Dynamiska duor partner i livet och affären

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dynamiska duor partner i livet och affären"

Transkript

1 I KARRIÄREN / I LIVET NR 2 FEBRUARI 2015 UTGIVEN AV FAR ÅRGÅNG 41 PRIS 65 KRONOR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se Dynamiska duor partner i livet och affären Möt tre par som lever och arbetar tillsammans s. 26 EXPERTEN Skadeståndsansvaret bör begränsas Före detta justitierådet Bo Svensson dammar av sitt förslag. FOKUS Den nya industriella revolutionen Gör som i Finland utveckla affärsmodellen med ny teknik. VÅR BYRÅ Ett lyckat generationsskifte För tio år sedan tog Matthias Vidh över byrån efter sin far. s. 32 s. 14 s. 42

2 Ledare Våra kurser är sui generis. Nu öppnar vi dörrarna till en högre nivå av juridisk kompetensförsörjning för juridiskt initierade yrkesmänniskor. Law Academy är en helt ny och oberoende arrangör av avancerad juridisk kompetensförsörjning för advokater, revisorer och bolagsjurister inom svensk och internationell affärsverksamhet samt offentlig och ideell sektor. Vi har vår bas vid den rättsvetenskapliga institutionen på Handelshögskolan i Stockholm, och erbjuder ett exklusivt utbud av akademiskt validerade kurser och seminarier för juridiskt initierade yrkesmänniskor. Våra utbildningar baseras alltid på de senaste forskningsrönen, och leds Richard Arvidsson av några av Sveriges mest ansedda forskare och föreläsare inom juridik- och rättsvetenskapsområdet. Till oss kommer Sveriges främsta yrkesföreträdare inom juridik för att hålla sig uppdaterade inom sitt respektive specialistområde och för att kunna erbjuda sina klienter ännu mer värdefull rådgivning och kompetens. Välkommen till en högre nivå av juridik. Välkommen till Law Academy. Lars Henriksson Erik Nerep Närmaste kursstarter våren 2015: Konkurrensrätt uppdatering Stiftelser och föreningar Personligt ansvar vid kapitalbrist Läs mer på Vi går först en sväng åt höger i kontoret, åt Norra Bantorget till. Här arbetar redovisningskonsulter, revisorer och jurister med att ge råd till FAR:s medlemmar. Ibland är intensiteten så hög att tankarna går till Fame Varmt välkommen till FAR på Kungsbron 2, alldeles nära Stockholms Centralstation. Faktum är att huset bokstavligt talat delvis hänger över järnvägsspåren. Jag vill berätta om vilka vi är och vad vi gör. Men du får inte ha för bråttom, för då kan det gå så här: En arbetssökande kommer till oss lätt försenad och kastar sig in i hissen. Där upptäcker han att det inte finns några knappar att trycka på, förutom larmet och för att öppna eller stänga dörren. Imponerad av denna high-tech säger han högt och tydligt: Våningsplan nio! FAR håller ju till på nionde våningen, men hissen låter sig inte rubbas. Det hjälper inte hur mycket han än ökar röststyrkan. Den stackars hissen förstår inte att den ska lyfta. Han ger upp, går ut ur hissen och upptäcker där de rätta knapparna. väl uppe på våningsplan nio möts du av en ganska oansenlig dörr. Men när du ringer på välkomnas du av Beatrice in i ljusa och moderna lokaler. Det är härifrån som 60 medarbetare alla anställda i FAR:s enda dotterföretag FAR Akademi hjälper branschen att göra nytta för näringsliv och samhälle. Tack vare den transparenta glasväggen ser du rakt framför dig redaktionen för tidningarna och Resultat. På en vägg kan du faktiskt följa hur nästa nummer växer fram, och bortom journalisterna skymtar marknadsmänniskorna på FAR. Det är ju många böcker, utbildningar och digitala tjänster som hela tiden ska presenteras för både medlemmar och kunder. Men nu vill jag visa dig mer. Vi går först en sväng åt höger i kontoret, åt Norra Bantorget till. Här arbetar redovisningskonsulter, revisorer och jurister med att ge råd till FAR:s medlemmar inom områden som redovisning, revision och bolagsrätt. Det kostar inget extra utan ingår i medlemskapet, och målsättningen är att alltid återkoppla inom 24 timmar. Att besvara remisser och att medverka i det internationella arbetet är andra uppgifter. vi passar på att säga hej till Camilla och Bengt som har fullt upp med den lokala verksamheten. Här finns också FAR:s sekretariat för kvalitetskontroll som servar kvalitetsnämnderna för redovisnings- respektive revisionsverksamhet. Vi träffar även juristerna som är redaktörer i förlagsverksamheten. Böcker av högsta kvalitet produceras i strid ström hela 30 titlar per år samtidigt som de digitala tjänsterna växer i betydelse. Flaggskeppet FAR Online har närmast blivit ett måste för den som vill vara uppdaterad. vi går tillbaka, förbi receptionen till konferensrummen som alla har namn koppade till järnvägsspåren. Stambanan är förstås störst. FAR vill vara en mötesplats där viktiga frågor för näringsliv och samhälle förs framåt. Och självklart vimlar det här av FAR-medlemmar som är engagerade i olika nämnder, styr-, policy- eller arbetsgrupper. Ibland är intensiteten så hög att tankarna osökt Följ Dan på twitter.com/danbrannstrom och på går till filmen eller tv-serien Fame om dans- och teaterskolan i New York. Glädje, energi och utveckling! Vi hälsar på Annelie, vd för FAR Akademi, och går sedan parallellt med Kungsbron i riktning mot Kungsholmen. Här arbetas det med HR och kommunikation. Vi stannar även upp hos Bettan och Bittus som hjälper till med administrationen kring medlemskapet. Därefter möter vi teamen som arbetar med kundservice, ekonomi och IT. Till slut öppnar sig kontoret till ett landskap med utbildning i fokus hela 400 kurstillfällen för deltagare på årsbasis. Ofta är det ganska folktomt eftersom många av medarbetarna är ute och stöttar lärarna på kurserna. En spännande utveckling är också framväxten av digitala utbildningar. Webbinarierna om moms- och skattenyheter är bra exempel. men så har ju FAR också en framåtlutad vision: Steget före när förtroende räknas. Visionen förpliktar och påminner oss om att vi proaktivt ska söka bästa vägen framåt. Inte minst för att skapa medlemsnytta för de uppemot medlemmarna som ju representerar branschens alla professioner redovisningskonsulter, revisorer, skatterådgivare och andra rådgivare. Andra givna inslag i FAR:s arbete är branschens förtroende- och framtidsfrågor. Det finns mer att berätta, så hör av dig om du vill göra rundvandringen IRL! Det finns mer att berätta, så hör av dig om du vill göra rundvandringen IRL! dan brännström är FAR:s generalsekreterare. 3

3 att tänka framåt e-conomic är ett välbeprövat, webbaserat ekonomisystem för redovisningskonsulter och revisorer. Innehåll 9 3:12-reglerna utreds igen Stor oro bland företagen. 10 Världen Obligatorisk hållbarhetsrapport för stora företag. 13 Krönika: Caisa Drefeldt Får vi se bättre förvaltningsberättelser nu? sida 35 sida 22 Prova gratis i 30 dagar Vi hjälper dig igång! Ring eller e-posta sales@e-conomic.se sida 32 Konkursboet läser redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen som Fan läser Bibeln. Bo Svensson sida Fokus: Automatiseringen del 2 Den nya industriella revolutionen. 21 Krönika: Peter Malmqvist Vad är rätt avkastningskrav? 26 Dynamiska duor Möt paren som både lever och driver byrå tillsammans. 32 Experten: Bo Svensson Skadeståndsansvaret bör begränsas. 35 After Work Erik Lagerqvist skapar ljuv musik på jobbet. Problemlösning högt på agendan för Revisorsnämndens revisorer. på omslaget 36 Debatt - Nedskrivning i kommunala bolag vid tillämpning av K3? - "FAR:s ledning verkar sakna förmåga att lyfta blicken!" Fokus: Automationen del 2 42 Vår byrå: Baker Tilly Mapema Ett lyckat generationsskifte. omslag Mats Olsson & Helena Adrian foto Karin Björk Återkommande i : Ledare 3 Chefredaktören 7 Nyheter 8 Experten 32 After Work 35 Debatt 36 Vår byrå 42 We simplify accounting 5

4 Karriärlyft med rätt kurs Fakultetskurser erbjuder ett stort antal kurser av relevans för internrevisorer och andra revisorer med uppdrag i finansiellt eller börsnoterat företag. I vårt kursutbud finns även avtalsoch bolagsrättsliga kurser som passar flera yrkesprofiler inom revisions- och rådgivningsbranschen. 11 FEB CRD IV ORIENTERANDE GENOMGÅNG AV NYA KAPITALTÄCKNINGSREGLER Om regelverkets struktur, centrala innehåll avseende inverkan på bolagsstyrning och en orienterande genomgång av metoder för beräkning av riskvägt belopp och kapitaltäckningskrav. 23 FEB FÖRETAGSHEMLIGHETER, KONKURRENSKLAUSULER OCH PROCESSEN I AD Genomgång av ny praxis och av vad som kan anses gälla idag i fråga om konkurrensförbud för anställda. 3 MAR INTERN STYRNING OCH KONTROLL I FINANSIELLA FÖRETAG Regler, krav på internstyrning och kontroll som gäller för ett finansiellt företag. 4 MAR KAPITALMARKNADSRÄTT - OM SPELREGLER OCH JURIDISKA RAMVERK FÖR FINANSIELLA FÖRETAG En orienterande genomgång av etablerings- och spelregler för finansmarknadens aktörer. 17 MAR ATT BÖRSNOTERA FÖRETAGET PROCESSEN I ALLA DESS STEG Om de olika stegen i en börsintroduktion som är en relativt lång och resurskrävande process. I denna kurs får du den rätta överblicken 25 MAR FÖRETAGSOBLIGATIONER OM MARKNADEN, KREDITRISKEN OCH DOKUMENTATIONEN Här beskrivs den växande företagsobligationsmarknaden och centrala lånevillkor behandlas. 27 MAR MAKTEN I AKTIEBOLAGET En grundlig och praktisk genomgång av makt- och kompetensfördelning i aktiebolaget. Majoritet mot minoritet. 31 MAR INSIDERBROTT OCH OTILLBÖRLIG MARKNADSPÅVERKAN Om praktisk tillämpning av ett regelverk i förändring. Anmälningarna av otillåten insiderhandel ökar stadigt men antalet fällande domar är få. Men nu ändras förutsättningarna genom ändrade EU-regler. 8 APR RISKHANTERING OCH DUE DILIGENCE UR ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV Denna kurs har fokus på due diligence och ägarstyrningsfrågor i affärsverksamhet. Här behandlas risker i leverantörsled, praktiska fallstudier och utformning av styrdokument. 9 APR FONDMARKNADSRÄTT - AKTUELLT OM REGELVERKET Om det regelverk som bland annat fondförvaltare har att efterleva. Särskilt fokus på UCITS V och centrala avsnitt i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. 10 APR NYA REGLER PÅ VÄRDEPAPPERSMARKNADEN Genomgång av färsk lagrådsremiss om nya administrativa sanktioner mot fysiska personer i banker, värdepappersbolag och fondbolag. 13 APR REGLER OM OFFENTLIGA UPPKÖPSERBJUDANDEN (TAKEOVERS) Här behandlas regelverket för offentliga uppköpserbjudanden med särskilt fokus på de ändringar som nyligen implementerats. 24 APR ANSVARSFRÅGOR I INSOLVENSSAMMANHANG Om de ansvarsfrågor för styrelse, ägare, rekonstruktör, revisor, rådgivare med fler som aktualiseras i samband med insolvens (till exempel konkurs- eller rekonstruktion). Aktuella kurser vt 2015 Nummer 2/2015 Chefredaktör och ansvarig utgivare Pernilla Halling Redaktion Lisa Bergman Charlotta Marténg Rakel Lennartsson Grafisk form Oh My! Omslagsbild Karin Björk Annonser Alex Simonsson, Swartling & Bergström Media AB , balans@sb-media.se Tryck Exakta ISSN Prenumerationsärenden , balans@far.se FAR-medlem: medlem@far.se ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Webb tidningenbalans.se Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad fackpressupplaga (2013) Adress Box Stockholm E-post fornamn.efternamn@far.se. Kärleken som ger näring åt affären då och då har vi på mött makar som driver byrå tillsammans. Även om vi inte har några siffror som styrker det, är vår uppfattning att det inte är helt ovanligt i branschen att slå sina påsar ihop, inte bara på det privata planet utan även när det gäller entreprenörskapet. lagom till alla hjärtans dag har träffat tre äkta par som framgångsrikt driver byrå tillsammans; Peter och Hanna Rexhammar, Helena Adrian och Mats Olsson och Göran och Margarita Johansson. Det som förenar dem är framför allt att de kompletterar varandra i stället för att kon kurrera. Det bidrar till en utveckling där företagandet och familjelivet korsbefruktar varandra. Läs mer på sidorna oavsett i vilken form man väljer att arbeta, att driva byrå tillsammans med sin partner eller som anställd, så finns det en framgångs faktor som är i det närmaste absolut att man brinner i både själ och hjärta för det man gör! Några som har använt både hjärtat och engagemanget som kompass i sitt karriärval är revisorerna Christina Lundin, Mathias Byström och Olle Herolf, som efter byråvärlden valt att börja jobba på Revisorsnämnden. De brinner för branschen och känner att de med sin samlade erfarenhet kan bidra till en väl fungerande bransch. Ta del av deras vardag, med tillsynsärenden, kvalitetskontroller och disciplin ärenden, på sidorna Trevlig läsning! Pernilla Halling pernilla.halling@far.se Chefredaktören De kompletterar varandra i stället för att konkurrera. Nu finns 2015 års Rätt-böcker i lager Läs mer, köp dina böcker och onlinetjänster på Funckens gränd 1, Gamla Stan, Stockholm Kontakt: , info@fakultetskurser.se Vårt samarbete med universitetet gör att vi alltid ligger i framkant. Kursavgiften hjälper forskningen framåt. 7

