Andra hjälpen Komplementär behandling vid neuropatisk smärta.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Andra hjälpen Komplementär behandling vid neuropatisk smärta."

Transkript

1 Andra hjälpen Komplementär behandling vid neuropatisk smärta.

2 Innehållet är sammanställt under ledning av Héléne Hallström, leg. sjukgymnast vid Multidisciplinärt Smärtcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

3 Innehåll Inledning sid 6 9 Dubbel hjälp sid 7 Roten till det onda sid 8 Stimuleringsteknik sid Ryggmärgsstimulering sid 13 TENS sid 14 Vibration sid 17 Akupunktur sid 19 Massage sid 20 Värme sid 23 Kyla sid 24 Mental träning sid Avspänning sid 30 Yoga/Tai Chi/Qigong sid 33 Kroppskännedom sid 37 Kognitiv beteendeterapi sid 38 Sömnträning sid 41 Fysisk träning sid Promenera sid 47 Vattengymnastik sid 49 Cykling sid 49 Stavgång sid 49 Aerobics sid 51 Styrketräning sid 51 Kontakter sid Hjälp att komma vidare sid 52

4 7 Dubbel hjälp Du som läser det här har antagligen fått diagnosen neuropatisk smärta av din läkare. Sannolikt har du också fått ett läkemedel mot detta och vi hoppas att det ska hjälpa dig mot dina besvär. Neuropatisk smärta är svår att diagnostisera och tyvärr också svår att behandla. Symtomen liknar dem som har andra orsaker och man vet inte alltid vilka mekanismer som styr och påverkar smärtan. Därför krävs ofta behandling på flera nivåer. Diagnos och läkemedelsbehandling är en första förutsättning för hjälp mot neuropatisk smärta. Den första hjälpen. Den andra hjälpen, som den här boken behandlar, ger möjligheter till ytterligare smärtlindring och bearbetning av smärtans sidoeffekter (t ex sömnbesvär). Skillnaden mellan den första och andra hjälpen är att den första går att belägga med vetenskapliga studier. Man kan förutsäga, med någon form av sannolikhet, att du kommer att bli hjälpt av medicinen. Den andra hjälpen vilar inte på samma vetenskapliga grunder. Likväl är det många som blir hjälpta av t ex avspänningsträning. I den här boken har vi delat in de kompletterande behandlingsmetoderna i tre huvudgrupper: Stimuleringsteknik Mental träning Fysisk träning Du får en kort beskrivning av hur de går till och hur de kan hjälpa dig. Tala gärna med din läkare om vilken eller vilka behandlingsvägar som är lämpliga att prova i ditt fall. Längst bak i boken hittar du adresser till olika föreningar och organisationer som kan ge dig ytterligare råd och stöd.

5 8 Roten till det onda Neuropatisk smärta orsakas av en skada på nerv eller nervrot, eller i det centrala nerv systemet. Den kan uppstå i samband med kroppsskada, vissa sjukdomar såsom t ex bältros eller vid ett kirurgiskt ingrepp, t ex diskbråcksoperation. Nerverna blir överkänsliga och skickar onatur liga smärtsignaler. Symtomen är komplexa och kan yttra sig som kontinuerlig värk smärta som elchockslika stötar att en normalt smärtfri impuls övergår i smärta onormala förnimmelser utan yttre anledning, t ex myrkrypningar, brännkänsla, stickningar onaturlig känslighet för beröring. Nervskador är svåra att behandla och vanliga smärtläkemedel, som paracetamol, antiinflammatoriska läkemedel och morfin ger i många fall ingen, eller otillräcklig, effekt. Däremot har man upptäckt att vissa läkemedel som ursprungligen utvecklats mot epilepsi och depression kan vara effektiva. Dessa läkemedel påverkar olika signalsubstanser vid över föringen av smärtsignalerna, eller själva smärtupplevelsen. Och det är där terapin kring neuropatisk smärta befinner sig idag: Behandlingen inriktas på att dämpa smärtsignalerna och att öka motståndskraften mot smärta. För att uppnå optimalt resultat med detta måste diagnosen kompletteras med en analys av psykosociala faktorer och konsekvenser av smärtan. Kort sagt: vilka är just dina möjligheter att kontrollera och bearbeta smärtan? Denna analys sker i samarbete med en grupp bestående av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och psykolog/kurator. Tillsammans utarbetar ni en åtgärdsplan, anpassad efter dina förutsättningar.

6 11 Exempel Stimuleringsteknik Ulla-Britt har använt sig av ryggmärgsstimulering sedan Det var efter en revbensoperation som jag började få svåra nervsmärtor i bröstkorgen. Smärtstillande medicin hjälpte inte och trots flera nya operationer, försvann inte smärtorna. Ulla- Britt remitterades till en neurokirurg som precis hade lärt sig ryggmärgsstimulering i USA. Det var min smala lycka för efter det har jag lyckats hålla smärtorna i schack. Ibland får jag använda stimuleringen ofta varje dag i vissa perioder och ibland kan det dröja flera veckor mellan attackerna. Jag känner effekten direkt, även om det kan dröja minuter innan smärtorna ger med sig. Det är en stor trygghet att veta att jag själv kan avstyra smärtorna.

7 Ryggmärgsstimulering Ryggmärgsstimulering är en metod som använts i Sverige sedan slutet av 60-talet. Med ett mindre kirurgiskt ingrepp placeras en tunn elektrod i området utanför ryggmärgen. Området där elektroden placeras motsvarar det område där beröringsinformation från den smärtande kroppsdelen passerar, på väg upp mot hjärnan. Elektroden fixeras och ansluts till en liten pulsgenerator, en neuropacemaker, som placeras under huden. Stimulatorn programmeras av behandlande läkare och kan sedan styras av dig själv via en enkel fjärrkontroll. I Norden genomförs ca 300 implanteringar per år, i världen ca Ungefär 2/3 av patienterna får effektiv smärtlindring av metoden. Ryggmärgsstimulering är vetenskapligt väldokumenterat och kontrollerat. 13 Hur fungerar det? Via pulsgeneratorn och elektroden aktiveras beröringsbanorna i ryggmärgen. Denna stimulering påverkar kroppsegen smärtlindring genom frisättning av bl a signalsubstansen GABA som hämmar smärta i ryggmärgen. Effekten kan förstärkas av vissa mediciner. Ryggmärgsstimulering fungerar som TENS under huden (se nästa kapitel). Vem gör det? Implanteringen utförs av en smärtspecialist, anestesiolog eller neurokirurg. Innan operation bör en smärtutredning vara gjord och andra smärtlindringsmetoder ha prövats. Remittering till ryggmärgsstimulering kan ske via sjukhusens smärtkliniker.

8 Transkutan Elektrisk Nervstimulering TENS 14 TENS innebär att ett antal elektroder placeras på huden, vid det smärtande området eller över nerver som leder till det onda stället. Elektroderna kopplas till en bärbar, batteridriven stimulator som sänder växelström med olika frekvenser till elektroderna. Efter noggrann utprovning tillsammans med sjukvårdspersonal kan du själv an vända metoden, i regel under minuter, 2 4 gånger per dag. Smärtlind ringen uppkommer under stimuleringen och kan kvarstå upp till några timmar efter avslutad behandling. Hur fungerar det? TENS utnyttjar nervsystemets egna smärtlindrande mekanismer. Med hjälp av den elektriska strömmen aktiveras beröringsnerver och muskelnerver som stimulerar kroppens smärtlindringssystem. Det kan ske på två sätt: 1: genom att grova, inåtledande nervtrådar stimuleras med hög elektrisk frekvens ( Hz) eller 2: genom att muskelnerver aktiveras med låg elektrisk frekvens (1 5 Hz). Vid högfrekvent TENS hämmas impulsöverföringen i smärtbanorna på ryggmärgsnivå. Strömmen aktiverar beröringsnerver som delvis blockerar impulsöverföringen i ryggmärgens smärtbanor. Vid lågfrekvent TENS stimuleras muskelnerver och den smärtlindrande effekten beror sannolikt på att kroppen frisätter egna smärtdämpande ämnen, s k endorfiner. (Den smärtlindrande effekten är inte helt klarlagd men detta är den förklaring som finns i nuläget.) Vem gör det? TENS provas ut med hjälp av en sjuksköterska eller sjukgymnast. Vid neuropatiska smärttillstånd bör man vara beredd på att utprovningen kan ta tid. Du kan behöva prova olika elektrodplaceringar och stimuleringssätt under flera veckor innan man vet om metoden fungerar eller ej. Utrustning kan lånas från sjukvården under

9 utprovningstiden. Behöver du en TENS för en längre period kan du låna eller hyra den som ett tekniskt hjälpmedel via Landstingets Hjälpmedelscentral. Möjligheten att låna TENS varierar dock mellan olika landsting. För att undvika toleransutveckling, d v s att kroppen blir resistent mot behandlingen, bör du göra täta uppföljningar. Det är också bra om du använder låg- och högfrekvent TENS i kombination och att man varierar elektrodplaceringen. Patienter som har pacemaker ska ej använda TENS eftersom pacemakern kan störas av de elektriska impulserna. 17 Vibration Vibration är ytterligare en form av nervstimulering, med en effekt som liknar den man kan få av TENS. Med hjälp av en vibrator aktiveras vibrationsreceptorer i huden och underhuden. Hur fungerar det? Aktiveringen av hudens receptorer ger en smärthämmande effekt. Det kan ske genom en vibrator med ett vibrerande huvud som trycks mot huden. Vibratorn kan också vara i form av en kudde som man lutar sig mot eller en madrass som man ligger på. För att ge bra effekt bör motorn i vibratorn kunna avge vibrationer på minst 50 Hz (svängningar/sekund). Vem gör det? Instruktion och behandling med vibration erbjuds av vissa sjukgymnaster. Metoden är dock inte så vanlig eftersom den kan ge vibrationsskador. Kuddar och madrasser med stark vibration kan köpas via sjukvårdsaffärer och i en del hälsokostaffärer.

