Jobb Framtid. Ung. Företagsamma människo. Kunskap. Välstånd. Ansvarsfulla av. Verksamhetsberättelse och Årsredovisning 2011.

Transkript

1 Verksamhetsberättelse och Årsredovisning 2011 Företagsamma människo Skattesänkning Jobb Svenskt Framtid Näringsliv Kunskap Lönebildning Sociala media Luleå Bryssel Välstånd Ung Forskningspolitik Konku Kompeten Ansvarsfulla av

2 Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

3 Välkommen till Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Vi arbetar för att främja företagens gemensamma intressen, fri företagsamhet, en väl fungerande marknadsekonomi och förståelse för företagandets avgörande betydelse för landets välstånd. Vår uppgift är att skapa bättre villkor för företagen. I det arbetet använder vi bland annat opinionsbildning och kunskapsspridning. Vi utvecklar nya idéer och tar fram konkreta förslag. Vi vill få så många människors stöd som möjligt för reformer som ger svenska företag de förutsättningar de behöver för att kunna utveckla sin verksamhet och expandera. Vi arbetar med folkbildning och sakkunskap inom områden som arbetsgivarsamverkan, arbetsrätt, näringspolitik, pensioner, försäkringar, samhällsekonomi, skatter och utbildning. Svenskt Näringsliv har 49 medlemsorganisationer arbetsgivarförbund och branschorganisationer. Tillsammans har förbunden närmare medlemsföretag med över 1,6 miljoner anställda. Två av tre medlemsföretag har färre än tio medarbetare. Vi har regionkontor över hela landet som står i nära kontakt med medlemsföretagen och är engagerade i samtal med lokala och regionala beslutsfattare, myndigheter och medier i syfte att förbättra företagsklimatet. Genom vårt kontor i Bryssel följer och påverkar vi händelseutvecklingen inom EU:s institutioner och beslutsfattande organ. Vi arbetar tillsammans med andra näringslivsorganisationer i Europa genom BusinessEurope för att nå än större genomslagskraft för våra idéer. Svenskt Näringsliv ger ut tidningen Entreprenör med en upplaga på exemplar. Vi har en gedigen närvaro på internet, bland annat genom den egna webbplatsen svensktnaringsliv.se och på Facebook. Vår vision Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. välkommen till svenskt näringsliv 3

4 Innehåll Verksamhetsberättelse VD:s förord...6 För ett företagsammare Sverige...7 Verksamhetsberättelse...10 Osäkra utsikter trots stark tillväxt...10 Avtalsförhandlingar och lönebildning...10 Avtal 11/ Mål och krav...11 Förhandlingar om avtalsförsäkringar...12 Högt avtal och kort avtalsperiod...12 Tidig och intensiv kommunikation...13 Ökande intresse för individuell lönesättning...13 Granskningar av turordningsreglernas konsekvenser Svenskt Näringsliv och LO...14 Svenskt Näringsliv och PTK...15 Arbetsgrupper banade väg för avsiktsförklaringar om förhandlingar Avsiktsförklaring med PTK...16 Avsiktsförklaring med LO...16 Kraftsamling för förbättringar av LAS...16 Ungas arbetslöshet oroar...17 Konkurrensutsätt Arbetsförmedlingen...17 Återbetalning av AFA-premier...17 Överreglering av minderårigas arbetsmiljö...18 Lokalt företagsklimat...18 Många kommuner är sårbara Bättre företagsklimat ger bäst integration...19 Konkurrensutsätt mera Produktivitet och kvalitet i offentlig sektor...19 Konkurrens ger kvalitet...20 Mer nöjda patienter...20 Motbild mot rapport...20 Stärkt kvalitetskontroll i välfärdstjänster...20 Kapitalbeskattning under lupp...21 Halt för sänkta skatter på arbete Förbättringar inom momsområdet Ny skatteförfarandelag...22 Energiuppgörelse utan stabilitet...22 Diskussion om klimatmål Nya svavelregler...22 Webbplats om miljönytta Krishantering präglade EU-arbetet...23 Infrastrukturens brister allt tydligare...23 Farlig regleringsiver från EU...23 Transatlantiskt handelsavtal...24 Skärpt kvalitet på gymnasiet...24 Utbildning ska leda till jobb...24 Förslag på ny inriktning av svensk forskningspolitik Insatser för samverkan och entreprenörskap i skolan...25 Intensivt arbete kring nytt EU-patent...26 Konjunkturprognoser innehåll

5 Offentlig upphandling...26 Opinionsbildning...27 Opinionsanalys...27 Publika möten...28 Fakta som leder till samtal...29 Organisation...31 Medlemsorganisationer...32 Ledamöter och suppleanter i styrelsen 2011/ SME-komittén...37 English summary...46 Årsredovisning Svenskt Näringsliv Service AB Förvaltningsberättelse...98 Resultaträkning...99 Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Revisionsrapport Revisionsberättelse Årsredovisning Svenskt Näringsliv Förvaltningsberättelse...52 Koncernresultaträkning...59 Koncernbalansräkning...60 Kassaflödesanalys för koncernen...62 Moderföretagets resultaträkning...64 Moderföretagets balansräkning...65 Kassaflödesanalys för moderföretaget...67 Noter, gemensamma för moderföretag och koncern...69 Revisionsrapport...91 Revisionsberättelse...92 Kapitalförvaltningen...95 innehåll 5

6 VD:s förord För ett företagsammare Sverige De många spännande mötena med företagare runt om i Sverige är något av det bästa med mitt arbete. Att möta kvinnor och män, unga och erfarna, gamla och nya svenskar som driver företag är oerhört stimulerande. Men det borde vara långt fler som gör det. Jämfört med många andra länder har Sverige få företagare och få företag i relation till befolkningsstorleken. Det beror inte på att människor inte ser möjligheter. En stor internationell undersökning (Global Entrepreneurship Monitor 2011) visade nyligen att många svenskar ser goda möjligheter att starta ett företag. Av de 23 länder i vilka undersökningen gjordes ligger Sverige och svenskarna bäst till och har mest positiv syn på möjligheterna att starta företag. Sverige har alltså goda förutsättningar att vara ett av världens mest företagsamma länder. Men så är det inte. En orsak är att alltför få av de som ser affärsmöjligheter går vidare och förverkligar sina drömmar och startar företag. Det gör att vi inte tar vara på de möjligheter och resurser som finns. Följden blir lägre tillväxt, färre jobb och sämre välfärd än vad som skulle vara möjligt om Sverige var mer företagsamt. Det måste vi ändra på. Det här är Svenskt Näringslivs vision: Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Svenskt Näringsliv är en företagarrörelse med små, medelstora och stora företag som tillsammans har 1,6 miljoner medarbetare. Företagarnas engagemang är vår främsta styrka. När jag blickar tillbaka på 2011 kan jag konstatera att mycket präglades av den fortsatta skuldkrisen.

