Litteraturstudie avseende effekter av buller och vibrationer från tåg- och vägtrafik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Litteraturstudie avseende effekter av buller och vibrationer från tåg- och vägtrafik"

Transkript

1 Litteraturstudie avseende effekter av buller och vibrationer från tåg- och vägtrafik Evy Öhrström, docent Annbritt Skånberg, med. lic. Rapport nr 112 Göteborg, mars 2006 Arbets- och miljömedicin

2 Omslagsfoto: Kasper Dudzik Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Box 414, Göteborg (Besöksadress Medicinaregatan 16) Tel: , Fax: , ISSN ISBN

3 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE... 3 METODIK...3 RESULTAT...4 Effekter av tågbuller jämfört med vägtrafikbuller är en tågbonus befogad?... 4 Dos-respons samband baserade på metaanalyser...4 EU:s position paper över dos-respons samband...5 Bullermåttet L den...6 Effektmåttet allmän störning...6 Resultat från senare års undersökningar av störning av tåg- och vägtrafikbuller...7 Störning av buller vid stabila respektive förändrade exponeringsförhållanden...11 Störning av buller vid olika tider på dygnet...13 Samtalsstörningar...14 Sömnstörningar EU:s position paper över dos-respons samband nattetid Bullermåttet Lnight...17 Effektmåttet sömnstörning...18 Störning av buller och vibrationer i samverkan Störning vid samtidig exponering för tåg- och vägtrafikbuller KOMMENTARER OCH SLUTSATSER...29 REFERENSER...32 Appendix 1: Studier som ingår i metaanalys av Miedema & Vos Appendix 2: Översikt av effekter av buller under sömnen Appendix 3: Översiktlig sammanställning av resultat från litteraturstudien

4 2

5 Bakgrund och syfte Banverket, Järnväg och samhälle, Miljösektionen i Borlänge gav i december 2005 i uppdrag åt sektionen för arbets- och miljömedicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet, att göra en litteratursammanställning som belyser kunskapsläget för hälsoeffekter av buller och vibrationer från tåg. Studien avses ge en uppdatering av befintlig kunskap samt underlag för fortsatta forskningsstudier runt i huvudsak tre frågeställningar. (1) Finns det belägg för en tågbonus dvs. att buller från spårburen trafik är mindre störande än vägtrafik?, (2) Hur upplever man och störs av buller och vibrationer i samverkan? samt, (3) Hur påverkar samtidig exponering för tåg- och vägtrafikbuller den upplevda störningen? Rapporten skall därvid även redovisa undersökningar där olika störningseffekter är kopplade till de nya EU-måtten L den och L night. Undersökningen har finansierats med medel från Banverket (kontrakt nr: S /IN60). Metodik Insamlingen av litteratur har gjorts på basis av sökning i olika databaser, genomgång av proceednings från konferenser samt personliga kontakter med forskare inom och utom Sverige. Följande sökmetoder har använts: Databaser: SCOPUS /2005 MEDLINE /2005 BIOLOGICAL ABSTRACTS /2005 Manuell sökning i proceedings från konferenser, etc : INTER-NOISE ( ) ICBEN International Commission on Biological Effects of Noise ( ) 5th International Workshop on Tracked Transit System Noise, th International Workshop on Railway Noise, th International Workshop on Railway Noise, th International Workshop on Railway Noise, 2004 Personliga kontakter: Jacques Lambert, INRETS, Lyon, Frankrike Peter Lercher, Innsbruck, Österrike Henk Miedema, TNO, Leiden, Nederländerna Ulrich Moehler, Munchen, Tyskland Willy Passchier-Vermeer, TNO, Leiden, Nederländerna Henk Vos, TNO, Leiden, Nederländerna Takashi Yano, Kumamoto University, Japan 3

6 Resultat 1. EFFEKTER AV TÅGBULLER JÄMFÖRT MED VÄGTRAFIKBULLER ÄR EN TÅGBONUS BEFOGAD? Buller från tåg har i de av riksdagen antagna riktvärdena (1996/97:TU7) tilldelats en bonus på 5 db för bostaden i övrigt, dvs. L Aeq,24h 60 db. För uteplats i anslutning till bostad gäller däremot samma riktvärden för tågbuller (L Amax 70 db respektive L Aeq,24h 55 db, fasadreflex inkl.) som för buller från vägtrafik och flyg (se tabell 1 nedan). Riktvärdena bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Tabell 1. Riktvärden för buller från olika trafikslag antagna av riksdagen 20 mars Ekvivalent ljudnivå db L Aeq, 24h Inomhus (vid fasad) 1) Utomhus Maximal ljudnivå db L Amax 45 (nattetid 22-06) 70 (vid uteplats i anslutning till bostad) 1) tågbuller 60 db (frifältsvärde) för bostadsområdet i övrigt Tågbonusen har sin grund i att den övervägande delen av internationella och svenska studier visat att tågbuller är mindre störande än vägtrafikbuller (Moehler 1988, Öhrström 1990, Miedema och Oudshoorn 2001). Under senare år har dock tillkommit studier baserade på fältundersökningar och laboratorieexperiment vilka visar delvis motstridiga resultat och som tyder på att en tågbonus inte alltid är berättigad. Dos-respons samband baserade på metaanalyser Den första metaanalysen av samband mellan allmän störning, angivet som andel mycket störda (% highly annoyed ), och bullernivå (L dn ) från olika trafikslag genomfördes av Schultz (1978). Totalt ingick 11 socio-akustiska studier från olika länder med totalt 161 datapunkter vilka presenterades i en sammantagen synteskurva. Ett antal uppdateringar av metaanalyser har därefter gjorts (sammantaget för vägtrafik, tåg och flyg) med olika prediktionsmetoder för att beräkna samband mellan bullernivå och störning. Fidell, Barber & Schultz (1991) använde sig i sin uppdatering av tidigare dos-respons kurva av 29 olika undersökningar med totalt 453 datapunkter. Flera studier och litteraturöversikter (Schuemer, Kasubek, Knall & Schuemer-Kohrs 1981; Fields & Walker, 1982; Moehler, 1988; Öhrström 1990) visar att vägtrafikbuller är mer störande än tågbuller vid samma ekvivalentnivå. Sålunda fann Fields & Walker (1982) och Moehler (1988) i sina litteraturöversikter av olika studier att det krävs 4-15 db högre ljudnivå för att tågbuller skall ge upphov till lika omfattande störningsreaktioner som vägtrafikbuller. Generellt var skillnaderna i störning mellan tåg- och vägtrafikbuller mindre vid lägre ljudnivåer (L Aeq db) än vid högre ljudnivåer. I senare metastudier har synteskurvor konstruerats separat för vägtrafik, tåg och flyg (Finegold, Harris & von Gierke, 1994; Miedema & Vos, 1998). Figur 1 visar resultat hämtade från Miedema & Vos, 4

7 1998 för dos-respons samband mellan bullernivå från vägtrafik respektive tåg (L dn ) och störning av buller (% mycket störda) som synteskurvor (tjocka linjer) samt för enskilda studier. SWE365 representerar resultat från de svenska tågstudierna (Öhrström & Skånberg, 1995;1996) vilka utförts i områden med respektive utan vibrationer och med totalt personer. (Se appendix 1 för en översikt av de olika ingående studierna av vägtrafikbuller och tågbuller.) Figur 1. Sambandsfunktioner (enligt Miedema & Vos, 1998, figur 2 sid. 3442) för relationen mellan andel mycket störda (%HA) och L dn, redovisade separat för vägtrafikbuller (vänstra figuren) och tågbuller (högra figuren). (För vägtrafikbuller ingår 26 dataset med personer och för tåg- respektive spårvagnsbuller ingår 9 dataset med personer.) Som framgår av figurerna är spridningen i störning vid samma bullernivå stor mellan de olika ingående studierna, särskilt gäller detta studierna av vägtrafikbuller. Miedema & Oudshoorn (2001) har arbetat vidare med att samla in dataset från olika undersökningar om störning av omgivningsbuller utförda i Europa, Nordamerika och Australien i en databas inom TNO i Nederländerna. Denna databas innehåller f.n. dataset från 45 olika socio-akustiska undersökningar av flyg-, vägtrafik- och tågbuller och analyser av dos-respons samband uppdateras allt eftersom nya data tillkommer och mer förfinad analysmetodik görs tillgänglig. EU:s position paper över dos-respons samband Miedema & Oudshoorn (2001) har utfört den senaste metaanalysen av störning av buller och presenterar separata synteskurvor för tåg-, vägtrafik- och flygbuller. Dessa ligger till grund för EU:s position paper, Position paper on dose response relationships between transportation noise and annoyance (EU, 2002). I detta dokument fastslås att bullerexponeringen skall anges i L den och att störning kan anges som andel mycket störda ( % HA ) respektive andel störda (% A). 5

8 Bullermåttet L den L den måttet utgår från L Aeq,24h men lägger till 5 db för buller kvällstid och 10 db för buller nattetid vid mest exponerad sida och definieras av följande formel: Naturvårdsverket (2005) har i en redogörelse till den svenska representationen i Bryssel (daterad ) för svenska riktvärden för buller och deras tillämpning med anledning av rapportering enligt Direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller (EU, 2002) angett en omräkningsfaktor från L Aeq,24h till L den för vägtrafikbuller på +5dB och för tågbuller på +6dB. L den - värdena är baserade på förhållandena vid större vägar och större järnvägar och en dygnsfördelning med tidsperioderna dag; 06-18, kväll; och natt; Ljudnivåvärdena är korrigerade till beräkningshöjden 4 m och avser årsmedeldygnstrafik samt de väderbetingelser utifrån vilka riktvärdena är satta. Omräkningarna är baserade på Rapport ETaP ver.3 - Svenska riktvärden och L den av Jonasson, SP Akustik (2005). Jonasson, 2005 föreslår (sid. 14, tabell 5) ett omräkningstal för tågbuller från L Aeq,24h till L den med +6dB för järnvägar med godstrafik och för järnvägar med enbart persontågstrafik med + 3dB. Effektmåttet allmän störning Störningsmåttet är kvantifierat som andelen i en befolkning som utifrån sin störningsbedömning kan klassas som störda eller mycket störda av buller. Eftersom störning i de undersökningar som ingår i metaanalyserna har utvärderats med olika störningsskalor har Miedema & Oudshoorn (2001) räknat om den i respektive studie använda störningsskalan, med linjär transformation, till en skala från 0 100, där 100 motsvarar maximal störning. Andelen störda definieras som den andel svarande vars störning överstiger värdet 50 och andelen mycket störda definieras som andel svarande vars störning överstiger värdet 72. Figur 2 visar synteskurvor för dos-respons samband för vägtrafik respektive tåg (Miedema & Oudshoorn, 2001; EU, 2002) baserade på metaanalyser från 8 studier av spårburen trafik genomförda under perioden 1972 till av dessa är tågstudier och 2 är spårvagnsstudier. Samtliga studier är Andel störda (%) Vägtrafik Tåg Andel mycket störda (%) Vägtrafik Tåg Bullernivå L den (dba) Bullernivå L den (dba) Figur 2. Sambandsfunktioner enligt Miedema & Oudshorn (2001) för relationen mellan andel störda (vänstra figuren) och andel mycket störda (högra figuren) och L den, redovisade separat för tågbuller och vägtrafikbuller. (Figurerna är modifierade från presentation av Babisch ) 6