10 Akupunktur Akupunktur innebär att ett antal tunna nålar sticks i s k akupunkturpunkter som finns i kroppens muskler, senor och bindväv. Nålarna får sitta i minuter och behandlingen upprepas vanligen 2 3 gånger per vecka. Totalt brukar en behandlingsserie vara ca 8 12 gånger. Metoden har sedan 1984 Socialstyrelsens godkännande som behandling mot smärta och sedan 1993 omfattar godkännandet även behandling av vissa sjukdomstillstånd. 19 Hur fungerar det? När nålarna sätts i, stimuleras de närliggande nerverna och skickar impulser till ryggmärgen och vidare till hjärnan. Centrala nervsystemet svarar genom att producera olika ämnen som bidrar till att minska smärta. Effekten liknar den som uppstår vid muskelarbete och efter en behandling inträder ofta en känsla av avspändhet. Den smärtlindrande effekten är till stor del beroende av ett intakt nervsystem och det finns inga vetenskapliga bevis för att akupunktur minskar neuropatisk smärta. Metoden kan dock vara värd att prova eftersom den kan ge en känsla av lugn, avspänning och inre balans. Vem gör det? Akupunktur ges av sjukvårdspersonal både i öppen- och slutenvården. Sjukgymnaster, sjuksköterskor och läkare är de yrkesgrupper som kan ha en utbildning i akupunktur. Behandling mot neuropatisk smärta kräver specialistkunskap, inte bara inom akupunktur utan även om just denna speciella typ av smärta. Nålarna får inte stickas i nervskadat område och felaktigt placerade nålar kan i värsta fall leda till att smärtan ökar i stället för tvärt om.

11 Massage 20 Systematisk manuell beröring har använts inom läkekonsten i alla tider. Den avslappnande, uppmjukande och cirkulationsbefrämjande effekten kan lindra smärta men även påverka symtom som sänkt stämningsläge och störd nattsömn. Massage kan ges på många olika sätt; från lätta strykningar, som taktil beröring, till kraftigt tryck, som vid bindvävsmassage. Hur fungerar det? När huden och underliggande vävnad masseras, aktiveras ett stort antal känselnerver. Aktiviteten i dessa nerver påverkar de kroppsegna smärthämmande mekanismerna. Frisättning av ett flertal smärthämmande signalsubstanser har konstaterats i samband med massage, bl a utsöndring av oxytocin. Djurexperimentella försök med oxytocinbehandling har resulterat i antistressliknande reaktioner, dvs lägre puls och blodtryck, höjd smärttröskel, lägre nivåer av cortisolhormon, minskad aggressivitet, minskad rädsla och ökat lugn. Det finns dock inga vetenskapliga studier kring hur massage fungerar mot neuropatisk smärta. Observera också att massage i nervskadat område kan framkalla ytterligare smärta. Vem gör det? Massage mot neuropatisk smärta bör utföras av någon som känner till just denna speciella form av smärta. Massörer med god utbildning arbetar ofta i anslutning till anläggningar för motion och friskvård. Kiropraktorer, naprapater, sjukgymnaster och en del sjuksköterskor använder ofta massage som en del i sin behandling. Eftersom det saknas vetenskapligt säkerställda effektstudier kring massage, ersätts vanligen inte behandlingen via sjukförsäkringssystemet.

12 Värme 23 Värmebehandling kan ges på olika sätt, t ex genom lera förvarad i tyg som värms i vatten (s k hot-pack). Varma bad eller duschningar och olika typer av bastubad, är andra exempel på våt värme. Man kan även använda sig av torr värme, t ex elektrisk värmedyna eller en tygpåse fylld med vete, ris eller körsbärskärnor som värms i mikron. Att ligga i solarium eller att klä sig i extra varma underkläder eller en skön halsduk är andra exempel på bra värmebehandling. Hur fungerar det? Värme ger en kortvarig smärtlindring via aktivering av känselnerver och ökad genomblödning. Det ger också ofta en känsla av lugn och minskad muskelspänning. Vem gör det? Värme är ett utmärkt exempel på egenbehandling. Observera dock att vissa nerv skador ger överkänslighet mot värme och då är metoden förstås inte lämplig. Hot-pack-behandling ges vanligen av sjukgymnaster. Tygpåsar med värmebevarande innehåll kan köpas i hälsokostaffärer och sjukvårdsaffärer. Hot- och cold-packs kan köpas på apotek.

13 24 Kyla Kyla används framför allt vid behandling av akut smärta men kan också ge effekt vid nervskadesmärta. Kyla ges i form av kallt vatten eller krossad is i en fuktig handduk. Cold-packs är en förpackning med köldbevarande gel som kan kylas ned i frysen. Det finns också kylspray och krämer med kortvarig kylande effekt. Hur fungerar det? Kyla ger smärtlindring via aktivering av känselnerver och minskning av svullnad. Nedkylning minskar också fortledningen i nerverna och kan på så sätt också hämma smärta. Vem gör det? Kylbehandling kan man ge sig själv men precis som med värme, kan vissa nervskador ge överkänslighet även för kyla. I dessa fall ska givetvis inte kylbehandling användas. Rådgör alltid med läkare eller sjukgymnast innan du provar. Cold-packs kan köpas på apotek och kylspray och krämer säljs i sjukvårdsaffärer och välsorterade sportaffärer.

