Allmänmedicinens bidrag till effektiv resursanvändning i hälso- och sjukvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Allmänmedicinens bidrag till effektiv resursanvändning i hälso- och sjukvården"

Transkript

1 SoS-rapport 1999:19 Allmänmedicinens bidrag till effektiv resursanvändning i hälso- och sjukvården En litteraturstudie över primärvårdens kostnader och kvalitet i Sverige och andra länder Socialstyrelsen

2 Omslag: Cecilia Westergård ISBN ISSN Artikelnr Grafisk form: Grafotext Margareta Moberg Tryck: LTAB Linköpings Tryckeri AB, tredje tryckningen, maj

3 Förord Förändringar av hälso- och sjukvårdens struktur kan ha olika motiv. Äldrereformen och den s.k. husläkarlagen kan stå som exempel på förändringar som huvudsakligen haft ideologiska motiv, medan förändringarna inom sjukhussektorn, med neddragningar, organisatoriska sammanslagningar eller nedläggningar av sjukhus i större utsträckning förefaller ha drivits fram av ekonomiska motiv och realiteter, samtidigt som teknologisk utveckling och reformerna inom äldrevården gett nya förutsättningar. Behovet av en kunskapsbaserad utveckling, som inte bara beror hälso och sjukvårdens innehåll utan också dess struktur, genom uppföljning och kritisk utvärdering i en stegvis förändringsprocess, har framförts, ibland i kritiska ordalag. Primärvården har åter hamnat i debattens centrum. Som tidigare finns det förväntningar på vad en satsning på primärvården skulle kunna leda till, i termer av förbättrad tillgänglighet, effektivare resursanvändning, billigare läkemedelsnota och annat. Samtidigt ifrågasätts hela vårdstanken. I det läget har det känts angeläget att ur den vetenskapliga litteraturen söka kunskap om primärvårdens resultat och effekter, om möjligt jämfört med sjukhus- och annan specialistvård. Socialstyrelsen gav därför i uppdrag till professor Lars Borgquist och distriktsläkare Sven Engström, båda vid avdelningen för allmänmedicin, Hälsouniversitetet i Linköping, att genomföra denna första litteraturgenomgång inom området. Författarna svarar själva för de värderingar som görs av materialet. Om redovisningen stimulerar till att diskussionen om vårdens struktur i ökad utsträckning tar sin utgångspunkt i kunskap har den fyllt sitt syfte, och måhända bidragit till att ge en stabilare grund för förändring och utveckling av hälso- och sjukvården, med primärvården som en del. Kerstin Wigzell Nina Rehnqvist 3

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Syfte 10 Metod och material 11 Resultatredovisning 13 Diskussion 40 Slutsatser 42 Referenser 44 4

5 Sammanfattning Under de senaste 25 åren har vikten av en utbyggd och välfungerande primärvård betonats i olika sammanhang. Sjukvårdshuvudmännen har, trots avsaknad av övertygande empirisk dokumentation, haft förhoppningen att bra primärvård skulle kunna skapa en högre kostnadseffektivitet i sjukvårdssystemet som helhet. Denna undersökning syftar till att systematiskt sammanställa vetenskaplig litteratur som belyser läkarverksamhetens effektivitet i primärvården, både ur kostnads- och kvalitetssynpunkt. Ambitionen har också varit att försöka belysa hur organisationen av primärvården påverkar effektiviteten. Litteratursökning har gjorts i olika databaser på begreppet "primary health care", kombinerat med ett antal andra söktermer. Urvalet begränsades till studier som publicerats 1988 eller senare. Vi fann ett 50-tal olika studier med acceptabel kvalitet som jämförde läkarverksamhet i primär vård med specialistläkarvård. Det är en svår och komplex uppgift att jämföra effektiviteten i primärvårdens läkarverksamhet med annan läkarvård och det finns ofullständigheter i alla studier. Till det skall läggas problem med att överföra resultat från andra länder till vårt eget sjukvårdssystem. Tillgången på studier inom det svenska och nordiska sjukvårdssystemet är begränsad; bland här redovisade studier utgör de en minoritet. Med respekt för dessa svårigheter och begränsningar anser vi oss ha funnit belägg för att: En bra primärvård har positiva effekter på folkhälsan som den kan avläsas i olika folkhälsomått och bidrar till en lägre konsumtion av både sluten och öppen vård och därmed till lägre totala sjukvårdskostnader. En väl fungerande primärvård gör att befolkningen är nöjdare med sitt sjukvårdssystem. Detta är oberoende av de totala sjukvårdsanslagen per invånare. Organisationen av primärvården har stor betydelse för i vilken grad man når dessa effekter. Primärvården kan, till lägre kostnad och med ingen eller liten skillnad i kvalitet, hantera de sjukdomar som kan skötas av såväl allmänläkare som organspecialist. 5

6 Primärvårdsläkare skriver ut billigare läkemedel, som är effektmässigt jämbördiga med dyrare läkemedel, än vad specialistläkare gör,och följer i högre grad riktlinjerna för läkemedelsförskrivning. 6

7 Bakgrund Vad avses med begreppet "primärvård"? Primärvård avsåg, när ordet introducerades i Sverige på 1970-talet, en organisationsform i landstingens hälso- och sjukvård. Sedan 1995 har betydelsen ändrats till att gälla en vårdnivå. I Hälso- och sjukvårdslagen står det: "Primärvården skall som en del av den öppna vården, utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper, svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska eller tekniska resurser eller annan särskild kompetens". Vilka krav ställs på primärvården? Enligt Barbara Starfield (Starfield 1998) kännetecknas en bra primärvård av att den är tillgänglig. Den möjliggör en långvarig relation mellan vårdgivare och patient. Här skall ett brett spektrum av hälsoproblem och sjukdomar kunna hanteras, och patientens vård hos olika vårdgivare samordnas. Primärvården skall vara samhällsinriktad, familjecentrerad och ha kulturell kompetens. Organisationen av primärvården varierar kraftigt mellan olika länder. I Sverige och Finland finns vårdcentraler där allmänläkare, distriktssköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter m.fl. arbetar tillsammans och har samma arbetsgivare. I övriga Västeruropa inklusive Danmark är som regel läkarna egna företagare, som ersätts antingen per prestation eller med kapitation, medan distriktssköterskorna är offentligt anställda. Kapitation innebär att läkaren får betalt i förväg för en individs förväntade vårdbehov med ett fast årligt belopp. Läkarverksamheten i primärvården sköts i norra Europa som regel av specialister i allmänmedicin och i södra Europa av läkare med en kort allmänläkarutbildning eller av läkare utan specialistutbildning. vårdsläkare i USA kan vara specialister i allmänmedicin, familjemedicin, invärtesmedicin och allmänpediatrik. De betraktas alla som generalister. Det finns även en mindre andel som är organspecialister men fungerar som primärvårdsläkare. De senaste 25 åren har vikten av en utbyggd och välfungerande primärvård betonats i olika sammanhang i Sverige. Det har funnits en förhoppning om att bra primärvård skulle kunna skapa en större kostnadseffektivitet i sjukvårdssystemet som helhet. Detta har emellertid varit en viljeinriktning som inte baserats på något klart faktaunderlag. Denna 7

8 brist kan vara en förklaring till att resurstillskottet till svensk primärvård i relativa tal har varit mindre än det till sjukhusvård de senaste 25 åren, trots återkommande politiska uttalanden om satsning på primärvården. Läkarverksamheten i primärvården, allmänmedicinen, uppvisar stora skillnader i organisation och betydelse i olika länder. I Danmark, Nederländerna och England fungerar allmänläkaren som grindvakt. Med grindvaktsfunktion (engelska: gatekeeper) menas att patienterna måste få remiss av en allmänläkare för att få tillgång till specialistvård. Det har hävdats att sjukvårdskostnaderna i dessa länder kunnat hållas på en låg nivå tack var grindvaktssystemet (Starfield 1994:1). Det har också hävdats att remisstvång kan leda till underbehandling och underlåtenhet att remittera till rätt instans. I en Spri-rapport (Borgquist et al 1997) konstaterades att verksamheten inom allmänmedicinen påverkas av hur ersättningssystemet är utformat. Fler och kortare läkarkonsultationer finner man i länder med prestationsbaserat system (ofta i privat regi). Huruvida kvaliteten påverkas är osäkert. Det finns få systematiska sammanställningar över allmänmedicinens organisation och dess påverkan på kostnader och kvalitet i det totala sjukvårdssystemet. Svalander (1999) har presenterat en analys av den svenska primärvårdens utveckling och särskilt skillnaderna mellan de politiska uttalandena och den verkliga satsningen på och utbyggnaden av primärvården. Svalander beskriver tre olika roller som allmänläkaren har i förhållande till de behov i befolkningen som skall uppfyllas: 1. Generalistrollen, som är baserad på bred medicinsk kunskap och kompetens till låg kostnad. 2. Lots för patienten till rätt vårdnivå, vilket kan hindra onödig medikalisering och skapa vårdkvalitet genom professionellt val av vårdgivare. 3. Grindvakt till organspecialistvården bör innebära omhändertagande på lägsta effektiva nivå. Dessa roller förekommer i olika sjukvårdssystem i och utanför Sverige, ensamma eller flera tillsammans. Behovet av de olika rollerna skiftar, beroende på bland annat befolkningssammansättning, avstånd till sjukhus och tillgång till specialister (på och utanför sjukhusen). Förhoppningarna om högre kostnadseffektivitet i sjukvårdssystemet genom en utbyggd primärvård har inte fått någon övertygande vetenskaplig dokumentation. Det kan bero på att en sådan effekt är mycket svår att mäta, eftersom det är svårt att kontrollera alla faktorer i ett sjukvårdssystem vetenskapligt. Detta gör det snarare ännu mer angeläget att systematiskt sammanställa den kunskap som finns i Sverige och andra länder om 8