9 från Europa (3 från Nederländerna, 3 från Sverige samt 1 från Frankrike, Tyskland respektive England). 18 studier av vägtrafik utförda under perioden 1971 till 1993 ingår i analysen. Av dessa har 3 utförts i Canada, 2 i Sverige och övriga 13 vägtrafikstudier har genomförts i övriga Europa. Av figurerna kan utläsas att vid en ljudnivå på L den 60 db (motsvarar L Aeq,24h 54 db för tågbuller respektive L Aeq,24h 55 db för vägtrafikbuller) är andelen störda av tågbuller 15 % och andelen störda av vägtrafikbuller 26 %. Motsvarande värden för andel mycket störda är 5 respektive 10 %. Skillnaderna i störning mellan tåg- och vägtrafikbuller ökar med ökad ljudnivå, från som lägst 3 % vid L den 45 db, till som mest 14 % vid L den 75 db. För lika andel störda av vägtrafikbuller och tågbuller, t.ex. 10 % störda, krävs således 5 db högre ljudnivå från tåg än från vägtrafik (L den 55 för tågbuller respektive 50 db för vägtrafikbuller). Dos-respons funktionen och dess kurvor rekommenderas (EU, 2002) att användas endast vid stadigvarande förhållanden vid miljöstrategiska bedömningar av hälsoeffekter, och samhällsekonomiska bedömningar. Dos-respons sambanden kan däremot inte tillämpas för lokala förhållanden, t.ex. då klagomål över buller förekommit, eller för att fastställa korttidseffekter vid en förändring av en bullersituation. Miedema & Oudshoorn (2001) framhåller vidare möjligheten att anpassa dos-respons modellerna när data kan tillföras om faktorer som modifierar störning, såsom bostadens ljudisolering och tillgång till tyst sida av bostaden. Resultat från senare års undersökningar av störning av tåg- och vägtrafikbuller De studier av tågbuller och vägtrafikbuller som ingår i de senaste metaanalyserna av dos-respons samband (Miedema & Oudshoorn, 2001; EU, 2002) omfattar endast studier fram till Under senare år har tillkommit undersökningar av störning av tåg- och vägtrafikbuller såväl i fält som i laboratorieexperiment som visar delvis motstridiga resultat. Några av dessa studier visar att en tågbonus inte alltid verkar vara berättigad (t.ex. Kaku & Yamada 1996; Yano, Murakami, Kawai & Sato, 1998; Lercher, Brauchle & Widman, 1999; Kurra, Morimoto & Maekawa, 1999a; Lercher personlig kommunikation 2005; Morihara, Yano & Sato, 2002; Öhrström, Barregård, Skånberg, Svensson, Ängerheim, Holmes & Bonde, 2005; Ma & Yano, 2004; 2005, medan andra studier (Lambert, Champelovier & Vernet, 1998; Moehler, Liepert, Schuemer & Griefahn, 2000; Vos, 2004) helt eller delvis bekräftar resultat från tidigare undersökningar som visar att tågbuller är mindre störande än vägtrafikbuller. Kaku & Yamadas (1996) studier av störning av buller från vägtrafik och olika typer av tåg är baserade på resultat från undersökningar genomförda under och 90-talet (järnvägslinjer med konventionella tåg , Shinkansenlinjer och vägtrafik år 1984 och 1986). Shinkansen är ett japanskt eldrivet snabbtåg som introducerades 1965 på linjen Tokyo-Osaka, och sedan dess har flera linjer tillkommit som förbinder Japans storstäder. I dag trafikeras nätet med hastigheter av km/h. Shinkansen ger ett mer högfrekvent ljud än konventionella tåg beroende på den höga hastigheten. Figur 3 visar inga skillnader i andel mycket störda av tåg på konventionell järnväg och Shinkansenlinjer. Tågbuller ger upphov till högre andel mycket störda än vägtrafikbuller. För lika andel mycket störda krävs ca 10 db lägre ljudnivå från tåg jämfört med vägtrafik (jfr 40 % mycket störda av vägtrafikbuller vid LAeq,24h 65 db och 40 % störda av tågbuller vid 55 db). 7

10 Figur 3. A comparison of dose-response curves for railway ( ) and road traffic (---) noise in Japan. (a) Conventional railway [6]; ((6+7)/7); (b) Shinkansen [7]; ((6+7)/7); (c) road traffic [8]; ((6+7)/7); (d) road traffic [9]; ((3.5+4)/4). (Kaku & Yamada, 1996, fig 2, sid. 447.) Yano, Murakami, Kawai & Sato (1998) fann inte heller något stöd för en tågbonus. De studerade störning av tågbuller från konventionella tåg och vägtrafikbuller i ett antal undersökningar som genomfördes i Kyushu, Japan 1994 till I undersökningarna ingick 811 personer som var exponerade för vägtrafikbuller och 464 personer som var exponerade för tågbuller. Ljudnivåerna utanför bostaden från respektive källa varierade mellan L Aeq,24h 34 och 74 db. Några systematiska skillnader i störning mellan vägtrafikbuller och tågbuller kunde inte påvisas (figur 4), men vid ljudnivåer på L Aeq,24h db var en signifikant högre andel mycket störda av tågbuller än av vägtrafikbuller. Figur 4. Samband mellan andel mycket störda av tåg- respektive vägtrafikbuller och ljudnivå i L Aeq,24h. (Figur 2, sid. 584 i Yano, Murakami, Kawai & Sato, 1998) Författarna menar att orsaken till att man inte finner någon tågbonus i denna studie, till skillnad mot vad som varit fallet i de flesta tidigare studier genomförda i Europa, skulle kunna vara att man har 1- glasfönster i den del av Japan där studien genomfördes. Detta innebär att tågbuller dämpas sämre, relativt sett, än vid 2-glasfönster. En annan möjlig förklaring, enligt Yano, Murakami, Kawai & Sato, 1998, är att livsstilen skiljer sig åt mellan de två kulturerna. I Europa vill man, i jämförelse med Japan, oftare koppla av i sin trädgård och blir då utsatt för avgaser från vägtrafiken, en faktor som kan bidra till ökad störning av vägtrafikbuller. 8

11 I Morihara, Yano & Satos (2002) jämförande studier mellan störning av tåg- och vägtrafikbuller ingår delvis samma undersökningsområden som i Yano, Murakami, Kawai & Sato (1998) men ytterligare ett undersökningsområde i Hokkaido ingår i analyserna. (Hokkaido: vägtrafik n=411 tåg n=497 samt Kyushu: vägtrafik n=378 tåg n=464). I båda undersökningsområdena (Hokkaido och Kyushu) var tågbuller signifikant mera störande än vägtrafikbuller vid ljudnivåer på L Aeq,24h db. Vid lägre ljudnivåer i intervallet db var tågbuller signifikant mer störande än vägtrafikbuller endast i Hokkaido-området (se figur 5). Figur 5. Comparison of dose-response relationships between railway and road traffic noises in Kyushu and Hokkaido. (Figur 2, Morihara, Yano & Sato 2002) Kurra, Morimoto & Maekawa (1999a) studerade störning av buller från vägtrafik, tåg och flyg under experimentella betingelser i laboratorium. I experimentet fick försökspersoner (n=64) läsa en valfri artikel från en tidskrift (15 min) samt lyssna på en text från ett dramaprogram för radio som lästes upp (15 min) under 3 olika sessioner under vilka de exponerades för tåg-, vägtrafik- respektive flygbuller. Talet hade en maximal ljudnivå på 65 db vid lyssnarens öra. Ljudnivån från de olika typerna av buller varierade mellan 30 och 55 db (30, 35, 40, 45, 50 respektive 55 db). Tåg- och flygbullerexponeringarna innehöll 8, 12 eller 16 passager. Allmän störning till följd av buller under var och en av de tre testsessionerna utvärderades med en 7-gradig kategoriskala. Resultaten visade att bullernivån hade avsevärt större betydelse för störning än typ av bullerkälla. Tågbuller upplevdes dock som mer störande än vägtrafik- och flygbuller, särskilt vid lägre ljudnivåer mellan 30 och 45 db (se figur)). Figur 6. Effect of source type on overall annoyance responses (OAQ) with respect to noise level (group average score by using only N=12 data) (n=6 cases for each source). Road, aircraft, _ train. (Figur 2, sid. 265 i Kurra, Morimoto & Maekawa 1999a.) 9

12 Lambert, Champelovier & Vernet (1998) tillhör de studier från senare år som funnit belägg för en bonus för tåg. Författarna redovisar resultat från reanalyser av sina studier av effekter av buller från tåg- och vägtrafikbuller som utfördes De fann för boende (568 personer exponerade för tågbuller och för vägtrafikbuller) med stabila exponeringsförhållanden (där infrastrukturen hade existerat i mer än tio år innan de flyttat till området) en bonus för tågbuller på ca 7 db vid höga bullernivåer. Vid låga bullernivåer förelåg ingen bonus för tågbuller (se figur 7 hämtad från Lambert, Champelovier & Vernet, 1998). Figur 7. Samband mellan andel mycket störda av tåg- respektive vägtrafikbuller och L Aeq,08-20 (Från Lambert, Champelovier & Vernet, 1998, figur 3 sid. 7.) Flera tyska publikationer redovisar resultat från samma undersökningar (t.ex. Moehler, Liepert, Schuemer & Griefahn, 2000; Moehler & Greven, 2005). Moehler, Liepert, Schuemer & Griefahn (2000) redovisar jämförelser mellan störning av tåg- och vägtrafikbuller baserade på en större undersökning som genomfördes bland totalt intervjuade personer. I undersökningsområdena varierade antalet tåg mellan 60 och 200 tåg per dygn och vägtrafiken varierade mellan 100 och fordon per dygn. Resultaten på frågan: Vad anser du är mest störande här - tågbuller, vägtrafikbuller eller är båda ungefär lika störande? redovisas i figur 8 som andel störda i relation till differens i db mellan tågbuller och vägtrafikbuller. Figur 8. Direct comparison of the disturbing effect of rail and road traffic noise;, rail noise more disturbing; x both the same;, road noise more disturbing. (Moehler, Liepert, Schuemer & Griefahn, 2000, figur 4, sid. 862.) 10

13 Figuren visar att då bullernivån från båda källorna är lika (den vertikala 0-linjen i figuren) anger ca 60 % att vägtrafikbuller är mest störande medan endast ca 10 % anger att tågbuller är mest störande. Den punkt där de två kurvorna (tågbuller mest störande respektive vägtrafikbuller mest störande) korsar varandra motsvarar ca 7,5 db högre ljudnivå för tåg än för vägtrafik, dvs. en bonus för tågbuller på mellan 5 och 10 db. Vos (2004) jämförde störning av buller från vägtrafik och buller från olika typer av tåg under experimentella betingelser i laboratorium. 12 personer deltog under två olika simuleringssituationer; öppet respektive stängt fönster. De exponerades för 45 sek sessioner med ljud från Intercitytåg, Maglevtåg 1), (1 tågpassage) eller vägtrafik (10-12 passager med personbilar som överlappar varandra och 1 lastbilspassage). För att uppnå olika ljudnivåer hade ljuden spelats in på olika avstånd från ljudkällan. De inspelade ljuden filtrerades på olika sätt för olika fasader för att motsvara inomhusnivåer vid öppet respektive stängt fönster och varierade mellan ASEL db. Störning utvärderades efter varje exponeringssession på en skala från 0 ( not annoying at all ) till 9 ( extremely annoying ). Vid lika ljudnivå förelåg inga skillnader i störning mellan buller från Maglevtåg och vägtrafikbuller (figur 9) medan störning av buller från Intercitytåg var avsevärt lägre än störning av vägtrafikbuller och Maglevtåg. Skillnaden i störning motsvarar en differens på mellan 1 och 1,5 enheter på den 10-gradiga störningsskalan. Utryckt i db innebär resultaten en bonus för intercitytågen på ca 6 db. Figur 9. Dose-response relations for maglev train, road traffic, and intercity train, in the conditions which simulated open windows. The solid lines are linear regression functions. (Vos, 2004, figur 8, sid ) 1) Maglev (magnetically levitated train) Principen för magnetiska tåg är att det flyter ungefär en centimeter ovanpå ett magnetsikt fält. Växelström skickas genom en ledskena, så att det uppstår områden som är magnetiska med omväxlande polaritet. Magneterna på tågets undersida attraheras och repelleras omväxlande av dessa områden, och tåget skjuts framåt. Fördelen med maglevtåg är att underhållet är litet eftersom tåget flyter och inte har kontakt med underlaget, det finns inga rörliga delar och så gott som all friktion försvinner. I motsats till konventionella tåg alstrar inte tågen ljud från motorn eller hjulen som rullar mot rälen. Först när hastigheten når ca 250 km/t uppstår ett hörbart aerodynamiskt ljud. Den maximala hastigheten är 500 km/t. Vid 100 meters avstånd är den maximala ljudnivån 71 dba vid hastigheten 250 km/t jämfört med ca 80 dba för ett konventionellt tåg. 11

14 Störning av buller vid stabila respektive förändrade exponeringsförhållanden Några studier tyder på att andelen som störs av buller är högre och att dos-respons sambanden är olika i boendemiljöer där förändringar i bullerexponering skett efter det att de boende flyttat till området (Lercher, Brauchle & Widman, 1999; Lambert, Champelovier & Vernet, 1998). Lercher, Brauchle och Widman (1999) analyserade icke-akustiska faktorers inverkan på dos-respons sambandet mellan bullernivå och störning baserad på resultat från en GIS-baserad, socio-akustisk studie bland personer. Studien genomfördes i samband med öppnandet av ett nytt järnvägsspår i Österrike. I undersökningsområdet hade bullret från en motorväg minskat under den senaste tioårsperioden genom att förbud mot icke-bulleråtgärdad, tung trafik införts nattetid. Godstågtrafiken hade under samma period ökat något nattetid. Detta resulterade i en högre ljudnivå nattetid (L Aeq + 4 till 8 db) för tågbuller jämfört med vägtrafikbuller. En logistisk regressionsanalys visade att det fanns en tågbonus vid ljudnivåer under L dn 50 db, men denna bonus försvann vid ljudnivåer mellan L dn db. Lambert, Champelovier & Vernet (1998) jämförde störning av tågbuller bland personer vilka bodde i en stabil miljö (infrastrukturen hade existerat i mer än tio år innan de flyttade till området [n=568]) med störning bland personer som bodde i en förändrad miljö (inflyttade före nybyggnation eller att studien genomförts inom fem år efter byggnation av ny infrastruktur [n=246]). Jämförelser gjordes endast i relation till buller dagtid, L Aeq,08-20h, och för andel mycket störda. Resultaten (se figur 10) visar en något högre andel mycket störda av tågbuller i en förändrad miljö jämfört med en stabil miljö vid ljudnivåer mellan L Aeq,08-20h db. Figur 10. Samband mellan andel mycket störda av tågbuller vid en stabil respektive en förändrad miljö och L Aeq,(08-20). (Från Lambert, Champelovier & Vernet, 1998, figur 2, sid. 6.) Vid ljudnivåer på db förelåg ingen skillnad i störning men vid ljudnivåer över 67 db var andelen störda ca 35 % högre (antalet personer få och ej signifikant skillnad) i områden med förändrad miljö jämfört med stabila exponeringsförhållanden. Lambert, Champelovier & Vernet (1998) redovisar även jämförelser för andel mycket störda av vägtrafikbuller mellan stabil miljö (n=2 190) och förändrad miljö (n=74). Skillnaderna var i detta fall ännu större än vad som var fallet för tågbuller. Eftersom antalet deltagande personer från förändrad miljö var litet kan säkra slutsatser inte dras från resultaten i vägtrafikstudierna. Författarnas slutsats är att det är nödvändigt att ta hänsyn till om miljön är stabil eller inte när man jämför störning av vägtrafik- och tågbuller. Huybregts (2003) har analyserat resultat från 5 olika studier av störning av tågbuller i samband med förändringar i bullerexponering (TGV Atlantique railway, Frankrike öppnad 1993; Nytt dubbelspår för 12

15 lokaltåg i Kungsbacka 1992; Zoetermeer, Nederländerna ny järnvägslinje 1977; Dockland Light Railway London öppnad 1987; Munich-Rosenheim-Salzburg Railway, förbättring av järnvägsspår 1995; Hannover-Berlin railway, nya spår och tågset 2001). I artikeln diskuteras även resultat från en prospektiv socio-akustisk studie i Melbourne vilken genomfördes 2000 bland boende nära befintliga järnvägsspår där ytterligare spår (Melbourne airport rail link) planerade att byggas ut. Huybregts slutsats är att störning av tågbuller är högre i de fall där bullerexponeringen ökar respektive förväntas öka jämfört med vad som är fallet vid stabila förhållanden enligt de dos-respons samband som presenterats av Miedema & Oudshoorn Resultaten från den franska studien visar sålunda att störningar av höghastighetståget TGV (300 km/h) var avsevärt högre än förväntat (jfr Miedema & Oudshoorn 2001). Även i den holländska studien var andelen mycket störda av tågbuller högre än förväntat, dock minskade störningen något efter 18 månader jämfört med fyra månader efter förändringar i bullerexponering. Huybregts anser dock att fler undersökningar behöver utföras för att säkra slutsatser om skillnader i störning av tågbuller vid stabila exponeringsförhållanden jämfört med förändrade förhållanden skall kunna dras. Huybregts (2003) redovisar inga resultat från de tyska studierna eftersom störningen inte utvärderats på likartat sätt som de övriga studier som ingick i hans analys. Av Schreckenberg, Schuemer & Moehler (2001) framgår dock att skattad respektive förväntad störning efter förändringar i järnvägens infrastruktur var avsevärt högre än uppmätt störning av tågbuller efter det att utbyggnaden av infrastrukturen var genomförd. I en nyligen genomförd, socio-akustisk undersökning (1 953 deltagande personer) av effekter av buller från väg- och tågtrafik i Lerums kommun (Öhrström, Barregård, Skånberg, Svensson, Ängerheim, Holmes & Bonde, 2005) framkom att omfattningen av störningar av buller från tågtrafik inte skilde sig från störningar av vägtrafikbuller vid låga nivåer mellan L Aeq,24h db. Vid högre bullernivåer var andelen störda 7 10 % högre för tågbuller än för vägtrafikbuller. En bidragande orsak till att en högre andel var störda av tågbuller kan vara att det under de senaste 5 åren skett en del förändringar i tågtrafiken. Sedan 1999 hade den tillåtna axellasten för godståg ändrats varigenom den tillåtna vikten för godståg ökat till ca ton och 4 sådana tunga godståg passerade genom Lerum per vardagsmedeldygn. Antalet fjärrtåg hade under samma period ökat med mellan 5 och 7 % medan pendeltågstrafiken inte förändrats. Andra bidragande förklaringar till den höga andelen störda av tågtrafik kan vara oro för ökade störningar pga. planerad utbyggnad av järnvägen med ett 3:e och 4:e spår och/eller den samtidiga förekomsten av buller från både vägtrafik och tåg. Störning av buller vid olika tider på dygnet Fördelning över dygnet skiljer sig i allmänhet åt för tåg- och vägtrafik. Vägtrafik nattetid utgör som regel ca 10 % av dygnstrafiken, vilket innebär en skillnad i L Aeq nivå mellan dag (06-22) och natt (22-06) på ca 7 db. Tågtrafiken är (eftersom en stor del av godstrafiken trafikerar järnvägen nattetid) relativt jämnt fördelad över dygnet med små eller inga skillnader i L Aeq nivå mellan dag och natt. I de fall där ljudnivån uttryckt som L Aeq,24h är lika för vägtrafik och tåg, kommer ljudnivån för tågtrafik att vara högre än för vägtrafik om ljudnivån anges i L den, eftersom detta mått innebär bestraffning med 10 db för natt och 5 db för kväll. I Öhrström & Skånbergs rapport från 1995 från undersökningar av effekter av tågbuller (n= 2 883) ställdes frågor om tågtrafiken var särskilt störande någon/några tider på dygnet. (Frågan ställdes enbart i en uppföljande enkät till dem som angett att de var ganska eller mycket störda av buller eller vibrationer från tågtrafik.) 80 % av dem som angett att de var störda av buller svarade ja på denna 13

16 fråga. Endast ca 5 % angav morgon eller förmiddag, 12 % angav eftermiddag, medan en majoritet angav att tågbuller var särskilt störande kvälls- och nattetid, 64 respektive 68 %. Joncour, Gautier, Champelovier & Lambert, 2000 (för detaljer om undersökningen, se sid. 27 och 28 i denna rapport) har visat att dos-respons sambanden mellan störning och bullernivå från tåg är likartade för L Aeq,24h, L Aeq,06-18 och L Aeq, Dos-responskurvan för samband mellan störning och L Aeq,22-06 visade däremot på lägre störning av buller nattetid och störningen ökade inte särskilt mycket vid högre ljudnivåer. Dessa resultat är således inte i linje med de antaganden som ligger bakom L den -måttet och bestraffningen med 10 db för natt respektive 5 db för kväll. Några publikationer redovisar resultat från jämförelser av buller från vägtrafik och tåg för olika dygnsperioder. Hoeger, Schreckenberg, Felscher-Suhr & Griefahn (2002) finner i sina fältstudier en likartad störningsutbredning nattetid och dagtid (allmän störning) för vägtrafikbuller medan störningen av tågbuller är lägre nattetid än dagtid (se figur 11). Figur 11. Day- and night-time annoyance for road traffic noise (left) and railway traffic noise (right). (Från fig. 2 och 3 i Hoeger, Schreckenberg, Felscher-Suhr & Griefahn 2002.) Samtalsstörningar När det gäller olika typer av specifika störningar och påverkan på olika aktiviteter visar litteraturen att tågbuller stör samtal mer än vägtrafikbuller (se t.ex. översikter av Moehler, 1988; Öhrström 1990). Den övervägande delen av de undersökningar som genomförts under senare år visar likartade resultat. Yano, Murakami, Kawai & Sato (1998) studerade störning av tågbuller och vägtrafikbuller vid olika aktiviteter i ett antal undersökningar genomförda 1994 till 1997 i Japan. Resultaten bekräftar tidigare undersökningar och visar att möjligheten att lyssna på radio/tv försvåras mer av tågbuller än av vägtrafikbuller. Lambert, Champelovier & Vernet (1998) rapporterar en negativ bonus för tåg på -1 till -4dB vid störning av kommunikation jämfört med vägtrafikbuller. Kurra, Morimoto & Maekawa (1999b) redovisar resultat från laboratoriestudier av störning av buller från vägtrafik, tåg och flyg. I experimentet fick försökspersoner (n=64) läsa en valfri artikel från en tidskrift (15 min) samt lyssna på en text ur ett dramaprogram för radio som lästes upp (15 min) under 3 olika sessioner under vilka de exponerades för tåg- vägtrafik- respektive flygbuller. Talet hade en maximal ljudnivå på 65 db vid lyssnarens öra. Ljudnivån från de olika typerna av buller varierade mellan 30 och 55 db (30, 35, 40, 45, 50 respektive 55 db). Tåg- och flygbullerexponeringarna innehöll 8, 12 eller 16 passager. Bedömning av påverkan av buller på läsning respektive lyssning till tal utvärderades med 7-gradiga kategoriskalor. Figur 12 visar samband mellan upplevd påverkan av olika bullerkällor på läsning (övre figur) respektive lyssning (undre figur). I lyssningssituationen ses en starkt ökad negativ effekt av buller från 14

17 45 db, dvs. då skillnaden mellan bullret och talets nivå (signal-brusförhållandet) är mindre än 15 db. Påverkan vid lyssning (men inte vid läsning) var signifikant högre för tågbuller vid nivåer under 45 db. Figur 12. Effect of source type on activity disturbance with respect to noise level (group data, N=18). Road; aircraft; _ train. (a) Reading annoyance (b) Listening annoyance). (Figure 3, sid 288 i Kurra, Morimoto & Maekawa 1999b.) En laboratoriestudie av Yano & Kobayashi (1990) visar delvis motstridiga resultat. I denna studie fick försökspersoner läsa en enkel text under 6 minuter samtidigt som de exponerades för buller från tåg, flyg och vägtrafik med ljudnivåer mellan L Aeq,6 min db. Påverkan av buller under läsning utvärderades med en 7-gradig kategoriskala från inte alls störande till outhärdligt störande. Störningen ökade linjärt med ökad ljudnivå och var något högre för vägtrafikbuller än för tågbuller. Ma & Yano (2004; 2005) studerade effekter av buller från vägtrafik och tåg under experimentella betingelser i laboratorium. Försökspersoner (n=60) fick arbeta med ett lyssningstest och ett räknetest samtidigt som de exponerades för 6 olika ljudnivåer från vägtrafikbuller och tåg. För att efterlikna utomhusförhållanden användes exponeringsnivåerna, L Aeq,6 min 55, 65 och 75 db och för att efterlikna inomhusförhållanden valdes nivåerna L Aeq, 6 min 35, 45 och 55 db. De inspelade tågtrafikljuden bestod av fem passager medan vägtrafikljudet var kontinuerligt och inspelat nära en väg. Resultaten visade inga skillnader mellan störning av buller från vägtrafik respektive tåg (dvs. ingen tågbonus) vid de fem lägsta ljudnivåerna (35 65 db). Vid den högsta ljudnivån, 75 db, var påverkan av buller under lyssningstesten signifikant högre för vägtrafik än för tåg. Författarna förklarar detta med att vägtrafikljudet var kontinuerligt och försvårade därmed möjligheten att uppfatta den upplästa texten (nivå 55 db) genom att ljudet blev helt maskerande. Det intermittenta tågljudet hade inte samma maskerande inverkan. 15

18 I Morihara, Yano & Satos (2002) jämförande studier av tåg- och vägtrafikbuller (Hokkaido: vägtrafik n=411 tåg n=497 samt Kyushu: vägtrafik n=378 tåg n=464) studerades förutom allmän störning även negativa effekter vid lyssning på TV/radio. I båda undersökningsområdena (Hokkaido och Kyushu) rapporterades tågbuller ge signifikant högre störning vid lyssning än vägtrafikbuller (figur 13) vid ljudnivåer från L Aeq,24h db. Vid lägre ljudnivåer i intervallet db var tågbuller signifikant mer störande vid lyssning än vägtrafikbuller endast i Kyoshu-området. Figur 13. Comparison of dose-respons relationships between railway and road traffic noises in Kyushu and Hokkaido. (Morihara, Yano & Sato, 2002, figur 2.) Undersökningen av effekter av buller från väg- och tågtrafik i Lerums kommun (Öhrström, Barregård, Skånberg, Svensson, Ängerheim, Holmes & Bonde, 2005) med deltagande personer bekräftar tidigare resultat att tågbuller är mer störande än vägtrafikbuller vid samtal och lyssningsaktiviteter. Detta gällde såväl inomhus som utomhus. Skillnaderna (ca 15 %) i störningspåverkan mellan tåg och vägtrafikbuller var störst då bullernivåerna översteg L Aeq,24h 55 db (mest exponerad sida). Se figur 14 som visar störning av samtal och avkoppling utomhus. Andel med störningspåverkan Väg Tåg Tåg resp. vägtrafik LAeq, 24h db Figur 14. Samband mellan störning av samtal och avkoppling utomhus och vägtrafikbuller respektive tågbuller. (Figuren är baserad på resultat från Öhrström, Barregård, Skånberg, Svensson, Ängerheim, Holmes & Bonde, 2005.) 16

19 Sömnstörningar EU:s position paper över dos-respons samband för buller nattetid Synteskurvor för dos-respons samband för sömnstörning och buller nattetid från tåg-, vägtrafik- och flygbuller har nyligen tagits fram och redovisas i Position paper on dose-effect relationships for nighttime noise exposure (European Commission Working Group on Health and Socio-Economic Aspect, 11 Nov 2004). I dokumentet fastslås att bullerexponeringen skall anges i L night och sömnstörning kan anges som andel mycket sömnstörda respektive andel sömnstörda. Bullermåttet Lnight När det gäller val av bullerexponeringsmått förs ett resonemang om olika exponeringsmått, tidsperiod för natt samt i vilken position som mätning/beräkning av bullernivå skall utföras. Bl.a. sägs att man inom arbetsgruppen är väl medveten om diskussionen om ytterligare (korttids) indikatorer såsom SEL och L Amax. Figuren 15 (från figur 2 i EU, 2004) visar relationen mellan L night, L Amax och SEL för ljudnivåer inspelade i ett sovrum under en natt mellan kl 00 och 05, med fönstret öppet på glänt. Många svenska och internationella sömnstudier visar att L Amax och antal bullerhändelser är av betydelse för uppkomst av sömnstörningar, men det är endast de nordiska länderna som angett ett riktvärde för buller från vägtrafik och tåg nattetid i L Amax. De flesta europeiska länder anger riktvärden nattetid för perioden eller I position paper (EU, 2004) liksom i EU-direktivet (EU 2002) föreskrivs att bullerexponeringen skall anges i L night för en tidsperiod om 8 timmar som ett medelvärde för alla nätter över året. L night beräknas utanför mest exponerad fasad, 4 m över mark. Figur 15. The relation between L Amax, SEL and L Aeq. (EU position paper 2004, sid. 6.) 17

20 Effektmåttet sömnstörning Som mått på sömnstörning föreskrivs (EU, 2004) självrapporterad störning av sömn till följd av respektive bullerkälla. Detta mått har valts pga. att det är den enda effekt för vilken det finns tillräckligt med bevis och kvantitativt underlag för att kunna upprätta dos-respons samband för buller från såväl vägtrafik, tåg och flyg (se Appendix 3 som hämtats från sid. 10 (EU, 2004). I motsats till effektmåttet allmän störning (annoyance) finns inget standardiserat mått för att mäta sömnstörningar varför skaltransformationer av olika sömnstörningsmått för uppvaknanden, insomning, störning av sömn har utförts för de utvalda studierna. Dos-respons samband för vägtrafik respektive tåg och sömnstörning baserat på 15 dataset med mer än individuella observationer från 12 fältstudier visas i figur 16 nedan. Kurvorna är baserade på polynomiala approximationer för vägtrafik respektive tågtrafik enligt formlerna nedan (EU, 2004). (SD = Sleep Disturbed; HSD= Highly Sleep Disturbed; LSD= Lowly Sleep Disturbed.) Vägtrafikbuller: Tågbuller: An del sömnstörda (%) 50 Vägtrafik 40 Tåg Bullernivå Lnatt (dba) utanför fasad Andel mycket sömnstörda (%) 50 Vägtrafik 40 Tåg Bullernivå Lnatt (dba) utanför fasad Figur 16. Sambandsfunktioner (EU position paper, 2004 ) för relationen mellan andel sömnstörda (vänster figur) respektive andel mycket sömnstörda (höger figur) och L natt utanför fasad, redovisade separat för tågbuller - - och vägtrafikbuller - -. Figurerna visar att vägtrafikbuller ger upphov till en högre andel sömnstörda. Vid en bullernivå på L night 60 db är ca 12 % sömnstörda av tågbuller mot ca 22 % av vägtrafikbuller (vänstra figuren). Vid lika andel sömnstörda, t.ex. 12 % behövs en ca 10 db högre bullernivå från tåg jämfört med vägtrafik (60 respektive 50 db). Vid 60dB är ca 5 % mycket sömnstörda av tågbuller mot 12 % av vägtrafikbuller (högra figuren). I Position paper on dose-effect relationships for night time noise exposure (EU 2004) fastslås att dos-respons kurvorna för sömnstörningar nattetid avser stabila förhållanden och att de inte kan användas för att på ett korrekt sätt predicera sömnstörningar vid förändringar i exponeringsförhållanden. Vidare sägs att kurvorna gäller för en genomsnittspopulation och inte för känsliga 18

21 grupper. Det betonas att ytterligare forskning behövs när det gäller kunskaper om effekter om möjliga samband mellan buller nattetid och högt blodtryck, medicin mot högt blodtryck, självrapporterad sömnstörning av transportbuller, effekter av (lågt) antal bullerhändelser och dess fördelning över natten samt hur effektiva olika bullerreducerande åtgärder är som skydd mot sömnstörningar. Det framgår inte vilka undersökningar som utgjort grunden för de dos-respons samband som redovisas i position paper (EU, 2004), men sannolikt ingår någon av de tidigaste sömnstudierna som redovisas här nedan. Jämfört med studier av vägtrafikbuller och flyg finns det förhållandevis få studier av tågbullers påverkan på sömnen. Vernet (1983) fann i sin undersökning att vägtrafikbuller var mer störande för sömnen än tågbuller. I en större studie av Moehler, Liepert, Scheumer & Griefahn (2000), undersöktes effekter av buller på sömnen av tåg- respektive vägtrafikbuller. I undersökningen, som även finns rapporterad i Griefahn, Schuemer-Kohrs, Schuemer, Moehler & Mehnert, 2000 samt i en översikt av Moehler & Greven, 2005, intervjuades totalt personer som var exponerade för olika nivåer av tågbuller ( tåg per dygn) eller vägtrafikbuller ( fordon per dygn). I en delpopulation om 377 personer inom samma studie mättes dessutom sömnen med aktimetri (kroppsrörelser) och frågeformulär om sömnkvalitet under 5 nätter. Sömnkvalitet, mätt med frågeformulär med en 5-gradig skala, påverkades mindre av tågbuller än av vägtrafikbuller vid samma ljudnivå (L Aeq,22-06 ). Resultaten visade ett bra samband mellan sömnkvalitet och bullernivå såväl på individnivå (r >0,20) som på gruppnivå (r >0,80). Det fanns däremot inget samband mellan sömn mätt med aktimetri och bullernivå. Hoeger, Schreckenberg, Felscher-Suhr & Griefahn (2002) redovisar resultat från intervjuundersökningarna från med totalt personer i områden exponerade för tågbuller och/eller vägtrafikbuller. De fann att vägtrafikbuller (figur 17) gav upphov till mer sömnstörningar, mätt med en 5-gradig skala, än tågbuller. Figur 17. Self-reported sleeping disturbances for road and railway traffic noise. (Figur 4 i Hoeger et al 2002.) Kaku, Hiroe, Kuwano & Namba (2004) fann inget belägg för en tågbonus när de under kvasiexperimentella betingelser studerade effekter av vägtrafikbuller och tågbuller på sömnen. Under experimentet exponerades 13 försökspersoner för inspelat buller under 10 nätter hemma i sin bostad. Ljudinspelningarna utgjordes av 3 olika stimuli: vägtrafik med stor ljudvariation (variation 27 db), vägtrafik med liten ljudvariation (10 db variation) samt tågtrafik med 6 tågpassager per timme. L Amax - nivån för tågbullerexponeringen var db högre (i medeltal 18 db) än L Aeq,1 h värdet. Tre olika ljudnivåer (L Aeq,1 h 27,5, 35 respektive 42,5 db) från var och en av bullerkällorna presenterades under de olika nätterna genom att samma 1-timmes ljudsekvens spelades upp under en hel natt. Effekter på 19