5 Nyheter Nyheter 3% Så mycket ökade antalet nyregistre rade företag hos Bolagsverket Så under Totalt registrerades nya företag under Källa: Bolagsverket PWC FÅR RÄTT MOT SKATTEVERKET Kammarrätten gör samma bedömning som Förvaltningsrätten och går emot Skatteverket i tvisten med PwC. Skatteverket ansåg att 45 delägare i PwC fått köpa aktier i företaget till ett värde som enligt Skatteverket låg under marknadsvärdet. Delägarna upptaxerades och PwC påfördes arbetsgivaravgifter. Men frågan drevs till domstol där Förvaltningsrätten i Stockholm för drygt ett år sedan gjorde bedömningen att Skatteverket inte lyckats bevisa att aktierna var värda mer än vad PwC hävdat. Förvaltningsrätten menade också att Skatteverket inte tagit hänsyn till de restriktioner och skyldigheter som gäller för handel med aktierna i PwC. Skatteverket överklagade till Kammarrätten, som nu gjort samma bedömning som Förvaltningsrätten. Målet är av stor principiell betydelse eftersom det berör ett stort antal företag i olika branscher. Alexandra Wallerius, skatteexpert på Norstedts Juridik. Jag är starkt kritisk mot åklagarens beslut att väcka åtal mot Johan Dyrefors. Vår utgångspunkt är att Revisorsnämnden har gjort en grundlig utredning och inte funnit någon anledning att kritisera revisionen av HQ Bank. 5,7 Torgny Wetterberg, juridiskt ombud för KPMG i ett pressmeddelande från 9 januari, angående Ekobrottsmyndighetens beslut att väcka åtal mot revisorn Johan Dyrefors. Noterat INCITAMENT ATT DRIVA PROCESSER I PROCESSBOLAG BORTA Högsta domstolen har i en dom (T ) ansett att ägarna i ett aktiebolag var betalningsansvariga för aktiebolagets rättegångskostnader. Bakgrunden var att Deloitte hade blivit stämda på grund av påstådd felaktig skatterådgivning. Under processen övertogs käromålet av ett aktiebolag utan anställda, vars kapital endast täckte de egna processkostnaderna och vars enda syfte var att driva en rättsprocess. Deloitte vann målet och skulle därmed få ersättning för sina rättegångskostnader. Aktiebolaget ansökte då om konkurs varpå Deloitte stämde ägarna i aktiebolaget och begärde ersättning för sina rättegångskostnader. Högsta domstolen konstaterar i domskälen att det generellt inte finns något personligt betalningsansvar för ägarna till ett aktiebolag för bolagets förpliktelser. Däremot framgår av förarbetena att det finns en möjlighet för domstolar att tillämpa och vidareutveckla principer om ansvarsgenombrott när aktieägares frihet för betalningsansvar leder till stötande konsekvenser. Därefter framhåller Högsta domstolen att den som stäms vid domstolen måste medverka vid rättegången och får då förlita sig på reglerna i rättegångsbalken om ersättning för rättegångskostnader (enligt huvudregeln ska den vinnande parten få ersättning för sina kostnader från den förlorande parten). Eftersom det aktuella aktiebolaget inte bedrev någon annan verksamhet än rättsprocessen och då arrangemanget uteslutande hade skapats i syfte att kringgå reglerna om ansvar för rättegångskostnader ansågs ägarna personligt ansvariga för rättegångskostnaderna. BDO FÖRVÄRVAR BYRÅ I SOLLENTUNA BDO har förvärvat revisionsbyrån Sollentuna Revision. Vi har en stark förankring i Sollentuna med omnejd, därför känns det helt naturligt för oss att fortsätta vår tillväxtstrategi just där. Dessutom har Sollentuna Revision, precis som vi, nära och långa DAGS ATT DEKLARERA 2015 Jörgen Lövgren DIN ÅRLIGA KICK-OFF INFÖR DEKLARATIONERNA Du kan välja mellan två olika varianter. Båda ger dig allt det senaste inom skattelagstiftning och praxis, plus massor med nyttiga tips och råd. Dags att deklarera Dags att deklarera med Norstedts Skatt % mycket minskade antalet konkurser under 2014, jämfört med föregående år. Källa: UC kundrelationer med mycket nöjda kunder, säger Jörgen Lövgren, auktoriserad revisor och delägare i BDO. Sollentuna Revision har fyra anställda och erbjuder både redovisningstjänster och revision. Byrån startade i mitten av talet och arbetar uteslutande med ägarledda bolag. Pernilla Lundqvist PERNILLA LUNDQVIST NY ORDFÖRANDE I REGELRÅDET 1 januari tillträdde Pernilla Lundqvist som ny ordförande i Regelrådet. Pernilla Lundqvist är redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg och ekonomie doktor från Handelshögskolan i Göteborg. Hon är också ledamot i FAR:s policygrupp för redovisning, ekonomisk expert i hovrätten samt expert i regeringens redovisningsutredning. Anmäl dig på nj.se/boka nu Det är en genomgripande översyn vi nu ska ta oss an och det är klart att man kan känna en oro över att klockan ska vridas tillbaka till :12-REGLERNA UTREDS IGEN regeringen planerar för nya åtstramningar av 3:12-reglerna. Det framkommer i det tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag som regeringen beslutade om i januari. Syftet är att förhindra ytterligare skattedriven inkomstomvandling. sedan den stora skattereformen för 25 år sedan har spänningarna mellan beskattning av arbetsinkomst och kapitalinkomst ökat, enligt regeringen. Därför har den beslutat att utöka översynen av 3:12-reglerna. Nyheten var aviserad i höstbudgeten, men tilläggs direktivets omfattning och ansats kom som en överraskning för branschens skatteexperter. Vi förväntade oss en mindre översyn som skulle lösa ett fåtal problem i positiv anda. Nu får vi i stället en stor utredning som ska lösa många problem i restriktiv anda, säger Gunnar Thuresson, skatteexpert på KPMG och ordförande i FAR:s skattesektion. Hans Peter Larsson, skatteexpert på PwC, instämmer: Med tilläggsdirektivet blir utredningen tio gånger större än den ursprungligen var, säger han. annika fritsch är skatteexpert på Företagarna och expert i den aktuella utredningen, som nu fått förlängt uppdrag till 1 september Det är en genomgripande översyn vi nu ska ta oss an och det är klart att man kan känna en oro över att klockan ska vridas tillbaka till 1990 Gunnar Thuresson Hans Peter Larsson Annika Fritsch och den misstro mot företagare som fanns när 3:12-reglerna utformades, säger hon. Från början var regelverket närmast att likna vid en stopplagstiftning med mycket begränsad möjlighet till kapitalbeskattad utdelning. Sedan har regelverket lättats upp och stramats åt i omgångar, senast av den förra regeringen under med finansminister Anders Borg (M) i spetsen. Men nu vill alltså hans efterträdare Magdalena Andersson (S) göra en total översyn av regelverket, vilket skapar stor oro. Ett par timmar innan tilläggsdirektivet kom satt jag med ett par kunder och planerade för deras generationsskifte. Nu måste jag berätta för dem att vi inte vet hur villkoren kommer att se ut när det väl blir aktuellt, säger Hans Peter Larsson. Var kommer de häftiga kastvindarna ifrån? Nödvändig översyn borde ha kunnat göras i 2013 års reformering när man hade ångan uppe, säger Gunnar Thuresson. Annika Fritsch är också oroad för hur detta kommer att slå mot företagen. Fyra av fem jobb skapas i små företag. Jag lovar att kämpa för att förslagen ska bli så före tagsvänliga som möjligt och peka på vilka negativa konsekvenser en skärpning kan få för företagande och sysselsättning, säger Annika Fritsch. att det är frågan om åtstramningar är däremot klart då regeringens direktiv till utredning en är att förslagen samman taget inte ska medföra minskade utan ökade skatteintäkter. rakel lennartsson 5 snabba till Torbjörn Tagesson, som deltog vid ett möte om Redovisningsämnets kris på FAR i januari. Bland deltagarna fanns såväl politiker som representanter från akademin och branschen. Är det en kris? Ja, antalet disputerade och forskningsaktiva akademiska lärare är för få i förhållande till antalet studenter som väljer att läsa externredovisning och revision. Vad beror krisen på? Det finns flera orsaker, exempelvis att forskarutbildningen inte byggts ut i samma takt som grundutbildningen, bristande styrning från universiteten vad gäller att öronmärka pengar till doktorandtjänster inom strategiskt viktiga utbildnings- och fördjupningsområden och en kortsiktighet då man har prioriterat undervisningsbehovet på grundutbildningsnivå på bekostnad av forskning och forskarutbildning. Vad kan akademin göra? Personalsituationen är nu så ansträngd att få, om ens något, universitet har kapacitet att på egen hand ge en internationellt konkurrenskraftig forskarutbildning inom externredovisning och revision. Om vi däremot samverkar och drar nytta av den samlade kompetensen inom landets universitet och högskolor, borde vi kunna erbjuda en doktorandutbildning på mycket hög internationell nivå. På vilket sätt kan FAR och branschen bidra? FAR och branschen spelar en viktig roll, både vad gäller personella och finansiella resurser och detta samarbete kan säkert stärkas ytterligare. Det är naturligtvis viktigt att akademin får input från branschen, samtidigt som vi har frihet att kritiskt granska och analysera redovisningsoch revisionsprofessionen. Dessutom bidrar FAR, inte minst genom tidningen, till en aktiv debatt mellan forskare och branschföreträdare. Vad blir nästa steg? Vi ska träffas igen i maj och till dess ska vi ha skissat på hur en Nationell forskarskola skulle kunna organiseras och vilka resurser som skulle krävas. Vi ska även undersöka om vi genom att skapa ett nationellt forskarcentrum kan underlätta för redan disputerade lärare att fortsätta meritera sig. pernilla halling foto: pernilla halling 8 9

6 Världen Världen foto: shutterstock HÅLLBARHETSRAPPORTERING fakta: En departementsskrivelse (DS) är en snabbutredning som görs av tjänstemännen på ett departement i stället för att tillsätta en oberoende utredning. Obligatorisk hållbarhetsrapport inom ett par år från och med 2016 kan det bli lag på att alla stora företag i Sverige ska upprätta en hållbarhetsrapport. Revisorn ska kontrollera att det sker och lämna ett yttrande, men behöver inte närmare uttala sig om innehållet. Detta enligt en promemoria från justitiedepartementet. i höstas beslutade EU att sätta press på företagens omställning i riktning mot ett mer hållbart näringsliv och samhälle. Det skedde genom att medlemsstaterna (Rådet) och EUparlamentet beslutade om ett ändringsdirektiv till det så kallade redovisningsdirektivet. Men i stället för att hantera ändringsdirektivet inom ramen för den pågående redovisningsutredningen, har regeringen valt att hantera hållbarhetsfrågorna i en separat departementsskrivelse som är ute på remiss till 31 mars. Detta är ett lagförslag som kommer att påverka hela branschen, det är därför viktigt för branschen att engagera sig i remissarbetet, säger Charlotte Söderlund, auktoriserad revisor på EY och ledamot i FAR:s arbetsgrupp för hållbarhetsfrågor. eu:s ändringsdirektiv innebär att vissa företag av allmänt intresse och företag med mer än 500 anställda inom en snar framtid inte bara ska offentliggöra sin resultaträkning utan även icke-finansiell information. Reglerna är utformade som minimikrav där enskilda medlemsländer kan välja att gå längre. Samhällsintresset för rapportering från stora företag och företag av allmänt intresse får i allmänhet anses väga tyngre än rapporteringskravets kostnader för dessa företag, skriver tjänstemännen på justitiedepartementet. Deras förslag är att Sverige går ett steg längre än EU:s minimikrav och inkluderar alla företag i kategorin stora företag enligt de kriterier som finns inom ramen för redovisningsdirektivet. Stora företag definieras här som företag som de senaste två räkenskapsåren har uppfyllt mer än ett av följande villkor: medelantalet anställda i företaget uppgår till mer än 250, företagets redovisade balansomslutning uppgår till mer än 175 miljoner kronor, företagets redovisade nettoomsättning uppgår till mer än 350 miljoner kronor. bland börsbolagen är upprättandet av någon form av hållbarhetsredovisning snarare regel än undantag. Hur det ser ut i kategorin stora företag vet vi inte, men justitiedepartementets förslag kommer sannolikt att innebära en stor omställning för många av dem och sannolikt mer arbete för revisionsoch redovisningsbranschen. Framför allt tror jag att det kommer att förändra företagens fokus och synsätt på bolagsstyrning och internkontroll eftersom de nya reglerna innebär att företagen måste bedöma risker ur ett vidare perspektiv, säger Charlotte Söderlund. Hon välkomnar en lagstiftning på området eftersom det blir tydligare och mer konkret för företagen vad de behöver göra. Detta är ju frågor som de flesta företag redan arbetar med, eller annars skulle behöva jobba med. Om man ska vara långsiktigt hållbar i sin verksamhet måste man ta hänsyn till dessa frågor, därför är det rimligt att de företag som inte automatiskt gör det nu får ett lagkrav på sig, säger Charlotte Söderlund. det så kallade ändringsdirektivet från EU ställer inga närmare krav när det gäller hur den icke-finansiella informationen ska granskas. Revisorns kontroll att en hållbarhetsrapport har upprättats enligt de krav som ställs i lag innebär i någon mån en kvalitetssäkring, skriver justitiedepartementet. Det finns dock risk för att detta försvårar förståelsen för vilken typ av granskning som gjorts. Det blir inte lättare för den som ska läsa Hållbarhetsrapporten ska enligt DS innehålla de icke-finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning, resultat och konsekvenserna av dess verksamhet. Upplysningarna ska åtminstone omfatta frågor om miljö, sociala förhållanden och personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Saknar företaget en policy i en eller flera av frågorna ska skälen för detta anges. Årsredovisningslagens bestämmelse om att förvaltningsberättelsen ska innehålla vissa icke-finansiella upplysningar ska behållas oförändrad. Hållbarhetsrapporten ska ingå i förvaltningsberättelsen eller utgöra en från årsredovisningen skild handling. Revisorn ska uttala sig om huruvida rapporten har upprättats eller inte. Om rapporten har upprättats separat ska revisorns slutsatser redovisas i ett särskilt yttrande. Charlotte Söderlund en revisionsberättelse. Utöver uttalande om årsredovisningen kommer revisionsberättelserna att innehålla både uttalanden om bolagsstyrning och hållbarhet. Uttalandena lämnas med olika grader av säkerhet, vilket kan vara svårt för läsaren att förstå. Risken är att förväntansgapet på revisorn ökar, säger Charlotte Söderlund. Det aktuella förslaget innebär alltså att hållbarhetsrapporten ska hanteras som bolagsstyrningsrapporten, det vill säga revisorn ska kontrollera att den har upprättats, men inte granska innehållet. Hållbarhetsredovisningar däremot granskas i dagsläget oftast i enlighet med standarden för översiktlig granskning av hållbarhetsredovisning, RevR6, medan den traditionella årsredovisningen omfattas av full revision. Hur allmänhen ska kunna hålla isär de olika bestyrkande blir en nöt för branschen att knäcka. rakel lennartsson Företagare i Sydostasien är mest positiva. FÖRETAGS- LEDARE SPÅR LÄGRE TILLVÄXT De tror fortfarande på sin egen verksamhet men är något mindre optimistiska när det gäller den globala tillväxten. PwC har för 18:e året frågat vd:ar på alla kontinenter om deras syn på tillväxten inför det nya året VD:AR FRÅN 77 länder över hela världen har svarat på PwC:s intervjuundersökning. Sammantaget är de något mindre optimistiska jämför med förra året. Andelen som tror på ökad global tillväxt har sjunkit från 44 till 37 procent. Men framför allt har andelen pessimister blivit större. 17 procent av vd:arna tror att 2015 kommer innebära en tillbakagång för den globala ekonomin. Det är mer än dubbelt så många jämfört med förra året var det bara 7 procent som trodde på en minskad tillväxt. UNDERSÖKNINGEN VISAR emellertid på stora regionala skillnader. Vd:ar i Sydostasien är mest optimistiska i sin syn på den globala konjunkturen, 45 procent av dem tror på ökad tillväxt, medan motsvarande siffra för Centraleuropa och Östeuropa bara är 16 procent. Trots vikande tilltro till den globala tillväxten, fortsätter vd:arna i PwC:s undersökning att vara optimistiska när det gäller det egna företagets framtidsutsikter. Här syns till och med en ökning, 39 procent har mycket stor tilltro när det gäller det egna företagets tillväxt, jämfört med 36 procent förra året. rakel lennartsson 10 11

7 Caisa Drefeldt Nyhet! E-kurs Välkommen till Lönehjälpen! Vi hjälper våra kunder att uppnå en effektivare Lön- och HR Administration! Vi kan analysera alltifrån era rutiner och processer till support för anställda och chefer, allt efter ditt önskemål. Med rätt kunskap och bakgrund om ert företag levererar vi sedan en rapport. Rapporten består av konstruktiva förslag på olika förbättringsåtgärder som vi hjälper dig att genomföra. Behövs extra resurs? Vi kan antingen hjälpa er på plats som löneadministratör/lönespecialist, eller bistå med hela vår kunskap och ta över och sköta hela er löneadministration/lönehantering i vår lönebyrå. Vi har kunskap om marknadens mest kända, moderna lösningar och system! Så låt ditt behov bli vårt engagemang! Kontakta oss gärna för mer information! Anderz Lindquist Auktoriserad lönekonsult via SRF K2 en översikt Äntligen lanserar vi K2 som e-kurs. Kursen ger dig en översiktlig genomgång av K2-regelverket för att du på ett effektivt sätt ska kunna tillämpa regelverket på rätt sätt. Den är upplagd utifrån K2-regelverkets åtta avsnitt. Lärare Lena Sjöblom, auktoriserad redovisningskonsult, Marginalen Bank Längd 2 timmar, som motsvarar 4 vidareutbildningstimmar Pris kr exkl. moms Läs mer om våra e-kurser på farakademi.se/ekurs anderz.lindquist@apl-rightsolution.se Apl Right Solution AB har gedigen bakgrund och chefsvana inom löneadministration, systemförvaltning av lönesystem. Bl.a har vi byggt upp en av Sveriges effektivaste löneavdelningar (enl Benchmark), med ett modernt webbaserat systemstöd som stödjer alla processer inom Lön och HR. Får vi se bättre förvaltningsberättelser nu? caisa drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Hon skriver i vartannat nummer av. caisa.drefeldt@kpmg.se et är februari och de flesta av oss är inne i bokslutsarbete eller upptagna med granskning av årsredovisningar. För första gången ska alla större företag samt alla aktiebolag och ekonomiska föreningar (som inte redovisar enligt IFRS) som enligt ÅRL ska upprätta en årsredovisning välja mellan K2, K3 eller RFR 1 (det sistnämnda enbart en valmöjlighet för dotterföretag i en IFRS-koncern). Hur kommer det att bli? Jag vet inte, men jag kan tänka mig att det blir en inkörningsperiod. Det är mycket att sätta sig in i för den som upprättar årsredovisningar, men också för den som ska revidera. Kommer vi att få bättre förvaltningsberättelser nu, eller blir det som förut? Får vi förvaltningsberättelser som är så minimala att de inte ger mer information än vad som kan fås fram på hitta.se? Jag hoppas verkligen inte det. Och hur enkelt är det att skilja på K2 och K3? Låt mig måla upp en bild: K2 är en fyrkant med kraftigt markerade gränser medan K3 är ett fluffigt moln. K2 har sina klara gränser och begränsningar av tillämpningen av ÅRL, till skillnad mot K3 som bygger på principer. Vilket är då svårast att tillämpa? Ja, det beror på vem tillämparen är. Som jag ser det är K2 i första hand skrivet utifrån ett upprättarperspektiv, men också utifrån ett användarperspektiv. Användaren av en K2-årsredovisning ska kunna lita på räkningarna resultatoch balansräkningarna och inte behöva leta svar i notupplysningarna. Om en upprättare tänjer på gränserna innebär det att tilltron till räkningarna försvinner. K2 tolkas ibland på två sätt; om det inte står att det är förbjudet så är det tilllåtet eller om det inte står att det är tillåtet är det förbjudet. Vad som är rätt kan ingen av oss ännu med klarhet säga. Men jag lutar nog mer mot att om det inte står att det är tillåtet så är det förbjudet. Tolkningen av just denna fråga bör nog ligga hos Bokföringsnämnden. nåväl, mot fyrkanten har vi det fluffiga molnet som kanske känns mer bekant för oss som arbetat länge med redovisningsfrågor, i och med att det är principbaserat. Att det är principbaserat innebär ju att det måste göras bedömningar. Jag vill dock varna för att det i detta moln finns små blixtar bland annat regler som är klargöranden av tidigare olösta frågor. Exempelvis att BFN har satt ner foten avseende när en värdenedgång ska anses vara bestående och nedskrivning ska ske. Här finns alltså inte längre någon tolkningsmöjlighet. Det stora åskvädret i K3 är kravet på komponentavskrivning, men det har nog blåst över nu, hoppas jag. Personligen har jag ivrat för komponentavskrivning sedan början Det har framgått att det skickas in både det ena och det andra som ska föreställa årsredovisningar till Bolagsverket. av detta sekel, och jag har sannerligen inte varit ensam. Då K3 är principbaserat krävs det tilläggsupplysningar om hur företaget har redovisat. Not 1 i en K3-årsredovisning blir viktig. Redovisningsprinciperna ska framgå. Se nu upp här mallar i all ära men stämmer texten med hur företaget har redovisat? Glöm inte heller kravet i K3 att redogöra för uppskattningar och bedömningar som gjorts. Läs punkt 8.4 och 8.5 i K3. Tilläggsupplysningarna i K3 är mycket fler än i K2 och de återfinns inte heller samlade i ett kapitel. I K2 finns de obligatoriska tilläggsupplysningarna samlade i kapitel 19, men i K3 finns i kapitel 8 endast de som inte finns i andra kapitel. För att kunna få med alla de tilläggsupplysningar som K3 kräver måste man alltså läsa alla kapitel som berör företaget. om redovisningskonsulter och revisorer känner att det är mycket att sätta sig in i hur blir då kvalitén på års redovisningar i företag som inte har vare sig en revisor eller en redovisningskonsult? Bolagsverket har en mangrann uppgift. Det har framgått att det skickas in både det ena och det andra som ska föreställa årsredovisningar till Bolagsverket. Kunskapen om kraven som finns i ÅRL synes understundom vara bedrövlig. BFN har gjort tolkningar av K2 som publicerats på BFN:s hemsida. Det kan knappast ha undgått någon att progressiva avskrivningar inte tillåts avseende byggnader. Men jag är inte så säker på att alla har läst det senaste uttalandet om tillkommande utgifter avseende byggnader. Om inte, så läs detta. Rätt eller fel K2 ligger mycket nära skatterätten, vilket kan ses som en förenkling för användaren, då risken för fel i deklarationen blir lägre. Med andra ord behövs det kanske inte lika många justeringar i deklarationen som för ett företag som tillämpar K3. Vad är då på gång? EU:s redovisningsdirektiv ska implementeras och i direktivet finns möjlighet för medlems staterna att införa kategorin mikroföretag. Ett mikroföretag behöver i princip bara upprätta en resultatoch balansräkning. Nåväl, om Sverige väljer detta kommer vi i framtiden ha en typ av årsredovisning för så kallade mikroföretag som kanske mer liknar ett årsbokslut enligt Bokförings lagen än en årsredovisning enligt ÅRL. 13