9 allmänmedicinens roll i sjukvårdssystemet och dess påverkan på kvalitet och ekonomi. Detta blir särskilt angeläget i ett läge där nya funktioner och organisationsformer utan egentlig prövning växer fram inom den svenska primärvården, t.ex. allmänläkarkonsulter vid sjukhus och primärvårdsstyrd hälso- och sjukvård. I England införs nu Primary Care Groups, där allmänläkarna åläggs att samarbeta i stora grupper och ta ansvar för befolkningens totala sjukvårdsbehov. Primärvårdens läkarinsatser måste ses i förhållande till läkarinsatserna i annan vård, framför allt besök hos specialister på sjukhusens öppna mottagningar. I Sverige har de senaste åren skett en förskjutning av läkarbesöken från sjukhusens öppna mottagningar till primarvården, som nu svarar för mer än hälften av besöken i den offentliga vården. Cirka 20 procent av det totala antalet läkarbesök görs hos privata specialister. Analysen av vilka effekter primärvårdens insatser har kan ske på olika nivåer: 1. Samhällsnivå Man jämför olika länders sjukvårdssystem, särskilt omfattningen och utformningen av deras primärvårdsfunktion. Som indikatorer på effekter används folkhälsoparametrar och/eller totala sjukvårdskostnader. 2. Organisationsnivå Man jämför grupper av personer som använder antingen specialistvård (organ- eller åldersrelaterad, inom eller utanför sjukhus) eller primärvård som första vårdinstans. Gruppernas hela vårdkonsumtion avseende vårdens kostnader, kvalitet och/eller utfall analyseras. 3. Sjukdoms-diagnosnivå. Kostnader och utfall jämförs när det gäller vård av samma eller likartade sjukdomar inom specialist- respektive generalistvården. Denna nivåindelning var utgångspunkten när syftet med rapporten formulerades. 9

10 Syfte Syftet med rapporten är att systematiskt sammanställa iakttagelser i den vetenskapliga litteraturen om i vilken utsträckning läkarverksamhet i primärvården i olika länder är effektiv, både ur kostnads- och kvalitetssynpunkt. Som utgångspunkt för litteraturgenomgången ställdes följande frågor: 1. Finns det något samband mellan primärvårdens andel av hälso- och sjukvårdens resurser och a. befolkningens hälsotillstånd som den kan utläsas av folkhälsoparametrar? b. totalkostnader inom sjukvårdssystemet? 2. Finns det något samband mellan sättet att organisera allmänläkarverksamheten (typ av ersättningssystem, förekomst av grindvaktsfunktion etc.) och dess effekter på befolkningens hälsa och totalkostnader inom sjukvårdssystemet? 3. Finns det skillnader i kvalitet och/eller kostnader för vården om man jämför primärvården med specialistvården? 4. Finns det skillnader mellan primärvården och specialistvården när det gäller förskrivning av läkemedel till personer med likartade tillstånd? 10