14 27 Exempel Ett halvår efter en tumöroperation vid ena örat, fick Ingemar besvär med kraftiga smärtattacker i huvudet. Magnetröntgen och andra undersökningar visade ingenting och så småningom remitterades han till Smärtcentrum på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Det första jag fick prova var TENS. Det fungerade till viss del, genom att det hjälpte mig att få bort tankarna på själva smärtan. Genom att lyssna på musik samtidigt har jag kunnat hålla kontroll på åtminstone lättare attacker. Vid riktigt svåra anfall har det dock inte hjälpt. Efter en tid fick Ingemar prova akupunktur. Det var en fantastisk upplevelse! Jag fick några nålar i skallen, nacken och axelpartiet och smärtan försvann. Nu går jag varje eller varannan vecka och får akupunktur och det är lika skönt varje gång. I kombination med massage, streching och fysisk träning har Ingemar kommit i ett sådant tillstånd att han kan hantera smärtan riktigt bra. Det handlar ju mycket om det; att försöka stålsätta sig och veta hur man kan motverka smärtattackerna. I mitt fall har tumöroperationen gjort mig döv på ena örat. Det gör att jag får en konstig kroppshållning när jag hela tiden vänder andra örat till. Det gör i sin tur att jag blir stel i vissa muskler och den här stelheten kan utlösa smärtattacker. Genom gymnastik, massage och streching kan jag motverka detta.

15 Mental träning Att leva med långvarig smärta ger även mentala konsekvenser. Smärtan kan ses som en form av stress och för att hantera detta på bästa sätt behöver också själen tränas. Tankar som färgas av oro, smärta och en känsla av att inte räcka till, kallar vi negativ stress. Tankar som färgas av den positiva utmaningen kallar vi för positiv stress. Bara genom att tänka dig in i en kommande situation, reagerar din kropp och dina sinnen som om det verkligen händer nu. Denna tankens kraft kan du vända till din fördel. Med olika typer av mental grundträning kan du frigöra dina egna resurser som en hjälp mot den negativa stressen och på det sättet må bättre trots att du har ont. Det finns en rad olika sätt att träna sinnet, något som alla elitidrottare känner till. De flesta som tävlar på elitnivå har mental träning som en naturlig del av sin dagliga träning. På följande sidor presenteras några sätt att träna sinnet. Många av dem innebär att du samtidigt tränar kroppen, vilket ger en positiv bieffekt. Syftet med alla träningsformerna är dock detsamma; att du ska lära dig hitta ditt eget inre lugn och din egen inre styrka. 29

16 Avspänning Avspänning är särskilda övningar som du gör för att aktivt reglera din spänningsnivå. Genom att först aktivt spänna en muskel och sedan slappna av lär du dig känna skillnad mellan att vara spänd och avspänd. Man tränar systematiskt, kroppsdel för kroppsdel i liggande eller sittande ställning. Så småningom kan man tänka muskeln avspänd, utan att röra kroppsdelen. Avspänningsträningen kan byggas på med mentala träningstekniker som självsuggestion, självhypnos, affirmation etc. Metoder där du påverkar dig själv genom positiva tankar och bilder och på så sätt ger positiva känslor och tankar en chans att växa in i ditt medvetande. 30 Hur fungerar det? Genom att medvetet minska spänningen i alla kroppens muskler kommer du ner i en annan medvetandegrad där du kan påverka din tankevärld. Genom att öva, tränar du upp förmågan att reagera med lugn istället för onödig stress i pressade situationer. Träningen påverkar stora delar av hjärnan och kroppen och leder till minskad stress både i kropp och själ. Ett antal vetenskapliga studier har visat att smärtpatienter som tränat mentalt har förbättrad livskvalitet. Vem gör det? Det går att lära sig dessa metoder med hjälp av instruktioner på cd, kassettband och i läroböcker. Olika former av mental träning ingår i behandlingen på rehabiliteringskliniker och smärtkliniker. Sjukgymnaster, psykologer, kuratorer och andra terapeuter kan lära ut teknikerna

17 Yoga/Tai Chi/Qigong Yoga har använts för fysisk och psykisk avspänning i minst år. Det kan alltså sägas vara en väl beprövad metod, även om den vetenskapliga forskningen på området kommit igång först på senare tid. Principen bygger på att med meditations- och kroppsövningar öka kontrollen över kroppen, skärpa koncentrationen och lugna sinnet. Tai Chi är en gammal kinesisk rörelseterapi som ursprungligen användes som självförsvar. Under senare århundraden har övningarna blivit allt mer meditativa. Genom lugna, mjuka rörelser tränas ett stort antal muskler utan att kroppen belastas eller slits. Det gör tai chi särskilt lämpligt för människor som är otränade eller av olika anledningar är stela i kroppen. Daglig övning om minuter ger bäst resultat och leder till förbättrad andning, smidighet, balans och hållning. Qigong utförs med mjukt flytande rörelser som stimulerar och stärker muskler, leder, nervbanor och blodcirkulation utan att orsaka förslitningar eller ens träningsvärk. Övningarna är enkla och kan utföras var som helst, även i rullstol och liggande i sängen. 33

18 34 Hur fungerar det? Effekten av alla dessa tre metoder är i hög grad individuell och beror på i vilken utsträckning du själv tror på dem och hur mycket tid du ägnar åt träning. De vetenskapliga studier som gjorts kring yoga visar att andningen blir lugnare, muskel spänningar släpper, blodtrycket sjunker och ämnesomsättningen förbättras. Det har även gjorts studier som visar att yoga kan förbättra tillståndet för människor som lider av kronisk ledgångsreumatism. Tai chi ger i första hand avspänning och inre harmoni. Övningarna anses lugna sinnet och dämpa oro, ångest och spänningar, samtidigt som träningen är allmänt stärkande. Qigong bygger, liksom tai chi, på den traditionella, kinesiska läkekonsten. Enligt denna föds varje människa med en grundläggande livsenergi som kan på verkas och förbättra kroppens förmåga att läka sig själv. Med qigong fokuserar man på andningen som metod för att skapa balans mellan kropp och själ. Vem gör det? Det går att lära sig alla dessa tre metoder med hjälp av instruktioner från video och böcker. Det bästa och säkraste sättet är dock att gå en kurs, så att övningarna och rörelserna utförs på rätt sätt från början. En lärare kan också förklara tankarna bakom metoderna och de olika övningarna. Studieförbund och friskvårdsanläggningar ger kurser, liksom många sjukgymnaster och kroppsterapeuter.

19 Kroppskännedom Kroppskännedomsövningar är långsamma, lugna rörelser som upprepas många gånger. Syftet är att hitta balans och centrum i kroppen, att hitta avspänning i rörelse. Det finns flera olika sätt att träna kroppskännedom. De vanligaste kallas Basal Kroppskännedom och Feldenkreismetoden. Träning i grupp är vanligast. Man tränar både i stående, sittande och liggande ställning. Andningsövningar och massage ingår i träningen. Hur fungerar det? Övningarna ger kunskap om kroppen och medvetenhet om hur det känns i kroppen när vi rör oss. Genom träningen minskar onödig muskelspänning och andningen förbättras. Smärta ger ofta en förändrad uppfattning om kroppen. Denna form av träning hjälper dig att återfå en god kroppsuppfattning. Träningen är vetenskapligt utvärderad. 37 Vem gör det? Utbildade feldenkreispedagoger finns över hela Sverige. De flesta sjukgymnaster har utbildning i Basal Kroppskännedom.

20 Kognitiv beteendeterapi 38 Kognitiv terapi bygger på principen att vårt sätt att tänka påverkar vårt sätt att känna och agera. Negativa tankar ökar risken för negativt resultat och omvänt för positiva tankar. Med kognitiv terapi försöker man utveckla förmågan att tänka positivt. Att öppna sig för möjligheten att mentalt och fysiskt bemästra smärtan. Beteendeterapi innebär att man försöker påverka det beteende som blivit en följd av smärtan, t ex minskad rörlighet. Man lägger upp ett behandlingsprogram som successivt ökar den fysiska aktiviteten och andra beteenden som ger positiva direkta och indirekta effekter. Vanligast är att man kombinerar dessa metoder i en kognitivt inriktad beteendeterapi. Hur fungerar det? Terapin ingår ofta i rehabiliteringsprogram och omfattar både undervisning och olika typer av träning, ofta kombinerat med avspänning. Träningen kan bestå av övningar för att bemästra olika situationer, öka självförtroendet eller i förmågan att lösa problem. Den inriktas också på att lära sig sätta mål och att arbeta mot dessa. Vem gör det? Kognitiv beteendeterapi utförs under ledning av psykologer och personer med terapeutisk utbildning. På rehabiliteringskliniker som arbetar enligt detta synsätt har ofta hela personalgruppen behörig utbildning.

21 Sömnträning Smärta påverkar både hur mycket du sover och hur bra du sover. Personer med långvarig smärta får ofta ytlig sömn och kortare sömnperioder, vilket leder till både fysisk och psykisk utmattning. Sömnskulden gör att du ständigt känner dig trött och försämrar din förmåga att hantera stress och smärta. Att förbättra sömnen är därför ett sätt att minska smärta. Hur fungerar det? Hur man sover är till stor del en vana. Sömnträning handlar därför om att träna in goda sömnvanor. T ex att ta en kvällspromenad före sängdags, alltid sova på bestämda tider, inte äta eller dricka kaffe alldeles innan du ska sova, osv. Vidare tränar man sovställning, provar kuddar m m. Sömnträningen innebär också träning genom avspänning och mentala träningstekniker. Vanligen tränar man med hjälp av inspelade program på cd eller kassettband. 41 Vem gör det? Personer med utbildning i avspänning och mental träning kan hjälpa till med sömnträning. Tips om hur du förbättrar din sömn finns i flera böcker om egenvård. Inspelade program kan köpas på apotek och via företag som specialiserat sig på mental träning. Sjukvårdsaffärer och hälsokostbutiker har ofta både böcker och inspelade program.

22 Exempel Fysisk träning Maud har neuropatisk smärta i fötter, ben och händer. Första gången jag kände av det trodde jag att jag blivit vansinnig. Jag kunde inte förstå vad det var som gav en sådan plötslig och olidlig smärta. Efter att ha träffat ett antal olika läkare, kom jag så småningom till en neurolog som konstaterade att det troligen var neuro patisk smärta. Jag fick en medicin som möjligen skulle kunna hjälpa och ett råd att för söka pröva mig fram med olika, alternativa behandlingsmetoder. Nu ingår Maud i en grupp på 15 patienter som träffas varannan månad och ut byter erfarenheter. Några i gruppen har blivit hjälpta av TENS men det har inte fungerat på Maud. Däremot tycker hon att varmbassängträning har gjort att intervallen mellan smärtattackerna blivit längre. Jag vet ju inte om det är bassängträningen som gett resultat men om inte annat så är det åtminstone behagligt och avkopplande för stunden. 43

23 Fysisk träning Även om du har drabbats av en nervskadesmärta är det viktigt att du fortsätter vara fysiskt aktiv. Och även om din rörelseförmåga är begränsad, finns det ändå aktiviteter som ger dig hela nyttan av att röra på sig. Regelbunden fysisk aktivitet ger dig starkare muskler, bättre rörlighet och balans. Hjärtat pumpar bättre och blodcirkulationen, ämnesomsättningen och immunförsvaret förbättras. Dessutom går du ner i vikt, får bättre sömn och blir mindre påverkad av negativ stress och depressiva tankar. När du tränar fysiskt minskar också upplevelsen av smärta, samtidigt som du blir tåligare om du utsätts för smärta. Hur fungerar det? Fysisk aktivitet gör att hjärtat pumpar fortare och kroppens muskler arbetar mer. När du når 60% av din maximala förmåga av ansträngning, frisätts kroppens egna morfinämnen i nervsystemet. En högre träningsintensitet ger alltså högre dos smärtlindrande ämnen och upprepad träning förbättrar endorfinproduktionen. Fysisk träning ger också ett ökat inflöde från alla typer av känselnerver som starkt ökar kroppens egen förmåga till smärtlindring. Träning ger dessutom distraktion, dvs hjärnan har fullt upp med att hålla ordning på kroppen och lyssnar inte så mycket på smärtsignalerna. Vidare bidrar träningen indirekt till förbättrad sömn, minskad negativ stress m m. 45 Vem gör det? Fysisk träning omfattar allt från lugna skogspromenader till intensiva maratonpass. Det spelar inte så stor roll vad du gör, det viktiga är att du gör något; att tränin gen blir av. Det första du bör inrikta dig på är därför att hitta någon form av fysisk aktivitet som du tycker är rolig och som du tror att du kommer att fortsätta med.

24 Här nedan hittar du några exempel på fysiska aktiviteter som är lätta att bedriva, enskilt eller i grupp. Längst bak i boken presenterar vi några ytterligare tips och adresser till föreningar och organisationer som kan hjälpa dig komma igång och hålla igång! Om träningen gör ont Vissa som drabbats av neuropatisk smärta upplever ökad smärta i samband med träning. Det kan bero på att en viss rörelse irriterar nervskadan eller att du tränar för hårt, så att stressämnen påverkar smärtan. I dessa fall kan det vara klokt att diskutera hur du ska träna med din sjukgymnast, sjuksköterska eller läkare. Promenera När du promenerar tränar du nästan alla muskelgrupper i kroppen, samtidigt som du förbättrar din kondition och bränner kalorier. Tempot behöver inte vara högre än att du kan prata med den du går med (eller med dig själv) men det är viktigt att du går regelbundet. En halvtimmes gående om dagen, 3 4 gånger i veckan ger stora hälsovinster. Och du behöver inte ta hela promenaden på en gång. Du uppnår nästan samma effekt om du tar 10 minuter på morgonen, 10 på lunchen och 10 på kvällen. 47