7 Sverige klarade sig även under det gångna året jämförelsevis bra. Men krisen är både djupare och bredare än vanliga konjunkturnedgångar. Den gör det ovanligt vanskligt att förutsäga utvecklingen. Vår välfärd bygger på att svenska företag är framgångsrika på de internationella marknaderna. Om efterfrågan minskar får det snabbt effekter för svensk del. Vad vi däremot vet är vilka åtgärder som skulle ge Sverige bättre förutsättningar att både hantera krisen i omvärlden och ta vara på den återhämtning som förr eller senare kommer. Sveriges framgångar relativt omvärlden har grundlagts genom reformer som sänkt skatter, öppnat nya marknader och ökat medborgarnas valfrihet. Denna vilja att ompröva och förbättra måste leva vidare. Vi kan inte slå oss till ro. I samhällsdebatten har Svenskt Näringsliv under 2011 bland annat lyft problemen med arbetsmarknadens funktionssätt, nödvändigheten av lägre skatter för att stimulera investeringar och behovet av att försvara mångfald och valfrihet inom välfärden. Vårt arbete för ändrade turordningsregler i LAS bidrog till att förhandlingar med PTK respektive LO kommer att inledas under våren Vi har också visat att Arbetsförmedlingen ofta misslyckas och bör konkurrensutsättas. Ett allvarligt problem på arbetsmarknaden är den fortsatta missmatchen mellan arbetssökande och lediga jobb. Det finns många lediga jobb men för få sökande med rätt kvalifikationer. att andra branscher respekterar det märke som den internationellt konkurrensutsatta industrin satte inom ramen för industriavtalet i december Svenskt Näringslivs opinionsarbete har bidragit till att Sverige under senare år fått ett mer gynnsamt klimat för skattesänkningar, i synnerhet för människor med låga inkomster. Under 2012 fortsätter vi vårt arbete för att få till stånd en sänkning av marginal- och kapitalskatterna. Att energiuppgörelsen saknar bred politisk stabilitet är oroande. Svenskt Näringsliv visade under 2011 på behovet av en energipolitik som ger trygg och säker leverans till konkurrenskraftiga priser och med låg miljöpåverkan. Vårt långsiktiga och framgångsrika arbete för ett bra lokalt företagsklimat i Sveriges alla 290 kommuner går vidare. Vår ranking av kommunernas företagsklimat fick även 2011 stor uppmärksamhet i media och ledde till konstruktiva diskussioner, inte minst i många av landets kommunfullmäktige. Under 2011 tog Svenskt Näringsliv i nära samarbete med de 49 medlemsorganisationerna fram Fördel Sverige, ett gemensamt program för näringslivets arbete med att förbättra villkoren för företagande och jobb i Sverige. Det arbetet fortsätter med än större styrka och målmedvetenhet under Urban Bäckström Verkställande direktör Inom utbildningspolitiken har vårt fokus varit att säkra företagens kompetensförsörjning och säkerställa kvaliteten i högre utbildning. Framgångsrik forskning är en avgörande framtidsfråga. Forskningspolitiken måste byta fokus från resurser till resultat. Under 2011 inleddes den stora avtalsrörelse som fortsätter under Det är av avgörande betydelse VD:s förord 7

8 Arbete Sociala me Företagsamma människor Jobb Ansvarsfulla avtal Sam Forskningspolitik Geme 8 Kapitlets verksamhetsberättelse namn

9 dia Framtid Miljö Kunskap Verksamhetsberättelse Företagarrörelse verkan Tillväxt Företagsklima nskap Välstånd Energi verksamhetsberättelse 9

10 Verksamhetsberättelse Osäkra utsikter trots stark tillväxt Även under 2011 var tillväxten stark i den svenska ekonomin. Antalet sysselsatta fortsatte att öka och arbetslösheten minskade något. Men den djupa skuldkrisen i Europa påverkade företagens efterfrågan och mot slutet av året sjönk tillväxten. Antalet personer som varslades om uppsägning ökade, fler anmälde sig som arbetslösa och färre fick arbete. Särskilt besvärlig var situationen för den yngsta arbetskraften, i åldern år. Ungdomsarbetslösheten var 2011 knappt 23 procent, väsentligt högre än bland andra åldersgrupper och även högre än EU-snittet. Avtalsförhandlingar och lönebildning Arbetsgivarförbunden inom Svenskt Näringsliv enades under våren 2011 om ett gemensamt mål för lönebildningen på medellång sikt: att verka för företagsnära lönebildning. Grundsynen var som tidigare att lönebildningen i ökande utsträckning bör ske i företagen med utgångspunkt i företagens och medarbetarnas förutsättningar. Nu betonades att denna utveckling under överskådlig tid kommer att ske inom ramen för centrala avtal för att uppnå fredsplikt. Företagsnära lönebildning kan uppnås genom: Sifferlösa avtal med fredsplikt dessa kommer under överblickbar tid inte vara möjliga att uppnå för hela arbetsmarknaden. Avtal med lönehöjningar som disponeras av företaget inga individgarantier, generella höjningar eller stupstockar ska finnas i avtalen. (Stupstockar är centralt tvingande bestämmelser vad gäller löneutrymmets storlek som träder i kraft om de lokala parterna inte kommer överens.) Detta innebar ett förtydligande av Svenskt Näringslivs syn på lönebildningen men även en markering av de centrala kollektivavtalens roll för att uppnå en företagsnära lönebildning. Synsättet återkom sedan i förbundens gemensamma avtalskrav. Avtal 11/12 Avtalsförhandlingarna under 2011 bestod framför allt i förhandlingar inom industrin med sikte på nya avtal Industrins parter kom överens om att tidsmässigt samordna sina förhandlingar till tiden 30 september 30 november 2011 oavsett avtalens olika utlöpningstider. En viktig förutsättning för avtalsförhandlingarna var att ett nytt industriavtal trädde i kraft 1 juli Det nya industriavtalet ska förstärka parternas gemensamma arbete för att utveckla svensk industri. Det ska också stärka industrins lönenormerande roll genom tydligare syfte och inriktning och delvis nya regler för förhandlingarna. En annan viktig förutsättning var de allt osäkrare ekonomiska utsikterna under året. Ett flertal länder hade omfattande offentliga underskott och kraftigt stigande statsskulder, vilket drog undan tidigare stimulansåtgärder och tenderade att verka åtstramande på de västliga ekonomierna. Den återhämtning som skett i den svenska ekonomin efter den djupa finanskrisen 2008 och 2009 stannade 10 Verksamhetsberättelse

