Herrestorp. Kostpolicy för Herrestorps förskola, skola och fritidshem. Vellinge.se. ADRESS Herrestorpskolan POST Vattentornsgatan Vellinge

Transkript

1 Herrestorp Kostpolicy för Herrestorps förskola, skola och fritidshem ADRESS Herrestorpskolan POST Vattentornsgatan Vellinge TELEFON E-POST WEBB Vellinge.se/herrestorpskolan Vellinge.se

2 2 (11) Innehåll Kostpolicy för Herrestorps förskola, skola och fritidshem... 1 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Näringsriktig... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 4 Protein... 4 Komplett måltid... 4 Vällagad... 5 Maten ska vara lagad från grunden... 5 Minst tre fjärdedelar färska grönsaker... Fel! Bokmärket är inte definierat. Stimulera sinnena... 5 Helhetssyn... 5 Frukostar och mellanmål... 5 Hållbar... 6 Ekologisk... 6 Äta med säsongen... 7 Närproducerat... 7 Vegetariskt... 7 Arbeta kontinuerligt med svinn och medvetenhet om miljö... 7 Högtider och årstidsfester... 8 Födelsedagar... 8 Avslutningar... 8 Påskfest... 8 Midsommar... 8 Höstfest... 8 Lucia... 8 Jul... 9 Implementering... Fel! Bokmärket är inte definierat. Plan för Fel! Bokmärket är inte definierat. Plan för Källförteckning Lästips Om ekologiskt i skola och förskola Om måltidspedagogik... 11

3 3 (11) Bakgrund, vår utgångspunkt Vikten av att lära barn goda matvanor och förskolans/skolans roll i detta är något som allt mer lyfts inom forskningen. Inom Vellinge kommun har man under en tid satsat allt mer på ekologisk och vällagad mat inom skola och förskola och nu har man beslutat att alla kommunala skolkök ska servera minst mat lagad med minst 50% ekologiska råvaror. Nästa steg är att även arbeta tillsammans med pedagogerna för att lära barnen om mat, varför vi äter och på ett pedagogiskt sätt hjälpa barnen att våga smaka och utforska matens värld. Genom att bland annat sätta ord på och beskriva sina matupplevelser istället för att stanna vid absoluta regler eller tvång uppmuntras barnet att förflytta sina gränser och få en allt större smakpalett. För att lyckas är det viktigt att vi har kunskap om och förståelse för de processer som formar vad vi tycker är gott och vad vi väljer att äta, men även att barnen erbjuds näringsriktig mat tillagad på råvaror av god kvalitet. Många barn äter en majoritet av sina måltider i förskola och skola och vi har därför ett stort ansvar för att sätta grunden för ett långt och hälsosamt liv. Syfte Herrestorps kostpolicy bygger på tre principer, maten ska vara näringsriktig, vällagad och bidra till en hållbar livsstil hos våra barn och elever. Vårt mål med kostpolicyn är att på ett pedagogiskt och tydligt sätt beskriva för elever, föräldrar, och pedagoger vilka grundförutsättningarna är för maten som serveras på Herrestorp och varför. Kostpolicyn fungerar även som ett styrdokument för kök och pedagoger i deras grundverksamheter. Tillsammans lägger vi grunden för sunda matvanor, matlust och upptäckarglädje hos barnen på deras matresa genom livet! Näringsriktig På Herrestorps förskola följer vi i största möjliga mån livsmedelsverkets riktlinjer. Den mat som är bra för en diabetiker är även bra för andra barn, (om de inte har födoämnesallergier), och därför ska vi ställa samma höga krav på den mat som serveras till alla barn. Maten ska vara anpassad efter behoven hos barnen i de olika åldrar som finns på förskolan och skolan. Kolhydrater Barn behöver mycket energi och kolhydrater är en god energikälla. Dessutom innehåller kolhydratrika födoämnen ofta även höga halter av andra viktiga näringsämnen så som vitaminer och mineraler. Däremot bör man undvika snabba kolhydrater och välja mer långsamma kolhydrater. När det gäller små barn är det dock inte helt oproblematiskt då de inte kan äta för mycket fiber, utan det är viktigt att ha lagom mycket fullkorn i maten. Frukt och rotsaker serveras oftast oskalade då näringsämnen och fibrer till stor del sitter i och strax under skalet.

