Kvalitetsbokslut för Praktikertjänsts primärvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsbokslut för Praktikertjänsts primärvård"

Transkript

1 2015 Kvalitetsbokslut för Praktikertjänsts primärvård

2 INNEHÅLL Lite bättre varje dag... 5 God och trygg vård... 6 Kvalitetsmått inom primärvården... 9 De största folksjukdomarna Mäta och följa upp behandlingsresultat Kompetens Patientupplevd kvalitet Kontinuitet och delaktighet Tillgänglighet inom primärvården Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Anmälningsärenden Miljö Källor och adresser... 30

3 Vårt långsiktiga mål med kvalitetsarbetet är att vi ska vara marknadsledande när det gäller kvalitet och patientsäkerhet. Även i år kan vi se att vårt dagliga arbete kring kvalitet, kontinuitet och kompetens gör att patienterna återigen är nöjdast med Praktikertjänsts verksamheter. Jag är övertygad om att det är vår unika ägarstruktur, där aktieägare möter patienter varje dag, som är nyckeln till patienternas nöjdhet och vår framgång. För oss är patienten viktigast och vi arbetar varje dag för att ge bättre vård för bättre liv. Johan Fredriksson, vd Praktikertjänst 3

4 Lite bättre varje dag Praktikertjänst är Sveriges största koncern inom privat tandvård och hälso- och sjukvård. Praktikertjänsts vårdcentraler ligger fördelade i 15 landsting. De orangea prickarna representerar mottagningar öppnade under 2014 och ingår inte i kvalitetsbokslutet. Vi har verkat inom svensk tandvård och hälso- och sjukvård i över 50 år. Hela tiden med samma grund; att driva småskalig vård nära patienterna. Det är en verksamhet i ständig utveckling där vi blir lite bättre varje dag. Vår affärsmodell är unik med aktieägare som själva är verksamhetsansvariga på mottagningar runt om i landet. Det ger förutsättningar för god vård av hög medicinsk kvalitet och kontinuitet, och skapar ett engagemang som är själva kärnan i vår verksamhet. Vi är stolta över den tandvård och hälso- och sjukvård som våra verksamheter ger tiotusentals patienter varje dag. Praktikertjänsts affärsområde Hälso- och sjukvård är den största aktören i Sverige inom privatdriven vård. Vår primärvård med 81 vårdcentraler (2014) ägs av Praktikertjänst och drivs av verksamhetsansvariga aktieägare. Över hela landet, både i storstad och på landsbygd, utvecklar och driver vi verksamheter. Januari 2015 var patienter listade på Praktikertjänsts vårdcentraler. Totalt verkar 670 verksamhetsansvariga aktieägare inom affärsområde Hälso- och sjukvård. Det är läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter/ sjukgymnaster, dietister, kiropraktorer, psykologer, barnmorskor, psykoanalytiker, arbetsterapeuter, socionomer och logopeder. Koncernens omsättning uppgick 2014 till miljarder kronor, varav affärsområde Hälso- och sjukvård stod för 53 procent av koncernens nettoomsättning, miljarder kronor. Praktikertjänst Hälso- och sjukvård har cirka medarbetare inom ett stort antal professioner. Nästan alla verksamheter är småskaliga där alla arbetar nära och teambaserat och där det finns stora möjligheter att direkt påverka sin arbetsmiljö. Det ger arbetsplatser där man trivs och stannar kvar. Den genomsnittliga anställningstiden för läkare är 13 år, och för sjuksköterskor 12 år. Trivsamma arbetsplatser leder också till låg sjukfrånvaro. Praktikertjänst är ett av Sveriges friskaste företag med drygt 2 procent sjukfrånvaro. 5

5 God och trygg vård Praktikertjänsts verksamheter arbetar varje dag för att skapa en god och trygg vård för våra patienter. Det viktigaste kvalitetsarbetet görs av medarbetarna i verksamheterna; varje dag följer de upp kvaliteten och arbetar med förbättringar för patienterna. Att erbjuda en vård med god kvalitet och hög patientsäkerhet är en självklarhet. Kvalitetsarbetet skapar mervärde för patienterna, det är vi övertygade om. Vi vill att alla patienter ska vara nöjda med kvaliteten och känna sig trygga med både mottagande, bemötande och resultat av de vårdinsatser vi ger. En nöjd patient är den bästa återkoppling vi kan få på vårt arbete. Kvalitet handlar om att ha ordning och reda i verksamheterna, att ha koll på resultaten och att ständigt arbeta med förbättringar. Ett sätt är öppna kvalitetsredovisningar som är efterfrågade av både patienter, medborgare, beställare, beslutsfattare och av de som arbetar inom vården. De öppna kvalitetsredovisningarna är ett sätt att stimulera och öka motivationen till förbättringsarbete samtidigt som vi visar vilka resultat vi uppnår. För att utveckla vården och få förtroende från patienterna är transparens en avgörande faktor. Vi vill bidra till denna öppenhet presenterade vi vårt första kvalitetsbokslut för Praktikertjänsts primärvård. Bokslutet togs emot väl av verksamheter, politiker, beställare och andra. Nu är det dags för vårt andra kvalitetsbokslut. Precis som förra året omfattar kvalitetsbokslutet både resultat i form av nationella mätningar av tillgänglighet och kontinuitet men också patienternas uppfattning om den vård vi levererar. I år har vi också fått tillgång till vårdresultat via det nationella kvalitetsregistret Nationella diabetesregistret (NDR). Att denna gång kunna visa på medicinska mått är mycket spännande. Drivkraft och syfte med att ta fram kvalitetsbokslut är flera. Vi vill visa på primärvårdens resultat, på det arbete vi utför, att vi är stolta över våra verksamheter och alla medarbetare. Vi vet också att många patienter vill ha fakta för att kunna välja vilken vårdcentral de vill gå till. Men kvalitetsbokslutet är också en del i vår strategi att ständigt förbättra oss, genom att ta reda på våra resultat kan vi också vidareutveckla och förbättra vården för våra patienter. I kvalitetsbokslutet för 2014 har vi förbättrat vårt arbetssätt med att få fram vårdresultat genom kontakt med några av de nästan 90 nationella kvalitetsregistren som finns idag. Vi har också förbättrat vårt interna arbete med att kvalitetssäkra de data vi får fram från olika källor. Elisabet Linder kvalitetschef Hälso- och sjukvård Praktikertjänst De resultat vi redovisar för våra vårdcentraler som bedrev verksamhet under 2014 kommer till exempel från: Nationella mätningar kring bland annat tillgänglighet och patientnöjdhet Nationella kvalitetsregister Data från journalsystem Data direkt från verksamhetsansvariga Anmälningsärenden från patientnämnder och IVO (Inspektionen för vård och omsorg) 6 7