11 Metod och material Vid insamlandet av material uppställdes följande kriterier: Studie publicerad i vetenskaplig tidskrift med referee-granskning. Studie publicerad 1988 eller senare. Studie innehållande jämförelse mellan annan specialistvård och primärvård/allmänmedicinsk vård avseende kostnader, kvalitet eller utfall. För att man skulle kunna belysa svenska förhållanden bättre inkluderades utanför dessa kriterier några svenska avhandlingar från samt två Spri-rapporter från 1985 och Litteratursökningen gjordes i olika databaser (huvudsakligen Medline, DARE och Spri-line) i NIVEL institutets bibliotek i Utrecht samt, med assistans av bibliotekarie Kerstin Rehbinder, vid Socialstyrelsens bibliotek i Stockholm. Sökbegreppen var: primary health care kombinerat med: clinical trial, controlled trial, multicenter study, randomized controlled trial, literature review, comparative study, speciality care, specialities medical, quality of health care, quality of life, outcomes, health outcomes, costs, prescriptions, asthma, diabetes, hypertension, economics, health economics. När sökningen gav för stort antal artiklar lades ytterligare sökord till, så att ungefär 100 artiklar återstod. Tillgängliga abstracts lästes och de artiklar som bedömdes vara relevanta granskades. Om några av referenserna till de granskade artiklarna bedömdes kunna belysa frågeställningarna granskades de också. Studien inriktades helt på läkarverksamheten i primärvården. Artiklarna lästes och analyserades enligt ett schema med nedanstående punkter: Tidpunkt för insamlande av det empiriska datamaterialet. Vilka länder som studerats. Definition av primärvård/allmänmedicin ingående specialiteter. Material källor officiell statistik, patientenkäter m.m. Analysmetod signifikansprovning. Utfallsmått (hälsoparametrar, behandlingsresultat, vårdkonsumtionsmönster, sjukvårdskostnader). 11

12 Resultat. Slutsatser. Begränsningar. En sammanfattande redovisning av varje artikel, enligt detta schema, finns tillgänglig separat. 12

13 Resultatredovisning Studiens resultat presenteras i en sammanställning som är uppdelad efter frågorna i avsnittet "Syfte". En och samma studie kan besvara flera av frågorna, och kan därför återkomma flera gånger i resultatredovisningen. I Västeuropa är primärvårdsläkarna, som tidigare nämnts, vanligen specialister i allmänmedicin, medan det i USA är läkare av ett flertal specialiteter som fungerar som primärvårdsläkare. I redovisningen används benämningen "allmänmedicinare" när resultaten gäller för specialister i allmänmedicin. I övriga fall, när resultaten gäller läkare av flera specialiteter inom primärvård, används benämningen primärvårdsläkare". Finns det något samband mellan primärvårdens andel av sjukvårdens resurser och befolkningens hälsotillstånd, som den kan utläsas av folkhälsoparametrar? Shea et al. (1992) gjorde en fallkontrollstudie av 93 svarta eller spansktalande personer som under åren sökte akutmottagningarna vid två sjukhus i New York för svår okontrollerad hypertoni. Kontrollgrupp var personer som sökte akutmottagningen för ej hypertonirelaterad sjukdom. Man fann efter korrigering för sociodemografiska faktorer (rökning, utbildning m.m.) att frånvaro av primärvårdsläkare var en starkare riskfaktor (odds ratio = 4,4) för allvarlig livshotande hypertoni än frånvaro av sjukförsäkring eller alkohol- och drogmissbruk. Shi (1992) och Shi (1994) jämförde USA:s olika del stater och jämförde tillgång på primärvårdsläkare respektive specialister med ett antal folkhälsoindikatorer som spädbarnsdödlighet, förväntad livslängd, total dödlighet, död i cancer och död i hjärtsjukdom. Korrektioner gjordes för skillnader mellan delstaterna i medelinkomst, utbildning, urbaniseringsgrad, andel rökare, andel överviktiga m.m. Shi fann signifikanta samband mellan en ökad tillgång på primärvårdsläkare och lägre total dödlighet, lägre dödlighet i hjärtsjukdom och cancer, lägre neonatal dödlighet, mindre andel barn med låg födelsevikt och en ökad förväntad livslängd. (Det omvända gällde för specialistläkare, där en ökning av utbudet medförde ökad total dödlighet och lägre medellivslängd!) Starfield (1991) jämförde nio västländers primärvårdssystem och rangordnade dem efter ett antal kvalitetsparametrar. Utfallsmått var bl.a. 13

14 spädbarnsdödlighet, dödlighet, förväntad Iivslängd samt patienters tillfredsställelse med landets sjukvårdskostnad ställt i relation till landets sjukvårdskostnad per capita. Starfield fann att en bättre, dvs. i studien högre rankad, primärvård gav en bättre folkhälsa, som den kunde utläsas av de angivna måtten, och en befolkning som är nöjdare med sitt sjukvårdskostnad. Hon konstaterade också att i frånvaro av ett bra välfärdssystem i övrigt räcker det inte med en bra primärvård för att ge bra folkhälsa. Farmer et al (1991) analyserade folkhälsodata, socioekonomiska mått och tillgången på primärvårdsläkare i USA:s alla countys och fann att en högre andel primärvårdsläkare gav en lägre åldersrelaterad dödlighet (Starfield 1998 sid 14). Vogel & Ackermann (1998) jämförde USA: s olika delstater beträffande samma faktorer som Shi men använde en avancerad statistisk bearbetning. Författarna fann att tillgången på primärvårdsläkare hade betydelse för spädbarnsdödlighet och medellivslängd. Man fann dock att sociala faktorer hade klart starkare inverkan, och författarna ansåg välfärdsreformer viktigare för folkhälsan än satsningar på primärvård. Sammanfattning En ökad tillgång på primärvårdsläkare har i jämförelser mellan länder och delstater inom USA visats ha positiva effekter på folkhälsan. En välfungerande primärvård eller tillgången till läkare med primärvårdsfunktion, medförde bättre värden på total dödlighet, dödlighet i hjärtsjukdom och cancer, förväntad livslängd, spädbarnsdödlighet eller låg födelsevikt. I en socialt missgynnad befolkning var frånvaro av primärvårdsläkare en mycket stark riskfaktor för livshotande hypertoni. Dock ansågs i en studie att välfärdsreformer var viktigare för folkhälsan än satsningar på primärvård. 14

15 Tabell I. Studier av primärvårdssystem och hälsoeffekter på samhällsnivå. Förf År Länder Material Slutsats Kommentar Shea S et al USA New York Fall-kontrollstudie av svarta eller spansktalande akutmottagningspatienter som sökt med malign hypertoni, hypertensiv encefalopati eller svår okontrollerad hypertoni Frånvaro av en egen primärvårdsläkare innebär en starkare riskfaktor för allvarlig livshotande hypertoni (odds ratio 4,4) än missbruk eller frånvaro av sjukförsäkring Resultatet gäller en grupp utsatta personer och kan inte utan vidare överföras till andra grupper Starfield B Australien Belgien Kanada Danmark England Holland Sverige Finland USA Västtyskland Folkhälsofaktorer och primärvårds-karaktäristika på bas av officiella källor. Patientillfredsställelse från telefonenkät. Bra primärvård ger bättre folkhälsa. Englands goda primärvård kan dock inte kompensera ett dåligt socialförsäkringssystem. Välgjord undersökning men inga korrigeringar för skillnader i socioekonomi mellan länderna Shi L 1992 Shi L USA delstatsnivå 1989 USA delstatsnivå Folkhälsofaktorer, sociologiska parametrar, sjukvårdsutbud från officiella källor Folkhälsofaktorer, sociologiska parametrar, sjukvårdsutbud från officiella källor. Livsstilsmått från enkät Antalet primär-vårdsläkare/ inv. signifikant korrelerat till bättre överlevnadschanser för befolkningen, medan det omvända gäller för specialister Utbudet av primärvårdsläkare är signifikant korrelerat till bättre värden på total dödlighet, död i hjärtsjd. och cancer och andel barn med låg födelsevikt. Utbudet av specialister korrelerat till sämre värden Delstatsnivå grov indelning; gör både utfallsmåtten och korrigeringarna för sociologiska faktorer osäker Se ovan 15

16 Förf År Länder Material Slutsats Kommentar Vogel & Ackerman USA delstatsnivå Folkhälsofaktorer,sociologiska parametrar, sjukvårdsutbud från officiella källor Utbudet av primärvårdsläkare är signifikant korrelerat till bättre värden på medellivslängd, spädbarnsdödlighet och andel barn med låg födelsevikt Delstatsnivå grov indelning se ovan. Författarna framhåller socialpolitiska satsningar i st.f. satsningar på primärvård 16

17 Finns det något samband mellan primärvårdens andel av sjukvårdens resurser och de totala kostnaderna inom sjukvårdssystemet? Sjönell (avhandling 1984) visade att en utbyggnad av primärvården i ett område i centrala Stockholm kraftigt minskade besöken på sjukhusens mottagningar (minus 25 procent) och akutmottagningar (minus 40 procent). Sjönell visade också att en utbyggd primärvård minskade den totala konsumtionen av läkarbesök från 3,57 besök per invånare och år till 2,66 besök per invånare och år. Krakau (avhandling 1984) fann att en ökning av distriktsläkartätheten i en Stockholmsförort minskade antalet besök på akutmottagningar och hos privatläkare. I denna studie sågs, till skillnad mot Sjönells studie, ingen minskning av de planerade besöken på sjukhusens mottagningar. Westman (avhandling 1986) visade att utbyggnad av primärvården i Vännäs i Västerbotten minskade antalet akutmottagningsbesök. Vidare sågs en minskning av den andel av befolkningen som någon gång under ett år legat inne på sjukhus. Spri-rapport Nr: , "Konsekvenser för länssjukvården av en utbyggd primärvård", är en sammanställning av ett antal studier. I en studie jämfört Sveriges olika landsting med varandra. Den visade att ju högre det totala antalet läkarbesök i primärvården var per invånare, desto lägre var de totala åldersstandardiserade sjukvårdskostnaderna i landstinget. Spri-rapport Nr: " Primärvårdens och länssjukvård kvalitet och samspel" utgörs av ett antal studier från Habo och Jönköping. En del av rapporten är en kostnadsjämförelse mellan Bankeryd med små vårdsresurser och Habo med större resurser. Man fann där att kostnaderna för sjukvård och äldreomsorg var något högre i Habo. Habo hade färre vårdtillfällen vid akutsjukhus men flera vårddagar på sjukhem. Habo hade till skillnad från Bankeryd inget servicehus, vilket enligt författarna kan vara en förklaring till Habos betydligt större sjukhemsutnyttjande och därigenom högre sjukvårdskostnader. Agdestein & Roemer (1991) jämförde folkhälsotal för Norge och Sverige. Primärvårdens andel av sjukvårdsanslagen var procent i Norge och 10 procent i Sverige. Norge hade klart lägre total sjukvårdskostnad: 6,3 procent av BNP jämfört med Sveriges 9,4 procent. Ländernas spädbarnsdödlighet, medellivslängd och dödlighetsmönster skilde sig inte nämnvärt åt. Materialet är dock gammalt och korrigering för andra folkhälsoinverkande faktorer har inte gjorts. författarna förutsätter att inga väsentliga skillnader fanns mellan de två länderna. Godber et al. (1997) har gjort en noggrann litteraturgenomgång angående ekonomiska effekter av att överföra vårduppgifter från sjukhus 17

18 till primärvård. Man granskade efter en hård urvalsprocess 23 studier som publicerats efter Studierna gällde sjukvård, shared care (delad vård) och mödravård. Man fann att de flesta studier hade metodologiska svagheter, men tendensen var klar. Den studerade vården inom primärvård var lika bra som den sjukhusbaserade vård den ersatte, och vården blev något eller mycket billigare. Det finns ett flertal studier från USA som visar att primärvården kan minska de totala sjukvårdskostnaderna: Franks & Fiscella (1998) studerade personers totala sjukvårdskostnader, sjuklighet, subjektivt upplevda hälsa och 5-års dödlighet. Alla deltagande personer intervjuades fyra gånger under 1987, och de fick dessutom besvara en enkät. Dödligheten följdes i nationella dödsregistret i fem år. Den läkare som majoriteten, personer angav som personlig läkare var en primärvårdsläkare endast angav en organspecialist. Den grupp som i första hand vände sig till primärvårdsläkare hade efter justering för sociala faktorer, sjuklighet och subjektivt upplevd hälsa 33 procent lägre sjukvårdskostnader än den grupp som vände sig till en organspecialist. Kelman & Thomas (1988) gjorde ett slumpmassigt urval av invånare i en församling i Bronx i New York. Urvalet var personer över 65 år som alla intervjuades. De som uppgav att en primärvårdsläkare var deras första instans för sjukvård hade efter korrigering för sociala faktorer, sjuklighet och upplevd hälsa 35 procent färre vårdtillfallen på sjukhus än de som uppgivit någon annan första instans for sjukvård. Welch et al. (1993) analyserade ersättningskrav till sjukförsäkringen för läkarbesök och vårdtillfällen för patienter över 65 år. Man justerade för lokal prisnivå, och via angivna DRG-vikter även för skillnader i diagnoser och svårighetsgrad. (DRG-vikter är ett system för att beräkna ersättningar till vården i framförallt USA men som försöksvis använts även i Sverige. Vid beräkning av en DRG-vikt väger man in diagnos, sjukdomens allvarlighetsgrad, patientens ålder m.m. och konstruerar så ett system för vårdtyngdsberäkning. På det viset får man fram standardersättningar för vård vid olika sjukdomstillstånd, framför allt inom slutenvården.) Studien visade att i områden med bättre tillgång till primärvårdsläkare var vårdkostnaderna lägre, medan detta inte gällde bättre tillgång till specialister. Starfield (1994:2) gjorde en retrospektiv granskning av journalerna pa patienter från 19 sjukhusmottagningar, tio community health centers och 109 ensampraktiserande läkare. Kostnaderna hämtades från vårdgivarnas räkningar till Medicaid. De studerade diagnoser var astma, hypertoni, diabetes, otitis media och barn- respektive vuxenhälso- 18