25 Vattengympa Att träna i vatten är perfekt för dig som är otränad och/eller har mycket smärta. Vattnets lyftkraft gör att din kropp blir lättare, samtidigt som det varma vattnet ger avspänning och smärtlindring. Vattnet kan också utnyttjas för att ge motstånd. Träning i varm bassäng (30 34 grader) upplevs som skönast om du inte kan röra dig så fort. Vid lägre temperaturer måste du röra dig snabbt för att inte börja frysa. Cykling Cykling är ett skonsamt och effektivt sätt att träna styrka och kondition. Eftersom du sitter, är belastningen på lederna i benen mindre. Sittställningen med stöd på armarna avlastar ryggen. Träningen är lätt att variera med olika hastighet och motstånd. Har du svårt med balansen (eller om vädret sätter käppar i hjulen) får du lika bra träning av en testcykel. Testcykel kan hyras från välsorterade sportaffärer och finns i de flesta motionsanläggningar. Spinning är en form av träning på testcykel i grupp till musik som är mycket populär. Stavgång 49 Att gå med stavar är ett bra sätt att höja intensiteten i träningen. Genom aktiv stavisättning ökar pulsen ytterligare och du tränar hjärta och lungor mer än vid vanlig gång. Fler muskelgrupper används, du förbränner fler kalorier och frigör mer av kroppens egna smärtstillande signalsubstanser (endorfiner m m). Samtidigt kan stavarna fungera som hjälp för den som har lite svårt att hålla balansen. Stavar avpassade för gång finns i alla sportaffärer. Friluftsfrämjandet och Friskis & Svettis har stavgång i grupp.

26 Aerobics Aerobics är en amerikansk benämning på konditionsträning. Det handlar om att träna kondition och styrka till musik i grupp. Tempot kan variera från lätt till intensiv. Träningen kan ha namn som medelgympa, aerobics, step (träning med en trapplåda) eller intensivgympa. De flesta träningsanläggningar har kunniga instruktörer som kan hjälpa dig att hitta rätt nivå på träningen. Styrketräning Styrketräning syftar i första hand till att stärka muskulatur och benstomme. Konditionen (syreupptagningsförmågan) påverkas bara marginellt och effekterna på smärta är inte väl studerade. Du kan träna med olika redskap (hantlar, gummiband etc) eller bara genom att använda kroppen som motstånd. Styrketräningsmaskiner, som finns hos många sjukgymnaster och på träningsanläggningar, minskar risken att du tränar fel och skadar dig. Vanligen tränar man enskilt med program som är individuellt anpassade. Din sjukgymnast eller instruktörer på gymet kan hjälpa dig att göra ett program. 51

27 Kontakter På nedanstående adresser kan du få hjälp att komma vidare: Svenska Smärtföreningen, SSF Vårdguiden Värkstaden Doktor på nätet LSR Legitimerade Sjukgymnasters Riksförening Svenska Naprapatförbundet Kroppsterapeuternas Yrkesförbund nedanstående adresser kan du få hjälp att komma vidare: Apoteket Friskis & Svettis Friluftsfrämjandet Korpen, Svenska Motionsidrottsförbundet Promenadtips Cyklingstips Dans Smärta Reumatikerförbundet Svenska ryggföreningen Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder Neurologiskt hanikappades riksförbund Personskadeförbundet

Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin)

Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin) Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin) Du har fått diagnosen neuropatisk smärta (nervsmärta) och recept på läkemedlet Lyrica (pregabalin). I den här broschyren får du information

Läs mer

Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin)

Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin) Hjälp mot neuropatisk Till dig som får Lyrica (pregabalin) Du har fått diagnosen neuropatisk (nerv) och recept på läkemedlet Lyrica (pregabalin). I den här broschyren får du information om ns orsaker

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Fysioterapeut/sjukgymnast

Fysioterapeut/sjukgymnast Fysioterapeut/sjukgymnast Vad gör Fysioterapeuten/Sjukgymnasten inom cancerrehabilitering? En fysioterapeut/sjukgymnast kan hjälpa till vid behov av insatser och råd kring fysisk aktivitet som Styrka Rörlighet

Läs mer

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till

Läs mer

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Nikolaos Christidis. Värme. Kyla TENS. Akupunktur. Biofeedback

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Nikolaos Christidis. Värme. Kyla TENS. Akupunktur. Biofeedback Nikolaos Christidis Värme Kyla TENS Akupunktur Biofeedback Symptomatisk behandling Svag värme sederande ökar mikrocirkulationen Värmebehandling Våtvarmt omslag applicera över affekterat område låt verka

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Traditionell kinesisk medicin kan hjälpa Traditionell kinesisk medicin kan behandla både akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Inom den kinesiska medicinen

Läs mer

Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring.

Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring. Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring. MÅL: Använda behandlingarna i det dagliga arbetet för att skapa lugn, lindring och återhämtning. Minska stresspåslag för att ge ett lugnare arbetstempo

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi

Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur - Samtalsterapi Visualiseringsterapi/Symboldrama

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

PRAKTISK INFO. Yoga kan lära dig bli mer medveten om nuet, ge dig mer glädje samt inre lugn och frid.