6 1,3 miljoner besök på 51 av våra vårdcentraler under Kvalitetsmått inom Primärvården Den 1 januari 2015 fick Sverige en ny patientlag. En viktig nyhet i lagen är att patienten får möjlighet att välja vårdgivare inom den offentligt finansierade primärvården i hela landet. I Sverige saknar vi en enhetlig primärvård. För patienter som vill söka information och göra jämförelser av medicinska resultat för att kunna göra sitt fria val, blir det svårt. Varje landsting/region har utformat ett eget system utifrån övergripande hälso- och sjukvårdslagsstiftning. Landstingen/regionerna har olika vårdvalssystem, olika journalsystem, saknar en enhetlig terminologi och tillämpar olika regler och krav som styr både de egna likväl som de privata vårdcentralerna. Avsaknaden av en enhetlig uppföljning påverkar möjligheten att jämföra medicinska resultat mellan olika delar av landet. För Praktikertjänst som har 81 vårdcentraler i 15 landsting (2014), blir det svårt att göra en tydlig jämförelse bara mellan våra egna vårdcentraler. För en patient som vill jämföra medicinska resultat inom primärvården, oavsett vårdgivare, är detta nästan ett omöjligt uppdrag. Samtidigt är ett kvalitetsbokslut med öppna medicinska resultat ett viktigt verktyg för patienten att få mer kunskap inför sitt vårdbesök. I arbetet med vårt andra kvalitetsbokslut har vi fokuserat på att få fram kvalitetssäkrad data för att kunna presentera medicinska kvalitetsmått. Vi kan med uppgifter från Nationella diabetesregistet (NDR) presentera dessa mått. Tillsammans med de uppgifterna presenterar vi även intern statistisk från våra vårdcentraler som använder de mest förekommande journalsystemen Take Care och Journal III. Det innebär att vi har hämtat journaluppgifter från 51 av våra 81 vårdcentraler. Vid dessa vårdcentraler gjordes drygt 1,3 miljoner besök under 2014, varav närmare 61 procent avsåg läkarbesök och 30 procent var besök till sjuksköterska/ distriktssköterska. För att ge en säker vård är det viktigt att patienten får rätt diagnos, samt att diagnosen registreras i patientjour- 8 9

7 De största folksjukdomarna 89% diagnos registreringsgrad nalen för att kunna ge rätt vård och utvärdera resultatet av olika behandlingar. Vid de 51 vårdcentraler som ingår i statistiken hade patienten en fastställd diagnos vid 89 procent av läkarbesöken. I Sverige finns ett stort antal nationella kvalitetsregister med patientuppgifter inom specifika områden eller diagnoser. Registren används för förbättringsarbete och uppföljning av vårdens resultat både på verksamhetsnivå och på nationell nivå samt för forskning. Inom Praktikertjänsts primärvård rapporterar vi främst till följande register: Nationella diabetesregistret (NDR) Senior alert (nutrition, trycksår, fall gällande äldre patienter) OM nationella diabetesregistret, NDR I Sverige finns cirka 90 nationella kvalitetsregister. Nationella diabetesregistret är det största nationella kvalitetsregistret sett både till antalet personer med diabetes, vars vård registret vill vara ett stöd för, och sett till antalet sjuksköterskor, läkare och annan vårdpersonal som bidrar till och som använder det. Registrets data möjliggör en jämförelse inom hälso- och sjukvården på nationell och/eller regional nivå. Nationella diabetesregistret följer upp den medicinska kvaliteten (överlevnad, komplikationer och läkemedel) i vården, och dess data används till viktig forskning. Patienten kan följa sina egna resultat och satta individuella mål i Diabetesprofilen som kan skrivas ut från vid besöket, vilket kan vara ett stöd i mötet med vården. Vid våra vårdcentraler är det, som i resten av primärvården, de stora folksjukdomarna som dominerar. Högt blodtryck, förmaksflimmer och depression är tre stora diagnosgrupper i vår primärvård. På listan över de vanligaste folksjukdomarna finns även akut övre luftvägsinfektion, my år 0-7 år 75+ år algi (generell muskelvärk) och ångest. Till primärvårdens uppdrag hör också de stora folksjukdomarna som diabetes typ 2, astma och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) år år Svenska Demensregistret (SveDem) Luftvägsregistret (astma/kol) På Praktikertjänsts 51 vårdcentraler som ingår i statistiken (av 81) befinner sig den största patientgruppen i åldersspannet år. De vanligaste diagnoserna vid Praktikertjänsts vårdcentraler

