Allmänmedicinens bidrag till effektiv resursanvändning i hälso- och sjukvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Allmänmedicinens bidrag till effektiv resursanvändning i hälso- och sjukvården"

Transkript

1 SoS-rapport 1999:19 Allmänmedicinens bidrag till effektiv resursanvändning i hälso- och sjukvården En litteraturstudie över primärvårdens kostnader och kvalitet i Sverige och andra länder Socialstyrelsen

2 Omslag: Cecilia Westergård ISBN ISSN Artikelnr Grafisk form: Grafotext Margareta Moberg Tryck: LTAB Linköpings Tryckeri AB, tredje tryckningen, maj

3 Förord Förändringar av hälso- och sjukvårdens struktur kan ha olika motiv. Äldrereformen och den s.k. husläkarlagen kan stå som exempel på förändringar som huvudsakligen haft ideologiska motiv, medan förändringarna inom sjukhussektorn, med neddragningar, organisatoriska sammanslagningar eller nedläggningar av sjukhus i större utsträckning förefaller ha drivits fram av ekonomiska motiv och realiteter, samtidigt som teknologisk utveckling och reformerna inom äldrevården gett nya förutsättningar. Behovet av en kunskapsbaserad utveckling, som inte bara beror hälso och sjukvårdens innehåll utan också dess struktur, genom uppföljning och kritisk utvärdering i en stegvis förändringsprocess, har framförts, ibland i kritiska ordalag. Primärvården har åter hamnat i debattens centrum. Som tidigare finns det förväntningar på vad en satsning på primärvården skulle kunna leda till, i termer av förbättrad tillgänglighet, effektivare resursanvändning, billigare läkemedelsnota och annat. Samtidigt ifrågasätts hela vårdstanken. I det läget har det känts angeläget att ur den vetenskapliga litteraturen söka kunskap om primärvårdens resultat och effekter, om möjligt jämfört med sjukhus- och annan specialistvård. Socialstyrelsen gav därför i uppdrag till professor Lars Borgquist och distriktsläkare Sven Engström, båda vid avdelningen för allmänmedicin, Hälsouniversitetet i Linköping, att genomföra denna första litteraturgenomgång inom området. Författarna svarar själva för de värderingar som görs av materialet. Om redovisningen stimulerar till att diskussionen om vårdens struktur i ökad utsträckning tar sin utgångspunkt i kunskap har den fyllt sitt syfte, och måhända bidragit till att ge en stabilare grund för förändring och utveckling av hälso- och sjukvården, med primärvården som en del. Kerstin Wigzell Nina Rehnqvist 3

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Syfte 10 Metod och material 11 Resultatredovisning 13 Diskussion 40 Slutsatser 42 Referenser 44 4

5 Sammanfattning Under de senaste 25 åren har vikten av en utbyggd och välfungerande primärvård betonats i olika sammanhang. Sjukvårdshuvudmännen har, trots avsaknad av övertygande empirisk dokumentation, haft förhoppningen att bra primärvård skulle kunna skapa en högre kostnadseffektivitet i sjukvårdssystemet som helhet. Denna undersökning syftar till att systematiskt sammanställa vetenskaplig litteratur som belyser läkarverksamhetens effektivitet i primärvården, både ur kostnads- och kvalitetssynpunkt. Ambitionen har också varit att försöka belysa hur organisationen av primärvården påverkar effektiviteten. Litteratursökning har gjorts i olika databaser på begreppet "primary health care", kombinerat med ett antal andra söktermer. Urvalet begränsades till studier som publicerats 1988 eller senare. Vi fann ett 50-tal olika studier med acceptabel kvalitet som jämförde läkarverksamhet i primär vård med specialistläkarvård. Det är en svår och komplex uppgift att jämföra effektiviteten i primärvårdens läkarverksamhet med annan läkarvård och det finns ofullständigheter i alla studier. Till det skall läggas problem med att överföra resultat från andra länder till vårt eget sjukvårdssystem. Tillgången på studier inom det svenska och nordiska sjukvårdssystemet är begränsad; bland här redovisade studier utgör de en minoritet. Med respekt för dessa svårigheter och begränsningar anser vi oss ha funnit belägg för att: En bra primärvård har positiva effekter på folkhälsan som den kan avläsas i olika folkhälsomått och bidrar till en lägre konsumtion av både sluten och öppen vård och därmed till lägre totala sjukvårdskostnader. En väl fungerande primärvård gör att befolkningen är nöjdare med sitt sjukvårdssystem. Detta är oberoende av de totala sjukvårdsanslagen per invånare. Organisationen av primärvården har stor betydelse för i vilken grad man når dessa effekter. Primärvården kan, till lägre kostnad och med ingen eller liten skillnad i kvalitet, hantera de sjukdomar som kan skötas av såväl allmänläkare som organspecialist. 5

6 Primärvårdsläkare skriver ut billigare läkemedel, som är effektmässigt jämbördiga med dyrare läkemedel, än vad specialistläkare gör,och följer i högre grad riktlinjerna för läkemedelsförskrivning. 6

7 Bakgrund Vad avses med begreppet "primärvård"? Primärvård avsåg, när ordet introducerades i Sverige på 1970-talet, en organisationsform i landstingens hälso- och sjukvård. Sedan 1995 har betydelsen ändrats till att gälla en vårdnivå. I Hälso- och sjukvårdslagen står det: "Primärvården skall som en del av den öppna vården, utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper, svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska eller tekniska resurser eller annan särskild kompetens". Vilka krav ställs på primärvården? Enligt Barbara Starfield (Starfield 1998) kännetecknas en bra primärvård av att den är tillgänglig. Den möjliggör en långvarig relation mellan vårdgivare och patient. Här skall ett brett spektrum av hälsoproblem och sjukdomar kunna hanteras, och patientens vård hos olika vårdgivare samordnas. Primärvården skall vara samhällsinriktad, familjecentrerad och ha kulturell kompetens. Organisationen av primärvården varierar kraftigt mellan olika länder. I Sverige och Finland finns vårdcentraler där allmänläkare, distriktssköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter m.fl. arbetar tillsammans och har samma arbetsgivare. I övriga Västeruropa inklusive Danmark är som regel läkarna egna företagare, som ersätts antingen per prestation eller med kapitation, medan distriktssköterskorna är offentligt anställda. Kapitation innebär att läkaren får betalt i förväg för en individs förväntade vårdbehov med ett fast årligt belopp. Läkarverksamheten i primärvården sköts i norra Europa som regel av specialister i allmänmedicin och i södra Europa av läkare med en kort allmänläkarutbildning eller av läkare utan specialistutbildning. vårdsläkare i USA kan vara specialister i allmänmedicin, familjemedicin, invärtesmedicin och allmänpediatrik. De betraktas alla som generalister. Det finns även en mindre andel som är organspecialister men fungerar som primärvårdsläkare. De senaste 25 åren har vikten av en utbyggd och välfungerande primärvård betonats i olika sammanhang i Sverige. Det har funnits en förhoppning om att bra primärvård skulle kunna skapa en större kostnadseffektivitet i sjukvårdssystemet som helhet. Detta har emellertid varit en viljeinriktning som inte baserats på något klart faktaunderlag. Denna 7

8 brist kan vara en förklaring till att resurstillskottet till svensk primärvård i relativa tal har varit mindre än det till sjukhusvård de senaste 25 åren, trots återkommande politiska uttalanden om satsning på primärvården. Läkarverksamheten i primärvården, allmänmedicinen, uppvisar stora skillnader i organisation och betydelse i olika länder. I Danmark, Nederländerna och England fungerar allmänläkaren som grindvakt. Med grindvaktsfunktion (engelska: gatekeeper) menas att patienterna måste få remiss av en allmänläkare för att få tillgång till specialistvård. Det har hävdats att sjukvårdskostnaderna i dessa länder kunnat hållas på en låg nivå tack var grindvaktssystemet (Starfield 1994:1). Det har också hävdats att remisstvång kan leda till underbehandling och underlåtenhet att remittera till rätt instans. I en Spri-rapport (Borgquist et al 1997) konstaterades att verksamheten inom allmänmedicinen påverkas av hur ersättningssystemet är utformat. Fler och kortare läkarkonsultationer finner man i länder med prestationsbaserat system (ofta i privat regi). Huruvida kvaliteten påverkas är osäkert. Det finns få systematiska sammanställningar över allmänmedicinens organisation och dess påverkan på kostnader och kvalitet i det totala sjukvårdssystemet. Svalander (1999) har presenterat en analys av den svenska primärvårdens utveckling och särskilt skillnaderna mellan de politiska uttalandena och den verkliga satsningen på och utbyggnaden av primärvården. Svalander beskriver tre olika roller som allmänläkaren har i förhållande till de behov i befolkningen som skall uppfyllas: 1. Generalistrollen, som är baserad på bred medicinsk kunskap och kompetens till låg kostnad. 2. Lots för patienten till rätt vårdnivå, vilket kan hindra onödig medikalisering och skapa vårdkvalitet genom professionellt val av vårdgivare. 3. Grindvakt till organspecialistvården bör innebära omhändertagande på lägsta effektiva nivå. Dessa roller förekommer i olika sjukvårdssystem i och utanför Sverige, ensamma eller flera tillsammans. Behovet av de olika rollerna skiftar, beroende på bland annat befolkningssammansättning, avstånd till sjukhus och tillgång till specialister (på och utanför sjukhusen). Förhoppningarna om högre kostnadseffektivitet i sjukvårdssystemet genom en utbyggd primärvård har inte fått någon övertygande vetenskaplig dokumentation. Det kan bero på att en sådan effekt är mycket svår att mäta, eftersom det är svårt att kontrollera alla faktorer i ett sjukvårdssystem vetenskapligt. Detta gör det snarare ännu mer angeläget att systematiskt sammanställa den kunskap som finns i Sverige och andra länder om 8

9 allmänmedicinens roll i sjukvårdssystemet och dess påverkan på kvalitet och ekonomi. Detta blir särskilt angeläget i ett läge där nya funktioner och organisationsformer utan egentlig prövning växer fram inom den svenska primärvården, t.ex. allmänläkarkonsulter vid sjukhus och primärvårdsstyrd hälso- och sjukvård. I England införs nu Primary Care Groups, där allmänläkarna åläggs att samarbeta i stora grupper och ta ansvar för befolkningens totala sjukvårdsbehov. Primärvårdens läkarinsatser måste ses i förhållande till läkarinsatserna i annan vård, framför allt besök hos specialister på sjukhusens öppna mottagningar. I Sverige har de senaste åren skett en förskjutning av läkarbesöken från sjukhusens öppna mottagningar till primarvården, som nu svarar för mer än hälften av besöken i den offentliga vården. Cirka 20 procent av det totala antalet läkarbesök görs hos privata specialister. Analysen av vilka effekter primärvårdens insatser har kan ske på olika nivåer: 1. Samhällsnivå Man jämför olika länders sjukvårdssystem, särskilt omfattningen och utformningen av deras primärvårdsfunktion. Som indikatorer på effekter används folkhälsoparametrar och/eller totala sjukvårdskostnader. 2. Organisationsnivå Man jämför grupper av personer som använder antingen specialistvård (organ- eller åldersrelaterad, inom eller utanför sjukhus) eller primärvård som första vårdinstans. Gruppernas hela vårdkonsumtion avseende vårdens kostnader, kvalitet och/eller utfall analyseras. 3. Sjukdoms-diagnosnivå. Kostnader och utfall jämförs när det gäller vård av samma eller likartade sjukdomar inom specialist- respektive generalistvården. Denna nivåindelning var utgångspunkten när syftet med rapporten formulerades. 9

10 Syfte Syftet med rapporten är att systematiskt sammanställa iakttagelser i den vetenskapliga litteraturen om i vilken utsträckning läkarverksamhet i primärvården i olika länder är effektiv, både ur kostnads- och kvalitetssynpunkt. Som utgångspunkt för litteraturgenomgången ställdes följande frågor: 1. Finns det något samband mellan primärvårdens andel av hälso- och sjukvårdens resurser och a. befolkningens hälsotillstånd som den kan utläsas av folkhälsoparametrar? b. totalkostnader inom sjukvårdssystemet? 2. Finns det något samband mellan sättet att organisera allmänläkarverksamheten (typ av ersättningssystem, förekomst av grindvaktsfunktion etc.) och dess effekter på befolkningens hälsa och totalkostnader inom sjukvårdssystemet? 3. Finns det skillnader i kvalitet och/eller kostnader för vården om man jämför primärvården med specialistvården? 4. Finns det skillnader mellan primärvården och specialistvården när det gäller förskrivning av läkemedel till personer med likartade tillstånd? 10

11 Metod och material Vid insamlandet av material uppställdes följande kriterier: Studie publicerad i vetenskaplig tidskrift med referee-granskning. Studie publicerad 1988 eller senare. Studie innehållande jämförelse mellan annan specialistvård och primärvård/allmänmedicinsk vård avseende kostnader, kvalitet eller utfall. För att man skulle kunna belysa svenska förhållanden bättre inkluderades utanför dessa kriterier några svenska avhandlingar från samt två Spri-rapporter från 1985 och Litteratursökningen gjordes i olika databaser (huvudsakligen Medline, DARE och Spri-line) i NIVEL institutets bibliotek i Utrecht samt, med assistans av bibliotekarie Kerstin Rehbinder, vid Socialstyrelsens bibliotek i Stockholm. Sökbegreppen var: primary health care kombinerat med: clinical trial, controlled trial, multicenter study, randomized controlled trial, literature review, comparative study, speciality care, specialities medical, quality of health care, quality of life, outcomes, health outcomes, costs, prescriptions, asthma, diabetes, hypertension, economics, health economics. När sökningen gav för stort antal artiklar lades ytterligare sökord till, så att ungefär 100 artiklar återstod. Tillgängliga abstracts lästes och de artiklar som bedömdes vara relevanta granskades. Om några av referenserna till de granskade artiklarna bedömdes kunna belysa frågeställningarna granskades de också. Studien inriktades helt på läkarverksamheten i primärvården. Artiklarna lästes och analyserades enligt ett schema med nedanstående punkter: Tidpunkt för insamlande av det empiriska datamaterialet. Vilka länder som studerats. Definition av primärvård/allmänmedicin ingående specialiteter. Material källor officiell statistik, patientenkäter m.m. Analysmetod signifikansprovning. Utfallsmått (hälsoparametrar, behandlingsresultat, vårdkonsumtionsmönster, sjukvårdskostnader). 11