11 av, men inbromsningen var inte lika påtaglig som 2008 och kom inte att minska sysselsättningen med samma dramatik som då. Sverige är ett litet land med starkt utrikeshandelsberoende. Försvagningen av industrins utveckling märktes först inom sågverken och pappers- och massaindustrin. Denna gång bromsades även den inhemska efterfrågan upp. Försäljningsutvecklingen i handeln blev den svagaste på 15 år. Men de riktigt starka orossignalerna gällde 2012 det år som de nya avtalen gäller. BNP-prognoserna skrevs ner en efter en under hösten Svenskt Näringsliv beräknade i december 2011 tillväxten 2012 till något över noll procent. Lars-Göran Johansson är vice VD och ansvarar för avdelningen Kommunikation och opinion Mål och krav Svenskt Näringslivs förbundsövergripande mål i avtalsrörelsen fastställdes av styrelsen i september Målen var: Företagsnära lönebildning. Lönebildningen i de centrala avtalen ska gå mot att det enskilda företagets situation och behov har ett avgörande inflytande på lönebildningen. Avtal som bidrar till fortsatt tillväxt. Avtalen ska normeras av internationellt konkurrensutsatt verksamhet. Inga låglönesatsningar. Sverige har en av OECD-ländernas mest utjämnade lönestrukturer. Låglönesatsningar gör att enklare jobb inte skapas och att de som finns slås ut. En utjämnad lönestruktur tar dessutom bort drivkrafter till utveckling. Lägstalöner/minimilöner som möjliggör nya jobb. Kollektivavtalens lägstalöner/minimilöner ska utformas så att företagens möjligheter att behålla och nyanställa medarbetare underlättas. De fackliga kraven som i huvudsak fastställdes under våren 2011 var när de presenterades i september 2011 opåverkade av den internationella skuldkrisen och den annalkande konjunkturnedgången. LO-styrelsens beslut innebar gemensamma lönekrav med 3,5 procent räknat på avtalsområdets genomsnittsförtjänst, dock minst 860 kronor per månad och heltidsanställd. Utöver lönekravet skulle en så kallad jämställdhetspott på 100 kronor per heltidsanställd och månad tillfalla avtalsområden med en genomsnittsförtjänst som var lägre än kronor. Avtalens lägstalöner skulle också höjas med minst 860 kronor. Verksamhetsberättelse 11

12 Kostnaden för de extra låglönekraven beräknade Svenskt Näringsliv till 0,6 procent, sammantaget alltså 4,1 procent. Med en löneglidning försiktigt beräknad till 0,7 procent skulle löneökningarna i snitt bli 4,8 procent enligt LO:s krav. Till detta kom krav på begränsningar i möjligheterna att visstidsanställa samt krav på förbättringar av avtalsförsäkringarna, vilka också var förenade med kostnadsökningar. Industrifackförbunden IF Metall, GS och Livs ställde sig utanför LO-samordningen. Deras krav innehöll ingen jämställdhetspott, men krav på löneökningar med 3,7 procent, dock lägst 910 kronor i månaden. Före sommaren och innan skuldkrisens effekter på tillväxtutsikterna var tydliga hade Konjunkturinstitutet bedömt att 3,1 procent i totala lönekostnadsökningar skulle ge bäst långsiktig effekt. Parternas unikt olika uppfattningar om företagens ekonomiska förutsättningar gjorde att arbetsgivarna ansåg att endast ett kort avtal utan förändringar av allmänna anställningsvillkor kunde bli aktuellt. Förhandlingar om avtalsförsäkringar LO hade dock villkorat nya löneavtal inom industrin med förbättrade villkor i avtalsförsäkringarna. Förhandlingar inleddes därför mellan Svenskt Näringsliv och LO. Den 28 november träffades en preliminär uppgörelse, där flera av LO:s krav var tillgodosedda. Arbetsgivarnas krav var att uppgörelsen skulle bli definitiv först sedan parterna inom industrin kommit överens om nya löneavtal. Så skedde också. Uppgörelsen innebar att arbetsskadeförsäkringen ger full kostnads- och inkomstersättning från första dagen, tidigare 80 procent. Dessutom ger tid med graviditetspenning pensionspremier till tjänstepensionen, och för sjukförsäkringen kommer även lönedelar över 7,5 basbelopp, cirka kronor, att ge ersättning när man kvalificerar sig för månadsersättning. Som en del av uppgörelsen ingick också att ett antal frågor avfördes från avtalsförhandlingarna och att dessa istället ska behandlas i samband med förhandlingar om utvecklade omställningsavtal. Högt avtal och kort avtalsperiod Nya avtal inom industrin kunde träffas först den 12 december, betydligt senare än den överenskomna sluttiden den 30 november. De fackliga parterna hade dessförinnan avvisat de opartiska ordförandenas slutliga hemställan, och partsgemensamma överläggningar togs därefter upp i enlighet med det nya Industriavtalet. De nya löneavtalen innebar löneökningar på 3,0 procent över 14 månader vilket ger en årskostnad för företagen på 2,6 procent. De nya avtalen trädde i kraft den 1 februari 2012 och löper fram till den 31 mars Avtalsvärdet var lika för arbetare och tjänstemän. Inget tidigare avtal inom ramen för Industriavtalet har avvikit så markant från den bedömda tillväxten under avtalsperioden. Kostnadsökningen ansågs också hög av arbetsgivarna, på bristningsgränsen enligt Skogsindustrierna. Osäkerheten i form av ett fortsatt oklart avtalsläge med betydande risk för konflikt ovanpå den ekonomiska osäkerheten bedömdes dock som ett sämre alternativ än att teckna avtal. Ett nytt avtal gav planeringsförutsättningar för att möta en väntad ekonomisk kris. 12 Verksamhetsberättelse