8 Mäta och följa upp behandlingsresultat Diabetes är en folksjukdom, uppskattningsvis är det cirka 4 procent av befolkningen som har sjukdomen, de flesta har typ 2 diabetes. Diabetesvård med kompetens och individanpassad vård Sverige har en lång tradition att arbeta med diabetesteam. Välutbildade diabetessjuksköterskor är ofta navet i en väl fungerande diabetesvård. Arbetet handlar till stor del om att coacha patienter och ge dem tillräckligt mycket kunskap för att de själva ska kunna ha kontrollen och öka sina möjligheter att leva ett så friskt liv som möjligt. Inom Praktikertjänst finns specialistutbildade diabetessjuksköterskor på 93 procent av våra vårdcentraler (81, 2014). För att kunna följa upp vården och mäta kvalitet registreras ett antal värden i journalen. HbA1c HbA1c är ett blodvärde som visar blodsockret över tid, värdet har ett starkt samband med risken att utveckla diabetes. Det är viktigt att följa detta värde för att undvika komplikationer. Så här stor andel av våra patienter registrerade i NDR har ett registrerat HbA1c-värde: 95 procent Enligt nationella riktlinjer är målet att HbA1c ska vara lägre än 52mmol/mol. Medelvärdet för patienterna i Praktikertjänst primärvård är: 53 mmol/mol Blodtryck Det är viktigt med en effektiv behandling av högt blodtryck hos personer med diabetes för att minska risken för skador på små och stora blodkärl. Komplikationerna på de stora blodkärlen, det vill säga: stroke, hjärtinfarkt, kärlkramp och perifer kärlsjukdom, står för merparten av den ökade sjukligheten och dödligheten vid typ 2-diabetes. Så här stor andel av patienterna har ett registrerat blodtryck: 95 procent Det är mycket viktigt att förebygga komplikationer Ögonbottenundersökning Personer med diabetes kan drabbas av synnedsättning på grund av skador på de små blodkärlen i ögonbotten och därmed skada på näthinnan, diabetesretinopati. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderas ögonbottenundersökning var tredje år för typ 2 diabetes hos de som inte har ögonskador. Så här stor andel av våra patienter har genomgått en ögonbottenundersökning de senaste tre åren: 72 procent 95% av våra diabetespatienter har ett registrerat blodtrcyk Andelen patienter över 18 år med diagnosen diabetes på Praktikertjänsts vårdcentraler (51 av 81) är 7 procent Samtliga av våra 81 vårdcentraler registrerar i Nationella diabetesregistret, NDR; 100% Antalet patienter med diagnosen diabetes i Praktikertjänsts primärvård som registrerats i NDR är De data vi presenterar här har vi hämtat från Nationella diabetesregistret, NDR 12 13

9 För patienter med diabetes är kontinuitet extra viktigt. Vi har ett system som bland annat säkrar att de kallas minst två gånger per år samt vilka prover som ska tas vid kontrollen. Patienten får träffa samma team, bestående av distriktsköterska specialist diabetes och läkare, vid sina besök. Kontinuiteten höjer vårdkvalitén. Genom att vi träffar samma patienter regelbundet kan vi följa upp deras hälsa och förebygga komplikationer. Kompetens Hög kompetens är en grundpelare inom Praktikertjänst. Vi ställer mycket höga krav på kompetens och erfarenhet hos de specialister som driver verksamheter hos oss. Våra 81 vårdcentraler (2014) är nästan uteslutande bemannade med specialister i allmänmedicin, eller ST-läkare i allmänmedicin. Sofia Högberg distriktssjuksköterska specialist diabetes Ängsgårdens vårdcentral Fotstatus Det är viktigt att tidigt upptäcka förändringar på fötterna, känselnedsättning och försämrad cirkulation för att då sätta in förebyggande fotvård, ortopedtekniska behandlingar och kärlkirurgiska åtgärder som kan förhindra svårare komplikationer och amputationer. Så här stor andel av våra patienter har fått sina fötter undersökta det senaste året enligt NDR: 83 procent Levnadsvanorna är viktiga att ta hänsyn till för en god vård av diabetespatienterna BMI Bland patienter i åldrarna år med typ 2 diabetes är BMI som högst; andelen överviktiga och feta är 52 procent bland män och 59 procent bland kvinnor. Så här stor andel av patienterna har ett BMI angivet i journalen: 86 procent Fysisk aktivitet Fysisk inaktivitet är en hälsorisk av mycket stor betydelse. Forskning visar att fysisk aktivitet skyddar personer med typ 2 diabetes mot hjärtkärlsjukdomar. Så här stor andel av patienterna tillfrågades om fysisk aktivitet: 72 procent Rökning Rökning är den enskilt största riskfaktorn för hjärtkärlsjukdomar. Många vårdcentraler arbetar mycket aktivt med rökavvänjning. Andelen som röker ser nu ut att tydligt minska hos personer med typ 2- och typ 1-diabetes. Så här stor andel av patienterna har tillfrågats om rökning: 88 procent Vid Praktikertjänsts vårdcentraler arbetar cirka 400 specialister i allmänmedicin. Av dessa är 75 procent aktieägare i Praktikertjänst. Även när det gäller andra yrkeskategorier på våra vårdcentraler är andelen specialistkompetens hög. På våra vårdcentraler arbetar bland annat: 368 distriktssjuksköterskor 231 sjuksköterskor 152 undersköterskor 226 läkarsekreterare Utöver detta omfattar Praktikertjänsts primärvård ett flertal andra yrkeskategorier som exempelvis kuratorer, psykologer, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. 73 procent av läkarbesöken på våra vårdcentraler (51 av 81, 2014) sker hos en läkare med specialistkompetens i allmänmedicin. På 89 procent av våra samtliga vårdcentraler finns specialistmottagningar såsom astma/kol, rökavvänjning, inkontinens, demens, livsstil, hjärtsvikt och hypertoni. Var Tredje patient mår psykiskt dåligt En tredjedel av de patienter som söker till primärvården lider av psykisk ohälsa. Ångest, depression och sömnstör- ningar är några av de diagnoser som är vanligast. För att möta dessa patienter är det viktigt att det finns tillgång till kompetens på området. På 98 procent av våra samtliga vårdcentraler finns tillgång till kurator och/eller psykolog. bidrag till den framtida läkarförsörjningen På 63 av våra 81 vårdcentraler gör 163 ST-läkare sin ST-tjänstgöring. Vi skulle kunna erbjuda fler läkare STtjänstgöring men ofta utgör lokala regelverk i landsting/regioner ett hinder för detta. Det finns även betydande skillnader mellan landsting/regioner vad gäller den ersättning som lämnas för ST-läkare