19 vård. Specialutbildade sköterskor granskade patienternas journaler avseende ett antal kvalitetsindikatorer som utvalts av nationella kvalitetsexperter. Man använde som minst, för otitis media, sex kvalitetsindikatorer och som mest, för diabetes, 19 kvalitetsindikatorer. Varje journal belastades med poäng för varje konstaterad kvalitetsbrist, och de olika typerna av vårdgivare jämfördes. Sjukhusmottagningarna hade högre kostnader för vården och visade inte bättre resultat (avseende de studerade kvalitetsindikatorerna). Mark et al. (1996) gjorde en undersökning av sjukvårdskostnader uppdelade på countynivå. Studien omfattade 788 counties fördelade över i stort sett hela USA. Både före och efter justering för sociodemografi, lokal sjukvårdsprisnivå m.m. erhölls ett signifikant samband som visade att ett ökat antal primärvårdsläkare per invånare innebar lägre totala kostnader för öppen sjukvård. Forrest & Starfield (1996) utnyttjade data från National Expenditury Survey, en studie där personer via en serie intervjuer, kvittoinsamling m.m. redovisat sin vårdkonsumtion. Denna studie avser personer som uppgav att de hade en personlig primärvårdsläkarkontakt utanför sjukhus. De hade gjort öppenvårdsbesök under Man sammanfogade ur detta material öppenvårdsepisoder och analyserade kostnaderna för vården via räkningar till sjukförsäkringsbolagen. Diagnoserna grupperades så att de som ingick i varje grupp hade samma vårdtyngd-vårdbehov. Vanliga sjukdomar med förväntat vårdbehov i högst tre månader utvaldes. Undersökningen visade att sjukdomsepisoder som började hos den egna personliga primärvårdsläkaren i genomsnitt blev 53 procent billigare an de episoder som började hos någon annan läkare. Som ett specialfall kan nämnas att sjukdomsepisoder som började på akutmottagningen på ett sjukhus blev fyra gånger så dyra som de som började hos den personlige primärvårdsläkaren. Carey et al. (1995) undersökte åtgärder och kostnader vid behandling av ryggsmärtor inom en prospektiv icke randomiserad studie, där 87 primärvårdsläkare, 64 kiropraktorer och 29 ortopeder rekryterade patienter som sökte för akut landryggssmärta. Patienterna intervjuades per telefon 2, 4, 8, 12 och 24 veckor efter det första besöket. Man tog reda på socioekonomiska förhållanden, utbildning, funktionell status, tillfredsställelse med vården m.m patienter följdes upp under 24 veckor. Vårdgivarna intervjuades om vilka åtgärder de vidtagit, t.ex. antal besök, utredningar och medicinförskrivning. Ersättningsbeloppen för olika vårdåtgärder från ett av delstatens största sjukförsäkringsbolag låg till grund för beräkningen av kostnader. Det fanns ingen skillnad i tillfrisknande hos patienterna i de olika vårdgivarkategorierna. Slutsatsen blev att primärvårdsläkare hanterade ryggbesvär lika bra som ortopeder 19

20 och kiropraktorer, men att båda de senare kategorierna orsakade cirka 50 procent högre vårdkostnader än primärvårdsläkarna. Selby et al (1999) refereras av Starfield (1998, fid 87). Författarna studerade vuxna HMO-patienter vars primärvårdsläkare var antingen en allmän invärtesmedicinare eller en subspecialiserad invärtesmedicinare. Efter casemix-justering framkom att subspecialisterna hade högre kostnader för röntgen, läkemedel och akutbesök. Sammanfattning Svenska och utländska studier har visat att sjukvårdskostnaderna sjunker om man anlitar primärvårdsläkarna i högre grad. När man jämför befolkningen i olika delstater, sjukvårdsområden eller counties, visar det sig att om det totala antalet besök per invånare hos primärvårdsläkarna ökar, eller om antalet primärvårdsläkare per invånare ökar, så sjunker sjukvårdskostnaderna. Det visar sig också, om man jämför på ett individuellt plan, att de patienter som valt att anlita primärvårdsläkarna i första hand, kostar mindre än de som valt att anlita annan läkare. 20

21 TabeII 2. Studier som visar effekter av primärvård på sjukvårdskostnader Förf År Länder Material Slutsats Kommentar Sjönell G 1984 Krakau I 1985 Westman G 1986 Spri-rapport Sverige- Stockholm Sverige- Stockholm Sverige- Vännäs Man har jämfört vårdkonsumtionen i upptagningsområdet före och efter etablering av utbyggd primärvård och även jämfört med andra områden Jämförelse av läkarbesök i primärvård, akut och sjukhusmottagningsbesök, sluten vård på sjukhus och sjuk-skrivningsutveckling före och efter etablering av utbyggd primärvård och även jämfört med andra områden. Jämförelse före och efter utbyggnad / omorganisation av vårdcentralen i Vännäs avseende: väntrumsväntetid, akutmottagningsbesök och utskrivningar från sjukhus Sverige Sammanställning av ett antal olika studier där man har studerat konsumtionsmönster av sjukhusvård, primärvård och kommunal vård: som ålderdomshem, servicehus, hemtjänst. Man har jämfört områden med väl utbyggd resp mindre väl utbyggd primärvård. Fungerande PV minskar i hög grad, 25-40%, besöken hos privata läkare, och på sjukhus och akutmottagningar. Totalkonsumtionen av läkarbesök minskade Utbyggd primärvård minskar besöken på akutmott. och privatläkare Fungerande PV minskar besök på akutmottagningar och vårdtillfällen på sjukhus. Dock ses samma tenders om än svagare även på de vanliga icke projektmedverkande vårdcentralerna Flera besök i primärvården i ett landsting ger lägre total vårdkostnad, färre besök på sjukhus. Hemsjukvård i primärvården minskar antalet vårddagar i somatisk korttidssjukvård, på sjukhem, men kräver ökade kommunala insatser. Oklart hur PV fungerade i kringliggande områden Vakanser m.m Inte helt klart vad som var unikt på den utbyggda VC men de näraliggande VC:s bemanning m.m. välbeskrivet Vad var unikt på Vännäs vårdcentral? Skillnaderna i utvecklingen mellan de olika vårdcentralerna var inte stor. Studierna redovisas ej i rapporten men de bygger alla på officiell statistik och data och borde vara tillförlitliga. (forts. sid 22) 21

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Allmänmedicin. Bra för hälsan? Kostnadseffektiv? Hur blir den bäst?

Allmänmedicin. Bra för hälsan? Kostnadseffektiv? Hur blir den bäst? Allmänmedicin Bra för hälsan? Kostnadseffektiv? Hur blir den bäst? Socialstyrelserapport 1999:19 Allmänmedicinens bidrag till effektiv resursanvändning i hälso- och sjukvården Engstrom S, Foldevi M, Borgquist

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998

Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998 1 Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998 För Vårdkedjeprojektet våren 1999 Lisbeth Appelqvist Projektledare Doris Lundin Vårdchef 2 Inledning

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Hur det ser ut i verkligheten

Hur det ser ut i verkligheten Hur det ser ut i verkligheten Sköra äldre har behov av annan organisering Nätverkens 11:e nationella konferens, Södra Berget, Sundsvall, 5 feb 2014 Ulla Gurner 076-762 50 39 ulla.gurner@telia.com Äldre

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Ett väl fungerande familjeläkarsystem

Ett väl fungerande familjeläkarsystem Ett väl fungerande familjeläkarsystem Mikael Stolt Göran Sjönell Fammi Februari 2004 2 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 7 Skapa trygghet 8 Målgrupp för familjeläkares verksamhet 10 Ett centralt begrepp

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad

Läs mer

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsmaterial 140216 Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsgrupp i SFPM: Elisabet Löfdahl, Karin Fransson, Ursula Scheibling, Matthias Brian, Margareta Persson,

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL 2004-12-07 1 (6) 2005 BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL Ersättningen till primärvården består av flera delar där kapiteringsersättningen är den största (53%, exkl läkemedelsersättning).

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne Projektrapport SAND SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne April 2013 SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes Bakgrund Vid möte mellan

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

Primärvårdsforum. Fjällstugan 6 november 2014

Primärvårdsforum. Fjällstugan 6 november 2014 Primärvårdsforum Fjällstugan 6 november 2014 Dagens program Ny patientlag 1177 Förebyggande folkhälsoarbete Systematiskt förbättringsarbete Frågor och svar Ansökningsprocessen Justeringar i förfrågningsunderlaget

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Landstingsstyrelsens förvaltning Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Mars 2008 Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Minnesanteckningar Dialogforum 2015-04-08

Minnesanteckningar Dialogforum 2015-04-08 Minnesanteckningar Dialogforum 2015-04-08 Närvarande: Helena Kryssman Vårdvalsenheten Katarina Orrbeck Vårdvalsenheten Stefan Bengtsson Vårdvalsenheten Margareta Berzén Vårdvalsenheten Viveka Arvidson

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne

Socialdemokraterna i Region Skåne i Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Förord En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen. Det är

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

10. Diskussion KAPITEL 10 DISKUSSION

10. Diskussion KAPITEL 10 DISKUSSION 10. Diskussion Vår huvudfråga i rapporten har varit om avancerad hemsjukvård och hemrehabilitering enligt den vetenskapliga litteraturen är bättre eller billigare än alternativa vårdformer. Ett allmänt

Läs mer