8 Fokus: Automatiseringen del 2 foto: raklel lennartsson Fokus: Automatiseringen del 2 Ljuset kommer från öster Den nya industriella REVOLUTIONEN En entreprenör bland revisorer rantalainen är familjeföretaget som lett teknik utvecklingen i den finska redovisningsbranschen. Pionjären Ossi Sopen-Luoma tror att företagets framgång bygger på att han är mer entreprenör än revisor. Det handlar om att se möjligheten i förändring. P slump att det är fin ländare som vi möter i denna del av artikelserie om automa tiseringen. Många svenska ex perter i ämnet har vittnat om att Finland ligger steget före när det gäller att utveckla sin affärsmo det är ingen 14 dell med hjälp av ny teknik. Själva säger de att det hänger ihop med återuppbyggnaden efter kriget och att landet har en tradition av att värdera kunskap och utbild ning, särskilt ingenjörskonsten. När Nokia gjorde något så galet som att ställa om en gummi fabrik till att bli världs ledande inom mobil telefoni gav det förnyat självförtroende åt våra grannar i öster. Följ med på en inspira tionsresa till landet som tog tekniksprånget i gummistövlar. å vägen till kontoret i närförorten Myrbacka passar Ossi Sopen-Luoma på att guida mig i Helsingfors. I slutet av Esplanaden ligger landmärket Stockmans, Finlands motsvarighet till NK. Ossi Sopen-Luoma berättar om krisen som döljer sig bakom den tjusiga fasaden, om det förnämliga företaget som varit arrogant nog att inte förändra sin affärsmodell. Det börjar på vd-nivå och sipprar nedåt i organisationen: Vi är Stockmans, om det inte passar kan ni gå någon annanstans. Och det gjorde de. Folket gick till webben, bland annat. Rantalainen är redovisningsbyrån som utvecklats med sin tid. Jag har kommit hit för att samtala om hur man tar tekniksprånget. Men jag finner ett kontor som inte enbart kastat pärmarna till förmån för modern IT. Jag finner även en entreprenör med en stark vilja att se möjligheterna i sin samtid. Påfallande många namnskyltar bär icke-finska namn. Här arbetar människor från Ryssland, Tyskland, Bulgarien Uzbekistan, Vitryssland, Kazakstan, Etiopien och Dominikanska republiken. På onsdagar turas de anställda om att laga lunch till hela kontorer, 37 personer, enligt sina nationella traditioner. De har själva kommit på det, så det är inte styrt av oss, säger Ossi Sopen-Luoma. Att personalstyrkan är så pass blandad 15

9 Fokus: Automatiseringen del 2 Fokus: Automatiseringen del 2 foto: raklel lennartsson är både en tillfällighet och resultatet av en medveten satsning på att ta tillvara den kompetens som kommer med invandringen. Vi har många ryska kunder så av den anledningen behöver vi ryskspråkig personal. Men vi har även i flera års tid ansvarat för redovisningsskolningen för invandrare med en bakgrund i branschen. Varje år har vi haft studerande från olika länder och det har varit en bra rekryteringsbas för företaget, berättar Ossi Sopen-Luoma medan han startar upp sin dator. familjeföretaget rantalainen har utvecklats från ett litet försörjningsföretag till att bli en rikstäckande kedja med 350 anställda och kontor på 17 orter grundades företaget av Marja Rantalainen, mor till Antti Rantalainen som i dag med sin familj äger majoriteten av företaget. Men Antti var från början inte särskilt intresserad av att ta över sin mors verksamhet gick Ossi Sopen-Luoma in som ensam ägare och lade grunden till det som i dag är Finlands största familjeföretag inom redovisning och revision. Jag var tio år före min tid när jag började bygga upp en kedja, berättar Ossi Sopen- Luoma. På 1980-talet var det ovanligt med kedjor i branschen, och i Sverige finns det än i dag ingen motsvarighet till Rantalainen, det vill säga en rikstäckande redovisningsbyrå där revisionen enbart utgör en liten och självfinansierad expert-avdelning som i första hand servar kärnverksamheten. Jag var tio år före min tid när jag började bygga upp en kedja. Genom att starta kedja blev vi mer flexibla på markanden, vi kunde utnyttja vår kompetens brett och blev därigenom mer attraktiva för kunderna som fanns på olika orter, säger Ossi Sopen-Luoma. efter automatiseringen har vinsterna med att vara kedja blivit ytterligare större. Dels blir det enklare att expandera när själva affärsmodellen är mjukvara och därmed inte platsbestämd. Dels blir det enklare att utnyttja lediga resurser vid arbetstoppar. Vid stor arbetsbelastning kan vi flytta våra anställda från ett kontor till ett annat utan att de behöver flytta geografiskt. Sedan 2004 har företaget haft en stadig tillväxt, som delvis varit organiskt och delvis skett genom förvärv. Automatiseringen har del i framgångssagan, men Ossi Sopen- Luoma tror att det egentligen är något annat som gjort honom så framgångsrik: Det beror på att jag och Antti Rantalainen är mera entreprenörer än revisorer i själen, säger han. Ossi Sopen-Luoma har traditionell ekonombakgrund med examen från Svenska handelshögskolan, Hanken, i Helsingfors. De första åren arbetade han som marknadsförare, men när han tröttnade på att långpendla från hästgården som han och hans fru köpt åtta mil nord om Helsingfors, började han fuska inom redovisning. Vi drev gården som ett aktiebolag och jag skötte redovisningen, med stor möda. Då tänkte jag: Om det är så svårt för mig, som är fakta: Rantalainen i siffror 350 anställda. 17 kontor i hela landet. 25 miljoner euro i omsättning. 20 procent årlig tillväxt sedan 2004 (i genomsnitt). utbildad civilekonom, hur svårt skulle det då inte vara för andra entreprenörer i trakten? Han ringde sin vän revisorn, som han alltid brukade ringa till när han hade frågor om bokföringen, och frågade: Om jag sätter in en annons i tidningen om att jag hjälper till med bokföringen för 50 kronor i timmen, hjälper du mig sedan om jag får problem? Ossi fick tio svar och sex nya kunder. Detta var 1976, på hösten. Jag hade ingen aning om redovisning, men jag tänkte att om jag kunde sälja tyger som var tillverkade av olja, skulle jag kunna sälja mig själv och redovisning till entreprenörer! Så gick det till när den finska redovisningsbranschen fick sin entreprenör, konstaterar Ossi Sopen-Luoma nöjt, men tillägger snabbt att han naturligtvis har konkurrenter. Utmaningen på en konkurrensutsatt marknad är att skilja ut sig från de övriga. Rantalainens unika värde är att företaget, trots sin storlek, fortfarande är ett familjeföretag. Sedan ger det också en konkurrensfördel att vara den som är först på en ny marknad. i början av 2000-talet började de första programmen för automatiserad bokföring komma ut på marknaden. Detta sammanföll med att Ossi Sopen-Luoma satt i styrelsen för Ryttarförbundet, som var en del av den finska motsvarigheten till Riksidrottsförbundet. Ekonomin var illa skött i många av idrottsförbunden och Ossi Sopen-Luoma föreslog att Rantalainen skulle ta över bokföringen i Ryttarförbundet. Samtidigt kom Netvisor ut med sitt bokföringsprogram och Ryttarförbundet fick bli testpilot. Resultatet föll väl ut och efter det hade både Rantalainen och Netvisor en massa nya kunder när de övriga idrottsförbunden ville göra samma positiva resa som ryttarna gjort. Jag såg genast konkurrensfördelen i den nya programvaran det var något nytt och intressant och skulle ge mig ett försprång. I och med att vi var så tidigt ute hade vi ingen konkurrens utan programmet i kombination med mitt företags tjänster var i princip själv säljande, säger Ossi Sopen-Luoma och tillägger: I dag måste vi skriva offerter till höger och vänster, våra konkurrenter är hack i häl på oss och det är tyvärr priskonkurrens också. Om utvecklingen från början drevs som ett partnerskap mellan Ossi Sopen-Louma och Netvisor, har den i dag allt mer kommit att drivas av företagens efterfrågan. Programvaruleverantörerna säljer programmen direkt till företagen som sedan vänder sig till redovisningskonsulterna och frågar: Vilka program stödjer ni? Det är enkelt för kunden att byta byrå. Jag brukar säga: Om du inte är nöjd med vår service är det lätt för dig att byta byrå, vi hjälper gärna till med det så att det går smärtfritt men det är inget vi har erfarenhet av! den finska automatiseringen har drivits i framgångsrikt partnerskap mellan programvaruleverantörer och redovisningsbyråer, som har dragit kunder till varandra. Men det innebär också att det är ständiga förhandlingar om vem som ska tjäna på en nyförsäljning, berättar Ossi Sopen-Luoma. Hans absolut viktigaste råd, utöver att tänka nytt och agera snabbt, är att se över sin prissättningsmodell så snart man gett sig in på automatisering. Automatisering innebär att en dator gör grovjobbet, men bygger på att kunden, programvaruleverantören och redovisningskonsulten tar ansvar för sina respektive delar. Redovisningskonsulten förväntas att bidra med spetskompetens i form avanalys och beslutsunderlag för affärer. Frågan är hur den tjänsten ska värderas? Det viktigaste är att så snabbt som möjligt och i största möjliga mån gå in för fasta priser. Det var två år sedan som Rantalainen tog steget att bli en helt automatiserad Redovisningsbyrå. Men prissättningen halkar fortfarande efter. Vi är ett gammalt bolag med anställda som har långvariga kundkontakter. De är lojala med sina kunder och glömmer vem som betalar ut deras lön, skämtar Ossi Sopen-Luoma. Från beslutet har det tagit drygt två år att ställa om verksamheten till att bli fullt ut automatiserad. Första året tär det på lönsamheten, det är investeringskostnader och omställningskostnader och en utmaning ur personalsynpunkt. En del gillar inte förändringar. Andra gillar det så mycket att de passar på att starta eget. När de inser att det räcker att ha en dator och några kunder samt rätt att använda programvaran över nätet, väljer några att starta helt egen låda, säger Ossi Sopen-Luoma. som den entreprenör han är försöker han alltid att se runt hörnet. Företaget har lett den tekniska utvecklingen i Finland och samtidigt kunnat erbjuda ett familjeföretags känsla för sina kunder och varit ledande på service. Vad blir nästa konkurrensfördel? Kanske ökad internationalisering? Kanske ett ökat inslag av artificiell intelligens? Ossi Sopen-Louma leker även med tanken att utveckla sin egen programvara, kanske inte från grunden, men att konceptualisering den unika tjänst som är resultatet av Ranatalainens framgångsrika arbete med olika mjukvaror. På så vis skulle tröskeln att byta byrå bli högre och kunderna mindre lättrörliga. Men jag är ju själv entreprenör och jag skulle inte gilla att bli inlåst, säger han. rakel lennartsson tips: Automatiserad bokföring spara kontorsyta Vid senaste flytten av ett (1) av sina 17 kontor gick Rantalainen ned från 800 till 500 kvadratmeter kontorsyta. Men den största vinsten uppstår när stora mängder papper inte längre behöver hanteras. ta hem vinsten Har företaget inte bytt prissättningsmodell tidigare är det nödvändigt att göra det i samband med automatiseringen. När arbetet kan gå upp till betydligt snabbare håller det inte längre att ta betalt för timmar. köparens marknad I Finland finns det tre konkurrerande leverantörer av program för automatisk bokföring: Fivaldi, NetvIsor och Procounter. Kunderna väljer program och förväntar sig att deras redovisningskonsult ska kunna hantera det ena lika bra som det andra

10 Fokus: Automatiseringen del 2 Fokus: Automatiseringen del 2 Hur påverkar automatiseringen din affärsmodell? foto: christian gustavsson Hur ska man prissätta en tjänst när det inte längre är nedlagd tid, utan kundens upplevda värde som räknas? Det är den stora frågan, menar Ulla Hemmi. Mjukvarurobotar ryms i en läsplatta. ulla hemmi, vd på företaget Opus Capita, är civilekonomen som arbetat med data och kommunikation sedan mitten av 1980 talet. Hon har följt de nordiska ländernas IT-försprång ut i världen, men ser att det finns en stor effektiviseringspotential inom ekonomiområdet. industriarbetarna har sett den industriella revolutionen både komma och gå, men nu är det tjänstemännens tur. Särskilt ekonomi området tycks ha varit fredat från stora förändringar. Många som arbetar på ekonomiavdelningar är välutbildade vilket förmodligen har skyddat dem från att bli utbytta mot datorer. Men automatiseringen är en möjlighet att få arbeta högre upp i värdekedjan med mer stimulerande arbetsuppgifter. Ulla Hemmi tvekar inte att kalla omställningen för den nya industriella revolutionen. Automatiseringen pressar produktionskostnaderna samtidigt som det innebär en potentiell värdeökning för kunden, säger hon. I dag finns det mjukvarurobotar som kan göra samma sak som människor, fast snabbare och bättre. Fördelen med robotar är att de aldrig gör fel, de försöker exempelvis aldrig ta några genvägar, säger Ulla Hemmi. automatisering handlar om att ersätta manuella arbetsuppgifter eller hela processer med IT eller robotar. Ja, inga plåtgubbar utan mjukvarurobotar, som Ulla Hemmi påpekar. I praktiken handlar det om automatisk matchning av data. Exempelvis kan en dator matcha en inköpsorder mot ett ramavtal eller en leverantörsfaktura mot en inköps order, vilket är steg på vägen mot automatisk attestering och helautomatiserade fakturaflöden. Konteringen kan också automatiseras. Jag tror inte på en generell standard, men inom ett företag går det att automatisera konteringen genom att upprätta en struktur och ett regelverk som passar före taget, säger Ulla Hemmi. Den stora frågan är hur automatiseringen påverkar ditt företags affärsmodell, det vill säga vad du tjänar pengarna på. Hur räknar man ut priset på en tjänst när det inte längre är nedlagd tid utan upplevt värde som ska mätas? I verkligheten är dagens prissättningsmodell kostnadsbaserad, men i och med automatiseringen gäller det att börja fundera på värdet av ett bra bokslut, säger Ulla Hemmi och menar att det handlar om att ta reda på nyttovärdet av sin tjänst. Om man arbetar med fasta priser bör man tänka på att bygga in ett volymvillkor, tipsar Ulla Hemmi. Det tvingar dina kundföretag att göra bra prognoser och hjälper dig att planera ditt arbete under året så att du får en jämn resursfördelning. en förbluffande liten andel jobbar automatiserat i dag. Ulla Hemmi tror att det kanske rör sig om tio procent av företagen. Det betyder att det finns en stor potential, särskilt för dem som är tidigt ute. Om fem år kommer de flesta att ha provat och om tio år tror jag att automatiseringen är en självklarhet, säger hon. Men kom ihåg att implementeringsfasen alltid blir längre än man kalkylerat med, säger Ulla Hemmi. rakel lennartsson Exempel på tjänster som kan automatiseras bokföring fakturaflöden kontering attestering en inskannad faktura har ingenting med automatisering att göra utan är bara en digital bild av en pappersfaktura. För att kunna automatisera fakturaflödet krävs en riktig e-faktura. Finns det även ett digitaliserat leverantörsavtal kan en mjukvarurobot, som är rätt programmerad, i princip kontera och attestera fakturan. en robot kan titta, peka och klicka men den kan inte dra slutsatser. Däremot finns det så kallade självlärande system som är en form av artificiell intelligens som kan fånga upp trender ur en erfarenhetsmassa eller återkommande data. vid prissättning, tänk fast pris och nyttovärde. I takt med att byrån automatiserar sitt arbete ökar marginalen. Men det kan ta längre tid än beräknat så justera prisnivån allt eftersom. Senare i vår kommer Automatiseringen del 3, om prissättningsmodeller 18 19

11 Peter Malmqvist Kvalificerad revisor Revisorsnämnden (RN) söker dig som är eller har varit auktoriserad eller godkänd revisor och som vill bidra till att utveckla revisionskvaliteten. Du har flerårig erfarenhet av lagstadgad revision. Vi är intresserade både av dig som är auktoriserad eller godkänd revisor och av dig som har varit auktoriserad eller godkänd revisor tidigare, men på senare år övergått till annan verksamhet och nu arbetar t.ex. på en myndighet eller som internrevisionschef eller ekonomichef på ett större företag. RN är regeringens expertmyndighet i frågor om revisorer och revision. RN:s verksamhet syftar bl.a. till att upprätthålla förtroendet för revisorers verksamhet och för auktorisationssystemet. RN har två övergripande uppgifter. Den ena är att utöva tillsyn över revisorer. Den andra är att se till att det finns kvalificerade revisorer i landet. RN har ca 25 anställda. De flesta är kvalificerade revisorer eller jurister. Myndighetens lokaler ligger centralt på Östermalm i Stockholm. Är du intresserad hittar du mer information på Revisorsnämndens hemsida, Snabbt och smidigt med e-tjänster Hos Bolagsverket hittar du som företagare eller ombud flera e-tjänster som förenklar ditt dagliga arbete. Du kan till exempel ändra styrelse, söka ett ärende eller kolla om en årsredovisning kommit in. Du kan även få den senaste informationen om Sveriges företag. Snabbt och enkelt. Genom bolagsverket.se får jag tillgång till mycket av det underlag jag behöver i mitt jobb som konsult. Webbsidan är smidig och arbetet går snabbt, jag slipper printa och tänka på att hinna till brevlådan. Helene Mårtensson Auktoriserad redovisningskonsult, Halmstad Vad är rätt avkastningskrav? Företagsvärderingens svartaste av alla svarta lådor gäller avkastningskravet. Inom IFRS blir avkastningskravet ett problem när ett nedskrivningstest av främst goodwill/dotterbolagsaktier ska genomföras. Då ska en kassaflödesvärderingsmodell användas. I sin enklaste form kan modellen skrivas evigt utdelningsbart kassaflöde dividerat med avkastningskravet (ofta förkortat WACC, weighted average cost of capital). Den enskilt viktigaste faktorn vid värdering är avkastningskravet. Beräkningen består av en riskfri ränta, oftast en tioårig statsobligationsränta, samt en riskpremie, eftersom investeringar i företag är riskfyllda. En premie kring 5 procent dominerar, vilken justeras upp eller ner beroende på om det enskilda företaget anses mer eller mindre riskfyllt än genomsnittsbolaget. Låt oss ta ett exempel. Antag att ett företag förväntas dela ut ett överskott i all evig tid på 100 miljoner kronor per år. Med en riskfri ränta på 3 procent, samt 5 procents riskpremie blir avkastningskravet 8 procent och företaget kan värderas till 1250 miljoner kronor (100/8% = 1 250). Om avkastningskravet faller till 6 procent för att obligationsräntan faller till 1 procent, skulle värdet i teorin öka till miljoner (100/6% = 1667). många ifrågasätter om sambandet mellan värde och statsobligationsränta verkligen är så här direkt. I Sverige ligger den tioåriga obligationsräntan på 0,9 procent. Det är extremt lågt jämfört med det tioåriga snittet på 3,0 procent eller det tjugoåriga på 4,6. Med extremt låg ränta borde vi alltså handla bolag till extremt höga värden, men det gör vi inte. Det finns nämligen en koppling mellan fallande ränta och fallande tillväxt. I mitt exempel borde därför prognosen om ett normalt överskott på 100 miljoner kronor dragits ner när obligationsräntan faller. Prognostiserar vi i stället ett överskott på 75 miljoner kronor vid 6 procents avkastningskrav blir bolagets värde fortfarande miljoner (75/6%). För att få ett grepp om kopplingen mellan obligationsränta och vinsttillväxt har jag analyserat BNP-utvecklingen i de stora länderna i den gamla världen, alltså USA, Japan och Europas fem största länder. Det kan konstateras att tillväxten de senaste 15 åren gått ner från ungefär 2,8 procent per år, till 1,6 procent (mätt som ett femårigt genomsnitt). Samtidigt har den tioåriga obligationsräntan dalat från 4,8 till 2,1 procent. Skillnaden mellan BNP-tillväxt och ränta för hela perioden ligger på i genomsnitt 1,8 procent. Granskar vi en ännu längre tidsperiod, med start 1950, blir tillväxtmönstret likartat, men obligationsrän- tan utvecklas något annorlunda. Här avser mätningen enbart USA, eftersom jag saknar långsiktig statistik för andra länder. Precis som i den förra mätningen har BNP-tillväxten dalat, från 5,1 procent till 2,5 procent (tjugoårigt genomsnitt). Mönstret för obligationsräntan är dock annorlunda. Under 50- och 60-talet låg tillväxt och obligationsränta på ungefär samma nivå. Under 70- och 80-talet var dock obligationsräntan 4-5 procent högre än BNP-tillväxten, för att de senaste 20 åren ligga ungefär 2 procent över. Min modell utgår från att fallande ränta och fallande tillväxt går hand i hand. Obligationsräntan i avkastningsberäkningen ersätts därför med en beräkning baserad på den femåriga genomsnittliga BNP-tillväxten, ökad med 2,0 procentenheter (baserat på de BNP-analyserna ovan). Med dagens genomsnittliga tillväxt på 1,5 procent för den gamla världen, skulle obligationsräntan ersättas med en faktor som beräknats till 3,5 procent. Detta gäller på lång sikt. Med extremt låg ränta borde vi alltså handla bolag till extremt höga värden, men det gör vi inte. Aktuellt från FAR Akademi på kort sikt måste emellertid den extremt låga räntan tillåtas påverka värderingen. Det sker genom att dela upp från värderingen i två delar en kortsiktig, där vi prognostiserar varje års kassaflöde under ett visst antal år, samt en långsiktig del, där kassaöverskottet antas vara evigt, som i ovanstående exempel. Detta är en vanlig uppdelning bland analytiker. Den kortsiktiga prognosen bukar ligga på tio år, men vid nedskrivningstest enligt IFRS är den maximerad till fem år. Under denna kortsiktiga del diskonterar jag varje års prognostiserade kassaflöde med ett avkastningskrav baserat på en prognostiserad Händer obligationsränta. Med dagens låga obligationsränta ger detta i JAn/FeB ett något högre värde än om ett konstant Obestånd långsiktigt och konkursrätt avkastningskrav använts. Mot slutet av prognosperioden ska det räntebaserade avkastningskravet Östersund 13 januari ett lunchseminarium sammanfalla med mitt BNP-beräknade Kvalificerade långsiktiga avkastningskrav. ur ett K-perspektiv årsredovisningsfrågor Uppdelningen i en kort- och långsiktig Stockholm del januari kan tyckas naturlig, men konstigt nog bygger God redovisningssed i bostadsrättsföreningar är en värderingsteorierna på att avkastningskravet konstant för hela prognosperioden. Uppdelningen Stockholm 15 januari i två prognosdelar görs enbart för att underlätta K3 övergångsfrågor & fördjupning en prognos av företagets kassaflöde. Naturligtvis är det lika rimligt att använda ett varierande Stockholm januari Välj en eller två dagar! avkastningskrav, som ett varierande kassaflöde. intäktsredovisning K2/K3 Göteborg 22 januari känner du dig fullärd? Gör inte det. Detta är bara en del av problemen. I nästa artikel Lyckas återkommer med rapportering peter malmqvist till kund jag till riskpremien, de fem procenten, Göteborg som lättvindigt bakats in i ovanstående beräkningar. Även 23 januari är finansanalytiker. intäkter och kontroller nummer av. denna siffra kräver närmare eftertanke. Stockholm 26 januari Månadens utbildning: Nyhet K3 frivillig tillämpning för mindre företag Kommande kurser Skattenyheter Webbinarium 27 januari FArs Skatteträff Stockholm 28 januari Han skriver i vartannat peter.malmqvist@eqr.se 21

12 Karriär: Att jobba på RN Karriär: Att jobba på RN Problemlösning högt på agendan för Revisorsnämndens revisorer älskar du revisionsmetodik och taggas av problemlösning? Då kanske ett jobb på Revisorsnämnden (RN) kan vara nästa steg i karriären. har träffat Christina Lundin, Mathias Byström och Olle Herolf, som efter lång erfarenhet från byråvärlden valde att börja arbeta på RN. Text: Pernilla Halling Foto: Christian Gustavsson Intellektuell stimulans. Det är den gemensamma nämnaren när Christina Lundin, Olle Herolf och Mathias Byström beskriver vad de uppskattar mest med jobbet på RN. Det är första riktiga jobbdagen efter julledigheten, och på Revisorsnämnden är de flesta medarbetarna nu åter på plats. Här finns ungefär lika många revisorer som jurister, och arbetet sker oftast i team där båda kompetenserna är representerade. RN, som är statens myndighet för revisorsfrågor, har två huvuduppgifter: att se till att det finns kvalificerade revisorer och att utöva tillsyn över revisorerna. I grunden handlar det om att upprätthålla förtroendet för revisorsfunktionen. Christina Lundin har snart arbetat ett halvår på RN. Efter drygt 26 år som revisor inom PwC kom längtan efter något nytt. När jag fyllde femtio insåg jag att jag hade drygt tio år kvar att arbeta och kände att jag ville göra något annat. När jag fick höra att RN sökte personal blev jag intresserad. Jag brinner ju för branschen och det här är ett sätt för mig att bidra till förbättringar, säger Christina Lundin. Den praktiska erfarenheten av revision är en viktig pusselbit i arbetet, och därför är gedigen erfarenhet av revisionsarbete ett krav när RN anställer revisorer. Jag tar med mig alla mina 26 år som revisor in i det här arbetet. Det är oerhört spännande och stimulerande att få bygga vidare på all min samlade erfarenhet, säger Christina Lundin. Mathias Byström, som har närmare ett och ett halvt år bakom sig på RN, lockades av den intellektuella utmaningen. Jag är intresserad av metodik- och kvalitetsfrågor, och när jag hörde att RN sökte revisorer kände jag att det skulle passa mig. Här är det ständig problemlösning och det känns bra att bidra till att upprätthålla förtroendet för revisorskåren, säger Mathias Byström. Att arbetstempot är jämnare än ute på byråerna var också ett plus. Visst har vi mycket att göra här på RN, men arbetet är mer jämnt fördelat över tiden. Jag är småbarnsförälder och kände att det passade mig, säger Mathias Byström. Både Christina Lundin och Mathias Byström kan behålla sin auktorisation, i och med dispens från anställningsoch verksamhetskravet. Något de ser som en stor fördel. olle herolf är pensionär, och knuten till RN som expert på konsultbasis sedan Han har ett stort intresse för revisionsteori och efter en lång karriär inom PwC tyckte han att han hade en hel del kvar att tillföra branschen. Nästan alla nämndens ärenden är teoretiskt intressanta, och det är en betydligt högre andel problemlösning än i arbetet på en revisionsbyrå, säger Olle Herolf. Intellektuell stimulans är den gemensamma nämnaren när Christina Lundin, Mathias Byström och Olle Herolf beskriver vad de uppskattar mest med arbetet på RN. Det är mycket analys, och den får ta tid. Det måste ju vara rättssäkert, så det måste alltid fakta: 3 revisorslagen Revisorsnämnden skall: 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer och registrerade revisionsbolag, 3. pröva frågor om disciplinära och andra åtgärder mot revisorer och registrerade revisionsbolag, samt 4. ansvara för att god revisorssed och god revisionssed utvecklas på ett ändamålsenligt sätt.

13 Karriär: Att jobba på RN Karriär: Att jobba på RN fakta: Christina Lundin ålder: 52 år. utbildning: Civilekonom. jobbar på rn sedan: 1 september tidigare arbete: 26 år som revisor på PwC. fakta: Olle Herolf ålder: 69 år. utbildning: Civilekonom. jobbar på rn sedan (som konsult): tidigare arbete: 38 år som revisor på PwC. Har dessutom deltagit i översättningen av ISA till svenska och skrivit boken Nyckeln till ISA. fakta: Mathias Byström ålder: 43 år. utbildning: Civilekonom. jobbar på rn sedan: 1 september tidigare arbete: 10 år som revisor på KPMG, 6,5 år som revisor på BDO. fakta: Antal anställda på RN Jurister: 9 (inklusive chefsjurist och myndighetschef). Revisorer: 7 (inklusive chefsrevisor). Övriga: 8. finnas tid att analysera varje ärende, säger Olle Herolf. Christina Lundin instämmer. Det kan ju faktiskt handla om att dra in en yrkeslicens, och då måste arbetet göras grundligt. Det blir per automatik en hel del juridik, vilket till stor del är ett nytt område för mig och det är givetvis spännande och utvecklande, säger hon. För den som är intresserad av teoretiska aspekter på revision, finns det alltså en del att bita i. Varenda ärende innehåller revisionsteori, säger Olle Herolf. Mathias Byström instämmer. Det kan handla om något som aldrig har prövats tidigare och då är det verkligen spännande, säger han. För en utomstående kan det kanske verka nördigt. Men för den intresserade och kunnige kan de små detaljerna utgöra de verkliga spänningsmomenten. Ja, det kan verka nördigt i kubik. Men väldigt spännande och kul, säger Christina Lundin. Den kollegiala stämningen på RN är ytterligare ett starkt vägande skäl till att Christina Lundin, Mathias Byström och Olle Herolf trivs så bra på RN. De som arbetat länge vid nämnden delar på ett frikostigt sätt med sig av sin kunsakp och svåra frågor dryftas ofta med flera för att man ska få fram en i alla avseenden korrekt bedömning, säger Christina Lundin. Revisorerna på RN arbetar framför allt med tillsyn. Det handlar bland annat om att bereda ärenden som grundar sig på en anmälan om avvikelse från god revisorssed eller god revisionssed och att delta i handläggningen av ärenden om förhandsbesked. Revisorerna genomför också kvalitetskontrollinspektioner av de större revisionsbyråernas revision av börsnoterade företag och andra företag av allmänt intresse. Att svara på remisser är också ett viktigt, återkommande inslag i arbetet. oftast sker arbetet i ett team, med en revisor och en jurist. Vem som drar det tyngsta lasset beror på ärendets karaktär. I alla ärenden kompletterar juristen och revisorn varandra i utredningsarbetet. Vi har dessutom förvaltningsrättsliga regler att ta hänsyn till när vi hand lägger ett ärende och där krävs juristens kompetens, säger Mathias Byström. När ett disciplinärende kommer in till nämnden går teamet igenom handlingarna och begär in relevant revisionsdokumentation för genomgång. Därefter skickas ett antal frågor till den berörda revisorn. Utifrån svaren skrivs en promemoria som sedan skickas till revisorn, som får möjlighet att komma med synpunkter. Efter det föredras ärendet i tillsynsnämnden som fattar ett beslut. Om RN finner att det är utrett att revisorn har åsidosatt sina skyldigheter blir det en disciplinär åtgärd; som kan vara erinran, varning eller upphävande av revisorns godkännande eller auktorisation. Ett ärende kan också avskrivas under processens gång. Hur det känns det då att granska sina branschkollegor? Syftet är ju att stärka förtroendet för revisionsfunktionen och jag känner inte att jag har några problem med Det kan verka nördigt i kubik. Men väldigt spänn an - de och kul. att utreda och bedöma andra revisorers arbete. Dock är det så att jag varken får eller vill delta i utredningen av ärenden där revisorer som jag har eller har haft en personlig relation till sedan tidigare eventuellt skulle vara inblandade, säger Mathias Byström. Christina Lundin och Olle Herolf instämmer. Men visst finns det svårigheter i arbetet. En av de stora utmaningarna är att lyckas tänka bort information som tillkommit i efterhand, det vill säga när man har facit i hand. Det gäller att föreställa sig hur situationen var när revisorn gjorde sin granskning. Gjorde han eller hon en vettig riskbedömning? Det är inte alltid helt enkelt, men den inställningen måste man alltid ha, säger Olle Herolf. en annan klurighet är att få fram information som eventuellt undanhålls i ett ärende. Man måste fråga sig varför anmälan gjordes? Det är ju inte alltid som den som anmäler, eller den anmälda revisorn, lämnar all information, säger Christina Lundin. Och här spelar juristerna en central roll genom att säkerställa rättssäkerheten i processen. Som ett komplement till revisorns praktiska erfarenhet av yrket. Vi vet ju hur en revision går till i verkligheten, inte bara teoretiskt. Det handlar inte bara om regelsystemet, utan man måste kunna se var riskerna fanns. Ibland är det ju faktiskt så att det var omöjligt för revisorn att upptäcka fel och brister, säger Olle Herolf. tillsyn Revisorsnämndens (RN:s) tillsynsverksamhet består av fyra delar: Systematisk och uppsökande tillsyn (SUT). Genom SUT-verksamheten undersöker RN kvaliteten i vissa utvalda revisorers och registrerade revisionsbolags verksamhet. Om det framkommer allvarliga brister öppnas ett disciplinärende för att pröva om en disciplinär åtgärd ska vidtas. De stora revisionsbyråernas revision av främst marknadsnoterade bolag kvalitetskontrolleras regelbundet inom ramen för ett särskilt SUT-projekt. Löpande kvalitetskontroll. Alla revisorer är föremål för löpande kvalitetskontroll. RN kontrollerar de revisorer som reviderar företag av allmänt intresse. För övriga revisorer, som är medlemmar i FAR, utförs kontrollen av FAR. Icke FAR-anslutna revisorer kvalitetskontrolleras av RN. Disciplinärenden. Disciplinärenden kan initieras av anmälningar från till exempel andra myndigheter, revisionsklienter och privatpersoner. RN kan också öppna disciplinärenden på eget initiativ. Om RN:s utredning visar på brister i den granskade revisorns eller det granskade revisionsbolagets verksamhet vidtas någon form av disciplinär åtgärd; erinran, varning eller upphävande av revisorns godkännande eller auktorisation. Förhandsbesked. Genom förhandsbesked kan RN på förhand pröva vissa frågor bland annat om oberoende.

