarbetet har under 2010 kompletterats med uppföljning av nutrition, fallskador och trycksår. Patientens delaktighet För att upptäcka och åtgärda brister har ett avvikelsehanteringssystem införts där fokus ligger på uppföljning och åtgärd för att utveckla och förbättra vården. I detta arbete ska patienternas erfarenheter och idéer tas till vara som en viktig resurs. 3.Patientfokuserad vård En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. En patientfokuserad vård bygger på respekt för flickors, pojkars, kvinnors och mäns lika värde, den enskilda människans värdighet, självbestämmande och integritet. Vården ska vara individbaserad med fokus på delaktighet i den egna vården och ett individuellt bemötande. Vården måste också vara tillgänglig. Tillgänglighet handlar bland annat om att få kontakt med sin vårdgivare men också om geografisk tillgänglighet. För vissa grupper, t ex patienter med neurologiska och neuropsykiatriska skador, äldre, barn och ungdomar med psykisk ohälsa är det särskilt viktigt med att vården samordnas och anpassas till patienternas behov. Sedan oktober 2010 kan befolkningen välja vårdcentral direkt via e-tjänst på landstingets hemsida genom direkt access mellan Mina vårdkontakter och listningssystemet. ÖLL är det första landsting som erbjuder denna möjlighet. Nöjda patienter De allra flesta patienter och medborgare ger vården höga betyg. Det visar också landstingets patientenkät från 2010 och medborgarenkäten Vårdbarometern Områden som behöver 18 (62)

20 förbättras är tillgänglighet och patientinflytande, liksom information om läkemedel och avdelningsrutiner. Barn- och ungdomsakut I samband med landstingets generalplanearbete aktualiserades frågan om hur den akuta vården vid Universitetssjukhuset ska utformas och organiseras så att den bättre tillgodoser barnets behov. En beskrivning finns framtagen av verksamheten vid en framtida akutmottagning. Barn- och ungdomsakuten ska erbjuda en miljö som är särskilt anpassad till dem under 18 år. Med undantag av dem som behöver tas omhand på akutrummen ska barn och ungdomar tas emot oavsett symtom och vilken specialitet som ska handlägga patienten. Avsikten är att så snabbt som möjligt förverkliga beslutet om en separat akutmottagning för barn. Full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättningar Örebro läns landsting har ambitionen att vara ett föredöme i arbetet med att underlätta för flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättningar att leva ett liv med samma rättigheter, ansvar och skyldigheter som alla andra. År 2009 antogs ett nytt handikappolitiskt handlingsprogram. Programmet är ett av landstingets styrande dokument. Landstingets handikappolitiska program innehåller flera prioriterade målområden. De utgår från FN:s standardregler och den nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Programmet omfattar landstingets egna verksamheter men också annan verksamhet som landstinget finansierar. Handlingsprogrammets syfte är att bidra till att minska och motverka hinder för människor med funktionsnedsättning att uppnå en god hälsa och livsmiljö, samt få full delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor. I detta arbete är det viktigt att också beakta barnperspektivet och behovet av jämställdhet. Initiativ för att stärka patientens ställning På nationell nivå pågår inom ramen för SKL:s regeringsuppdrag ett fortsatt arbete för att förstärka en bättre patientmedverkan i patientsäkerhetsarbetet och för att nå ett gott bemötande i samband med att det inträffar en vårdskada. Sedan 1 juli 2010 har vårdverksamheterna en ökad informationsskyldighet till patienter om bland annat valfrihet, vårdgaranti och vårdens innehåll. Patientrörlighetsdirektivet Ett direktiv till ökad patientrörlighet inom EU behandlas för närvarande för ett slutligt ställningstagande. EU:s hälsoministrar uppnådde i juni 2010 en politisk överenskommelse som nu översänts till Europaparlamentet för behandling och beslut. Informationssäkerhet och patientintegritet Landstingets Riskhanteringsarbete är en del av samhällets krishanteringssystem och syftar till att skapa en trygg och säker miljö för patienter, anhöriga, medarbetare, förtroendevalda och allmänhet. Regional plan för allvarlig och extraordinär händelse och Handlingsprogram för riskhanteringsfrågor är ett par av de riktlinjer som ligger till grund för arbetet som samordnas inom landstingets produktionskansli. Arbetet omfattar följande områden inom Katastrof och beredskap: Tjänsteman i beredskap, Funktionssäkerhet och brandskydd, Våld och hot om våld, Informationssäkerhet, Personuppgiftsombud, Risk- och sårbarhetsanalyser 19 (62)

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Framtiden börjar med barnen... 3 Hälsa

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Kort om landstingsplanen

Kort om landstingsplanen Kort om landstingsplanen 2008 2010 Med fokus på folkhälsa god vård regional utveckling effektivitet attraktiva arbetsplatser ekonomi INNEHÅLL SID God hälsa och positiv livsmiljö 4 Nya, människonära mål

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program 2011-2015 1 Inledning Folkhälsorådet har av Kommunstyrelsen fått i uppdrag att revidera det Alkohol- och drogpolitiska programmet som antogs av kommunfullmäktige 16 oktober

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer