KOMMUNPARTIET. Nås, Dala-Järna, Vansbro, Äppelbo

Transkript

1 KOMMUNPARTIET Nås, Dala-Järna, Vansbro, Äppelbo Fråga Till kommunstyrelseordförande. Vid det senaste KS mötet den 6 november informerades vi om att oplanerade kostnader redan uppkommit vad gäller förberedelsen för byggandet av den nya brandstationen och att besparingar måste göras. Vi välkomnar besparingar i all form, så länge de är försvarbara. Vi har fått veta om att den av kommunstyrelsen utsatta finans - kommittén diskuterar en besparing som vi inte är beredda att acceptera. Besparingen som föreslås gäller golven i den nya stationen som är planerad att vara av klinker, men nu ska bytas ut mot en enkel målning med (epoxi färg?). Kostnaderna för ett klinkergolv anges med kronor och kostnads differens till ett målat golv anges vara SKR. Enligt kunnigt folk vi har frågat är svaret utan tvekan att välja klinker pga. dess hållbarhet. Följaktligen ställer jag följande frågor: Är det sant att denna besparingsavsikt föreligger? Vilka tillämpningsföreskrifter finns för finans-kommittén? Om det inte finns tillämpningsföreskrifter, Vad bygger kommitténs beslutstagande på? Wahan Ohaness Harutun Ordförande Kommunpartiet, Vansbro kommun. Fråga nr: 1 november 2013 Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, Vansbro. wahan1@telia.com. Tel: ,

2 Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, Vansbro. Tel: ,

3 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag KS 238 Ärende KS 2013/516 Delårsrapport 2013 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna delårsrapport Ärendet Föreligger delårsrapport 2013 med helårsprognos enligt bilaga. Förslag till beslut Per-Anders Westhed föreslår: att godkänna delårsrapport Wahan Harutun yrkar bifall till Per-Anders Westheds förslag. Beslutsunderlag Se 131 Se 122 Tjänsteutlåtande Justerare Utdragsbestyrkande

4 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag KS 234 Ärende KS 2013/614 Livsmedelstaxa 2014 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta förslag till ny taxa för offentlig kontroll av livsmedel. Ny timavgift föreslås bli 875 kr. Kommunstyrelsen beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att till kommunfullmäktiges sammanträde komplettera med exempel på hur taxan fungerar. Ärendet Enligt livsmedelslagstiftningen är kommunerna skyldiga att ta ut avgifter för att täcka kommunens kostnader för offentlig kontroll. Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta att anta förslag till ny taxa för offentlig kontroll av livsmedel. Ny timavgift föreslås bli 875 kr. Anders Lundin föreslår tilläggsförslaget: att till kommunfullmäktiges sammanträde komplettera med exempel på hur taxan fungerar. Beslutsgång Ordförande ställer utskottets förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Ordförande ställer Anders Lundins tilläggsförslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Beslutsunderlag Se 124 Tjänsteutlåtande Livsmedelstaxa Justerare Utdragsbestyrkande

5 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ange avdelning KS 2013/614 Miljö/Hälsoinsp Emelia Frimodig BESLUTSINSTANS Ny livsmedelstaxa Rekommendation till beslut Att anta förslag till ny taxa för offentlig kontroll av livsmedel. Ny timavgift föreslås bli 875 kr. Sammanfattning Enligt livsmedelslagstiftningen är kommunerna skyldiga att ta ut avgifter för att täcka kommunens kostnader för offentlig kontroll. Bakgrund Efter revision utförd av länsstyrelsen i Dalarna, framfördes kritik mot Vansbro kommun att livsmedel inte har en differentierad taxa gentemot övrig offentlig tillsyn. Livsmedelstillsynen ska inte vara skattefinansierad, utan ska täckas av inkomsterna från tillsynsobjekten ( Förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll). Det som räknas in i tillsynstimmar mot kund inom livsmedel är inte lika omfattande som i övrig offentlig tillsyn. De delar som inte anses ingå i kontrolltiden är till exempel resor till och från kontrollobjekten och information och rådgivning. För att full kostnadstäckning ska uppnås innebär det då att antalet tillsynstimmar mot kund blir färre men avgiften högre. TJÄNSTEUTLÅTANDE lismedelstaxa 2014.docx För att få fram timavgiften så läggs kostnaden för handläggare (lön plus påslag), OHkostnader (lokaler, IT, städ o.s.v.) samt kostnader för nämnd ihop. Detta delas sedan med de effektiva timmarna som läggs på tillsyn. Beslutsunderlag Taxa Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

6 TAXA för Vansbro kommuns offentliga kontroll av Livsmedel Taxan gäller fr.o.m. 1 januari 2014 Fastställd av kommunfullmäktige i Vansbro kommun 2013-xx-xx, KF xx

7 Vansbro kommuns taxa för kommunstyrelsen och jävsnämnden, området livsmedel 2014 Taxa för Vansbro kommuns offentliga kontroll av livsmedel Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Vansbro kommuns kostnader för offentlig kontroll, prövning och registrering enligt livsmedelslagen (2006:804), de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. 2 Avgift enligt denna taxa tas ut för 1. prövning i ärenden om godkännande av anläggning, som ska prövas enligt EG förordningen 853/ 2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, 2. registrering av anläggning, 3. handläggning och andra åtgärder vid normal offentlig kontroll och extra offentlig kontroll. 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för handläggning som föranleds av överklagande av beslut av enligt livsmedelslagen, de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. 4 Beslut om att fastställa avgift enligt 6 andra stycket, 14 andra stycket och 18 tredje stycket förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel eller särskilda beslut enligt 5 i förordningen eller andra beslut om avgifter i enskilda fall enligt denna taxa fattas av kommunstyrelsen eller jävsnämnden. Timavgift 5 Vid tillämpningen av denna taxa är timavgiften 875 kronor per timme kontrolltid. Timavgiftens storlek beslutas av kom munfullmäktige. Avgiftsuttag sker i förhållande den kontrolltid som en anläggning tilldelas eller i förhå llande till faktiskt nedlagd kontrolltid i varje ärende eller enligt de an dra grunder som anges i taxan. I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid avses med kontrolltid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och my n- digheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. Om den sammanlagda kontrolltiden understiger en halv timme per år tas ingen timavgift ut. För inspektioner, mätningar och andra offentliga kontroller som utförs vardagar mellan klockan och lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. 2

8 Vansbro kommuns taxa för kommunstyrelsen och jävsnämnden, området livsmedel 2014 Avgift för prövning 6 Den som ansöker om godkännande av en sådan anläggning, som avses i EG förordningen 853/ 2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, och över vilken Livsmedelsverket till kom m unen överfört kontrollen, ska betala en avgift för prövningen som motsvarar en årsavgift för anläggningen enligt 11 med tillämpning av den riskklass som gäller för den typ av verksamhet som godkännandet avser och erfarenhet s- klass B. Avgift för prövning ska betalas för varje anläggning som ansökningen avser. Avgiften för prövning får tas ut i förskott. 7 För godkännande av en anläggning som avses i 6, med anledning av byte av livsmedelsföretagare eller sådan ändring av verksamheten som kräver go d- kännande ska, under förutsättning att godkännande för anläggningen tidigare lämnats, betalas halv avgift enligt 6. 8 Avgift för prövning i ärenden om godkännande ska erläggas även om ansökan avslås. Avgift för registrering 9 Den som anmäler registrering av en anläggning för att driva livsmedelsver k- samhet eller för att tillverka snus och tuggtobak eller för dricksvattenförsörjning ska betala avgift för en timmes kontrolltid. Årlig kontrollavgift 10 För norm al offentlig kontroll av en livsm ed elsanläggning enligt 11 livsm e- delslagen (2006:804) ska en årlig kontrollavgift betalas. Avgiftens storlek baseras på den kontrolltid kommunstyrelsen eller jävsnämnden fastställt för anläggningen. Kontrolltiden bestäms genom en riskbedömning av anläggningen bestående av en riskklassificering med hänsyn till typ av företag och verksamhet, produktionens storlek och konsumentgrupper, bestämning av kontrolltid stillägg baserat på en inform ationsm odul sam t en erfarenhetsklassificering med hänsyn till nämndens erfarenheter av verksamheten där avgiften successivt ökar för varje kategori. Härvid tillämpas Livsmedelsverkets gällande vägled ning Riskklassning av livsm ed elsanläggningar och beräkning av kontrol l- tid. Den årliga kontrolltid en för varje riskklass, kontrolltid stillägg och erfare n- hetsklass framgår av vägledningens tabeller. Den årliga kontrollavgiften beräknas genom att kontrolltiden multipliceras med timtaxan. 3

9 Vansbro kommuns taxa för kommunstyrelsen och jävsnämnden, området livsmedel Om en tillämpning av 10 skulle medföra att kontrolltiden för en anläggning blir uppenbart oriktig i förhållande det faktiska kontrollbehovet enligt nämndens riskbedömning, ska anläggningen istället tilldelas kontrolltid på grundval av nämndens bedömning av anläggningens kontrollbehov. 12 Fast årlig avgift omfattar kalend erår och får tas ut i förskott. 13 Av 9 förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår att den årliga avgiften ska betalas från och med det kalenderår då verk samheten påbörjas. Avgiften ska därefter betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår. Den som enligt 13 i samma förordning ska betala en avgift för godkännande av en anläggning, ska dock betala den årliga avgiften från och med kalenderåret efter det att verksamheten påbörjats. Om en anläggning placeras i annan avgiftsklass eller annars tilld elas annan ko n- trolltid, ska den nya avgiften betalas från och m ed det följande kalenderåret. 14 Av 4 förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår att d en årliga kontrollavgiften ska betalas av livsm ed elsföretagare vars verksa m- het är föremål för kontroll och av den som bedriver verksamhet i en anläggning för tillverkning av snus eller tuggtobak eller i en anläggning för d ricksvattenfö r- sörjning. Avgift för bemanning vid styckningsanläggningar 15 För kom m unstyrelsens eller jävsnäm nd ens bem anning vid styckningsanläggningar tas utöver d en årliga kontrollavgiften ut en bem anningsavgift för sådan offentlig kontroll som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 854/ samt i 4 livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll av livsm edel. Nämnden fastställer den kontrolltid som ska åtgå för bemanningen. Avgiften beräknas genom att kontrolltid en m ultipliceras med tim taxan. Avgiften ska m o t- svara nämnd ens faktiska kostnad er för kontrollen. Avgiften ska betalas kvartalsvis. Avgift för extra offentlig kontroll 16 Om påvisandet av bristande efterlevnad medför offentlig kontroll som går utöver den normala kontrollverksamheten, tas avgift ut för nedlagd kontrolltid enligt timtaxan och för de faktiska kostnaderna för provtagning och analys av prover. Enligt artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/ 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder - och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, ska 4

10 Vansbro kommuns taxa för kommunstyrelsen och jävsnämnden, området livsmedel 2014 den företagare som har ansvaret för den bristande efterlevnaden eller får den företagare som äger eller innehar produkterna vid den tid då den extra offentliga kontrollen genomförs debiteras de kostnader som den extra offentliga kontrollen medför. 17 Av 12 förordningen om avgift för offentlig kontroll av livsmedel framgår att avgift inte ska betalas för kontroll som föranleds av klagomål som visar sig vara obefogade. Nedsättning av avgift m.m. 18 Av 10 förordningen om avgift för offentlig kontroll av livsmedel framgår att kontrollm ynd igheten får sätta ned eller efterskänka d en årliga kontrollavgiften om det finns särskilda skäl. Beslut om att sätta ned eller efterskänka avgiften för kommunens offentliga kontroll fattas av den nämnd som fastställer avgiften enligt 4 i denna taxa. Om det finns särskilda skäl får nämnden också besluta att sätta ned eller efterskänka avgiften för god kännand e, registrering eller bem anning vid styckningsanläggningar. Avgiftens erläggande m.m. 19 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Vansbro kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Verkställighetsfrågor m.m. 20 Av 33 livsmedelslagen framgår att kommunstyrelsen eller jävsnämnden får förordna att dess beslut ska gälla omedelbart även om det överklagas. 21 Av 31 livsmedelslagen framgår att kommunstyrelsens eller jävsnämndens beslut om avgift får överklagas hos länsstyrelsen. 1. Denna taxa träder i kraft

11 Vansbro Miljö- och byggenheten Medborgarhuset VANSBRO Tel Anmälan fl Tillsvidare kommun Verksamheten beräknas starta (datum): AN MÄLAN LIVSMEDELSAN LÄGGNING fl Tidsbegränsad verksamhet Från och med (datum): Till och med (datum): Säsongsverksamhet: fl Ja fl Nej Antal veckor öppet/år: Verksamhetsutövare Företagets, föreningens, nämndens namn, personnamn (vid enskild firma) Organisationsnr/personnr Postadress Postnummer och ort Kontaktperson Telefon Mobiltelefon E-postadress Faktureringsadress - om annan än ovanstående Namn Organisationsrir/personnr Postadress Postnummer och ort lreferensnummer eller dylikt Beslutsadressat - vem som ska delges beslut och vart de ska skickas Ska vara en behörig företrädare för företaget/föreningen/nämnden, d.v.s vara firmatecknare, ha fullmakt eller givits delegation Namn Telefon Postadress Postnummer och ort Anläggningen fl Tält, fl Fast lokal i byggnad fl Fordon, reg.nr: marknadsstånd fl Ambulerande verksamhet Lokalens/anläggningens namn Fastighetsbeteckning Lokalens/anläggningens besöksadress Postnummer och ort Kontaktperson Telefon Ankn E-postadress Mobiltelefon Fastighetsägare

12 2 (4) El Kommunalt vatten El Enskilt vatten El Annat vatten (ex. samfällighet) Typ av verksamhet Markera med kryss vilken typ/vilka typer av verksamhet som kommer att ske i anläggningen. El Restaurang Förskola El Pizzeria/gatukök El Skola El Catering ] Äldreboende El Café/konditori El Fritidshem med beredning/servering El Butik med färpackade livsmedel El Hemkunskapsundervisning Cl Butik med manuell chark-/ostavdelning El Gruppbostad El Butik med köttlfiskhantering El Annat boende El Frukt- och grönsaksbutik El Dagverksamhet El Kiosk/godisbutik El Hemtjänst El Bageri El Tillverkning El Förvaring, distribution, transport eller liknande av livsmedel utan beredning eller bearbetning El Matmäklare, importör eller liknande utan hantering av livsmedel i egna lokaler (endast kontor) El Annat: Typ av hantering underlag för riskklassning Markera med kryss vilken typ/vilka typer av hantering som kommer att ske anläggningen. Högrisk: Mellanrisk: El.. Tillagning av rätter från rått kött eller rått.. Tillagning fjaderfa t ex grillning av kyckling pizza med. kottfars, stekning av hamburgare av fiskratter tillverkning av sushi bitning av fisk paketering av fisk El.... Nedkylning efter tillagning/varmhallning El Tillagning av rätter som innehåller ägg/mjölk.. (pastoriserad), t ex paj, pann kakor, vafflor El Groddning El Beredning av sallad/pastasallad/smörgåsar El Tillverkning av hel eller halvkonserver El Tillverkning av gräddtårtor/bakelser/smörgåstårtor El Tillverkning av mjölkprodukter från opastöriserad mjölk El Tillagning av vegetariska rätter samt kokning av pasta/ris/potatis El Tillagning av kalvdans, pannkakor, ostkaka från opastöriserad mjölk El Varmhållning (med efterföljande servering eller transport av varmhållna livsmedel) El Pastörisering El Återuppvärmning med efterföljande servering El Tillverkning av vacuumpackad gravad/rökt fisk El Värma förbehandlade produkter t ex hamburgare, korv, köttbullar El Slakt El Delning av ost, skivning av charkprodukter El Annat: El Tillverkning av mjölkprodukter från pastöriserad mjölk El Beredning/styckning/malning av rått kött/rått fjäderiä, t ex marinering av kött, malning av köttfärs De uppgifter Du lämnar kommer att registreras i en databas. Uppgifterna kommer att behandlas i enlighet med bestämmelserna i personuppgiftslagen (PUL).

13 ange 3 (4) El Förpackning av grönsaker i modifierad atmosfär Lågrisk: El Annat: Mycket låg risk: El Transport av kylvaror/kyld mat El Transport av frysvaror/fryst mat El Försäljning/förvaring av kylda livsmedel El Försäljning/förvaring av frysta livsmedel El Försäljning av mjukglass/kulglass El Försäljning av godis/snacks/förpackad glass El Upptining El Försäljning/förvaring av frukt/grönsaker El Tillverkning av sylt/saft/marmelad El Bakning av matbröd och kakor El Tillverkning/förpackning av kosttillskott El Försäljning av kosttillskott etc El lnfrysning och/eller blanchering av bär/frukt/grönsaker El Uppvärmning av frysta, färdiga rätter, t ex. paj, pizza, lasagne El lnfrysning av rått kött/rått fjäderfä/rå fisk El Tvättning av potatis, förpackning av frukt/grönsaker El Annat: El Annat: Produktionsstorlek underlag för riskklassning Konsumenter/portioner Antal sysselsatta Ton utgående produkt Ton mottagen mjölk per år: ex. per dag (på årsbasis): (årsarbetskrafter, åa): per år: ex. produktions mjolk och rnjölkproduktanläggning, inki. ex. restaurang, café, ex. butik, grossist, anläggning för kött, fisk glass, osttillverkning skola/förskola lager bröd, sylt samt äggpackerier El 25 El Om manuell delikatess /chark antal åa för denna verksamhet i El >25-80 El >1-2 El >1-3 El >10-30 El > El >2-3 El >3-10 El > El > El >3-10 El > El > El > El >10-30 El > El > El El > El >30 El > El > El > El >10000 El > Konsumentgrupper underlag för riskklassning Verksamheten vänder sig till känslig konsumentgrupp Med känsliga konsumenter menas: Barn under 5 år; personer med nedsatt immunförsvar, ex. gravida, El Ja El Nej patienter på sjukhus, personer på äldreboende; personer med livsmedelsrelaterad allergi Märkning/Information mot kund/gäst - underlag för riskklassning Utformar märkning samt märker/förpackar livsmedel** El (t ex butik med egen tillverkning av ex. matlådor, importör som översätter märkning) El El El El Utformar märkning men märker/förpackar inte (t ex huvudkontor, importör som tar in färdigmärkta livsmedel) i Utformar inte märkning men märker/förpackar livsmedel (t ex livsmedelsföretagare som tillverkar livsmedel men får färdigt märkningsunderlag från huvudkontor, ex. för grillad kyckling, legotillverkning av livsmedel, butik med egen tillverkning men med centralt styrd märkning) Utformar presentation men märker/förpackar inte livsmedel (t ex fristående restaurang, cateringverksamhet, förskolor med egen matsedel) Utformar inte presentation och märker/förpackar inte livsmedel (t ex franchiserestaurang, butik med enbart förpackade livsmedel, skola med centralt framtagen matsedel) De uppgifter Du lämnar kommer att registreras i en databas. Uppgifterna kommer att behandlas i enlighet med bestämmelserna i personuppgiftslagen (PUL). El io

14 4 (4) Verksamhetsbeskrivning/Övriga upplysningar En verksamhet får påbörjas två veckor efter att anmälan lämnats in eller tidigare om beslut om registrering meddelats. Ort och datum Namnteckning (behörig/behöriga företrädare) Nam nförtydl igande Information För att ärendet ska kunna handläggas rätt, måste anmälan vara korrekt ifylld och underskriven. Lokalen ska uppfylla relevanta lagkrav på utformning, materialval etc. Egenkontroll för verksamheten ska finnas på plats och utföras från start. Miljö- och Byggkontoret kommer att kontrollera verksamheten ett tag efter att verksamheten startat. Om verksamheten inte uppfyller lagstiftade krav, har Miljö- och Byggkontoret möjlighet att besluta om föreläggande eller förbud, ex. krav på att åtgärder av lokal eller egenkontroll eller stängning av hela eller delar av verksamheten. Ytterligare information kan fås av livsmedelsinspektören som nås på tfn Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida, wvw.slx-.se, klicka på Starta och driva livsmedelsföretag i högerspalten, eller kontakta din branschorganisation. De uppgifter Du lämnar kommer att registreras i en databas. Uppgifterna kommer att behandlas i enlighet med bestämmelserna i personuppgiftsiagen (PUL).

15 Miljö- och byggenheten Medborgarhuset VANSBRO Tel (4) Förändring av Livsmedelsverkets Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter I artikel 6 i förordningen (EG) nr 178/2002 stadgas det bland annat att livsmedelslagstiftningen ska byggas på riskanalys. I EG-förordning nr 882/2004 står det att den offentliga kontrollen ska vara riskbaserad. Den ska också genomföras regelbundet, och så ofta som är lämpligt med hänsyn till klarlagda risker och tidigare resultat från kontroller. Det framgår också att offentlig kontroll ska utföras utan förvarning, med undantag för revisioner eller liknande tillfällen. För att kontrollmyndigheten ska kunna uppfylla dessa krav på riskbaserad kontroll, har Livsmedelsverket utvecklat en modell för att klassa livsmedelsanläggningar. Nu har Livsmedelsverket förbättrat modellen. Den nya modellen ska börja gälla från och med Det innebär att riskklassningen måste utföras under hösten 2011 för att kunna gälla från och med 1 januari Den nya modellen består av en riskmodul, en erfarenhetsmodul och en informationsmodul (ny). Nytt är även att antalet klasser har ökat från 5 stycken till 8 stycken. Riskmodulen Riskmodulen kan sammanfattas med vad gör anläggningen med vad, hur mycket, och för vem. I riskmodulen värderas olika riskfaktorer som är kopplade till verksamheten i livsmedelsanläggningen. Riskklassningen baseras på att livsmedelsanläggningen får riskpoäng utifrån följande tre riskfaktorer: 1. Typ av verksamhet och livsmedel 2. Produktionens storlek 3. Konsumentgrupper Riskfaktor 1 - Typ av verksamhet och livsmedel Högrisk 45 p Mellanrisk 35 p Lågrisk 15 p Mycket låg risk 5 p Exempel på typ av verksamhet och livsmedel Högrisk Tillagning av rätter från rått kött/rått fjäderfä. Tillagning av mjölkprodukter från opastöriserad mjölk.. Pastörisering. Nedkylning. Tillverkning av vacuumpackad gravad/rökt fisk. Groddning. Mellanrisk Tillagning av fiskrätter. Tillverkning av sushi. Kokning av pasta/potatis/ris. Tillagning av rätter som innehåller ägg/mjölk (pastöriserad). Tillagning av vegetariska maträtter. Beredning av pastasallad/smörgåstårtor/gräddtårtor. Återuppvärmning. Varmhållning. Värma förbehandlade produkter, t ex korv, förstekta hamburgare, köttbullar. Paketering av fisk. Malning av kött/fisk/fjäderfä. Marinering av kött. Styckning. Lågrisk Kylförvaring. Försäljning av kylvaror. Upptining. Försäljning av mjukglass/kulglass. Transport av kylvaror/kyld mat. Tillverkning av sylt/saft/marmelad. Mycket låg Bakning av matbröd/kakor. Förvaring/försäljning av frukt/grönsaker/godis/förpackad

16 2(4) risk glass/snacks. Uppvärmning av frysta, färdiga rätter, t ex paj, pizza., lasagne. Transport av frysvaror/fryst mat. Försäljning av kosttillskott. Riskfaktor 2 - Produktionens storlek/antal årsarbetskrafter Storlek Risk poäng Konsumenter/ portioner per dag Antal sysselsatta (årsarbetskrafter): Ton utgående produkt per år: Mycket stor 55 p > > Stor 45 p > > 30 > Mellan 35 p > > > Liten 25 p > > 3-10 > Mycket liten (I) 15 p > > 2-3 > 3-10 Mycket liten (II) 10 p > > 1-2 > 1-3 Ytterst liten 5 p Riskfaktor 3 - Konsumentgrupp (om produktion sker till känslig kundgrupp) Anläggningar som producerar livsmedel som huvudsakligen är avsedda att konsumeras av personer som tillhör känsliga konsumentgrupper tilldelas extra riskpoäng. Dessa grupper är mer utsatta för faror, eftersom de kan få allvarligare symptom och/eller tål lägre doser när det gäller de mikrobiologiska och kemiska farorna. Känsliga konsumentgrupper tilldelas tio extrapoäng. (+10 p). Till de känsliga konsumentgrupperna räknas: barn under 5 år (förskola) personer med nedsatt immunförsvar (patienter på sjukhus, boende i äldreboende, gravida) personer med livsmedelsallergi eller annan överkänslighet mot livsmedel Exempel på anläggningar som producerar livsmedel avsedda för känsliga konsumentgrupper är förskolekök, sjukhuskök, kök som tillverkar mat till äldreboende, skolkök som tillagar och serverar specialmat till allergiska elever och livsmedelsanläggningar som tillverkar livsmedel för särskilda näringsändamål ( sär-när ). Däremot får inte vattenverk eller mejerier extra riskpoäng, även om det ingår känsliga personer bland konsumenterna. Restauranger som serverar enstaka gäster t ex en mjölkfri sås, får inte heller extra riskpoäng. Beräkning av riskklass Varje riskfaktor genererar ett antal poäng. Summan av poängen från de tre riskfaktorerna (riskpoäng) ligger till grund för placering i en riskklass, vilket därefter utgör en del av bestämningen av kontrolltiden enligt följande tabell: Riskklass Riskpoäng Riskmodulens tid

17 Informationsmodulen En del av kontrollen har som syfte att motverka att konsumenter blir lurade eller vilseledda av exempelvis den information som kopplas till respektive produkt. Därför beräknas hur mycket tid som behövs för att kontrollera detta samt för att kontrollera att det finns fungerande spårbarhetsoch återkallelserutiner. Kontrolltidstillägg ges för kontroll som inte baseras på de faktorer som tas med i riskmodulen (om det utförs någon form av märkning i livsmedelsanläggningen). Kontrolltidstillägget beror på i vilken storleksklass (riskfaktor 2) verksamheten klassas i och i vilken omfattning på anläggningen sker enligt följande: Orsak till kontrollbehov vid anläggningen Utformar märkning samt märker/förpackar livsmedel Utformar märkning men märker/förpackar inte Utformar inte märkning men märker/förpackar livsmedel Utformar presentation men märker/förpackar inte livsmedel Utformar inte presentation och märker/förpackar inte Erfarenhetsmodulen Storlek mycket stor stor mellan liten mycket liten (I) mycket liten (II) ytterst liten oberoende mycket stor stor mellan liten mycket liten (i) mycket liten (II) ytterst liten Kontrolltidstillägg (timmar) Kontrolltid anpassas efter behov oberoende 1 oberoende 0 Exempel Industri utan huvudkontor Importör Butik med egen tillverkning (av t.ex. matlådor) Huvudkontor Importör som tar in färdigmärkta livsmedel Matmäklare 4 Legotillverkare Företag som märker men får 3 färdigt märkningsunderlag Butik med egen tillverkning men centralstyrd märkning 1 (grillad kyckling/bake off) Fristående restauranger Cateringverksamhet Butik med enbart förpackade livsmedel Skola med centralt framtagen matsedel Kyl-/fryshus I samband med klassningen av en livsmedelsanläggning ska även hänsyn tas till de erfarenheter myndigheten har fått från den offentliga kontrollen vid anläggningen. Erfarenhetsmodulen används då nya erfarenheter av livsmedelsföretagarens efterlevnad av livsmedelslagstiftningens krav gjorts. Livsmedelslagstiftningen ställer krav på att livsmedel ska vara säkra, att konsumenter inte vilseleds och att råvaror och produkter kan spåras. Den klassning som skett med hjälp av riskmodulen och informationsmodulen kompletteras alltså med erfarenheter från tidigare kontroller. Kontrollmyndigheten ska göra en bedömning av den aktuella verksamhetens kontrollbehov, om den är tillräcklig eller om den ska minska eller öka. Vid den sammanfattade bedömningen ska erfarenhet från all kontroll, både den normala och den extra offentliga kontrollen som har gjorts vid anläggningen under aktuell tidsperiod omfattas. 3(4)