14 i karriären Dynamiska duor Dynamiska duor i karriären foto: karin björk MÖT HELENA ADRIAN & MATS OLSSON, MARGARITA & GÖRAN JOHANSSON OCH HANNA & PETER REXHAMMAR KOMPLETTERA men inte KONKURRERA Helena Adrian & Mats Olsson. Vad driver ett par att arbeta tillsammans och hur påverkar det förhållandet, och affären? blev nyfiken på dynamiken i en relation där makarna både lever och arbetar ihop, vilket är vanligare än man kanske tror. Text: Rakel Lennartsson foto: christian gustavsson foto: christian gustavsson Läkarna har rekordet var fjärde läkare lever tillsammans med en annan läkare, enligt Statistiska Centralbyrån (Vanligt att träffas på jobbet? SCB, 2012). Revisorer är inte upptagna i denna mätning, men jämförbara yrken, som jurist och tandläkare, ligger också i topp på listan över yrkesgrupper där det finns en stark tendens att bilda par med en kollega. En förklaring till varför man väljer en partner inom samma yrke kan vara att man har liknande utbildningsnivå, skriver SCB. Tidigare forskning visar att personer som gifter sig med varandra ofta är lika när det gäller sociala egenskaper som exempelvis utbildningsnivå. Detta stämmer på paren i reportage. De är välutbildade, ambitiösa och upplever sig som jämställda. En annan gemensam nämnare är att de tycks vara individualister som hittat sin jämlike. De hade kanske kunnat ha högre timpenning på en stor byrå, men väljer hellre friheten att kunna disponera sin tid som man vill är en fördel om man ska jobba nästan jämt. ett problem som alla egenföretagare brottas med är att det är svårt att stänga av jobbet. Om man dessutom arbetar ihop med sin livskamrat, flyter arbete och fritid ihop än mer. Men detta är som två sidor av samma mynt, en fördel och en nackdel på samma gång. Den givna fördelen är att ens partner har förståelse för att man ständigt tänker på jobbet. Och, än bättre, partnern finns alltid där som ett bollblank. Det är väldigt skönt att man kan slänga ur sig det medan man står och rakar sig på morgonen, säger Mats Olsson, som driver Adrian & Partners tillsammans med sin livskamrat Helena Adrian. De korta beslutsvägarna som uppstår när man lever under samma tak 24 timmar om dygnet och känner varandra utan och innan är en stor fördel. Men ibland kan man behöva en paus. Margarita och Göran Johansson som driver egen byrå i Nacka utanför Stockholm har bestämt sig för att stänga av telefonerna när de kommer hem och inte prata om jobbet, utan göra andra saker. men så har det naturligtvis inte alltid varit. Dynamiken som uppstår mellan två komplementära individer kan bli ganska ostoppbar. För det är gemensamt för alla paren i reportaget att de är lika, men samtidigt har olika egenskaper och kompletterar varandra i stället för att konkurrera med varandra. Margarita & Göran Johansson. Peter & Hanna Rexhammar

15 i karriären Dynamiska duor Dynamiska Profilen duor i i karriären Hanna & Peter DE STARTADE MED ett tomt bankkonto. 24 år senare är de gifta, har egen hästgård och driver den prisbelönta revisionsbyrån Deskjockeys. Hanna och Peter Rexhammar hittar sin styrka i gemensamma värderingar. foto: christian gustavsson 2001 FUSIONERADE makarna Helena Adrian och Mats Olsson sina byråer, och grundade Adrian & Partners byrån som inte är rädd att sticka ut. Det började med att Hanna tog över Peters tjänst på BDO, när han skulle börja plugga. Några månader senare var de ett par. Hanna berättar att det var Peters handstil som först väckte hennes intresse. På den tiden var det fortfarande mycket handskrivet, det var ju innan internet och datorernas genombrott. Jag minns att jag noterade vilken otroligt fin handstil den där killen hade, och det gjorde mig nyfiken. foto: karin björk INOM NÅGRA MÅNADER träffades de två genom personalaktiviteter på BDO, dit även före detta medarbetare var inbjudna. När de väl blivit ett par gick allting snabbt. Gemensamma värderingar och gemensamma mål i livet har varit deras kitt och drivkraft. Sedan vi träffades har vi haft gemensamt bankkonto. Vi hade i och för sig inga pengar, vi var ju unga då, säger Hanna Rexhammar. De kommer från liknande förhållanden. Båda är enda barnet till strävsamma föräldrar, som inte haft några höga inkomster, men som levt i närheten av samhällets elit. I Hannas finska släkt finns storföretagare och riksdagsmän, hennes föräldrar var entreprenörer. Peter är uppvuxen i en vaktmästarbostad på Villagatan på Östermalm i Stockholm, bland entreprenörer och diplomatbarn. Vi kommer från enkla förhållanden men har samtidigt alltid vetat att man kan bli något. Vår gemensamma drivkraft har varit att få det bättre ställt än våra föräldrar och samtidigt trivas med livet. SOM ENSAMMA delägare i revisionsbyrån Deskjockeys med 15-talet anställda jobbar de nästan jämt och tar inte så ofta gemensam semester, utan försöker i stället att njuta av så mycket de kan i vardagen. Eftersom vi lever ett så intensivt liv ihop tror jag faktiskt att vi kopplar av bäst på varsitt håll. Den ena kan koppla bort både företaget och gården då man vet att den andra är hemma och sköter allt, säger Hanna Rexhammar. När de blev ett par var dealen att Hanna skulle få fortsätta med sitt intresse för travhästar om Peter fick se alla matcher i fotbolls-vm. Jag hade ingen aning om hur många det var, skrattar Hanna. Med tiden har de kommit att dela vissa intressen. Det var faktiskt jag som föreslog att vi skulle köpa en egen häst, säger Peter Rexhammar. Vad är det bästa och sämsta med att driva byrå som äkta makar? I och med att vi är tillgängliga för varandra hela tiden är beslutsvägarna korta och problemlösning går snabbt. Var och en tar ansvar för sin del, men vi kan också åtgärda problem snabbt om de uppstår. Nackdelen är att arbete och fritid flyter ihop, säger Peter Rexhammar. Hanna och Peter känner sig lika på många sätt. Samtidigt har de olika styrkor och svagheter som gör att arbetsfördelningen sker naturligt: Peter är en administrativ talang av stora mått, medan Hanna är utåtriktad och social med hundraprocentigt kundfokus. Kunderna däremot, har fortfarande bilden av att en revisor ska vara man. Speciellt när jag var yngre hände det att kunderna inte ens tittade på mig när vi hade gemensamma möten. Vi har fortfarande problem med att Peter måste ta fler kunder initialt, för att så småningom slussa över dem till mig. Män åtnjuter ett självklart förtroende medan vi kvinnor får jobba hårdare för det, säger Hanna Rexhammar. fakta: Familjen Rexhammar hanna rexhammar 49 år. peter rexhammar 50 år. gifte sig: (Har varit ett par sedan 1991.) verksamhet: Äger och driver Deskjockeys med 15-talet anställda. Deskjockeys vann 2014 titeln Årets framtidsbyrå. Mats & Helena De är ett svartklätt men färgstarkt par. Ett stort mått av engagemang kring yrkesfrågorna förenar dem. Det är roligare att påverka än att bli påverkad, säger Mats Olsson som bland annat är FAR:s representant i IFAC:s kommitté för små och medelstora företag. Han har även en bakgrund på Skatteverket där han hade kunnat fälla folk på löpande band, men bytte sida eftersom han tyckte att det skulle vara roligare att arbeta förebyggande. För min del handlar det om utveckling och förändring. Det är inte bra som det är, utan det ska vara på något annat sätt. Det handlar om kreativitet, jag vill alltid skapa något nytt, säger Helena Adrian. Helena är gift för tredje gången. Men i Mats har hon hittat en person som accepterar att hon alltid tänker på jobbet och får sina bästa idéer vid poolkanten i Thailand. Med tanke på hur vi är som personer är det nog ganska bra att vi driver företag ihop, även om vi från början hade bestämt oss för att hålla isär våra verksamheter, säger Mats Olsson och fortsätter: Vi korsbefruktar varandra och blir starkare, samtidigt som vi är olika och kompletterar varandra. Det är få områden som vi konkurrerar på när det gäller våra starka och svaga sidor. Helena drar iväg och Mats håller tillbaka. Helena har bristande impulskontroll, säger Mats. Och Mats är så jädra långsam och kan aldrig bestämma sig, replikerar Helena blixtsnabbt. Båda skrattar. De skrattar mycket. Men det var inte meningen att de skulle bli ett par. Första gången Helena såg Mats tänkte hon: Bara han inte sätter sig vid vårt bord. Mats Olsson, å sin sida, menar att han mycket väl kan ha satt sig där för att Helena var en av få kvinnor i sammanhanget. De lärde känna varandra i dåvarande FAR:s lokalverksamhet i Västsverige. Båda var frånskilda med barn varannan vecka. Inför ett skollov visade det sig att båda hade planerat att åka på äventyrsbad med barnen. Varför inte åka ihop? Barnen fann varandra direkt och hade jättekul och ville träffas igen. Vi gick på bio och gjorde allt möjligt. Efter några månader sa vi att vi kanske borde gå på bio själva någon gång, berättar Helena. BIOBESÖKET LEDDE till giftermål. De hade varsin revisionsbyrå med sig in i boet. Tre år senare fusionerade makarna de två byråerna och grundade Adrian & Partners. I dag är de fem delägare. Modellen är ett så kallat true partnership, vilket innebär att delägarna delar lika på vinsten. Ens engagemang ska inte vara ekonomiskt relaterat utan relaterat till företagets och branschens utveckling. Dessutom är det aldrig någon som gör något internt arbete om var och en är sin egen resultatenhet, säger Helena. Så länge hon är ensam styrelseledamot i Adrian & Partners ligger fokus på att utveckla verksamheten, inte dra ned på kostnaderna. En dyr vana som byrån skaffat sig är julkorten. Varje medarbetare ansvarar för att skaffa sin kostym och rekvisita för sin roll enligt årets tema, som ofta har morbida eller satiriska inslag. Lokal bokas och fotografen flygs in från Stockholm. Det är jättedyrt, men nu kan vi inte sluta. Gamla kunder som lagt ned verksamheten hör av sig och ber om att få julkort ändå, säger Helena Adrian. fakta: Familjen Adrian Olsson helena adrian 52 år med barnen Carl 24 år och Karin 31 år. mats olsson 54 år, med barnen Linnea 25 år och Andreas 27 år. gifte sig: verksamhet: Äger och driver Adrian & Partners med anställda samt ägare till Adrian & Partners redovisning med 7-8 anställda. Helena är ledamot i FAR:s policygrupper för revision och skatt. Mats är ledamot i IFAC:s kommitté för små och medelstora företag

16 i karriären Dynamiska duor Margarita & Göran HÅRT ARBETE, men en frihet som de inte skulle vilja vara utan. Så beskriver Margarita och Göran Johansson livet med egen byrå. Att alltid stötta varandra och utvecklas med livets olika skeden har varit deras framgångsrecept. De träffades redan som studenter på Stockholms universitet. Målmedvetenheten och arbetsmoralen har de haft gemensamt sedan dess. Vi var ett gäng som kom åtta på morgonen och stannade till fem. Vi skötte studierna som ett heltidsjobb och tog gemensamma mat- och fikapauser, berättar Margarita. Hon läste språk och blev så småningom rättstolk, medan Göran pluggade ekonomi. De gifte sig och 1985 kom första barnet samtidigt som Göran Johansson tog över revisionsbyrån efter sin mamma och morbror. Det blev en rivstart, eftersom morbrodern blev oväntat sjuk kort tid därefter. Jag jobbade dygnet runt. För att härda ut beställde vi vår första långresa, berättar Göran Johansson. Margarita fyller i: Det är lättare att acceptera en sådan situation när båda är inblandade i företaget. Jag visste hur viktigt det var för oss att företaget fungerade och jag hade stor respekt för vad familjen hade byggt upp. EFTER NÅGRA ÅR började Margarita sköta byråns fakturering och har sedan successivt tagit mer och mer ansvar. Verksamheten har utvecklats med livet expanderat och krympt, flyttat hem och flyttat ut, i olika skeden. Lika praktiskt som det var att under småbarnsåren ha hemmakontoret i gäststugan på tomten holken lika skönt var det att vidga vyerna, när barnen var utflugna och inte längre behövde passning hemma. Då flyttade verksamheten in i en vacker kontorsfastighet med utsikt vid Nacka Strand. I dag arbetar båda heltid i byrån, Margarita har vidareutbildat sig för att kunna bli auktoriserad redovisningskonsult (utan att använda övergångsreglerna) och fungerar sedan i maj förra året som kontorschef. Vi försöker styra upp verksamheten som om det vore ett större företag och arbeta professionellt, säger Margarita. Bland annat har de inlett ett samarbete med en kollega från en större byrå, som kommer in och coachar paret. Vi behöver någon som ser oss med andra ögon och ställer de kritiska frågorna om verksamheten, säger Göran Johansson. När man är ett så sammansvetsat team som Margarita och Göran, är det mycket kommunikation som sker ordlöst. Vi har så mycket kunskap om varandra vet hur den andra reagerar i olika situationer, säger Margarita. Samtidigt är båda väldigt kommunikativa och det har hjälpt paret att ta sig igenom svårigheter. Som när deras tredje barn, sonen Joakim, dog vid födseln. Vi hade sorgen tillsammans och pratade hela tiden. Det var jättejobbigt, men vi klarade krishanteringen och det är en erfarenhet som har svetsat oss samman ytterligare, säger Margarita Johansson. Hon är den som i vanliga fall står med båda fötterna på jorden; medan Göran är den som är uppe och flyger. Du är mer romantisk och fantasifull och konstnärlig, säger Margarita och tittar på sin make. DET VAR DET hon föll för hos Göran, berättar hon sedan. Det finns en stor respekt i parets sätt att tala om varandra. De berömmer varandra för deras olika styrkor och tolererar varandras svagheter. För oss är anställning inte längre ett alternativ, för vi är så vana att göra som vi vill och vi trivs med det. Men vi drömmer inte om att våra barn ska ta över. Det är hårt att vara egen företagare och framtiden för våra yrken är osäker. Men Margarita och Göran är inte laget som ger upp. De arbetar oförtrutet vidare med att utveckla sin byrå och hittar nya grepp, som i höstas när de bjöd in sina kunder på individuella frukostmöten. Vi bjöd på kaffe och fralla och stängde av taxametern. Genast blev det mycket trevligare stämning och vi fick en massa information som inte kommer fram i vanliga fall, säger Göran Johansson. fakta: Familjen Johansson margarita johansson 54 år. göran johansson 56 år. gifta: sedan barnen: Vanessa 29 år, Jessica 27 år och Jacob 23 år. verksamhet: Driver tillsammans Göran Johansson Revisionsbyrå i Nacka. Göran är ensam ägare, men i praktiken är de lika delaktiga. Paret har inget äktenskapsförord. foto: christian gustavsson ARBETA MED OSS Vi är en Göteborgsbaserad revisionsbyrå med lokal förankring och kvalificerad kompetens. För närvarande är vi ett 40-tal medarbetare. Vi jobbar framförallt med ägarledda bolag både stora och små, men har även uppdrag i banker, kommunala bolag, stiftelser, trossamfund och ideella organisationer. Vi bistår även kunder med kringliggande tjänster så som redovisning och bolagsärenden. Vi befinner oss i ett genarationsskifte och söker därför nya personer till vår organisation. Snabbavveckling Vi förvärvar bolaget och Ni erhåller likvid omgående! Säljaren får köpeskillingen direkt, utan att behöva vänta på en fullbordad likvidation. Vi köper ditt bolag Du slipper vänta på pengarna Styrelsen byts ut Vi söker: Vi avvecklar bolaget Auktoriserad revisor Nu söker vi dig som är påskrivande revisor. Du kan ha en befintlig kundstock och ha några års erfarenhet i branschen eller så är du i inledningsskedet på din revisorskarriär. Hos oss har du möjligheter till att utveckla din kundstock. Du kommer även att ha stora möjligheter till ett framtida delägarskap och bli en viktig del i vår framtid. Du är välkommen att kontakta oss för en förutsättningslös diskussion. Maria Claesson LagerboLag Likvidation SnabbavveckLing FuSion & FiSSion bolagsjuridik SkatteJuridik Prisexempel Värde: kr. Vi betalar: kr. Värde: kr. Vi betalar: kr. Värde: kr. Vi betalar: kr. Värde: kr. Vi betalar: kr. Box 1030, Sundsvall. Tel: Fax: Nya regler, nya böcker! Beställ 2015 års regelsamlingar på farakademi.se /bocker Revisionsmedarbetare Vi söker dig som arbetat med revision och har några års erfarenhet. Du bör ha jobbat med olika företagsformer och storlekar. Vi på Acrevi sätter stor vikt vid din sociala förmåga. Du bör även vara initiativrik samt fungera bra i vårt team. Skicka in din ansökan via mail med "Ansökan i ämnesraden till Maria Claesson mc@acrevi.se Björn Ellison bel@acrevi.se 30

