BESLUTSUNDERLAG. Ärende. Program för funktionshindrade personer Dnr Motion om utomhusgym Dnr

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG Datum Sida 1(1) Kommunfullmäktige Ärende Program för funktionshindrade personer Dnr Beslutsunderlag - Förslag - Handlingsplan Motion om utomhusgym Dnr Medborgarförslag om utomhusgym i Jonslund Dnr Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning Dnr Revidering av kommunstyrelsens reglemente Dnr Räddningsnämndens årsredovisning 2014 Dnr Motion Medborgarförslag Förslag Förslag - Årsredovisning - Verksamhetsberättelse - Uppföljning av internkontrollplan - Tillsynsplan Årsredovisning för Göliska IT 2014 Dnr Årsredovisning - Revisionsberättelse - Granskningsrapport Essunga kommuns årsredovisning 2014 Dnr Årsredovisning - Revisionsberättelse - Granskningsrapport Ombudgeteringar från 2014 till 2015 Dnr Delgivningar kommunfullmäktige 2015 Dnr Motion om mobiltelefonpolicy på Nossebro skola 6 9 Dnr Förslag Förteckning Motion

2 Program för personer med funktionshinder i Essunga kommun

3 1. Inledning Varför ett program för personer med funktionshinder? Nationell handlingsplan FN:s standardregler och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder Avgränsning 4 2. Funktionshinder, vad är det? 5 3. Syfte 5 4. Riktlinjer 6 a. Goda kunskaper om funktionshinder och dess effekter 6 b. Förebyggande insatser 6 c. Medicintekniskt stöd 6 d. Socialt stöd och service 7 e. Tillgänglighet 7 f. Utbildning, arbete och ekonomisk försörjning 7 g. Aktiv fritid 8 h. Samarbete med funktionshindrades organisationer 8 5. Uppföljning 8 6. Remiss 8 2 (8)

4 1. Inledning 1.1 Varför ett program för personer med funktionshinder? Kommunfullmäktige antog ett förslag till program för personer med funktionshinder. Ungefär var tionde kommunmedborgare i Essunga kommun har någon form av funktionshinder. Kommunen har ett stort ansvar som föredöme i arbetet med att underlätta för människor med funktionshinder att leva ett så normalt liv som möjligt i gemenskap med andra. Allmänt sett har människor med funktionshinder och anhöriga till dessa personer sämre levnadsvillkor än andra. Många faktorer påverkar detta, inte minst andra människors okunnighet och fördomar bidrar till isolering och försämrar livssituationen Nationell handlingsplan Det finns en nationell handlingsplan för hur samhället skall göras bättre för människor med funktionshinder. Det viktigaste i planen är att alla människor är lika mycket värda. Enligt den nationella handlingsplanen skulle den fysiska miljön år 2010 vara tillgänglig för alla. Det gäller till exempel bibliotek, museer, myndigheter och idrottshallar. Personal som arbetar med människor med funktionshinder skall också ha en lämplig utbildning. Information, till exempel protokoll, webbsidor, broschyrer och informationsblad, skall vara lätta att läsa och förstå. Det viktiga i handlingsplanen är Samhället skall vara tillgängligt för alla människor. Tillgänglighet kan betyda att rullstolar kan komma in i kommunens fastigheter, att det finns hjälpmedel för en hörselskadad person eller att en person med utvecklingsstörning kan få information som är lätt att läsa och förstå. De anställda på myndigheter och i kommuner skall lära sig om funktionshinder och veta att människor med funktionshinder har samma rättigheter som andra människor. De skall också ge människor med funktionshinder ett bra bemötande. 3 (8)

5 Politiker och tjänstemän skall vid olika beslut alltid ta hänsyn till de behov som människor med funktionshinder har FN:s standardregler och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder I FN:s standardregler finns visionen om ett samhälle där människor med funktionshinder är delaktiga och jämställda med andra medborgare i samhället. År 2006 beslutade FN om Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen består av en inledning om andra lagar och regler och om frågor som är viktiga i hela världen. Den andra delen i konventionen består av 50 olika artiklar. Artiklarna är regler och varje artikel handlar om ett ämne och om vilka rättigheter personer med funktionsnedsättning skall ha när det gäller just det ämnet. Sverige, liksom de flesta av världens länder, har förbundit sig att förverkliga intentioner och innehåll på både central, regional och lokal nivå. Essunga kommun skall arbeta för att FN:s standardregler och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning skall sätta sin prägel på alla kommunala nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag. Med detta program vill Essunga kommun visa sin ambition och inriktning för kommunens satsning på personer med funktionshinder inför de kommande åren. Det politiska programmet för personer med funktionshinder ersätter inte lagar på området utan visar kommunens vilja att förbättra för människor med funktionshinder och funktionsnedsättning. 1.2 Avgränsning Programmet redovisar långsiktiga ambitioner år Med ledning av detta program ska kommunstyrelsen upprätta handlingsplan. Uppföljning ska ske i samband med ordinarie budget och bokslutsprocess. 4 (8)

6 2. Funktionshinder, vad är det? Funktionshinder är inte någon egenskap hos den enskilde utan ett förhållande mellan individen och omgivningen. I vilken utsträckning funktionsnedsättningen blir ett handikapp bestäms av individens funktionsnedsättning och den miljö som finns runt omkring. Funktionshindret är beroende av den miljö och den kultur som individen befinner sig i. Det kan innebära att en person med funktionsnedsättning kan vara handikappad i en situation men inte i en annan. Genom att anpassa och göra samhället mer tillgängligt underlättar man både för människor med funktionshinder och för andra invånare i kommunen. Om man genomför konkreta åtgärder enligt FN:s standardregler och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innebär det ett bättre samhälle för både människor med och utan funktionshinder. Ett handikapp uppstår när en person med funktionshinder inte kan vara med i samhället på samma villkor som andra människor. 3. Syfte Syftet med programmet för personer med funktionshinder är att förbättra villkoren för människor med funktionsnedsättning genom att införliva aspekter på funktionhinder inom alla områden när den kommunala politiken utformas undanröja hinder så att det blir möjligt för människor med funktionsnedsättningar att bli fullt delaktiga i samhällslivet. sträva efter att människor med funktionsnedsättning får samma möjligheter som andra till delaktighet och jämlikhet Programmet för personer med funktionshinder och dess åtgärdsplan skall vara styrande och vägledande för olika åtgärder inom kommunens samtliga verksamheter. Det skall ses som komplement 5 (8)

7 till gällande lagstiftning på området. Programmet skall stimulera intresset för frågor kring funktionshinder och höja kommunens ambitionsnivå genom att peka ut och påskynda angelägna åtgärder. 4. Riktlinjer/fokusområden a. Goda kunskaper om funktionshinder och dess effekter I Essunga kommun ska personal och beslutsfattare, som i sina arbeten och politiska uppdrag behandlar frågor av funktionshinderkaraktär, hålla sig uppdaterade vad gäller kunskaper på området, förvaltningar bevaka det kunskapsutbud och den information om olika funktionshinder som finns på såväl lokal, regional som nationell nivå, samt koppla det till verksamhetsutveckling och utbildning av personal, föreningar som direkt eller indirekt får kommunalt stöd uppmärksammas på funktionshindrades behov. b. Förebyggande insatser Essunga kommun ska i arbete med framtidsplanering/översiktsplan beakta funktionsnedsattas behov, använda kommunala handikapp- och pensionärsrådet och funktionshindrades intresseorganisationer som remissorgan i frågor som rör funktionsnedsättning, genom preventiva insatser, aktivt arbeta för att människors funktionsnedsättningar och möjligheter att leva ett aktivt och socialt liv, inte riskerar att försämras. c. Medicintekniskt stöd I Essunga kommun ska rehabilitering erbjudas i samverkan med regionen efter behov och oberoende av ålder. Den personal som i sina arbeten jobbar med rehabilitering, bör ha rätt kompetens på området och vidareutbildas när så krävs. 6 (8)

8 d. Socialt stöd och service I Essunga kommun ska den personal som arbetar med stöd och service ha rätt kompetens inom området och vidareutbildas när så krävs, lättillgänglig och tydlig information kring insatser enligt LSS och SoL finnas, som medborgarna har rätt till. Detta för att underlätta att alla i behov får tillgång till samhällsservicen, serviceinsatser utgå från individuella behov där bedömning och planering präglas av lyhördhet, anhörigstöd ges genom avlösning, möjlighet till korttidsvistelse och stöd till familjen, ledsagarservice ges efter behov, kommunstyrelsen verkar för att färdtjänsten utformas på sådant sätt att den tillgodoser funktionshindrades behov. e. Tillgänglighet I Essunga kommun ska funktionshindrade ha tillgång till de offentliga miljöer, för vilka kommunen har ansvar. Där ska de utan svårigheter kunna tillgodogöra sig samhällsutbudet, alla ha tillgång till kommunens samhällsinformation oavsett funktionsnedsättning, kommunen verka för att handel, näringsliv och ideella föreningar utformar sina offentliga miljöer så att funktionshindrade utan svårighet kan ta del av deras utbud. f. Utbildning, arbete och ekonomisk försörjning Essunga kommun ska organisera verksamhet så att alla kan erbjudas likvärdig utbildning utifrån vars och ens förutsättningar, 7 (8)

9 inom sitt ansvarsområde ge funktionshindrade tillgång till specifika hjälpmedel utifrån behov, utbilda personal som arbetar med funktionshindrade, i syfte att de ska ha god kunskap och förståelse för deras behov, i samarbete med arbetsförmedlingen, försäkringskassan, regionen och övriga berörda instanser, aktivt verka för att funktionshindrade ska ges möjlighet att förvärvsarbeta, analysera orsaker till arbetslöshet och ta fram förslag till åtgärder. g. Aktiv fritid I Essunga kommun ska anpassat stöd ges och anpassade verksamheter bedrivas för att tillgodose funktionshindrades behov inom områdena kultur, idrott och rekreation. h. Samarbete med funktionshindrades organisationer Essunga kommun ska i samarbete med handel, näringsliv och ideella föreningar tillsammans med funktionshindrades organisationer, successivt öka tillgängligheten. 5. Uppföljning En årlig redovisning av nuläget och genomförda insatser ska lämnas av respektive förvaltning till kommunkontoret, detta utifrån gjord handlingsplan senast under januari med början år Resultaten sammanställs och uppdateras senare i årsredovisningen. En handlingsplan för har upprättats och återfinns i bilaga. 6. Remiss Programmet har varit ute på remiss till olika organisationer. Synpunkter har kommit in från DHR, SRF och PRO. Synpunkterna redovisas i bilaga. 8 (8)

10 Handlingsplan Bilaga till Program för personer med funktionshinder i Essunga kommun 2015

11 Denna handlingsplanen är under 2015 för arbetet med att skapa ett samhälle som är tillgängligt för alla. En redovisning av nuläget och genomförda insatser ska lämnas in under januari månad efterföljande år. Tillgänglighetsarbete under 2015 En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från kommunen kommer att sättas samman. Folkhälsoplaneraren kommer att vara sammankallande för denna grupp. Ökad kompetens bland våra politiker. Planering av denna utbildning under första delen av Ta fram en plan för arbetet med de rent praktiska åtgärderna som behöver göras för att öka tillgängligheten i kommunen. Öka kompetensen hos personal/tjänstemän angående information kring olika insatser enligt LSS och SoL samt att ge tillgänglighet till kommunens samhällsinformation. Öka kunskapsinhämtningen inom tillgänglighetsområdet för att kunna utveckla Essunga kommuns tillgänglighetsarbete.

12 Till Essunga kommunfullmäktige Motion om utomhusgym Att skapa och erbjuda rörelseaktiviteter som kan nås av så många kommuninvånare som möjligt är en angelägen sak för folkhälsan. Ett utomhusgym är hälsofrämjande på flera olika sätt, det ger möjligheter till social integrering och det är tillgängligt många timmar året runt. Med fördel väljer man placeringar nära lekplatser, i anslutning till motionsspår eller andra naturliga samlingspunkter och man kan tänka sig möjliga ställen såsom Främmestad, Jonslund och Nossebra t ex. För ett samlat grepp på utomhusgym i kommunen föreslår vi: Att Att Att en förstudie görs, av folkhälsoplaneraren eller annan lämplig funktion törstudien bl. a. tittar på förväntad nytta, erfarenheter från andra utomhusgym och lämpliga placeringar för att många invånare ska kunna nå anläggningarna törstudien också kan ge ideer om naturvänlig materialanvändning till de olika aktiviteterna Maria Radivoj, gruppledare

13 Medborgarförslag Essunga kommum 1 l För att stärka och förbättra invånarnas hälsa tycker jag att det ska anläggas ett utomhusgym i Jonslund, förslagsvis på "Tre-kanten" vid busshållplatsen. Det blir lätt tillgängligt för alla som normalt sett inte tränar på gym (tidsbrist, ekonomi eller annat) Äldre kan stärka rygg och benmuskler för att underlätta vardagen och förhindra brutna ben och fallskador som ofta drabbar äldre. Hoppas på ett positivt gensvar. Hälsningar Eva Kjällgren -~~~JJr Tallvägen 7 Jonslund

14 Arbetsordning för kommunfullmäktige Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Reglemente XXXX-XX-XX av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige 5 år Kommunchef Dnr

15 Innehållsförteckning Antalet ledamöter (5 kap. 1 3 KL)... 3 Presidium (5 kap. 6 KL)... 3 Tid och plats för sammanträdena (5 kap. 7, 8 och 10 KL)... 3 Sammanträde på distans (5 kap. 38 a KL)... 4 Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde... 4 Ärenden och handlingar till sammanträdena... 4 Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap KL)... 4 Upprop... 5 Protokolljusterare (5 kap. 61 KL)... 5 Turordning för handläggning av ärendena... 5 Yttranderätt vid sammanträdena (4 kap. 18 första stycket och 19, 5 kap. 21, 22, 31, 53 och 56 KL)... 5 Talarordning och ordningen vid sammanträdena... 6 Yrkanden... 6 Deltagande i beslut (4 kap. 20 första stycket KL)... 6 Omröstningar (4 kap. 20 andra stycket, 5 kap och 46 KL, samt 2 lag (1992:339) om proportionellt valsätt)... 6 Motioner (5 kap p KL)... 7 Medborgarförslag (5 kap p KL)... 7 Företagens initiativrätt (3 kap. 17 och 5 kap p KL)... 8 Interpellationer (5 kap KL)... 8 Frågor (5 kap KL)... 8 Beredning av ärenden (5 kap KL)... 8 Återredovisning från nämnderna (3 kap. 15 KL)... 8 Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning (5 kap. 25 a och 31 KL)... 9 Valberedning... 9 Beredning av revisorernas budget... 9 Justering av protokollet (5 kap. 61 och 62 KL)... 9 Reservation (4 kap. 22 KL)... 9 Expediering och publicering... 9

16 ARBETSORDNING FÖR FULLMÄKTIGE Utöver det som föreskrivs om fullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Antalet ledamöter (5 kap. 1 3 KL) 1 Fullmäktige har 31 ledamöter. Presidium (5 kap. 6 KL) 2 De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande som tillsammans utgör fullmäktiges presidium. Val till presidiet ska förrättas på ett sammanträde som hålls före december månads utgång. Vid valet bestämmer fullmäktige tiden för uppdragen. Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. 3 Till dess att val av presidiet har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. 4 Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för åter- stoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått. Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter. Tid och plats för sammanträdena (5 kap. 7, 8 och 10 KL) 5 För varje år bestämmer fullmäktige dag och tid för sammanträdena. De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder det nyvalda fullmäktige första gången i oktober. Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter samråd med styrelsens presidium. 6 Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena. En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet. 7 Om det föreligger särskilda skäl, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare underrättas om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast tillkännages på lämpligt sätt. 8 Fullmäktige sammanträder i Nossebroskolans aula. Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan plats för ett visst sammanträde.

17 Sammanträde på distans (5 kap. 38 a KL) 9 Fullmäktige får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bild- överföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Ledamot som önskar delta på distans ska senast 3 dagar innan sammanträdet anmäla detta till fullmäktiges kansli. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. 10 Fullmäktige beslutar särskilt om i vilken eller vilka ortstidningar som annonsering om sammanträde ska ske. Annonsering ska även ske på kommunens webbplats. Fullmäktige bestämmer i vilken utsträckning uppgift om de ärenden som ska be- handlas ska införas i ortstidningen. Om särskilda skäl föreligger får dock ordföranden inför ett visst sammanträde begränsa annonseringen i ortstidningen samt på webbplatsen. Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde 11 Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sam- manträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast när och var sammanträdet ska fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte ut- färdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. Ärenden och handlingar till sammanträdena 12 Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. 13 Styrelsens, övriga nämnders och beredningars förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i kungörelsen bör tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet. Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar ska tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet. Kallelse och övriga handlingar skickas elektroniskt. Handlingarna i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet. Interpellationer och frågor bör tillställas samtliga ledamöter och ersättare före det sammanträde vid vilket de avses bli ställda. Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap KL) 14 En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till partiets gruppledare i fullmäktige. Gruppledaren underrättar den ersättare som står i tur att tjänstgöra. 15 Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. Ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin tjänstgöring.

18 16 Det som sagts om ledamot i 13 och 14 gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring. 17 Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänst- göra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. Upprop 18 En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet. I början av varje sammanträde ska upprop ske enligt uppropslistan. Upprop ska också ske i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. Protokolljusterare (5 kap. 61 KL) 19 Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från sammanträdet. Sedan upprop har skett enligt 18, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar. Turordning för handläggning av ärendena 20 Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen. Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. Ordföranden bestämmer när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i kungörelsen. Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet. Yttranderätt vid sammanträdena (4 kap. 18 första stycket och 19, 5 kap. 21, 22, 31, 53 och 56 KL) 21 Rätt att delta i överläggningen har ordföranden och vice ordförandena i en nämnd eller en gemensam nämnd vid behandling av ett ärende där nämndens verksamhetsområde berörs. ordföranden och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning, när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt. ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga när överläggning hålls med anledning av svaret. styrelsens ordförande i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 KL, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i företaget. 22 Revisorerna ska ges tillfälle att delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorerna får delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas granskning eller revisorernas egen förvaltning. 23 Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena, i den utsträckning som behövs, kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga.

19 Ingår kommunen i en gemensam nämnd får ordföranden efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordföranden och vice ordföranden i den gemensamma nämnden och anställda i de samverkande kommunerna för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. 24 Kommunchefen får delta i överläggningen i alla ärenden. Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena. Talarordning och ordningen vid sammanträdena 25 Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning han eller hon har anmält sig och har blivit uppropad. Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg på högst två minuter för en replik med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställs. Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte rättar sig efter tillsägelse av ordföranden, får ordföranden ta från talaren ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hans eller hennes anförande. Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och som inte rättar sig efter tillsägelse. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordföranden ajournera eller upplösa sammanträdet. Yrkanden 26 När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats korrekt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt. Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt. Deltagande i beslut (4 kap. 20 första stycket KL) 27 En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden, innan beslutet fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om fullmäktige fattar det med acklamation. Omröstningar (4 kap. 20 andra stycket, 5 kap och 46 KL, samt 2 lag (1992:339) om proportionellt valsätt) 28 När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöterna som har utsetts att justera protokollet. Omröstningarna genomförs genom att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Ordföranden avger alltid sin röst sist.

20 Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart. 29 En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig om den upptar namnet på någon som inte är valbar, upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas, upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. Motioner (5 kap p KL) 30 En motion ska vara skriftlig och undertecknad av en eller flera ledamöter. får inte ta upp ämnen av olika slag. väcks genom att den ges in till styrelsens kansli, eller vid ett sammanträde med fullmäktige. En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. Styrelsen ska varje år redovisa de motioner som behandlats under föregående år. Redovisning ska ske senast under april månad. Medborgarförslag (5 kap p KL) 31 Den som är folkbokförd i kommunen får väcka ärende i fullmäktige (medborgarförslag). Ett medborgarförslag ska vara skriftligt och undertecknat av en eller flera personer. ska innehålla namnförtydligande, adress och telefonnummer. får inte ta upp ämnen av olika slag. väcks genom att det lämnas in till styrelsens kansli, eller vid ett sammanträde med fullmäktige. Ett medborgarförslag kan bara behandlas i sak i fullmäktige om det ligger inom fullmäktiges befogenhetsområde. Fullmäktige kan i vissa fall överlåta till styrelsen eller annan nämnd att besluta i ärendet. Förslagsställaren ska i så fall underrättas om vilken nämnd som i fortsättningen kommer att handlägga ärendet. Om fullmäktige har överlåtit ärendet till en nämnd gäller inte följande bestämmelser som avser handläggningen i fullmäktige. Medborgarförslag ska beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det förslaget väcktes. När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, ska förslagsställaren underrättas. Styrelsen och övriga nämnder ska varje år redovisa de medborgarförslag som behandlats under föregående år. Redovisning ska ske senast under april månad.

21 Företagens initiativrätt (3 kap. 17 och 5 kap p KL) 32 Styrelsen Essunga Bostäder AB får väcka ärenden i fullmäktige om sådana ärenden som företaget är skyldigt att se till att fullmäktige får ta ställning till. Interpellationer (5 kap KL) 33 En interpellation ska vara skriftlig och undertecknad av en ledamot. Den bör ges in till styrelsens kansli senast 3 dagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kungörelsen. Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret senast dagen före den sammanträdesdag då svaret ska lämnas. Om en interpellation avser förhållandena i Essunga Bostäder AB får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. Ordföranden i en nämnd till vilken en interpellation ställts får överlåta besvarandet av interpellationen till ordföranden i styrelsen eller till ordföranden i en annan nämnd i ett kommunalförbund där kommunen är medlem, om denne på grund av sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att besvara interpellationen. En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte. Frågor (5 kap KL) 34 En fråga ska vara skriftlig och undertecknad av en ledamot. ges in till styrelsens kansli senast 3 dagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. Vad som sägs i 33 gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara skriftligt. En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts. Beredning av ärenden (5 kap KL) 35 Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska behandla ska beredas. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. Återredovisning från nämnderna (3 kap. 15 KL) 36 Fullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återredovisning av uppdrag som fullmäktige lämnat. Närmare bestämmelser härom anges i respektive nämnds reglemente.

22 Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning (5 kap. 25 a och 31 KL) 37 Presidiet bereder frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning. Valberedning 38 På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljer fullmäktige en valberedning för den löpande mandatperioden. Valberedningen består av 5 ledamöter och lika många ersättare. Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter. Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska be- handla med undantag av valen av fullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnads- val som inte är ordförandeval. Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även andra val utan föregående beredning. Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer. Beredning av revisorernas budget 39 Presidiet bereder revisorernas budget. Justering av protokollet (5 kap. 61 och 62 KL) 40 Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som han eller hon har lett. Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan fullmäktige justerar den. Reservation (4 kap. 22 KL) 41 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Om fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag beslutet fattades. Expediering och publicering 42 Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Styrelsen och kommunens revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet. Ordföranden undertecknar och kommunchefen kontrasignerar fullmäktiges skrivelser och övriga handlingar som upprättas i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat. 43 Protokollet ska utöver de i 5 kap. 62 KL uppställda kraven på tillkännagivande även inom samma tid publiceras på kommunens webbplats.

23 ~ Essunga kommun

24 Reglemente för kommunstyrelsen Dokumenttyp Fastställd Reglemente XXXX-XX-XX av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Kommunstyrelsen Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kommunstyrelsens ordförande Dnr

25 Innehållsförteckning Styrelsens uppgifter... 4 Allmänt om styrelsens uppgifter... 4 Ledningsfunktionen och styrfunktionen... 4 Allmänt om ledningsfunktionen och styrfunktionen... 4 Styrelsens övergripande uppgifter... 4 Företag och stiftelser... 5 Kommunalförbund... 5 Ekonomi och medelsförvaltning... 5 Delegering från fullmäktige... 6 Personalpolitiken... 6 Uppföljningsfunktionen... 6 Styrelsens uppföljning... 6 Särskilda uppgifter... 7 Processbehörighet... 7 Krisledning och höjd beredskap... 7 Arbetslöshetsnämnd... 7 Arkivmyndighet... 7 Anslagstavla och webbplats... 7 Författningssamling... 7 Uppdrag och verksamhet... 7 Organisation inom verksamhetsområdet... 7 Personalansvar... 8 Personuppgifter... 8 Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige... 8 Information och samråd... 8 Självförvaltningsorgan... 8 Medborgarförslag... 8 Arbetsformer... 9 Tidpunkt för sammanträden... 9 Kallelse... 9 Offentliga sammanträden... 9 Sammanträde på distans... 9 Närvarorätt

26 Sammansättning Ordföranden Presidium Ersättare för ordföranden och vice ordföranden Kommunalråd Förhinder Ersättares tjänstgöring Jäv, avbruten tjänstgöring Reservation Justering av protokoll Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter med mera Delgivningsmottagare Undertecknande av handlingar Utskott

27 Styrelsens uppgifter Allmänt om styrelsens uppgifter 1 Styrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet (ledningsfunktion). Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund. Styrelsen ska leda kommunens verksamhet genom att utöva en samordnad styrning och leda det arbetet med att ta fram styrdokument för kommunen (styrfunktion). Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning och fortlöpande i samråd med nämnderna följa upp de fast- ställda målen och återrapportera till fullmäktige (uppföljningsfunktion). Styrelsen ansvarar för i detta reglemente angivna uppgifter jämte sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd (särskilda uppgifter). Härutöver ansvarar styrelsen för de uppgifter som framgår av kommunallagen (1991:900), KL, och annan lagstiftning. Ledningsfunktionen och styrfunktionen Allmänt om ledningsfunktionen och styrfunktionen 2 Styrelsen ansvarar för beslut om samordning mellan nämnderna och gränsdrag- ning mellan nämndernas kompetens. Styrelsen ansvarar för att en effektiv och ända- målsenlig organisation upprätthålls. Styrelsens övergripande uppgifter 3 Styrelsen ska 1. leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förbehållna annan nämnd, 2. utöva uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders beslut, 3. ha ett övergripande ansvar för interna säkerhetsfrågor i kommunen, 4. ha hand om kommunens personaladministrativa system, ekonomisystem, dokument- och ärendesystem, e-postsystem, IT-system, kommunikationssystem, skaderapporteringssystem, passersystem och förtroendemannaregister, 5. hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs, 6. kontinuerligt följa verksamheten i övriga nämnder, 7. ansvara för utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet med vad fullmäktige särskilt beslutar, 8. ansvara för samordningsträffar med nämndpresidierna och förvaltningscheferna, 9. upprätta förslag till program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, 10. bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige i enlighet med kommunallagen, 4

28 11. verkställa fullmäktiges beslut, om fullmäktige inte beslutat annat. Om fullmäktige inte har beslutat något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska handlägga ska beredas. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. Företag och stiftelser 4 Styrelsen ska 1. ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag och stiftelser som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen, 2. ansvara för att beslut om ägardirektiv till företagen fattas och kontinuerligt hålls uppdaterade, 3. ansvara för regelbundna möten mellan styrelsen och företagsledningarna samt stiftelseledningarna, 4. löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 3 kap b kommunallagen är uppfyllda beträffande de företag och stiftelser kommunen äger eller har intresse i, 5. årligen, senast den 30 juni i beslut pröva om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige snarast. Finner styrelsen att brister förelegat, ska den samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder, 6. svara för att tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. Kommunalförbund 5 Styrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana kommunalförbund som kommunen är medlem i. Ekonomi och medelsförvaltning 6 Styrelsen ska 1. ha hand om kommunens medelsförvaltning och följa av fullmäktige meddelade föreskrifter för denna. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt att vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar, 2. ha hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bland annat att underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom, se till att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett, handha egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden, 3. upprätta förslag till budget i enlighet med Kommunallagen, 4. se till att bokföring och redovisning sker i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning, 5

29 5. upprätta årsredovisning och delårsrapport i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning, 6. i enlighet med fullmäktiges särskilda föreskrifter förvalta medel som avsatts till pensionsförpliktelser. Delegering från fullmäktige 7 Styrelsen beslutar i följande grupper av ärenden: 1. upptagande av lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fast- ställt, 2. på begäran av nämnd omfördela medel som anslagits till nämnden inom den budgeterade verksamhetsvolymen och av fullmäktige fastställd beloppsram och andra riktlinjer, 3. utarrendera, hyra ut eller på annat sätt upplåta kommunen tillhörig fast egendom, 4. köp, försäljning, byte och avtal om fastighetsreglering, allt inom av fullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande belopp och villkor i övrigt, 5. i mål och ärenden där styrelsen för kommunens talan, med för kommunen bindande verkan, träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal, 6. tillstånd att använda kommunens vapen, 7. avgivande av yttranden enligt kameraövervakningslagen (2013:460). Styrelsen beslutar också om yttranden som ankommer på fullmäktige när dessa inte är av principiell betydelse eller när tiden inte medger att yttrandet behandlas av full- mäktige. Styrelsen ska om möjligt samråda med berörd nämnd vid handläggning av yttrandet. Personalpolitiken 8 Styrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bland annat att: 1. med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, 2. förhandla å kommunens vägnar enligt lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller och 38 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders verksamhetsområden, 3. avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare; 4. besluta om stridsåtgärd, 5. lämna uppdrag enligt 6 kap. 3 lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Uppföljningsfunktionen Styrelsens uppföljning 9 Styrelsen ska 1. övervaka att av fullmäktiges fastställda kvalitetskrav, mål, riktlinjer och program för verksamheten samt ekonomi följs upp i nämnderna, 2. övervaka att kommunens löpande förvaltning i övrigt sköts lagligt och ekonomiskt, 3. följa hur den interna kontrollen sköts i nämnderna, 4. tre gånger per år rapportera till fullmäktige hur samtliga kommunens verksamheter utvecklas mot bakgrund av fastlagda mål och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, 5. inom ramen för sin uppsiktsplikt övervaka att verksamheter som bedrivs av privata utförare kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av fullmäktige fastställda program och direktiv, 6

30 6. senast i april månad varje år lämna fullmäktige en redovisning över de motioner och medborgarförslag som kommit in till fullmäktige till och med året innan och som inte slutligt handlagts av fullmäktige. Särskilda uppgifter Processbehörighet 10 Styrelsen får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige. Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv föra talan i målet. Krisledning och höjd beredskap 11 Styrelsen ansvarar för kommunens uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap (krisledningsnämnd). Krisledningsnämndens verksamhet regleras i särskilt reglemente. Styrelsen utser ledamot till hemvärnsråd enligt hemvärnsförordningen (1997:146). Arbetslöshetsnämnd 12 Styrelsen är arbetslöshetsnämnd enligt lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd. Arkivmyndighet 13 Styrelsen är arkivmyndighet. Närmare föreskrifter om arkivvården finns i av fullmäktige antaget arkivreglemente. Anslagstavla och webbplats 14 Styrelsen ansvarar för kommunens anslagstavla. Styrelsen samordnar innehållet i och ansvarar för kommunens externa och interna webbplats. Författningssamling 15 Styrelsen ansvarar för att uppdatera den kommunala författningssamlingen och se till att denna hålls tillgänglig i lagstadgad form. Uppdrag och verksamhet 16 Styrelsen ska inom sina verksamhetsområden följa vad som anges i lag eller annan författning. Den ska följa det fullmäktige i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att styrelsen ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Organisation inom verksamhetsområdet 17 Styrelsen ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. 7

31 Personalansvar 18 Styrelsen är anställningsmyndighet för personal vid sin förvaltning. Styrelsen har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde. Personuppgifter 19 Styrelsen är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i styrelsens verksamhet. Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige 20 Styrelsen ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet. Redovisning ska ske enligt riktlinjer som fastställs av fullmäktige. Styrelsen samordnar de olika nämndernas redovisningar. Nämnderna ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts dem enligt speciallag. Information och samråd 21 Styrelsen, nämnderna och kommunalråd respektive oppositionsråd ska i möjligaste mån från nämnd erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder. Nämnderna ska samråda när deras verksamhet och ärenden berör styrelsens eller annan nämnds verksamhet. Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Styrelsen beslutar om formerna för samrådet. Självförvaltningsorgan 22 Styrelsen får uppdra åt ett självförvaltningsorgan att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Styrelsen får uppdra åt självförvaltningsorganet att besluta på styrelsens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Styrelsen ska i en arbetsordning fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid. Medborgarförslag 23 Medborgarförslag, där fullmäktige överlåtit till styrelsen att fatta beslut, ska om möjligt beredas så att styrelsen kan fatta beslut inom ett år från det att förslaget väcktes i fullmäktige. Styrelsen ska en gång per år redovisa de medborgarförslag som inte avgjorts inom ett år från det att förslagen väcktes i fullmäktige. Fullmäktige ska informeras om anledningen till att ärendena inte har avgjorts och när beslut kan förväntas fattas. Redovisningen ska senast göras på fullmäktiges ordinarie sammanträde i april. När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, bör förslagsställaren underrättas. 8

32 Arbetsformer Tidpunkt för sammanträden 24 Styrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen bestämmer. Sammanträde ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförandena. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. Kallelse 25 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet, senast 6 dagar före sammanträdesdagen. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken ut- sträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett. Offentliga sammanträden 26 Styrelsen får besluta om offentliga sammanträden. Sammanträde på distans 27 Styrelsen får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som önskar delta på distans ska senast 3 dagar i förväg anmäla detta till styrelsens kansli. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Styrelsen får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i styrelsen. 9

33 Närvarorätt 28 Kommunalråd har rätt att närvara vid styrelsens sammanträden och delta i överläggningarna. Härutöver får styrelsen medge förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i styrelsen att närvara vid sammanträde för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om styrelsen beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Styrelsen får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid styrelsens sammanträden. Sammansättning 29 Styrelsen består av det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige beslutat. Ordföranden 30 Det åligger ordföranden att 1. leda styrelsens arbete och sammanträden, 2. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente, 3. kalla ersättare, 4. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i styrelsen vid behov är beredda, 5. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i styrelsen, 6. bevaka att styrelsens beslut verkställs. Härutöver åligger det styrelsens ordförande att under styrelsen 1. ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning, 2. med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, 3. främja samverkan mellan styrelsen, kommunens övriga nämnder och fullmäktige samt 4. representera styrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte styrelsen bestämt annat i ett särskilt fall. Presidium 31 Styrelsens presidium ska bestå av ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande. Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda samman- trädet i den mån ordföranden anser att det behövs. Ersättare för ordföranden och vice ordföranden 32 Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller en del av ett sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i styrelsen längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Motsvarande gäller om ordföranden eller annan i presidiet inte kan fullgöra sitt uppdrag under en längre tid. Ersättaren ska fullgöra samtliga ordförandens/övriga presidiets uppgifter. 10

34 Kommunalråd 33 Sedan val av styrelse skett utser fullmäktige 1 kommunalråd. Fullmäktige beslutar om kommunalrådens uppgifter, ansvarsområden och tjänstgöringsgrad. Förhinder 34 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till partiets gruppledare som underrättar den ersättare som står i tur om att denne ska tjänstgöra. Ersättares tjänstgöring 35 Om en ledamot är förhindrad att delta eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Den ersättare ska kallas in som står i tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt i ledamotens ställe. Ersättarna ska, om dessa inte väljs proportionellt, tjänstgöra enligt den ordning som fullmäktige har bestämt. Om ingen ordning är bestämd, kallas ersättarna i den ordning de tagits upp i fullmäktiges protokoll från valet. Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. En ersättare som har börjat tjänstgöra har alltid företräde oberoende av turordningen. Om det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna påverkats genom ersättarens tjänstgöring får dock en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i turordningen. Jäv, avbruten tjänstgöring 36 En ledamot eller en ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen sedan ärendet handlagts. Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna. Reservation 37 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering. Justering av protokoll 38 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Styrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot. 11

35 Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter med mera 39 Styrelsen ansvarar för att beslut och föreskrifter inom det egna ansvarsområdet kungörs enligt gällande bestämmelser. Nämnderna ska underrätta styrelsen så snart en uppdatering av den kommunala författningssamlingen bedöms nödvändig. Delgivningsmottagare 40 Delgivning med styrelsen sker med ordföranden, förvaltningschefen eller annan anställd som styrelsen beslutar. Undertecknande av handlingar 41 Skrivelser, avtal och andra handlingar från styrelsen bör på styrelsens vägnar undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av kommunchefen. Vid förfall för ordföranden inträder vice ordföranden och vid förfall för denne den ledamot som styrelsen utser. Styrelsen får även uppdra åt förtroendevald eller tjänsteman att enligt av styrelsen lämnade direktiv underteckna handlingar på styrelsens vägnar. Beslut som fattas med stöd av delegation samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utses därtill. Utskott 42 Inom styrelsen ska finnas ett arbetsutskott och en förhandlingsdelegation som vardera består av 3 ledamöter och 3 ersättare. Styrelsen får därutöver inrätta ytterligare utskott. Inom ett utskott väljer styrelsen för den tid styrelsen beslutar bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordföranden i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för längre tid får styrelsen utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskottet, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. Utskottet sammanträder på dag och tid som varje utskott bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst 2 ledamöter begär det. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. De ärenden som ska avgöras av styrelsen i dess helhet bör beredas av utskottet om beredning behövs. Ordföranden eller kommunchefen överlämnar sådana ärenden till utskottet. Ordföranden bestämmer föredragningslistan till utskottet. När ärendet beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut. 12

36 ~ Essunga kommun

37 Driftsredovisning, mnkr Intäkter 21,9 22,3 23,0 Kostnader -46,9-48,1-48,4 Skriv beloppet med minustecken. Nettokostnad -25,0-25,8-25,4 Budgetavvikelse -0,7-0,5 0,6 Jämförelsetal Nettokostnad/invånare, kr Nettokostnadsutveckling, % 7,8% 3,2% -1,4% Andel av kommunens nettodriftskostnad, % 1,4% 1,4% 1,3% Beräkningsunderlag Invånarantal Nettokostnad 2011, nämnden -23,2 Skriv beloppet med minustecken Kommunens nettodriftskostnad , , ,1 Verksamheternas ekonomi, mnkr Budgetavvikelse Räddningstjänsten -25,0-25,8-25,4 Summa -25,0-25,8-25,4 0,0

38 Nyckeltal som återfinns i strategisk plan och budget Utryckningar för räddningstjänst varav Brand i byggnad, anläggning mm Brand, ej i byggnad Trafikolycka Automatlarm, ej brand Övriga insatser Tillsyner [antal] Fixarbrandis [antal uppdrag] Extern utbildning/info [antal personer] Unika besökare på hemsidan

39 Underlag för investeringsredovisningen totalt för kommunen Belopp i tkr Nr Objekt Totalkalkyl Prognos för total projektkostnad Budget 2014 Nettoinvestering 2014 Avvikelse Räddningsutrustning Tankbil Släck- och räddningsbil Övningsfält Summa Beskrivning av objekten (kortfattad) Kommentarer till eventuella avvikelser mellan budget 2014 och utfall 2014

40 1 Räddningsutrustning Viss räddningsutrustning anskaffades inom ramen för tankbilen 2 Tankbil Bilen blev cirka 250 tkr dyrare än beräknat samt viss räddningsutrustning rdovisas här 3 Släck- och räddningsbil Bilen är beställd men levereras inte förrän våren Övningsfältet Det har tagit tid att få fram bygglov och andra tillstånd, men under 2015 kommer bygget att starta

41 Ombudgetering Nämnd: Regelveket för ombudgetering finns angivet i styrprinciperna. Nämndsprotokoll bifogas. Begäran av ombudgetering Objekt Belopp Motivering Släck- och räddningsbil 3500 Bilen är beställd men inte levererad Övningsfält 1000 Fältet påbörjas under 2015 Summa begärd ombudgetering till Total investeringsbudget ,0 Andel ombudgeteringar ,3

42 Resultatöverföring Nämnd: Denna mall omfattar den resultatöverföring som nämnderna har möjlighet att göra mellan två budgetår. Regelverket beslutades i kommunfullmäkige under hösten Nämndsprotokoll bifogas. Begäran av resultatöverföring Kostnadspost/del av verksamhet Belopp Motivering Räddningstjänsten 572 Skall reglera tidigare års underskott Tidigare års underskott har varit =-1245 I och med årets överskott är underskottet -673 tkr Räddningsnämnden begär att det nollställs med hänvisning till det "överskott" som fanns när de nya ekomomistyrprinciperna infördes. Detta "överskott" tillhörde då egentligen alla fyra medlemskommunerna. Summa begärd resultatöverföring 572 Kommunbidrag Andel av kommunbidraget 2,2 Inte riktigt jämförbart eftersom nämnden få kommunbidrag från ytterligare tre kommuner

43 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 (TILL KF:S ÅRSREDOVISNING) RÄDDNINGSNÄMND

44 Räddningsnämnd Nämndens uppdrag och verksamhet Anvisning Denna redovisning får ha max 500 tecken inklusive blanksteg Infoenheten skriver detta för samtliga nämnder, utifrån hur vi brukar presentera vår verksamhet i andra sammanhang. Här bör framgå vilka verksamhetsområden nämnden ansvarar för samt i förekommande fall vilken lagstiftning nämndens verksamhet utgår från. Viktiga händelser och resultat under året Räddningstjänstens branddisco drog över 600 ungdomar från alla fyra medlemskommuner 280 uppdrag på ett dygn. Översvämning i Kvänum efter rekordregn. Rekordstort antal förebyggandeuppdrag 742 (597 förra året) Fler och fler hittar till vår hemsida rvs112.se På väg mot en välkomnande och hållbar kommun Strategi Antal indikatorer Måluppfyllelse 2014 Kommentar Kund/brukaren i fokus Lokal utveckling i ett globalt perspektiv En organisation i framkant 15 10, 5 29 (6) 9, 7, 7 Anledningen till att flera indikatorer blev röda beror mycket på de sparbeting förvaltningen hade , 7, 1 * Antalet indikatorer inom parentes avser de indikatorer som inte varit möjliga att få fram ett utfall för, (IU). Kunden/brukaren i fokus I undersökningen 2014 fick Räddningstjänsten åter ett högt betyg av medborgarna. För varje år ökar vi andelen personer som får någon form av brandskydds- eller olycksförebyggandeinformation. Antalet lägenhetsbränder minskar också vilket borde ha att göra med den systematiska tillsynen av flerbostadshus. Lokal utveckling i ett globalt perspektiv Räddningstjänsten arbetar aktivt med att möta medborgaren i olika sammanhang som handlar om olycksförebyggande och andra trygghetsskapande åtgärder. Detta gäller särskilt barn och ungdom. Att möte myndighetspersoner och personer i uniformsyrken är mycket viktigt för att

45 bygga upp ett förtroende som kan behövas den dagen det händer något. Under 2014 anordnades vårt branddisco för fjärde gången i Lidköping. Í två omgångar, först åringar sedan åringar arrangerades dans med discjockey och uppträde av rockband. Det hela avslutades av skumdisco. Det allvarliga inslaget var en utrymningsövning mitt i tillställningen. Vi betonade efteråt det viktiga att spana efter utrymningsskyltarna när man är i en okänd byggnad. Under året anställdes en ny Fixarbrandis. Fixarbrandis är ett samarbete med Vård och Omsorg för att förhindra fallolyckor, brandtillbud och andra olyckor hos äldre. Tjänsten är gratis för de över 67 år. Fixarbrandis har sin mest hektiska tid innan december då många vill ha sina gardiner bytta. En organisation i framkant I 2014-års medarbetarundersökning fick Räddningstjänsten ett högt värde. Ett led i att förbättra de delar som fick något lägre betyg så har samtlig personal använt dialogverktyget FAS. F för förnyelse, A arbetsmiljö, S samverkan. Syftet med FAS-verktyget är att utveckla verksamheten samt skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv, god hälsa och bra arbetsmiljö. Ekonomi Driftsredovisning, mnkr Intäkter 21,9 22,3 23,0 Kostnader -46,9-48,1-48,4 Nettokostnad -25,0-25,8-25,4 Budgetavvikelse -0,7-0,5 0,6 Jämförelsetal Nettokostnad/invånare, kr Nettokostnadsutveckling, % 7,8% 3,2% -1,4% Andel av kommunens nettodriftskostnad, % 1,4% 1,4% 1,3% Ekonomiskt resultat Verksamheternas ekonomi, mnkr Budgetavvikelse Räddningstjänsten -25,0-25,8-25,4 Summa -25,0-25,8-25,4 0,0 Nyckeltal och verksamhetsmått

46 Utryckningar för räddningstjänst varav Brand i byggnad, anläggning mm Brand, ej i byggnad Trafikolycka Automatlarm, ej brand Övriga insatser Tillsyner [antal] Fixarbrandis [antal uppdrag] Extern utbildning/info [antal personer] Unika besökare på hemsidan I Hällum utanför Vara uppmätte SMHI det värsta skyfallen någonsin i Västra Götaland. Dygnsmedelnederbörden var 133,7 mm. Under det dygnet fick Räddningstjänsten 228 larm om översvämning, främst i Kvänum. Dessa insatser är i statistiken räknade som ett larm. För mer information, se:

47 Uppföljning av INTERNKONTROLLPLAN för Räddningsnämnden 2014 ADMINISTRATION Område Åtgärd Metod Frekvens Ansvarig ARKIVERING: - arkivplan Kontrollera att det finns en aktuell arkivplan och att den efterlevs Kontroll av handlingar genom stickprov 1 gång/år Ny håller på att tas fram ATTESTREGLEMENTE: - förteckning Kontroll av förteckningens aktualitet Beslut i RN 1 gång/år Exp till Sek och revisorerna OK DEBITERING: - effektivitet - avskrivning av krav Kontroll av om debitering sker så snart som möjligt Avstämning av förteckning mot delegationsordningen Stickprov Genomgång före bokslut Kontinuerligt 1 gång/år Släpat efter i höst OK DELEGATION: - beslutsförteckning - anmälan och rapportering Kontroll av att person som fattat ett visst beslut har delegation och att beslutet förtecknas i rätt ordning Stickprov Anmälan till RN 1 gång/år 1 gång/år Varje RNsammanträde OK OK OK FAKTURAHANTERING: - momsredovisning - verifikation Kontroll av fakturor avseende nämnda områden Stickprov på 50 fakturor Mars och september OK och OK

48 FÖREBYGGANDE ENHET Område Åtgärd Metod Frekvens Ansvarig DIARIE/POSTHANTERING: - registrering - förvaring - diarieplan - rutiner Handläggningsrutiner skall finnas upprättade Kontroll att rutiner följs Mars och september OK

49 Operativ enhet IT: - säkerhet/användare Kontroll av kontrakt finns för varje användare Skriftlig dokumentation på varje användare 1 gång/år OK, görs numer automatiskt av Göliska LÖNERAPPORTERING: - rätt lön till rätt person - avvikelserapport - anställningsavtal - attest - tjänsteresor - sjukfrånvaro Kontroll av analyslista Underlag för lönerapporter Direktkontakt med personalhandläggare Stickprov 1 gång/månad 1 gång/år OK OK UPPHANDLING/INKÖP: - reglemente - policy - avtal BISYSSLOR: - rutiner FORDON: Kontrollera att reglementen, policies och avtal följs Kontroll Kontrollera att bränsleåtgången motsvarar körsträckan Stickprov 4 gånger/år Sker kontinuerligt: En genomgång gjord med upphandlingschefen Avstämning i samband med medarbetarsamtal 1 gång/år Görs i samband med Stickprov 4 gånger/år Görs i samband med varje faktura.

50 Enhet Allmänhet och Utveckling KONTANTKASSA: Redovisning av kontantkassa Avstämning 4 gång/år OK Kontroll av Bankinsättning Avstämning 2 gång/år OK

51 RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄSTRA SKARABORG Lidköping - Vara - Grästorp - Essunga Datum Diarienummer 1 (6) /2015 Räddningstjänsten Västra Skaraborg Tillsynsplan 2015 Sammanfattning analys: Bostadsbränder: Enligt preliminär statistik för riket (2014) kan man se att bostadsbränder är störst till antal (3146) när det gäller brand i byggnad. Det är också i bostadsbränder som flest personer har omkommit. Glädjande är dock att det totala antalet omkomna i bränder har minskat. Enligt den preliminära statistiken har 76 personer omkommit i 69 bränder varav 68 personer omkom vid brand i bostad. Rikets statistik stämmer väl överens med vår lokala statistik. Av totalt 91 brand i byggnad under 2014 har 55 bränder inträffat i bostäder. Under de senaste två åren har vi dock varit förskonade från dödsbränder. Vi skiljer oss från riket genom att andelen bränder i villor är högre än för riket och att andelen bränder i flerbostadshus är lägre än för riket. Av våra 55 bostadsbränder har 39 inträffat i villor. När det gäller brandorsak vid brand i bostad är de vanligaste brandorsakerna, likt tidigare år, kopplade till matlagning och förvaring på spis, eldning i eldstad samt elapparater för hushåll. Unikt för 2014 är att bränder orsakade av blixtnedslag har varit fler än normalt samt att uppföljning av insatser har resulterat i att man kunnat identifiera en brandfarlig luftavfuktare som efter två bränder i västra Skaraborg återkallades av den svenska återförsäljaren. Utifrån inträffade bostadsbränder 2014 kan vi konstatera att brandvarnare, likt tidigare år, har räddat liv och materiella värden genom tidig brandindikering som uppmärksammats av personer på plats. Vi kan också konstatera att det fortfarande saknas fungerande brandvarnare i många hushåll och att vi vid insats är för dåliga på att följa upp och kontrollera brandvarnarstatusen. Glädjande är dock att många åtgärder vidtas innan räddningstjänsten kommer till platsen. Dessa åtgärder har bl.a. bestått i att man stänger av strömmen, stänger inne branden, utrymmer och varnar personer i fara samt att man släckt branden med t.ex. handbrandsläckare. C:\Users\than002\AppData\Local\ESRI\Alarmos\Temp\DH doc Adress Telefon Org.nr E-post Räddningstjänsten Västra Skaraborg Tornväktargatan LIDKÖPING vid Vänern Fax VATnr SE t.andersson@lidkoping.se Internet

52 2 (6) Brand i allmän byggnad och industri: Enligt preliminär statistik för riket utgör bränder i allmänna byggnader den näst största kategorin. Antalet bränder i allmänna byggnader (1074) är dubbelt så många som antalet bränder i industribyggnader (564). Av allmänna byggnader är det bränder inom skola (199), äldreomsorg (162) och handel (105) som särskilt sticker ut. RVS lokala statistik för 2014 skiljer sig från rikets statistik. Inom vårt område är bränderna i allmänna byggnader och bränder i industribyggnader ungefär lika många. Totalt 12 bränder i industribyggnader och 16 bränder i allmänna byggnader. Variationer förekommer dock från år till år. Under 2013 var t.ex. industribränderna fler än bränderna i allmänna byggnader. När det gäller brandorsaker i allmänna byggander och industrier kan man notera att våra 6 bränder inom äldreomsorgen 2014 i huvudsak var kopplade till matlagning och förvaring på spis. Inom vårt område har vi i jämförelse med riket haft få skolbränder. Under 2014 hade vi dock fyra brandtillbud på skolor. Av dessa utgjorde tre rena sabotage där man hade eldat på detektorer till det automatiska brandlarmet. När det gäller industribränderna är brandorsakerna i huvudsak kopplade till el och produktionsutrustning. Glädjande när det gäller allmän byggnad och industri är att de byggnadstekniska skyddssystem som funnits i huvudsak har fungerat på avsett sätt. Bland annat har 16 av de totalt 28 bränderna upptäckts i ett tidigt skede av förekommande automatiska brandlarmsanläggningar. Brandfarlig och explosiv vara: Under 2014 har vi inte haft några tillståndspliktiga verksamheter där brandfarliga eller explosiva varor tros ha orsakat brand eller explosion i byggnader eller bidragit till att förvärra brandförlopp. När det gäller ej tillståndspliktiga verksamhet har vi haft en mindre reparationsverkstad där en acetylengasflaska exploderade under pågående insats vilket ledde till att insatsen avbröts och området spärrades av. Vi har också haft två bränder i bostäder där den ena branden tros ha orsakats av läckage i gasolgrill och den andra av oförsiktig användning av lampolja till en oljekamin. Vattensäkerhet: Under 2014 var vi larmade på två misstänkta drunkningar. Den ena rörde sig om en bil i Lidan bakom sjukhuset, Lidköping och det andra om en person i Lidan vid Torgbron, Lidköping. Bilen visade sig vid vår insats vara tom och personen i Lidan vid Torgbron togs om hand av polisen innan vår framkomst. Det finns inga noteringar om att vattenlivräddningsutrustning som finns utplacerad vid Lidan har använts i något av fallen. Inriktning tillsyn: Regelbunden tillsyn Med utgångspunkt från omvärldsanalys och egen insatsstatistik finner vi för närvarande ingen anledning att ändra inriktning när det gäller objekt för regelbunden tillsyn.

53 3 (6) Regelbunden tillsyn utförs även fortsättningsvis på anläggningar där personer med hjälpbehov övernattar, anläggningar som omfattas av tillstånd för hotell- och pensionatrörelse, anläggningar som regelbundet inrymmer ett större antal personer med mindre god lokalkännedom, stora industrier med många anställda eller industrier med farlig verksamhet samt komplexa anläggningar, 2:4 anläggningar eller anläggningar med omfattande hantering av brandfarlig vara. Tematillsyn När det gäller tematillsyner ser vi det fortfarande som mest angeläget att genomföra bostadstillsyner med kontroll av brandvarnare. Vi har sedan tidigare inriktat tillsynsverksamheten mot flerbostadshus men kan se att den snarare borde inriktas på villaområden och villor på landsbygden. Den traditionella formen av tillsyn kan dock förmodligen upplevas som integritetskränkande om den riktas mot enskilda villaägare. Med bakgrund av detta kommer bostadstillsyn med kontroll av brandvarnare i första hand att ske i samband med fixarbrandis, i samband med räddningsinsats och via separata dörrknackningsprojekt. Det bygger också på att vi direkt vid besöket ser till att fungerande brandvarnare blir uppsatt. Genom övertagande av brandskyddskontrollen fr.o.m öppnas nya möjligheter att på ett naturligt sätt samordna brandskyddskontroll med kontroll av brandvarnare i bostäder. Vi har hittills inte prioriterat skolor för tillsyn då vi med bakgrund av de händelser som inträffar ser det som mer effektivt att genom information och utbildning förebygga brand och onödiga larm vid dessa anläggningar. När resurserna så medger kommer dock skolor och förskolor att omfattas av tematillsyner. Detsamma gäller anläggningar som hanterar brandfarlig vara då vi kan se att många anläggningar inte tar sitt ansvar gällande förnyelse av tillstånd. Vidare har tillståndspliktiga mängder ändrats genom MSBFS 2013:3. Under 2014 genomfördes tematillsyner av vattenlivräddningsutrustning vid kommunala badplatser i Lidköping. Tillsynerna genomfördes utan anmärkningar och bekräftar den bild vi haft om att underhåll och skötsel av sådan utrustning i huvudsak har skötts på ett bra sätt. Eftersom Länsstyrelsen ser detta som ett prioriterat område kommer dock tematillsyner av livräddningsutrustning vid hamnar, kajer och badplatser att fortsätta och näst på tur står badplatser i Vara, Grästorp och Essunga. Händelsetillsyn Händelsetillsyner kommer som tidigare att genomföras i syfte att snabbt reagera på inträffade händelser i samhället. Det kan t.ex. röra sig om tillsyn vid tillfälliga arrangemang, tillsyn vid anläggning där det inkommit tips om brister eller tillsyn vid en anläggning där brand nyligen har inträffat. Målsättning: RVS målsättning för 2014 är att i första hand genomföra de regelbundna tillsyner som är planerade för året. Med anledning av att vi byter verksamhetssystem, reviderar handlingsprogram samt går igenom rutiner och styrdokument kommer tiden för

54 4 (6) tematillsyner och händelsetillsyner att vara begränsad. I mån av tid kommer dock tematillsyner och händelsetillsyner att prioriteras och fördelas inbördes under året. Kompetens tillsyn: Tillsyn LSO/LBE Tillsyn 2:4 Lägst BmH/SMO + Tillsyn A Lägst Brandingenjör Regelbunden tillsyn: Nr Obj LSO LBE 2:4 E0001 Gruppbostad Sturegatan X E0002 ifocus Film & Multimedia AB X E0007 Gruppboendet Graniten X E0008 Gruppboende Eken X E0237 Boende Clematisvägen X E0403 Flexus Balasystem AB X X E0414 Bala Agri AB X X E0432 Furubacken X E0489 Madam Blå X X E0491 Gruppbostad Lindbacken X G0226 Grästorps Konserthus X G0234A Ekarnas Golfmotell AB X G0235 Gruppboende Velanda, LSS-verksamhet X G0405 A & T i Grästorp Aktiebolag X L0008B Lidköpings Vandrarhem X L0015 De la Gardiegymnasiet X X L0016 Åhléns AB och Hemköp X X L0020 Galleria Särnmarkshuset X L0026 Sjukhuset i Lidköping X X L0027A Galleria Framnäs City X L0027B ICA Hjertbergs (Framnäs City) X X L0027D Willy's (Framnäs City) X X L0031 Frebaco Kvarn AB X X L0034 Giraffen (De la Gardiegymnasiet) X X L0036 SNA Europe (Industries) AB X X L0040 Lidköpings Värmeverk (PC Filen) X X L0058B Pitchers X X L0059 Fazer Bageri AB X L0067A Vänermuseum X X L0074 Såtenäs Garnison F7 X X L0081 Nordic Hangers AB X X L0085 TI Group Automotive Systems AB X L0089B Ishallen X L0089C Idrottens hus & badhuset X L0094 Ängsholmens förskola X

55 5 (6) L0142 Folkets Park X L0160 Gruppbostaden N Härene X L0217 Dagcenter Mellbygatan X L0310 Läckö Strand X L0664A LSS-boende Hagagatan 7B X L0719 LSS-boende Renvägen X L0720 LSS-boende Magasinsgatan X L0721 LSS-boende Margretelundsgatan X L0722 LSS-boende Västgötagatan X L0723 LSS-boende Lovisagatan X L0724 STC Lidköping X V0001 Lumber & Karle X V0003 Solgården X V0004 Volvo Penta AB X X V0005C Äldreboendet Södergård X V0013 Dagcenter X V0014 Vara Folkhögskolan X V0029 ECO Byggolit AB X V0036 Aspen X V0038 LSS-boende Aspen X V0134 Jultorp Working Ranch HB X X V0159 Vårdavdelningen Bonden X V0187 Restaurang Kronan X V0214 Tornum AB X X V0222 Sparbankshallen X V0228 Vedums Idrottshall X V0259 Gruppbostad X V0260 Gruppbostad X V0263 Imazo AB X X V0704 Särskilt boende Solhemsgatan 7 X Tematillsyn bostäder/brandvarnare: Tematillsyn vatten/livräddningsutrustning: Tematillsyn skola/förskola: Tematillsyn brandfarlig vara:

56 6 (6) Händelsetillsyn: Nr Obj Typ Anledning L0112B Islamska kulturföreningen i Lid. LSO Tips om brister RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄSTRA SKARABORG Thomas Andersson stf Räddningschef

57 ÅRSREDOVISNING 2014 KOMMUNALFÖRBUNDET GÖLISKA IT 1

58 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VD HAR ORDET... 3 FRAMTIDSSPANING... 4 FRAMTIDSSPANING forts... 5 ORGANISATIONEN... 6 FOKUS PÅ KOMMUNIKATIONSUPPDRAGET... 7 VIKTIGA HÄNDELSER OCH AKTIVITETER... 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 9 MÅLUPPFYLLELSE 2014 OCH ANALYS MÅL PROCESSER OCH RUTINER PERIODENS RESLUTAT Kommentar till resultatet PERIODENS RESULTAT forts Investeringar PERSONALREDOVISNING RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING NOTER NOTER forts NOTER forts FINANSIERINGSANALYS FINANSIERINGSANALYS forts Soliditet Kassalikviditet Ägarandelar

59 VD HAR ORDET Året som gått har varit ett positivt år för Göliska IT som organisation. Sammanfattningsvis har vi genomfört en mängd uppdrag som inneburit nya funktioner och tjänster för våra kunder. Vi har även genomfört flera större systemuppgraderingar med gott resultat. Behovs analys Under våren fick vi en förfrågan av Västergötlands Museum om att de önskade IT-drift och support genom Göliska ITs försorg. Att få förmånen att nya kunder tillkommer ser jag som ett gott betyg för vår verksamhet. Uppföljning Projekt uppdrag Effektmål Tiden var en kritisk faktor när Museet skulle tas in i samarbetet och ett internt uppdrag med tillhörande organisation formerades. Alla former av projekt och uppdrag skall genomföras kontrollerat, strukturerat, med beskrivning av syfte-mål-effekter och där beställare och utförare tar ett ansvar och engagemang över aktivitetens genomförande och resultat. Genomförande Styrning I slutet på juni efter ca 5 veckor var all drift och support med nya datorer, skrivare, datanät och applikationer överförd till Göliska IT. Såväl Västergötlands Museum som styrgruppen var nöjda med resultatet. Ur ett ledningsperspektiv har 2014 starkt präglats av arbetet med att ta fram ett nytt IT-avtal mellan Göliska IT och dess samarbetskommuner. En effekt av detta arbete var att samtliga involverade lärde sig otroligt mycket mer om interna processer, rutiner och hur organisationen fungerar. Denna kunskap kommer bli värdefull i det ständigt pågående interna utvecklingsarbetet som skall stärka vår ställning som en kommunal IT-driftleverantör i toppklass. Anders Thörn 3

60 FRAMTIDSSPANING Vad händer i vår omvärld inom IT-området och som har bäring på kommunal IT-drift och support de närmaste åren? Det finns ett flertal analysföretag som varje år kommer ut med trendrapporter som grundar sig på omfattande intervjuer och analyser med folk och företag i IT-branschen. Vilken teknik kommer? Vilka behov förutspås öka och vilka kompetenser kommer att behövas för att utveckla den teknik som förutspås? Nedan följer en sammanställning baserad på det i nuläget största analysföretaget Gartner Groups rapporter tillsammans med våra egna erfarenheter inom Göliska IT. 4,9 miljarder saker kommer vara uppkopplade mot Internet under 2015, en ökning med 30 % jämfört med Denna siffra kommer att öka till 25 miljarder tills år bilar är uppkopplade år 2020, vilka nya gränssnitt och tekniker behövs för att utveckla detta behov? Det uppkopplade kylskåpet är ett område inom IoT* som inte är lika omtalat, men som har stor potential att förändra marknaden. Enligt Gartner kommer det uppkopplade köket att bidra med minst 15 procent av energibesparingarna inom livsmedels- och dryckesindustrin Volvo utvecklar cykelhjälmar som kommer att kommunicera med tekniken som byggs in i dagens bilar. Hjälmen varnar bilister som kommer för nära en cyklist och låter samtidigt cyklisten veta om man befinner sig i bilens blinda fläck. Systemet kan också ta kontroll över bilens bromsar om man kommer för nära en cyklist. *IoT är förkortningen av Internet of Things, Svenska översättningen är Sakernas Internet Självkörande bilar utvecklas och testkörs i både Sverige och andra länder. I nuläget kan många nya bilar fickparkera själva men innan 2020 spås det att helt förarlösa fordon kommer att finnas på våra vägar. 4

61 FRAMTIDSSPANING forts Vilka kompetenser förutspås behövas för att klara av denna allt snabbare utveckling inom IT och teknik? Programmerare samt utvecklare av applikationer och gränssnitt är ett inte alltför vågat tips eftersom i princip alla nämnda tekniklösningar och nya innovationer bygger på dessa kompetenser. Det är ingen slump att det arbetas på bred front med att öka intresset för dessa yrkeskategorier och att vissa vill ha in programmering som ett ämne redan i grundskolan. Vi är inne i ett paradigmskifte vad gäller teknikutveckling. Skolan kommer få en ännu viktigare roll de närmaste åren för att förbereda våra barn på en mängd nya yrken och behov som vi i många fall inte ens känner till ännu. Den digitala kompetensen blir en framgångsfaktor och nödvändighet för alla som växer upp i ett samhälle där automatisering förutspås ersätta mellan % av nuvarande arbetstillfällen. Många nuvarande yrken försvinner och ersätts med olika tekniska lösningar men en massa nya yrken och kompetenser kommer att behövas. Nya gränssnitt, applikationer, säkerhet och arkitekter som kan knyta samman ny teknik med nya behov. Vad kan allt detta då innebära för den kommunala sektorn där vi dagligen agerar för att stötta och ge service åt våra medborgare? Eftersom en kommun är ett tvärsnitt av hela samhället med en stor mängd olika yrkeskategorier kommer den nya tekniken innebära stora förändringar inom samtliga förvaltningar och precis som i skolan är den digitala kompetensen en framgångsfaktor som varje chef bör beakta vid nyanställning och planering av kompetensutveckling. EXEMPEL PÅ NÄMNDA INNOVATIONER SOM KAN KOMMA INOM DEN KOMMUNALA VÄRLDEN Smarta kylskåp - storkök inom skola och vård Självkörande bilar -avfallshantering, sopbilar -postutkörning, färdtjänst och bud -gräsklippning och snöröjning Smarta cykelhjälmar -Skolan Mer saker uppkopplade mot Internet -styrning-övervakning av infrastruktur -armband på brukare som bevakar hälsostatus 5

62 ORGANISATIONEN Under det gångna året har den gruppering som kallas Referensgrupp avvecklats till förmån för en intern styrgrupp som hanterar beslutsfrågor inom interna projekt och uppdrag. Under augusti anställdes en systemtekniker med djup kompetens inom området server-lagring och som kommer att ansvara för framtagandet av ett nytt datacenter under I övrigt fortsätter arbetet med att slipa och forma organisationen så att den på bästa sätt stödjer våra kunders behov av IT-stöd. Serviceenhet Helena Ljunggren Direktion VD Anders Thörn Utvecklingsenhet Stefan Torstensson Bo Bergsten, Götene Bengt Viktorsson, Essunga Lena Blomgren, Lidköping Jessica Bredenberg, Skara Driftenhet Peter Holmgren representerar Göliska ITs ägare och och godkänner ekonomiska rapporter, attest och delegationsbeslut. Direktionen har det yttersta ansvaret för Göliska ITs verksamhet har det övergripande ansvaret för Göliska ITs operativa verksamhet ansvarar för ekonomisk redovisning, kundmöten, inköp och order samt viss utbildning ansvarar för genomförandet av projekt och uppdrag, internt och åt Göliska ITs kunder ansvarar för samtlig drift och support inom Göliska ITs tjänstekatalog samt kommunikationsuppdrag för kommuner och bolag 6

63 FOKUS PÅ KOMMUNIKATIONSUPPDRAGET Göliska IT har sedan många år tillbaka haft uppdrag att sköta om stadsnäten inom våra tre ursprungliga samarbetskommuner med dess ingående komponenter och lösningar. Parallellt med detta har vi även hanterat telefonsupport för Fastbits privat och företagskunder. Detta har skapat många positiva effekter även för våra kommunala kunder då vi genom detta har haft möjlighet att bygga upp en gedigen kompetens inom kommunikationsområdet. Tack vare detta har våra tekniker har fått möjlighet att arbeta med spetsteknik inom kommunikationsområdet, och har dessutom haft full kontroll på hela leveranskedjan ut till våra kommunala verksamheter. Vi har även kunnat hantera såväl kommunala som privata bredbandskunder i vår Service Desk vilket skapar effektiviseringsvinster för alla. Sedan oktober 2013 har vi även hanterat telefonsupporten för Nossebro Energis kunder. Vi samarbetar hela tiden nära med personalen på Fastbit, Lidköpings bredband, Skara Energi, Götene stadsnät och Nossebro Energi. Stadsnätsägarna Skara Energi, Lidköpings kommun och Götene kommun ansvarar för att det finns kommunikationsvägar via fiber och att det finns aktiv utrustning som kan leverera efterfrågad kapacitet. All aktiv utrustning t ex switchar och routrar, från accessport till internetroutrar, sköts och övervakas dygnet runt av Kommunikationsgruppen inom Göliska IT. Fastbit/Openbit är kommunikationsoperatör som på uppdrag av sina ägare stadsnäten, upplåter åt andra tjänsteleverantörer att sälja och leverera tjänster i stadsnäten det öppna stadsnätet. Fastbit är även en tjänsteleverantör som levererar internetkapacitet till kunder såväl företag som privatpersoner. Göliska IT sköter all teknik åt internetleverantören och kommunikationsoperatören. Framtid Bredbandsutbyggnaden har varit stark under en längre tid, men accelererar i takt med intresse och politiska stimulansåtgärder. Ökad efterfrågan på bandbredd skapar utmaningar för att tillgodose kapacitetsbehoven i framtiden. Snabbt och tillförlitligt bredband är gynnsamt för befolkningstillväxt och en framgångsfaktor för företagsetablering i ägarkommunerna. Stadsnät är en viktig faktor för ett fungerande samhälle. Henrik Andersson Ulf Erstorp Rakel Lindqvist Mattias Salegård 7

64 VIKTIGA HÄNDELSER OCH AKTIVITETER Nya IT-funktioner Lync, är ett system för snabbmeddelanden, videokonferens och närvarohantering ClearPass gästaccess, enkelt sätt för gäster att få trådlös uppkoppling Windows 8.1, ny plattform för surfplattor och datorer ElevPC, koncept för drift och support inom skolornas 1:1 satsningar Framtagande av en ny kundwebb IT-INFO med ökad självservice och responsiv design Ekonomi och avtal Nytt IT-avtal, transparent, begripligt och flexibelt Upphandling för alla stora licensavtal Ett flertal förnyade konkurrensutsättningar på produktinköp Ny kund, Västergötlands Museum Systemuppgraderingar Aditro webb för Lidköping Sitevision, intranät och externwebbsystem för samtliga kommuner Geosecma kartsystem för samtliga kommuner STATISTIK ärenden har hanterats under året 92 % av våra kunder är nöjda med lösningen av deras ärende 18 % minskade incidenter jämfört med ,86 dag är genomsnittlig tid för ett löst ärende vilket innebär 34 % kortare lösningstid för 1-3:e linjes ärenden jämfört med antal datorer som levererats under året 6 antal genomförda upphandlingar inom formen Förnyad konkurrensutsättning 8

65 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Under 2014 har ett nytt IT-avtal tagits fram i syfte att reglera köpen av IT-drift och support mellan samverkanskommunerna och Göliska IT. Kommunernas IT-strateger presenterade en rad krav och önskemål som skulle vara styrande för framtagandet av det nya avtalet. Samtliga av dessa krav har inom olika nivåer tillgodosetts i avtalsarbetet och i mitten på oktober presenterades det färdiga förslaget för kommunerna. Efter några mindre justeringar var parterna överens och avtalet undertecknades under december månad. Kommunikationsplattformen LYNC driftsattes under sommaren och möjligheten till snabbmeddelanden och videokonferenser var efterfrågande ute i samarbetskommunerna. Under hösten har Göliska IT varit ute hos flera verksamheter och hållit information och inspirationsträffar i syfte att få igång och inspirera till användandet av denna tjänst. På skolsidan har man startat upp användandet av Microsoft molntjänst Office 365. För att detta skall fungera med befintliga användarnamn och lösenord har Göliska IT kopplat ihop denna molntjänst med den interna katalogtjänsten. Även här har Göliska IT haft användarträffar för att svara på frågor och inspirera skolan att använda denna tjänst. Inom IT-infrastrukturen fortsatte arbetet med att lyfta de centrala systemen till nyare versioner. Det är systemet SCCM som hanterar datorinstallationer, applikationstilldelning och mycket annat som lyfts till senaste version. Även vad gäller operativsystem så går det numera att få en dator levererad med senaste operativsystemet Windows 8.1 som då främst lämpar sig för produkter med pekskärm. Här pågår ett projekt inom Vård och Omsorg i Götene och Lidköping Mobil dokumentation där man med en Windows-surfplatta skall utföra dokumentation mm på plats ute hos brukaren. Det ekonomiska resultatet för 2014 visar på ett överskott på 2,6 Mkr. Huvudanledning till detta är att kommunerna avropar allt större volymer inom de tjänster som Göliska IT levererar. Resultatet uppfyller väl balanskravet. Den ekonomiska ställningen är god med stabila framtidsutsikter vilket det nyligen undertecknade IT-avtalet ytterligare stärker. För Göliska IT innebär god ekonomisk hushållning att leverera tjänster som kunderna är nöjda med genom att effektivt använda tillgängliga resurser. Detta mäts genom NKI (nöjd kund-index) och uppföljning av finansiella mål fastslagna av direktionen. Intäktsökningen har hanterats ansvarsfullt och återigen så delas överskottet upp på ITutvecklingsmedel 60 % och upparbetat kapital 40 %. Det finns ekonomiska medel för våra samarbetskommuner att satsa på utveckling med hjälp av IT och bollen är i huvudsak på verksamheternas planhalva. Vår gemensamma utmaning är inte att det saknas ekonomiska resurser, utan att använda de medel vi har på bästa tänkbara sätt. 9 Innan verksamhetsåret 2014 gick till ända så hanns en större upphandling med inom formen Förnyad konkurrensutsättning. Denna gång upphandlades en ny licenspartner för de stora volymavtalen med framförallt Microsoft på SKL Kommentus ramavtal Programvaror Avtal med ny partner tecknades i mellandagarna och löper på 3 år.

66 MÅLUPPFYLLELSE 2014 OCH ANALYS Målarbetet under 2014 har haft fortsatt fokus på Nöjd Kund Index via den enkät som med automatik och slumpvis skickas ut till de kunder som avslutat ärenden hos Göliska IT. Ambitionen var att mäta fler områden under året men arbetet med att ta fram det nya IT-avtalet har gjort att denna aktivitet prioriterats bort. Målet är satt att minst 95 % skall vara nöjda eller mycket nöjda inom de frågor som ställs i enkäten. Nöjd Kund Index Bemötande Servicepersonalens kompetens Nöjd med återkoppling Nöjd med lösningen Nöjd med helhetsupplevelsen Det sammanlagda resultatet för 2014 ligger på 92,2 % varpå målet inte till fullo är uppfyllt. Detta är en liten höjning på totalen jämfört med Inga särskilda åtgärder bedöms som nödvändiga för att komma upp i nivån minst 95 %. Den aktiviteten som genomgående får lägre bedömning är återkoppling inom pågående ärende, något som blivit betydligt bättre jämfört med tidigare år men ännu inte är bra nog. Återkoppling är i många fall beroende på information från Göliska ITs underleverantörer av IT-utrustning och det pågår ett ständigt förbättringsarbete för att kunna ge kunderna relevant information om både produkter och lösningar de väntar på. Ett konkret exempel på förbättringsarbete är att vi nu har full kontroll på hela logistikkedjan vad gäller leverans av PC och bildskärmar utan att vara beroende av aktiviteter som skall färdigställas av en tredje part. Avemballering och konfiguration av datorer som tidigare gjorts av underleverantörer görs nu i egen regi som resulterar i snabbare utleverans och bättre information till kunderna. Finansiella mål 1: Betalningsförmåga på kort sikt 167 % Göliska IT uppfyller målet om en kortfristig betalningsförmåga överstigande 100 % med god marginal. Årets positiva resultat tillsammans med ett något lägre utfall på investeringar än budgeterat bidrar till att siffran ökat från föregående år med 66 %. 2: Eget kapital exklusive utvecklingsmedel uppgår till 9,8 % Målet för 2014 sattes till 2 %. I budget för 2015 har målet satts högre, och för 2015 ligger nivån på 5 %. Även denna nivå ligger det egna kapitalet väsentligt över med 4,6 Mkr jämfört med miniminivån 2,3 Mkr gäller det nytecknade IT-avtalet där intäktsnivåerna beräknas gå ner och effektivitetskrav inom delar av tjänstekatalogen måste bli verklighet under året. 10

67 MÅL 2015 Nöjd Kund Index och leveranssäkerhet Det målarbetet som pågår innefattar NKI (Nöjd Kund Index) och skall leverera ett resultat där minst 95 procent av Göliska ITs kunder är nöjda eller mycket nöjda med sina IT-leveranser. Sedan hösten 2012 pågår mätning/uppföljning inom området ärenden som innefattar incidenter, order/inköp, kontohantering och alla typer av aktiviteter som registreras i Göliska ITs ärendesystem. NKI (Nöjd Kund Index) har varierat mellan ca procent av de som svarat på den enkät som automatiskt skickas ut i vart 5:e avslutat ärende. Ett delmål för 2015 inom NKI kommer fortfarande vara minst 95 % nöjda kunder enligt enkätsvar. Målarbetet kommer 2015 att inriktas allt mer på leveransuppföljning inom de tjänster som kunderna avropar från Göliska ITs tjänstekatalog. Inom det nya IT-avtalet finns ett antal så kallade SLA:er (överenskomna servicenivåer) som löpande kommer att redovisas på Göliska ITs kundwebb IT-info. Mätning inom dessa områden kommer att bedrivas genom statistik ur ärendesystemet och övervakningssystem. Avvikelser skall rapporteras på nästkommande Leveransgruppsmöte för kommunernas IT-strateger och förslag på lösning skall presenteras. Mål inom detta område är att minst 90 % av samtliga genom IT-avtalet kommunicerade SLA:er skall hållas inom överenskommen ram. Då IT-avtalet är helt omgjort och så även flera av SLA:erna kommer en utvärdering ske tillsammans med kommunernas IT-strateger för att stämma av att servicenivåerna ligger i fas med kommunernas önskemål. Detta görs i slutet på Finansiella mål Betalningsförmåga på kort sikt Kassalikviditeten skall ligga över 100 % vid mätningstillfället. Med kassalikviditet menas att kortfristiga skulder inklusive löner och sociala avgifter i förhållande till tillgodohavande på checkräkningskontot och tillgänglig checkkredit. Miniminivå för eget kapital Eget kapital exklusive medel avsatta för utveckling ska minst vara 5 % av omsättningen. För 2015 är nivån enligt budget 2,3 Mkr. REDOVISNING av målen sker på direktionsmöten, i delårsrapport samt i Årsredovisning

68 PROCESSER OCH RUTINER Inom Göliska IT finns ett antal processer och rutiner vars syfte är att genomföra de nyckelaktiviteter som bedrivs inom organisationen på ett kontrollerat, effektivt och dokumenterat sätt. Exempel på nyckelaktiviteter är IT-drift, IT-support, projekt och uppdragsgenomförande. Göliska IT arbetar delvis enligt ramverket ITIL* som kan förklaras som ett antal kontrollerade processer och funktioner i syfte att stödja en tjänsteorienterad IT-organisation. ITOP, projektmodell Denna projektmetodik används av Göliska IT vid genomförande av projekt och uppdrag. Alla större aktiviteter genomförs som projekt eller uppdrag. Förändringshantering, process enligt ITIL* En arbetsmetodik för att på ett strukturerat och kontrollerat sätt hantera alla typer av förändringar inom IT-miljön i syfte att eliminera incidenter eller oönskade effekter till följd av förändringen Service Desk, funktion enligt ITIL* En ingång för IT-support gentemot Göliska ITs kunder Incidenthantering, process enligt ITIL* Här dokumenteras, prioriteras och hanteras incidenter där kundens IT-funktion av någon anledning inte fungerar som förväntat Problemhantering, process enligt ITIL* Om flera incidenter kan härledas till samma grundorsak fångas dessa upp i denna process i syfte att lösa det bakomliggande problemet som orsakar incidenterna *ITIL, Information Technology Infrastructure Library The IT Infrastructure Library (ITIL ) togs fram av brittiska Central Computer and Telecommunications Agency (CCTA) med avsikten att på ett heltäckande sätt sammanställa erfarenheter från arbeten med att leverera kostnadseffektiva och kvalitativa IT-tjänster. 12