18 4(4) Detta ger en indelning i 3 olika klasser benämnda A, B och C. Första gången en verksamhet klassas placeras den i erfarenhetsklass B (normalläget). Erfarenhetsklass A: Myndigheten bedömer att anläggningen har så bra förfaranden för att producera säkra livsmedel att kontrollen och därmed frekvensen kan minskas. Erfarenhetsklass B: Normalläget. Alla nya livsmedelsanläggningar placeras i erfarenhetsklass B. Erfarenhetsklass C: Myndigheten bedömer att anläggningen har så stora brister i sina förfaranden för att producera säkra livsmedel att de inte fungerar i praktiken och inte ger den effekt som behövs, varför den offentliga kontrollen måste förstärkas. Erfarenhetsklassens tidsfaktor: A = Minskad kontroll i förhållande till normalläget - ger en tidsfaktor på 0,5 B = Normalläget - ger en tidsfaktor på 1 C = Förstärkt kontroll i förhållande till normalläget - ger en tidsfaktor på 1,5 Beräkning av kontrolltid Utifrån erhållen risk- och erfarenhetsklass (inklusive eventuellt kontrolltidstillägg) så får anläggningen en årlig kontrolltid. Beräkningen av kontrolltiden sker på följande sätt: (Riskmodulens tid + Kontrolltidstillägg) * Tidsfaktor = Kontrolltid Beräkning av årlig kontrollavgift Den årliga avgiften beräknas genom att multiplicera den kontrolltid som riskklassningen har gett med den av kommunfullmäktige beslutade timtaxan. För Ale kommun har fullmäktige beslutat om en timavgift på för närvarande 730 kr/tim. Kontrolltid * Timavgift = Årlig kontrollavgift Justering av kontrolltid Det kan uppkomma situationer när riskklassningsmodellen för en specifik anläggning inte ger en rättvisande bild av kontrollbehovet och där det kan finnas skäl att minska eller öka kontrolltiden. Kontrolltiden kan då justeras genom att anläggningen kvarstår i den tilldelade riskklassen, men att kontrolltiden justeras så att den bättre speglar det verkliga kontrollbehovet. Har du frågor eller funderingar? Då är du välkommen att ta kontakt med livsmedelsinspektören på Miljö- och Byggkontoret. Jag kan nås på telefon eller e-post via emelia.frimodig@vansbro.se. Mer information kan fås på Livsmedelsverkets hemsida

19 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag KS 235 Ärende KS 2013/625 Ägardirektiv, aktieägaravtal och bolagsordning för Dala Vatten och Avfall AB Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar 1. att fastställa ägardirektiv och aktieägaravtal för Dala Vatten och Avfall AB enligt utarbetat förslag 2. att tidigare beslutat aktieägaravtal i och med detta slutar att gälla under förutsättning av att övriga kommuner (Gagnef, Leksand och Rättvik) beslutar att fastställa ägardirektiv och aktieägaravtal 3. att godkänna ny bolagsordning för Dala Vatten och Avfall AB 4. att uppdra till kommunens ombud på bolagsstämman att rösta för att fastställa bolagsordningen Reservationer Anders Lundin reserverar sig mot beslutet. Ärendet Ägarkommunerna Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro har gemensamt tagit fram förslag till ägardirektiv och en revidering av tidigare beslutade aktieägaravtal och bo-lagsordning för Dala Vatten och Avfall AB. Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta 1. att fastställa ägardirektiv och aktieägaravtal för Dala Vatten och Avfall AB enligt utarbetat förslag 2. att tidigare beslutat aktieägaravtal i och med detta slutar att gälla under förutsättning av att övriga kommuner (Gagnef, Leksand och Rättvik) beslutar att fastställa ägardirektiv och aktieägaravtal 3. att godkänna ny bolagsordning för Dala Vatten och Avfall AB 4. att uppdra till kommunens ombud på bolagsstämman att rösta för att fastställa bolagsordningen Anders Lundin föreslår ändringsförslag: att i den mån det inte reserveras utdelas till respektive ägare. Torsten Larsson yrkar bifall till utskottets förslag. Justerare Utdragsbestyrkande

20 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Beslutsgång Ordförande ställer Anders Lundins ändringsförslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen avslår förslaget. Ordförande ställer utskottets förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Beslutsunderlag Se 123 Tjänsteutlåtande Justerare Utdragsbestyrkande