10 Som ST-läkare på en vårdcentral får jag en bred kompetens och jag får ofta frågor från mina kollegor om de senaste rönen. Våra diskussioner bidrar till att kompetensen på mottagningen ständigt kompletteras och uppdateras. Jag delar med mig av det nya, mina seniora kollegor delar med sig av sin erfarenhet. Den interaktivt lärande miljön gynnar inte bara verksamheten, i slutändan handlar det om en bättre kvalitet för patienterna. Patientupplevd kvalitet När patienterna får svara på frågor kring vårdkvalitet får Praktikertjänsts vårdcentraler i genomsnitt högre betyg än både övriga privata vårdgivare samt offentliga verksamheter. Tina Holmberg ST-läkare Nödinge Vårdcentral Psykisk ohälsa, stress och oro blir allt vanligare hos befolkningen och är exempel på besvär som man inte behöver gå till psykiatrin med. Dessa problem kan vi behandla här på vårdcentralen. För patienterna innebär det kontinuitet och trygghet att de kan vända sig till oss, som de känner, istället för att behöva slussas vidare till en annan mottagning. Under hösten 2014 genomfördes den sjätte landstingsövergripande patientenkäten inom primärvården av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Till skillnad från 2013 där samtliga landsting/regioner deltog är detta en så kallad mellanårsmätning. I mätningen 2014 deltog 13 landsting/regioner: Blekinge, Gotland, Gävleborg, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Västerbotten, Västernorrland, Västra Götaland och Östergötland. Nationell Patientenkät, NPE, är den främsta undersökningen om hur patienterna upplever kvaliteten på den vård som ges i primärvården. Undersökningen är helt öppen och alla resultat ned till enskild vårdcentral publiceras på webbplatsen för NPE. Hösten 2014 skickades enkäter ut till slumpmässigt utvalda patienter, närmare valde att svara på enkäten. Det ger en svarfrekvens på cirka 52 procent. Resultatet för Praktikertjänsts verksamheter är i genomsnitt bättre än både övriga privata vårdgivare samt offentlig verksamhet i samtliga åtta kategorier som redovisas öppet: helhetsintryck, bemötande, delaktighet, förtroende, information, rekommendera, tillgänglighet och upplevd nytta. Resultatet från två av våra viktiga begrepp inom Praktikertjänst, kontinuitet och delaktighet, visar att patienterna är mycket nöjda med oss. På frågan Brukar du få träffa samma läkare vid dina besök på mottagningen? är medel 79 procent vid våra verksamheter, medel för hela landet är 64 procent. Och på frågan Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? var medel 84 procent vid Praktikertjänsts verksamheter, medel för hela landet var 78 procent. Tabell och diagram på nästa sida >> Martin Sundberg psykolog Hammarby Sjöstads Husläkare 16 17

11 1,00 0,90 Medel Praktikertjänst Medel övriga privata 100 % Kontinuitet och delaktighet 0,80 Medel offentliga 90 0,70 0,60 0,50 HelhetsintryckHelh etsint Bemötande ötande Delaktighet ghet Förtroende Förtroe endee Information on RekommenderaRek menderara Tillgänglighet glighetet Upplevd Upplevd nytta nyttata Medel samtliga Genomsnittsbetyg för samtliga kategorier per vårdgivarklass, hela Sverige. Källa: Nationell Patientenkät (SKL) Praktikertjänst övriga privata offentliga samtliga Helhetsintryck 0,76 0,72 0,69 0,71 Bemötande 0,93 0,90 0,89 0,90 Delaktighet 0,83 0,79 0,77 0,78 Förtroende 0,89 0,85 0,83 0,84 Information 0,80 0,78 0,76 0,77 Rekommendera 0,89 0,83 0,80 0,82 Tillgänglighet 0,78 0,77 0,77 0,77 Upplevd nytta 0,85 0,82 0,80 0, Praktikertjänst tjänst (61 st enheter) Medel hela Sverige Praktikertjänsts primärvård har en fortsatt god läkarkontinuitet publicerade vi en rapport om kontinuiteten. Rapporten visade ett resultat där vi endast hade 4 procents hyrläkare. Andelen hyrläkare inom offentlig verksamhet var 23 procent och inom övriga privata vårdgivare var den 15 procent. Hos Praktikertjänst har det inte förändrats. Vi har fortsatt få hyrläkare och kan ge våra patienter en god läkarkontinuitet i våra verksamheter. När SKL gjorde sin årliga mätning Nationell Patientenkät (i år en mellanårsmätning 2 där 13 landsting/regioner valt att medverka) eter) fick vi återigen ett högt betyg av patienterna avseende kontinuiteten. 1 2 Praktikertjänst (61 vårdcentraler) Medel hela Sverige % Brukar du få träffa samma läkare vid dina besök på mottagningen? Fick du träffa den läkare som du brukar träffa? Kontinuitet, hela Sverige 18 19

12 Delaktighet/information, hela Sverige En fråga i enkäten lyder Brukar du få träffa samma läkare vid dina besök på mottagningen?. I genomsnitt svarade 80 procent av patienterna vid Praktikertjänsts vårdcentraler ja på frågan, jämfört med 64 procent i genomsnitt för samtliga privata och offentliga vårdcentraler i landet. Vi är övertygade om att en patient som har en fast läkarkontakt och som känner förtroende och en delaktighet i sin vård har en högre grad av följsamhet till de ordinationer som läkaren ger. Det ger en vård med hög kvalitet, och bidrar starkt till att Sverige kan ha en vård i världsklass. 1 2 Praktikertjänst (61 vårdcentraler) Medel hela Sverige % Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd? Även avseende delaktighet och information visar Praktikertjänsts vårdcentraler på ett gott resultat. På frågan Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? svarade i genomsnitt 83 procent patienterna vid Praktikertjänsts vårdcentraler ja, jämfört med 78 procent för samtliga privata och offentliga vårdcentraler i landet. Ytterligare en fråga var om patienten fick tillräckligt med information om sitt tillstånd. På våra vårdcentraler svarade i genomsnitt 81 procent ja, jämfört med 77 procent för samtliga privata och offentliga vårdcentraler i landet. Hälsocentralen City firar fem år i höst och har legat i toppen i Nationell Patientenkät varje år. För dem är kontinuiteten självklar, när patienten får träffa samma läkare blir de tryggare. Ing-Marie Ekström, verksamhetschef Hälsocentralen City: Kvalitet och kontinuitet går hand i hand. Om du träffar dina patienter regelbundet, har koll på deras behandling och värden samt visar att du är intresserad av hur de mår blir ofta patienterna själva mer intresserade av sin hälsa. I slutändan ger det friskare patienter 20 21

13 Tillgänglighet inom primärvården Den nationella vårdgarantin har funnit sedan 2005 och är sedan 2010 en del av hälso- och sjukvårdslagen. Nationella vårdgarantin omfattar både primärvården och den specialiserade sjukvården, med undantag för akut vård. TidSgränserna innebär: 0 Kontakt med primärvården samma dag: Samma dag som man söker hjälp ska man få kontakt med primärvården, till exempel vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen. Det kan ske via telefon eller genom besök. 7 Läkarbesök i primärvården inom sju dagar: Bedömer vårdpersonal att man behöver träffa en läkare ska man få tid på vårdcentralen inom högst sju dagar. 90 Besök i planerad specialiserad vård inom 90 dagar: Det gäller även om man sökt vård utan remiss. 90 Behandling/operation påbörjad inom 90 dagar: Efter beslut om behandling inom specialiserad vård, till exempel en operation, ska man få en tid till detta inom 90 dagar. Sveriges kommuner och landsting mäter i mars och oktober varje år hur vårdgarantin efterlevs och redovisar resultaten på webbplatsen vantetider.se. Den senaste mätningen för primärvården är från hösten Praktikertjänst redovisar här den del av vårdgarantin som avser primärvård. 0 Kontakt samma dag Det som mäts är alla samtal till vårdcentralerna som handlar om sjukvårdsrådgivning eller bokning av tid till läkare. Uppgifter hämtas endast från vårdcentraler med återuppringnings eller datoriserade telefonisystem. Stockholms läns landsting deltar inte i denna redovisning eftersom landstingets metod för att mäta telefontillgänglighet inte är jämförbar med övriga landet. Den senaste mätningen visar att av patienterna vid Praktikertjänsts vårdcentraler får i genomsnitt 90 procent kontakt med sin vårdcentral samma dag. 7 Läkarbesök inom sju dagar Bedömer vårdpersonalen att man behöver träffa en läkare ska man få tid inom högst sju dagar. Alla landsting/ regioner redovisar tillgänglighet till allmänläkarbesök två gånger om året. Det som mäts är hur många patienter som fick ett läkarbesök inom sju dagar och omfattar patienter som besökt vårdcentralen för ett nytt hälsoproblem eller för en kraftig försämring av ett tidigare känt hälsoproblem. Kontroller och uppföljning av tidigare besök, hälsointyg och vaccinationer är exempel på besök som inte ingår i redovisningen eftersom de inte omfattas av vårdgarantin. 94% Mätningen visar att i genomsnitt 94 procent av alla patienter hos Praktikertjänsts vårdcentraler får tid till läkare inom sju dagar. E-tjänster via Mina vårdkontakter Det blir allt vanligare att vägen till vården går via den egna datorn, surfplattan eller mobilen. I dag är samtliga landsting anslutna till den nationella e-tjänsten Mina vårdkontakter. Av Praktikertjänsts vårdcentraler är 79 av 81 anslutna (2014). Efter inloggning kan den enskilde till exempel beställa tid, av- och omboka tid, förnya recept eller be mottagningen kontakta patienten. Utbudet av tjänster i Mina vårdkontakter kan variera mellan landstingen och regionerna. Av våra 81 vårdcentraler är 79 anslutna till e-tjänsten Mina vårdkontakter