13 Arbetsgivarnas analys av vad som bestämde förhandlingsresultatet i sammanfattning: Fackliga revanschbehov. Fackliga behov av att ta hem segrar efter år av medlemsflykt och intern kritik mot krisavtal och löneavtal 2010 var starka drivkrafter för facken. LO-interna överväganden. Facken inom industrin stod utanför LO-samordningen och ville ha ett avtal som hade förutsättningar att accepteras som normerande av hemmamarknadsfacken inom LO-samordningen. Ekonomiska osäkerheten påverkade inte facken. Antalet uppsägningar var inte tillräckligt kännbara för facken. Konfliktreglerna. Arbetsgivarnas direkta och indirekta kostnader för att utsättas för konflikt blir snabbt oförsvarbart höga. Tidig och intensiv kommunikation Arbetsgivarna kommunicerade sina övergripande mål i tre linjedebattartiklar i respektive Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet. I den första artikeln bemötte arbetsgivarna det fackliga revanschtänkandet och förordade avtal som leder till tillväxt. I den andra artikeln togs behovet av en företagsnära lönebildning upp. I den tredje artikeln betecknades extra låglönehöjningar och den redan sammanpressade lönestrukturen som ett samhällsproblem. En rapport från Svenskt Näringsliv uppmärksammade riskerna för upprepning av 90-talskrisen med för höga löneökningar och uppbromsad återhämtning på arbetsmarknaden. En annan rapport om varselsituationen i de största företagen fick stor spridning i slutskedet av industrins förhandlingar. Svenskt Näringslivs regionkontor ordnade drygt 25 pressträffar och bidrog till omfattande publicitet om företagens syn på det ekonomiska läget i samband med industriförhandlingarna. Svenskt Näringslivs webbsida om avtalsrörelsen utökades med fler intervjuer och webb-teveinslag. Besöken till sidan ökade mångfaldigt under återkommande webbannonsering. Annonsering i sociala medier som Facebook gav mångmiljonexponeringar för Svenskt Näringslivs budskap. Vidare såg vi en ökad betydelse av sociala medier, som till exempel Twitter, i debatten. Ett speciellt nyhetsbrev om avtalsrörelsen fick snabbt stor spridning. Flera av arbetsgivarförbunden bedrev en mer aktiv opinionsbildning än tidigare och förekom både i debattartiklar, inte minst regionalt, och i nyhetsinslag. Även om både arbetsgivarna och facken ökade sin närvaro på debattsidorna, var nyhetsrapporteringen koncentrerad till de kritiska skedena i förhandlingarna. Den internationella skuldkrisen präglade mediebilden, och Svenskt Näringsliv kunde visa att de ekonomiska förväntningarna på de kommande avtalen var låga. Det fanns trots detta ingen påtaglig bild av att Sverige var berört av krisen och skillnaden var stor mellan konstaterad tillväxt i ekonomin och prognoserna om utvecklingen Ökande intresse för individuell lönesättning Allt fler företag intresserar sig för individuell lönesättning. Att tydligt kunna knyta lönen till verksamheten och medarbetarna blir allt viktigare för företagen. Det gäller inte bara i företag med ett högt Verksamhetsberättelse 13

14 tjänsteinnehåll. I alla sorters företag finns behov av att kunna motivera medarbetarna och styra verksamheten med hjälp av lönesättningen. Även medarbetarna är intresserade. En undersökning bland över förvärvsarbetande, gjord på uppdrag av Svenskt Näringsliv, visade starka kontraster mellan hur lönerna bestäms idag och hur medarbetarna vill ha det. Tre av fyra i privat sektor vill att lönen ska bestämmas mellan chef och medarbetare. Av dessa tycker två tredjedelar att det ska ske utan stöd av det lokala facket medan en tredjedel anser att det lokala facket ska involveras. Ett fåtal vill att lönen ska bestämmas av det centrala kollektivavtalet. Svenskt Näringsliv har bedrivit ett flerårigt arbete för att företag som är intresserade av individuell lönesättning ska ha tillgång till mötesplatser för erfarenhetsutbyte och kunskapsuppbyggnad. Under 2011 ordnade våra regionkontor ett fyrtiotal inspirationsseminarier om lönesättning och lönebildning. Seminarierna samlade nära deltagare under året ett mycket stort intresse från företagen och en stark signal om att lönebildningen bör ske i företagen. Svenskt Näringsliv och LO Svenskt Näringsliv och LO presenterade i juni 2011 en gemensam rapport om de faktiska konsekvenserna av turordningsreglerna i LAS och avtal. I rapporten sätts turordningsreglerna in i ett större sammanhang som gäller omställning till nytt arbete. Detta har stor betydelse inte enbart för uppsagda arbetstagare, utan även för arbetsgivare och för arbetsmarknadens funktionssätt i stort. Arbetsgruppen genomförde hearings där företag berättade om sin verklighet. Det gav både arbetsgivarna och facket en tydlig och samstämmig bild av de faktiska konsekvenserna av LAS och turordningsreglerna. Behoven handlade mycket om flexibilitet för företagen och trygghet för medarbetarna. Gunnel Andersson ansvarar för fastighetsfrågor Granskningar av turordningsreglernas konsekvenser De faktiska konsekvenserna av turordningsreglerna har länge varit en omstridd fråga. Under våren och försommaren 2011 utreddes frågan i arbetsgrupper med LO respektive PTK. Målet var att skapa en gemensam bild av hur tillämpningen av turordningsreglerna ser ut i verkligheten. 14 Verksamhetsberättelse

15 Den avgörande skillnaden mellan företagen och facken inom LO gällde i vilken utsträckning hänsyn ska tas till personliga egenskaper när neddragningar på en arbetsplats blir aktuella. För företagen var det viktigt att kunna behålla konkurrenskraften också efter en neddragning. Därför måste de ha kvar medarbetare med den bästa kompetensen och viktiga personliga egenskaper, till exempel vilja, samarbetsförmåga och ansvarstagande. Företagen ansåg att bedömningar av sådana personliga egenskaper kan göras och också görs på saklig grund. LO såg som sin främsta uppgift att skydda de äldre på en arbetsplats och hänvisade därför till anställningstid och kvalifikationer. LO ansåg att hänsyn till personliga egenskaper vid uppsägningar kunde resultera i godtycke. Krister Andersson är chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning Svenskt Näringsliv och PTK Parallellt med arbetsgruppen med LO arbetade även en grupp med tjänstemännen i PTK. I PTK ingår 26 TCO- och Sacoförbund som representerar cirka privatanställda tjänstemän. En rapport presenterades i juni Huvuduppgiften för den gemensamma arbetsgruppen var att få en bild av tillämpningen av turordningsreglerna inom ett antal branscher, främst genom intervjuer och samtal med branschföreträdare och representanter för fack och arbetsgivare vid olika företag. Av rapporten framgick att arbetsgivarna vill ha kvar medarbetare med lämplig kompetens för att inte förlora konkurrenskraft. Företagarna vill också att personliga egenskaper som leder till att arbetsuppgifterna utförs så effektivt som möjligt vägs in. Den samlade bilden ska avgöra vilka tjänstemän som ska vara kvar i verksamheten. PTK:s grundinställning var att tjänstemän arbetar i branscher och företag med höga krav på kompetens och därför vill se ett utvecklande och tryggt arbetsliv, där godtycke vid uppsägningar förhindras. Utbildning och kompetensutveckling är nyckeln till snabbare anpassningsförmåga för både företag och anställda, därför bör tjänstemän ges ökade möjligheter att kontinuerligt bredda och fördjupa sina kunskaper, ansåg PTK. Ett par axplock från rapporten: Drygt nio av tio företag och drygt sju av tio fackliga företrädare uppgav att man kommit överens om vilka som ska sägas upp. Ungefär fem av tio av de som kommit överens uppgav att man fått göra sig av med kompetens som man behövt ha kvar. Verksamhetsberättelse 15

16 Arbetsgrupper banade väg för avsiktsförklaringar om förhandlingar Arbetsgrupperna med LO respektive PTK banade väg för ytterligare ett par steg i arbetet för flexiblare turordningsregler. Detta skedde i form av avsiktsförklaringar om förhandlingar. Avsiktsförklaring med PTK Svenskt Näringsliv och PTK kom i november överens om att under april 2012 inleda förhandlingar med målet att ingå ett utvecklat omställningsavtal. Flera förbund inom PTK hade inför avtalsförhandlingarna framfört krav på kompetensutveckling utöver den direkt verksamhetsrelaterade utbildningen. PTK-förbund hade också framfört krav på att omställningsavtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK ändras så att rätten till omställningsstöd även gäller för personer som blivit uppsagda på grund av ohälsa och för personer med tidsbegränsade anställningar. I avsiktsförklaringen att förhandla framkom att Svenskt Näringsliv vill få till stånd ändrade turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist och vid företrädesrätt till återanställning. Svenskt Näringsliv vill uppnå att turordningsreglerna ska tillgodose behovet av att efter en driftsinskränkning ha kvar de tjänstemän som har den kompetens som krävs för att den fortsatta verksamheten ska kunna bedrivas med bästa möjliga konkurrenskraft. Samtidigt ska turordningsreglerna uppfylla tjänstemännens berättigade krav på trygghet, tydlighet och rättssäkerhet. Avsiktsförklaring med LO Till uppgörelsen i slutet av november om villkorsförändringar i avtalsförsäkringarna var även kopplad en separat avsiktsförklaring, som innebar att frågor om omställning, rehabilitering och kompetensutveckling avfördes från den pågående avtalsrörelsen. Enligt avsiktsförklaringen ska istället ett partsgemensamt arbete inledas under första kvartalet Arbetet ska omfatta villkoren i omställningsavtalet mellan Svenskt Näringsliv och LO, kravet på rehabiliteringsavtal och kompetensutveckling i arbetet och arbetsgivarnas krav på att efter en driftsinskränkning ha kvar de arbetstagare som ger företagen bästa möjliga konkurrenskraft. Kraftsamling för förbättringar av LAS Utöver de partsgemensamma kartläggningarna av turordningsreglernas effekter och avsiktsförklaringarna om förhandlingar med LO respektive PTK fortsatte opinionsbildningen kring effekterna av LAS. Avsevärt fler företagare blev aktiva i debatten och ville berätta om problemen med LAS. Svenskt Näringsliv publicerade skriften Två steg framåt ett steg tillbaka med gott genomslag. Gemensamt för företagen i skriften är att de tvingades till neddragningar efter finanskrisen 2008 och att de dessförinnan gjort strategiska satsningar för att öka mångfalden i personalstyrkan. Alla fick se sina satsningar omintetgjorda när turordningsreglerna tvingade dem att säga upp de sist anställda, i dessa fall kvinnorna. I skriften Landet runt med företagare om LAS samlade vi intervjuer med drygt 50 företagare som 16 Verksamhetsberättelse

17 beskriver hur LAS påverkar deras företagande. Flera av de intervjuade företagarna har dessutom medverkat i träffar med riksdagsledamöter i sina län för att diskutera LAS. Ungas arbetslöshet oroar Ungdomsarbetslösheten oroar och engagerar många företagare. För Svenskt Näringsliv var det prioriterat att fortsatt visa på problemets omfattning samt att peka på möjliga orsaker och vägar framåt. Svenskt Näringsliv bidrog till att missmatchen, den bristande matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb, kom i fokus under Dålig matchning visar sig också när unga människors utbildningsval inte stämmer med vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det gör att många unga inte får användning av sin utbildning och tar lång tid på sig att etablera sig på arbetsmarknaden. Kring detta lanserades en rapport med en intensiv debatt som omedelbar följd, och vi kunde sedan konstatera vissa skärpningar i tillsynen av landets högre utbildning. Medvetenheten om Sveriges höga ungdomsarbetslöshet finns nu hos ledande politiker, och flera av de borgerliga partierna intog nya ståndpunkter i LAS-frågan. Bland få satsningar som gjordes i statsbudgeten för 2012 märktes halverad restaurangmoms, med syftet att öka drivkrafterna att anställa i en bransch där många unga jobbar. I Almedalen lanserades rapporten Konsten att strula till ett liv på ett välbesökt seminarium. I rapporten konstateras att svenska studenters studieval är svagt kopplat till arbetsmarknaden vilket lämnar många studenter med en utbildning som inte efterfrågas på arbetsmarknaden. Dessutom dröjer svenska studenter ovanligt länge med att ta examen och etablera sig på arbetsmarknaden. Huvudbudskapet i rapporten är att blivande studenter bör få möjlighet att göra mer medvetna val och på så vis också ha större incitament att inom utsatt tid studera klart och börja arbeta. Delar av rapportens förslag har fått stark kritik men icke desto mindre har den bidragit till en debatt om syftet med och avkastningen på högre studier, samt om akademiska studiers kvalitet. Konkurrensutsätt Arbetsförmedlingen För att öka trycket på en snabbare konkurrensutsättning av Arbetsförmedlingen skedde opinionsbildning under året genom seminarier, rapporter och debattartiklar samt genom många möten med politiker. En allt större andel av Arbetsförmedlingens verksamhet läggs också ut på kompletterande aktörer. Det politiska uppdraget är nu att en tredjedel av deltagarna i garantierna för ungdomar samt i faserna ett och två av jobb- och utvecklingsgarantin bör kunna erbjudas upphandlade tjänster, eller tjänster som kompletterande aktörer på annat sätt är ansvariga för eller delaktiga i. Arbetsförmedlingen förberedde under hösten för att under början av 2012 kunna erbjuda kompletterande aktörer inom ramen för ett valfrihetssystem. Återbetalning av AFA-premier AFA Försäkring, som administrerar trygghetsförsäkringarna, var mycket väl konsoliderat under Svenskt Näringsliv och LO kom därför överens om att sänka flera olika försäkringspremier, bland annat för sjukförsäkringen AGS. Verksamhetsberättelse 17