22 sömnen utvärderades med aktimetri (kroppsrörelser) samt med frågeformulär där upplevda sömnstörningar mättes med frågan Hur mycket stördes din sömn av ljud under natten? och utvärderades med en 5-gradig skala. Tröskelnivån för subjektiv sömnstörning började vid L Aeq,1 h db för vägtrafikbuller och vid en 5 db lägre ljudnivå (L Aeq,1 hour db) för tågbuller (anges motsvara en ljudnivå på L AFmax db för enskilda tågpassager). Öhrström, Barregård, Skånberg, Svensson, Ängerheim, Holmes & Bondes (2005) undersökningar av effekter av buller från väg- och tågtrafik bekräftar tidigare resultat att tågbuller inte är mer störande än vägtrafikbuller under sömnen. Figur 18 visar jämförelser mellan tåg- och vägtrafik i relation till bullernivå från respektive källa under nattetid. Vägtrafikbuller upplevs i högre utsträckning än tågbuller påverka möjligheten att sova med öppet fönster (övre två kurvorna). Störning av sömnen sker däremot i lika hög grad vid exponering för vägtrafikbuller som för tågbuller (de två undre kurvorna). Andel med aktivitetspåverkan >3 (%) Tåg resp Vägtrafikbuller, LAeq, db Väg: Öppna sovrumsfönster Tåg: Öppna sovrumsfönster Väg: Sämre sömn Tåg: Sämre sömn Figur 18. Samband mellan bullernivå nattetid för vägtrafik- respektive tågbuller och störning pga. påverkan på sömn och möjlighet att sova med öppet fönster. (Figuren är baserad på resultat från Öhrström, Barregård, Skånberg, Svensson, Ängerheim, Holmes & Bonde, 2005.) 20

23 2. STÖRNING AV BULLER OCH VIBRATIONER I SAMVERKAN Markvibrationer i samband med tågtrafik förekommer vid ett relativt begränsat antal bansträckor i Sverige. Där kraftiga vibrationer förekommer utgör de dock ett stort störningsproblem. Beroende på hur kraftiga vibrationerna är ger de upphov till olika typer av störningar. Några exempel på effekter av vibrationer som rapporterats är att föremål rör sig i bostaden, man känner oro för skador på hus och egendom samt sömnstörningar. Vibrationer har således en stor störningspotential i sig. Enligt Göransson, 1991 upplevs vibrationer vid nivåer på ca 0,5 mm/s (RMS-värde) som klart märkbara och vid nivåer över 1,2 1,5 mm/s brukar de flesta karaktärisera dem som kraftigt kännbara. När vibrationer förekommer tillsammans med buller, vilket oftast är fallet, leder detta till att människor blir mer uppmärksammade på tågtrafiken. Detta medför i sin tur till att även störningar av bullret ökar. Sålunda har i en omfattande undersökning (n=2 833) (Öhrström & Skånberg, 1995; Öhrström & Skånberg, 1996; Öhrström, 1997) visats att i områden med lika antal tåg och lika bullernivå rapporteras avsevärt högre störning för buller från tågtrafiken om det samtidigt förekommer kraftiga vibrationer, än om inga eller mycket svaga vibrationer förekommer (vid L Aeq,24h db; 35 jämfört med 19 % störda och vid L Aeq,24h db; 61 jämfört med 32 % störda). Se figur 19 som visar störning av buller i relation till bullernivå för ett område i Partille med kraftiga markvibrationer och ett område i Lund med svaga markvibrationer. % ganska + mycket störda Lund 143 tåg Partille 160 tåg LAeq24h, db % ganska + mycket störda Lund 143 tåg Partille 160 tåg >90 LAmax, db Figur 19. Samband mellan störning av tågbuller och L Aeq, 24h (vänster) respektive L Amax (höger). Partille vibrationer >2 mm/s och Lund <1 mm/sek. (Figurer från Öhrström & Skånberg 1995.) Undersökningen visade att störning av vibrationer kan vara minst lika omfattande som störning av buller inom ett avstånd av 200 m från järnvägen. Resultaten tyder vidare på att störning av vibrationer snarare tycks vara relaterad till vibrationsnivå än till antalet passerande tåg, men eftersom de 15 undersökningsområden som ingick i studien valts på basis av en grov klassning av vibrationsnivå (<1 respektive >2 mm/s) var det inte möjligt att upprätta något dos-respons samband mellan störning av vibrationer och vibrationsnivå. Lercher, Brauchle & Widmanns (1999) omfattande intervjuundersökningar bland personer i Tyrolen, Österrike, stödjer tidigare resultat att samtidig förekomst av vibrationer leder till ökad störning av buller från tågtrafik. Detta illustreras i figur 20 som visar samband mellan störning av tågbuller och L dn för personer som inte är störda av vibrationer (vänstra delen) och för personer som är störda av vibrationer (högra delen av figuren). 21

24 Figur 20. Degree of annoyance by level of vibration disturbance. (Från från Lercher, Brauchle & Widmann, 1999 figur 1, sid. 3.) I Howart & Griffins (1990) experimentella studier i laboratorium undersöktes inverkan av vibrationer på upplevd störning av buller, inverkan av buller på upplevd störning av vibrationer samt total störning av såväl buller som vibrationer från tågtrafik. Försökspersoner, 12 män och 12 kvinnor i åldern år, fick bedöma störning vid exponering för olika 24 sek. långa kombinationer av ljud och vibrationer. Sex olika ljudnivåer (L Aeq 54, 59, 64, 69, 74 respektive 79 db) och sex olika vibrationsnivåer (0,020, 0,030, 0,040, 0,060, 0,090 respektive 0,125 m/s -2 ) användes som exponering och varje försöksperson utsattes för 3 olika sessioner där de bedömde störning (magnitudskala) av ljud och vibrationer enskilt samt i kombination. Resultaten visade att den totala störningen ökade vid samtidig förekomst av buller och vibrationer, men störning av buller påverkades inte signifikant av vibrationer. Vid låga vibrationsnivåer minskade störning av vibrationer vid samtidig närvaro av höga ljudnivåer. Störning av vibrationer ökade däremot när både ljud- och vibrationsnivåer var höga. Howart & Griffins tolkning av resultaten var att när vibrationsnivåerna är låga och ljudnivåerna höga, sker en antagonistisk reaktion som gör att skattningen av vibrationer reduceras. Däremot sker en synergistisk effekt vid höga vibrationsnivåer då närvaron av ljud förstärker störningen av vibrationer. Baserat på resultat från en senare laboratoriestudie fastslås att det vid predicering av effekten av samtidig förekomst av buller och vibrationer är mer relevant att utgå från den totala störningen än störningen av buller och vibrationer var för sig (Howart & Griffins,1991). Paulsen & Kastka (1995) kommer till likartade slutsatser i sitt laboratorieexperiment experiment där fyra grupper om 16 personer exponerades för inspelat buller från spårvagnar respektive hammarslag i kombination med vibrationer. Laboratoriemiljön var utformad som vardagsrum och vibrationerna alstrades via ett vibratorbord som gav intrycket att det var golvet som vibrerade. Tre nivåer (för respektive stimuli) av vibrationer (0,05, 0,11, 0,32 mm/s rms värde) respektive buller (L Aeq 34, 45, 60 db) användes som exponering och dessutom användes en exponering med enbart vibrationer respektive enbart buller. Om man explicit frågade om vibrationer var störningen av vibrationer till största delen oberoende av bullernivå (viss signifikant påverkan av spårvagnsbuller), men om man explicit frågade om buller var störningen av buller däremot beroende av samtidig vibrationsnivå. Den totala störningen bestäms av såväl buller och vibrationer och om bullerexponeringen minskas, t.ex. med ljudisolerande fönster, kommer man lättare att lägga märke till vibrationer. 22

Effekter av buller från vägtrafik och tåg: Reanalyser av data från olika delpopulationer i Lerumsstudien

Effekter av buller från vägtrafik och tåg: Reanalyser av data från olika delpopulationer i Lerumsstudien Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 122 Effekter av buller från vägtrafik och tåg: Reanalyser av data från olika delpopulationer i Lerumsstudien Evy Öhrström, docent Eva Andersson, docent, statistiker

Läs mer

Effekter på sömnen av buller från vägtrafik och tåg: Experimentella studier i sömnlaboratorium

Effekter på sömnen av buller från vägtrafik och tåg: Experimentella studier i sömnlaboratorium Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 121 Effekter på sömnen av buller från vägtrafik och tåg: Experimentella studier i sömnlaboratorium Evy Öhrström, docent Mikael Ögren, tekn.dr Tomas Jerson, ingenjör

Läs mer

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq=

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq= Diarienummer 225/003.313-03 _ìääéêìíêéçåáåö^ååéä îtwnq OMMVJMUJNMIêÉîOMNMJMOJMU rqpqûiikfkd Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47

Läs mer

Effekter av tågbuller:

Effekter av tågbuller: Effekter av tågbuller: Samband med bullernivåer beräknade på 2 och 4 m höjd (Del 1) samt antal tåg per maxtimme > LAFmax70 db på uteplats (Del 2) Tomas Jerson, Ingenjör Mikael Ögren, Tekn.Dr Anita Gidlöf-Gunnarsson,

Läs mer

Effekter av tågbuller vid en starkt trafikerad järnväg

Effekter av tågbuller vid en starkt trafikerad järnväg Effekter av tågbuller vid en starkt trafikerad järnväg - undersökningar i Sollentuna kommun Evy Öhrström, Docent Anita Gidlöf-Gunnarsson, Fil.Dr Mikael Ögren, Tekn.Dr Tomas Jerson, Ingenjör Rapport nr

Läs mer

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning

Läs mer

4 MILJÖKONSEKVENSER 4.1 BULLER OCH VIBRATIONER. MKB DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR inklusive spår Fåfängan-Varvsbranten 13 (57)

4 MILJÖKONSEKVENSER 4.1 BULLER OCH VIBRATIONER. MKB DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR inklusive spår Fåfängan-Varvsbranten 13 (57) 4 MILJÖKONSEKVENSER 4.1 BULR OCH VIBRATIONER När man talar om buller används ofta begreppen ekvivalent ljudnivå, som är den genomsnittliga ljudnivån under ett dygn och maximal ljudnivå, som är den högsta

Läs mer

Trafikbuller vid Sundsvik 8:4, 8:5, mfl. Järnvägsparken

Trafikbuller vid Sundsvik 8:4, 8:5, mfl. Järnvägsparken Datum Sida 1 (10) ) Trafikbuller vid Sundsvik 8:4, 8:5, mfl. Järnvägsparken Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org nr Sunne kommun Miljö,plan och bygg växel 0565-16000 www.sunne.se

Läs mer

Bullerutredning i Sigtuna kommun, Midgårdsvägen/Vikingavägen

Bullerutredning i Sigtuna kommun, Midgårdsvägen/Vikingavägen Uppdrag Beställare Att Handläggare Granskare Bullerutredning Märsta Sigtunahem Nils Wiklund Johan Aslan Jan Pons Datum 2013-07-04 Ramböll Sverige AB Box 109, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm T: +46-10-615

Läs mer

Slutrapport Forskningsprogrammet TVANE

Slutrapport Forskningsprogrammet TVANE Slutrapport Forskningsprogrammet TVANE Effekter av buller och vibrationer från tågoch vägtrafik - tågbonus, skillnader och samverkan mellan tåg- och vägtrafik Evy Öhrström, Docent Anita Gidlöf-Gunnarsson,

Läs mer

Åtgärder mot trafikbuller: Exempel från verkligheten

Åtgärder mot trafikbuller: Exempel från verkligheten Seminarium om trafikbuller ett växande miljöhälsoproblem, 2013-03-26 Åtgärder mot trafikbuller: Exempel från verkligheten Tyst sida Anita Gidlöf-Gunnarsson Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet,

Läs mer

Ragnar Rylander, professor emeritus

Ragnar Rylander, professor emeritus 1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111

Läs mer

Buller Finns ny kunskap? Slutsatser av nationell HÄMI hittills?

Buller Finns ny kunskap? Slutsatser av nationell HÄMI hittills? Workshop Miljö och Hälsa Göteborg 14-15 september 2010. Buller Finns ny kunskap? Slutsatser av nationell HÄMI hittills? Evy Öhrström, Mikael Ögren AMM, Göteborgs universitet och VTI Buller Finns ny kunskap?

Läs mer

Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile

Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile Mikael Ögren Akustiker Göteborg den 7 september 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens

Läs mer

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala VÄGBULLERUTREDNING för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala Riktvärden Regeringen har i infrastrukturproposition 1996/97:53 angivit riktvärden och åtgärdsprogram för trafikbuller. De

Läs mer

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING 1(5) 2013-07-01 Rev 2013-11-26 VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING för detaljplan för del av Svedala 200:79 m.fl NorraTofta i Svedala Bakgrund I samband med detaljplan för förslag till ny bebyggelse på Norra Tofta

Läs mer

Effekter på sömnen av buller och vibrationer från tåg: Experimentella studier i sömnlaboratorium

Effekter på sömnen av buller och vibrationer från tåg: Experimentella studier i sömnlaboratorium Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 123 Effekter på sömnen av buller och vibrationer från tåg: Experimentella studier i sömnlaboratorium Evy Öhrström, docent Mikael Ögren, tekn.dr Tomas Jerson, ingenjör

Läs mer

Detaljplan för Tyfter i Diseröd Kungälv. Bullerutredning

Detaljplan för Tyfter i Diseröd Kungälv. Bullerutredning Handläggare Ohlsson Perry Tel +46105058438 Mobil +46701847438 Fax +46105053009 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (7) Datum Kungälvs kommun Nämndhuset 442 81 Kungälv Uppdragsnr 577009 Detaljplan för

Läs mer

1. Bakgrund. 2. Allmänt om trafikbuller

1. Bakgrund. 2. Allmänt om trafikbuller Uppdrag Tibbleängen Beställare Villamarken Exploatering i Stockholm AB Handläggare Jan Pons Granskare Rapportnr 1320031547 Datum 2017-11-30 Rev4 2017-12-22 Ramböll Sverige AB Box 109, Krukmakargatan 21

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning C:\Users\Claes\Documents\Ramböll\Ribby ängar\rapporter\ribby ängar 1-478, Trafikbullerutredning.docx AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Claes Pagoldh 2012-07-13 61291253042:1 Beställare:

Läs mer

TRAFIKBULLERBERÄKNING ROSENHOLMS UDDE, KARLSKRONA TR

TRAFIKBULLERBERÄKNING ROSENHOLMS UDDE, KARLSKRONA TR TRAFIKBULLERBERÄKNING ROSENHOLMS UDDE, KARLSKRONA TR10244609.01 2017-02-13 TRAFIKBULLERBERÄKNING ROSENHOLMS UDDE, KARLSKRONA TR10244609.01 KUND Karlskrona kommun KONSULT WSP Environmental Sverige Box 574

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka

Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka Peter Molnár Miljöfysiker Helena Sandén Överläkare Göteborg den 27 mars 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra

Läs mer

Miljösamverkan Skåne projekt Vägtrafikbuller, februari 2010. Version mars 2010

Miljösamverkan Skåne projekt Vägtrafikbuller, februari 2010. Version mars 2010 Foto: Anders Ekström Trafikbuller som miljöhälsoproblem Theo Bodin, med. kand. Maria Albin, överläkare, docent DEN NATIONELLA BILDEN Beräkningar i Sverige visar att ca 2 miljoner invånare är utsatta för

Läs mer

Tibbleängen. Sammanfattning. Uppdrag Tibbleängen Beställare Villamarken Exploatering i Stockholm AB Handläggare Jan Pons Rapportnr

Tibbleängen. Sammanfattning. Uppdrag Tibbleängen Beställare Villamarken Exploatering i Stockholm AB Handläggare Jan Pons Rapportnr c:\akustik\sp-7.4 projekt\tibbelängen\kartor\1323\1320031547 tibbelängen trafikbuller rev5 1326.doc Uppdrag Tibbleängen Beställare Villamarken Exploatering i Stockholm AB Handläggare Jan Pons Rapportnr

Läs mer

Trafikbullerberäkning inför detaljplan, Nyborgshöjd, Stenungsund

Trafikbullerberäkning inför detaljplan, Nyborgshöjd, Stenungsund RAPPORT 1 (5) Tel +46 10 505 84 10 Mobil +46 70 184 74 10 Fax +46 10 505 30 09 erik.o.olsson@afconsult.com Datum 2014-10-16 Malin Johansson Anders Personsgatan 2 401 80 Göteborg Uppdragsnr Trafikbullerberäkning

Läs mer

2.1 Indata för externt industribuller

2.1 Indata för externt industribuller Handläggare Manne Friman Tel +46 10 505 60 72 Mobil +46 70 184 57 72 Fax +46 10 505 00 10 manne.friman@afconsult.com 1 Bakgrund 569815 PM02 1 (5) Datum 2012-06-11 Train AllianceAB Att: Torgny Månsson Backavägen

Läs mer

1(8) ra04s Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax

1(8) ra04s Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax RAPPORT Kommunledningsförvaltningen, Falköpings Kommun Bullerutredning för Uppdragsnummer planerar för ett nytt bostadsområde i området. Sweco har genomfört en bullerutredning inkl. principiella förslag

Läs mer

PM Parkering och buller. Underlag detaljplan för Sundsvik 1:24 m fl Nilssontomten i Sunne

PM Parkering och buller. Underlag detaljplan för Sundsvik 1:24 m fl Nilssontomten i Sunne PM Parkering och buller Underlag detaljplan för Sundsvik 1:24 m fl Nilssontomten i Sunne Juni 2015 KONSULT WSP Samhällsbyggnad Box 117 651 04 Karlstad Besök: Lagergrens gata 8 Tel: +46 54 13 20 00 Fax:

Läs mer

RAPPORT TR R01 Brakmarsvägen, Tyresö kommun Uppdatering av 2007 s bullerutredning

RAPPORT TR R01 Brakmarsvägen, Tyresö kommun Uppdatering av 2007 s bullerutredning RAPPORT TR10114426 R01, Tyresö kommun Uppdatering av 2007 s bullerutredning 2008-10-16 Upprättad av: Mahbod Nayeri Granskad av: Bengt Simonsson RAPPORT, Tyresö kommun Uppdatering av 2007 s bullerutredning

Läs mer

Innehåll RAPPORT 2 (20) 2010-03-24. 1 SAMMANFATTNING 3 Total ekvivalent ljudnivå från både tåg- och vägtrafikbuller.

Innehåll RAPPORT 2 (20) 2010-03-24. 1 SAMMANFATTNING 3 Total ekvivalent ljudnivå från både tåg- och vägtrafikbuller. Handläggare Olofsson Edvin Tel 010 505 84 86 Mobil Edvin.Olofsson@afconsult.com RAPPORT 1 (20) Datum Jan Wennberg Sommen Strand skogsgatan 10 Uppdragsnr 54581201 Kontaktperson: Birger Boström 0703 05 06

Läs mer

TRAFIKBULLERUTREDNING KÄLLSTORPS INDUSTRIOMRÅDE

TRAFIKBULLERUTREDNING KÄLLSTORPS INDUSTRIOMRÅDE Rapport 15-026-1a 2015-02-16 6 sidor, 6 Bilagor Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 531 30 Lidköping, tel 0510-911 44 mikael.norgren@akustikverkstan.se Direkt: +46(0)73 024 28 02 TRAFIKBULLERUTREDNING

Läs mer

Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad

Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad Miljönämndens arbetsutskott 2010 04 15 27 1 Dnr 2009 2276 Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad Bilagor: Krav på bullerplank vid Mariebergsvägen, 09 2276 Tekniska förvaltningens

Läs mer

Effekter av buller från vägtrafik och tåg

Effekter av buller från vägtrafik och tåg Effekter av buller från vägtrafik och tåg - undersökningar i Kungälv, Borås, Töreboda och Falköping Evy Öhrström, Docent Anita Gidlöf-Gunnarsson, Fil.Dr Mikael Ögren, Tekn.Dr Tomas Jerson, Ingenjör Rapport

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten. Göteborg den 14 augusti 2008

Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten. Göteborg den 14 augusti 2008 Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten Göteborg den 14 augusti 2008 Peter Molnár Miljöfysiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 57 peter.molnar@amm.gu.se

Läs mer

Hälsa och ljudmiljö: Exempel från förtätning av bebyggelse

Hälsa och ljudmiljö: Exempel från förtätning av bebyggelse Miljömedicinskt möte, 23/11 2011, Göteborg Hälsa och ljudmiljö: Exempel från förtätning av bebyggelse Anita Gidlöf-Gunnarsson, fil.dr Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet

Läs mer

Hämplingen 21. Sammanfattning. Formbetong Anläggning AB. Att. Granskare Rapportnr Arbetsmaterial

Hämplingen 21. Sammanfattning. Formbetong Anläggning AB. Att. Granskare Rapportnr Arbetsmaterial c:\akustik\sp-7.3 projekt\hamplingen\13200193 hamplingen trafikbuller.doc Uppdrag Beställare Att Handläggare Hämplingen Formbetong Anläggning AB Jan Pons Granskare Rapportnr 13200193 Arbetsmaterial Datum

Läs mer

Trafikbullerutredning Sjödalsbacken, Huddinge kommun

Trafikbullerutredning Sjödalsbacken, Huddinge kommun Uppdrag Sjödalsbacken, Huddinge kommun Beställare Bonava Att Jan Mesch Handläggare Jan Pons Granskare Lars Kjellström Rapportnr 1320024241 Datum 2016-12-12 Rev 2017-03-02 Ramböll Sverige AB Box 109, Krukmakargatan

Läs mer

TRAFIKBULLERUTREDNING KVARTERET RITAREN, VARA

TRAFIKBULLERUTREDNING KVARTERET RITAREN, VARA Rapport 16-045-R1 2016-02-26 4 sidor, 2 Bilagor Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 531 30 Lidköping, tel 0510-911 44 magnus.karlsson@akustikverkstan.se Direkt: +46(0)730 530 772 TRAFIKBULLERUTREDNING

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning gällande trafikbuller samt etablering av återvinningscentral i Svenljunga

Miljömedicinsk bedömning gällande trafikbuller samt etablering av återvinningscentral i Svenljunga Miljömedicinsk bedömning gällande trafikbuller samt etablering av återvinningscentral i Svenljunga Peter Molnár Miljöfysiker Mikael Ögren Akustiker Göteborg den 28 maj 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

MILJÖMONITOR Buller och vibrationer från godståg, detaljplan Oleby 1:263 m.fl., juli 2013. Torsby kommun Miljö- och byggkontoret 685 80 Torsby

MILJÖMONITOR Buller och vibrationer från godståg, detaljplan Oleby 1:263 m.fl., juli 2013. Torsby kommun Miljö- och byggkontoret 685 80 Torsby Miljömonitor Sven Odén 2013-07-24 Torsby kommun Miljö- och byggkontoret 685 80 Torsby Buller och vibrationer från godståg och vägtrafik vid bostadshus inom förslag till detaljplan för Oleby 1:263 m.fl.