4 4 (11) Små barn har stort behov av att få tillräckliga mängder näringsämnen för sin tillväxt och då man blir snabbt mätt på mat som innehåller fett och socker serverar vi på Herrestorp i stort sett inget socker i maten. Vi serverar osötad yoghurt och fil istället för sötad fruktyoghurt och tillbehör som kanel, russin, färsk eller torkad frukt istället för socker eller sylt. Till måltiderna serveras mjölk och vatten och mellan måltiderna endast vatten. Om näringsrekommendationerna ska uppnås, kan man bara servera 1 dl juice per dag som en del av den rekommenderade mängden frukt och grönt. Juice innehåller mycket naturligt socker dricker man mer än 1dl per dag räknas det enligt livsmedelsverket som godsak. I Sverige är de sötningsmedel som i förekommer i livsmedel godkända som tillsatser, det vill säga de är testade och bedömda som ofarliga. Då det är onödigt att redan som barn vänja sig vid söt smak, vare sig den kommer från sötningsmedel eller socker så byter vi ändå inte ut socker mot sötningsmedel utan mot exempelvis frukt i filen. Undantag är vissa högtider och fester då vi serverar vissa godsaker med socker i. Fett Barn bör främst äta omättade fetter då de inte ger ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Det är viktigt att äta fett för att kroppen ska må bra men då ska det vara bra fetter. På Herrestorp använder vi främst vegetabiliska, ekologiska fetter i matlagningen och undviker härdade fetter. Protein Proteiner behövs för att kroppen ska kunna bygga muskler. Det är inte bra att äta för mycket rött kött och många charkuteriprodukter innehåller nitrat som belastar barnens kroppar. På Herrestorp serverar vi därför både vegetabiliska och animaliska proteiner. Vegetabiliska proteiner i form av bönor och linser serveras med små barns något känsligare magar i åtanke. Komplett måltid Enligt livsmedelsverkets rekommendationer så ska samtliga mål som serveras till små barn vara kompletta. Det beror på att små barn äter så lite åt gången. Därför ska alla måltider som serveras på förskolan vara kompletta, även mellanmål. Undantag är eventuella fruktstunder. Varje måltid skall innehålla någon form av följande: potatis, pasta, ris, bröd, gryn frukt, bär, grönsaker kött, bönor, linser, mjölk, fil, yoghurt, keso, ägg osv nyttiga fetter i exempelvis dressing, smörgåsfett eller sås

5 5 (11) Vällagad Maten ska vara lagad från grunden Maten ska i så stor utsträckning som möjligt vara lagad från grunden men vi har vissa undantag. Exempelvis lagar vi inte våra egna fonder, charkuteriprodukter, knäckebröd och en del inläggningar. Några exempel på rätter som vi alltid lagar från grunden är fisk, köttfärsrätter, vi bakar vårt eget bröd, potatismos och pytt i panna. Färska råvaror Vi väljer frukt och grönsaker efter säsong och ekologiskt så långt det är möjligt godare, nyttigare och billigare. Salladsbuffén ska även bestå av färska råvaror, med undantag av exempelvis oliver. Tre olika sorters grönsaker på faten till förskolan varav en ska vara välkända. Vi använder inga helfabrikat. Stimulera sinnena Med hjälp av dukningen skapa en stämning som inbjuder till en avslappnad och god måltid Lägga lite mer fokus på vackra upplägg på faten/blecken Köra olika mat-teman, exempelvis från olika kulturer. Variera färg, smak och form Helhetssyn Från jord till bord, vi lagar mat där barnen/eleverna får uppleva grönsaker på olika sätt och hur den ser ut när den är hel. Barn och elever hjälper till i köket Vi i köket sammarbetar med pedagoger och barn/elever för att ge dem goda matvanor. Frukostar och mellanmål på skolan Varierade, minst två alternativ De barn som vill ha gröt gör den med hjälp av steg för steg metoden. Youghurt/fil alla dagar Servera frön och groddar när det går Hembakt bröd Musli och cornflakes varje dag, havre puffar några dagar i veckan Någon frukt varje dag När barnen har haft utflykt med matsäck på dagen serveras ett matigare mellanmål. Frukostar och mellanmål på förskolan Varierade, minst två alternativ Grötfrukost minst två dagar i veckan, havregrynsgröt och fullkornsmannagryn Servera frön och groddar Hembakt bröd Yoghurt/fil två dagar i veckan Musli, cornflakes, havrepuffar. Minst två alternativ. Frön och torkad frukt Färsk frukt varje dag. Vi serverar ett lite matigare mellanmål på förskolan när det serveras soppa.

6 6 (11) Hållbar På Herrestorp tycker vi det är viktigt att maten är hållbar. Statens folkhälsoinstitut har tagit fram SMART modellen som lyfter tre viktiga faktorer som är viktiga för att maten ska vara hållbar, den ekonomiska, ekologiska och den sociala. Rent ekonomiskt innebär till exempel ett minskat matsvinn att vi sparar pengar, ekologiskt att maten inte ska inverka negativt på klimat och miljö och socialt att goda matvanor bidrar till god hälsa. För oss innebär det framför allt att maten bidrar till en hållbar livsstil hos barnen/eleverna och en hållbar miljö. Fem sätt att uppnå detta på är att: Äta en större andel vegetabilier Äta mindre tomma kalorier Äta mer ekologiskt Äta mindre kött som producerats med kraftfoder och mer från betesdjur. Äta mindre salladsgrönsaker som tomat, gurka och sallat för att istället äta mer rotsaker. Handla transportsnåla matvaror. Ekologisk Inom Vellinge kommun har vi ett mål om att minst 50 % av livsmedlen som serveras skall vara ekologiska. Varför är detta viktigt och varför är det hållbart med ekologiskt producerade livsmedel? I den ekologiska odlingen ersätts konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel med andra åtgärder som inte är lika energikrävande. Produktionen av konstgödsel är så energikrävande att det exempelvis är miljövänligare att äta en tomat som odlats långt bort än att äta en konventionell, närodlad tomat. Rester av bekämpningsmedel kan finnas i alla livsmedel som behandlats eller kommit i kontakt med bekämpningsmedel under odling, uppfödning, lagring eller transport. Det gäller till exempel frukt, grönsaker och spannmål. Växter som används som djurfoder behandlas ibland med växtskyddsmedel och djur eller djurstallar kan behandlas med biocider. Det betyder att rester även kan finnas i livsmedel som kött, mjölk och ägg. På grund av sin låga kroppsvikt är barn känsliga för påverkan, eftersom det är förhållandet mellan resthalter, mängden livsmedel man äter och kroppsvikten som avgör risken (den s.k. dosen). När barnen serveras ekologiskt kött så är fodret som djuren äter i huvudsak ekologiskt producerat på den egna gården. Läkemedel för djur, till exempel antibiotika, används restriktivt. Om ett djur får läkemedel förlängs karenstiden innan djuret slaktas. Andra fördelar med ekologiska livsmedel är att genetiskt modifierade organismer (GMO) inte får användas vid ekologisk produktion. Bestrålning är inte heller tillåten samt att antalet tillsatser är få och så kallade processhjälpmedel används reglerat. Därför har vi på Herrestorp beslutat att: Vi ska ha minst 75 % ekologiska råvaror

7 7 (11) Nötkött och fläskkött ska vara ekologiskt. Fågel är svensk köttråvara. All köttfärs och korv ska vara ekologisk. Korven ska även helst vara nyckelhålsmärkt. Alla mejerivaror och matfetter ska vara ekologiska Alla basvaror så som mjöl ris potatis och pasta ska vara ekologiska All fisk ska vara MSC märkt. All frukt och grönsaker ska vara ekologiska med undantag utav mospotatis i vissa fall då det är svårt att få tag den produkten men potatisen är då svensk när den köps in. Äta med säsongen När vi planerar menyn tänker vi på att äta med säsongen enligt Naturskyddsföreningens riktlinjer från deras Grön Guide. Guiden ger förslag på frukt och grönt från världens länder. (Det är alltid okej med ekologiska frukter och grönsaker även om de inte är i säsong här i Sverige så länge de är i säsong där de odlas.) Under de delar av året det är möjligt med hänsyn till det svenska klimatet ska vi äta enligt svensk säsong Närproducerat Vi strävar efter att i första hand köpa ekologiska närodlade/svenska råvaror. Finns inte närodlade ekologiska varor att tillgå ska vi köpa ekologiskt. När det inte går att få tag på ekologiska alternativ ska vi i första hand köpa ett närodlat alternativ och i andra hand svenskt då naturskyddsföreningen (2013) menar att detta är det bästa alternativet. Vegetariskt Vi serverar vegetarisk mat i genomsnitt två dagar i veckan för hälso- och miljöfördelarnas skull. Den vegetariska maten ska innehålla tillräckligt med protein enligt livsmedelsverkets rekommendationer och i första hand komma från naturliga råvaror som bönor och linser. Arbeta kontinuerligt med svinn och medvetenhet om miljö Det är viktigt ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt och pedagogiskt perspektiv att vi i förskolan/skolan arbetar aktivt för att minska svinnet. Naturvårdsverket har tryckt en 2009, Rapport 5979, Minskat svinn i skolkök, i denna rapport finns det ett antal förslag hur skolkök kan minska matsvinnet. Utav de förslag som ges har vi på Herrestorp valt att: Väga vårt matavfall (även drycker, soppor, såser?) Återanvända maten som blir över (mellanmål?) Frysa in överblivet kött som inte serverats för att använda i hemlagad pytt i panna. Visa/ tydliggöra matsvinnet för eleverna och personal genom att visa vad som slängs i diagram.(kanske eventuellt även slänga matavfallet i genomskinliga behållare?) Ge återkoppling till anställda och barn/elevern om hur det påverkar miljön och ekonomin genom att tala om vad vi sparar.

8 8 (11) Arbeta med inköpsplaneringen och bedömning om hur mycket mat som går åt. Ge elever och pedagoger kompetensutveckling om hur vi äter och varför. Högtider och årstidsfester Vi har här valt att nämna något om hur vi ser på firande av födelsedagar och högtider då det är stunder som många gånger uppmärksammas genom att man äter något gott och sött. Detaljerna kring de traditioner som idag finns på Herrestorp kan du få av ditt barns mentor. Födelsedagar och högtider är stora och viktiga stunder i barnets värld. Hur vi uppmärksammar och firar dessa är väldigt olika inom olika familjer och organisationer, det finns inga rätt eller fel utan varje sammanhang gör sina val. De allra flesta av oss äter något särskilt, sjunger vissa sånger eller pyntar/klär oss fina. På så sätt stimuleras barnet genom alla fem sinnen att se, höra, känna och smaka och dofta det som är alldeles speciellt med just den högtiden. På Herrestorp har vi en matpolicy som säger att vi inte skall ge barnen godsaker eller dryck med tillsatt socker och vi har därför valt att särskilt lyfta fram de övriga sinnenas upplevelse även om vi anser att det går bra med enstaka sötsaker vid ett par högtider, exempelvis saffransbröd och/eller pepparkakor till lucia. Köket meddelar förskolan vilka dagar julmat, midsommarmat, påsk mat och andra festmåltider ska serveras så att de kan planera sina aktiviteter. Födelsedagar på förskolan Från köket så får födelsedagsbarnet bjuda på fruktfat eller smoothies som de fått önska till efterrätt. Födelsedagar på skolan På skolan uppmärksammas eleverna i klassen Avslutningar på förskolan Med föräldrar; egen fikakorg/picknick Med barn; frukt/osockrad eller endast mycket lätt sockrad efterrätt. Påskfest Påsk buffé vid långbord med maskerad. Midsommar Midsommarmat och danslekar kring midsommarstången. Höstfester Mårten gås Skördefest tex med soppa gjord på grönsaker man tagit med hemifrån/skördat hos bonde. Man bakar bröd med barnen på avdelningarna/i klasserna och mal lite av mjölet själva. Halloween med pumplyktor och pumpasoppa gjord på innanmätet. Lucia Saffransbröd och pepparkakor. Barnen dricker mjölk eller vatten till.

9 9 (11) Jul Julbuffé. På förskolan önskas maten uppdelat på dagen, exempelvis: Frukost: Bröd, ägg, sill, ost Lunch: Skinka, potatis, brunkål, rödkål, grönkålssallad prinskorv, Jansson Mellanmål: Risgrynsgröt Revidering Köksmästaren och administrativ chef ansvarar för att kostpolicyn revideras årligen i samråd med elever, medarbetare och vårdnadshavare. Här nedan har vi beskrivit hur processen ska gå till. Steg 1: Köksmästaren och administrativ chef utvärderar föregående års handlingsplan och utarbetar i samarbete med matgruppen ett förslag på en reviderad kostpolicy.parallellt med kartlägger de och kostnadsberäknar utvecklingsområden. Steg 2: Förslaget presenteras för verksamhetsrådet som diskuterar det och ger förslag på eventuella revideringar. Steg 3: Förslaget presenteras för en representantgrupp från eleverna där medlemmar från matråd, miljöråd och elevråd finns representerade. De diskuterar det och ger förslag på eventuella revideringar. Steg 5: Matgruppen går igenom samtliga synpunkter och gör revideringar. Steg 6: Det slutgiltiga förslaget kostnadsberäknas och presenteras för Tove som fattar beslut Steg 7: Kostnaden för kostpolicyn förs in i budgeten för 2016 Handlingsplanlan för 2015 Öka andelen ekologiskt till 75% Fortbildning, av matrådsrepresentanterna Fortbildning av samtliga elever Information till vårdnadshavare på föräldramöten och vid öppet hus. Projekt måltidspedagogik i förskoleklass och grundsärskola. Barn i köket på både hus B och C Förbättra logistiken kring serveringen på förskolan Inför 2016 års budget, utvärdering av kostpolicyn och upprättandet av nya mål.

10 10 (11) Källförteckning Livsmedelsverket (2007) Råd för förskola och familjedaghem. Uppsala: Livsmedelsverket Livsmedelsverket (2013) Bra mat i förskolan. Uppsala: Livsmedelsverket elsverket.pdf Livsmedelsverket (2013) Bra mat i skolan. Uppsala: Livsmedelsverket verket.pdf Livsmedelsverket (2013) (hämtad ) Livsmedelsverket (2013) (hämtad ) Lööv, Helena (red.) (2013) Hållbar köttkonsumtion Vad är det? Hur når vi dit? Jönköping: Jordbruksverket Naturskyddsföreningen (2013) (hämtad ) Naturvårdsverket (2009) Rapport 5979, Minskat svinn i skolkök. Stockholm: CM Gruppen AB Naturvårdsverket (2013) (hämtad ) Lästips Här har vi samlat ytterligare lästips för dig som är intresserad av att lära dig mer om barn och mat. Om ekologiskt i skola och förskola

11 11 (11) Om måltidspedagogik Information om svenska högtider och traditioner. Där finns även information om andra länders högtider. Skåneländska Gastronomiska Akademien Barnens bästa bord Nationellt måltidscentrum Saperemetoden