14 81% diplomerade vårdcentraler Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete För oss inom Praktikertjänst har kvalitets- och patientsäkerhetsarbete högsta prioritet. Det är ett arbete som sker ute i alla verksamheter där patienterna finns. Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete ställer höga krav på samordning och stöd då kraven från oss själva, från myndigheter och från patienterna hela tiden förändras och ökar. Det är en ständigt pågående kunskapsspridning. Vi arbetar kontinuerligt och metodiskt för att ge stöd till alla verksamheter inom primärvården bland annat genom ett webbaserat kvalitetsledningssystem, en intern diplomeringsmodell och vår uppföljningsmodell Kvalitetsdialogen. Praktikertjänst har hög beredskap och öppenhet i dessa frågor. Kvalitetsbokslutet är ett led i att göra vårt arbete mer tillgängligt. Det långsiktiga målet med Praktikertjänsts interna kvalitetsarbete är att vara marknadsledande när det gäller kvalitet och patientsäkerhet. Kvalitetsledningssystem Praktikertjänst Hälso- och sjukvård har ett webbaserat ledningssystem där verksamheterna dokumenterar sina rutiner direkt i systemet. Det är ett integrerat ledningssystem som innefattar kvalitet, miljö, arbetsmiljö och säkerhet. Ledningssystemet uppdateras och revideras kontinuerligt utifrån ändrade krav från bland annat myndigheter och beställare. Kvalitetsdialogen 2012 införde vi Kvalitetsdialogen för att ytterligare följa upp det kvalitets- och patientsäkerhetsarbete som pågår i verksamheterna. Kvalitetsdialogen innebär att alla verksamheter får ett personligt besök av en kollega med specifik kunskap kring kvalitet, där kvalitet och patientsäkerhet diskuteras strukturerat. Exempel på några områden som vi följer upp är avvikelsehanteringen, patientsäkerhetsberättelsen, hygienrutiner och journalhantering. Kvalitetsdialogen följer en genomarbetad struktur där förbättringsområden identifieras och dokumenteras. Samtliga vårdcentraler har haft kvalitetsdialogbesök. Praktikertjänst har tre 24 25

15 Erik Tyrberg, läkare och verksamhetsansvarig vid Ängsgårdens vårdcentral samt intern kvalitetskonsult, Praktikertjänst Hälso- och sjukvård: Det roligaste och bästa med vårt kvalitetsarbete är själva dialogen kollegor emellan. Om verksamheten inte redan kommit igång med kvalitetsarbetet och diplomeringsarbetet, brukar vetskapen om mitt besök hjälpa till som en liten knuff. Jag hjälper till med tips, och tar även med mig nya tankar till nästa kvalitetsdialog. Anmälningsärenden Praktikertjänst har tydliga rutiner för risk- och avvikelsehantering i ledningssystemet. Avseende risker i verksamheten görs en riskanalys vid förändring i verksamheten, införande av nya metoder, material och annat som direkt kan påverka patientsäkerheten. interna kvalitetskonsulter, två läkare och en barnmorska. Diplomeringsmodell Vår interna kvalitetsdiplomering innebär att verksamheten ska ha alla rutiner dokumenterade och att man årligen uppdaterar dessa. Verksamheten ska också arbeta systematiskt med avvikelsehantering. Detta för att säkerställa att verksamheterna lever upp till de krav som finns inom kvalitet och patientsäkerhet. Våren 2015 var 69 vårdcentraler (motsvarande 81 procent) inom Praktikertjänst diplomerade. Arbetet fortsätter med målet att samtliga vårdcentraler ska vara diplomerade under Patientsäkerhetsberättelse Varje år upprättar Praktikertjänst en patientsäkerhetsberättelse, enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Patientsäkerhetsberättelsen är en sammanställning av patientsäkerhetsarbetet där det framgår hur arbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. Vi anger också i patientsäkerhetsberättelsen hur patientsäkerhetsarbetet ska bedrivas under det kommande året och vilka förbättringsområden som identifierats. Den patientsäkerhetsberättelse som vi upprättar på koncernnivå finns att ta del av på praktikertjanst.se Varje verksamhet tar även fram en egen lokal patientsäkerhetsberättelse med beskrivning av den egna verksamhetens patientsäkerhetsarbete. Den övergripande redogörelsen utgör tillsammans med den lokala en komplett redovisning av patientsäkerhetsarbetet. Patientens rätt till ett bra bemötande, information kring behandlingsalternativ och delaktighet i vården är grundläggande för en framgångsrik vård. Trots insatser från vårdgivarens och verksamhetens sida inträffar ändå klagomål riktade dels mot vårdgivaren, dels mot enskilda vårdutövare. Patienters och närståendes synpunkter på vården är viktiga för oss. Klagomål direkt till enheterna, till Patientnämnderna och till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, är en del av det förbättringsarbete som sker ute i verksamheterna. Genom att ta till vara synpunkterna på ett systematiskt sätt, och genom att dokumentera, åtgärda och följa upp blir vården bättre. Viktigt är också att patienten får en återkoppling på sitt klagomål. Vanligast är att verksamheterna direkt hanterar klagomålet/synpunkten och återkopplar till patient eller närstående. Patienten kan också vända sig med sitt klagomål till landstingens/ regionernas patientnämnd för hälsooch sjukvård, PaN. Under 2014 gjordes 428 stycken sådana anmälningar gällande Praktikertjänsts primärvård. Patienter kan även göra en anmälan till IVO. Antalet anmälningar var 59 stycken. Praktikertjänst har också liksom andra vårdgivare skyldighet att anmäla händelser som medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till IVO, enligt lex Maria. Under 2014 gjorde Praktikertjänst 12 sådana anmälningar. Av dessa gällde 3 stycken brister i behandling, medan 4 gällde att patienten fått vänta för länge på sin diagnos. Resterande 5 anmälningar enligt lex Maria gällde självmord. Praktikertjänst är enligt lagen skyldigt att göra en anmälan om en patient begått självmord inom fyra veckor efter vårdkontakten med den aktuella vårdcentralen. I samband med en anmälan enligt lex Maria görs alltid en särskild händelseanalys, i syfte att få svar på vad det är som hänt, varför det inträffat, och vad som kan göras för att förhindra liknande händelser i framtiden

16 ISO/IEC Miljö Praktikertjänsts vårdcentraler har generellt en låg belastning på omgivande miljö. Miljöarbetet styrs av miljöpolicyn och interna riktlinjer. Vi följer kraven i miljölagstiftningen och tillhörande förordningar. Regionalt tar vi hänsyn till landstingens/regionernas miljöpolitiska program och arbetar för att bidra till nationella och regionala miljömål. Rutinerna för miljöarbetet på vårdcentralerna bedrivs i enlighet med det webbaserade ledningssystemet. Miljöledningssystemets innehåll bestäms både av gällande lagar och föreskrifter och av villkoren för miljöcertifiering enligt ISO Vårdcentralernas miljöarbete ingår i kvalitets- och verksamhetsutvecklingen och bedrivs på samma systematiska sätt som övriga ledningsfrågor. Varje verksamhet har rutiner för miljöarbetet i ledningssystemet. Alla medarbetare på vårdcentralen har tillgång till ledningssystemet på intranätet. Miljörutinerna uppdateras årligen av medarbetarna. Uppdateringen säkerställer att tillämpliga lagar och andra krav är kända och följs. Lokala miljömål formuleras i verksamheten. Målen följs upp och utvärderas, som ett led i arbetet med ständiga förbättringar. Den viktigaste miljöaspekten är läkemedelshanteringen. Läkemedel som inte tas upp av kroppen kommer till stor del ut i miljön via reningsverken. Det finns idag ingen teknik som kan rena avloppsvatten från läkemedelsrester. Därför är läkemedel i allt större omfattning miljödeklarerade och för vissa gäller en restriktiv förskrivning. Verksamheternas läkemedelsrester och smittförande avfall samlas in för destruktion i någon av de särskilda anläggningar som är avsedda för förbränning av smittförande avfall och läkemedel. Vid köp av företagsbilar väljs miljöklassade bilar med låga koldioxidutsläpp. Vid tecknande av elavtal väljs förnybar el och elförbrukningen begränsas genom rutiner för att släcka och stänga av utrustning över nätter och helger. Miljöpåverkan beaktas vid inköp av ISO CERTIFIKAT SP är ett av SWEDAC ackrediterat organ för certifiering av miljöledningssystem SP is a Certification Body, accredited by SWEDAC, for certification of environmental management systems 1002 CERTIFICATE nr/no M Detta är en avskrift av originalcertifikatet utförd av SP./ This is a duplicate of the original certificate issued by SP. Härmed intygas att:/this is to certify that: PRAKTIKERTJÄNST AB AFFÄRSOMRÅDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD har ett miljöledningssystem som uppfyller kraven enligt SS-EN ISO 14001:2004 med multisite vad gäller: has an eco management system that fulfils the requirements of SS-EN ISO 14001:2004 with multisite regarding to: Hälso- och sjukvård i privat regi Private provider of health and medical care Certifikatet är giltigt till och med 30 december 2015 och utfärdades ursprungligen 30 december Kompletterande uppgifter finns på och i tillhörande bilaga. This certificate is valid until and including 30 December, 2015 and was originally issued 30 December, Additional details are provided at and in the appertaining appendix. Borås den 18 december 2012/18 December, 2012 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Technical Research Institute of Sweden Certifiering - Certification Lennart Månsson produkter och tjänster och miljömärkta produkter väljs när det är möjligt. Kemikaliehanteringen är begränsad och sker på ett säkert sätt. Några utsläpp till omgivningen via avlopp eller ventilation ska inte förekomma. Medarbetarna tar ett personligt ansvar för miljön och deltar aktivt i verksamhetens miljöarbete. Miljösamordnare utses på vårdcentralerna för att bevaka och driva miljöarbetet framåt. En viktig del är att tillföra ny kunskap och kommunicera miljöfrågorna så att medarbetarna blir delaktiga och kan påverka. Miljöfrågorna tas upp på arbetsplatsmöten, i avvikelsehanteringen, i kvalitetsarbetet och genom löpande uppdatering av ledningssystemet. Miljöcertifierade vårdcentraler genomgår årligen interna och externa miljörevisioner. Samtliga Praktikertjänsts vårdcentraler i Västra Götaland, Region Skåne, Stockholms län och Västmanland är miljöcertifierade enligt ISO Hela vårdcentralen är engagerad i miljöarbetet och vi diskuterar alltid miljörutinerna på våra personalmöten. Miljöpolicyn är direkt kopplad till verksamhetens mål och vi arbetar för att minska vår miljöpåverkan så mycket som möjligt. Vi har tillsatt en särskild miljögrupp med en representant från varje yrkeskategori. Gruppen jobbar med allt från kemikaliehantering till att minska användandet av papper. En åtgärd vi har vidtagit är att sprita britsarna istället för att täcka dem med papper, något som har resulterat i en stor miljöbesparing. Marie Ragnartz och Hjördis Johansson, miljösamordnare på Ekerö vårdcentral 28 29