12 Resultat. Slutsatser. Begränsningar. En sammanfattande redovisning av varje artikel, enligt detta schema, finns tillgänglig separat. 12

13 Resultatredovisning Studiens resultat presenteras i en sammanställning som är uppdelad efter frågorna i avsnittet "Syfte". En och samma studie kan besvara flera av frågorna, och kan därför återkomma flera gånger i resultatredovisningen. I Västeuropa är primärvårdsläkarna, som tidigare nämnts, vanligen specialister i allmänmedicin, medan det i USA är läkare av ett flertal specialiteter som fungerar som primärvårdsläkare. I redovisningen används benämningen "allmänmedicinare" när resultaten gäller för specialister i allmänmedicin. I övriga fall, när resultaten gäller läkare av flera specialiteter inom primärvård, används benämningen primärvårdsläkare". Finns det något samband mellan primärvårdens andel av sjukvårdens resurser och befolkningens hälsotillstånd, som den kan utläsas av folkhälsoparametrar? Shea et al. (1992) gjorde en fallkontrollstudie av 93 svarta eller spansktalande personer som under åren sökte akutmottagningarna vid två sjukhus i New York för svår okontrollerad hypertoni. Kontrollgrupp var personer som sökte akutmottagningen för ej hypertonirelaterad sjukdom. Man fann efter korrigering för sociodemografiska faktorer (rökning, utbildning m.m.) att frånvaro av primärvårdsläkare var en starkare riskfaktor (odds ratio = 4,4) för allvarlig livshotande hypertoni än frånvaro av sjukförsäkring eller alkohol- och drogmissbruk. Shi (1992) och Shi (1994) jämförde USA:s olika del stater och jämförde tillgång på primärvårdsläkare respektive specialister med ett antal folkhälsoindikatorer som spädbarnsdödlighet, förväntad livslängd, total dödlighet, död i cancer och död i hjärtsjukdom. Korrektioner gjordes för skillnader mellan delstaterna i medelinkomst, utbildning, urbaniseringsgrad, andel rökare, andel överviktiga m.m. Shi fann signifikanta samband mellan en ökad tillgång på primärvårdsläkare och lägre total dödlighet, lägre dödlighet i hjärtsjukdom och cancer, lägre neonatal dödlighet, mindre andel barn med låg födelsevikt och en ökad förväntad livslängd. (Det omvända gällde för specialistläkare, där en ökning av utbudet medförde ökad total dödlighet och lägre medellivslängd!) Starfield (1991) jämförde nio västländers primärvårdssystem och rangordnade dem efter ett antal kvalitetsparametrar. Utfallsmått var bl.a. 13

14 spädbarnsdödlighet, dödlighet, förväntad Iivslängd samt patienters tillfredsställelse med landets sjukvårdskostnad ställt i relation till landets sjukvårdskostnad per capita. Starfield fann att en bättre, dvs. i studien högre rankad, primärvård gav en bättre folkhälsa, som den kunde utläsas av de angivna måtten, och en befolkning som är nöjdare med sitt sjukvårdskostnad. Hon konstaterade också att i frånvaro av ett bra välfärdssystem i övrigt räcker det inte med en bra primärvård för att ge bra folkhälsa. Farmer et al (1991) analyserade folkhälsodata, socioekonomiska mått och tillgången på primärvårdsläkare i USA:s alla countys och fann att en högre andel primärvårdsläkare gav en lägre åldersrelaterad dödlighet (Starfield 1998 sid 14). Vogel & Ackermann (1998) jämförde USA: s olika delstater beträffande samma faktorer som Shi men använde en avancerad statistisk bearbetning. Författarna fann att tillgången på primärvårdsläkare hade betydelse för spädbarnsdödlighet och medellivslängd. Man fann dock att sociala faktorer hade klart starkare inverkan, och författarna ansåg välfärdsreformer viktigare för folkhälsan än satsningar på primärvård. Sammanfattning En ökad tillgång på primärvårdsläkare har i jämförelser mellan länder och delstater inom USA visats ha positiva effekter på folkhälsan. En välfungerande primärvård eller tillgången till läkare med primärvårdsfunktion, medförde bättre värden på total dödlighet, dödlighet i hjärtsjukdom och cancer, förväntad livslängd, spädbarnsdödlighet eller låg födelsevikt. I en socialt missgynnad befolkning var frånvaro av primärvårdsläkare en mycket stark riskfaktor för livshotande hypertoni. Dock ansågs i en studie att välfärdsreformer var viktigare för folkhälsan än satsningar på primärvård. 14

15 Tabell I. Studier av primärvårdssystem och hälsoeffekter på samhällsnivå. Förf År Länder Material Slutsats Kommentar Shea S et al USA New York Fall-kontrollstudie av svarta eller spansktalande akutmottagningspatienter som sökt med malign hypertoni, hypertensiv encefalopati eller svår okontrollerad hypertoni Frånvaro av en egen primärvårdsläkare innebär en starkare riskfaktor för allvarlig livshotande hypertoni (odds ratio 4,4) än missbruk eller frånvaro av sjukförsäkring Resultatet gäller en grupp utsatta personer och kan inte utan vidare överföras till andra grupper Starfield B Australien Belgien Kanada Danmark England Holland Sverige Finland USA Västtyskland Folkhälsofaktorer och primärvårds-karaktäristika på bas av officiella källor. Patientillfredsställelse från telefonenkät. Bra primärvård ger bättre folkhälsa. Englands goda primärvård kan dock inte kompensera ett dåligt socialförsäkringssystem. Välgjord undersökning men inga korrigeringar för skillnader i socioekonomi mellan länderna Shi L 1992 Shi L USA delstatsnivå 1989 USA delstatsnivå Folkhälsofaktorer, sociologiska parametrar, sjukvårdsutbud från officiella källor Folkhälsofaktorer, sociologiska parametrar, sjukvårdsutbud från officiella källor. Livsstilsmått från enkät Antalet primär-vårdsläkare/ inv. signifikant korrelerat till bättre överlevnadschanser för befolkningen, medan det omvända gäller för specialister Utbudet av primärvårdsläkare är signifikant korrelerat till bättre värden på total dödlighet, död i hjärtsjd. och cancer och andel barn med låg födelsevikt. Utbudet av specialister korrelerat till sämre värden Delstatsnivå grov indelning; gör både utfallsmåtten och korrigeringarna för sociologiska faktorer osäker Se ovan 15

16 Förf År Länder Material Slutsats Kommentar Vogel & Ackerman USA delstatsnivå Folkhälsofaktorer,sociologiska parametrar, sjukvårdsutbud från officiella källor Utbudet av primärvårdsläkare är signifikant korrelerat till bättre värden på medellivslängd, spädbarnsdödlighet och andel barn med låg födelsevikt Delstatsnivå grov indelning se ovan. Författarna framhåller socialpolitiska satsningar i st.f. satsningar på primärvård 16

17 Finns det något samband mellan primärvårdens andel av sjukvårdens resurser och de totala kostnaderna inom sjukvårdssystemet? Sjönell (avhandling 1984) visade att en utbyggnad av primärvården i ett område i centrala Stockholm kraftigt minskade besöken på sjukhusens mottagningar (minus 25 procent) och akutmottagningar (minus 40 procent). Sjönell visade också att en utbyggd primärvård minskade den totala konsumtionen av läkarbesök från 3,57 besök per invånare och år till 2,66 besök per invånare och år. Krakau (avhandling 1984) fann att en ökning av distriktsläkartätheten i en Stockholmsförort minskade antalet besök på akutmottagningar och hos privatläkare. I denna studie sågs, till skillnad mot Sjönells studie, ingen minskning av de planerade besöken på sjukhusens mottagningar. Westman (avhandling 1986) visade att utbyggnad av primärvården i Vännäs i Västerbotten minskade antalet akutmottagningsbesök. Vidare sågs en minskning av den andel av befolkningen som någon gång under ett år legat inne på sjukhus. Spri-rapport Nr: , "Konsekvenser för länssjukvården av en utbyggd primärvård", är en sammanställning av ett antal studier. I en studie jämfört Sveriges olika landsting med varandra. Den visade att ju högre det totala antalet läkarbesök i primärvården var per invånare, desto lägre var de totala åldersstandardiserade sjukvårdskostnaderna i landstinget. Spri-rapport Nr: " Primärvårdens och länssjukvård kvalitet och samspel" utgörs av ett antal studier från Habo och Jönköping. En del av rapporten är en kostnadsjämförelse mellan Bankeryd med små vårdsresurser och Habo med större resurser. Man fann där att kostnaderna för sjukvård och äldreomsorg var något högre i Habo. Habo hade färre vårdtillfällen vid akutsjukhus men flera vårddagar på sjukhem. Habo hade till skillnad från Bankeryd inget servicehus, vilket enligt författarna kan vara en förklaring till Habos betydligt större sjukhemsutnyttjande och därigenom högre sjukvårdskostnader. Agdestein & Roemer (1991) jämförde folkhälsotal för Norge och Sverige. Primärvårdens andel av sjukvårdsanslagen var procent i Norge och 10 procent i Sverige. Norge hade klart lägre total sjukvårdskostnad: 6,3 procent av BNP jämfört med Sveriges 9,4 procent. Ländernas spädbarnsdödlighet, medellivslängd och dödlighetsmönster skilde sig inte nämnvärt åt. Materialet är dock gammalt och korrigering för andra folkhälsoinverkande faktorer har inte gjorts. författarna förutsätter att inga väsentliga skillnader fanns mellan de två länderna. Godber et al. (1997) har gjort en noggrann litteraturgenomgång angående ekonomiska effekter av att överföra vårduppgifter från sjukhus 17

18 till primärvård. Man granskade efter en hård urvalsprocess 23 studier som publicerats efter Studierna gällde sjukvård, shared care (delad vård) och mödravård. Man fann att de flesta studier hade metodologiska svagheter, men tendensen var klar. Den studerade vården inom primärvård var lika bra som den sjukhusbaserade vård den ersatte, och vården blev något eller mycket billigare. Det finns ett flertal studier från USA som visar att primärvården kan minska de totala sjukvårdskostnaderna: Franks & Fiscella (1998) studerade personers totala sjukvårdskostnader, sjuklighet, subjektivt upplevda hälsa och 5-års dödlighet. Alla deltagande personer intervjuades fyra gånger under 1987, och de fick dessutom besvara en enkät. Dödligheten följdes i nationella dödsregistret i fem år. Den läkare som majoriteten, personer angav som personlig läkare var en primärvårdsläkare endast angav en organspecialist. Den grupp som i första hand vände sig till primärvårdsläkare hade efter justering för sociala faktorer, sjuklighet och subjektivt upplevd hälsa 33 procent lägre sjukvårdskostnader än den grupp som vände sig till en organspecialist. Kelman & Thomas (1988) gjorde ett slumpmassigt urval av invånare i en församling i Bronx i New York. Urvalet var personer över 65 år som alla intervjuades. De som uppgav att en primärvårdsläkare var deras första instans för sjukvård hade efter korrigering för sociala faktorer, sjuklighet och upplevd hälsa 35 procent färre vårdtillfallen på sjukhus än de som uppgivit någon annan första instans for sjukvård. Welch et al. (1993) analyserade ersättningskrav till sjukförsäkringen för läkarbesök och vårdtillfällen för patienter över 65 år. Man justerade för lokal prisnivå, och via angivna DRG-vikter även för skillnader i diagnoser och svårighetsgrad. (DRG-vikter är ett system för att beräkna ersättningar till vården i framförallt USA men som försöksvis använts även i Sverige. Vid beräkning av en DRG-vikt väger man in diagnos, sjukdomens allvarlighetsgrad, patientens ålder m.m. och konstruerar så ett system för vårdtyngdsberäkning. På det viset får man fram standardersättningar för vård vid olika sjukdomstillstånd, framför allt inom slutenvården.) Studien visade att i områden med bättre tillgång till primärvårdsläkare var vårdkostnaderna lägre, medan detta inte gällde bättre tillgång till specialister. Starfield (1994:2) gjorde en retrospektiv granskning av journalerna pa patienter från 19 sjukhusmottagningar, tio community health centers och 109 ensampraktiserande läkare. Kostnaderna hämtades från vårdgivarnas räkningar till Medicaid. De studerade diagnoser var astma, hypertoni, diabetes, otitis media och barn- respektive vuxenhälso- 18

19 vård. Specialutbildade sköterskor granskade patienternas journaler avseende ett antal kvalitetsindikatorer som utvalts av nationella kvalitetsexperter. Man använde som minst, för otitis media, sex kvalitetsindikatorer och som mest, för diabetes, 19 kvalitetsindikatorer. Varje journal belastades med poäng för varje konstaterad kvalitetsbrist, och de olika typerna av vårdgivare jämfördes. Sjukhusmottagningarna hade högre kostnader för vården och visade inte bättre resultat (avseende de studerade kvalitetsindikatorerna). Mark et al. (1996) gjorde en undersökning av sjukvårdskostnader uppdelade på countynivå. Studien omfattade 788 counties fördelade över i stort sett hela USA. Både före och efter justering för sociodemografi, lokal sjukvårdsprisnivå m.m. erhölls ett signifikant samband som visade att ett ökat antal primärvårdsläkare per invånare innebar lägre totala kostnader för öppen sjukvård. Forrest & Starfield (1996) utnyttjade data från National Expenditury Survey, en studie där personer via en serie intervjuer, kvittoinsamling m.m. redovisat sin vårdkonsumtion. Denna studie avser personer som uppgav att de hade en personlig primärvårdsläkarkontakt utanför sjukhus. De hade gjort öppenvårdsbesök under Man sammanfogade ur detta material öppenvårdsepisoder och analyserade kostnaderna för vården via räkningar till sjukförsäkringsbolagen. Diagnoserna grupperades så att de som ingick i varje grupp hade samma vårdtyngd-vårdbehov. Vanliga sjukdomar med förväntat vårdbehov i högst tre månader utvaldes. Undersökningen visade att sjukdomsepisoder som började hos den egna personliga primärvårdsläkaren i genomsnitt blev 53 procent billigare an de episoder som började hos någon annan läkare. Som ett specialfall kan nämnas att sjukdomsepisoder som började på akutmottagningen på ett sjukhus blev fyra gånger så dyra som de som började hos den personlige primärvårdsläkaren. Carey et al. (1995) undersökte åtgärder och kostnader vid behandling av ryggsmärtor inom en prospektiv icke randomiserad studie, där 87 primärvårdsläkare, 64 kiropraktorer och 29 ortopeder rekryterade patienter som sökte för akut landryggssmärta. Patienterna intervjuades per telefon 2, 4, 8, 12 och 24 veckor efter det första besöket. Man tog reda på socioekonomiska förhållanden, utbildning, funktionell status, tillfredsställelse med vården m.m patienter följdes upp under 24 veckor. Vårdgivarna intervjuades om vilka åtgärder de vidtagit, t.ex. antal besök, utredningar och medicinförskrivning. Ersättningsbeloppen för olika vårdåtgärder från ett av delstatens största sjukförsäkringsbolag låg till grund för beräkningen av kostnader. Det fanns ingen skillnad i tillfrisknande hos patienterna i de olika vårdgivarkategorierna. Slutsatsen blev att primärvårdsläkare hanterade ryggbesvär lika bra som ortopeder 19

20 och kiropraktorer, men att båda de senare kategorierna orsakade cirka 50 procent högre vårdkostnader än primärvårdsläkarna. Selby et al (1999) refereras av Starfield (1998, fid 87). Författarna studerade vuxna HMO-patienter vars primärvårdsläkare var antingen en allmän invärtesmedicinare eller en subspecialiserad invärtesmedicinare. Efter casemix-justering framkom att subspecialisterna hade högre kostnader för röntgen, läkemedel och akutbesök. Sammanfattning Svenska och utländska studier har visat att sjukvårdskostnaderna sjunker om man anlitar primärvårdsläkarna i högre grad. När man jämför befolkningen i olika delstater, sjukvårdsområden eller counties, visar det sig att om det totala antalet besök per invånare hos primärvårdsläkarna ökar, eller om antalet primärvårdsläkare per invånare ökar, så sjunker sjukvårdskostnaderna. Det visar sig också, om man jämför på ett individuellt plan, att de patienter som valt att anlita primärvårdsläkarna i första hand, kostar mindre än de som valt att anlita annan läkare. 20

21 TabeII 2. Studier som visar effekter av primärvård på sjukvårdskostnader Förf År Länder Material Slutsats Kommentar Sjönell G 1984 Krakau I 1985 Westman G 1986 Spri-rapport Sverige- Stockholm Sverige- Stockholm Sverige- Vännäs Man har jämfört vårdkonsumtionen i upptagningsområdet före och efter etablering av utbyggd primärvård och även jämfört med andra områden Jämförelse av läkarbesök i primärvård, akut och sjukhusmottagningsbesök, sluten vård på sjukhus och sjuk-skrivningsutveckling före och efter etablering av utbyggd primärvård och även jämfört med andra områden. Jämförelse före och efter utbyggnad / omorganisation av vårdcentralen i Vännäs avseende: väntrumsväntetid, akutmottagningsbesök och utskrivningar från sjukhus Sverige Sammanställning av ett antal olika studier där man har studerat konsumtionsmönster av sjukhusvård, primärvård och kommunal vård: som ålderdomshem, servicehus, hemtjänst. Man har jämfört områden med väl utbyggd resp mindre väl utbyggd primärvård. Fungerande PV minskar i hög grad, 25-40%, besöken hos privata läkare, och på sjukhus och akutmottagningar. Totalkonsumtionen av läkarbesök minskade Utbyggd primärvård minskar besöken på akutmott. och privatläkare Fungerande PV minskar besök på akutmottagningar och vårdtillfällen på sjukhus. Dock ses samma tenders om än svagare även på de vanliga icke projektmedverkande vårdcentralerna Flera besök i primärvården i ett landsting ger lägre total vårdkostnad, färre besök på sjukhus. Hemsjukvård i primärvården minskar antalet vårddagar i somatisk korttidssjukvård, på sjukhem, men kräver ökade kommunala insatser. Oklart hur PV fungerade i kringliggande områden Vakanser m.m Inte helt klart vad som var unikt på den utbyggda VC men de näraliggande VC:s bemanning m.m. välbeskrivet Vad var unikt på Vännäs vårdcentral? Skillnaderna i utvecklingen mellan de olika vårdcentralerna var inte stor. Studierna redovisas ej i rapporten men de bygger alla på officiell statistik och data och borde vara tillförlitliga. (forts. sid 22) 21

Primärvård Hur blir den bäst?

Primärvård Hur blir den bäst? Primärvård Hur blir den bäst? Sven Engström Distr.läk med dr Jönköping Which organisational characteristics predict clinical quality in primary care? a review Laura Trapp and Glyn Elwyn 2006 Sven Engström

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18

Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdanalys har sedan myndigheten bildades 2011 studerat effekterna av vårdval 2 Dagens agenda 1. Några allmänna

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Den sjuka vården. Ekerlids Förlag, juni 2003. Stefan Fölster Anders Morin Olof Hallström Monica Renstig Ekonomijournalist Monica Renstig.

Den sjuka vården. Ekerlids Förlag, juni 2003. Stefan Fölster Anders Morin Olof Hallström Monica Renstig Ekonomijournalist Monica Renstig. Den sjuka vården Ekerlids Förlag, juni 2003 Författare: Redaktör: Stefan Fölster Anders Morin Olof Hallström Monica Renstig Ekonomijournalist Monica Renstig OH-bilder finns på www.renstig.com Mail: monica@renstig.com

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Medicinsk vårdplanering VPL

Medicinsk vårdplanering VPL Medicinsk vårdplanering VPL Solveig Wanland Distriktsläkare Vårdcentralen Tidan med förkärlek till döendet Tidningsrubrik i DN 18 mars 2010 1 Definitioner och begrepp Multisjuk Multisviktande Mest sjuka

Läs mer

Jämförelse av almen praksis/primärvård i Region Sjaelland och Region Skåne

Jämförelse av almen praksis/primärvård i Region Sjaelland och Region Skåne Jämförelse av almen praksis/primärvård i Region Sjaelland och Region Skåne Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Vad ska jag prata om? Olika institutionella ramar, olika historik Olika modeller

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Allmänmedicin. Bra för hälsan? Kostnadseffektiv? Hur blir den bäst?

Allmänmedicin. Bra för hälsan? Kostnadseffektiv? Hur blir den bäst? Allmänmedicin Bra för hälsan? Kostnadseffektiv? Hur blir den bäst? Socialstyrelserapport 1999:19 Allmänmedicinens bidrag till effektiv resursanvändning i hälso- och sjukvården Engstrom S, Foldevi M, Borgquist

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Vårdvalets konsekvenser

Vårdvalets konsekvenser Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre Kristina Lundgren, familjeläkare, hc Ankaret, Örnsköldsvik Maria Meidell, geriatriker, hc Ankaret, Örnsköldsvik, Ingela Danielsson, FOU-handledare,

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011 Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod... 3 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mellanårsmätning

Läs mer

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 61,2 60,8 Procent Totalt utskickade Returnerade

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Bakgrund Beslut att införa ett ACG-baserat ersättningssystem från och med 2014 fattades av HSN 2012-05-08. Det är utgångspunkten i det fortsatta arbetet med utformningen

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Agenda presentationen i korthet En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Oxelösund

Kvalitetsbokslut VC Oxelösund Kvalitetsbokslut 2011 VC Oxelösund Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska resultat...

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72 Beslut vid regeringssammanträde den 29 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska bl.a. utreda

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012 Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens

Läs mer

Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28

Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28 Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28 Sverige är väl bemannat med läkare Antal läkare per tusen invånare

Läs mer

Information Nationell patientenkät specialiserad vård 2012

Information Nationell patientenkät specialiserad vård 2012 PM 1(5) Regionkontoret Kristian Samuelsson, utvecklare VO Hälso- och sjukvårdsutveckling 035 13 48 90 Datum -10-19 Diarienummer HSS AU DN Au samtliga Au Lokala nämnderna AU Patientnämnden Information Nationell

Läs mer

Regionbildning från ett vårdperspektiv

Regionbildning från ett vårdperspektiv Regionbildning från ett vårdperspektiv Karlskrona 21 februari 2014 Göran Stiernstedt Framtidens utmaningar Finansiering Effektivitet kvalitet - kostnader Patientmakt - valfrihet Jämlikhet IT Framtidens

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

Effektivare vård. Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Stiernstedt

Effektivare vård. Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Stiernstedt Effektivare vård Göteborgsregionens kommunalförbund 160127 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Uppdraget enligt dir 2013:104 Ge förslag på åtgärder

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Svarsmall vårdprocess och hälsoärende

Svarsmall vårdprocess och hälsoärende 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Remiss Remissvar lämnas i kolumnen och (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen. Du kan även lämna övriga

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar. mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland

Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar. mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland 1 INLEDNING...3 1 GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER...3 PARTERNAS ANSVAR...3 2 ALLMÄNT...3 T 3 KOMMUNERNAS

Läs mer

Träning ger färdighet

Träning ger färdighet Träning ger färdighet Koncentrera vården för patientens bästa Uppdraget Precisera innehållet och omfattningen av begreppet högspecialiserad vård Ta fram kriterier som grund för nivåstrukturering av den

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Framtidens bästa primärvård. Region Östergötland

Framtidens bästa primärvård. Region Östergötland Framtidens bästa primärvård Utmaningar för Östergötlands primärvård Alla har inte välfungerande vårdcentral nära Olikheter i kvalitet och trygghet för patienter Låg patientnöjdhet 60 tillsvidareanställda

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Torshälla Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

En metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län

En metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län En metod att utvärdera depressionsbehandling Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Depression är en svår diagnos att ställa Behandlingsresultaten kan bli bättre

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Undersökningsperiod v.35-39 2010 Resultat redovisat Februari 2011 Ansvarig projektledare Jenny Roxenius

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 2 Hälsa Sjukvård Tandvård Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Kommunalt forum 2015 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009.

Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Innehåll: Bakgrund: Sammanfattning av enkätresultat: Metod: Resultat: Diskussion och slutsatser: Sida: 2 2 3

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar

Läs mer