17 i karriären Experten Experten i karriären bo svensson. Före detta justitieråd som åren ledde Utredningen om revisorer och revision. Under 2014 har han med anledning av Prosolviamålet publicerat ett stort antal artiklar i och Ny juridik. En av hans slutsatser är att revisorns skadeståndsansvar måste begränsas. Text och foto: Rakel Lennartsson Skadeståndsansvaret bör begränsas Hur kommer det sig att du som jurist har antagit ett så tydligt revisorsperspektiv i dina artiklar? Att jag gick in i Prosolviadebatten beror på att jag efter hovrättens dom blev konsulterad av PwC:s ombud rörande möjligheterna att få domen överprövad i Högsta domstolen. PwC förliktes kort tid därefter med Prosolvias konkursbo, men då hade jag hunnit läsa in mig på målet och blivit djupt kritisk mot hovrättens dom och vilka konsekvenser den fick. Du menar att parterna i princip blev tvungna att förlikas, varför då? Prosolviamålet hade pågått i 13 år men så snart hovrätten meddelat sin dom blev PwC skyldigt att betala skadeståndet eller ställa säkerhet för hela skadeståndsbeloppet, vilket vid tiden för domen uppgick till omkring två miljarder kronor inklusive dröjsmålsränta. Dröjsmålsräntan ökade dessutom skadeståndsbeloppet med omkring kronor om dagen. Om PwC över klagade till Högst domstolen skulle det ta minst ett år innan Högsta domstolen avgjort frågan om prövnings tillstånd och, om prövningstillstånd meddelades, ytterligare något eller några år innan målet blev slutligt avgjort. Om Högsta domstolen då fastställde hovrättens domslut, skulle PwC få svårt att betala det vid det laget utomordentligt höga skadestånd som genererats av dröjsmålsräntan. Konkursboet visste inte hur mycket PwC:s försäkring täckte. Om processen fortsatte i Högsta domstolen var det möjligt att konkursboet inte skulle få full betalning. Hovrättens domskäl var i vissa avseenden diskutabla och konkursboet kunde inte känna sig säkert på att hovrättens dom skulle stå sig vid en överprövning. I praktiken innebar det att båda parterna hade ett mycket starkt intresse av att målet förliktes. Du pekar på tre konkreta problem, ser du några möjliga lösningar? När det gäller den höga dröjsmålsräntan på skadeståndsskulder, motsvarar den enligt 6 räntelagen den vid varje tid gällande referensräntan med ett tillägg av åtta procentenheter. I januari 2015 ligger referensräntan på noll procent och dröjsmålsräntan blir då åtta procent. Dröjsmålsräntan är orimligt hög i förhållande till de räntor som förekommer på kapitalmarknaderna och den nämnda paragrafen bör så snart som möjligt ändras. Ett annat problem som bör avhjälpas är betalnings- tidpunkten. Jag menar att den som genom en dom i tingsrätt eller hovrätt har förpliktats betala ett extremt högt skadestånd och överklagat till högre rätt, bör ha möjlighet att få domen inhiberad, det vill säga den högre rätten förordnar att domen inte får verkställas innan målet har blivit slutligt avgjort. Ett tredje problem är att de extremt höga skadestånden som lett till skyhöga försäkringspremier och svårigheter att över huvud taget få teckna försäkringar för de stora revisionsbyråerna. Jag ledde en utredning om revisorer och revision som arbetade åren Utredningen föreslog att revisorns skadeståndsansvar för varje uppdrag skulle vara begränsat till ett belopp som motsvarar prisbasbelopp, det vill säga omkring 100 miljoner kronor. Denna beloppsbegränsning skulle dock inte gälla skada som revisorn vållat uppsåtligen eller genom brott. Utredningsförslaget har inte lett till lagstiftning och ärendet är numera avskrivet i Regeringskansliet, men problemet kvarstår. Det leder oss in på frågan om det solidariska skadeståndsansvaret. Vad är det som inte fungerar? Det som händer när ett företag går i konkurs är att konkursboet kastar sig över redovisningen för att se om revisorn gjort något formellt fel som kan ge skadestånd från hans eller hennes försäkringsbolag. Redovisning är inte någon exakt vetenskap och det finns ofta utrymme för skilda uppfattningar i redovisningsfrågor. Konkursboet läser redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen som Fan läser Bibeln. Och sedan blåser man upp tveksamma bedömningar i omtvistade eller på annat sätt oklara redovisningsfrågor till grova fel med allvarliga konsekvenser för bolaget och väcker skadeståndstalan mot revisorn men lämnar de övriga organledamöterna som medverkat till redovisningen i fred. Om bolagsorganen varit samstämmiga, varför får revisorn allt ansvar? Det är bara styrelseledamöterna och verkställande direktören som kan beviljas ansvarsfrihet. Bolaget kan därför under en tid av fem år från utgången av det räkenskapsår som revisionsberättelsen avser stämma revisorn om exempelvis årsredovisningen inte överensstämmer med god redovisningssed. Att övriga organledamöter som har medverkat till årsredovisningen av bolaget har beviljats ansvarsfrihet skyddar inte revisorn. Det innebär Redovisning är inte någon exakt vetenskap och det finns ofta utrymme för skilda uppfattningar i redovisningsfrågor. Konkursboet läser redovisningshandlingarna som Fan läser Bibeln, menar Bo Svensson. att bolaget kan yrka skadestånd av revisorn på grund av omständigheter som var kända för bolaget när årsredovisningen fastställdes på bolagsstämman. I praktiken sker det bara om bolaget har gått i konkurs. Konkursboet övertar då bolagets rätt till skadestånd och känner sig inte bundet av att bolagets organ före konkursutbrottet varit eniga i fråga om årsredovisningens form och innehåll. Det väcker frågan om lagstiftaren bör begränsa bolagets rätt att föra skadeståndstalan mot revisorn på grund av omständigheter i årsredovisningen och revisionsberättelsen som var kända för bolaget vid tiden för bolagsstämman. Hur är det då med beviskravet i mål om skadestånd på grund av brister i revisionen? När ett konkursbo stämmer sin revisor och yrkar skadestånd på grund av brister i revisionen av årsredovisningen är det konkursboet som har bevisbördan. Konkursboet ska visa dels det faktiska händelseförloppet i vilket årsredovisningen har vissa angivna brister, dels ett hypotetiskt händelseförlopp i vilket årsredovisningen är korrekt. Att konkursboet har tillgång till bolagets redovisning och alla bolagets affärshandlingar innebär att bolaget har bättre förutsättningar än revisorn att belysa det hypotetiska händelseförloppet. Det finns därför enligt min mening normalt inte skäl att ge konkursboet någon bevislättnad i mål om skadestånd på grund av brister i revisionen. Vi står inför ett systemfel, varför har inte branschen lyckats bättre med att lobba för förändringar av lagstiftningen? Efter finanskrisen 2008 förlorade argumenten för en begränsning av skadeståndsansvaret för revisorer en del bärkraft. År 2015 befinner sig Europa fortfarande i en ekonomisk kris och EU föreslår mera kontroll i ett nytt regelverk för revisorer och revision. Tidsandan gynnar inte förslag om begränsningar av revisorernas skadeståndsansvar men det kan komma andra tider. FAR måste fortsätta att argumentera för en ändring av den nuvarande ordningen inte minst därför att det i dag pågår flera rättegångar där miljardbelopp står på spel för stora revisionsbolag. Om något av dem går i konkurs skulle det allvarligt försvåra förutsättningarna för ekonomisk tillväxt i Sverige. Läs mer: En längre version av denna text, där Bo Svensson pedagogiskt sammanfattar de viktigaste problemen kopplade till revisorns skadeståndsansvar, finns att läsa på tidningenbalans.se under fliken Fördjupning

18 i livet Aktuellt After work After work i livet foto: kjell marténg EN TIMME så mycket, eller mer, lägger varannan jobbsökande på att anpassa sitt cv och sin ansökan när de söker jobb. En undersökning från Careerbuilder visar att fler och fler inser vikten av att anpassa sin ansökan för att matcha arbetsgivarens behov. Var fjärde person uppger att de lägger max 15 minuter på detta. foto: shutterstock foto: shutterstock ETT GOTT SKRATT GER ÖKAD LÖNSAMHET i genomsnitt skrattar vi 5,1 gånger per dag på svenska arbetsplatser. Det går att se om man tar del av Glädjerapporten 2014 om skratt och glädje på svenska arbetsplatser. Roligast har man inom vård- och omsorg där man skrattar mest. Undersökningen, framtagen av Adecco tillsammans med Novus visar också att skratt bidrar till ökad lönsamhet. Undersökningen visar också att chefer skrattar oftare än det svenska genomsnittet och fokuserar mer på att få andra att skratta. 42 % av hr-personal, chefer och vd:ar tycker att den största utmaningen med kompetensutveckling är att hitta rätt utbildning för behovet. Det visar en undersökning från utbildning.se. DANIEL KAHNEMAN, FÖRLAG: MÅNPOCKET Daniel Kahneman har belönats med Ekonomipriset till Alfred Nobels minne för sin banbrytande forskning och anses vara en av vår tids viktigaste tänkare. I boken Tänka, snabbt och långsamt blir hans idéer tillgängliga för alla. Kvinnliga chefer blir inte fler trots att de anses vara duktiga kvinnor ses som bra chefer. Ändå blir de inte fler. En avhandling från Stockholms universitet visar på många svårigheter för kvinnliga chefer. frågan om jämställdhet på arbetsmarknaden är ständigt aktuell, likaså kvinnors möjlighet att få chefstjänster. Fakta är att fler män än kvinnor innehar chefspositioner. Men betyder det att män uppfattas som bättre ledare än kvinnor? Hanna Li Kusterer, forskare i psykologi vid Stockholms universitet, har tittat på detta i sin avhandling Woman and men in management. Stereotypes, evaluation and discourse. Hon menar att när bra chefskap beskrivs nämns många egenskaper som traditionellt setts som kvinnliga. Dessutom värderas kvinnliga chefer lika positivt av sina medarbetare som manliga chefer. Men trots det kvarstår många svårigheter för kvinnliga chefer. Genom att direkt jämföra personers Två populära böcker inom ekonomi och ledarskap TÄNKA, SNABBT OCH LÅNGSAMT generella bilder av manliga och kvinnliga chefer med värderingen av den egna chefen kom nyanser fram som annars är svåra att upptäcka. Jag fann en koppling mellan dessa som kan betyda att fördomar kring chefskap och kön påverkar värderingen av enskilda chefer, säger Hanna Li Kusterer. Hon har även gjort en analys för att öka förståelsen för varför den extremt ojämlika könsfördelningen finns kvar, trots viljan att förändra. Det blir motsägelsefullt och problematiskt när individens valfrihet understryks, samtidigt som ansvaret för hem och familj antas ligga hos kvinnorna. Har alla möjlighet att välja en utbildning och karriärväg som leder till chefspositioner? Varför kan inte männen tillskrivas lika stort ansvar för hemarbete. Hur kan vi, både män och kvinnor, kombinera karriär och barn? Detta är några av frågorna som väcks utifrån denna analys, menar Hanna Li Kusterer. charlotta marténg SPELA PÅ BÄSTA FOT: ATT LEDA MED GLÄDJE PIA SUNDHAGE, ELISABETH SOLIN FÖRLAG: BONNIER POCKET En ledarskapsbok om glädje, passion och positivt ledarskap. Om hur Pia Sundhages ledarfilosofi ser ut i praktiken, med spelare och med ledarteamet, om hur hon hanterar motgångar och skapar lagkänsla och spelarglädje. Blåspaus Erik Lagerqvist har tuban på kontoret. Skapar ljuv musik på jobbet det händer att det svänger hos Revideco i Jönköping. Revisorn Erik Lagerqvist har tuban redo på kontoret. Ifall det skulle bli en stund över att öva. Vad säger kollegorna om att du spelar på jobbet? De har vant sig och tycker nog att det är helt okej. Vi är en ganska musikalisk byrå faktiskt, det finns flera här som spelar något instrument. Vilken musik föredrar du? Jag spelar brass och började i Kulturskolan redan när jag var nio år gammal. Sedan dess har jag fortsatt att spela och jag har tillhört Bankeryds Brassband sedan 1989, med undantag för när jag bodde i Göteborg några år. Hur var det när du började spela i brassbandet? Då övade vi från 19 på kvällen till Men jag fick gå hem halv nio eftersom jag var så ung, jag var bara tolv år då så jag var bland de yngsta i bandet. Då var vi 40 medlemmar, i dag är vi mellan 15 och 20 i bandet. Tyvärr är nog brassband en utdöende form, tillväxten är inte så stor. Var hittar man tillfällen att spela? Det blir mycket i kyrkan, framför allt Pingstkyrkan. Sedan spelar vi ofta vid helger som Valborg och nationaldagen. Utöver det ordnas svenska brassbandsmästerskapen varje år i Värnamo och att vara med där är en upplevelse. En helg med brassvänner och mycket musik. Har du själv varit med och tävlat? Jadå, det har jag. Jag har vunnit andradivisionen i svenska brassbandsmästerskapen två gånger. Den ena gången hade vi medtävlande brassband och den andra gången var det bara vi som tävlade i den divisionen. Vad är glädjen med musiken? Det är nog att skapa något tillsammans. Man övar och övar och den där känslan man får när man spelar tillsammans och allting bara stämmer. Den är obeskrivbar. FAKTA: Erik Lagerqvist yrke: Revisor. ålder: 37. bor: Jönköping. familj: Fru och tre pojkar. intressen: Det mesta. Revision, brassmusik, sport. drömmer om: Ständig förbättring. favoritord eller favorituttryck: Att tänka rätt är stort att tänka fritt är större. Finns det några likheter med ditt arbete? Mitt jobb handlar mycket om människor och siffror och går till stor del ut på att granska företags bokföring och den verklighet som de ekonomiska termerna beskriver. Men känslan av att allt stämmer, och att skapa något tillsammans, den finns inte bara i musiken utan även i arbetet. Jag tycker att det är kul att skapa och det är det vi gör på kontoret, vi är ett team som skapar något tillsammans. Precis som en orkester gör. Hur hamnade du på Revideco? Efter min ekonomiutbildning i Jönköping flyttade jag till Göteborg och jobbade på ett par revisionsbyråer. Sedan flyttade jag tillbaka till Jönköping, jobbade ett tag och startade Jönköpings Ekonomihus När jag träffade Erik Emilsson och kom i kontakt med Revideco insåg jag att vi hade samma värderingar så nu har vi slagit ihop oss på Revideco. charlotta marténg 34 35

19 Debatt Debatt Debatt foto: shutterstock Nedskrivningarna i kommunala bolag Förtroendet för revisorer Förtroende- och framtidsfrågorna fortsätter att engagera. På nästa uppslag återkommer Helena Adrian i den debatten. Säkert finns det fler därute som känner frustration över sakernas tillstånd. Varför inte skriva några rader? I detta nummer finns flera artiklar om ämnen som borde generera debatt: obligatorisk hållbarhetsrapport, automatisering och skadeståndsansvar för revisorer är några exempel. Rakel Lennartsson, debattredaktör Mejla dina åsikter till mig på balansdebatt@far.se Nedskrivningar i kommunala bolag vid tillämpning av K3 De flesta kommuner driver verksamheter i bolagsform. För dessa gäller särskilda bedömningar vid nedskrivning. nedskrivningar i kommunalägda bolag där verksamheten bedrivs enligt självkostnadsprincip ger upphov till särskilda frågeställningar och dessutom svåra avvägningar i enskilda fall. En arbetsgrupp tillsatt av FAR:s policygrupp för redovisning efterlyser en debatt om hur denna fråga ska hanteras vid tillämpning av K3. EN BETYDANDE MAJORITET av Sveriges kommuner och landsting bedriver i dag olika verksamheter i bolagsform. Gemensamt för flera av dessa verksamheter är att de bedrivs i enlighet med självkostnadsprincipen snarare än utifrån affärsmässiga principer. Enligt de redovisningsregler som från och med 2014 är obligatoriska för större företag (K3) ska anläggningstillgångarnas återvinningsvärde jämföras med det redovisade värdet. Om återvinningsvärdet är lägre ska nedskrivning ske. Om det inte går att bedöma ett nettoförsäljningsvärde utgörs återvinningsvärdet av det beräknade nyttjandevärdet. En svårbedömd fråga avseende verksamheter som bedrivs enligt självkostnadsprincipen är vilka kassaflöden som ska beaktas vid beräkning av nyttjandevärdet. Det är vanligt att ett kommunägt bolag erhåller en del av sitt kassaflöde från kommunen. Avgörande för om dessa kassaflöden ska inräknas eller inte vid beräkning av nyttjandevärdet är i vilken roll kommunen betalar till bolaget. De kassaflöden som kommunen lämnar på grund av sin ägarroll, ska inte medräknas i kassaflödet. Däremot beaktas alla kassaflöden som kommunen lämnar till bolaget för att kommunen nyttjar bolagets tillgångar eller att tillgångarna på annat sätt bidrar till den servicepotential som kommunen tillhandahåller invånarna. Det handlar alltså inte om att kommunen såsom organisation nyttjar tillgångarna utan om att kommunen säkerställer att medborgare kan göra detta. Huruvida verksamheten finansieras direkt eller indirekt spelar ingen roll vad avser beräkningen av en tillgångs nyttjandevärde. Det är vår uppfattning att de kassaflöden som kommunen lämnar till ett bolag som nyttjare av bolagets tillgångar eller för att tillhandahålla service till invånarna ska medräknas när bolaget beräknar nyttjandevärdet. Enligt vår bedömning är det inte en avgörande fråga hur ersättningarnas storlek beräknas eller huruvida de är garanterade eller inte. Avgörande, vad avser nedskrivningsprövningar, är vad som är förväntade framtida kassaflöden baserat på den bästa bedömning som bolagets ledning kan göra. NÄR EN KOMMUN NYTTJAR en anläggningstillgång som tillhandahålls av ett kommunägt bolag är det vanligt att storleken på den ersättning som kommunen betalar endast täcker bolagets kostnader inklusive avskrivningar och räntor, men inte avkastning på eget kapital. Den så kallade självkostnadsprincipen innebär definitionsmässigt inte avsaknad av avkastning på eget kapital, men principen säkerställer inte heller en marknadsmässig avkastning. Ovanstående innebär att kommunala bolag som drivs enligt självkostnadsprincipen inte erhåller en marknadsmässig ersättning eftersom intäkterna inte skapar en rimlig vinstmarginal. Sådana förutsättningar skulle innebära att det alltid föreligger ett nedskrivningsbehov, ur ett nyttjandevärdesperspektiv, när verksamheten i ett kommunägt bolag drivs enligt självkostnadsprincip. Enligt vår bedömning kan tillämpningen av den kommunala självkostnadsprincipen i Den så kallade självkostnadsprincipen innebär definitionsmässigt inte avsaknad av avkastning på eget kapital, men principen säkerställer inte heller en marknadsmässig avkastning. ett redovisningssammanhang ses som en nettotransaktion vars ekonomiska innebörd är att kommunen först lämnar en ersättning som inkluderar en marknadsmässig avkastning i bolaget, och sedan i nästa steg, i egenskap av ägare, tar tillbaka överskottet som utdelning. För tillämpning av reglerna om nedskrivningar i kapitel 27 i K3 är det vår bedömning att det går att basera bedömningen på den faktiska ekonomiska innebörden som brutto utgörs av två olika transaktioner där återbetalningen inte ska belasta det kassaflöde som medräknas i underlaget när nyttjandevärdet beräknas. Detta eftersom återbetalningen till kommunen sker på grund av kommunens roll som ägare. Innebörden av resonemangen ovan är att när ett kommunägt bolag bedriver en verksamhet enligt självkostnadsprincip och där kommunen är kunden eller där verksamheten bedrivs på kommunens uppdrag för att bidra till kommunens service till invånarna, så föreligger normalt inte något nedskrivningsbehov. Det är viktigt att notera att verksamheter som inte bedrivs enligt självkostnadsprincipen, till exempel kommunala bostadsföretag, inte kan tillämpa resonemangen ovan. Det kan dock finnas andra förhållanden än de som diskuterats ovan, som indikerar ett nedskrivningsbehov. Detta kan exempelvis vara om tillgången inte nyttjas på avsett sätt eller om underhållet är eftersatt. Hanteringen av nedskrivning i kommunala bolag är förenade med betydande uppskattningar och bedömningar i varje enskilt fall, vilket aktualiseras när K3 nu träder i kraft. Ovanstående diskussion kan tjäna som underlag för dessa bedömningar. Vi tar gärna emot synpunkter på de bedömningar vi gör i denna artikel. Pär Falkman, EY par.falkman@se.ey.com Johan Månsson, PWC johan.maansson@se.pwc.com Jörgen Nilsson, KPMG jorgen.nilsson@kpmg.se Eva Törning, Grant Thornton eva.torning@se.gt.com Fredrik Walmeus, Deloitte fredrik.walmeus@deloitte.se Läs mer: En längre version av artikeln finns i fördjupning på

20 Debatt Fördjupning Helena Adrian replik: FAR:s ledning verkar sakna förmåga att lyfta blicken! debatten om förtroendet för revisorer och revision fortsätter. Här bemöter Helena Adrian Dan Brännströms och Jonas Svenssons svar i nr 1/2015 på den artikel hon skrev i nr 10/2014. FAR:S LEDNING instämmer i min kritik av branschen och håller med om att revisorn måste visa integritet och våga vara tuff när så krävs. I sitt svar på min debattartikel lyfter man bland annat fram den nya revisionsberättelsen och det nordiska samarbetet som ett tecken på nyskapande. Det jag ser är att ledningen inte bara fastnat i gråleran utan snart också satt sig i cementen. Det saknas visioner, förnyelse och självkritik. Revision är revision och även om det nordiska samarbetet ska försöka hitta en väg att förenkla revisionen i små företag är det trots allt samma arbete som ska utföras. Revisorn ska uttala sig om de finansiella rapporterna och att dessa ger en rättvisande bild av företaget. Vari ligger förnyelsen? REVISIONEN HAR sett likadan ut sedan 1930-talet. I början av 1900-talet var till exempel utbildningsnivån generellt lägre, en stor del av befolkningen var arbetare och tjänstesektorn var liten. I dag har vi få med låg utbildning. Det talas till och med om att vi överutbildar ungdomar. Tjänstesektorn har exploderat i kombination med att traditionella jobb för arbetare minskar. Vilka förändringar i revisionsbyråbranschen har skett med anledning av dessa förändringar? Vi talar om att anpassa tjänsteutbudet till den digitala världen, men vi gör fortfarande samma saker, på samma sätt, men med andra redskap. Vari ligger förändringen egentligen? Ingenstans, enligt min mening. Revisorns redskap för att utföra revisionen har varierat över tid, men uppgiften är fortfarande densamma, det vill säga att uttala oss om de finansiella rapporterna. Möjligen är vi en av mycket få yrkeskategorier som genom åren aldrig reflekterat över om den tjänst vi levererar är vad marknaden vill ha. Det vi fokuserat på i alla år är hur vi ska kunna ändra paketeringen av samma produkt, men ingen förnyelse av innehållet. Inte heller den nya revisionsberättelsen är något annat än en ny förpackning. Till skillnad från Dan Brännström och Jonas Svensson är jag rädd att den nya revisionsberättelsen inte kommer att möta moderna förväntningar. Även Bo Hjalmarsson som intervjuades i förra numret av (nr 1/2015) flaggar för risken att den nya revisionsberättelsen blir intetsägande eller allt för standardiserad. SÅ VAD KRÄVS då för att återupprätta revisorns anseende och återskapa förtroendet för våra tjänster? Eftersom detta är en global fråga, inte minst en fråga på europeisk nivå, kan den enskilde revisorn kanske inte göra så mycket. I tider med ökad misstro, inte bara mot organisationer, myndigheter och expertprofessioner, utan också mot leverantörer och kunder och så vidare finns det ett ökat behov av att någon kvalitetssäkrar företaget. Men vi kan inte fortsätta och göra på samma sätt som vi alltid gjort alltså leverera samma tjänst som vi levererat sedan mitten av 1900-talet! Det krävs en förändring, ett paradigmskifte. Branschen behöver nytänkande och det är tyvärr inte vad jag ser att FAR eller den nordiska föreningen kan bistå med. I alla fall inte om man ska dra slutsatser av vad som hittills presenterats. Var finns modet och förmågan att tänka nytt? Eller är det så att branschen i huvudsak består av personer som vill att allt ska vara så som det alltid varit, med samma arbetsuppgifter och samma företagsledningar? Och saknar branschen de kreativa förmågor som krävs för att kunna leverera en annan tjänst än den som skapades för snart hundra år sedan? Jag är rädd att Dan Brännströms och Jonas Svenssons upprop att FAR antar utmaningen Inte heller den nya revisionsberättelsen är något annat än en ny förpackning. att bli tydligare och alltid visa integritet inte räcker. Om FAR vill vara med och återskapa förtroendet för branschen och revisorernas arbete behövs något helt annat. Varför inte låta sig inspireras av Market Business News artikel om skämslistan i England? Den Brittiska regeringen har låtit upprätta en förteckning över 37 företag som inte ger sina anställda minimilöner. En framtida revisionstjänst skulle till exempel kunna vara en granskning av att företagen uppfyller elementära lagregler inom det område de verkar, som arbetslagstiftning i tjänsteföretag eller importlagstiftning i handelsföretag? Som ett slags fördjupad förvaltningsgranskning. Det är ju endast fantasin som begränsar oss eller hur? Antar FAR den utmaningen? Helena Adrian är auktoriserad revisor och delägare i Adrian & Partners. Artikeln om skämslistan i Business News kan läsas på: Nya hand böcker anpassade till K2- och K3-reglerna Förhandsbeställ 2015 års upplagor av de populära böckerna Bokföringsboken och Bokslutsboken! Böckerna ingår i serien Svensk Redovisning och ut kommer i mitten av februari. Bokföringsboken 2015 Svensk redovisning 582 s. Utk feb kr exkl moms. Best nr nj.se Bokslutsboken 2015 Svensk redovisning 436 s. Utk feb kr exkl moms. Best nr nj.se Paketrabatt vid köp av båda böckerna. Beställ på nj.se och ange kampanjkoden BASPAKET15 så får du 15 % rabatt på ordinarie pris. Beställ på nj.se Norstedts Juridik främst för de främsta. Fördjupning Senaste artiklarna på webben Fördjupningsartiklar publiceras i fördjupning en bilaga som medföljer vartannat nummer av. Fördjupningsartiklar publiceras dessutom löpande på tidningenbalans.se. Artiklarna behandlar aktuella frågor inom ämnen som redovisning, revision, skatt och affärsrådgivning. Senast publicerade fördjupningsartiklar på tidningenbalans.se författare bertil oppenheimer Tre nya HD-domar i underkapitaliserade bolag Lagom till julledigheten avkunnade Högsta domstolen tre principiellt in tressanta domar/beslut i underkapita liserade bolag. I denna artikel belyser Bertil Oppenheimer viktiga frågeställ ningar av stort värde för revisorer, redovisningskonsulter och jurister i det dagliga arbetet. författare christer westermark Implementering av redovisning som styrmetod Vilka effekter har hållbarhetsredovisningen i de svenska statliga bolagen? Denna fråga har Christer Westermark undersökt inom ramen för en doktorsavhandling. I denna artikel redogör han för de viktigaste slutsatserna. författare bo svensson Skadeståndshotet en våt filt över revisionsbranschen Flera uppmärksammade rättegångar under senare år har handlat om brister i ett företags redovisning. I målen har revisorn krävts på ett mycket högt skadestånd medan styrelseledamöterna och verkställande direktören som medverkat till den påstådda skadan inte har fått stå till svars. I denna artikel diskuterar före detta justitierådet Bo Svensson, som åren ledde Utredningen om revisorer och revision, möjligheterna att komma till rätta med denna skeva ansvarsfördelning mellan organledamöterna och de orimligt höga skadeståndsbeloppen. Artikeln är en förlängd version av en intervju i nr 2/2015. PÄR FALKMAN, JOHAN MÅNSSON, JÖRGEN NILSSON, EVA TÖRNING, FREDRIK WALMEUS Nedskrivningar i kommunala bolag vid tillämning av K3 Hanteringen av nedskrivningar i kommunala bolag är förenade med betydande uppskattningar och bedömningar i varje enskilt fall. I den här artikeln diskuterar en arbetsgrupp tillsatt av FAR:s policygrupp för redovisning hur dessa bedömningsfrågor påverkas av K3. Artikeln är en längre version av en debattartikel i nr 2/

PROGRAMVARULEVERANTÖRERNA. SRF tar pulsen på F R A M T I D S S P A N I N G PROGRAMVARULEVERANTÖRER REDOVISNING

PROGRAMVARULEVERANTÖRERNA. SRF tar pulsen på F R A M T I D S S P A N I N G PROGRAMVARULEVERANTÖRER REDOVISNING SRF tar pulsen på PROGRAMVARULEVERANTÖRERNA Just nu är det stort fokus på automatiseringar i redovisningsbranschen. Teknikutvecklingen möjliggör att mer tid kan läggas på kvalificerade arbetsuppgifter

Läs mer

Skräddarsydda kurser för dig som är redovisningskonsult. Redovisningskonsult

Skräddarsydda kurser för dig som är redovisningskonsult. Redovisningskonsult Skräddarsydda kurser för dig som är redovisningskonsult Redovisningskonsult Kurser våren 2014 Vi ordnar kompetensen Tillväxten kommer per automatik I rollen som redovisningskonsult är utbildning en förutsättning

Läs mer

Allt måste inte ske vid 30

Allt måste inte ske vid 30 Med en annons i Balans når du alla Sveriges auktoriserade revisorer och en stor del av de auktoriserade redovisningskonsulterna. Balans är Sveriges ledande tidskrift för auktoriserade revisorer och auktoriserade

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015. EkonomiSveriges självklara val.

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015. EkonomiSveriges självklara val. Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015 EkonomiSveriges självklara val. En auktoriserad redovisningskonsult är framgångsrik Som redovisningskonsult är

Läs mer

FÖLJESLAGARE OCH RÅDGIVARE

FÖLJESLAGARE OCH RÅDGIVARE FÖLJESLAGARE OCH RÅDGIVARE Fylgia är namnet på den nordiska mytologins ständigt närvarande personliga skyddsande. Någon som alltid står vid din sida. Det är också så vi ser på oss själva, som en juridisk

Läs mer

Utbildningar. våren 2015. För dig som är: Controller Ekonomichef Redovisningschef Ekonomiassistent Redovisningsassistent

Utbildningar. våren 2015. För dig som är: Controller Ekonomichef Redovisningschef Ekonomiassistent Redovisningsassistent Utbildningar våren 2015 För dig som är: Controller Ekonomichef Redovisningschef Ekonomiassistent Redovisningsassistent EkonomiSveriges självklara val. Utbildning är alltid en god investering Ekonomifunktionens

Läs mer

Försöker inte bli POPU LÄ R

Försöker inte bli POPU LÄ R nya tidningen balans Med en annons i Balans når du alla Sveriges auktoriserade revisorer och en stor del av de auktoriserade redovisningskonsulterna. Balans är Sveriges ledande tidskrift för auktoriserade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2016:947 Utkom från trycket den 15 november 2016 utfärdad den 3 november 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2

Läs mer

Bästa hållbarhetsredovisning 2010

Bästa hållbarhetsredovisning 2010 Bästa hållbarhetsredovisning 2010 Vad krävs för att göra en riktigt bra hållbarhetsredovisning? Åse Bäckström och Fredrik Ljungdahl, Finforum 6 december 2011 Agenda Vad är Far? Far och hållbar utveckling!

Läs mer

Välkommen till Modern Ekonomi

Välkommen till Modern Ekonomi MODERN EKONOMI Mats Olsson - Falköping Lena Grevsjö - Kungsbackakontoret Mats Olsson - Falköpingskontoret Välkommen till Modern Ekonomi Modern Ekonomi är ett av Sveriges snabbast växande företag för ekonomitjänster.

Läs mer

Kurser för dig som vill vara steget före! KURSÖVERSIKT VÅREN 2013. För dig som är: Revisor Kvalificerad revisor

Kurser för dig som vill vara steget före! KURSÖVERSIKT VÅREN 2013. För dig som är: Revisor Kvalificerad revisor Kurser för dig som vill vara steget före! KURSÖVERSIKT VÅREN 2013 För dig som är: Revisor Kvalificerad revisor Dags att planera in vårens kurser Här har vi samlat vårens kurser för dig som är revisor,

Läs mer

HÅLLBARHET OCH MÅNGFALD

HÅLLBARHET OCH MÅNGFALD HÅLLBARHET OCH MÅNGFALD Skärpta krav på företagens rapportering Sydsvenska Handelskammaren 2015-10-20 The information contained in this presentation is of a general nature and neither can nor should be

Läs mer

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt hösten 2014 En auktoriserad redovisningskonsult är framgångsrik Som redovisningskonsult är du ofta din kunds hela ekonomiavdelning.

Läs mer

Family 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning

Family 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning Family 1 2018 Värdegrunden Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning 2 Den globala studien bygger på 2 953 svar från ledande befattningshavare i familjeföretag i 53 länder,

Läs mer

Ekonomiutbildningar. hösten 2015. Controlling Bokslutsredovisning Koncernredovisning IFRS K2 och K3 Skatt Moms. EkonomiSveriges självklara val

Ekonomiutbildningar. hösten 2015. Controlling Bokslutsredovisning Koncernredovisning IFRS K2 och K3 Skatt Moms. EkonomiSveriges självklara val Ekonomiutbildningar hösten 2015 Controlling Bokslutsredovisning Koncernredovisning IFRS K2 och K3 Skatt Moms EkonomiSveriges självklara val Som certifierad controller vågar jag ta en ny roll När Munksjö

Läs mer

10 500 ekonomer väljer FAR Akademi varje år!

10 500 ekonomer väljer FAR Akademi varje år! 10 500 ekonomer väljer FAR Akademi varje år! KURSÖVERSIKT VÅREN 2013 För dig som är: Ekonomichef Redovisningsansvarig Redovisningsekonom Redovisningsassistent Controller Mycket bra kurs som varvade teori

Läs mer

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015. EkonomiSveriges självklara val.

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015. EkonomiSveriges självklara val. Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015 EkonomiSveriges självklara val. En auktoriserad redovisningskonsult är framgångsrik Som redovisningskonsult är

Läs mer

Nya upplagor 2013! BÖCKER VINTER/VÅR 2013. Aktuella böcker inom redovisning, revision, skatt, juridik och finans

Nya upplagor 2013! BÖCKER VINTER/VÅR 2013. Aktuella böcker inom redovisning, revision, skatt, juridik och finans Nya upplagor 2013! BÖCKER VINTER/VÅR 2013 Aktuella böcker inom redovisning, revision, skatt, juridik och finans Redovisning, Revision, Bolagsstyrning redovisning FARs Samlingsvolym redovisning 2013 Standardverket

Läs mer

Driva Eget - direktkanalen till Sveriges småföretagare

Driva Eget - direktkanalen till Sveriges småföretagare MEDIAPLAN 2014 Driva Eget - direktkanalen till Sveriges småföretagare - Ökar med 14 % Tidning Sajt Mobil Event FAKTA OM TIDNINGEN Småföretagare 0-10 anställda Når beslutsfattare och VD Utgåvor per år:

Läs mer

Byråkonferens Hur blir en byrå lönsam? srfkonsulterna.se

Byråkonferens Hur blir en byrå lönsam? srfkonsulterna.se Byråkonferens 2016 Hur blir en byrå lönsam? 2016-11-23 srfkonsulterna.se Framtidens marknad och tjänster Mikael Carlson ..vad händer i framtiden?..vilka tjänster kommer att överleva?..hur blir byrån lönsam?

Läs mer

1 AV 5 Fortfarande få kvinnliga delägare visar Balans jämställdhetsundersökning

1 AV 5 Fortfarande få kvinnliga delägare visar Balans jämställdhetsundersökning I KARRIÄREN / I LIVET NR 3 MARS 2015 UTGIVEN AV FAR ÅRGÅNG 41 PRIS 65 KRONOR Med en annons i Balans når du Sveriges auktoriserade revisorer och en stor del av de auktoriserade redovisningskonsulterna.

Läs mer

Kursöversikt hösten 2013

Kursöversikt hösten 2013 Kursöversikt hösten 2013 Kursöversikt hösten 2013 Bokslutsredovisning Ort Aug Sep Okt Nov Dec Bokslutsredovisning I förberedande bokslutsarbete Göteborg 14 16 Bokslutsredovisning I förberedande bokslutsarbete

Läs mer

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Bilaga 2 Dnr 17-63 Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Inledning Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid

Läs mer

BOKFÖRING & REDOVISNING BOKFÖRINGSKURSER

BOKFÖRING & REDOVISNING BOKFÖRINGSKURSER BOKFÖRING & REDOVISNING BOKFÖRINGSKURSER Bokföring I grunder Bokföring II årsbokslut Bokföring III årsredovisning enligt K2 Bokföring IV årsredovisning enligt K3 På FEI är vi experter på bokföring! Vårt

Läs mer

Läs mer på www.frejs.se

Läs mer på www.frejs.se Om oss Frejs är en byrå med ca 50 anställda och tre kontor. Vi har kompetensen och kapaciteten att vara revisorer och rådgivare åt kunder i alla storlekar. Vi är stora nog att kunna erbjuda erfarenhet

Läs mer

AI Guide: Så här blir du en modern redovisningskonsult med hjälp av artificiell intelligens

AI Guide: Så här blir du en modern redovisningskonsult med hjälp av artificiell intelligens AI Guide: Så här blir du en modern redovisningskonsult med hjälp av artificiell intelligens Vad är artificiell intelligens (AI)? AI är metoder och tekniker som gör det möjligt för datorsystem att utföra

Läs mer

Revisorn som fattat galoppen inom företagande

Revisorn som fattat galoppen inom företagande Revisorn som fattat galoppen inom företagande 2014 var det år då revisorn Peter Rexhammars företag blev utsett till Årets Framtidsbyrå. Utmärkelsen har lett till stor uppmärksamhet, och idag vet många

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag www.kpmg.se Du vet bäst För oss på KPMG finns ingenting mer inspirerande än unga människor med spännande idéer. Vi vet hur det känns att vara där du är

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. Kurslitteratur för universitetet

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. Kurslitteratur för universitetet Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra Kurslitteratur för universitetet 2019 Hur K3 1 och K2 2 förhåller sig till varandra 1 Inledning Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket

Läs mer

Du är expert på att driva ditt företag, för allt annat finns BDO

Du är expert på att driva ditt företag, för allt annat finns BDO Rådgivning Revision Skatt Företagsservice Du är expert på att driva ditt företag, för allt annat finns BDO www.bdo.se 2018 FÖR SJÄTTE ÅRET I RAD TACKAR VI VÅRA 700 MEDARBETARE LITE EXTRA. BRANSCHENS NÖJDASTE

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Dnr 2015-1189 2015-11-06 F 15. Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883)

Dnr 2015-1189 2015-11-06 F 15. Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883) Dnr 2015-1189 2015-11-06 F 15 F 15 Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883) Den omständigheten att andra företag i det nätverk, i vilket det registrerade revisionsbolaget Y KB ingår, tillhandahåller

Läs mer

Bli riskmedveten - öka din lönsamhet

Bli riskmedveten - öka din lönsamhet REVISION Bli riskmedveten - öka din lönsamhet Rådgivning Revision Skatt Företagsservice 2 Bli riskmedveten - öka din lönsamhet AFFÄRSOMRÅDE REVISION #1 2015 VI HAR BRANSCHENS NÖJDASTE KUNDER FÖR TREDJE

Läs mer

Visita en del av en växande framtidsbransch

Visita en del av en växande framtidsbransch Bli medlem Visita en del av en växande framtidsbransch FÖR DIG SOM VERKAR INOM BESÖKSNÄRINGEN HAR Visita jobbat i över hundra år. Vi har sedan starten arbetat för branschens utveckling och för att våra

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Köpguide för mobila växlar Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Tänk om din nya telefonilösning kunde förenkla din vardag och hjälpa dina medarbetare att arbeta

Läs mer

Guide för inköp av redovisningsoch revisionstjänster

Guide för inköp av redovisningsoch revisionstjänster Guide för inköp av redovisningsoch revisionstjänster Administration, revision, bokföring, deklaration, likviditetsplanering, kontrolluppgifter, aktieägaravtal, momsdeklarationer, lönehantering, förfrågan

Läs mer

Utkast till årsredovisning för

Utkast till årsredovisning för På årsredovisningens framsida ska UF-föreagets namn och registreringsnummer anges, vilket räkenskapsår årsredovisningen gäller för, ort och län samt VD:s eller ansvariges adress. Ta gärna med er logotyp

Läs mer

Dags att deklarera? Rutiner och skratt. Ständigt full koll. Detta kan vi hjälpa dig med

Dags att deklarera? Rutiner och skratt. Ständigt full koll. Detta kan vi hjälpa dig med Dags att deklarera? Tycker du det är jobbigt och tråkigt med ekonomi och administration? Bra! Då kan du fokusera på det du är bra på, så tar vi hand om dina papper. Vi på Wattrang Ekonomi AB vet vad entreprenörskap

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

AMBLIN EKONOMIKONSULTATIONER OCH EKONOMISK FÖRVALTNING

AMBLIN EKONOMIKONSULTATIONER OCH EKONOMISK FÖRVALTNING AMBLIN EKONOMIKONSULTATIONER OCH EKONOMISK FÖRVALTNING För de bolag som endast konsoliderar i samband med kvartalsrapporter är det mer kostnadseffektivt att ta in en konsult vid dessa tillfällen, än att

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR VÄLKOMNA TILL DET ROLIGASTE VI VET! Vi jobbar i en fantastiskt rolig och spännande bransch och vi kan varje år räkna in många nya medlemmar. Restauranger och

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Föredrag 2010-03-23. för. SOI:s årskongress i Östersund

Föredrag 2010-03-23. för. SOI:s årskongress i Östersund Föredrag 2010-03-23 för SOI:s årskongress i Östersund Jag heter Christina Ramberg och är professor i juridik vid Handelshögskolan i Göteborg. Min specialitet är kommersiella avtal. På den gamla goda tiden

Läs mer

Allt hänger ihop på Gärde Wesslau Advokatbyrå

Allt hänger ihop på Gärde Wesslau Advokatbyrå Allt hänger ihop på Gärde Wesslau Advokatbyrå Möt Ekocentrums kunder Allt hänger ihop på Gärde Wesslau Advokatbyrå En regnig eftermiddag i mitten november kliver jag in på det sobra kontoret vid Kungstorget

Läs mer

Vi är industrimännen som blivit företagsmäklare för att vi kan hjälpa dig att få ett bättre utgångsläge vid

Vi är industrimännen som blivit företagsmäklare för att vi kan hjälpa dig att få ett bättre utgångsläge vid Vi är inte som andra företagsmäklare. Vi är företagsmäklarna som lever i tillverkningsindustrin. Det ger dig avgörande fördelar. Vi är industrimännen som blivit företagsmäklare för att vi kan hjälpa dig

Läs mer

BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING

BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Agenda Välkomna! Dan Brännström, FARs Generalsekreterare Bästa hållbarhetsredovisning 2013 Åse Bäckström, juryns ordförande Årets pristagare "Hur bra är företags hållbarhetsredovisningar

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Ragunda kommun Stiftelser

Ragunda kommun Stiftelser Ragunda kommun Stiftelser Revisionsoffert 2019-01-07 Revisionsoffert till Företaget 0 1 Vårt erbjudande Ragunda kommun förvaltar följande stiftelser: - Stiftelsen Nils Eriksson Minnesfond - Stiftelsen

Läs mer

Controller Ekonomichef Redovisningsansvarig Redovisningsekonom Ekonomiassistent. Vilken utbildning väljer du?

Controller Ekonomichef Redovisningsansvarig Redovisningsekonom Ekonomiassistent. Vilken utbildning väljer du? Controller Ekonomichef Redovisningsansvarig Redovisningsekonom Ekonomiassistent Vilken utbildning väljer du? Kurser våren 2014 Ekonomichef, controller, redovisningsansvarig Bokslutsredovisning Ort Jan

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Entreprenörer som lyckats

Entreprenörer som lyckats Entreprenörer som lyckats ...har alla något gemensamt. Grant Thornton brinner för att hjälpa entreprenörer att utveckla sina bolag. Under årens lopp har vi samlat på oss en mängd erfarenheter om hur ett

Läs mer

Redovisningens spelregler i framtiden

Redovisningens spelregler i framtiden Redovisningens spelregler i framtiden Pernilla Lundqvist Redovisningsspecialist KPMG Tidplan Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd antog ett nytt redovisningsdirektiv i juni 2013 Fas 1 Delbetänkande

Läs mer

Accountor Online Effektiv ekonomiadministration

Accountor Online Effektiv ekonomiadministration DIN GUIDE TILL Accountor Online Effektiv ekonomiadministration 99 % av företagsledarna föredrar en redovisningskonsult som förstår deras verksamhet. 1 % före detta företagsledare. SPARA TID, INGA TÅRAR

Läs mer

Ideell sektor En presentation av PwC:s tjänster

Ideell sektor En presentation av PwC:s tjänster www.pwc.se Ideell sektor En presentation av PwC:s tjänster Kort om PwC Specialistkompetens inom ideell sektor PwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatte- och affärsrådgivning med

Läs mer

Går det som det ska eller blir det som det blir?

Går det som det ska eller blir det som det blir? Går det som det ska eller blir det som det blir? Styr du ekonomin eller styr ekonomin dig och ditt företag? Det är kanske dags att fundera över hur du vill att det ska vara? Alla beslut du tar får ekonomiska

Läs mer

Här nedan är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som kommit till FAR och Srf konsulterna om uppdragsavtal.

Här nedan är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som kommit till FAR och Srf konsulterna om uppdragsavtal. Svensk standard för redovisningstjänster, Reko FAQ Vanliga frågor om uppdragsavtal Här nedan är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som kommit till FAR och Srf konsulterna

Läs mer

K2 eller K3? Vad ska fastighetsägare och bostadsrättsföreningar välja?

K2 eller K3? Vad ska fastighetsägare och bostadsrättsföreningar välja? K2 eller K3? Vad ska fastighetsägare och bostadsrättsföreningar välja? 1 FASTIGHETSÄGARNA 1 D E C E M B E R 2 0 1 5 KLEBERG REVISION AB Kort presentation Margareta Kleberg, auktoriserad revisor, startat

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Smarta lösningar för dig med aktiebolag. program och kunskap för dig som vill få ut mer av ditt företagande

Smarta lösningar för dig med aktiebolag. program och kunskap för dig som vill få ut mer av ditt företagande Program, böcker, e-kurser och mallar för ditt aktiebolag! Smarta lösningar för dig med aktiebolag program och kunskap för dig som vill få ut mer av ditt företagande 1 Lättanvända program för aktiebolagets

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Prislista Branschorganisationen för revisorer, redovisningskonsulter och rådgivare. ISO 9001:2008

Prislista Branschorganisationen för revisorer, redovisningskonsulter och rådgivare. ISO 9001:2008 Prislista 2018 Branschorganisationen för revisorer, redovisningskonsulter och rådgivare. ISO 9001:2008 den 1 januari 2018 Skriven av: Marzena Blomqvist Löpande redovisning E-ekonomi Din månads kostnad

Läs mer

Över 400 000 kunder har redan valt en lösning från Mamut

Över 400 000 kunder har redan valt en lösning från Mamut Över 400 000 kunder har redan valt en lösning från Mamut Komplett ekonomisystem med säljstöd och webbutik Testvinnende økonomisystem Allt i en lösning Mest för pengarna Enkelt att använda Tillgänglig support

Läs mer

Varför PRAO och praktik? Samverkan för framtiden

Varför PRAO och praktik? Samverkan för framtiden Varför PRAO och praktik? Samverkan för framtiden Möjligheter med prao och praktik! Att ta emot elever på prao och praktik är ett bra tillfälle att ge dem en positiv bild av din arbetsplats och av arbetslivet.

Läs mer

Den kompletta affärsjuridiska byrån i Dalarna

Den kompletta affärsjuridiska byrån i Dalarna Den kompletta affärsjuridiska byrån i Dalarna PÅ ADVOKATFIRMAN GLIMSTEDT SER VI HELHETEN I AFFÄRSJURIDIKEN OCH KAN ERBJUDA ALL JURIDISK HJÄLP UNDER SAMMA TAK. DET GÖR OSS UNIKA I DALARNA. 1937 1997 18

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

Ekonomistyrning Redovisning Controlling Revision Moms Skatt. Behöver din karriär en ny kurs?

Ekonomistyrning Redovisning Controlling Revision Moms Skatt. Behöver din karriär en ny kurs? Ekonomistyrning Redovisning Controlling Revision Moms Skatt Behöver din karriär en ny kurs? Kompetensutveckling När och var du vill Digitala lösningar blir allt vanligare i vår vardag. Rätt använda kan

Läs mer

SJR koncernen fortsätter expandera

SJR koncernen fortsätter expandera SJR koncernen fortsätter expandera Omsättningen för andra kvartalet uppgick till 37,7 MSEK (29,0 motsvarande samma period föregående år), en ökning med 30 %. För halvåret 2008 uppgick omsättningen till

Läs mer

Hur hjälper jag mina elever att skriva en modern årsredovisning?

Hur hjälper jag mina elever att skriva en modern årsredovisning? Hur hjälper jag mina elever att skriva en modern årsredovisning? 2015-05-12 Jonas Mårtensson Maria Björkman 0 Vilka är vi och vad jobbar vi med? Jonas Mårtensson, auktoriserad revisor Maria Björkman, auktoriserad

Läs mer

Enskild firma. Allmänt

Enskild firma. Allmänt Enskild firma 1/4 Allmänt Väljer du att driva företaget som en enskild firma är det viktigt att veta att du själv ansvarar för allt du gör i företagets namn, t.ex. att avtal hålls och skulder betalas.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2009:34 Utkom från trycket den 10 februari 2009 utfärdad den 29 janauari 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2

Läs mer

Råd för ett friare liv. Kapitalrådgivning

Råd för ett friare liv. Kapitalrådgivning Råd för ett friare liv Kapitalrådgivning När jag för första gången fick min egen kapitalrådgivare, Victor, blev mitt liv mycket enklare. Jag är inte så intresserad själv och vill därför ha råd om mina

Läs mer

Här är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som FAR och SRF har fått om uppdragsavtal.

Här är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som FAR och SRF har fått om uppdragsavtal. Svensk standard för redovisningstjänster, Reko FAQ Vanliga frågor om uppdragsavtal Här är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som FAR och SRF har fått om uppdragsavtal.

Läs mer

Välkommen till Preventums ekonomitjänster.

Välkommen till Preventums ekonomitjänster. Välkommen till Preventums ekonomitjänster. Vi är experter på tandvårdsekonomi och servar främst små och medelstora privata tandvårdsbolag. Vi förstår tandvårdens vardag och behov, någonting som vi anpassat

Läs mer

En av fyra tror på omfattande automatisering

En av fyra tror på omfattande automatisering Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Många studier har under det senaste året visat att den snabba tekniska utvecklingen gör att ungefär hälften av alla jobb kommer kunna automatiseras

Läs mer

KOMPANJONSAVTAL. Inledning

KOMPANJONSAVTAL. Inledning Inledning KOMPANJONSAVTAL Ofta ägs och drivs företag av två eller flera personer tillsammans och det är då viktigt att upprätta ett gemensamt kompanjonsavtal som reglerar samarbetet. Kompanjonsavtal är

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Finansmarknadsråd Dir. 2006:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget Ett råd bestående av ledamöter - kunniga i finansmarknadsfrågor - från akademi,

Läs mer

Dnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut.

Dnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut. Bilaga 2 Dnr 14-28 Konsekvensutredning - Förslag till nya bestämmelser om att årsbokslutet får upprättas med tillämpning av Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning

Läs mer

Bästa hållbarhetsredovisning 2011. Dan Brännström & Åse Bäckström, Finforum 4 december 2012

Bästa hållbarhetsredovisning 2011. Dan Brännström & Åse Bäckström, Finforum 4 december 2012 Bästa hållbarhetsredovisning 2011 Dan Brännström & Åse Bäckström, Finforum 4 december 2012 2 En bra hållbarhetsredovisning har kännetecken Tydlig målsättning Rättvisande bild Väsentlig information Transparent

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Hearing med Dag Jungenfelt, vd Medfield Diagnostics AB

Hearing med Dag Jungenfelt, vd Medfield Diagnostics AB Hearing med Dag Jungenfelt, vd Medfield Diagnostics AB Dag Jungenfelt: Hej, Välkomna till denna webbhearing för Medfield Diagnostics AB. Jag heter Dag Jungenfelt och är VD för bolaget. Ni är nu hjärtligt

Läs mer

Stärk konkurrenskraften med effektiv HRM.

Stärk konkurrenskraften med effektiv HRM. Stärk konkurrenskraften med effektiv HRM. Välkommen till Bluegarden HR-plus. Vad behöver du för att jobba smartare med HR och lön? Arbetar du på en stor offentlig eller privat verksamhet med höga krav

Läs mer

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Ale Energi AB ägs till 9 procent av Ale kommun och till 91 procent av Göteborg Energi AB. Företaget är moderföretag till Ale Fjärrvärme AB som ägs till 100 procent. ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Innehåll

Läs mer

Diplomerad hållbarhetsstrateg

Diplomerad hållbarhetsstrateg Diplomerad hållbarhetsstrateg Diplomerad hållbarhetsstrateg Diplomutbildningen till hållbarhetsstrateg är en utbildning vid Nordiska Textilakademin Sveriges plattform för textil och mode. Kursen ger dig

Läs mer

SYNLIG. delaktig. vatten. miljö. små avlopp ENERGI FASTIGHETSFOKUS VA-TOUR. infrastruktur. tappvatten energieffektivisering ROT installation

SYNLIG. delaktig. vatten. miljö. små avlopp ENERGI FASTIGHETSFOKUS VA-TOUR. infrastruktur. tappvatten energieffektivisering ROT installation tillverkare SYNLIG infrastruktur bostäderkonkurrenskraftig VVS standardisering hållbarhet digitalisering nätverk tappvatten energieffektivisering ROT installation delaktig certifiering VA-FAKTA värme vatten

Läs mer

Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv, m.m.

Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv, m.m. Civilutskottets betänkande 2008/09:CU11 Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv, m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2008/09:71, vari föreslås lagändringar för att

Läs mer

GoBiGas AB Årsredovisning 2014

GoBiGas AB Årsredovisning 2014 GoBiGas AB Årsredovisning 2014 Innehåll Förvaltningsberättelse 3 Finansiella rapporter 4 Resultaträkningar 4 Balansräkningar 5 Rapport över förändring i eget kapital 6 Noter 7 Revisionsberättelse 9 Granskningsrapport

Läs mer

Delrapport 28 februari 2019 N2018/02033/FF

Delrapport 28 februari 2019 N2018/02033/FF AD 1492/2016 Uppdraget att utveckla tjänsten för digital inlämning av årsredovisningar m.m. för alla företagsformer Delrapport 28 februari 2019 N2018/02033/FF 1 (5) Sammanfattning Tillsammans med berörda

Läs mer

Framtidens serier. hur ser de ut?

Framtidens serier. hur ser de ut? Framtidens serier hur ser de ut? Jag heter Yvette Gustafsson, och är serietecknare. Jag började teckna serier när jag studerade på Serie- och bildberättarprogrammet i Hofors 2004-2006. Under tiden där

Läs mer

Ta steget in i SIS värld

Ta steget in i SIS värld Ta steget in i SIS värld Innehåll Vår värld är din värld 5 Vad är en standard och standardisering? 7 Det här är SIS 9 Nyttan med standarder 11 Internationell standardisering 13 Standardiseringsarbete

Läs mer

Hösten 2015. Kursöversikt. Redovisning Revision Skatt Moms Controlling Ekonomistyrning. Vilken utbildning behöver du? EkonomiSveriges självklara val

Hösten 2015. Kursöversikt. Redovisning Revision Skatt Moms Controlling Ekonomistyrning. Vilken utbildning behöver du? EkonomiSveriges självklara val Hösten 2015 Kursöversikt Vilken utbildning behöver du? Redovisning Revision Skatt Moms Controlling Ekonomistyrning EkonomiSveriges självklara val Digitala utbildningar gå kurs när det passar dig Med FAR

Läs mer

10 tips för den ansvarsfulla entreprenören

10 tips för den ansvarsfulla entreprenören 10 tips för den ansvarsfulla entreprenören 2 Att lyckas med sitt hållbarhetsarbete Hållbarhetsarbete kan bedrivas av företag i alla branscher och storlekar. Den enda skillnaden är att det är enklare i

Läs mer