Läs mer

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder Handläggare Hässel Johan Tel +400847 Mobil +4670184747 Fax +46 1 7747474 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (14) Datum 01-01- Härryda Kommun André Berggren Planenheten 4 80 Mölnlycke Uppdragsnr 69847

Läs mer

Översiktlig bullerutredning

Översiktlig bullerutredning Göteborg 2009 11 11, reviderad 2009 12 21 FB ENGINEERING AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon: 010 850 10 00 Telefax: 010 850 11 22 Dokumentnr: 2(13) Innehållsförteckning

Läs mer

Bullerutredning för kvarteret Kometen, Kristinehamns kommun. ÅF-Infrastructure AB Ljud och Vibrationer

Bullerutredning för kvarteret Kometen, Kristinehamns kommun. ÅF-Infrastructure AB Ljud och Vibrationer Författare Telefon +46 10 505 07 86 Mobiltelefon +46 70 682 89 98 E-mail niklas.j.carlsson@afconsult.com Datun Projektnummer Rapport -r-a Kund Kristinehamns kommun Kommunledningsförvaltningen, Planeringsavdelningen

Läs mer

Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen av industribuller?

Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen av industribuller? Stadens ljud och människors hälsa Malmö, 29/2-2012 Arrangör: Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg stad, Delegationen för hållbara städer Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen

Läs mer

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun Handläggare Tel + (0) 0 Mobil + (0) 0 perry.ohlsson@afconsult.com RAPPORT () Datum -0- Uppdragsnr Kommunstyrelsen Mark- och exploatering 0 Kungshamn Rapport nr Detaljplan ÖDEGÅRDEN : m.fl. Uppdragsansvarig

Läs mer

Rackarberget. Sammanfattning. Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN , Åsa Flarup Källmark

Rackarberget. Sammanfattning. Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN , Åsa Flarup Källmark Uppdrag Beställare Att Handläggare Granskare Rapportnr Rackarberget A-sidan Arkitekter Åsa Flarup Källmark Jan Pons Lars Kjellström 1320023236 AK01 rev1 Datum 2016-09-19 Rev 2016-10-11 Ramböll Sverige

Läs mer

PM-buller Igelboda (Igelboda 2:1 med flera fastigheter)

PM-buller Igelboda (Igelboda 2:1 med flera fastigheter) 1 (7) Datum: 2016-06-21 Planenheten, Nacka kommun Tomas Magnusson, planarkitekt PM-buller Igelboda (Igelboda 2:1 med flera fastigheter) Sammanställning av bullersituationen i detaljplan Igelboda. Upprättad

Läs mer

Detaljplan för bostäder i Myggenäs 1:114, Tjörns kommun

Detaljplan för bostäder i Myggenäs 1:114, Tjörns kommun Uppdragsnr: 0077 () PM 0077 0906 Detaljplan för bostäder i Myggenäs :, L:\700\Tjörns_kommun\0090_Myggenäs Tjörns_kn\_Dokument\PM_00 90_0906_DP_Myggenäs trafikbuller.doc Mall: Pm - 00.dot ver.0 Sammanfattning

Läs mer

BULLERUTREDNING DETALJPLAN KVARTERET GÖSEN UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB. Akustiker HENRIK NAGLITSCH LINDA GRENVALL

BULLERUTREDNING DETALJPLAN KVARTERET GÖSEN UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB. Akustiker HENRIK NAGLITSCH LINDA GRENVALL BULLERUTREDNING UPPDRAGSNUMMER DETALJPLAN KVARTERET GÖSEN 2018-11-07 SWECO ENVIRONMENT AB LINDA GRENVALL Akustiker HENRIK NAGLITSCH Akustiker, granskare JENS SALANDER Granskare revidering 2018-11-07 repo001.docx

Läs mer

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp Uppdragsnr: 10168123 1 (8) PM 10168123.03 Denna PM har uppdaterats 2013-11-18 med nya data för trafik på Helsingborgsvägen samt järnvägen. Utöver detta har extra beräkningar utförts med lägre tåghastigheter

Läs mer

Irsta-Lista 5:6, Västerås

Irsta-Lista 5:6, Västerås RAPPORT A 2012-04-10 1 (4) Handläggare Tel 010-505 60 51 Mobil 073-028 49 95 per.lindkvist@afconsult.com Datum 2012-04-10 Uppdragsnr 570232 Irsta-Lista 5:6, Västerås Trafikbullerutredning Uppdragsansvarig

Läs mer

Buller vid Apotekaren 24

Buller vid Apotekaren 24 . PM:2015:33 / Version:1.0. Buller vid Apotekaren 24 Nynäshamns kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Apotekaren 24, Nynäshamns kommun Serie nr: PM: 2015:33 Projektnr: 999 Författare: Lovisa Indebetou

Läs mer

TR R01 Trädgårdsstaden etapp 3 - Tyresö kommun Bullerberäkning för del av Strandallén

TR R01 Trädgårdsstaden etapp 3 - Tyresö kommun Bullerberäkning för del av Strandallén TR10149614 R01 Trädgårdsstaden etapp 3 - Tyresö kommun Bullerberäkning för del av Strandallén 2011-03-23 Upprättad av: Mahbod Nayeri Granskad av: Andreas Novak TR10149614 R01 Trädgårdsstaden etapp 3 -

Läs mer

Kärna 67:1, Kungälv Bullerutredning vägtrafik

Kärna 67:1, Kungälv Bullerutredning vägtrafik Handläggare Hässel Johan Tel 010 505 84 27 Mobil 070 184 74 27 Fax 031 774 74 7 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (9) Datum 2010-05-11 Uppdragsgivare Kungälvs kommun Samhällsbyggnad Nämndhuset 442 81

Läs mer

Trafikbullerutredning Dp Siggbo, Tierps kommun

Trafikbullerutredning Dp Siggbo, Tierps kommun o:\sto3\xak\2017\13200211\06 rapporter och pm\13200211 dp siggbo trafikbuller rev2.doc Uppdrag Dp Siggbo, Tierp Beställare Tierps kommun Att Adam Nyström Handläggare Jan Pons Granskare Lars Kjellström

Läs mer

Buller vid ny idrottshall

Buller vid ny idrottshall RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun Rapport 2014:66, version1.0 Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Serie nr: 2014:66 Projektnr: 14100 Författare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer.

Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. Rapport 4047-A / Revidering: 2012-06-08 (5) Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer., Uddevalla beräkning av buller inför nybyggnation av bostäder Till denna rapport hör bullerkartor 4047-112,

Läs mer

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Ett forskningsprogram finansierat av Mistra, Vägverket och Vinnova LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Den goda staden kräver goda ljudlandskap 38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db 50 db 52 db 54 db 56 38 db

Läs mer

Trafikbullerutredning Sörby 3:6

Trafikbullerutredning Sörby 3:6 Uppdrag Sörby 3:6, Gävleborg Beställare TST Gruppen Att Håkan Sandin Handläggare Jan Pons Granskare Monica Waaranperä Rapportnr 1320010513 R1 rev2 2014-11-04 Datum 2014-10-22 Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Derome Timber AB, Varbergs kommun. Trafikbullerutredning för externa transporter.

Derome Timber AB, Varbergs kommun. Trafikbullerutredning för externa transporter. Handläggare Perry Ohlsson Telefon 010-505 84 38 Mobil 0701847438 E-post perry.ohlsson@afconsult.com Datum 2016-04-12 Uppdragsnummer 591440 Rapport 591440 A Beställare Derome Timber AB Derome Timber AB,

Läs mer

TRAFIKBULLERUTREDNING ÄNGSHÖKEN M.FL. MED BOSTADSHUS

TRAFIKBULLERUTREDNING ÄNGSHÖKEN M.FL. MED BOSTADSHUS Rapport 15-022-R2 2015-07-07 5 sidor, 2 Bilagor Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 531 30 Lidköping, tel 0510-911 44 mikael.norgren@akustikverkstan.se Direkt: +46(0)73 024 28 02 TRAFIKBULLERUTREDNING

Läs mer

Tanums-Gissleröd Anneberg

Tanums-Gissleröd Anneberg Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. Rapport 5229-B / / Rolf Cedås Tanums-Gissleröd Kartläggning av vägbuller för bostad Till denna rapport hör karta över planområde 5229-1 samt bullerkartor

Läs mer

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som

Läs mer

Buller utredning Måby hotell

Buller utredning Måby hotell Uppdrag Beställare Att Handläggare Granskare Rapportnr Måby hotell Peab Bostad AB genom Ramböll samhällsbyggnad Uppsala Anders Attelind Michel Yousif Jan Pons 61381147814AK2 Datum 2012-11-13 Ramböll Sverige

Läs mer

PM Buller Håby-Lycke. Kund. Konsult. Kontaktpersoner. Stora blå fastighets AB

PM Buller Håby-Lycke. Kund. Konsult. Kontaktpersoner. Stora blå fastighets AB PM Buller Håby-Lycke Kund Stora blå fastighets AB Konsult WSP Environmental Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: +46 10 722 50 00 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm

Läs mer

PM 10136061 2010-05-17

PM 10136061 2010-05-17 Uppdragsnr: 10136061 1 (7) PM 10136061 2010-05-17 Detaljplan för Hövik 5.1 m.fl., Trafikbullerutredning 1 Sammanfattning I Höviksnäs på Tjörn pågår planarbete med detaljplan för Hövik 5:1 m fl. Området

Läs mer

TRAFIKBULLERUTREDNING LÄRKFALKEN 9

TRAFIKBULLERUTREDNING LÄRKFALKEN 9 Rapport 18-100-R1 2018-03-21 3 sidor, 2 bilagor Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 1 30 Lidköping, tel 00-911 44 orn.blumenstein@akustikverkstan.se Direkt: +46(0) 839 38 45 TRAFIKBULLERUTREDNING LÄRKFALKEN

Läs mer

Samordningsutredningens förslag i ljuset av vad vi idag vet om bullers hälsoeffekter

Samordningsutredningens förslag i ljuset av vad vi idag vet om bullers hälsoeffekter Bullernätverket i Stockholms län Seminarium: Buller i planeringen Stockholm, 9:e November, 2013 Samordningsutredningens förslag i ljuset av vad vi idag vet om bullers hälsoeffekter Mats E. Nilsson Psykologiska

Läs mer

Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret Trafikbullerberäkningar för Detaljplan för Eriksberg, Sannegården 28:4

Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret Trafikbullerberäkningar för Detaljplan för Eriksberg, Sannegården 28:4 Handläggare Mats Hammarqvist Tel +46105058433 Mobil +46701847433 mats.hammarqvist@afconsult.com PM nr 563694 A Datum 2011-03-14 Uppdragsnr 563694 Anna-Karin Jeppson Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Trafikbullerutredning

10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Rapport 10955-12082800.doc Antal sidor: 5 Bilagor: 2 Uppdragsansvarig Jönköping 2012-08-28 g:\kontakt\dokument\10955\10955-12082800.doc

Läs mer

Hagsätra Rågsved. Bullerutredning. Mars Mars Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr (6)