PRAKTISK INFO. Yoga kan lära dig bli mer medveten om nuet, ge dig mer glädje samt inre lugn och frid. PRAKTISK INFO Plats bokas i Tidsbokare på hemsidan Kösystem finns, avboka plats senast en timma innan klass vid förhinder. Kom i tid, om du ej meddelat att du är sen släpps din plats till ev. drop-in-elev

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19 Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till

Läs mer

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI J Z AKUPUNKTUR-TERAPI Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Page 1 of 5 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Jari Arokoski istock/choja Fysiatrin erbjuder smärtpatienter flera behandlingsmetoder utan läkemedel. Det gemensamma

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Vägledning till filmen Må bra med medicinsk yoga

Vägledning till filmen Må bra med medicinsk yoga Vägledning till filmen Må bra med medicinsk yoga hjart-lung.se Vad är medicinsk yoga? Medicinsk yoga har sina rötter i kundaliniyoga och har en bevisat välgörande effekt. Fokus ligger på mjuka yogaövningar

Läs mer

Fysioterapi vid cancer i bäckenet Thomas Torstensson Leg sjukgymnast, Med Dr, Smärtspecialist Agenda Fysioterapi Bäckencancerrehabilitering Smärta som fenomen Fysisk aktivitet Smärtlindring Funktionsträning

Läs mer

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Fysisk aktivitet Hållning Styrka rörelseomfång Lokal kyla Cirkulation Lägesändringar

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren. Intro Vi är byggda för fysisk aktivitet. För länge sedan kämpade vi dagligen i naturen, samlade mat, ved, överleva. Människan använde sig då av allsidiga rörelser. Kroppen anpassar sig efter till de krav

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept

Fysisk aktivitet på Recept Fysisk aktivitet på Recept Aktivitetshäfte för Malmberget/Gällivare Vårterminen 2013 DELTAGANDE AKTÖRER Anna Haapaniemi tel. 070-319 81 84 happa78@hotmail.com Malmbergets Fysioterapi Järnvägsgatan 4 tel.

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Fysisk aktivitet och träning vid MS Fysisk aktivitet och träning vid MS www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen. Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig

Läs mer

När det gör ont innehåll

När det gör ont innehåll När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något

Läs mer

Information om långvarig smärta

Information om långvarig smärta Information om långvarig smärta Normal upplevelse vid beröring och tryck TRYCK! Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig och tidigare svårbegriplig smärta kan idag förklaras med stöd av modern

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept

Fysisk aktivitet på Recept Fysisk aktivitet på Recept Aktivitetshäfte för Malmberget/Gällivare Höstterminen 2012 DELTAGANDE AKTÖRER Anna Haapaniemi tel. 070-319 81 84 happa78@hotmail.com Malmbergets Fysioterapi Järnvägsgatan 4 tel.

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Trä ning och trä ningsplänering

Trä ning och trä ningsplänering Trä ning och trä ningsplänering Alla mår bättre av motion och för att motion och träning ska bli en del av din vardag är det viktigt att hitta något som passar dig och som du tycker är roligt. En del människor

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion Hälsa, kondition och muskelstyrka - En introduktion Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Sittande Massage. Enkla övningar för en stunds avslappning

Sittande Massage. Enkla övningar för en stunds avslappning Sittande Massage Enkla övningar för en stunds avslappning Vad händer i kroppen när vi får massage Slappnar av i musklerna Blodcirkulationen ökar Smärta och värk minskar Lymfcirkulationen ökar Ökar kroppens

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg REHABPROGRAM Hjärt & Lung Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg Träningsglädje = Livskvalitet Friskare hjärtan! Fysisk aktivitet bidrar till att vi håller

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Massage för. d e l k u r s r y g g oc h n a c k e

Massage för. d e l k u r s r y g g oc h n a c k e Massage för Hemmabruk d e l k u r s r y g g oc h n a c k e Innehållsförteckning Grattis till ett klokt val! 3 Presentation av Daniela 4 Massagens historia 5 Massagens effekter 6 Lilla anatomiskolan 8 Massagegrepp

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015

LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015 LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT 42 VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015 Conny lever för skapandet. När han mår bra är han gärna aktiv tills han stupar, trots att parkinsonsjuksköterskan manar till balans

Läs mer

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen. Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

TENS. Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad

TENS. Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad TENS Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: 1 DELEGERING

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Holistisk YogaTerapi i samband med bipolär sjukdom, depression, ångest och liknande, enligt Ulrica Gulz

Holistisk YogaTerapi i samband med bipolär sjukdom, depression, ångest och liknande, enligt Ulrica Gulz Holistisk YogaTerapi i samband med bipolär sjukdom, depression, ångest och liknande, enligt Ulrica Gulz sida 1 Holistisk YogaTerapi enligt Ulrica Gulz Vad menas med Holistisk Yogaterapi? HYT är en holistisk

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola Artrosskola enl BOA (Bättre

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Krånglar kroppen? Från början till fortsättning www.iksu.se

Krånglar kroppen? Från början till fortsättning www.iksu.se Krånglar kroppen? Fysioterapi är samlingsnamnet för vår rehabiliterande verksamhet Kombinerad behandling och träning Våra terapeuter inom IKSU:s Fysioterapi jobbar med att utreda och diagnostisera problem

Läs mer

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista ryggskott invalidiserad sjukgymnast behandling slappna av muskler smärtstillande röntgenbild spondylit infektion tumör utsliten botemedel invalid

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse

Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse Idrott och Hälsa Rytm & rörelse Idrott och Hälsa - Rytm och rörelse Checklista Att sätta ihop ett rytm och rörelsepass 1. Gör en grovplanering Bestäm vilka som ska ta med musik till skolan. Fundera på

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder

Läs mer

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING

Läs mer