18 Återbetalningen för minskningen 2011 var knappt två miljarder kronor. Arbetsgivarna får också tillbaka pengar under 2012 motsvarande de premier som man betalat in Den återbetalningen uppgår till drygt fyra miljarder kronor. Överreglering av minderårigas arbetsmiljö Som en följd av ett EU-direktiv vill Arbetsmiljöverket införa ett omfattande regelverk som ska skydda minderåriga i arbetslivet. En av nyheterna är restriktionerna kring ensamarbete. Som paragrafen är utformad innebär det att det blir förbjudet för åringar att exempelvis sälja jultidningar eller dela ut reklam på egen hand. De arbetsgivare som bryter mot reglerna hotas med böter. Svenskt Näringslivs SME-kommitté engagerade sig starkt i opinionsbildningen mot förslaget. Opinionsbildning skedde bland annat med hjälp av Facebook där ett upprop startades emot de föreslagna förändringarna. Särskilda informationsinsatser gjordes gentemot politiska ungdomsförbund. Men Arbetsmiljöverket går längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till EU-direktivet. Ett exempel gäller ensamarbete. Istället för ett allmänt förbud mot ensamarbete ansåg SME-kommittén att förbudet enbart ska gälla för riskfyllda arbeten och arbetssituationer. Företagarna i kommittén menade att överreglering är olyckligt både för arbetsgivarna och för de ungdomar som går miste om möjligheter att arbeta. SME-kommittén uppmanade därför i ett särskilt remissyttrande Arbetsmiljöverket att ompröva de delar av sitt förslag som går utöver EU-direktivet. Lokalt företagsklimat En av de viktigaste uppgifterna för Svenskt Näringslivs regionala verksamhet är att verka för ett bättre företagsklimat i landets alla 290 kommuner. Varje dag sker runt om i landet dialoger och möten som knyter an till företagens roll i samhället. En viktig del av arbetet är att lyfta goda exempel för att inspirera företagare, kommunpolitiker och kommuntjänstemän att förbättra den egna kommunens företagsklimat. Under 2011 skickades en handbok i lokalt företagsklimat till Sveriges alla kommun- och riksdagspolitiker. I maj presenterade Svenskt Näringsliv 2011 års ranking av företagsklimatet i landets kommuner. Rankingen fick mycket uppmärksamhet i media och stort intresse hos landets kommunledningar. Många kommuner är sårbara I många kommuner svarar ett fåtal privata företag för en stor del av jobben. Det gör kommunerna sårbara om något av de stora företagen råkar i svårigheter. Det är inte bara sysselsättningen som hotas på sikt påverkas också kommunens möjligheter till överlevnad när skattebasen urholkas. I rapporten Genuint sårbara kommuner identifierades Sveriges genuint sårbara kommuner. Genom att väga in andra faktorer i kommunerna som företagande, nyföretagande och lokalt företagsklimat visas på vägar som kan minska sårbarheten. Rapporten, som togs fram i samarbete med Tillväxtverket, fick stor uppmärksamhet i media. 18 Verksamhetsberättelse

19 Bättre företagsklimat ger bäst integration I Ekonomisk Debatt publicerades i mars artikeln Hur påverkar företagsklimatet integrationen? Artikeln fick bred medial spridning. Företagsklimatets betydelse visar sig vara särskilt stor för alla grupper som normalt har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Med utgångspunkt i rapporten Handikappolitiken en björntjänst i all välmening diskuterades företagsklimatets betydelse för personer med funktionsnedsättning i många olika fora under året. Konkurrensutsätt mera Fler företag bör få möjlighet att utveckla och förbättra den offentligt finansierade servicen. Detta blir möjligt om kommuner och landsting i högre grad än idag lägger ut verksamhet på entreprenad, alternativt ger sina medborgare möjlighet att via valfrihetssystem välja vård, skola och omsorg. För att öka förståelsen för värdet av konkurrensutsättning inom offentlig sektor har Svenskt Näringsliv bland annat träffat samtliga partigrupper inom SKL, Sveriges kommuner och landsting, och fört en konstruktiv dialog kring offentlig upphandling, vårdval, valfrihetssystem, utmaningsrätt och närliggande frågor. Alla partier är intresserade av en fortsatt dialog i dessa frågor under år Produktivitet och kvalitet i offentlig sektor Elisabet Smedberg är redovisningsekonom Andelen av kommunala verksamheter som upphandlas av privata företag och organisationer har ökat i samtliga län jämfört med år Rapporten Privat drift i kommunala verksamheter visar att 17 av 20 landsting har ökat andelen privat drift under samma period. De senaste åren har därmed konkurrensutsättningen av de offentliga verksamheterna ökat i betydligt snabbare takt än tidigare. Lagen om valfrihetssystem infördes vid årsskiftet De kommuner som på eget bevåg infört liknande valfrihetssystem tidigare har idag mer än dubbelt så många vårdföretagare som riksgenomsnittet. Verksamhetsberättelse 19

20 Konkurrens ger kvalitet I rapporten Bättre vård med fler vårdföretagare slutsatser för Sverige från en länderjämförande studie analyseras hur fler företagare och därmed starkare konkurrens kan påverka kvalitet och tillgänglighet inom vård och omsorg. Ökad konkurrens kan leda till både bättre effektivitet och mindre skillnad mellan offentliga och privata vårdgivare. Den av Svenskt Näringsliv finansierade webbplatsen omvard.se, där kvalitetsinformation om vårdgivare redovisas, har nu unika besökare per månad. Mer nöjda patienter Svenskt Näringsliv har också publicerat resultat från den så kallade nationella patientenkäten som visar att patienterna är mer nöjda med privata vårdcentraler Jan Wramner är IS-ansvarig än med offentliga i samtliga de avseenden som enkäten omfattar. Skillnaderna är statistiskt signifikanta på riksnivå och på landstingsnivå för nästan alla landsting. Under en rad år har Svenskt Näringsliv drivit initialt kontroversiella effektiviseringar av sjukvården som nu ger resultat. Exempelvis lanserades förslaget om en vårdcoach för sex år sedan. Under augusti har Stockholms landsting som första landsting gjort detta till officiell och heltäckande policy. Motbild mot rapport SNS-rapporten Konkurrensens konsekvenser konstaterade med rätta att det finns för lite forskning om effekterna av konkurrensutsättning av välfärdstjänster. I rapportens slutsatskapitel dras dock ett antal alltför långtgående slutsatser om negativa effekter. Dessa slutsatser saknar stöd i den forskningsgenomgång av området som redovisas i rapportens tidigare kapitel. Dessutom fästes mycket lite avseende vid brukarnas bedömning av kvalitén, ett område där det kan noteras att privata företag inom till exempel grundskola och sjukvård har högre omdömen än offentliga utförare. Svenskt Näringsliv kritiserade rapporten skarpt och bidrog till att en motbild mot beskrivningen etablerades. Stärkt kvalitetskontroll i välfärdstjänster Under hösten uppmärksammade media missförhållanden inom vissa äldreboenden. Svenskt Näringsliv agerar för stärkt kvalitetskontroll i välfärdstjänsterna och att den gäller såväl offentliga som privata utförare. Viktigt är bland annat en fung- 20 Verksamhetsberättelse