Hagsätra Rågsved. Bullerutredning. Mars Mars Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr (6) Hagsätra Rågsved Bullerutredning Mars 017 Mars 017 memo0.docx 01-03-814 Sweco Environment AB 1 (6) PM BULLER HAGSÄTRA RÅGSVED 017-0-16 Översiktlig studie av ljudmiljö Bedömningarna i denna PM är baserade

Läs mer

Karlslund 3:4, Östersund

Karlslund 3:4, Östersund Karlslund 3:4, Östersund Bullerutredning Uppdragsnummer: 170664 Beställare: Östersunds kommun, Samhällsbyggnad Att: Johanna Westgard Dokument: R170664-1 Datum: 2017-01-20 Antal sidor: 6 Handläggare: Granskare:

Läs mer

Torpa Kärra 7:2, Kärradal i Varbergs kommun Bullerutredning

Torpa Kärra 7:2, Kärradal i Varbergs kommun Bullerutredning Rapport 4136-A / / Rolf Cedås Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. Torpa Kärra 7:2, Kärradal i s kommun Bullerutredning Till denna rapport hör ritningarna 4136-info1, -info2, -info3, -111,

Läs mer

BULLERBERÄKNING. Översiktliga bullerberäkningar som underlag för planprogram för Bräcke diakoni. Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad

BULLERBERÄKNING. Översiktliga bullerberäkningar som underlag för planprogram för Bräcke diakoni. Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad 1(9) dat. / Date of rev. ÖVERSIKTLIG FÖR BRÄCKE DIAKONI 1 ALLMÄNT Översiktliga bullerberäkningar har genomförts som underlag för planprogrammet för Bräcke Syftet med beräkningarna är att ta fram avståndet

Läs mer

Grebbestad 2:291 - Trafikbullerutredning

Grebbestad 2:291 - Trafikbullerutredning Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. - Trafikbullerutredning Rapport 4793-B/ Datum: Innehåll 1. Förutsättningar 2. Riktvärden 3. Resultat 4. Kommentar Bilagor Bullerkartor 131202/-1 till

Läs mer

Tågbullerutredning för del av Norrberga 1:294 och del av Sturefors 1:4 inom norra Sturefors, Linköpings kommun

Tågbullerutredning för del av Norrberga 1:294 och del av Sturefors 1:4 inom norra Sturefors, Linköpings kommun Vägverket Konsult Affärsområde Mitt Box 1910 65119 Karlstad Våxnäsgatan 10 www.vagverketkonsult.se Telefon: 054-140000 Texttelefon: 0243-750 90 Sara Nordmark sara.nordmark@vv.se Direkt: 054-140006 Mobil:

Läs mer

Bilagor 1 Kv.Liljan Norr Beräkning av bullernivåer vid fasad och uteplatser för den norra byggnaden.

Bilagor 1 Kv.Liljan Norr Beräkning av bullernivåer vid fasad och uteplatser för den norra byggnaden. Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Beräkningsmetod och indata 1 3 Riktvärden 2 3.1 Riktvärden för trafikbuller antagna av riksdagen 2 3.1.1 SFS 2015:216 2 3.2 Boverkets vägledning 3 3.3 Bedömningsgrunder

Läs mer

TRAFIKBULLERBERÄKNING KOMPLETTERING MED STORGATAN, GÄRSNÄS

TRAFIKBULLERBERÄKNING KOMPLETTERING MED STORGATAN, GÄRSNÄS TRAFIKBULLERBERÄKNING KOMPLETTERING MED STORGATAN, GÄRSNÄS 2018-02-26 UPPDRAG 266906, Gärsnäs nytt mötesspår inkl ny plattform Titel på rapport: Trafikbullerberäkning komplettering med Storgatan, Gärsnäs

Läs mer

RAPPORT Detaljplan P-hus/Hotell, Lindholmens Centrum Ljudmiljöbeskrivning

RAPPORT Detaljplan P-hus/Hotell, Lindholmens Centrum Ljudmiljöbeskrivning RAPPORT 10090152 Detaljplan P-hus/Hotell, Lindholmens Centrum Ljudmiljöbeskrivning 2008-08-06 Upprättad av: Mats Hammarqvist Granskad av: Perry Olsson Godkänd av: Mats Hammarqvist RAPPORT 10090152 Detaljplan

Läs mer

TRAFIKBULLERUTREDNING ASKESLÄTT LIDKÖPINGS KOMMUN

TRAFIKBULLERUTREDNING ASKESLÄTT LIDKÖPINGS KOMMUN Rapport 17-1-R1 2017-05-05 4 sidor, 3 Bilagor Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 531 30 Lidköping, tel 00-911 mikael.norgren@akustikverkstan.se Direkt: +(0)73 024 28 02 TRAFIKBULLERUTREDNING ASKESLÄTT

Läs mer

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som

Läs mer

DETALJPLAN FÖR VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE VID SKEE I STRÖMSTADS KOMMUN

DETALJPLAN FÖR VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE VID SKEE I STRÖMSTADS KOMMUN 1(8) DETALJPLAN FÖR VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE VID SKEE I STRÖMSTADS KOMMUN STRÖMSTADS KOMMUN detaljplan Göteborg FB ENGINEERING AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon:

Läs mer

10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning

10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning Rapport 10458-10042600.doc Revidering 2 Antal sidor: 7 Bilagor: B01-06 Uppdragsansvarig Andreas Berg Jönköping

Läs mer

Bullerutredning Hentorp

Bullerutredning Hentorp Skövde kommun Malmö 2011-04-18 Datum 2011-04-18 Uppdragsnummer 61441038924 Utgåva/Status Rapport Hans Wiktorson Albert Skarphedinsson Anna Karlsson Erik Hedman Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll

Läs mer

Nol 2:288 mfl Trafikbullerutredning

Nol 2:288 mfl Trafikbullerutredning Uppdragsnr: 10200402 1 (5) PM 10200402.1 Denna PM har reviderats 2014-10-08 med nya trafiksiffror för vägarna, samt en ny husplacering. Nytillkommet jämfört med förra versionen markeras med ett vertikalt

Läs mer

Bullerkartläggning av Örebro kommun

Bullerkartläggning av Örebro kommun Bullerkartläggning av Örebro kommun Redovisning enligt 22/49/EG Slutrapport Juni 212 Rapport: R116-1 Beställare: Örebro Kommun Att: Jarmo Riihinen Datum: 212-6-27 Antal sidor: 8 Uppdragsledare: Granskad

Läs mer

Buller- och avgasutredning N Västkustvägen / Idrottsvägen, tomt 30:12 i Bjärred

Buller- och avgasutredning N Västkustvägen / Idrottsvägen, tomt 30:12 i Bjärred Buller- och avgasutredning N Västkustvägen / Idrottsvägen, tomt 30:12 i Bjärred 1. Bullernivåer 1.1 N Västkustvägen I detta avsnitt redovisas bullernivåer från trafiken på N Västkustvägen. I avsnitt 1.2

Läs mer

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Veidekke Bostad AB Göran Axelsson Box 1503 172 29 Sundbyberg Datum Uppdragsnummer Bilagor 2011-10-06 11069 A01 A02 Rapport A Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Rapport 11069

Läs mer

11422 Räveskalla 1:25 m fl, Borås Trafikbullerutredning

11422 Räveskalla 1:25 m fl, Borås Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 11422 Räveskalla 1:25 m fl, Borås Rapport 11422-15060200.doc Antal sidor: 7 Bilagor: 5 Uppdragsansvarig Jönköping 2015-06-05 k:\lime easy\dokument\11422\11422-15060200.doc

Läs mer

Buller vid kvarteret Hagalund 1:1

Buller vid kvarteret Hagalund 1:1 Rapport 2016:75, Version 1.2 Buller vid kvarteret Hagalund 1:1 - Borlänge kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Hagalund 1:1, Borlänge kommun Serie nr: 2016:75 Projektnr: 18261 Författare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Trafikbullerutredning inför detaljplan, Hamre 2:45 mfl., Åre

Trafikbullerutredning inför detaljplan, Hamre 2:45 mfl., Åre TRAFIKBULLERUTREDNING HAMRE 2: ÅRE Handläggare Claes Kastby Tel + 10 5 25 65 Mobi + 117 17 E-post claes.kastby@afconsult.com Datum 2018-08-20 Projekt-ID 7502 Mottagare Åre Kommun Peter Nilsson peter.a.nilsson@are.se

Läs mer

Kv. Länsen 1, Avesta. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: r01 Datum: Att: Anders Löfberg. Gamla Byn AB. Box Avesta

Kv. Länsen 1, Avesta. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: r01 Datum: Att: Anders Löfberg. Gamla Byn AB. Box Avesta L:\2017\2017-112 DS Kv_ Länsen 1, \Rapporter mm\levererat\2017-112 r01 Trafikbullerutredning kv. Länsen 170714.docx Rapport nummer: 2017-112 r01 Datum:2017-07-14, Avesta Trafikbullerutredning Beställare:

Läs mer

17U Orren 3. Trafikbullerutredning. Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel bjerking.

17U Orren 3. Trafikbullerutredning. Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel bjerking. 17U32013 Orren 3 Trafikbullerutredning Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80 00. bjerking.se Sida 1 (9) Ljud-PM Uppdragsnamn Orren 3 Botkyrka kommun Orren 3

Läs mer

Bullerutredning för Tubberöd 1:201 m fl Tjörns kommun

Bullerutredning för Tubberöd 1:201 m fl Tjörns kommun Bullerutredning för Tubberöd 1:201 m fl Beställare: 471 80 SKÄRHAMN Beställarens representant: Frida Forsman Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Anders Axenborg Uppdragsnr: 103

Läs mer

10678 Vingpennan 1, Jönköping Trafikbullerutredning

10678 Vingpennan 1, Jönköping Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10678 Vingpennan 1, Jönköping Rapport 10678-13121900.doc Antal sidor: 9 Bilagor: 01 06 Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-20 k:\lime easy\dokument\10678\10678-13121900.doc

Läs mer

Torvemyr etapp 2, Grundsund Trafikbullerutredning

Torvemyr etapp 2, Grundsund Trafikbullerutredning Beställare: Lysekils kommun 453 80 Lysekil Beställarens representant: Jon Resmark Konsult: Uppdragsledare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Gervide Uppdragsnr: 101 16 95 Filnamn och sökväg:

Läs mer

Sten Sturegatan 36-44

Sten Sturegatan 36-44 Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. 36-44 Påbyggnad av våningsplan med lägenheter Alternativet Vinterträdgård Rapport 4599-E Göteborg 2012-11-14 Susanne Andersson Akustikforum AB Stampgatan

Läs mer

RAPPORT. Kv. Folieraren SÄTERS KOMMUN BULLERUTREDNING UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB. Uppdragsledare Granskare

RAPPORT. Kv. Folieraren SÄTERS KOMMUN BULLERUTREDNING UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB. Uppdragsledare Granskare SÄTERS KOMMUN Kv. Folieraren UPPDRAGSNUMMER 3314858000 BULLERUTREDNING SWECO ENVIRONMENT AB OLOF ÖHLUND LEIF DAHLBACK Uppdragsledare Granskare Sammanfattning En ny detaljplan håller på att tas fram för

Läs mer

Bostäder inom fastigheten Nordvik 1:54, Nordviksgärde Vägtrafikbullerutredning

Bostäder inom fastigheten Nordvik 1:54, Nordviksgärde Vägtrafikbullerutredning Bostäder inom fastigheten Nordvik 1:54, Nordviksgärde Beställare: Tjörns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Projektledare Konsult: Uppdragsledare Elisabet Börlin GF Konsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer