DOM Meddeladi Stockholm. KLAGANDE Skydda peronuppgifter (N MOTPART Migrtionsverket Förvaltngsprocessenheten i Soln

Transkript

1 - FÖRV AL TNINGSRÄTTEN Meddeladi Stockholm Målnr Enhet 1 Sida 1 (5) 6. KLAGANDE Skydda peronuppgifter (N MOTPART Migrtionsverket Förvaltngsprocessenheten i Soln Box Soln ÕVERKAGAT BESLUT Migrtionsverket beslut den 1 apnl 20 i 1 Dn SAKN Svens medborgarkap SLUT Migrtionsomsolen bifaller överklagandet och bevijar NN svenskt mooborgarka. Det anommer pi Migrationsverket att utfda bevis om svenskt medborgarkap for NN och flr NNs son, Dok.id Postadres Besksadre iis 76 Stokholm Tegeluddvlen 1 TelefoD TeleCax E-post: fotngsrttnistockholm(gdom.se Expeitnsd mlnda - ft 09:00-15:00

2 FORV ALTNIGSRÄTTEN Sida2 BAKGRUN, YRDEN M.M. Migrationsverket beslute den 1 aprl 201 I att avslå NNs anka om svenskt mooborgar. Til stöd for beslutet anrdes i huvuds filjande. Om man bar begått brott sk det gå en viss tid fr det att man begick brottet in man kan bli svensk medborgare. Det st ma tà avgör hur lãnge man tà vänta Om ma ba begått brott vid flera tillfälen ska det ha gått längre tid än vid ens brott. Enligt utd fr Rilisstylsen belastnngsregister framgår att NN fôrekommer med två avsnitt Senat ba NN den 31 mars 2009 dömts till villorlig dom ocb 30 daböter för misshadel den 18 janua NN ba fãtt möjlighet att kommentera uppgiften men det ba hon inte gjort. NN uppfyller inte krvet på hooerligt levnadssätt. Det fi inte skä att göra undatag fr dett krv. NN överklagar beslutet och yrka att hon ska beviljas sven medborgarskap. Til stöd för sitt yrkade anr hon i huvusa roljande. Bakgrden ti misshadeln är att hennes fire dett mae under hela äkkapet utsatte henne fir regelbunden, mycket krg. misshdel sat regelbundn våldtär och aven baren misshandlads svår Eft mâga år både fysiskt och psykiskt lidade. som ba let till bestnde och allvarliga psykiska men. begärde hon skilsmässa Dett lede ti hot om att bli död av den rore dett maen, viket ledde till att hon nu lever gömd moo skddad identitet. Brottet begicks fir över fy år seda. Det tog seda oriigt lang tid mellan brotttillfälet och rättegangen vilket ledde till at domen fill firs två år efter brottts begående. Det fi endas en an reging i belasgsregist och det gäller snatt. Hon hade då tigt gått ut genom kasa ror att häta tillbak den fyga sonen som hae sprgit ut med en var Hon kude inte svenska och fõrsd inte vad persnaen eller polisen sa och kude inte förklar situtionen. Hon visste då inte hur ma överklagar ut betaade böter Att bli svenk medborgare ba stor känslomässig betydelse fir henne eftersom det är en symbolisk hadlg

3 FÖRV AL TNIGSRÄTTEN Sida3 att tilhöra någontig och att ha ett rigt hemland. Att kä sig välommen i Sverige ba en stor kalomasig betydelse fir att ku gå vidae i livet och psykisk försöka komma över de övergrepp 80m den före det maken har gjort sig skyldig till. Hon ba ha regelbunden konta moo psykiat sedan måga år och långsat blivit bätte och bätte. Efter beskedet om avslag på ankan om medborgarkap firsäes dock det psykiska tillstdet drasskt och ledde till att hon blev inagd på psykiatrisk slutenvård med övervakg på grd av självmordsrisk. Til överklagandet bifoga ett ytde fr Vuxenpsykiatrn. Migationsverket bestrder bifall till överklagandet. SKÃ Enligt 11 5 lagen (2001:82) om sven medborgar. MedbL. är en av fôrugar ror att bevijas svenskt medborgarkap att sökaden ba haf och ka rorvänta komma at ha ett hederligt levnsätt. Av utdg ur Rikspolisstyelsens belastngsegister frgår att NN vid två tillfälen ba lagfrt fir brott. Sent den 31 ma 2009 ba hon dömts til villorlig dom och 30 dagböter för misshdel den 18 janua I de fal sökaden gjort sig skyldig til brtt löpe en kad under vien medborgar8kap inte ka beviljas. I firabetena til MOObL (prop. 1994/95: 179. S. 59) anges nkinjer för vilk katider 80m bör tillämpas vid olik påljder fir brott. Den kanstid som anges som riinje för påfljden villkorlig dom är ett år från det att den lagstgade prõvotiden om två år gått til ända dvs. tidigas tr år fr lagaken dom. Kaenden för 30 dagsböter är ett år efter brottets begående. Eftrsom de i firabete angivn kaensdema enda ska ses 80m rilinjer sk en helhetsbeömnig ske av satlga omstädigheter i det akella arndet vid beäkg av

4 FÖRV AL TNIGSRÄTTEN Sida4 UM4124-1l kanstdens längd. Oet ka således fias ska att underkrda de av utrdningen fireslagna kaentider nä det är fråga om brott dä ãtda1snsken generellt sett måse beömas var mycket låg. som till exempel vid vissa oaketsbrott. Å andra sidan ka det fias sk att tilãmpa nåot längre kaensd fôr den som under vistelsen hä vid uppreade tillfäen dömts för brott säskilt då det i brottbilden ingår mycket grova brott. Detsam gäller om provngen i mooborgarskapsäendet ligger nãa i tiden för brottet eller stets avtände (prop. 1994/95: 179. S. 59). Migrtionsdomstolen konstatera at det nu ba gått ca 4 år och 6 måer se NN begick det senaste brottet och ca 2 år och 4 måer seda domen van laga kraf. När villkorlig dom rorenats med dasböter bör karenstiden fòrlängas med bava den tid som utgör nktinje fir respektve påfljd (se Håk Sandesjö/Kur Björk. Nya medborgarkaslagen med kommentaer. andr upplagan S. 118). NN ba dessutom vid upprepade tilloolen dömts fòr brott. vilket firaooer att kaden bör var nåot längre. Migronsdomstolen fier att det änu inte förfutit tickligt lan tid fõr att NN ska ans uppfylla krvet på ett hederligt levnsätt. Av 12 3 MOObL framgår att om krven ill inte är uppfyllda fl en sökade ändå beviljas svenskt medborgaskap. om det an fi säkida sk till del När det gäller disp fr vioret om hederligt levnsätt bör såd dispns läm mer restrvt än dispe fr andr villor (se MIG 2007:24). NN ba uppgett att lang tid ba förfutit mell brott begåede til de att dom avkudes. I ett beslut fr Utlannäden (U ) beviljades svens medborgarkap även om kansden inte gått till ända. Dispens från krvet på hederligt levnadsä medgavs moo

5 FÖRV AL TNGSRÄTTEN Sida5 ha till bland ant att lang tid förfutit seda brottt hae begått. Förvaltngsätten fier att viss dispens bör ku medges i firevarande må men aner att det ändå inte ba firfutit tillcklgt lån tid fõr at svenkt mooborgarkap ska ku beljas. lett beslut av Regenngen den 22 JUD 1988 (reg. U3354/88) medgavs dispens fr krvet på hederligt levnsätt med 1i til de mycket stka humtä sk 80m hae åberopats i ärdet. Klaganden hae i det falet blivit dömd til skyddssyn den 6 maj 1988 och hae såedes hela katiden kv vid beslutlflet. NN ba uppgett att hon må mycket psykisk dågt och ba ingivit et intyg fr Vuxenpsykiat ti stde häv. Vid en sammantaen bedömn fier migrtionsomstolen att om.- dighetrn är såd att det roreligger mycket stka humtä sk. Det :f där grd ror dispen fr viore om hedligt levn på grd av synerliga skä. Överklagadet bifales. NNs anka omfatt även hennes son. Det fi :fnrättgar att engt 13 MedbL. best att även baet :frvirar sven medborgap. BU MA ÔVERKGAR se bilaga (DV 31 i 0) ~~ /~. IJI An MatrOm I avgöradet ba deltat. fbrum ordrade An Mam, nãdeen Anca Lidsm, Kal-Hen Lima och Tekola Worku Föreande ba vart Jenne Runed.