21 erande egenkontroll liksom att kommunernas avtal förbättras med avseende på att tydliga kvalitetskrav formuleras och att uppföljningen förbättras. Kapitalbeskattning under lupp En omfattande kartläggning genomförd av International Bureau of Fiscal Documentation, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, visar att kapitalinkomstskatten i genomsnitt är 17 procent bland 33 konkurrentländer, att jämföra med Sveriges normalskattesats på 30 procent. En generell sänkning behövs för att minska diskrimineringen av svenskt ägande, stärka konkurrenskraften och få bättre förutsättningar för sysselsättning och investeringar i Sverige. Kapitalskatteområdet har med Företagsskattekommittén, som tillsatts under året och som pågår till och med 2013, fått särskild aktualitet. Utredningen kan ge förutsättningar att få fram förslag om skattesänkningar. Härutöver har vissa förbättringar i 3:12-regelverket uppnåtts under Dock finns ett relativt grundmurat motstånd mot mer generella lättnader på kapitalskatteområdet, bland annat med fördelningspolitiska motiv. Medieklimat och brister kring riskkapitalbolag med mera är också försvårande faktorer. Halt för sänkta skatter på arbete Långvarigt och uthålligt opinionsarbete har bidragit till att Sverige under senare år fått ett mer gynnsamt klimat för skattesänkningar, i synnerhet i lägre inkomstskikt. Under 2011 har utvidgade möjligheter till lägre skatt för utländska experter uppnåtts, men brister i reglerna kvarstår. Lönegränsen för att klassas som expert vid kr/månad är högre än i till exempel Danmark, där det inte finns arbetsgivaravgift för arbetsgivare. Utländska forskare i Sverige behandlas fortfarande för strängt, en tillämpning mer i linje med OECD:s rekommendationer, som exempelvis Danmark tillämpar, behövs. Det allvarligaste problemet, och även ett skäl till behovet av expertbeskattning, är de alltför höga marginalskatterna. Fortsatta ansträngningar är angelägna för generellt bättre villkor för kvalificerad arbetskraft. Tidigare uttalade ambitioner har skjutits på framtiden på grund av kärvare attityd från oppositionen samt snävare budgetutrymme till följd av finanskrisen. Om och när det ekonomiskpolitiska läget klarnar kan nya sänkningar påräknas kommande år, åtminstone i lägre inkomstskikt. Förbättringar inom momsområdet I ett flertal uppmärksammade fall har Skatteverkets beslut medfört dubbel moms vid försäljning av programvaruapplikationer för mobiltelefoner och surfplattor, så kallade appar, och andra elektroniska tjänster inom EU. Svenskt Näringsliv har arbetat intensivt med frågan sedan 2009 och efter omfattande kritik i den allmänna debatten har Skatteverket ändrat uppfattning. Dubbel moms ska inte längre uppkomma. Framgången säkrar arbetstillfällen så att denna framtidsbransch kan fortsätta att verka i Sverige. Svenskt Näringsliv har under flera år arbetat för förenklingar av reglerna för importmoms. För detta ändamål har en utredning nu tillsatts och förslag ska lämnas i januari Detta kan bland annat innebära Verksamhetsberättelse 21

22 att nuvarande likviditetsbelastning, med en betalning av importmoms till Tullen för att sedan återfå den senare via Skatteverket, försvinner. Ny skatteförfarandelag Under 2011 har en ny skatteförfarandelag antagits. Lagen träder i kraft från och med 2012 och innebär flera förenklingar, som Svenskt Näringsliv länge arbetat för. Det är angeläget att följa upp detta samt fortsätta arbetet med bland annat bättre ersättningsregler samt mer rättssäkra regler för tredjemansrevision och skattetillägg. Skatteverkets nya arbetsmetoder i form av fördjupad samverkan med mera behöver noga bevakas och debatteras i olika forum. Energiuppgörelse utan stabilitet Under 2011 blev det allt tydligare att möjligheterna att bygga ny storskalig elproduktion fortfarande är mycket begränsade för nya aktörer. Avsaknaden av en bred politisk stabilitet i energiuppgörelsen är ett stort bekymmer. Svenskt Näringsliv deltog aktivt i debatten om behovet av en energipolitik som lever upp till de mål som ställts upp: trygg och säker leverans till konkurrenskraftiga priser och med låg miljöpåverkan. Detta gjordes bland annat genom en studie om energisystemet fram till 2050 samt genom politikerkontakter, debattartiklar och seminarier. Energieffektivisering står också högt på den politiska agendan och ett flertal uppvaktningar, samt ett SPN-seminarium har genomförts i Bryssel. Diskussion om klimatmål Diskussionen inom EU om klimatmål på längre sikt till 2050 har påbörjats. Svenskt Näringsliv har under året aktivt deltagit i debatten, bland annat genom seminarier och debattartiklar. Avsaknaden av ett globalt avtal för klimatet är ett problem. Det är av stor vikt att den internationella FNprocessen går framåt. Svenskt Näringsliv var närvarande vid de internationella klimatförhandlingarna i Durban, Sydafrika i december Nya svavelregler Svenskt Näringsliv arbetar aktivt för att få till stånd en ändring av de särskilda krav på låga svavelhalter i fartygsbränsle för norra Europa som IMO, Internationella Maritima Organisationen, beslutat om. Dessa krav, som ska gälla redan år 2015, beräknas medföra en kostnadsökning om minst 13 miljarder kronor årligen för industrin. Svenskt Näringsliv har framfört behovet av en förskjutning i tiden av de nya hårdare kraven i IMObeslutet så att ny teknik och tillgången på lågsvavligt bränsle hinner ikapp. Gemensamma svavelregler för hela EU skulle resultera i bättre miljö och hälsa än om de bara införs i norra Europa. För svensk industri är konkurrensneutralitet oerhört viktig. Svensk industri måste kunna verka utifrån samma regler som konkurrenterna. 22 Verksamhetsberättelse

23 Webbplats om miljönytta Ekonomisk tillväxt ger förutsättningar för bättre miljö. Det är en viktig utgångspunkt för Svenskt Näringslivs webbplats miljonytta.se De produkter och tjänster som presenteras på sajten är alla exempel på hur ny svensk teknik bidrar till en bättre miljö. Sajten finns på svenska, engelska och, sedan april 2011, även på mandarin. Krishantering präglade EU-arbetet Under 2011 accentuerades den ekonomiska krisen i EU och inom eurozonen. Inte bara länder som Grekland, Portugal och Irland var fortsatt under hård press. Även större ekonomier som Spanien, Italien och Frankrike utsattes för hårt tryck. Krishantering kom därmed också att prägla EU-arbetet under året med en rad toppmöten och beslut rörande ekonomisk styrning och hur man kan skapa ordning i utsatta länders statsfinanser. Den europeiska näringslivsorganisationen BusinessEurope var högst aktiv i att förmedla sitt budskap till EU:s stats- och regeringschefer om hur Europa kan ta sig ur krisen och om vad som behövs för att skapa tillväxt och nya arbetstillfällen. BusinessEuropes arbete med denna för Europa helt avgörande fråga leddes av en särskilt upprättad taskforce under ledning av Svenskt Näringslivs vice VD Annika Lundius, som också är ordförande i BusinessEuropes ekonomiska och finansiella kommitté. Under året har Svenskt Näringsliv varit högst engagerad i andra näringspolitiska frågor med målsättningen att bidra till en verklig tillväxtagenda för Europa. Infrastrukturens brister allt tydligare Under våren kom Svenskt Näringsliv med en rapport som uppmärksammade de eftersatta investeringarna i infrastrukturen. Rapportlanseringen sammanföll med uppmärksammade avbrott i gods- och persontrafiken och ledde till flera uppföljande reportage i media. Rapporten blev startskottet på ett mer löpande arbete runt infrastrukturfrågorna där godstransporter på järnväg blir nästa tema. Farlig regleringsiver från EU I finanskrisens spår har EU-kommissionen ivrat för nya bolagsstyrningsregler som skulle minska börsbolagens konkurrenskraft och flexibilitet. Den svenska modellen med aktiva och ansvarsfulla ägare skulle utarmas. Det finns en risk för att bolag väljer att inte vara noterade, vilket skulle minska transparensen i näringslivet. För icke-finansiella bolag finns inte något behov av skärpta regler. Svenskt Näringsliv har därför bedrivit ett intensivt lobbyingarbete i syfte att motverka nya, onödiga regleringar som hotar självregleringen på aktiemarknadsområdet. Vi har fått en bred uppslutning hos andra svenska och nordiska intressenter och även hos regeringen. Verksamhetsberättelse 23

24 Under 2012 fortsätter det intensiva arbetet för att försvara självregleringen och motverka regler som riskerar att skada svenska och europeiska företags konkurrenskraft. Transatlantiskt handelsavtal Den ömsesidiga handels- och investeringsrelationen mellan EU och USA är den överlägset största i världen. Men den fulla potentialen är ännu inte fullt utnyttjad. Därför är det glädjande att Svenskt Näringslivs fleråriga arbete för ett transatlantiskt handelsavtal fick ett genombrott Vid toppmötet den 28 november 2011 beslutade EU och USA att gemensamt utreda förutsättningarna för ett sådant avtal. Vid en positiv utgång skulle förhandlingar kunna inledas under Skärpt kvalitet på gymnasiet Svenskt Näringsliv lanserade under 2011 för fjärde gången webbplatsen gymnasiekvalitet.se, den enda sajt som presenterar skol- och arbetsmarknadsresultat för samtliga gymnasieprogram i landet. Under januari och februari hade platsen unika besökare och fick uppmärksamhet i både nationella och regionala media. Syftet med satsningen är att understryka vikten av att gymnasiestudier leder till fortsatta studier eller jobb och att ge blivande gymnasister ett verktyg att göra ett medvetet val av utbildning. Svenskt Näringslivs skolmaterial är fortsatt mycket uppskattat. Under 2011 distribuerades drygt exemplar av bland annat ipraktiken om prao och praktik, Miljö så funkar det och Migration så funkar det. Utbildning ska leda till jobb Under 2011 har fokus fortsatt legat på att säkra kvalitet i högre utbildning och företagens kompetensförsörjning. Diskussionen om bristande matchning på arbetsmarknaden var framträdande under våren och gav bränsle åt vårt budskap om att högre utbildning ska leda till kvalificerat jobb efter examen och att arbetsgivare och studenter delar detta intresse. I mars presenterades årets upplaga av undersökningen Högskolekvalitet. Etableringsenkäten omfattade cirka 950 program och drygt studenter. Undersökningen fick gott genomslag i medier, med bland annat ett uppslag i Dagens Nyheter och god täckning i regionala media. Hogskolekvalitet.se hade unika besökare under första månaden efter lanseringen. Två dokumentärfilmer av Martin Borgs och Henrik Devell visade på problem med Sveriges utbildningssystem som även Svenskt Näringsliv arbetar med att uppmärksamma och förändra. Filmerna, som Svenskt Näringsliv varit med och finansierat, mottogs väl och visades under året i TV4 Fakta. Förslag på ny inriktning av svensk forskningspolitik Under 2012 lägger regeringen fram en ny forskningsoch innovationspolitisk proposition och riksdagen ska sedermera fatta beslut om forskningspolitikens inriktning under de kommande fyra åren. Under det gångna året har Svenskt Näringsliv bedrivit ett framgångsrikt arbete med att samla aktörerna i näringslivssfären till ett gemensamt inspel om hur politiken från näringslivets horisont bör utformas års 24 Verksamhetsberättelse

25 forskningsproposition innehöll historiska ökningar av resurserna till forskning. Det var nödvändigt mot bakgrund av att Sverige strävar efter att vara en kunskapsnation som erbjuder intressanta, utvecklande och välbetalda arbeten i ett globalt konkurrenskraftigt näringsliv. Sverige är också ett av de länder i världen som satsar mest resurser på forskning och utveckling (FoU) i förhållande till BNP. Men när det gäller resultaten av satsningarna, i termer av inte minst innovationer, är Sverige mediokert. Den utvecklingen måste brytas. Svensk forskningspolitik behöver byta fokus från resurser till resultat. I Svenskt Näringslivs inspel läggs en rad förslag i syfte att öka forskningens resultatfokus. Under året presenterades flera rapporter för att betona betydelsen av stärkt Cathrin Koberstein From är assistent samverkan mellan akademi och näringsliv. I Almedalen redovisades uppgifter från en opinionsundersökning som bland annat visade att endast 20 procent av företagarna hade samverkan med akademin men att många av dem såg en potential i form av stärkt konkurrenskraft i ökat samarbete. I slutet av året presenterade Svenskt Näringsliv en undersökning som visade att forskare inom alla vetenskapliga discipliner är positiva till samverkan. Det är i fråga om ledarskap och drivkrafter inom akademin som det brister. Insatser för samverkan och entreprenörskap i skolan Yrkes-VM, World Skills, genomfördes i London i oktober. Sverige tog hem fyra medaljer. Under tävlingsdagarna genomfördes seminarier om kvalitet i yrkesutbildning och kompetensförsörjning. Svenskt Näringsliv stödjer det svenska yrkeslandslaget. Entreprenörskap finns med som ämne i den nya gymnasieskola som startade i höstas. Det ska också löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. Svenskt Näringsliv har under hösten tagit fram ett skolmaterial, 10 teser om entreprenörskap, som fungerar som stöd till lärare och elever. Under året har också ett antal fortbildningsdagar för lärare och studie- och yrkesvägledare genomförts. De har fokuserat på entreprenörskap och kompetensförsörjning. Svenskt Näringslivs hemsida Skola & Näringsliv vänder sig till människor inom näringsliv och utbildningssystem. Fokus ligger på samverkan och entreprenörskap i skolan. Ett tillhörande nyhetsbrev kommer ut Verksamhetsberättelse 25