17 Praktikertjänsts primärvård i siffror På 63 av våra 81 vårdcentraler gör 163 ST-läkare sin ST-tjänstgöring patienter var listade på Praktikertjänsts vårdcentraler i januari 2015 En läkare stannar i genomsnitt 13 år i Praktikertjänst Vi har endast 2 % sjukfrånvaro På 93 % av våra vårdcentraler finns specialistutbildade diabetessjuksköterskor 94 % inom 7 dagar får av Praktikertjänsts patienter tid till läkare 81 % av våra vårdcentraler är kvalitetsdiplomerade

18 Praktikertjänst är den största koncernen inom privat tandvård och hälso- och sjukvård i Sverige. Affärsmodellen är unik med aktieägare som själva är verksamhetsansvariga på mottagningar runt om i landet. Aktieägarna är tandläkare, tandtekniker, tandhygienister, läkare, sjukgymnaster, psykoanalytiker/ terapeuter, psykologer, sjuksköterskor, barnmorskor, logopeder, arbetsterapeuter, socionomer, kiropraktorer och dietister. Omsättningen är cirka 10 miljarder kronor och antalet medarbetare ungefär Inom koncernen ingår även tjugo dotterbolag.

19

2014 kvalitetsbokslut FÖR PRaktikeRtjänsts PRimäRvåRd

2014 kvalitetsbokslut FÖR PRaktikeRtjänsts PRimäRvåRd kvalitetsbokslut FÖR PraktikertjänstS primärvård 2014 INNEHÅLL detta är praktikertjänst...sid 3 INLEDNING...sid 4 kvalitetsmått inom primärvården...sid 6 Kontinuitet...sid 9 patientupplevd kvalitet...sid

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

arverbusssommar 2010 15 välutbildade experter Sid 4

arverbusssommar 2010 15 välutbildade experter Sid 4 arverbusssommar 2010 15 välutbildade experter Sid 4 Sommar 2010 Vi kallar oss bussexperter nu genomför vi en nysatsning på Arver i Katrineholm och startar upp något vi valt att kalla Arver Buss. I företaget

Läs mer

ISO 9001 CERTIFIKAT CERTIFICATE. nr/no. 1277. Härmed intygas att:/this is to certify that: BROSON STEEL AB

ISO 9001 CERTIFIKAT CERTIFICATE. nr/no. 1277. Härmed intygas att:/this is to certify that: BROSON STEEL AB ISO 9001 CERTIFIKAT SP är ett av SWEDAC ackrediterat organ för certifiering av ledningssystem för kvalitet SP is a Certification Body, accredited by SWEDAC, for certification of quality management systems

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline is a unique impact socket coating with no heavy metals

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19

Kvalitetsbokslut 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19 Kvalitetsbokslut 2014 CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19 INNEHÅLL 1. Om CityAkuten...3 2. Vision och Affärsidé...4 3. Kvalitetspolicy...4 4. Ledningssystem...4 5. Ansvar...5 6. Ledningens representant...5

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014

Patientsäkerhetsberättelse 2014 2015-03-01 1 (22) Patientsäkerhetsberättelse 2014 Praktikertjänst AB Elisabet Linder och Ann-Christine Bolle 1 mars 2015 2015-03-01 2 (22) Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Bakgrund 6 3 Konkurrenter 7 4 Övergripande

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

RAPPORT. Kontinuitet inom primärvården

RAPPORT. Kontinuitet inom primärvården RAPPORT Kontinuitet inom primärvården INNEHÅLL SAMMANFATTNING...sid 1 INLEDNING...sid 3 BaKGRUND OCH NULÄGESBESKRIVNING...sid 5 Betydelsen av kontinuitet...sid 5 Bristen på specialister i allmänmedicin...sid

Läs mer

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport... Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall rapporteras...3

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Uppföljning 2014. Vår Vårdcentral Katrineholm

Uppföljning 2014. Vår Vårdcentral Katrineholm Uppföljning 2014 Vår Vårdcentral Katrineholm Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Malmköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-05-10 Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: 2012 206 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-29 SN-2014/1132.715 1 (2) HANDLÄGGARE Berntsson Nilsson, Judith Judith.BerntssonNilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

KORT LAGEN. För alla som arbetar inom hälso- och sjukvården. Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS)

KORT LAGEN. För alla som arbetar inom hälso- och sjukvården. Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) KORT OM LAGEN För alla som arbetar inom hälso- och sjukvården Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) Lagen om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område (LYHS) Denna lag är

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vård- och omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse 2013 2014-02-17 Sammanställd av medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Perry 1 Organisation för patientsäkerhetsarbetet, patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Det finns en enkel väg till vården =

Det finns en enkel väg till vården = Det finns en enkel väg till vården = Mina vårdkontakter är en flexibel e-tjänst och hanteras av samma personal som du möter vid besök på din mottagning = Här finns Mina vårdkontakter Stockholm, Västra

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-22 Beslutad av 1(8) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Särtryck Kvalitetsbokslut med fokus på Habilitering & Hälsa Heide Benser/Image Source/All Over Press Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Heide Benser/Image Source/All

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Stiftelsen Josephinahemmet Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Patientsäkerhetsberättelse 2014 0 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON HÄLSOCENTRALER I JÄMTLAND 28 enheter distriktsläkare distriktssjuksköterskor sjuksköterskor med annan vidarutb. barnmorskor undersköterskor

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Gnesta

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Gnesta Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Gnesta Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer