Årsredovisning Verksamheternas verksamhetsberättelser Koncernbolagens årsredovisningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2012. Verksamheternas verksamhetsberättelser Koncernbolagens årsredovisningar"

Transkript

1 Verksamheternas verksamhetsberättelser Koncernbolagens årsredovisningar

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 REVISION... 3 VALNÄMND... 8 JÄVSNÄMND LÖNENÄMND IT-NÄMND KOMMUNCHEF MEDBORGARSERVICE GEMENSAM SERVICE SAMHÄLLSBYGGNAD VA-ENHETEN RENHÅLLNINGSENHETEN KULTUR OCH FRITID FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA ÄLDREOMSORG FUNKTIONSHINDRADEOMSORG INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG AB TIERPSBYGGEN TIERPS FJÄRRVÄRME AB RÄDDNINGSTJÄNSTEN NORDUPPLAND

3 Revision Resultaträkning (tkr) Budget Utfall Avvikelse Utfall mot budget 2011 Avgifter & ersättningar Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Materialkostnader Tjänster Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar

4 Uppdrag Revisorernas uppgift är att utifrån kommunfullmäktiges riktlinjer granska styrelsens, nämndernas och kommunernas verksamheter. Analys av årets verksamhet Kommunrevisionen i Tierps kommun består av fem förtroendevalda revisorer. Ur kretsen av de förtroendevalda revisorerna utses lekmannarevisorer i kommunens bolag. Under mandatperioden 2011 till 2014 är följande revisorer valda: Bo Sandström Gunilla Lundqvist Eivor Johansson Karl-Gunnar Marklund Leif Söderlund De förtroendevalda revisorerna (i bolagen benämnda lekmannarevisorerna) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som bedrivs i styrelser, nämnder, fullmäktigeberedningar och företag. Revisionen har en central roll när det gäller att säkerställa insynen i och kontrollen av all verksamhet som kommunen ansvarar för. Den har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Kommunrevisorernas övergripande uppgift är att granska om verksamheten följer fullmäktiges beslut och uppnår av fullmäktige angivna mål inom fastställda ekonomiska ramar. En viktig uppgift är att kommunrevisorerna ska främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten. Som underlag för revisionens bedömningar görs under året olika fördjupade granskningsprojekt. Bedömningen av vilka områden som ska tas upp i granskningar grundar sig på dels en riskanalys, dels på förslag och synpunkter som på olika sätt kommer in till kommunens revisorer. Det är kommunens revisorer som avgör vilka granskningar som ska utföras. Revisorerna ska årligen till kommunfullmäktige avge dels utlåtande om delårsbokslut, dels revisionsberättelse i samband med årsbokslut över verksamheten under det gångna året. I revisionsberättelsen ska revisorerna pröva: Om verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt Om räkenskaperna är rättvisande Om den interna kontrollen som görs av nämnderna är tillräcklig. Kommunens samlade årsredovisning. I revisionsberättelsen ska kommunrevisorerna uttala sig om ansvarsfrihet för styrelse och nämnder ska tillstyrkas eller avstyrkas och om kommunens årsredovisning ska godkännas. Granskning av ansvarutövande Dialoger kring verksamheten har under året genomförts med kommunstyrelsens arbetsutskott, utskottet arbete och omsorg, utskottet barn och ungdom och utskottet samhällsbyggnad. Löpande träffar har hållits med kommunledning och fullmäktiges presidium samt tjänstemän. Granskning av kommunstyrelsens interna kontroll avseende investeringsprocessen Vi har under året granskat den interna kontrollen i investeringsprocessen. Granskningen avser att besvara om kommunstyrelsen har utformat riktlinjer och anvisningar för genomförande av investeringsprojekt i syfte att säkerställa en tillräckligt intern kontroll och ändamålsenlig styrning av investeringsprojekt. 4

5 De projekt som ingår i granskningen är ombyggnad Centralgatan, avloppsarbeten Tierps Arena och nya badhuset i Tierp. Vår sammanfattande bedömning är att kommunstyrelsen inte har säkerställt en tillräckligt intern kontroll och ändamålsenlig styrning av investeringsprojekt. Följande iakttagelser har gjorts: Kommunen saknar projektmodell, riktlinjer och anvisningar för genomförande av investeringsprojekt vilket gör att varje projektledare skapar sina egna rutiner. Enligt intervjuerna har ytterligare underlag i normalfallet inte efterfrågats, varken inför ett investeringsbeslut eller i form av slutredovisningar. Beslutsunderlag finns inte i den omfattningen så att de förtroendevalda har tillräcklig information för att kunna besluta, styra och kontrollera investeringar. Uppföljning och återrapportering är bristfällig och ger inte de förtroendevalda möjlighet att ha kontroll över investeringsprojekten. Slutredovisning saknas helt i granskade investeringsprojekt. Utifrån vår bedömning har vi rekommenderat kommunstyrelsen att styra upp investeringsprocessen genom en gemensam projektmodell utarbeta relevanta och ändamålsenliga riktlinjer och rutinbeskrivningar samt att de kopplas till projektmodellen framtagna budgetar för investeringsprojekt även ska innehålla en kalkyl för investeringens samtliga driftsintäkter och driftkostnader, redovisa uppföljning och slutredovisning av investeringsprojekt Granskning av verkställighet av fullmäktiges beslut Vi har under året granskat om det finns bevaknings- och återrapporteringsrutiner och om demokratiskt fattade beslut blir verkställda. Granskningen visar att av de tolv beslut som följts upp vad avser verkställighet har fem stycken verkställts på det sätt som beslutsfattarna enligt beslutsformuleringen avsåg. Detta innebär att efter i snitt ca två år är ännu sju beslut inte verkställda. Vår sammanfattande bedömning var att expedieringsrutinerna i stort är tillfredsställande bevaknings- och återrapporteringsrutinerna inte är ändamålsenliga verkställighet saknas i alltför hög utsträckning för att kunna anses vara tillfredställande Granskning av föreningsstöd Vi har under året granskat kommunens föreningsstöd. Sammantaget bedömde vi att kommunen i huvudsak har ett väl utvecklat föreningsstöd, med fokus på de prioriterade målgrupperna som i första hand är barn och ungdomar. Den organisationsform och ansvarsfördelning som kommunen valt för föreningsstödet bedöms i stort vara ändamålsenlig utifrån den ram som vald kommunövergripande organisation och styrmodell ger. Det nya regelverket för föreningsbidrag inom kommunstyrelsens ansvarsområde bedöms i stort vara ändamålsenligt, förutom att de regler som ska gälla för övriga bidrag inkl. marknadsföringsavtal/sponsring behöver utvecklas. Regelverket kring bidrag till studieförbund från 1995 bedöms däremot inte vara ändamålsenligt på grund av in aktualitet och oklarheter kring ansökningsförfarandet. Följsamheten till det samlade regelverk kring föreningsbidrag bedöms i huvudsak vara god, bl.a. när det gäller kravet på vilket material som årligen ska lämnas in som underlag till bidragsansökan. 5

6 Beroende på skiftande standard på de olika föreningarnas redovisning och bokslut framgår inte alltid hur bidraget använts och vilka effekter det fått i förhållande till syftet med bidraget. Det saknas dock ett politiskt fastställt reglemente för intern kontroll inkl. tillämpningsföreskrifter i kommunen. Kommunen fastställer inte heller någon årlig plan för intern kontroll som blir föremål för återrapportering. Utifrån granskningsresultatet lämnades följande rekommendationer: Genomför en riskbedömning kring borgensåtaganden och dokumentera detta i årsredovisningen. Utarbeta och fastställ en policy för marknadsföringsavtal/sponsring i kommunen. Detta för att säkerställa att likställighetsprincipen uppfylls. Revidera det inaktuella och ofullständiga regelverket kring bidragsgivning till studieförbunden. Komplettera webbplatsen med information kring bidragsgivning till studieförbunden och blankettmaterial. Använd modulen i Interbook för hantering av bidragsgivning och föreningsuppgifter, för att effektivisera de administrativa rutinerna inom kultur- och fritidsenheten, t ex via digital inlämning av bidragsansökningar. Utarbeta och fastställ ett reglemente för intern kontroll inklusive tillämpningsanvisningar. Tillse att en årlig plan för intern kontroll fastställs för kommunstyrelsens samlade ansvarsområde som även blir föremål för återrapportering. Komplettera och uppdatera upprättade handläggningsrutiner inom granskat område. Se över attestrutinerna utifrån den s. k tvåhandsprincipen. Revision av gemensamma nämnder Vi har under året träffat överenskommelser om revision av följande gemensamma nämnder: Lönenämnd IT-nämnd Räddningsnämnd Överförmyndarnämnd Utgångspunkter för samverkan: Revisionen i de ingående kommunerna utser företrädare för sin revisionsgrupp (revisionspresidierna eller utsedda personer) med mandat att kunna fatta beslut om revisionsinsatser och underteckna revisionsberättelsen. Granskningen av verksamheten sker genom värdkommunens biträden. Företrädare för revisionen i de ingående kommunerna möts minst en gång per år för att underteckna revisionsberättelse och kunna diskutera den gemensamma nämndens situation och behov av granskningsinsatser. Värdkommunens ordförande i kommunrevisionen är sammankallande. Kostnader för revisionsinsatserna fördelas procentuellt efter invånarantal i de ingående kommunerna om ingen annan överenskommelse görs. Granskning av löneprocessen En gemensam granskning med berörda kommuner pågår av löneprocessen och om lönehanteringen är säker och tillförlitlig och om uppgifterna i lönesystemet är aktuella, fullständiga och rättvisande utifrån följande kontrollmål: Det finns rutiner inklusive väsentliga kontrollmoment beskrivna i aktuella dokument. 6

7 Det sker tillfredsställande kontroller av att inrapporterade uppgifter i lönesystemet överensstämmer med uppgifter i anställningsavtalet i enlighet med gällande riktlinjer. Det finns beskrivningar av verifieringskedjor i lönesystemet. Lönesystemet utför tillfredsställande kontroller vid registrering av uppgifter (t ex kontroller i systemet för ologiska belopp och felkodningar) samt att det är tydligt dokumenterat vilka kontroller som utförs. Registrerade avvikelser kontrolleras på ett tillfredställande sätt (t ex ansvariga känner till vilka kontroller som ska utföras, tillgång finns till de underlag som krävs). Det finns tillfredställande rutiner avseende förvaring och hantering av anställningsdokument. Det sker central uppföljning över att rutiner inklusive kontroller utförs i enlighet med fastställda rutiner. Riskbedömning och efterkontroller sker på central nivå och kontrollerna är tillfredställande. Uppgift i skattedeklarationer överensstämmer med uppgift i lönesystemet. Avstämning finns mellan lönesystemet och huvudboken i ekonomisystemet. Inga dubbletter av transaktioner eller ologiska personnummer finns i ekonomi- eller lönesystemet. Det finns tillfredställande kontroller i samband med att filer skickas till betalning. Det finns tillfredställande rutiner för backuptagning kring lönesystemet. Granskningen kommer att avrapporteras under mars Granskning av delårsrapport En översiktlig granskning har genomförts av kommunens delårsrapport per Granskningens syfte har varit att bedöma om delårsrapporten har upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagens intentioner, om delårsrapporten ger tillfredsställande information om verksamhetens utfall, om delårsrapporten uppfyller kravet på rättvisande räkenskaper samt om delårsrapporten är tillräckligt dokumenterad. Granskningsrapporten har översänts till kommunstyrelsen för kännedom. Granskning av årsbokslut och koncernbokslut Granskning av årsbokslut har skett av kommunen och kommunkoncernen. Granskning av årsbokslut och koncernbokslut redovisas separat. 7

8 Valnämnd Resultaträkning (tkr) Budget Utfall Avvikelse Utfall mot budget 2011 Avgifter & ersättningar Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Materialkostnader Tjänster Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar

9 Uppdrag Valnämndens uppdrag är att på lokal nivå ha det totala ansvaret för genomförandet av allmänna val till riksdag, landsting och kommun, val till Europaparlamentet samt folkomröstningar. Analys av årets verksamhet Under året har inga allmänna val genomförts. I slutet av året inleddes dock Valmyndighetens arbete inför valen år 2014 med information till kommunerna. Administrativt stöd till valnämndens arbete ges av Enheten för processtöd. Framtiden Nästa valår äger rum år 2014 då det hålls val både till Europaparlamentet och till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Möjligheten till förtidsröstning uppskattas och vi kan förvänta oss att vi även vid kommande val får en stor andel förtidsröster. Detta måste tas med i planeringen vid nästa val med tanke på personalresurser och lokalanvändning. En stor del av förtidsröstningen sker i kommunhuset som inför nästa val till riksdag, landsting och kommun kommer att behöva planera för att ha personal som på heltid sköter förtidsröstningen, speciellt sista veckan före valdagen. 9

10 Jävsnämnd Resultaträkning (tkr) Budget Utfall Avvikelse Utfall mot budget 2011 Avgifter & ersättningar Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Materialkostnader Tjänster Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar

11 Uppdrag Jävsnämnden fullgör frågor som rör myndighetsutövning gentemot kommunens egna verksamheter. Analys av årets verksamhet Jävsnämndens kunder utgör kommunens egna verksamheter, inklusive Tierps Fjärrvärme AB och AB Tierpsbyggen. Enheten för processtöd svarar för det administrativa stödet till jävsnämnden. Nämnden har under året haft två sammanträden samt deltagit i utbildning i livsmedelskontroll anordnad av Livsmedelsverket, vilket medfört ett underskott om 5 tkr. Framtiden Jävsnämndens verksamhet och behovet av sammanträden, är helt avhängigt vilka aktiviteter som kommunen bedriver, t.ex. byggprojekt, som kräver politiska beslut. 11

12 Lönenämnd Resultaträkning ( t k r ) B u d g e t U t f a l l A v v i k e l s e U t f a l l m o t b u d g e t 2011 A v g if t e r & e r s ä t t n in g a r Ö v r ig a in t ä k t e r V e r k s a m h e t e n s i n t ä k t e r P e r s o n a lk o s t n a d e r M a t e r ia lk o s t n a d e r T jä n s t e r Ö v r ig a k o s t n a d e r A v s k r iv n in g a r V e r k s a m h e t e n s k o s t n a d e r V e r k s a m h e t e n s n e t t o r e s u l t a t F in a n s ie lla in t ä k t e r F in a n s ie lla k o s t n a d e r R e s u l t a t e f t e r f i n a n s i e l l a i n t ä k t e r o c h k o s t n a d e r E x t r a o r d in ä r a in t ä k t e r E x t r a o r d in ä r a k o s t n a d e r R e s u l t a t B r u t t o in v e s t e r in g a r N e t t o in v e s t e r in g a r

13 Uppdrag Lönenämnden bildades 1 januari 2012 för att möjliggöra en samverkan mellan Tierp, Knivsta och Älvkarleby kommuner kring lönehantering. Möjligheten att samverka i form av gemensamma nämnder infördes Nämnden består av tre ledamöter, en ledamot från vardera kommunen samt ersättare för dessa. Ordförande utses från Tierps kommun. Ett lönecentrum har bildats med Tierp som värdkommun. Inrättandet av ett gemensamt lönecentrum ska åstadkomma en effektivare löneadministration mellan kommunerna och ge bättre förutsättningar för effektivisering genom skalfördelar, säkra resursbehovet och kompetensen inom löne- och pensionsområdet. En gemensam löneadministration kan bidra till att attrahera ny kompetens och fortsatt kompetensutveckling och ökar servicegraden och tillgängligheten för kommunernas medarbetare och chefer. Ett gemensamt lönecentrum kommer även att säkerställa att samverkande kommuner är bättre rustade för kommande förändringar och utveckling i verksamheten. Analys av årets verksamhet Sedan nämnden bildades 1 januari 2012 har fyra sammanträden ägt rum. Nulägesbeskrivningar och framtidsfrågor har varit på agendan för Lönecentrums verksamhet. Driftbudget Lönecentrum är en ny verksamhet och budgeten upprättades i slutet på Då verksamheten lyckats effektivisera redan första året (inte återbesatt vissa tjänster) har transaktionerna till lönenämnden från kommunerna minskat jämfört med den första kalkylen. Vid omräkningarna före sommaren konstaterades att ramarna som man räknat på från början kunde minskas med totalt 310 tkr. Omsättningen för lönenämnden har minskat då respektive kommun stått för vissa kostnader fram till sista augusti Samtliga ledamöter inom lönenämnden erhåller fasta arvoden. Detta är orsaken till att inga ersättningar har betalats ut för deltagande vid sammanträden för lönenämnden. 13

14 IT-nämnd Resultaträkning (tkr) Budget Utfall Avvikelse Utfall mot budget 2011 Avgifter & ersättningar Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Materialkostnader Tjänster Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar

15 Uppdrag Kommunens mål Verksamhetens övergripande mål Framgångsfaktorer Mått Kund Förstärk den positiva bilden av kommunen. Nöjd kund Vänligt bemötande God tillgänglighet Väl informerad kund Nöjd kund - index %, 90 % ska vara nöjda eller mycket nöjda. Mäts via kundenkät och kunddialog Process Utveckla effektivare arbetssätt. Effektivare arbetsflöden Väl dokumenterade rutiner Väl fungerande it-drift/ utveckling Utbildning Antal reviderade processbeskrivningar Inga revisions-anmärkningar Medarbetare Öka engagemanget. Initiativrika och engagerade medarbetare. Bra arbetsklimat Medarbetarnas hälsa Medarbetarnas möjligheter att påverka sin arbetssituation och ta eget ansvar, Bra ledarskap Fysisk arbetsmiljö Psykosocial enkät, högt medelbetyg. Närmaste chefs bedömning. Närvaro % Medarbetarsamtal, En dialog om den personliga utvecklingen, ambitioner och möjligheter. Ekonomi Öka det ekonomiska ansvarstagandet. Kostnadseffektivare bedriva verksamhet under budgetram. Tänk nytt och ompröva. Bedriva verksamheten under budgetram. Jämför kostnad/intäkt över tiden och med andra. 15

16 Analys av årets verksamhet Kund: Det är fantastiskt glädjande att kunna konstatera att IT-Centrum under året inte bara har bibehållit en hög andel nöjd eller mycket nöjd kund, resultaten har förbättrats under året. Den enkät som sänts ut efter årsskiftet till alla chefer i de två kommunerna påvisar 96 % nöjd eller mycket nöjd kund. Mot bakgrund av att antalet respondenter mer än fördubblats från föregående år och att andelen "mycket nöjd" ligger på hela 64 % får nog detta ses som, om inte "all time high",så åtminstone ett av de bästa resultaten som kundenkäterna givit sedan de började användas i slutet av nittonhundratalet.. Resultatet stöds även av många positiva kommentarer som inkommit via mail, telefon och vid de många kundkontakter som sker under ett år. En förbättringspotential finns dock inom det itadministrativa området gällande debiteringsunderlag och beställningar. Ett par av kommentarerna handlar om att cheferna efterlyser översiktlig information om hur deras it-stöd ser ut gällande konton, system, datorer, telefoner m.m. Området har blivit mer komplext att överblicka och en ständigt uppdaterad lägesbild är ett önskemål. Process: Arbetsprocesserna för drift, support och beställningar har omarbetats ett antal gånger under året. IT-Centrum arbetade vidare under 2012 för att hitta effektivast möjliga processer. Det finns fortfarande en hel del som kan förfinas. Flera olika bemanningsmodeller har provats och IT-Centrum har skiftat lokaler både en och två gånger för att hitta så optimala förutsättningar som möjligt. Medarbetare: IT-centrum har under året gått igenom de olika faserna i grupputvecklingen. Året började bra med en god stämning och hög arbetsmoral, den senare delen av hösten var dock mycket tung med flera interna konflikter. Strax före jul byttes dock molltonerna mot dur. Efter årsskiftet har stämningen varit god. Problem med lokalerna i Polishuset har medfört att supporten numera sitter på Högbergsskolan. IT-Centrum letar efter lämpligare lokaler. Ekonomi: Resultat för 2012 är +504 tkr för verksamheten inom IT-Centrum och -329 tkr för itnämnd. Detta ger ett totalresultat på 185 tkr för nämnden och verksamheten inom IT-Centrum sammantaget, vilket är godkänt för IT-Centrums första verksamhetsår. Ett antal fakturor som ska belasta den gemensamma it-nämnden har betalats av Älvkarleby kommun. Detta har gjort att debiteringen från Tierps kommun till Älvkarleby kommun korrigerats med motsvarande belopp för att minimera administrationen. Ovanstående medför dock ett minusresultat för it-nämnden och ett plusresultat(se ovan) för verksamheten i IT-Centrum. Debiteringar av klickkostander samt multifunktionsmaskinerna ökar intäkterna. Konsult- och leverantörskostnader minskar genom skapandet av IT-centrum, då kompetensen kan hämtas inom organisationen. En genomgång av alla leverantörer har startats, vilket ger färre lev. och bättre kontroll. IT-chefen var budgeterad för en halvtid samt en person inlasad ger underskott på personalkostnader. Stöd från AMS är 211 tkr högre än budgeterat då vi haft flera personer med anställningsstöd under året. Extra intäkter från Tierpsbyggen på 53 tkr då de tillkommit som kund under året ger ett överskott på intäktssidan. 16

17 Måluppfyllelse - god ekonomisk hushållning Mål Kund 90 % nöjda eller mycket nöjda kunder. Process Antal, Medeltid Ärenden Mål 50 % avklaras i första kontakt Medarbetare Psykosocial enkät, medelbetyg över 3,0 Närvaroprocent, över 95% Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Enkätresultat: 96 % nöjda eller mycket nöjda kunder Målet är uppfyllt. 53 % av alla ärenden avklaras inom en timme. Antal ärenden 2012: 6337 Snittid 1:a linjen: 18:09 h, median: 0:43 h Snittid 2:a linjen: 33,00 h, median: 5:48 h Snittid "På plats": 37,46 h, median:12:17 h Antal inkommande samtal: 8825 Besvarad inom 10 sek: 61 % Besvarad inom 60 sek: 86 % Målet är uppfyllt. Resultat 2010: 3,0 (enkät ej gjord 2011) Resultat 2011: 98,71 % Ekonomi Bedriva verksamheten under budgetram Målet är uppfyllt. Resultat 2012: +1,7% (+185 tkr) Måluppfyllelse - andra övergripande verksamhetsmål Mål Måluppfyllelse Kund Process Medarbetare Ekonomi Framtiden Under 2013 ska alla rutiner arbetas in och dokumenteras. IT-Centrum måste kvalitetssäkra och skapa bättre möjligheter för medarbetarna att ta över varandras arbetsområden och projekt. IT-chefen har fått ett uppdrag att se över ytterligare samverkansområden som kan rymmas inom den gemensamma itnämnden. Utöver detta så har några av grannkommunerna visat ett intresse för att utveckla samverkan eller rent av att ingå i it-nämnden. 17

18 Kommunchef Resultaträkning (tkr) Budget Utfall Avvikelse Utfall mot budget 2011 Avgifter & ersättningar Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Materialkostnader Tjänster Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar

19 Uppdrag Att leda och samordna kommunens verksamheter så att de bedrivs effektivt och i enlighet med politiskt uppsatta mål och fattade beslut. I blocket kommunchef ligger, förutom att leda och samordna, att tillskapa nya arenor och arbetssätt för att bland annat bistå kommunfullmäktiges beredningar. Analys av årets verksamhet Inom området Kommunchef, finns kommunchef och produktionsledning på tjänstemannasidan, samt alla kostnader kring den politiska delen av kommunens verksamhet. Kostnaderna för verksamhet Kommunfullmäktige har överskridits med 648 tkr och verksamhet Kommunstyrelsen med 167 tkr. I huvudsak beror underskottet på ökade kostnader för arvoden och kostnadsersättningar. Verksamhet Bilden av Tierp visar ett underskott om 96 tkr, då uppdraget felaktigt inte budgeterades för året. Verksamhet Produktionsledning visar ett underskott om 418 tkr vilket till största delen beror på personal- och lokalkostnader. Resultatet för verksamheten Utvecklingsåtgärder är 412 tkr, vilket beror på att andra åtgärder inom organisationen haft företräde men också på en viss återhållsamhet. Övriga verksamheter ligger i paritet med budgeterat belopp. Framtiden Under de närmaste åren kommer process- och kundorienteringen att fortsätta utvecklas. Vi kommer att finslipa organisationen och fortsätta utveckla den på ett sätt som ger effektiva och kvalitetssäkrade processer med fokus på kundnyttan samt stödja utvecklingen avseende en fördjupad medborgardialog. Arbetet med införande av e-förvaltning kommer att initieras på nytt och därmed också införandet av fler e-tjänster. I fokus kommer även ledarskaps- och medarbetarskapsfrågorna att vara. Vi kommer den närmaste framtiden att fortsätta ägna särskild uppmärksamhet åt frågor med bäring på framför allt barn och ungas utanförskap. Kompetensförsörjningen hos företagen i kommunen och inom vår egen förvaltning är även det områden vi måste fokusera på för att möta framtida krav. Kostnadsutvecklingen inom den sociala verksamheten måste analyseras för att i nästa steg leda till åtgärder som kan minska dessa kostnader eller i vart fall hejda denna utveckling. 19

20 Medborgarservice Resultaträkning (tkr) Budget Utfall Avvikelse Utfall mot budget 2011 Avgifter & ersättningar Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Materialkostnader Tjänster Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar

21 Uppdrag Medborgarservice är vägen-in till Tierps kommun för kommunens medborgare och näringsliv. Medborgarservice har ansvar för myndighetsutövning, rådgivning, vägledning, marknadsföring/kommunikation och service. Inom myndighetsutövningen ingår verksamheter som styrs av plan- och bygglagen, miljöbalken, livsmedelslagen, socialtjänstlagen SoL och LSS, färdtjänst, bostadsanpassning samt tillsyn av vissa receptfria läkemedel. Övriga ansvarsområden inom Medborgarservice är: energirådgivning, kommunikation och marknadsföring, lokalbokning, konsument-, skuld- och budgetrådgivning, lotteritillstånd, lärcentrum, utskänkningstillstånd samt kundservice. Informationsverksamheten där Intranät och extern Webbplats samt marknadsföringsbidrag ingår. Kommunens mål Verksamhetens övergripande mål Framgångsfaktorer Mått Kund Förstärk den positiva bilden av kommunen. Nöjd kund Serviceinriktat bemötande Hög tillgänglighet 80 % nöjda eller mycket nöjda kunder i NKI i Insikt Minskat antal klagomål jämfört med 2011 Process Utveckla effektivare arbetssätt. Kvalitativa och effektiva interna och externa processer Fortlöpande analyser och utvärdering av processerna Kortare ledtider jämfört med 2011 Medarbetare Öka engagemanget. Engagerade, delaktiga och friska medarbetare Delaktighet och förtroende Enkät NMI > 3,5 Kunskap om och förståelse för den egna och andras verksamheter Strategisk kompetensutveckling Ekonomi Öka det ekonomiska ansvarstagandet. Att kostnadseffektivt bedriva verksamheten inom budgeterad ram Öka kostnadsmedvetenheten Öka intäkter där så är möjligt Överväga alternativ för kostnader Ekonomi i balans 21

22 Analys av årets verksamhet Kund: Bygg & Miljö: Ledtiderna för bygglov har förkortats avsevärt jämfört med föregående år tack vare personalförstärkning. Mätning av NKI görs vartannat år och de senaste tillgängliga resultaten avser 2010 års verksamhet. Resultaten var då för bygglov 63 %, miljö- och hälsoskydd + livsmedel 61 %. Målet var 80 % och uppfylldes alltså inte. Insamling av underlag för 2012 pågår. Kommunikation: Kundansvariga Tierps kommun hamnade på första plats i SKL:s undersökning av hur kommuner återkopplar mail från allmänheten inom 48 timmar. Tierp svarade på samtliga mail i tid. Antalet kundkontakter har ökat markant under 2012 jämfört med tidigare år. Växeln besvarade drygt samtal under Av dessa var nästan , eller hela 23 procent, interna samtal som främst handlade om att koppla vidare till andra anställda i kommunen. Bilden av Tierp Under första halvan av 2012 avslutades den första delen av varumärkesprojektet Bilden av Tierp och den tillfälliga beredning som tillsattes under 2011 upplöstes under hösten. Arbetet mynnade ut i en slutrapport och varumärkesplattform. Syftet med projektet är att fördjupa och stärka den positiva bilden av Tierp som inflyttnings- och etableringsort samt som besöksmål. Webb Tierp.se fick högt betyg i SKL:s granskning av hur snabbt man kan hitta svar på sina frågor på webben. över 80 % av frågorna klarade det. Under 2012 har Biblioteken och Konst på väg hittat ut på Facebook, som vi även antog riktlinjer för. Internationellt I augusti ingick Tierps kommun och Namur, huvudstad i Vallonien i Belgien, ett treårigt vänortsavtal. Syftet är i första hand kulturutbyten men kan även kommat att om fatta andra områden. Det officiella undertecknandet skedde i samband med invigningen av vallonveckan. Senare under hösten visades även en fotoutställning om Namur på Tierps bibliotek. Finskt förvaltningsområde Den finska kommunikatören har under 2012 fortsatt arbetet med att kartlägga behovet av främst äldreomsorg på finska, samt att anordna aktiviteter för den finsktalande befolkningen i kommunen. Det har även varit ett visst fokus på barn och litteratur. Budget- och skuldrådgivning Det är ett fortsatt hårt tryck på budget- och skuldrådgivningen och kötiden är f n 4 5 månader. Rådgivaren har deltagit i projekt med förebyggande information bl.a. till unga arbetslösa. Samarbetet med Sociala enheten har förbättrats under Näringsliv & Arbete: Tierp Företagares projekt "Företagsracet", som initierats av kommunen har blivit en succé, 36 deltagande företag med ca 100 medarbetar, projektet avser kompetensutveckling och företagsutveckling. Projektet "Arenor för tillväxt" (ägs av Regionförbundet) fortsätter sitt arbete för att skapa nya företag och växande företag runt Arenor, ett antal inspirationsseminarier har hållits under året. Fortsatt mycket populära frukostmöten totalt sett 4 s.t under året varav en på kvällstid. Sociala Enheten: Tillgängligheten har förbättrats genom att receptionens öppethållande tider och telefontider utökats. Process: Bygg & Miljö: Det totala antalet nya ärenden i de större ärendegrupperna var betydligt mindre 2012 än Det beror framförallt på färre ansökningar om undantag från 22

23 renhållningsordningen 2012 och att ny avgiftsklassning genomfördes för livsmedelsverksamheterna under Kommunikation: Under 2012 påbörjades arbetet med mallar för trycksaker för extern kommunikation tillsammans med Håbo kommun. Tanken är att förenkla så att personer i verksamheterna kan göra trycksaker på ett enhetligt och professionellt sätt. Arbetet avslutas under första kvartalet Sociala Enheten: Den 1 januari 2012 bildades den nya Sociala Enheten efter övertagande av myndighetsdelarna hos RCV, RCB och RCV-F. I april invigdes gemensamma lokaler för verksamheten i Möbeln. Ett arbete för att strukturera om verksamheten har påbörjats under året, men behöver pågå ytterligare några år. Under året har en processkartläggning av verksamheten påbörjats med stöd från Processtöd. Den del som handlar om nuläget är gjord och den del som handlar om börläget har påbörjats. Processkartläggningen innebär att ett ledningssystem för Sociala enheten är under uppbyggnad. Medarbetare: Samtliga medarbetare hos Medborgarservice har under hösten påbörjat ett omfattande kompetens-utvecklingsprogram, där fas 1 genomförts och handlar om personlig kännedom genom olika analys och arbetsmetoder, programmet fortsätter under våren med fördjupningar inom nämnda områden och arbete med interna processer för att slutligen övergå i arbete med kundbemötande m.m. Kommunikation: Under hösten har den finska kommunikatören fått tjänstledigt för prövande av annan tjänst. Handläggaren för färdtjänst och parkeringstillstånd har tillkommit. En av de kundansvariga arbetar 50 procent hos Medborgarservice och 50 procent hos processtöd som GIS-samordnare. Sociala Enheten: En handlingsplan för hot och våld har upprättats som är godkänd av arbetsmiljöverket. En ergonom har gått igenom alla arbetsplatserna, genomgång av luft samt takarmatur. Gruppledartjänster inrättades två på barn och en på vuxen. Under hösten en på LSS/bistånd. På barn/ungdomssidan fem barnlediga, två har flyttat, en har bytt till kurators tjänst i annan kommun. På vuxen sidan flyttade två över till nya tjänster på IFO. En barnledig, en delvis sjukskriven hela året och en helt under del av året. En slutat tjänst för chefsjobb privat. LSS/bistånd har det varit två pensionsavgångar under året, en har slutat för nytt arbete annan kommun. Två sjukskrivna helt och delvis under året. Ekonomi: Kommunikation: Kommunikationsenhetens budget visar på ett totalt underskott på drygt 237 tkr, detta beroende på felbudgeteringar och överflyttade medel till Näringsliv & Arbete: Uppvisar ett större överskott beroende på att verksamheten inte köpt tjänster i beräknad omfattning och fått tillfälligt minskade lönekostnader. Sociala Enheten: Verksamheten har efter sammanslagningen med tidigare verksamheter fortsatt med ett kraftigt överdrag mot budget. Resultatet uppgår till tkr mot budgeterat tkr, ett underskott på tkr års resultat uppgick till tkr, resultaten mellan åren går dock inte att jämföra helt ut. Nedan förtecknas de större underskotten: Försörjningsstöd Placeringar Barn/Ungdomar Inst. LSS/LASS övriga köpta platser Inst. missbruksvård vuxna Adm. Lönekostnader m.m. Hemsjukvård, Utskrivningsklara vid Landstinget tkr tkr tkr tkr tkr Underskotten beror i vissa fall på utökning av antalet placeringar samt omfattningen av upphandlade tjänster. Kostnader för köpta platser och tjänster är mycket höga, då vi i Tierps kommun i stort sett inte har några verksamheter inom detta område på hemmaplan. Det finns också ett antal strukturella problem i verksamheten. 23

24 Måluppfyllelse - god ekonomisk hushållning Mål Kund Hela tiden arbeta med bemötande och tillgänglighet Process Ett komplett processkartläggningssystem med rutiner för samtliga verksamhetsområden Medarbetare Delaktighet i verksamhetsutvecklingen, praktisering på andra verksamheter i kommunen Ekonomi Varje område som har intäkter ska vara mer noggranna att ta ut avgifter för timdebitering, vid inköp överväga alternativa åtgärder Måluppfyllelse Uppfyllt, mycket bra utvärderingar för de områden som mätts under året. NKI-mätning redovisas först i mars Delvis klart, processkartläggning genomförs fortlöpande, arbetet beräknas pågå även hela Sociala enheten har genomfört processkartläggningen. Uppfyllt när det gäller verksamhetsutvecklingen. Ej uppfyllt när det gäller praktiseringen Uppfyllt, intäkterna har ökat för miljö. Måluppfyllelse - andra övergripande verksamhetsmål Mål Kund Snabbare ledtider på kundärenden jämfört med 2011 Process Kvalitetsrutiner på plats senast Medarbetare Minskad sjukfrånvaro jämfört med 2011 Ekonomi Ökad kostnadsbevakning Måluppfyllelse Uppfyllt, Ledtider för bygglovsansökningar har förkortats med ca 2 veckor under året. Delvis uppfyllt, men arbetet fortgår även under Går ej att jämföra då referensuppgifter saknas. Ej uppfyllt. Redovisning av budgetdirektiv Tjänstegarantier Tjänstegarantin för planenliga bygglov har uppfyllts i 91 % av de aktuella ärendena utan att vi har behövt ändra riktlinjerna. Det innebär att den utlovade ledtiden överskreds i 8 ärenden och det är en stor förbättring sedan föregående år då måluppfyllelsen var 71 %. Kundansvariga har en tjänstegaranti med återkoppling inom 24 timmar, dröjer det längre kompenseras kunden med en trisslott. Kundansvariga har lämnat ut tio trisslotter under

25 Stärka det första intrycket Kundtjänsten arbetar kontinuerligt med första intrycket, undersökningar och uttalanden visar på ett mycket gott resultat. Se över avgiftsnivåer Under hösten har vi utvärderat bygglovstaxan och gjort mindre revideringar. Vi har också utarbetat nya taxor för tillsyn enligt miljöbalken respektive alkohollagen. Taxan för livsmedelskontroll regleras enligt konsumentprisindex. De nya taxorna kommer att öka intäkterna från och med 2013 Skapa förutsättningar för heltidstjänster Har ej varit aktuellt, då de få som har deltid ej velat gå upp på heltid. Effektivisera lokalutnyttjandet Aktivt deltagande i lokalutredningen och omflyttning. Sociala enheten har trängt ihop sig på ett våningsplan i Möbeln efter att tidigare haft 1,5 plan. Prioritera åtgärder som minskar energianvändningen och ta fram strukturerade åtgärder för att skapa en hållbar utveckling Arbete med energirådgivning. Utveckla samverkan med grannkommuner Arbetet med grafiska mallar sker i samarbete med Håbo kommun. Nätverk inom olika verksamheter som innebär att samarbetet, t ex för webben och växeln med Älvkarleby kommun. Avtal har tecknats med Heby kommun för handläggning av deras serveringstillstånd och tillsyn. Avtal har tecknats med Älvkarleby kommun för handläggning av Parkeringstillstånd. Mått S j u k f r å n v a r o % T o t a l t K v in n o r M ä n S ju k f r å n v a r o å r 7, 6 3 1, 5 6 9, 0 1 2, 8 5 1, v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 5 7, , S ju k f r å n v a r o å r 3, 4 1 1, 2 8 3, 1 5 1, 0 6 4, 3 6 1, 8 9 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 9, , , S ju k f r å n v a r o 5 0-8, 4 7 8, 1 5 8, 3 8 5, 4 5 8, , 4 7 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 5 9, , , , , , 6 8 T o t a l S ju k f r å n v a r o 5, 7 9 4, 8 2 5, 8 7 3, 3 5 5, 5 2 9, 2 9 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 4 4, , , , 9 4 6, , 3 9 Verksamheten har återigen drabbats av långtidssjukskrivningar vilket medfört att sjukskrivningarna ökat. Personerna är återigen i arbete på deltid. 25

26 A n t a l å r s a r b e t a r e T o t a l t K v in n o r M ä n Å l d e r s g r u p p å r 1 1, , 6 4 9, 5 2, 1 6 2, 0 8 1, 4 8 Å l d e r s g r u p p å r 2 0, , , 5 7, 4 2 4, 4 8 2, 0 3 Å l d e r s g r u p p å r 1 8, , , 4 4 5, 0 2 3, 6 6 2, 1 6 Å l d e r s g r u p p å r 1 8, , , , 4 3 2, 4 7 2, 4 1 Å l d e r s g r u p p 6 0 å r - 7, , 0 7 4, 9 5 6, 1 2 3, 0 3 1, 9 5 T o t a l t a n t a l a n s t ä l l d a 7 7, , , , , , 0 3 Antalet anställda har ökat framförallt genom övertagandet av myndighetsutövningen på Sociala enheten. På Sociala enheten har personalomsättningen varit mycket hög, både vad avser uppsägningar men även vad avser föräldraledighet. Bygg och miljö: Antal nya ärenden i större ärendegrupper inom byggoch miljöverksamheterna Förhandsbesked Bygglov Serveringstillstånd Avloppsansökan Värmepump Undantag renhållning Miljöskydd Hälsoskydd Livsmedelskontroll Summa Ledtider för samtliga planenliga bygglov Andel beslut Ledtid % 54 % Högst 3 veckor 66 % 64 % Högst 4 veckor 91 % 71 % Högst 5 veckor 96 % 79 % Högst 6 veckor 100 % 99 % Högst 10 veckor Antal ärenden som omfattades av tjänstegaranti 2011: : 85 26

27 Kommunikation: Besöken på kommunen hemsida har ökat markant under Tio största frågorna under 2012 VB internt etc 18% Reception 32% Kontaktinformation Näringsliv/Företag 14% Fastighet / plan / adresser 2% 2% 3% 5% 5% 6% 6% 7% Samhällsbyggnad Kultur och fritid / Förening Miljö- / hälsoskydd / Livsmedel/servering 27

28 Framtiden Chefen för Bygg och miljö går i pension under våren, rekrytering pågår för att hitta en efterträdare. Budget- och skuldrådgivaren kommer sannolikt att gå i pension vid halvårsskiftet Det är den enda verksamheten hos kommunikationsenheten som är obligatorisk enligt lag. Det finns inte många färdigutbildade rådgivare och utbildningen sker bara ett fåtal gånger per år. Kundmottagningen i kommunhuset ska byggas om under 2013, avsikten är att fler ärenden ska kunna handläggas av kundmottagningen. Sociala enheten behöver fortsätta med sitt utvecklingsarbete och kvalitetssäkra samtliga rutiner och samtidigt se över hus arbetet ska bedrivas i framtiden, ekonomin har högsta prioritet. Från 2013 ingår även Kultur och Fritid i Medborgarservice. Näringsliv och turism är områden som behöver utvecklas, för att möta kraven från omvärlden. Sociala enheten behöver med kraft arbeta med de strukturella och organisatoriska problem som finns, under våren kommer externa konsulter att anlitas för att analysera problemen och komma med förslag till förbättringar, ledningsstrukturen kommer att förändras. Mycket av kostnaderna som finns i verksamheten är avtalsbundna, vilket medför att omställningar i verksamheten kommer att ta flera år. En annan viktig del för att få ned kostnaderna i verksamheten är att kommunen startar upp stödverksamheter och boenden på hemmaplan. Redovisning av driftprojekt Projektnamn: Bilden av Tierp Projekttid: höst juni 2012 Medfinansiär: Saknas. Kortfattad projektbeskrivning: framtagande av varumärkesplattform för det geografiska området Tierps kommun. ( t k r ) T o t a l t t o m K o s t n a d e r I n t ä k t e r K o m m u n e n s n e t t o k o s t n a d

29 Gemensam service Resultaträkning (tkr) Budget Utfall Avvikelse Utfall mot budget 2011 Avgifter & ersättningar Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Materialkostnader Tjänster Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar

30 Uppdrag Ansvara för kommunens löneadministration. Svara för stöd och rådgivning till verksamhetsansvariga och anställda beträffande personaladministration, arbetsrätt, förhandlingar, rekrytering, arbetsmiljö, pensioner och avtalsförsäkringar samt rehabilitering. Samordna och utveckla kommunens telefoni och IT-användning. Huvudansvar för drift av kommunens IT-system och telefonväxel. Ansvara för finansfrågor och framtagandet av ekonomiska styrregler. Sammanställa årsbokslut, delårsbokslut och verksamhetsuppföljningar samt årsbudget och plan för kommande år. Ge stöd, information och rådgivning i ekonomifrågor och ansvara för att kommunens ekonomisystem är driftsäkert. Verkställa upphandling avseende kommunens anskaffning av varor och tjänster och kvalitetssäkra upphandlingsprocessen så att all anskaffning sker enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och på ett objektivt sätt, så att marknadens möjligheter tillvaratas. Utveckla och effektivisera kommunens upphandlings- och inköpsarbete och därmed verka för en god ekonomisk hushållning i kommunen. Ansvara för administrativt stöd till kommunledningen och förtroendevalda i de politiska organen. Stödja kommunens processer genom att arbeta med planering, utveckling, analyser samt beredning av styrningsfrågor, ledningsinformation, uppföljning och statistik till den politiska organisationen samt produktionen och medborgarservice. Kommunens mål Verksamhetens övergripande mål Framgångsfaktorer Mått Kund Förstärk den positiva bilden av kommunen. Förstärk den positiva bilden av GS. Konsultativt förhållningssätt. Öka förståelsen för roll-och ansvarsfördelningen. Bättre NKI. Process Utveckla effektivare arbetssätt. Nyttja och utveckla effektivare, enklare processer. Kontinuerligt förbättringsarbete. Öka nyttjandet av tekniska system/lösningar. Öka verksamhetskännedomen. Nätverkande. Öka antal dokumenterade/reviderade processer. Medarbetare Öka engagemanget. Öka initiativförmågan och engagemanget. Delaktighet. Stimulera initiativtagande och engagemang. Bättre NMI. Ökad måluppfyllse på individnivå. Bibehållet lågt sjuktal <3%. Ekonomi Öka det ekonomiska ansvarstagandet. Öka kostnadseffektiviteten Ekonomiskt ansvarstagande. Avtalstrohet. Inga budgetöverskridanden. Ökad avtalstrohet. 30

31 Analys av årets verksamhet Kund: Medarbetare på personalenheten har genom bland annat frukostmöten och andra möten fått till effektivare och bättre samarbeten som ska leda till kvalitetssäkring. Webbutbildning kring grundläggande arbetsrätt har köpts in för att underlätta för chefer att ta del av utbildning vid tidpunkt som passar dem bäst. Chefsmappen har uppdaterats så att cheferna på ett smidigt sätt ska kunna ta del av relevant information utifrån deras uppdrag. IT-enheten har under året ökat andelen nöjd och mycket nöjd kund. Under året infördes läsplattor till förtroendevalda i utskott, kommunstyrelse och fullmäktige, vilket minskar hanteringstiden och administrationskostnaden, ökar tillgängligheten och säkerheten samt ger politikerna IT-stöd för sitt arbete. Process: Lönenämnden bildades 1 januari 2012 för att möjliggöra en samverkan mellan Tierp, Knivsta och Älvkarleby kommuner kring lönehantering och pensioner. Ett lönecentrum bildades där Tierp är värdkommun. I april skedde verksamhetsövergångar till Tierps kommun. Samarbete ska bland annat leda till bättre kundservice, minskad sårbarhet och en större möjlighet till specialisering. Under första halvåret 2012 har huvudfokus varit att kartlägga huvudprocesser inom Lönecentrum. För att minska antalet lösenord byggdes en Portal upp i slutet av förra året för arbetsledare, assistent och arbetstagare. På denna Portal kommer alla åt HR- relaterade verktyg (t ex Självservice, Offentliga jobb, Utdata, Förhandling m.m.) med endast en inloggning och ett lösenord. Personalenheten arbetar löpande vidare med att förbättra Portalen med fler funktioner. Under 2012 har personalenheten utvecklat sitt arbetssätt genom att skapa digitala mappar där avtal, intyg m.m. sparas. Detta är ett led i att skapa helt digitala arkiv. Sedan september 2012 har HR satsat på arbetet med kompetensförsörjning. En kompetensförsörjningsstrategi samt en kompetensförsörjningsplan har arbetats fram för att hjälpa cheferna att planera för framtida kompetensförsörjning. Arbetsprocesserna för drift, support och beställningar inom IT- enheten har omarbetats ett antal gånger under året. Efterlevnaden av beställarcertifieringen har följts upp månadsvis. Vid dessa tillfällen mäts bl.a. avtalstrohet samt kontrolleras att riktlinjerna för direktupphandling efterlevs. Upphandlingsenheten har periodvis under året varit underbemannad varför ett mindre antal upphandlingsuppdrag har försenats. Ett 40-tal stora och små upphandlingar/avrop har dock ändå genomförts. Bland dessa märks bl.a. samhällsbetalda resor, transport, tömning och destruktion av avfall, drift och skötsel av Rörholmsbadet med camping, datorer med tillbehör, konsulentstödda familjehem m.fl. Upphandlingsenheten använder sig i upphandlingsarbetet dessutom av stödsystem för offentlig upphandling kallad Kommers. Kommers kommer på sikt att bidra till att leverantörer dels kan hämta anbudsunderlag elektroniskt, vilket fungerar redan idag. Utveckling i systemet sker också med elektroniska tjänster för våra leverantörer som kommer att innebära inlämnande av anbud till Tierps kommun helt elektroniskt under mitten av år En gemensam processkartläggning avseende upphandlingsprocessen för de länsgemensamma upphandlingarna sker kontinuerligt. 31

32 Ett stort uppdrag under året har varit implementeringen av ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem, där ett stort antal medarbetare har varit involverade. Införandet har inte gått som förväntat, utan har varit mycket resurskrävande och har skapat frustration och svårigheter i det dagliga arbetet. Medarbetare: Ett antal nya medarbetare har rekryterats under året. Vid bildandet av det nya lönecentrumet slimmades personalstyrken redan från början med två tjänster. Då fyra personer tackade nej till verksamhetsövergång i april har nya medarbetare rekryterats under året. Denna situation har varit en utmaning för lönecentrum under året. Problem med IT-Centrums lokaler i Polishuset har medfört att supporten numera sitter på Högbergsskolan. IT-Centrum letar efter mer lämpliga lokaler. Ekonomi: Gemensam service redovisar en positiv budgetavvikelse med tkr. Detta beror främst på mindre omfattning av köpta tjänster och ett större överskott avseende personalkostnader beroende på vakanta tjänster. Intäktsidan redovisar ett underskott med 679 tkr främst beroende på för högt budgeterade intäkter och kostnader på Personalenheten. Måluppfyllelse - god ekonomisk hushållning Mål Kund Gemensam service ska genom god service bidra till att de övriga verksamheterna ska kunna ägna sig åt sina kärnverksamheter. Måluppfyllelse Målet delvis uppfyllt. Enkät om NKI går ut i början på Personalenheten har löpande informerat och vid behov utbildat kunderna i verksamheten. Under våren och hösten genomfördes uppföljningsmöten med alla chefer inom verksamheten. Process Nyttja och utveckla effektivare, enklare processer. God måluppfyllelse. Antal dokumenterade processer har ökat. Personalenheten har fortsatt arbetet med att effektivisera arbetssättet och nyttja större delar av PA-lönesystemet. Processkartläggningar av huvudprocesser har tagits fram och personalenheten har arbetat fram nya gemensamma nylägen. 53% av alla ärenden inom IT-Centrum avklaras inom en timme. Arbete med processkartläggningar skapar diskussion kring arbetssätt, rutiner och verksamhetsstöd. Medarbetare Öka initiativförmågan och engagemanget. Målet delvis uppfyllt. Medarbetarenkät redovisas i februari Alla medarbetare på Gemensam service har individuella styrkort som revideras varje år. Ekonomi Öka kostnadseffektiviteten Målet är uppfyllt. Med hänsyn tagen till resultatet har kostnadseffektiviteten ökat. Även avtalstroheten har ökat. 32

33 Måluppfyllelse - andra övergripande verksamhetsmål Mål Måluppfyllelse Kund Förstärk den positiva bilden av GS. Målet delvis uppfyllt. Vi erbjuder riktade utbildningar t ex inom arbetsrätt och ekonomi och informerar kontinuerligt om nyheter inom t.ex. personalområdet Redovisning av budgetdirektiv Stärka det första intrycket Genom att ha ett vänligt bemötande, god tillgänglighet och vara goda informatörer stärker medarbetarna det första intrycket av verksamheten. Skapa förutsättningar för heltidstjänster Personalenheten är delaktig i arbetet med att verka för att minska den ofrivilliga deltiden genom att bistå med arbetsrättskompetens, statistikunderlag m.m. i projektet kring att starta en bemanningsenhet. Personalenheten deltar även i diskussionerna kring ett eventuellt nytt avtal kring flexibel arbetstidsmodell med Kommunal. Effektivisera lokalutnyttjandet Delar av Gemensam service prövar mer flexibla lösningar på lokalfrågan genom mindre mötesrum och kontorslandskap. Prioritera åtgärder som minskar energianvändningen och ta fram strukturerade åtgärder för att skapa en hållbar utveckling Införande av läsplattor till förtroendevalda minskar pappersanvändning, posthantering och transporter. Utveckla samverkan med grannkommuner Den lönenämnd som bildades 1 januari 2012 mellan Älvkarleby, Knivsta och Tierps kommuner fortsätter att utvecklas. Tierp är värdkommun. IT-Centrum har nu varit igång under ett år. Ett flertal nya arbetsområden har diskuterats i kontakter med tjänstemän inom de två kommunerna och även på nämndens möten. I några fall har ett samarbete inletts. Ytterligare områden för samverkan har utretts. Två av grannkommunerna har ställt frågan om att utöka nämnden. 33

34 Mått S j u k f r å n v a r o % T o t a l t K v in n o r M ä n S ju k f r å n v a r o å r 1, 0 9 4, 8 6 1, 0 4 2, 1 1, 1 3 5, 3 7 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o S ju k f r å n v a r o å r 2, 0 6 2, 6 2 2, 7 6 3, 9 9 0, 9 6 0, 6 3 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 2, , 0 4 3, 4 1 5, S ju k f r å n v a r o 5 0-2, 1 3 1, 0 5 1, 3 8 0, 8 9 4, 6 8 1, 6 4 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 1 3, 4 7 1, 7 2 5, , 1 5 5, 3 2 T o t a l S ju k f r å n v a r o 2, 0 5 1, 9 1 1, 9 9 2, 2 4 2, 1 8 1, 2 1 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 7, , 0 2 4, , , 8 1 2, 2 3 Sjukfrånvaron är oförändrat låg och långtidssjukfrånvaron har sjunkit. A n t a l å r s a r b e t a r e T o t a l t K v in n o r M ä n Å l d e r s g r u p p å r 2, 4 9 1, 2 6 1, 1 2 0, 2 3 1, 3 7 1, 0 3 Å l d e r s g r u p p å r 1 2, , 5 7, 5 1 9, 2 6 4, 5 6 5, 2 4 Å l d e r s g r u p p å r 2 2, , , 8 9 8, 2 2 8, 4 6, 8 6 Å l d e r s g r u p p å r 1 7, , , 4 1 0, 1 6 4, 8 1 3, 2 5 Å l d e r s g r u p p 6 0 å r - 1 4, , , , 0 8 2, 5 3 2, 6 4 T o t a l t a n t a l a n s t ä l l d a 6 9, , , , , , 0 2 Att antalet anställda har ökat beror på att bemanningen på Personalenheten och IT-enheten har ökat som en konsekvens att Tierps kommun sköter lönehantering och IT-drift även åt några andra kommuner. Framtiden Under 2013 ska fler rutiner arbetas in och dokumenteras. IT-Centrum måste kvalitetssäkra och skapa bättre möjligheter för medarbetarna att ta över varandras arbetsområden och projekt. IT-chefen har fått ett uppdrag att se över ytterligare samverkansområden som kan rymmas inom den gemensamma ITnämnden. Utöver detta så har några av grannkommunerna visat ett intresse för att utveckla samverkan eller rent av att ingå i IT-nämnden. Under 2011 började kommunen med valfrihetssystem enligt LOV. Kommunen erbjuder förebyggande insatser och sociala insatser inom hemtjänsten med valfrihetssystem. Kommunstyrelsen beslutade hösten 2012 att inleda en andra fas inför en utvidgning av valfrihetssystemets omfattning. Implementering av nytt dokument- och ärendehanteringssystem fortsätter. 34

35 Samhällsbyggnad Resultaträkning (tkr) Budget Utfall Avvikelse Utfall mot budget 2011 Avgifter & ersättningar Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Materialkostnader Tjänster Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar

36 Uppdrag Samhällsbyggnads uppdrag kan delas in i följande huvudområden: Fastighet och Infrastruktur. Under 2012 planeras för att en större del av fastighetsverksamheten övergår till ett inom kommunen nybildat fastighetsbolag. Inom Fastighetsområdet bedrivs verksamheterna: Lokalsamordning (nyttjandeeffektivisering samt ändamålsenlighetsfrågor) Fastighetssamordning* (Köp och försäljning, skötsel och underhåll, drift och planering, kontroll, tillgänglighet) Fritidsanläggningar* (Drift och underhåll, nybyggnation/ombyggnation, ändamålsenlighet) Energieffektivisering* (Planering, uppföljning och införande av effektiviseringsåtgärder) Fastighetsautomation* (Säkerhet, styrning ventilationssystem m.m.) Bredband (policy o riktlinjer, planering och beställning) * Verksamhet som övergår till det nya fastighetsbolaget Inom Infrastruktur bedrivs verksamheterna: Drift och underhåll av kommunens vägnät inklusive cykelvägar. Skötsel av kommunala parker och skogar. Hantering av bidrag till lokaltrafik och andra bidrag kopplade till lokaltrafiken. Snöröjning. Belysningsnätet, drift och underhåll. Kommunens mål Verksamhetens övergripande mål Framgångsfaktorer Mått Kund Förstärk den positiva bilden av kommunen. Nöjd kund Skapa förståelse i organisationen för att nöjda kunder är avgörande för framgång. Kundenkät vartannat år. NKI > 75 Vara lyhörd för kundönskemål och förväntningar. Process Utveckla effektivare arbetssätt. Effektivare arbetsflöden Synliggjorda processer för ökad kundförståelse. Antal publicerade kärnprocesser >= 10 st. Utveckla tydlighet i beställare/utförande tänkandet. Antal genomförda kunddialoger >= 4 st. Medarbetare Öka engagemanget. Initiativrika och engagerade medarbetare. Ökad delaktighet och större ansvarstagande, "mer självgående" och initiativtagande. NMI >3,5 Ekonomi Öka det ekonomiska ansvarstagandet. Mer kostnadseffektivt bedriva verksamhet inom kostnadsram Balans. Precision i uppföljning, hålla budget med låg avvikelse +- 3 %. 36

37 Analys av årets verksamhet Kund: Under 2012 har flera stora ombyggnationer ägt rum vilket påverkat verksamheten för våra interna hyresgäster. Björkängsskolan och Örbyhusskolans ombyggnationer innebar att elever har fått bedriva undervisning i Tobo skola och i Karlits lokaler. Centralskolans gymnastiksal dömdes ut och har inneburit att skolelever fått bedriva undervisning i t.ex. Aspenhallen, Aspenbadet och Vegavallen. Utredning har pågått om ersättningslokal för gymnastiksalen. Alla externa hyresgäster har blivit skriftligen informerade om att nya fastighetsbolaget Tierp Kommunfastigheter AB blir ny hyresvärd från januari 2013 på samma villkor. Hyresavtalen på alla bebyggda fastigheter har fysiskt överlämnats till TKAB (Tierpsbyggen) likaså nycklarna. Kundenkät har skickats ut gällande markupplåtelse offentlig plats och serveringstillstånd (myndighets- utövning). Gata/Park generellt uppfattar vi har ett gott samarbete med kund. Vid synpunkter och önskan om åtgärd lyssnar vi och besiktigar platserna, för beslut om det skall åtgärdas. Besked ges som oftast till kund, förfrågningar via Medborgarservice besvaras som oftast inom kravställda tider. Mest synpunkter har varit kopplat till snöovädret 5-7 december samt december. De orter inom kommunen som haft mest synpunkter kring snöröjning är Söderfors och Örbyhus. Process: Information har skett både externt och internt om nybildandet av nya fastighetsbolaget, Tierps Kommunfastigheter AB. Ekonomin för alla bebyggda fastigheterna låg kvar i kommunens budget men fastighetsskötseln har gått över från Detta innebar att Samhällsbyggnad fick handha alla fakturorna som avsåg Många möten och överenskommelser om rutiner och handhavanden har ägt rum under året. Vi har skannat in avtal och dokumenterar ärenden digitalt i mappstrukturer. Projektarbetet har fått en ny struktur avseende fastighetsprojekt och styrningen av dessa, den nya processen är i full drift från För gata park har projektansvaret flyttats över på den nye Enhetschefen för Tekniska enheten, för att åstadkomma en bättre planering och ekonomistyrning av projekten. Snöröjning, sandupptagning, vårstädning och vård av gröna ytor inom Gata/park har fungerat tillfredsställande. Vid de mest kritiska situationerna som snöovädret skapade, har kapacitet för snöröjning hyrts in för Tierps Köping. Medarbetare: Fem tidigare kommunanställda blev överflyttade till Tierpsbyggen från 1 juni. Lönekostnaden låg kvar hos Tierps kommun och blev fakturerade. Accesser till olika datasystem behövdes för att kunna utföra arbetet. Omstruktureringen innebar fler möten och skapande av nya rutiner. Kvarvarande delar av Fastighetsenheten beslutades att överföras till Gemensam service, processtöd från 1 januari Chefen för Gata/park gick i pension och ny efterträdare kom på plats i november. Infrastrukturdelen av Samhällsbyggnad beslutades att överföras till produktion från 1 januari Medarbetarundersökning har utförts under senhösten Gruppen Gata/park är totalt åtta medarbetare inklusive arbetsledare. Vid årets början var gruppen tio medarbetare men har reducerats med två p.g.a. arbetsbrist. Detta har inneburit att Gata/Park nu tar in extra resurser vid behov, främst till snöröjning. Vid reduceringen av medarbetare sjönk motivationen och oro skapades inom gruppen. Detta har vid slutet av året förbättrats och gruppen är nu motiverad för nya möjligheter. Gruppen jobbar med intern rörlighet, vilket innebär att några kan jobba inom VA:s verksamhet samt renhållning om behov och möjlighet finns. Ekonomi: Budget har varit en stadig punkt på alla veckomöten. Kontinuerliga diskussioner har förts om hur olika investeringsprojekt framskrider och problem som uppdagats. 37

38 Resultatet för 2012 i driften uppgår till tkr. Skillnaden mot budget utgörs av tillkommande ej budgeterade kostnader i samband med bildandet av fastighetsbolaget 1,5 mnkr, retroaktiva elkostnader från 2009 och 2010 med 1,4 mnkr, extra räntekostnader på 0,5 mnkr för Örbyhusvägen (väg 709) på grund av att Trafikverket ej löst kredit hos Landstinget, uteblivna intäkter på grund av förskjuten redovisning till 2013 vid försäljning till Uppsala brandförsvar 2,0 mnkr, totalt 4,4 mnkr. Genomgång av ekonomiskt utfall för fastighetsenheten påvisar följande: Driftsbudgeten var tkr och utfallet blev tkr vilket innebär en differens på tkr, merparten av de ökade kostnaderna är hänförliga till akuta underhållsåtgärder på kommunens fastigheter samt ökade kostnader till Tierpsbyggen för driften av fastigheterna. Investeringsbudgeten var tkr och utfallet blev tkr vilket innebär en differens på tkr. Gata/Parks intäkter blev lägre, tkr, beroende på kraftig felbudgetering. Kostnader minskade med tkr jämfört med budget, beroende på minskade uppdrag i förhållande till budget. Investeringar: 46 st. investeringar har påbörjats eller avslutats under året till ett redovisat belopp av ca 27,6 mnkr, ramen för investeringar uppgick till ca 42,6 mnkr. Då personalneddragningar gjorts under året så har den ambitiösa investeringsplanen ej kunnat fullföljas. De största projekten under året har på fastighetssidan varit ombyggnationen av Björkängsskolan i Karlholm samt om- och tillbyggnaden av Örbyhus skola. Ombyggnation av Grevegatan har varit den enskilt största investeringen för Gata/Park. Måluppfyllelse - god ekonomisk hushållning Mål Kund Hög och rätt kompetens, korta ledtider samt rätt bemötande. Måluppfyllelse Målet uppfyllt. Process Följa och utveckla policys och riktlinjer, utveckla dessa i kunddialoger. Målet delvis uppfyllt, kunddialoger ej genomförda. Medarbetare Kreativitet, trivsel och framtidstro. Målet uppfyllt. Ekonomi Verksamheten skall bedrivas effektivt och hållas inom de ekonomiska ramarna. Målet uppfyllt, om hänsyn tas till extraordinära kostnader. 38

39 Måluppfyllelse - andra övergripande verksamhetsmål Mål Måluppfyllelse Kund Korta ledtider, tydlig återkoppling samt tydligt tjänsteinnehåll. Målet uppfyllt Process Bra rutiner och tydligare ansvar runt våra anläggningar, avtal, planering m.m. Målet uppfyllt Medarbetare Kompetensutveckling Målet uppfyllt Ekonomi Budget i Balans Målet uppfyllt Redovisning av budgetdirektiv Tjänstegarantier Inga tjänstegarantier tillämpas i verksamheten. Gata/Park: Frågor-synpunkter-klagomål i majoritet besvarats enligt tidskrav, flertalet gånger med positiv respons från medborgare. Stärka det första intrycket Gata/Park: Investeringsprojektet av Skärplinge torg har bemötts med positiv respons, miljön har blivit attraktivare. Se över avgiftsnivåer Fastighetsenheten föreslog införande av enhetlig taxa för markarrenden vilket Kommunfullmäktige beslutade skulle gälla från 1 juli. Skapa förutsättningar för heltidstjänster För närvarande ej tillämpligt. Effektivisera lokalutnyttjandet En lokalutredning gjordes klar i januari 2012, sedan dess har ett aktivt arbete bedrivits i lokalgruppen för att effektivisera utnyttjandet av befintliga lokaler. Prioritera åtgärder som minskar energianvändningen och ta fram strukturerade åtgärder för att skapa en hållbar utveckling Fastighetsenheten har prioriterat skolornas värmekällor. Utveckla samverkan med grannkommuner Inget konkret arbete har genomförts. 39

40 Mått Sjukfrånvaro % Totalt Kvinnor Män Sjukfrånvaro -29 år 0,87 0 2, varav långtidsjukfrånvaro Sjukfrånvaro år 4,11 5,74 9,85 5,76 0,5 5,73 varav långtidsjukfrånvaro 0 41, , ,17 Sjukfrånvaro 50-1,18 1,99 1,49 0 0,97 2,74 varav långtidsjukfrånvaro Total Sjukfrånvaro 2,62 3,99 5,56 3,48 0,71 4,21 varav långtidsjukfrånvaro 0 32, , ,57 Sjukfrånvaron har totalt minskat, och ingen långtidssjukfrånvaro har rapporterats under Korttidsfrånvaron på kvinnor har ökat från 2011 och mest i åldersgruppen år. Medarbetarsamtal har förts. Antal årsarbetare Totalt Kvinnor Män Åldersgrupp -29 år 0,47 0,65 0,2 0,1 0,27 0,55 Åldersgrupp år 0 2,74 0 1,32 0 1,42 Åldersgrupp år 8,17 10,57 3,13 3,18 5,04 7,39 Åldersgrupp år 3,39 6,58 2,06 1,7 1,33 4,88 Åldersgrupp 60 år - 4,29 4,04 1 1,09 3,29 2,95 Totalt antal anställda 16,32 24,58 6,39 7,39 9,93 17,19 Antalet årsarbetare har förändrats på grund av omorganisation. Gator Beläggningsunderhåll Kr/Inv Vinterunderhåll Kr/Inv Barmarksunderhåll Kr/Inv Trafikanordningar Kr/Inv Gröna ytor Kr/Inv Gatubelysning Kr/st Yta m2 Folkmängd Invånare Antal belysningsstolpar 6000 st Parker Lekparker Kr/Inv Lekparker Kr/St Yta m2 Folkmängd Invånare Antal lekplatser 47 40

41 Framtiden Energi och klimatfrågor ska lyftas fram och mål ska sättas, både kortsiktiga och långsiktiga. Fastighetsamordnaren får en ny roll (beställare) då Tierps kommunfastigheter AB förvaltar byggnader åt kommunen. Gata/park: Koordinering och planering startas i januari med VA, Tierps Fjärrvärme AB samt Vattenfall AB angående grävningar och beläggningar av väg. Förberedelser och genomförande för anbud av skötsel av gator och parker i ytterområden. Tydliggöra via Tierp.se om ansvar och skyldigheter angående snöröjning samt förtydligande av prioritets ordning i samband med snöröjning. Inom gruppen fortsätta utveckla intern rörlighet, att medarbetare ska kunna utföra arbeten inom VA och renhållningen om behov, möjlighet och kompetens finns. Relativt tunga investeringsprojekt under året, främst för att stärka det första intrycket av Tierps Kommuns orter. Under 2013, påbörjas i januari, kommer översyn att ske av existerande trafikliggare och befintliga vägmärken. 41

42 VA-enheten Resultaträkning (tkr) Budget Utfall Avvikelse Utfall mot budget 2011 Avgifter & ersättningar Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Materialkostnader Tjänster Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar

43 Finansieringsanalys (tkr) Löpande verksamhet Årets resultat Justering för avskrivning Justering för övr ej likviditetspåverkande poster 0 0 Ö (-) / M (+) av kortfristiga fordringar Ö (+) / M (-) av kortfristiga skulder Ö (-) / M (+) av långfristiga fordringar 0 0 Ö (+) / M (-) av pensionsavsättningar 21 0 Justering för nyupptagna långfristiga lån 790 Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverksamhet Investeringar i fastigheter och inventarier Investeringsbidrag och försäljningar 0 0 Investeringar i aktier/andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Nyupptagna långfristiga lån Amortering långfristiga lån 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid åtets början Likvida medel vid åtets slut Förändring likvida medel

44 Balansräkning (tkr) Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggn Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Mervärdeskatt Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital vid årets början Årets förändring av eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner inkl löneskatt Deponier 0 0 Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Not Kortfristiga skulder Not Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet 0,4% 1% Not 1 Kommunlån , Periodiserade anslutningsavgifter Not 2 Leverantörsskulder 1 989, Mervärdesskatteskuld 111, Upplupna kostnader 1 566, Övr. kortfr. Skuld

45 Uppdrag Att leverera ett dricksvatten av hög kvalitet, samt ta hand om spillvatten och dagvatten på ett tillförlitligt och miljöriktigt sätt. Vi ska ha en god organisation, med kvalificerade medarbetare och en väl fungerande beredskap. Våra anläggningar ska underhållas och utvecklas med hjälp av nya och beprövade metoder för att uppfylla kraven från samhälle och brukare på ett serviceinriktat sätt. Verksamheten ska vara 100 % taxefinansierad. Kommunens mål Verksamhetens övergripande mål Framgångsfaktorer Mått Kund Förstärk den positiva bilden av kommunen. Nöjd kund Skapa förståelse i organisationen för att nöjda kunder är avgörande för framgång. Kundenkät vartannat år. NKI > 75 Vara lyhörd för kundönskemål och förväntningar Process Utveckla effektivare arbetssätt. Effektivare arbetsflöden Skapa väl dokumenterade och effektiva arbetsflöden Antal nya kartlagda processer >=5 Medarbetare Öka engagemanget. Kreativitet, trivsel och framtidstro Sträva efter en bra arbetsmiljö med ett kreativt arbetsklimat. Delaktiga medarbetare. Mätning av: Socialt klimat Arbetsorganisation Delaktighet Utvecklingsmöjligheter Sjukfrånvaro max 3 %. Chefs bedömning löpande. Ekonomi Öka det ekonomiska ansvarstagandet. Verksamheten ska bedrivas effektivt och inom de ekonomiska ramarna Skapa engagemang hos medarbetarna för att uppnå ett positivt ekonomiskt resultat. Personalen ska ges möjlighet att på ett effektivt sätt kunna ta del av och genom åtgärder påverka det ekonomiska resultatet. Avstämning mot budget. Balans mellan intäkter och kostnader. Genomgång av ekonomin på arbetsplatsträffar. Genomförda åtgärdsprogram i samråd. 45

46 Analys av årets verksamhet Kund: VA-enheten har under 2012 levererat dricksvatten och tagit emot avloppsvatten i normal omfattning. Inga kokningsrekommendationer av dricksvattnet har förekommit. Enstaka klagomål har förekommit på dricksvattnets smak i Lövstabruk och dåligt tryck i Fagerviken. Två kraftiga åskregn i Tierps köping i juli medförde många källaröversvämningar och störning i dricksvattenleveransen. Brukningstaxan höjdes 1 januari För ett villahushåll innebär detta en höjning om 1,5 %. Anslutningstaxan höjdes samtidigt med 4,9 %. Utvidgning av verksamhetsområden beslutades i december. I hälften av fallen handlar det om att dra nya gränser för verksamhetsområden så att de överensstämmer med verkligheten som den ser ut i dag. Resten är områden där det redan finns bebyggelse med enskilda VA-lösningar samt nya områden där plan för bebyggelse finns. Process: Sanering av VA-ledningarna i Åkerby och Försäter samt Grevegatan i Tierp har genomförts. Dagvattendiken i Örbyhus har rensats. Huvudvattenledningen från Arvidsbo VV till Tierp har bytts ut. Dricksvattenbrunnarna i Månkarbo och Odens källa har högtrycksspolats. I Karlholms ARV har luftare bytts och skrapspel renoverats. I Tierps ARV har energisnålare belysning installerats och förbättrad hydraulskrapdrift installerats i slutsedimenteringen. Takarbeten och tilläggsisolering har genomförts i Månkarbo ARV samt i Arvidsbo och Västland VV. Fasadreparation och målning har genomförts på vattentornet i Skärplinge. I Skärplinge ARV har personalutrymmen rivits ur för sanering. Medarbetare: VA-enheten bytte chef i slutet av året. En långtidssjukskrivning under våren och sommaren. Personen i fråga jobbar inte kvar. En anställning har avslutats och tjänsten har återbesatts genom internrekrytering. Personalen besökte VA-massan. Inom samhällsbyggnadsenheten jobbas det med intern rörlighet, vilket innebär att personal från VA enheten kan jobba inom Gata/Park samt renhållning om behov och möjlighet finns, samtidigt som VA-enheten kan få extra stöd från övriga enheter vid behov. Ekonomi: Verksamheten uppvisar ett underskott för 2012 om 567 tkr. Intäkterna är som budgeterat. Kostnaderna har överskridit budget. Den enskilt största avvikande kostnadsposten är elförbrukning som, trots att den är nästan 400 tkr lägre än för 2011, ligger tkr över budget. Resultat de tre föregående åren: 2011: 0; 2010: 0; 2009: Måluppfyllelse - god ekonomisk hushållning Mål Måluppfyllelse Kund Nöjda kunder Process Arbetsflöden för de olika tjänsterna ska fungera tillfredsställande Medarbetare Nej. Alla tjänstegarantier har inte uppfyllts. NKI genomfördes 2011 med NKI = 78. Ej uppfyllt. Kreativitet, trivsel och framtidstro Ej uppfyllt. Sjukfrånvaro 3,14 % Ekonomi Verksamheten ska bedrivas effektivt och hållas inom de ekonomiska ramarna Medarbetarundersökning har genomförts för hela kommunen. Resultat har inte kommunicerats vid tid för detta bokslut. Ej uppfyllt. Underskott på 567 tkr. 46

47 Måluppfyllelse - andra övergripande verksamhetsmål Mål Måluppfyllelse Kund Inga otjänliga vattenprover. Process Årligt utläckage av dricksvatten (svinn) ska understiga 30 %. Antal stopp ska understiga 2,5 per 10 km huvudavloppsledning. Högst 3 % av proven vid de större reningsverken (B-anläggning) får överskrida gällande riktvärde. Förbrukningen av energi ska alltid understiga 0,7 kw/m3 behandlat avloppsvatten. Medarbetare Kompetensutveckling Ekonomi Uppföljning genomförs med hela gruppen Uppfyllt. Ej uppfyllt. Svinnet ligger på 42 % för 2012 vilket innebär att vi har en bit kvar till målet. Ej uppfyllt. 2,6 stopp/10 km avloppsledning Ej uppfyllt. 3 prov överskred riktvärdena vilket motsvarar 5 %. Uppfyllt. 0,55 kwh/m3 avloppsvatten Ej uppfyllt. Uppfyllt. Redovisning av budgetdirektiv Tjänstegarantier -Vid vattenläckor ska det inom sex timmar finnas vatten att hämta inom 500 meters avstånd. -Vid jourverksamhet ska den drabbade alltid få besked inom en timme. -Vid störningar i vattendistributionen ska leverans via ledningsnätet ske inom 36 timmar. Kompensation: Om löftena inte uppfylls kommer kompensation att utgå med 10 procent av föregående års vattendebitering för fastigheten, dock högst 500 kronor. Tjänstegarantier har uppfyllts med undantag för jourverksamheten. Arbetsledarjouren har under 2012 lagts ner och överförts till extern entreprenör. Det har resulterat i att vissa jourbesked tagit längre tid eller inte alls nått kunden. Den externa jourverksamheten har även medfört en fördyring utöver försämrad service. Stärka det första intrycket Vid kontakt med våra kunder ska vår personal vara lyhörd och ha en positiv och ödmjuk inställning. Handläggningstiderna vid klagomål skall förkortas. Klottersanering på våra anläggningar. Taxan och fakturan ska förenklas och göras tydligare. Inga klagomål på personalens inställning har inkommit under 2012 Medelhandläggningstid är ännu ej beräknad, men upplevs som oförändrad. Se över avgiftsnivåer Anläggningsavgiften täcker inte kostnaden för nyanslutning av fastigheter. För att undvika en orättvis fördelning bör taxan även fortsatt höjas stegvis under flera år. Budgeten innebär en höjning av grundavgiften enligt taxans 5.1 a från kr till kr och en höjning av lägenhetsavgiften enligt taxans 5.1 b från kr till kr (exklusive moms.). 47

48 Dagvattentaxa bör införas snarast för att kunna inkluderas i taxan för Kunder som inte har tjänsten dagvatten kommer då att få en sänkning av avloppsvattentaxan. Taxan har höjts 2012 vilket innebär en höjning av brukningstaxan med 1,5 procent för en genomsnittlig villabostad (typhus 1). Stegvis höjning kommer fortsätta framöver. Införande av dagvattentaxa har inte genomförts. Skapa förutsättningar för heltidstjänster All personal vid VA-enheten arbetar heltid. Effektivisera lokalutnyttjandet Ingen åtgärd. Verksamheten bedrivs idag i speciellt anpassade lokaler för verksamheten. Prioritera åtgärder som minskar energianvändningen och ta fram strukturerade åtgärder för att skapa en hållbar utveckling Energiförbrukningen mäts och nyckeltal sammanställs i VA-plan Utifrån det har ett program för energieffektivisering upprättats. Inriktningen är att modernisera blåsmaskiner, se över uppvärmningssystem, byta till energieffektivare utrustning. Flera åtgärder har genomförts 2012 både på reningsverken och på vattenverken. Utveckla samverkan med grannkommuner Löpande aktivt erfarenhetsutbyte sker redan idag. Diskussioner med Östhammars VA-verk om samarbetsområden inleddes under 2011 och har fortsatt under 2012 liksom kontakter med andra VAorganisationer i Uppland. Mått Sjukfrånvaro % Totalt Kvinnor Män Sjukfrånvaro -29 år varav långtidsjukfrånvaro Sjukfrånvaro år 8,6 0, ,56 0,1 varav långtidsjukfrånvaro 50, ,49 0 Sjukfrånvaro 50-0,61 3,01 0 0,55 0,61 3,24 varav långtidsjukfrånvaro 0 31, ,85 Total Sjukfrånvaro 3,14 2,1 0 0,46 3,24 2,22 varav långtidsjukfrånvaro 43,76 30, ,76 31,4 Målet på högst 3 % sjukfrånvaro uppfylldes inte. En person har varit långtidssjukskriven. Personen jobbar inte kvar på VA-enheten. 48

49 Antal årsarbetare Totalt Kvinnor Män Åldersgrupp -29 år Åldersgrupp år 0,39 0,17 0,39 0, Åldersgrupp år 3,48 4, ,48 4,07 Åldersgrupp år 4,04 4, ,04 4,08 Åldersgrupp 60 år - 4,56 5,26 0,06 0,74 4,5 4,52 Totalt antal anställda 12,47 13,58 0,45 0,91 12,02 12,67 Den drifttekniker som gick i pension 2011 har inte ersatts. Ersättningen kommer 2013 i form av en driftingenjör. Sista december var bemanningen på VA-enheten 11 personer, 2 på kontoret, 2 på VAanläggning och 7 på VA-drift. Vakanser finns på både VA-anläggning och på VA-drift. VA-enheten delar kundtjänstpersonal med Renhållningsenheten, vilket återspeglar sig i tabellen ovan. Det är i allmänhet någorlunda lätt att rekrytera, men kan bli svårt att finna den blandning av specialistkompetens som är önskvärd. Framtiden Inom kommunen bedrivs ett arbete med framtagande av en övergripande VA-plan. Planen ska vara klar under Planen tas fram för att planering av utökning av verksamhetsområde ska effektiviseras samt för att kunna hitta lämplig nivå för anläggningstaxa. Arbetet med att förnya ledningsnäten fortsätter. Framgångsrikt saneringsarbete får positiva effekter i form av minskad energi- och kemikalieåtgång även på vattenverk och avloppsreningsverk. Ett arbete gällande nya saneringsplaner påbörjades under 2012, liksom ett arbete med att hindra nya översvämningar som i juli På vattenverken riktas arbetet in på att minska energianvändningen och höja den mikrobiologiska vattenkvaliteten samt att höja säkerheten för anläggningarna. En översyn av vattenskyddsområdena kommer att behövas de närmaste åren med början i Mehedeby. Vattenverken i Arvidsbo och Odens källa kommer byggas om med ny avhärdning 2013 och Projektering påbörjades under Problem med kapacitet vid vattenverket i Västland har utretts under 2012, vilket kommer leda till åtgärder Reningsverken har överlag en god reningsgrad och låg kemikalieanvändning. Insatserna inriktas på att sänka energianvändningen samt att upprätthålla statusen på anläggningarna. Under 2012 har tak på flera anläggningar åtgärdats pga. brister och läckage. Ytterligare anläggningar kommer åtgärdas under Åtgärder med förbättrat skalskydd för vattenverken (lås, larm, inhägnad m.m.) är i fokus under 2013 och

50 Renhållningsenheten Resultaträkning (tkr) Budget Utfall Avvikelse Utfall mot budget 2011 Avgifter & ersättningar Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Materialkostnader Tjänster Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar

51 Finansieringsanalys (tkr) Löpande verksamhet Årets resultat 0 0 Justering för avskrivning Justering för övr ej likviditetspåverkande poster 0 0 Ö (-) / M (+) av kortfristiga fordringar Ö (+) / M (-) av kortfristiga skulder Ö (-) / M (+) av långfristiga fordringar 0 0 Ö (+) / M (-) av avsättningar för pensioner 366 Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverksamhet Investeringar i fastigheter och inventarier Investeringsbidrag och försäljningar 0 0 Investeringar i aktier/andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Nyupptagna långfristiga lån Amortering långfristiga lån Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid åtets början Likvida medel vid åtets slut Förändring likvida medel

52 Balansräkning (tkr) Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggn Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Mervärdeskatt Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital vid årets början Årets förändring av eget kapital 0 0 Summa eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner inkl löneskatt Deponier Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Not Kortfristiga skulder Not Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet 37% 39% Not 1. Kommunlån 7969 Not 2. Leverantörssk. 1124, Momsskuld 132, Upplupna kostn 2610, Kortfrist. Skulder 58 52

53 Uppdrag Att se till så att alla kommuninvånare oavsett bostadens eller verksamhetens läge inom kommunen ska ha tillgång till avfallshantering. Verksamheten ska vara 100 % taxefinansierad. Kommunens mål Verksamhetens övergripande mål Framgångsfaktorer Mått Kund Förstärk den positiva bilden av kommunen. Nöjd kund Skapa förståelse i organisationen för att nöjda kunder är avgörande för framgång. Vara lyhörda för önskemål och förväntningar. Återkommande enkäter. Mål 90 % ska vara nöjda eller mycket nöjd. Kunden ska via kundtjänst kunna framföra sina önskemål och förväntningar. Process Utveckla effektivare arbetssätt. Effektivare arbetsflöden Skapa väl dokumenterade och effektiva arbetsflöden. Kartlagda processer: Ta fram ny avfallsplan, datorisering av hämtsystem, sluttäckning av deponin Gatmot, kontrollprogram nedlagda deponier. Inventera behov av ytterligare arbetsflöden som behöver dokumenteras. Påbörja arbetet med det viktigaste. Medarbetare Öka engagemanget. Initiativrika och engagerade medarbetare. Sträva efter an bra arbetsmiljö med ett kreativt arbetsklimat. Delaktiga medarbetare. Mätning av socialt klimat, ny mätning Delaktighet, utvecklingsmöjligheter och låg sjukfrånvaro 3,5 %. Ekonomi Öka det ekonomiska ansvarstagandet. Kostnadseffektivare bedriva verksamhet under budgetram. Skapa ett engagemang hos medarbetarna för att uppnå ett positivt ekonomiskt resultat. Medarbetarna ska ges möjlighet att fortlöpande ta del av det ekonomiska resultatet. Bedriva verksamheten inom budgetram. Jämför kostnad/intäkt över tiden och med andra. Att ha den lägsta taxan i förhållande till servicegrad och andra närliggande kommuner. 53

54 Analys av årets verksamhet Kund: Generellt har få synpunkter för utförda tjänster inkommit till kundtjänst samt från Medborgarservice. Där vi får synpunkter/frågor handlar det i flesta fall om att senarelägga slamtömningar p.g.a. snöoväder och förfrågningar på fakturor speciellt vid inkassoärenden. Förändringar i rutter för hämtning av glas, plast, metall och papper har genomförts i januari 2013, enligt gällande taxa. Målet är uppfyllt. Få klagomål på verksamheten. Flertal nöjda kunder i och med att vi har även denna sommar haft Skärplinge ÅVC öppet varje lördag under perioden maj-september. Process: Målen delvis uppfyllda, komposteringen på Gatmot fungerar, en ny renhållningsordning och avfallsplan har tagits fram. Digitaliseringen av vårt hämtsystem är under provdrift fr.o.m. 21 januari t.o.m. 15 februari och beräknas gå i drift 18 februari, system var beräknat att gå i drift före årsskiftet men p.g.a. programavvikelser senarelagd till februari. Kontrollprogram för nedlagda deponier är framtaget. Medarbetare: Gruppen är totalt nio tillsvidare anställda medarbetare, gruppen utför tömningar av kärl för hushållssopor, glas, metall, papper och Plast. Gruppen sköter även samtliga återvinningscentralerna. Under året har en person avslutat sin anställning, denna tjänst har inte ersatts. Gruppen har även tagit emot praktikanter fem stycken från arbetsförmedlingen samt tre stycken från frivården/uppsala. Praktiken har genomförts under viss period på återvinningscentralerna Skärplinge ÅVC, Tierp ÅVC samt Gatmot ÅVC. Ordinarie personal har återkopplat till frivården/arbetsförmedlingen om praktikens genomförande. Ekonomi: Inför 2012 höjdes taxan för latrin med 3 %. Resultaträkningen visar ett noll-resultat. Intäkter för 2012 har varit lägre än budget, totalt tkr. Majoriteten av intäktsskillnad är för renhållningsavgifter, orsak är överbudgetering med tkr. Resterande intäktsskillnad mot budget är kopplat till skrotavgifter, deponiavgift och intäkter från returpapper. Kostnaderna för 2012 har varit lägre än budgeterat, totalt tkr, beroende bl.a. på lägre transportkostnader. Har intäkterna för renhållningsavgifter och övriga avgifter varit högre har detta inneburit ökad kostnad för transport, de går i paritet. Måluppfyllelse - god ekonomisk hushållning Mål Måluppfyllelse Kund Rätt bemötande och välutbildad personal. Snabba svar på frågeställningarna. Personalen på kundtjänst och utförare har genomgått utbildning i datasystemet EDP och EDP mobile som ett led i måluppfyllelsen. EDP mobile driftsätts 18 februari. Process Fungerande rutiner och tydliga ansvarsområden inom vår verksamhet. Medarbetare Genom kreativitet, trivsel och framtidstro skapa förutsättningar för en ökad delaktighet. Målet är uppfyllt. Verksamheten har väl fungerande rutiner och tydliga ansvarsområden. Målet uppfyllt. Att trivseln och framtidstron är stor märks genom en låg sjufrånvaro 1,79 % och låg personalomsättning. 54

55 Ekonomi Skapa förutsättningar och engagemang hos medarbetarna genom att möjlighet ges till att ta del av det ekonomiska resultatet. Målet uppfyllt. Engagemang skapas genom att det vid varje APTmöte ges möjlighet att ta del av det ekonomiska resultatet för att skapa en väl fungerande delaktighet. Måluppfyllelse - andra övergripande verksamhetsmål Mål Måluppfyllelse Kund Nöjd kund Brev, telefonsamtal och elektronisk post visar att de flesta är nöjda med vår verksamhet. Process Fungerande rutiner och tydliga ansvarsområden inom vår verksamhet. Målet är uppfyllt. Verksamheten har väl fungerande rutiner och tydliga ansvarsområden. Medarbetare Öka engagemanget och delaktigheten. Målet är uppfyllt genom att få alla medarbetare delaktiga i införandet av systemet för datorisering av avfallshanteringen. Ekonomi Verksamheten ska bedrivas effektivt inom de ekonomiska ramarna. Målet är uppfyllt Redovisning av budgetdirektiv Tjänstegarantier Verksamheten har klarat att uppfylla sina tjänstegarantier. Stärka det första intrycket Personal både på kundtjänst och fältet har varit lyhörda och haft en ödmjuk inställning. 55

56 Se över avgiftsnivåer Taxan för latrin har höjts med 3 %. Skapa förutsättningar för heltidstjänster Samtliga tjänster i dag är heltidstjänster. Effektivisera lokalutnyttjandet Lokalerna har nyttjats så effektivt det går. Prioritera åtgärder som minskar energianvändningen och ta fram strukturerade åtgärder för att skapa en hållbar utveckling Verksamheten har köpt ett nytt fordon som är effektivare och genom detta minskat energianvändningen och miljöpåverkan. Utveckla samverkan med grannkommuner Samarbetet pågår med grannkommuner, främst Östhammar då Tierp och Östhammars kommun står i samma läge beträffande hantering av organiskt avfall. Mått Sjukfrånvaro % Totalt Kvinnor Män Sjukfrånvaro -29 år 12,22 1,47 12,49 1, varav långtidsjukfrånvaro Sjukfrånvaro år varav långtidsjukfrånvaro Sjukfrånvaro 50-0,39 2,54 0 0,53 0,39 2,85 varav långtidsjukfrånvaro Total Sjukfrånvaro 1,22 1,81 6,52 0,9 0,29 2,04 varav långtidsjukfrånvaro Mycket låg sjukfrånvaro. Antal årsarbetare Totalt Kvinnor Män Åldersgrupp -29 år 1,18 1,37 1,15 1,32 0,03 0,05 Åldersgrupp år 2,84 3,44 0,75 0,27 2,09 3,17 Åldersgrupp år 1,69 0,3 0,3 0,11 1,39 0,19 Åldersgrupp år 5,67 5,36 0 0,05 5,67 5,31 Åldersgrupp 60 år - 3,73 4,66 0,1 1,29 3,63 3,37 Totalt antal anställda 15,11 15,13 2,3 3,04 12,81 12,09 56

57 Framtiden Det digitala hämtsystemet, EDP Mobile, kommer att driftsättas i februari. System gör att körruter finns på digital karta i renhållningsfordonet och hämtningskärl finns markerade. När kärlet blivit tömt markeras detta på skärmen med hjälp av avläser på bil samt id-bricka på kärl. Information från kundtjänst samt förare kan skickas mellan varandra vilket gör att servicegraden till abonnenter kommer att höjas ytterligare. Sluttäckningen av Gatmot pågår, första täktskiktet av fyra är klar. För de återstående tre skikt krävs utökning av yta för att kunna behandla massor som ska användas för sluttäckningen. De tre kvarstående skikten är tätskikt, dräneringsskikt och växtskikt. En projektgrupp behöver skapas för att planera, upphandla och genomföra arbetet med de tre sista skikten och i enlighet med miljökrav. Målet är att skapa möjlighet för intäkter i form av mottagning av olika massor för de tre skikten och de ska täcka kostnader för hantering, beredning och övrigt material. Under 2013 ska det fastställas hur organiskt avfall ska samlas in. Innan fastställningen görs behövs det beslutas vilken slutprodukt det organiska avfallet ska bli t.ex. biogas eller kompost. Beroende på val av slutprodukt kan det påverka hur det organiska avfallet ska samlas in. En projektgrupp kommer att skapas för att definiera sluprodukt samt hur det ska samlas in. Samarbete med grannkommuner har skapats, Östhammar, även Gästrike Återvinnare. Under året kan det bli förändring av ansvaret för insamling av producentavfallet. Dvs. ansvaret för glas, metall, plast, kartong som lämnas på återvinningsstationer kan flytta från de nuvarande ansvariga, Förpackning och Tidnings Insamlingen-FTI, till kommuner. Medarbetare inom renhållningen, som ligger organisatoriskt i Teknik-enheten, kommer utveckla samarbetet med VA och Gata/Park inom kompetens och intern rörlighet. Detta innebär att när ens egen verksamhet har möjlighet ska man kunna utföra arbetsuppgifter inom annat tekniskt område. 57

58 Kultur och fritid Resultaträkning (tkr) Budget Utfall Avvikelse Utfall mot budget 2011 Avgifter & ersättningar Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Materialkostnader Tjänster Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar

59 Uppdrag Främja kultur-, natur och fritidsaktiviteter Främja folkhälsan inom egna verksamhetsområden Främja bildningssträvanden Bedriva biblioteksverksamhet Svara för att kommunala fritidsanläggningar är ändamålsenliga för verksamheten Svara för att naturreservat och naturområden vårdas och tillgängliggörs enligt intentionen Arbeta med och verka för kulturprojekt, kulturaktiviteter och kulturarrangemang Svara för mötesplatser för ungdom på deras fritid Arbeta med konstnärlig utsmyckning Förvalta och levandegöra kulturarvet Medverka i den fysiska planeringen av naturområden för att tillvarata naturvårdens och det rörliga friluftslivets intressen Så långt möjligt bidra till att de nationella målen för kulturpolitiken samt naturvården följs och förverkligas Bedriva musik- och kulturskoleverksamhet Kommunens mål Verksamhetens övergripande mål Framgångsfaktorer Mått Kund Förstärk den positiva bilden av kommunen. Nöjd kund Kompetens (fackmässig, pedagogiska och social) för ett bra bemötande Kundenkäter, minst 80 % nöjda Personalens bedömning direkt i verksamhet Process Utveckla effektivare arbetssätt. Effektivare arbetsflöden Känsla av delaktighet Psykosocial enkät, medel högre än 3 Kundnöjdhet Medarbetare Öka engagemanget. Initiativrika och engagerade medarbetare. Delaktighet och öppet klimat Psykosocial enkät, högt medel Närmaste chefs bedömning Sjukfrånvaro mindre än 3 % Ekonomi Öka det ekonomiska ansvarstagandet. Kostnadseffektivare bedriva verksamhet under budgetram. Balans Max 1 % avvikelse Jämför kostnad/intäkt över tiden och med andra. 59

60 Analys av årets verksamhet Kund: Örbyhus fritidsgård öppnade i slutet av augusti efter två års stängning och har blivit mycket välbesökt. Stängning av Centralskolans gymnastiksal har gjort att föreningar hänvisats till andra lokaler, vissa grupper har valt att låta verksamheten vara vilande. Utveckling av enhetens information i foldrar, affischer och på webben har påbörjats, bland annat med enhetligt informationsmaterial. Utbetalning av föreningsbidrag har gjorts enligt det nya regelverket. Biblioteksverksamheten har öppnat upp mer och även erbjudit mer programverksamhet. Biblioteket har också gjort en satsning på litteratur för barn på andra språk samt samarbetat med kommunikatören för finska. Helårsdrift på Aspenbadet har lett till ökat antal besök. Skolorna har utnyttjat badet i stor utsträckning. Kulturskolan har från hösten 2012 erbjudit bildundervisning. Kulturskolans flytt till tillfälliga lokaler ledde till att färre elever kunde tas in samt att en skolturné ställdes in. I statistiken så är det en kraftig minskning av kulturarrangemang för barn och ungdomar jämfört med 2011, vilket beror på att under 2011 arrangerade Riksteatern tillsammans med kommunen ett antal event som var av engångskaraktär, dessutom fanns en utställning "Drillar för draköron" som hade många besökare. Under 2012 har någon liknande utställning ej genomförts. Process: Samarbete med Älvkarleby kommun gällande lokalbokningssystem är påbörjad. Flera processer för att utveckla biblioteksverksamheten har startats, bland annat kring samarbete med skolorna utifrån lagen om skolbibliotek. Planering för flytt till nya lokaler i Karlholm. Arbete med ny biblioteksplan är påbörjat. Medverkan i framtagandet av regional kulturplan samt en Kulturpolicy för Tierps kommun. Nya kommunala naturreservat är under bildande i samarbete med Upplandsstiftelsen. Flera projekt inom naturvården pågår och ett samarbete med Samhällsbyggnad angående kommunens ägande av skog och tätortsnära natur har inletts. Kulturskolan har arbetat med att minska och aktualisera sin kö, styra upp rutinerna kring fakturering samt utveckla samarbetet med skolorna i "Kulturslingan". Medarbetare: Kulturskolan har flyttat till tillfälliga lokaler i Möbeln, Tierp, vilket gett ändrade arbetsförhållanden. Frågan om ändamålsenlig lokal för dansverksamheten utreds. Fritidsgårdspersonal har flyttat tillbaka till Örbyhus efter att verksamheten fått nya lokaler i skolan. Antalet anmälda och närvarande barn vid fritidsklubben i Tierp ökade dramatiskt vid höstterminen vilket ledde till hög belastning på personalgruppen. Bibliotekspersonalen deltar i ett större kompetensutvecklingsprojekt med EU-medel. Sjuktalen är fortsatt låga men några långtidssjukskrivningar gör att målet max 3 % ej uppnås. Ekonomi: Drift: Verksamheten har en positiv avvikelse på 1,4 mnkr. Badverksamheten har genererat mer intäkter och personalkostnader än budgeterat (+ 274). Idrotts- och fritidsanläggningar har genererat mer intäkter för korttidsuthyrning än planerat, erhållit försäkringspengar samt kreditering av städkostnader (+227). Överskott finns också på grund av att tjänster i flera verksamheter inte tillsatts eller tillsatts senare än planerat (+450), budgeterad lokalhyra för Örbyhus fritidsgård (+129), lägre kapitalkostnader än budgeterat (+100). Investering: Biblioteksverksamheten har ett överskott på grund av att flytt till nya lokaler i Karlholm försenats (+446). Kulturskolan har ett överskott, då de inväntar flytt till permanenta lokaler och eventuella investeringar görs (+150). 60

61 Måluppfyllelse - god ekonomisk hushållning Mål Måluppfyllelse Kund Möjlighet till meningsfull fritid och ett hållbart samhälle ur såväl ekonomisk som socialt och ekologiskt perspektiv Process Bra rutiner och tydligare ansvar runt våra anläggningar, avtal, planeringen mm Väl utvecklat samarbete med skola, IFO, polis, föreningsliv kring arbetet med barn och unga Framtagande av skötsel- och underhållsplaner Medarbetare Målet är uppfyllt. Utifrån tilldelade resurser har ett brett och varierat utbud erbjudits. Målet är delvis uppfyllt, kan utvecklas mer. Målet är delvis uppfyllt, kan utvecklas mer. Målet ej uppfyllt. Låg sjukfrånvaro, hög trivsel Sjukfrånvaro 3,29 % mot målet max 3 %. Medarbetarundersökning inte redovisad. Ekonomi Bra ekonomisk planering och uppföljning Målet uppfyllt, positivt ekonomiskt resultat. Måluppfyllelse - andra övergripande verksamhetsmål Mål Kund Bredden i fritidsutbudet för ungdomar ska tilltala såväl pojkar som flickor, fördelning inom 40/60 % Kötid hos kulturskolan kortas Ökat utbud för ungdomar på jullov och sommarlov Bra kommunikation med föreningslivet Naturskoleverksamhet i alla klasser Aspenbadet ska utveckla verksamheten för ett breddat fritidsutbud Process "Bokens väg" förenklas Kulturskolan blir en grund i barnkulturutbudet Regler för lokalbokning bör ses över Bidragsansökningar, verksamhetsplaner och berättelser bör tas emot digitalt för att minska arbetstid för scanning Sommarjobb inom Kultur och fritid relaterat till ungdomarnas profil och verksamhetens behov utvecklas De digitala klyftorna i samhället minskar Kultur i vården arbetet utvecklas Det offentliga rummet utvecklas Måluppfyllelse Målet ej uppfyllt, vissa verksamheter har fortfarande en ojämn fördelning. Målet uppfyllt, kötid hos Kulturskolan har kortats. Målet delvis uppfyllt, verksamhet har erbjudits på fritidsgården under jullovet. Målet är delvis uppfyllt Hög kundnöjdhet i enkät. Målet uppfyllt. Målet delvis uppfyllt. Arbetet är påbörjat. Målet uppfyllt Arbetet är påbörjat Målet ej uppfyllt Målet delvis uppfyllt, sommarjobb för estetelever. Målet delvis uppfyllt, arbete är påbörjat med digital delaktighet Målet delvis uppfyllt, arbetet påbörjat. Målet ej uppfyllt 61

62 Medarbetare Låg sjukfrånvaro, max 3 % Hög trivsel, över medel i medarbetarundersökning Ekonomi Nya taxor och avgifter inom verksamheterna följs upp Målet ej uppfyllt, sjukfrånvaro 3,29 % Medarbetarundersökning genomförd men ej redovisad Målet uppfyllt, uppföljning har skett. Redovisning av budgetdirektiv Tjänsteåtaganden Alla elever i förskoleklass till åk 9 garanteras minst ett kulturarrangemang/läsår. Åtagandet är uppfyllt. Elever med enskild undervisning inom musikskolan garanteras minst 28 tillfällen per läsår. Åtagandet är uppfyllt. Barn som deltar i simskola garanteras minst 10 undervisningstillfällen. Åtagandet är uppfyllt. Stärka det första intrycket Utveckling av information, programblad och foldrar. Arbete med tillgänglighet och bemötande i verksamheterna. Dialog med AB Tierpsbyggen om vikten av snabba åtgärder vid våra anläggningar. Se över avgiftsnivåer Samtliga taxor/avgifter har gåtts igenom och utvärderats. Inga ändringar under Skapa förutsättningar för heltidstjänster Musiklärartjänster vid Kulturskolan samordnas om möjligt med musiklärartjänster i skolan. Några musiklärare kombinerar med tjänstgöring i andra kommuner. Biblioteksverksamheten bedriver skolbibliotek vilket ger förutsättningar för samordnade tjänster. Effektivisera lokalutnyttjandet Biblioteket i Karlholm kommer att få nya lokaler i skolan och ska även fungera som skolbibliotek, extern lokal lämnas. Flytten är försenad till våren Fritidsgården Örbyhus har samlokaliserats med Örbyhus skola, extern lokal uppsagd. Kulturskolan har flyttat till tillfälliga lokaler i Möbeln fram tills att man kan disponera Estetiska programmets lokaler. Administration Kultur och fritid har flyttat. Fritidsgården i Tierp nyttjas av Centralskolan. Möjlighet kan finnas för grupper av ungdomar, föreningar, gruppboenden att använda lokalerna på förmiddagar och helger. Prioritera åtgärder som minskar energianvändningen och ta fram strukturerade åtgärder för att skapa en hållbar utveckling Behov av energisparåtgärder på våra anläggningar och byte av belysning i skidspår. Investeringsbidrag till föreningar har i flera fall gått till utbyte av direktverkande el. Utveckla samverkan med grannkommuner Gemensamt biblioteksdatasystem med flera kommuner, driftas av leverantören. Dialog om gemensam biblioteksmedia mellan Heby, Älvkarleby och Tierp. Dialog om möjliga samarbeten inom fritidsområdet med Älvkarleby och Heby, bland annat lokalbokningssystem. Samverkan med andra kommuner är sedan länge etablerad inom flera verksamheter som Kulturskolan, samordnade inköp av barnteater och programverksamhet i vården. 62

63 Mått Antal besök, öppet timmar m.m Kulturarr barn off.antal besök Kulturarr ungdom, antal besök Kulturarr. Skola antal besök Badvht, antal besök Barn i simskola Fritidsgårdar, besök 1) Fritid funktionshindrade, besök Fritidsklubb, besök Uthyrningstim. hallar/salar 2) Lok stöd, antal sammank. 3) Öppettimmar på biblioteken, skola Öppettimmar på biblioteken, allmänhet Bet. elever Kulturskolan ht Elever i kö Kulturskolan ht Elever i Kulturskolan, regelb. Skolvht Elever i skolvht som mött dans o drama Antal elevframträdanden av Kulturskolan Antal lärarkonserter Kulturskolan 4 7 Besök turistbyrå Lövsta, antal Ansökningar nya, strandskyddsdisp Summa Kommentar: 1) Föreningsdriven fritidsgård i Skärplinge har inte lämnat underlag pga. sjukdom. 2) Möbeln har tillkommit som objekt. 3) Lokalt aktivitetsstöd gäller första halvåret. 4) Besöksstatistik och utlåningsstatistik för biblioteksverksamheten är inte jämförbar på grund av systembyte. Genusperspektiv pojkar % flickor % Elever kulturskola Besök fritidsgårdar Besök fritid funktionshinder Besök fritidsklubb Lokalt aktivitetsstöd (idrott) Kommentar: Vårt uppsatta mål är fördelning inom ramen 40/60 %. Underlag från Skärplinge fritidsgård har inte inkommit. Fritidsgård för funktionshindrade ungdomar domineras av pojkar. Rapportering från några större föreningar har uteblivit. 63

64 S j u k f r å n v a r o % T o t a l t K v in n o r M ä n S ju k f r å n v a r o å r 3, 4 5 2, 5 1 2, 7 2 2, 6 9 4, 5 9 2, 0 9 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o S ju k f r å n v a r o å r 3, 8 9 2, 8 5 3, 8 4 2, 4 4 3, 9 9 3, 6 7 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 2 5, , , , , 8 S ju k f r å n v a r o 5 0-2, 4 4 3, 0 3 2, 5 4 3, 4 8 2, 0 9 0, 4 4 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 1 7, , , 9 3 2, T o t a l S ju k f r å n v a r o 3, 2 9 2, 8 9 3, 1 7 2, 9 3, 5 6 2, 8 6 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 1 9, , , , , , 2 1 Några långtidssjukskrivningar inom Kultur och fritid administration samt biblioteksverksamheten är orsak till att målet max 3 % inte är uppfyllt. Sjuktalen är i övrigt mycket låga i alla verksamheter. Antal årsarbetare Totalt Kvinnor Män Åldersgrupp -29 år 6,77 3,98 4,06 2,74 2,71 1,24 Åldersgrupp år 11 12,2 7,77 8,49 3,23 3,71 Åldersgrupp år 11,21 12,04 7,34 7,69 3,87 4,35 Åldersgrupp år 14,5 12,06 11,96 10,96 2,54 1,1 Åldersgrupp 60 år - 2,88 3,91 1,63 2,91 1,25 1 Totalt antal anställda 46,36 44,19 32,76 32,79 13,6 11,4 Ökning på grund av helårsdrift på Aspenbadet. Rekrytering av ny personal inom verksamheterna har fungerat tillfredsställande. Framtiden Kultur och fritid kommer från 2013 att tillhöra Medborgarservice vilket ger ökade möjligheter att utveckla kundperspektivet - information, bemötande, tillgänglighet, besöksnäring, service mm. Övergången av kommunens fastigheter och skötsel för dessa till Tierpsbyggen påverkar verksamheterna inom Kultur och fritid i stor utsträckning, framförallt på idrotts- och fritidssidan. Tydlighet gällande ansvar och gränsdragning mellan bolaget och verksamheten är nödvändig. Nya objekt för korttidsuthyrning har tillkommit, rutiner måste utarbetas. Funktionalitet för brukare och personal är viktig liksom att anläggningarna ser välskötta och inbjudande ut. Byggnation av ny idrottshall vid Centralskolan påbörjas. Behov av åtgärder vid Vegavallen kvarstår. En lösning av lokalproblemen för skateande ungdomar behövs. Kulturskolan ska flytta in permanent i Estetiska programmets lokaler och kan då utveckla verksamheten. Möjlig lokal för dans utreds. Det finns behov av fortsättningsgrupper i dans och drama, de som börjat vill komma vidare och inte blandas med nybörjare. Bildverksamhet utvärderas. Behov av renovering av Aspenskolans aula för de verksamheter som bedrivs där. Lokalen behöver också handikappanpassas. Biblioteket i Karlholm ska flyttas in i skolan och få mer tillgängliga lokaler samt fungera som integrerat folk- och skolbibliotek. Samarbete med skolan om kraven på skolbibliotek. Eventuellt flyttas Lärcentrum till huvudbiblioteket i Tierp. 64

65 Antalet barn och unga i organiserad idrott minskar, framför allt försvinner flickor i övre tonåren. Många föreningar har svårigheter att engagera styrelser och ledare. Planering för ökade möjligheter till spontan och egenorganiserad rörelse och lek, t.ex. multiarena vid Örbyhus skola. Möjligheter till ett aktivt friluftsliv, närhet till skog och mark, bra möjligheter för promenader och cykelturer, öppna idrottshallar mm. De föreningar som äger kulturfastigheter får allt svårare att klara arbetsinsatser och kostnader. Badverksamheten utvecklas med mer samordning mellan Aspenbadet och Vendelbadet. Fortsatt arbete med ungas delaktighet, med drogförebyggande arbete och utveckling av verksamheten inom fritidsgårdarna. Den föreningsdrivna gården i Tobo upphör Folkets hus i Karlholm är intresserade av att starta. Biblioteksverksamheten kommer även 2013 att ingå i ett stort och flerårigt projekt med kompetenskartläggning och fortbildning med EU-medel. Stora förändringar sker med digitala media och nya förväntningar. Övergång till ett nytt nationellt klassificeringssystem kommer att kräva fortbildning måste en ny biblioteksplan antas. Informationen om Kultur och fritids verksamheter ska förbättras så att kommuninvånarnas möjlighet till utnyttjande och deltagande ökar. Redovisning av driftprojekt Projektnamn: Fiskvandringsväg i Karlholm Projekttid: 6405 Medfinansiär: Havs- och Vattenmyndigheten, samt EU strukturfond för fiske Kortfattad projektbeskrivning: Skapa passage för fisk vid första vandringshindret från havet upp i Tämnarån, Storådämmet i Karlholm. (tkr) Totalt tom Kostnader ,6-532,4 Intäkter ,6 532,4 Kommunens nettokostnad

66 Förskola Resultaträkning (tkr) Budget Utfall Avvikelse Utfall mot budget 2011 Avgifter & ersättningar Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Materialkostnader Tjänster Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar

67 Uppdrag Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Kommunens mål Verksamhetens övergripande mål Framgångsfaktorer Mått Kund Förstärk den positiva bilden av kommunen. Erbjuda barn plats i en god pedagogisk verksamhet. Öka barns och elevers inflytande över verksamhetens innehåll. Resultat utifrån Nöjd- kund enkät. Erbjuda goda pedagogiska miljöer. Förbättra informationen om barns utveckling och trivsel. Föräldrar ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande inom ramen för de nationella målen. Beakta föräldrars synpunkter vad gäller planering och utförande. Föräldrars upplevelser av inflytande utifrån dagliga kontakter och utvecklingssamtal. Process Utveckla effektivare arbetssätt. Barns kunskaper och färdigheter ska öka. Öka personalens medvetenhet om betydelsen av tidiga insatser för barns sociala och kunskapsmässiga utveckling. Analys utifrån observationer och pedagogiska bedömningar. Integrationen i förskolan ska stärkas. Förbättra språkstödet och övrigt stöd (t ex tolk) Antal barn som får språkstimulans/stöd på sitt modersmål. Medarbetare Öka engagemanget. Stärka det pedagogiska ledarskapet. Delaktighet/ansvar. Utveckla pedagogernas professionalism genom anpassad kompetensutveckling. Andel personal med högskoleutbildning, antal personal som haft kompetensutveckling. Ekonomi Öka det ekonomiska ansvarstagandet. Verksamhetens ekonomiska utfall i balans med budget. Kommunicerad ekonomi och förståelse för ekonomiska aspekter. Graden av överensstämmelse med tilldelad budgetram. 67

68 Analys av årets verksamhet Kund: Plats har kunnat erbjudas i våra verksamheter inom fyra månader. Föräldraenkäten visar på en positiv upplevelse av verksamhetens kvalitet. Barnen trivs på förskolan och föräldrarna känner förtroende för pedagogerna på förskolan. Process: Organisationen har utvecklats efter sammanslagningen av all förskoleverksamhet i kommunen augusti Uppföljningar i syfte att förbättra verksamheten pågår ständigt. Våra fem enheter samverkar genom gemensamma ansvars- och utvecklingsområden fördelade på förskolecheferna. Likvärdigheten för barn och personal ökar genom samarbetet i olika grupper både inom enheten och över enhetsgränserna. Våra arbetsprocesser för det systematiska kvalitetsarbetet behöver synliggöras och dokumenteras bättre, både lokalt på förskolan och övergripande. Arbetet med pedagogisk dokumentation har varit ett prioriterat arbete för pedagogerna då det synliggör lärprocesserna hos barnen. Medvetenheten har ökat genom dokumentation och diskussion. Språksatsningen i kommunen är ytterligare ett steg för pedagogerna att bli mer medvetna om sin undervisning av språket. Att lära genom lek är en viktig del i vardagsarbetet, vilket också beskrivs tydligt i utvärderingarna. Hållbarhetsbegreppet är centralt och förväntas genomsyra utvecklingsarbetet. Medarbetare: Den reviderade läroplanen för förskolan med förtydligade mål och riktlinjer har haft fortsatt fokus under året. Där fler förskollärare har anställts i verksamheten har medvetenheten om uppdraget ökat. Ett gemensamt utvecklingsarbete för hela förskoleverksamheten med hållbar utveckling som grund har påbörjats. Utvecklingsgrupper har startat med fem olika teman; Ma/Natur, Miljö/Hälsa, Värdegrund, Språk och Teknik/Multimedia. Syftet är att långsiktigt öka pedagogernas kompetens inom dessa områden, sprida, stötta och inspirera varandra. Gemensamma arbetsplatsträffar i enheten har upplevts positivt, möten mellan medarbetare från olika verksamheter inspirerar. Pedagogerna har deltagit i fortbildning, såsom TAKK, NTA och hållbar utveckling. Flera av pedagogerna är lärarutbildare för studenter vilket är en kompetenshöjning i sig. Ekonomi: Nettokostnaden för förskoleverksamheten uppgick till 78,8 mnkr under 2012 och har därmed överskridit budget med 1,5 mnkr. I förhållande till budget redovisar förskoleverksamheten ett underskott på personalkostnader på 643 tkr. Högre löneökningar, men lägre PO-pålägg än budgeterat, beräknas ha medfört en merkostnad på ca 200 tkr. Verksamheten har även haft kostnader för vaktmästare som man inte hade räknat med efter omorganisationen av förskolan. Högre kostnader för lunch från tillagningsköken än budgeterat ger ett underskott på tjänster på 1 mnkr. Jämfört med utfallet 2011 är dock ökningen 280 tkr. Lägre kostnader för IT-tjänster än beräknat ger ett överskott på 355 tkr i förhållande till budget. Centralt har barnomsorgsavgifter och försäljning till andra kommuner genererat ett överskott på 270 tkr i förhållande till budget, medan kostnaderna för barn placerade i annan kommun eller i egen regi uppvisar ett underskott på 700 tkr. I jämförelse med 2011 har nettokostnaden för förskoleverksamheten ökat med 1,9 mnkr eller 2,5 %. Personalkostnaderna har ökat med 780 tkr, varav 409 tkr kan hänföras till de specialpedagogtjänster som flyttades över till förskolan År 2012 fanns det i genomsnitt 928 barn i förskola och pedagogisk omsorg, i kommunal eller enskild regi, vilket är 39 fler barn än Det innebär att den totala nettokostnaden per barn har fortsatt att minska, på bekostnad av större barngrupper i genomsnitt. Investeringsbudgeten visar ett överskott på 65 tkr. 68

69 Måluppfyllelse - god ekonomisk hushållning Mål Måluppfyllelse Kund Erbjuda barn plats i en god pedagogisk verksamhet. Erbjuda ändamålsenliga lokaler och grupperingar och i möjligaste mån utifrån föräldrars önskemål. Målet är uppfyllt. Resultaten från föräldraenkäten i våras visar att de allra flesta är nöjda med förskoleverksamheten. Plats har erbjudits inom fyra månader, dock inte alltid enligt förstahandsönskemål. Målet är delvis uppfyllt. Lokaler i Örbyhus och Kyrkbyn har brister. Process Barns kunskaper och färdigheter ska öka. Integrationen i förskolan ska stärkas. Analys utifrån observationer och pedagogisk dokumentation visar på olika sätt att barns lärande förstärks. Inom förskolan finns 60 barn med annat modersmål som får språkstimulans/stöd på sitt modersmål. Medarbetare Stärka det pedagogiska ledarskapet 64 % av årsarbetarna inom förskolan har pedagogisk högskoleexamen. All personal har deltagit i någon fortbildning under året, dels pedagogisk fortbildning som förskolelyftet, TAKK, Bornholmsmodellen, NTA mm och dels övriga fortbildningar som är viktiga ur en säkerhetsaspekt som första hjälpen, brandskydd, livsmedelshygien mm. Många har deltagit i flera fortbildningstillfällen. Pedagogiska träffar kring språkutveckling, pedagogiska miljöer, pedagogisk dokumentation. Ekonomi Verksamhetens ekonomiska utfall i balans med budget. Målet är ej uppfyllt. Förskolan redovisar ett underskott på 1,5 mnkr. Antalet årsarbetare har minskat, men fler inskrivna barn i verksamheten och högre löneökningar i och med nytt läraravtal har bidragit till underskott på personalkostnader. Underskottet beror också på högre lunchpriser och ökade kostnader för barn placerade i annan kommun eller i enskild regi. Nettokostnaden per barn i verksamheten har dock fortsatt att minska. Redovisning av budgetdirektiv Tjänstegarantier Förskoleverksamhet tillhandahålls för barn som fyllt ett år. Barn som inte har fyllt ett år erbjuds plats om särskilt stödbehov föreligger. Kommunen erbjuder plats inom fyra månader. Stärka det första intrycket Barnet möts med respekt och av en miljö som ger stimulans, trygghet och arbetsro. Föräldrar möts med respekt och lyhördhet. Hemsidor har utvecklats för att öka tillgången till information Lokala bloggar har utvecklats Se över avgiftsnivåer Avgiftsnivåer har ej förändrats under

70 Skapa förutsättningar för heltidstjänster Viss kombination av tjänster sker. Effektivisera lokalutnyttjandet Förskolan har öppnat en avdelning i Aspenskolans lokaler. Placering av fler barn/avdelning i stället för att öppna nya avdelningar. Prioritera åtgärder som minskar energianvändningen och ta fram strukturerade åtgärder för att skapa en hållbar utveckling Kontakt med hyresvärden. Utveckla samverkan med grannkommuner Deltar i nätverk i samverkan med Högskolan i Gävle. Samverkan med lärarutbildningarna i Uppsala och Gävle. Mått S j u k f r å n v a r o % T o t a l t K v in n o r M ä n S ju k f r å n v a r o å r 1, 3 3 4, 3 8 1, 3 9 4, 5 2 0, 0 0 0, 0 0 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 0, , 4 6 0, , 4 6 0, 0 0 0, 0 0 S ju k f r å n v a r o å r 7, 2 2 5, 7 4 7, 0 8 5, , 8 1 0, 0 0 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 3 2, , , , , 4 2 0, 0 0 S ju k f r å n v a r o 5 0-7, 2 7 5, 7 9 7, 3 9 5, 9 0 0, 3 5 1, 2 9 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 1 9, , , , 0 9 0, 0 0 0, 0 0 T o t a l S ju k f r å n v a r o 6, 6 6 5, 6 6 6, 6 6 5, 7 2 6, 5 5 1, 0 5 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 2 6, , , , , 8 7 0, 0 0 Sjukfrånvaron har ökat något. Vi följer kommunens riktlinjer för rehabilitering och arbetar med samtal, social omsorg och friskvård. Antal årsarbetare Totalt Kvinnor Män Åldersgrupp -29 år 19,0 15,1 18,2 14,7 0,8 0,4 Åldersgrupp år 38,4 41,4 38,4 41,4 0,0 0,0 Åldersgrupp år 59,3 64,2 59,0 64,2 0,3 0,0 Åldersgrupp år 53,1 55,7 52,8 55,4 0,3 0,3 Åldersgrupp 60 år - 25,4 32,5 24,4 30,9 1,0 1,6 Totalt antal anställda 195,2 208,8 192,7 206,5 2,5 2,3 Personalvolymen mätt i antal årsarbetare har minskat med 13,6 jämfört med föregående år. Under 2011 deltog 4,3 anställda i förskolelyftet, vilket medförde att vikarier för deltagarna lades till det totala antalet årsarbetare. 70

71 Ekonomiskt utfall och barnantal Förändring Antal barn (genomsnitt under året) i: Förskola varav barn i enskild regi Pedagogisk omsorg varav barn i enskild regi Totalt antal barn Andel barn 1-5 år inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg, 85 83,9 per 15 okt (%) Nettokostnader (mnkr) 78,8 76,9 1,9 Nettokostnad per barn (tkr) 84,9 86,5-1,6 Personaltäthet och utbildningsnivå Per den 15 oktober i förskola: Antal årsarbetare Samtliga kommuner 2011 Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen (%) 63,6 63,7 57,5 Antal inskrivna barn per årsarbetare 6,6 6,4 5,4 Resultat från föräldraenkät Delfråga Medel Mitt barn trivs i förskoleverksamheten 4,54 Personalen behandlar mitt barn med respekt 4,48 Verksamhetens öppettider passar mina behov 4,39 Jag känner förtroende för personalens sätt att ta hand om mitt barn 4,38 Jag har möjlighet att träffa personal när jag lämnar och hämtar mitt barn 4,36 Mitt barn får utveckla förmågan att ta hänsyn till andra barn 4,28 Personalen stimulerar mitt barns lust att lära 4,11 Personalen förväntar sig att mitt barn kan lära sig nya saker 4,08 Mitt barn får god och näringsriktig kost i förskoleverksamheten 3,96 Personalen beaktar mina åsikter 3,9 Jag tycker att det är god tillgång på varierat, stimulerande och utmanande lekmateriel 3,74 Jag får information om hur mitt barn har haft det under dagen 3,68 Jag får information om innehållet i Läroplanen för förskolan 3,62 Verksamhetens innehåll utgår ifrån- och överensstämmer med Läroplanen för förskolan 3,49 Jag får vara delaktig i planeringen och utvärderingen av verksamheten 3,08 Kommentar: Föräldrars upplevelse av verksamheten, skala 1-5, där 5 är instämmer helt. 71

72 Framtiden Födelsetalet är tämligen konstant under senare år och andelen placerade barn 2013 beräknas också vara tämligen konstant på den nivå som var Osäkerhet om planerat bostadsbyggande, lagstiftning om anhöriginvandring och in- och utflyttning generellt, arbetsmarknadsläget mm är för närvarande stort. Vår sammantagna bedömning är dock att antalet barn inom förskoleverksamheten kommer att öka marginellt under de närmaste åren. En bättre plan för lokal- och personalförsörjning kommer att behövas. Det behövs ytterligare en permanent avdelning i Örbyhus. På verksamhetsnivå kommer arbetet att intensifieras med det systematiska kvalitetsarbetet utifrån den reviderade läroplanen med dess tydligare målbeskrivningar för verksamheten. Metoder för uppföljningar och utvärderingar på alla nivåer ska utarbetas. Arbetet med pedagogisk dokumentation för att synliggöra lärandet utvecklas. Kompetensinventeringen kopplad till legitimationskravet genomförs En plan för ett ökat erfarenhetsutbyte mellan de olika förskolorna finns. Arbetet startar under våren

73 Grundskola Resultaträkning (tkr) Budget Utfall Avvikelse Utfall mot budget 2011 Avgifter & ersättningar Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Materialkostnader Tjänster Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar

74 Uppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personligutveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Kommunens mål Verksamhetens övergripande mål Framgångsfaktorer Mått Kund Förstärk den positiva bilden av kommunen. Elever ska känna lust och intresse för att utveckla sitt lärande. Öka elevernas inflytande över sitt lärande. Höga förväntningar. Resultat av elevenkät om trivsel och lärande. Process Utveckla effektivare arbetssätt. Elevernas kunskaper och färdigheter ökar. Tydliggöra kunskapsmålen för elever och föräldrar. Redovisning av resultat för varje årskurs, vidare nationella prov. Uppföljning. Analys. Återkoppling. Medarbetare Öka engagemanget. Stärka det pedagogiska ledarskapet och ämnesspecifika kompetenser. Skapa tid att reflektera över eget lärande i samverkan. Utveckla pedagogens professionalism genom anpassad kompetensutveckling. Beskrivningar utifrån observationer av lärares arbete och genomförda medarbetarsamtal. Andel personal med högskoleutbildning, antal personal som haft kompetensutveckling. Ekonomi Öka det ekonomiska ansvarstagandet. Verksamhetens ekonomiska utfall i balans med budget. Kommunicerad ekonomi och förståelse för ekonomiska aspekter. Ekonomiskt resultat. 74

75 Analys av årets verksamhet Kund: Matematikprojektet har, enligt svaren i genomförd enkät, skapat intresse och motivation för elever i matematik åk. 4 och 7 som valt att fördjupa sina matematikkunskaper. IKT - användningen har ökat. Detta ökar elevernas intresse och motivation då undervisningen i större utsträckning sker i den digitala värld de så väl känner till. NTA, Naturvetenskap och Teknik för Alla, ger avtryck i verksamheten, eleverna visar lust att lära då undervisningen bygger på ett forskande och praktiskt sätt att inhämta ny kunskap. Drygt 900 elever har deltagit i dessa tematiska arbeten. UNIKUM används framgångsrikt som blogg och informationskanal för elever, föräldrar och pedagoger. Naturskolan och Hälsoäventyret ger avtryck i verksamheten, eleverna visar lust att lära då undervisningen bygger på ett forskande och praktiskt sätt att inhämta ny kunskap. Nöjdhetsgraden hos elever och pedagoger är mycket hög. Den demokratiska processen tydliggörs vid arbetet med klassråd och elevråd. Process: Kunskapsresultaten visar ett ökat meritvärde för åk 9 Resultatskillnaden ökar mellan flickor och pojkar. Antalet elever som når målen i alla ämnen har inte förbättrats. Pedagogiska möten kring bedömning av kunskapskvalitéer är en viktig del i utvecklingsarbetet. Den kommungemensamma språksatsningen Språkresan är avsedd att belysa språkets betydelse på alla nivåer och inom alla ämnen. Läsförmågan är av avgörande betydelse för god skolutveckling Lärarens arbete med LPP (lokal pedagogisk planering), har skapat en tydlighet kring mål, undervisning och bedömning. Ett systematiskt kvalitetsarbete har påbörjats för att säkerställa kvalitén och utifrån forskning om faktorer som är avgörande för lärprocessen analysera elevers måluppfyllelse. De pedagogiska frågeställningarna har därmed utvecklats under året. Under året har mycket arbete koncentrerats kring implementeringen av ny läroplan och kursplaner i verksamheten. Matematik- och svenskutvecklarna har fortbildat och handlett arbetslagen. Matematikprojektet (avslutat VT-12) visade positiva resultat i utvärderingarna från eleverna. Satsningen på IKT ger ökade möjligheter till varierade undervisningssätt men pedagogerna har olika kunskapsnivåer gällande hanteringen av teknik vilket missgynnar eleverna. NTA ger avtryck i verksamheten, eleverna visar lust att lära då undervisningen bygger på ett forskande och praktiskt sätt att inhämta ny kunskap. Medarbetare: 20 lärare har genomgått kompetensutvecklingskurs med inriktning mot planering, bedömning och betygssättning i samarbete med Uppsala Universitet. Lärarlyftet har engagerat 10 lärare, vilket är en minskning mot föregående år främst beroende på förändrade villkor för statsbidrag. Lönesamtal och medarbetarsamtal har genomförts med all personal. Sjukfrånvaron ligger på ca 4,3 % tack vare förebyggande insatser både i den fysiska och psykosociala miljön. Skoledare har gått rektorsutbildning och Rektorslyftet. Ca 30 lärare har genomgått temautbildning inom NTA. Lärare med pedagogisk högskoleexamen i Tierps kommun ligger på 95 %. All pedagogisk personal deltar i språkutvecklingssatsningen, Språkresan med föreläsningar, workshops, pedagogiska träffar. Betygskonferenser inför betygssättning från år 6 för ca 30 lärare. Pedagogiska utbyteseftermiddagar utvecklas under hösten. Ämneskonferenser för erfarenhetsutbyte. Ekonomi: Den totala nettokostnaden för grundskoleverksamheten uppgick till 210 mnkr under 2012 och redovisar därmed ett överskott på 4,7 mnkr i förhållande till budget. I jämförelse med 2011 har nettokostnaden för grundskolan ökat med 10,3 mnkr, varav 9,7 mnkr beror på de nya verksamheter (elevhälsan, utvecklingsledare, delar av särfritids) som har tillförts grundskolan under Frånsett de nya verksamheterna har nettokostnaden ökat med drygt 0,5 mnkr 75

76 eller 0,3 %. Personalvolymen mätt i antal årsarbetare har minskat och personalkostnaderna har minskat, trots det nya läraravtalet som gav 4,2 %. Grundsärskolan har fr.o.m. höstterminen dragit ner på 2 assistenttjänster och 2 lärartjänster i och med färre elever och därmed minskat sina personalkostnader med 1 mnkr jämfört med Däremot har den särskilda satsningen på datorer, läs- och surfplattor, medfört högre kostnader för tjänster. En satsning som dock väntas leda till ökat intresse och motivation hos eleverna och därigenom förbättrade resultat på längre sikt. Antalet elever fortsätter att sjunka och år 2012 fanns i genomsnitt elever i årskurs F-9, vilket är 79 elever färre än I genomsnitt 77 elever hemmahörande i Tierps kommun fick sin utbildning i annan kommun eller i fristående grundskola. Under höstterminen ökade dessa jämfört med vårterminen, men det beror inte bara på att eleverna väljer skola utanför kommunen, utan också på att inflyttade elever valt att gå kvar i sin tidigare skola. Produktionsledningen redovisar ett överskott på 2 mnkr jämfört med budget, beroende på reserverade medel för volymförändringar och vakant utvecklingsledartjänst under våren. Dessutom ger ökade föräldraavgifter för skolbarnsomsorg samt medel för fortbildningssatsningar ett överskott på intäkter. Rektorsområdena redovisar ett överskott på sammanlagt 2,7 mnkr. Även om kostnader för tjänster har ökat jämfört med 2011, så redovisas ett överskott på städ, skjutsar och IT i förhållande till budget. Mellan 2010 och 2011 ökade grundskolans städkostnader med 36 % i samband med det nya städavtalet, men under 2012 har åtgärder vidtagits för att reducera kostnaderna för bl.a. golvvård. Färre skolskjutselever ger överskott, liksom avsatta medel för leasing och datautrustning. IKTsatsningen väntas ge full årskostnad först nästa år efter uppdaterad inventering. Måluppfyllelse - god ekonomisk hushållning Mål Måluppfyllelse Kund Stärka konkurrens- och attraktionskraften för Tierps skolor. Elever ska känna lust och intresse för att utveckla sitt lärande. Process Elevernas kunskaper och färdigheter ökar. Vi har inte lyckats bryta trenden vad gäller antalet elever som studerar i annan kommun. Elevenkät ej genomförd. En del elever, främst flickor, förbättrar sina resultat. En del elever visar ointresse för studier. Ökad användning av IT-baserade läromedel skapar intresse. Målet är delvis uppfyllt Elevers meritvärde i åk 9 ökar. Andelen behöriga till gymnasieskolan ökar ej. Bland yngre elever är förbättrad måluppfyllelse dokumenterad. Målet är uppfyllt i grundsärskolan. 76

77 Medarbetare Stärka det pedagogiska ledarskapet och ämnesspecifika kompetenser. Ekonomi Effektivisera lokalanvändningen mellan olika verksamheter. Verksamhetens ekonomiska utfall i balans med budget. Målet delvis uppfyllt Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning är 95 % Samtliga lärare deltar i en gemensam språksatsning, Språkresan Deltagande i kompetensutveckling sker inom ramen för lärarlyftet, bedömning, betygssättning, ämneskonferenser, NTA. Implementeringspiloterna driver processen med betyg och bedömning. Förskoleavdelning inrymd i Aspenskolan. Målet är uppfyllt. Grundskoleverksamheten redovisar ett överskott på 4,7 mnkr. Antalet årsarbetare har minskat och frånsett de nya verksamheterna är nettokostnaden i stort sett oförändrad. Redovisning av budgetdirektiv Stärka det första intrycket Eleven möts med respekt och av en studiemiljö som ger stimulans, trygghet och arbetsro. Föräldrar möts med respekt och lyhördhet. Hemsidorna har utvecklats för att öka tillgången till information. Se över avgiftsnivåer Inga avgiftsnivåer förändrade. Skapa förutsättningar för heltidstjänster Personal som har deltidstjänster får, så långt det är möjligt, erbjudande om att arbeta i flera verksamheter. Exempelvis måltidspersonal och assistenter öppnar och stänger på fritids. Utveckla samverkan med grannkommuner Samverkan sker inom ramen för regionala utvecklingscentrum i Uppsala och Gävle. Kring särskolan sker samverkan med Östhammar, Heby och Älvkarleby. Effektivisera lokalutnyttjandet Friställt lokaler för förskola. Prioritera åtgärder som minskar energianvändningen Kontakter sker med hyresvärden. Öka kostnadseffektiviteten Frånsett kostnaderna för de nya verksamheterna som har tillförts grundskolan, har personalkostnaderna inom grundskoleverksamheten minskat jämfört med

78 Mått Sjukfrånvaro % Totalt Kvinnor Män Sjukfrånvaro -29 år 2,39 3,24 2,78 4,3 1,33 5,3 varav långtidsjukfrånvaro 3,12 14,64 3,66 47,0 0 23,3 Sjukfrånvaro år 3,39 2,68 3,63 5,6 2,24 0,7 varav långtidsjukfrånvaro 33,31 25,13 36,72 25,5 6,65 0,0 Sjukfrånvaro 50-5,45 6,62 5,27 6,2 6,52 13,2 varav långtidsjukfrånvaro 44,14 58,5 38,1 37,0 72,22 67,0 Total Sjukfrånvaro 4,27 4,6 4,35 4,1 3,88 6,9 varav långtidsjukfrånvaro 38,47 47,9 36,19 44,3 51,66 58,8 Något lägre sjukfrånvaro. Vi följer kommunens riktlinjer för rehabilitering och arbetar med samtal, social omsorg och friskvård. Antal årsarbetare Totalt Kvinnor Män Åldersgrupp -29 år 23,3 22,1 16,7 16,8 6,6 5,3 Åldersgrupp år 67,7 65,9 51,5 50,7 16,2 15,2 Åldersgrupp år 91,7 89,7 82,7 81,6 9,0 8,1 Åldersgrupp år 82,4 83,2 72,0 70,5 10,4 12,7 Åldersgrupp 60 år - 70,3 76,7 57,5 63,7 12,8 13,1 Totalt antal anställda 335,4 337,6 280,3 283,2 55,0 54,4 Antalet årsarbetare har minskat, trots att grundskolan har tillförts ca 18 tjänster i samband med övertagandet av elevhälsan, utvecklingsledare och delar av särfritids. Skillnad lärarlyftet jämfört med 2011 är ca 5 tjänster, särskolan har minskat 4 tjänster, i övrigt har organisationen minskat med ca 9 tjänster. Antal elever Förändring Antal elever (genomsnitt under året) i: Skolbarnsomsorg Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Totalt åk F-9 exkl grundsärskola Därutöver antal elever åk F-9 i fristående grundskola eller i annan kommun

79 Personaltäthet och utbildningsnivå Per den 15 oktober i grundskola: Antal lärare Samtliga kommuner 2011 Antal lärare per 100 elever 8,3 8,4 8,3 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (%) Resultat i nationella prov åk 3, andel (%) som uppnått kravnivån i samtliga delprov Matematik Svenska Tierp ,1 65,7 Riket ,6 73,8 Resultat i nationella prov åk 6, andel (%) som uppnått kravnivån i samtliga delprov Engelska Matematik Svenska Tierp ,9 75,7 75,8 Riket ,9 78,6 82,1 Resultat i nationella prov åk 9 Antal elever 227 Nått målen Nått målen Antal 2012 elever Svenska % % Matematik % % Engelska % % 79

80 Betyg åk 9 Totalt antal elever 2012 Andel elever % som ej nått målen 2012 Totalt antal elever 2011 Andel elever % som ej nått målen Ämnen Bild 223 8, ,8 Engelska 223 7, ,1 HKK 223 5, ,5 Idrott och hälsa , ,3 Matematik , Moderna språk , ,7 Modersmål 0. Musik 223 4, ,8 NO Biologi , ,1 Fysik , ,5 Kemi ,5 Slöjd 223 5, ,2 SO 92 2, ,7 Geografi 131 9, ,3 Historia 131 7, ,2 Religion 131 9, ,9 Samhällskunskap 131 9, ,9 Svenska 214 4, ,1 SVA Teknik 223 8, ,6 Saknar betyg Meritvärde och behörighet till gymnasieskola Avslutat åk 9 Meritvärde Flickor Pojkar Andel elever ej uppnått E i ett ämne Andel elever ej E i två eller fler ämnen Behörig till gymnasie skolan Tierp ,7 221,3 173,8 12,8% 22% 80% Tierp ,5 205,3 178,5 11,7% 36% 80% Riket ,4 223,8 199,4 7,6% 14,1% 87,5% Riket ,6 222,1 199,6 7,7% 22,7% 87,7% Kommentar: Av de 227 eleverna 2012 var 122 pojkar, 105 flickor. Meritvärdet ökar för flickor och minskar för pojkar. 80

81 Framtiden En ökad måluppfyllelse för eleverna är fortsatt den stora utmaningen. Språket lyfts som en avgörande faktor för att lyckas i skolarbetet genom en kommungemensam satsning. Inventeringen av vår lärares specifika kompetens kopplad till krav på lärarlegitimation fortsätter under Införandet av betyg från år 6 kräver fortsatta fortbildningsinsatser. Lärandemiljön när det gäller IKT prioriteras med en omfattande fortbildningssatsning. Rutiner för dokumentation och information av elevers kunskapsutveckling ska utvecklas. Utveckla stödet kring modersmål och SVA. Redovisning av driftprojekt Projektnamn: Läsa, skriva, räkna Projekttid: VT 2009-HT 2012 Medfinansiär: Skolverket Kortfattad projektbeskrivning: Ett projekt som pågått under 4 år med statsbidrag. Under dessa 4 år har vi haft en utvecklare i svenska mot år 1-3. Utvecklaren har främst arbetat med handledning av lärare kring läs- och skrivprocessen, utvecklandet av planering kopplat till nationella mål samt fortbildning av arbetslag utifrån definierade områden. Under 2 år hade vi 4 tjänster à 20 % som matematikutvecklare kring analys av resultat med inriktning mot brister i tidig inlärning, vidare handledning kring metodiska strukturer mot år 1-3. Projektet har också byggt upp temalådor i svenska kring läsa, skriva, lyssna, för att öka tillgängligheten av adekvat material till elever i olika faser av lärprocessen. (tkr) Totalt tom Kostnader -3398,1-2699,4-698,7 0 Intäkter 3469,3 2891, Kommunens nettokostnad 71,2 191,9-120,7 0 81

82 Gymnasieskola Resultaträkning (tkr) Budget Utfall Avvikelse Utfall mot budget 2011 Avgifter & ersättningar Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Materialkostnader Tjänster Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar

83 Uppdrag Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn. Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbetsoch samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i gymnasieskolan. Kommunens mål Verksamhetens övergripande mål Framgångsfaktorer Mått Kund Förstärk den positiva bilden av kommunen. Elever ska känna lust och intresse för att utveckla sitt lärande. Öka elevernas inflytande över sitt lärande. Höga förväntningar. Resultat av elevenkät kring motivation och trivsel. Process Utveckla effektivare arbetssätt. Elevernas kunskaper och färdigheter ökar. Elevanpassad undervisning. Tydliggöra kunskapsmålen för elever och föräldrar. Resultat på nationella prova och erhållna betyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Andel elever med fullständigt betyg. Andel elever med avslutade kurser inom Vuxenutbildningen. Medarbetare Öka engagemanget. Stärka det pedagogiska ledarskapet och ämnesspecifika kompetenser. Utveckla pedagogens professionalism genom anpassad kompetensutveckling. Andel behöriga utifrån pedagogisk kompetens och ämneskompetens. Antal som genomfört kompetensutbildning. Ekonomi Öka det ekonomiska ansvarstagandet. Verksamhetens ekonomiska utfall i balans med budget. Kommunicerad ekonomi och förståelse för ekonomiska frågor. Ekonomiskt utfall. 83

84 Analys av årets verksamhet Kund: En enkät kring den fysiska och psykosociala arbetsmiljön för eleverna genomfördes i maj Denna visar att 69 % av Högbergsskolans elever anser att Högbergsskolans lokaler är bra. Dock anser endast 24 % att skolmaten är av bra kvalitet. Vad gäller den psykosociala arbetsmiljön uppger 82 % av eleverna att de trivs på Högbergsskolan. 95 % uppger att de har vänner att umgås med under skoltid. Endast 54 % av eleverna upplever undervisningen intressant. Inom verksamheten har elevambassadörernas utbildning fortsatt, vilket har medfört att en positiv bild av skolan har spridits. I dagsläget samarbetar gymnasiet och vuxenutbildningen främst vad gäller yrkesutbildningar. Samarbetet inom studieförberedande program behöver utvecklas mer. Samarbetet har ökat fr.o.m. hösten 2012 då vuxenutbildningen gick in i Vux2012. Gymnasieskolan har idag uppdragsutbildning för två personer knutna till näringslivet samt att bland annat elprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet har gemensam undervisning. Process: Elevers måluppfyllelse har ej ökat. Programutbudet har förändrats och ungdomsgymnasiet har i uppgift att organisera 10 program. Ett fortsatt arbete för att finna effektiva och tydliga samarbetsformer ungdomsgymnasiet/vux pågår. En ny ledningsorganisation kommer att sjösättas våren 2013 för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom verksamheten. Under höstterminen har det systematiska kvalitetsarbetet fokuserat på arbete kring GY11 samt nulägesanalys och upprättande av arbetsplaner inom program- och ämneslag. Skolan har blivit certifierad som Teknik College gällande teknikprogrammet. En ansökan för att även certifiera industritekniska utbildningar har utarbetats tillsammans med näringslivet. Medarbetare: Kompetensutveckling under året har främst syftat till att förbereda inför GY11. Gemensamt arbete har skett kring de nya ämnesplanerna och det nya betygssystemet. Nulägesanalysen inom program- och ämneslag visar ett behov av kompetensutveckling inom systematisk kvalitetsarbete, samt ett behov av ökad kunskap vad gäller elever i behov av särskilt stöd. Medarbetarsamtal och lönesamtal har genomförts. Gymnasiet är en del av den gemensamma språksatsningen i kommunen. Ekonomi: Gymnasieskolan redovisar totalt sett en nettokostnad på 118,7 mnkr, vilket innebär ett överskott i förhållande till budget med 1,1 mnkr. Överskottet har kunnat uppnås tack vare medveten samläsning inom olika program på ungdomsgymnasiet samt samutnyttjande av personal inom ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen. Något förhöjda intäkter i förhållande till budget gällande både ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen har bidragit till överskottet. I jämförelse med 2011 har nettokostnaden för gymnasieskolan ökat med 8,4 mnkr. De nya verksamheterna som har tillförts gymnasieskolan (elevhälsan, vuxenutbildningen, vägledningscentrum, delar av särfritids) har kostat 12 mnkr under 2012, vilket innebär att nettokostnaden för tidigare verksamhet har minskat med 3,6 mnkr. Denna effektivisering har skett på personalsidan i och med färre program och ökad samläsning. Antalet elever fortsätter att sjunka och år 2012 hade Högbergsskolan i genomsnitt 555 elever, vilket är 64 elever färre än Nettokostnaden för interkommunal ersättning och bidrag till fristående skolor ger ett underskott jämfört med budget på 926 tkr. Jämfört med 2011 har nettokostnaden ökat med 668 tkr till 28,8 mnkr Färre elever från annan kommun har genererat 2 mnkr mindre i intäkter, samtidigt som kostnaderna har minskat med 1,3 mnkr i och med färre elever som studerar på annan skola. 84

85 Måluppfyllelse - god ekonomisk hushållning Mål Kund Stärka gymnasieskolans konkurrens- och attraktionskraft. Elever ska känna lust och intresse för att utveckla sitt lärande. Process Elevernas kunskaper och färdigheter ökar. Medarbetare Stärka det pedagogiska ledarskapet och ämnesspecifika kompetenser. Ekonomi Effektivisera lokalanvändningen mellan olika verksamheter. Verksamhetens ekonomiska utfall i balans med budget. Utveckla samarbetet med vuxenutbildning och näringsliv för ett bättre resursutnyttjande. Måluppfyllelse Ej uppfyllt, sett till att ca 45 % väljer annan gymnasieskola. Elevenkät visar att elevers intresse för undervisning är lågt.. Ej uppfyllt. Andelen elever som avslutat gymnasiet med slutbetyg är oförändrat jämfört med föregående år. Läsåret 11/12 gick 82 % av eleverna ut gymnasiet med fullständigt eller utökat slutbetyg. Delvis uppfyllt. Under året har fokus legat på kompetensutveckling inom GY11, samt uppbyggnad av kvalitetsarbete i ämnes- och programlag. 2 lärare har under året kompetensutvecklat sig genom lärarlyftet. Andel behöriga lärare totalt 76 %. Delvis uppfyllt. Under året har gymnasiesärskola och introduktionsprogram samutnyttjat lokaler med ungdomsgymnasiet i D-husets lokaler. Tidigare hyrda lokaler vid sjukhuset har tömts och undervisningen har flyttats till A-huset. Målet är uppfyllt. Gymnasieskolan redovisar ett överskott på 1 mnkr. Ej uppfyllt Redovisning av budgetdirektiv Stärka det första intrycket Kontinuerlig översyn och förändering av skolmiljö (både inomhus och utomhus samt virtuell) pågår. Se över avgiftsnivåer Inga avgiftsnivåer har ändrats under Skapa förutsättningar för heltidstjänster Där förutsättningar ges är heltidstjänster inrättade. Effektivisera lokalutnyttjandet Egna lokaler utnyttjas i till fullo. Viss samverkan med andra enheter (estetprogrammet/ kulturskola) har genomförts under 2012 vad gäller lokaler på Möbeln. Prioritera åtgärder som minskar energianvändningen Inga åtgärder. Öka kostnadseffektiviteten Lägre kostnader. 85

86 Utveckla samverkan med grannkommuner Samverkansavtal finns med Uppsala, Östhammar, Gävle- Teknikcollege i samverkan med Östhammar, Uppsala och näringslivet. Mått Sjukfrånvaro % Totalt Kvinnor Män Sjukfrånvaro -29 år 0,56 0,71 0,79 0, varav långtidsjukfrånvaro Sjukfrånvaro år 3,35 0,77 3,55 1,09 3,06 0,44 varav långtidsjukfrånvaro 17,76 47,52 9, ,35 47,52 Sjukfrånvaro 50-1,83 1,56 3,06 2,77 0,48 0,44 varav långtidsjukfrånvaro 14,08 4,25 15,94 4,25 1,08 0 Total Sjukfrånvaro 2,36 1,24 3,11 2,05 1,41 0,44 varav långtidsjukfrånvaro 15,94 51,77 12,92 4,25 24,32 47,52 Sjukfrånvaron är ovanligt låg. Under höstterminen har sjukfrånvaron analyserats närmare. Inga anmärkningar har framkommit. Antal årsarbetare Totalt Kvinnor Män Åldersgrupp -29 år 5,1 3,4 3,6 2,5 1,5 0,9 Åldersgrupp år 21,1 18,3 11,9 9,4 9,2 8,9 Åldersgrupp år 22,5 17,7 14,7 8,1 7,8 9,6 Åldersgrupp år 31,2 28,3 18,1 15,1 13,1 13,3 Åldersgrupp 60 år - 28,4 28,3 13,7 13,3 14,7 15,1 Totalt antal anställda 108,3 96,0 62,0 48,3 46,4 47,7 Gymnasieskolans totala personalvolym har ökat i och med att nya verksamheter har tillförts (elevhälsan, vuxenutbildningen, vägledningscentrum, delar av särfritids). Övrig personal i gymnasieskolan har minskat. Antal elever Förändring Antal elever (genomsnitt under året) i: Högbergsskolan varav från annan kommun Därutöver antal gymnasieelever i fristående skola eller i annan kommun Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Svenska för invandrare (SFI) Särvux Gymnasiesärskolan Kommentar: Elevtalen inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI avser heltidsstuderande. 86

87 Översikt betygsdokument i gymnasieskolan Läsår Läsår 2011/ /2010 Fullständig Utökat Reducerat 0 0 Samlat Antal utfärdade dokument Kommentar: Utökade och reducerade betyg ingår i fullständigt dokument. Andelen fullständiga slutbetyg är 82 %, dvs. oförändrat jämfört med föregående läsår. Betyg nationella prov Kurs IG G VG MVG Engelska B Svenska B Engelska Betygspoäng, totalt i genomsnitt Högbergsskolan 13,1 13,1 13,0 13,1 Riket 14,0 14,0 14,0 14,0 Fullföljd utbildning inom 4 år, andel (%) av nybörjare exklusive IV Högbergsskolan Riket Framtiden Elevunderlaget beräknas fortsätta sjunka de kommande åren. Detta medför att kostnaden per elev och program stiger. Från och med höstterminen 2012 läser vuxenutbildningen inom den nya gymnasieskolan, GY11. Detta beräknas förenkla samarbetet mellan gymnasiet och vuxenutbildningen. Åtstramningen vad gäller valfrihet inom vuxenutbildningen förväntas öka behovet för vuxna att läsa integrerat med ungdomsgymnasiet. Elevantalet inom introduktionsprogrammet har ökat och behov finns av att utveckla studieinriktningen yrkesintroduktion. Detta då ett stort antal elever vill komma närmare arbetslivet utan fullständigt slutbetyg. Att läsa kurser inom valt yrkesområde stärker också i många fall motivationen hos eleverna. Samarbetet med industriföretagen har utvecklats i och med arbetet med Teknik college. Ett utvecklingsområde inom samarbetet Teknik college är att till höstterminen 2013 kunna erbjuda arbetsmarknadsanpassade industritekniska utbildningar för ungdomar och vuxna. Ansökan för certifiering även där är inlämnad. 87

88 Äldreomsorg Resultaträkning (tkr) Budget Utfall Avvikelse Utfall mot budget 2011 Avgifter & ersättningar Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Materialkostnader Tjänster Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar

89 Uppdrag Äldre personer ska ha ett värdigt liv, känna välbefinnande och så långt det är möjligt, kunna välja när och hur vård, stöd och hjälp, omsorg och service ska ges, känna att de har ett tryggt, meningsfullt och självständigt liv. Kunna åldras i trygghet med bibehållen oberoende, bemötas med respekt och få ett professionellt bemötande i sina kontakter med Tierps kommun. Kommunens mål Verksamhetens övergripande mål Framgångsfaktorer Mått Kund Förstärk den positiva bilden av kommunen. Ökat nöjd kund-index. Kundens behov i fokus. Skapa värde för kunden genom: Trygghet, respekt, inflytande, kontinuitet, tillgänglig-het och professionellt bemötande. Ledningssystem för kvalitet. Tjänstegarantier och tjänsteåtaganden. Nöjd kund-index 85 %. Antal SoL, LSS och HSL. Minska antalet klagomål och avvikelser enligt SoL, LSS och HSL årligen med 25 %. Antal Lex Sarah och Lex Maria. Antal fall av undernäring, trycksår och fallincidenter. Bättre resultat i öppna jämförelser. Färre ej verkställda beslut. Mäta, utvärdera och jämföra med andra. Antal avvikelser av tjänstegarantier och tjänsteåtaganden. Process Utveckla effektivare arbetssätt. Systematiskt kvalitetsoch verksamhetsutvecklingsarbete för en hållbar utveckling. Identifiera och kartlägga processer som skapar värde för kunden och leder till ökad effektivitet. Öppna jämförelser. Antal dokumenterade nya och reviderade processkartläggningar och rutiner. Jämförelse av verksamhetens resultat med uppgifter i öppna jämförelser. Medarbetare Öka engagemanget. Ökat nöjd medarbetarindex. Minskad sjukfrånvaro. Ökad sysselsättningsgrad. Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas. Aktivt rehabiliteringsarbete. God arbetsmiljö Nöjda medarbetare 90 % Minska sjukfrånvaron till 5 % Minskad personalomsättning. Antal utbildningstillfällen. Antal ökade sysselsättningsgrader. Ekonomi Öka det ekonomiska ansvarstagandet. Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Ekonomisk balans. En flexibel organisation. Personalplanering i ett större perspektiv. Budgetföljsamhet. Kostnadsmedvetenhet. Ekonomiskt ansvarstagande och allas ansvar för en hållbar ekonomi. Jämföra kostnad/intäkt över tiden och med andra. Budgetavvikelse och grad av måluppfyllelse. Analys av budgetavvikelser med kort- och långsiktiga åtgärder. Effektivare energianvändning. Regelbundna uppföljningar enligt plan. 89

90 Analys av årets verksamhet Kund: Kundernas helhetsbedömning av äldreomsorgen i Tierps kommun visar ett gott resultat enligt SKL:s och Socialstyrelsens undersökningar. Andelen äldre, som är mycket nöjda eller ganska nöjda med hemtjänst och särskilt boende i sin helhet, är 89 % för hemtjänst och 84 % för särskilt boende, vilket är något över medelvärdet i riket. Äldreomsorgen har även genomfört den nya undersökningen Kompassen, för att mäta kvaliteten inom äldreomsorgens olika enheter i kommunen. Undersökningen, som besvaras av både kunder och personal, visar som helhet ett gott resultat. Resultaten används för fortsatt analys- och förbättringsarbete inom verksamheten. En arbetsterapeut har under våren genomfört en enklare undersökning i form av samtal med kunder i hemtjänst under ämnet meningsfullhet och som visar, att en större del av kunderna upplever en stor meningsfullhet i vardagen. Förebyggande arbete har påbörjats genom införandet av det nationella registret Senior Alert med riskbedömningar för undernäring, trycksår och fall. Antalet fall- och läkemedelsavvikelser har minskat inom särskilt boende, men däremot ökat inom hemtjänsten. Antalet HSL- och fallavvikelser varierar mellan de olika hemtjänstområdena och behöver analyseras vidare. Under hösten har ett projekt med Folktandvården bedrivits i syfte att förbättra munhälsan hos kunderna. Robotsälen Paro, som finns på alla enheter inom särskilt boende, har under året skapat glädje och bättre sinnesstimulering. Speciellt för kunder med demenssjukdomar. Fler särskilt boendeplatser har skapats på Wesslandia, genom att lägenheterna vid seniorboendet har omvandlats. Dessutom finns nu möjligheten till parboende på Wesslandia. Inom hemtjänsten har ett omtag gjorts kring arbetet med genomförandeplaner och kontaktmannaskap, för att få ett bättre flöde och högre kvalitet på uppdateringen av befintliga genomförandeplaner samt upprättandet av nya. Danielsgården har haft full beläggning under 2012, med undantag under sommaren, då enheten hade lediga platser under ett par veckor. Detta kan jämföras med sommaren 2011, då många kunder fick stanna kvar på sjukhuset i väntan på en ledig plats på Danielsgården. En avgörande faktor till detta kan vara, att geriatriska avdelningen hölls öppen i Tierp under sommaren Antalet uppdrag utförda av frivilliggruppen i kommunen har ökat. Allt fler personer söker sig till Anhörigcentrum och Träffpunkterna. De är numera välkända och vilka aktiviteter som ordnas. Femklöverns verksamheter är stabila och antalet besökare fortsätter att vara högt. Process: Ledningskraft är ett nationellt förebyggande arbete, där målet är bättre vård för sjuka äldre. En handlings-och aktivitetsplan är framtagen av regionens chefsarbetsgrupp. Arbetet omfattar riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar, som dokumenteras i de nationella registren Senior Alert och Svenska Palliativregistret. Enheterna inom äldreomsorgen har under 2012 genomfört riskbedömningar och fortsätter att arbeta med åtgärder och uppföljningar. I det nationella förebyggande arbetet ingår även brytpunktsamtal, undvikbar slutenvård och god läkemedelsbehandling för äldre. För att effektivisera, modernisera och strukturera arbetet kring timvikarier infördes Time Care Pool under våren och nu är alla enheter anslutna till systemet. En utvärdering har gjorts under året och resultatet kommer att redovisas år Ett väletablerat arbete, med sammanhållen hemtjänst, har gett stora samordningsvinster och medfört, att hemtjänsten har kunnat ta tillvara medarbetarnas kompetens på flera områden. Fokus har under året satts på demens, både beträffande utbildning till medarbetare och samarbete med demenssjuksköterska och Silviasyster, vilket ger förutsättningar för ett bättre bemötande för kunder med demensproblematik i hemtjänsten. Under året sammanfördes Hällbacka och Söderfors hemtjänst till en enhet. Alla planering bygger på samarbete mellan särskilt boende och hemtjänsten. Kvaliteten har ökat genom att medarbetarna delar 90

91 med sig av sina arbetssätt, värderingar samt arbetsglädje. Gemensamt schema har införts och har bidragit till bättre planering samt ökat samarbete och ökad kundfokus. Nyckelfri hemtjänst har införts i Söderfors, vilket har bidragit till en effektivisering av nyckelhanteringen och en lugnare arbetsmiljö. Inom dagverksamheten för dementa på Wesslandia har en processkartläggning påbörjats, tillsammans med närvårdskoordinator och landsting, för att underlätta flödet av kunder mellan de båda vårdgivarna. Vid årsskiftet 2012/2013 blir Anhörigcentrum en del av Individ- och familjeomsorgen (IFO) och arbetet med övergången har pågått under I och med detta skapas en samlad verksamhet för stöd till anhöriga, oavsett ålder. Medarbetare: Vid vakanser erbjuds medarbetare en högre sysselsättningsgrad. När medarbetare lämnar tjänster med en lägre sysselsättningsgrad, t ex 50 %, har dessa tjänster varit svåra att återbesätta. Detta har medfört, att timvikarier har anlitats. Synpunkter har inlämnats från ordinarie medarbetare, eftersom timvikarier går före dem vid vikarietillsättning, i stället för att vakanser ersätts med fyllnadstid. Dialog pågår för att ta fram ett avtal kring flexibel arbetstidsmodell mellan Kommunal och arbetsgivaren med syfte att öka flexibiliteten och sysselsättningsgraden i verksamheten. Dialog pågår även med Vårdförbundet angående en utökning av bemanningen av legitimerad personal utifrån den ökade vårdtyngden. Medarbetare i Hällbacka och Söderfors hemtjänst upplever organisationsförändringen som positiv. Dels genom arbetssättet och tillhörigheten och dels eftersom enhetschefen nu är närvarande i Söderfors. Omvårdnadspersonalen inom hemtjänsten har i år haft gemensamma utbildningsdagar, i palliativ vård, med verksamhetens egen legitimerade personal som utbildare. Detta gav många en tankeställare och visade värdet av möten och samarbete över gruppgränserna. En inspektion från Arbetsmiljöverket har bidragit till förbättringsåtgärder för medarbetarnas arbetsmiljö, när det gäller arbetet med riskbedömningar hos enskild kund samt rutiner kring hot och våld. Ekonomi: Äldreomsorgen redovisar ett överskott på tkr jämfört med budget, vilket ska jämföras med ett överskott på tkr föregående år. Överskottet finns i huvudsak hos Produktionsledning och avser de medel på 3,5 mnkr, som är avsedda för matserveringen på Wesslandia och dagverksamheten i före detta bibliotekslokalerna i Karlholm, men som icke har genomförts under året. Orsaken till förseningarna är en vattenskada i Wesslandia och att skolan inte har lämnat bibliotekslokalerna. Den ekonomiska medvetenheten hos medarbetarna har ökat, vilket resulterar i bättre hushållning med verksamhetens resurser. Samarbetet över gränserna inom hemtjänsten och mellan Hällbacka och Söderfors hemtjänst bidrar till lägre kostnader för bemanning. Verksamheten fortsätter att förbättra kostnadseffektiviteten genom en god bemanningsplanering med stöd av bemanningsenheten. Antalet beviljade timmar för hemtjänsten har minskat. Dock är det viktigt att poängtera, att antalet kunder med hög vårdtyngd och som kräver dubbelbemanning inte registreras i dokumentationssystemet och att inga timmar tilldelas för dubbelbemanning. Svårigheter att rekrytera sjuksköterskevikarier, främst sommartid, medför ökade kostnader i form av inhyrda sjuksköterskor. 91

92 En brandskyddsinspektion har påvisat ett ökat behov av brandskyddsåtgärder. Detta har lett till ett omfattande och kostsamt arbete med uppsättning av utrymningsskyltar, brandsignaler och utrymningsvägar i form av spiraltrappor. Intäkterna för färdiglagad mat samt omvårdnads- och hemtjänstavgifterna har ökat. Ökningen för omvårdnads- och hemtjänstavgifterna beror på, att betalningsförmågan har ökat hos pensionärerna, vilket innebär, att färre personer har reducerad eller ingen omvårdnadsavgift. Personalkostnaderna har ett stort överskott jämfört med budget. Det beror på: Att planerade nya verksamheter i Karlholm icke har kunnat genomföras. Kommuninterna köp av SoL-insatser från andra enheter, där ledig kapacitet utnyttjas i stället för att utöka den egna personalen. Svårigheter att rekrytera framförallt legitimerad personal har tvingat fram användande av inhyrd personal. Reserverade medel för icke planerade kostnadsökningar inom de olika verksamheterna har icke behövt användas. Sannolikt beroende på en ökad effektivitet genom bättre planering vid användandet av personalen. Underskottet för tjänster beror huvudsakligen på kommuninterna köp av tjänster samt på att svårigheter att rekrytera framförallt legitimerad personal har ökat kostnaden för inhyrd personal. Dessa kostnader kompenseras dock av motsvarande överskott hos personalkostnaderna. Den största delen av underskottet för material beror på inköp av förbrukningsinventarier, som tidigare gick som investeringar. Härigenom har kostnaden för investeringar minskat. 92

93 Måluppfyllelse - god ekonomisk hushållning Mål Kund Kunderna upplever, att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Nöjd kundindex 85 %. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. I enkätundersökningen Kompassen visar resultatet, att kunderna känner trygghet, får ett bra bemötande och har inflytande över omvårdnaden. Öppna jämförelser 2012 (SKL/Socialstyrelsen) visar att andelen äldre, som är mycket nöjda eller ganska nöjda med hemtjänst/särskilt boende, i sin helhet, är 89 % för hemtjänsten och 84 % för särskilt boende. Detta är något över medelvärdet i riket. Kunderna upplever, att de är trygga och att de får ett bra bemötande av personalen. Kunderna är mindre nöjda med information inför förändringar och möjligheterna till utevistelse inom särskilt boende. Efter en satsning på sociala aktiviter inom särskilt boende har kundnöjdheten ökat avsevärt år 2012, vilket ger Tierps kommun plats 32 på den frågan i rankingen av landets kommuner i öppna jämförelser. Process Systematiskt kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbete för en hållbar utveckling. Egenkontroll för systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten genom jämförelse av verksamhetens resultat med uppgifter i Öppna Jämförelser. Målet är uppfyllt. Med anledning av kundundersökningarnas resultat har verksamheten kartlagt brister och påbörjat aktiviteter för att åtgärda dessa. Ett flertal rutiner och processer har reviderats och nya har upprättats. Rutinerna presenteras för alla medarbetare i olika forum samt finns tillgängliga på avdelningarna samt enheternas expeditioner. Alla rutiner är dock ännu inte kända av samtliga medarbetare. Implementering av alla rutiner är ej genomförd. Målet är uppfyllt. Verksamhetens arbete bygger på en systematisk egenkontroll som baseras på verksamhetsplan, produktionsplan och kvalitetsplan. Dessa instrument ska säkerställa kvaliteten och underlätta den systematiska uppföljningen och granskningen av måluppfyllelserna. Genom utvärdering av resultat utifrån Kompassen och Öppna Jämförelser och sammanhållen äldreomsorg genomförs egenkontroll. Det IT-baserade kvalitetsregistret Senior Alert för den äldres vård och omsorg implementerades under 2012, vilket ger en förbättrad systematisk uppföljning. Medarbetare Minst 90 % av medarbetarna uppger att de trivs på jobbet. Målet är inte uppfyllt. Införandet av bemanningsenheten för tillsättning av vakanser har medfört viss turbulens i arbetsgrupperna. Missnöjet riktar sig mot att deltidsarbetande inte längre tillfrågas om att arbeta extra pass på vardagar, eftersom enbart timvikarier kan tillsättas via bemanningsenheten. Minska sjukfrånvaron till 5 %. Målet är inte uppfyllt. Sjukfrånvaron är 5,99 % 93

94 Ekonomi Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Målet är uppfyllt. Dock har kostnader för tjänster avseende inhyrd personal ökat, beroende på svårigheter att rekrytera legitimerad personal. Verksamheterna har vid vakanser enbart tillsatt det allra nödvändigaste, vilket har resulterat i minskade personalkostnader. För att minska kostnaden för personal samarbetar de olika enheterna med varandra vid kortare frånvaro. Enheterna har varit restriktiva vid vikarietillsättningar och vakanshållit tjänster. Måluppfyllelse - andra övergripande verksamhetsmål Mål Kund En god, säker och samordnad vård och omsorg. Måluppfyllelse Målet är delvis uppfyllt. Alla kunder har en genomförandeplan och en namngiven kontaktman. Alla kunder har omvårdnadsplan samt rehabplan. Ett förbättringsområde är att säkerställa, att kunderna är medvetna om vem som är kontaktman. Verksamheten behöver också arbeta mer med genomförandeplanernas kvalitet. Hemtjänsten har under hösten arbetat med att förbättra uppdateringen av befintliga genomförandeplaner samt upprättandet av nya. Delmål som är uppfyllt. 90 % av kunderna inom särskilt boende och korttidsboende ska ha riskbedömts enligt Senior Alert gällande undernäring, trycksår och fall. År 2012 nådde Tierps kommun, som enda kommun i länet, målnivån 90 %. Delmål som inte har uppnåtts. Att minska antal klagomål och avvikelser enligt SoL, LSS och HSL årligen med 25 %. Under året redovisar verksamheten en minskning av antalet fallincidenter, men en ökning av läkemedelsavvikelser och klagomål. Särskilt boende: Tjänstegarantin är inte uppnådd. 23 ej verkställda beslut överstigande 90 dagar har rapporterats till Socialstyrelsen. Orsaken har varit brist på lägenheter samt att kunder har tackat nej till erbjuden lägenhet. Hemtjänst: I de fall det har funnits ej verkställda beslut registrerade har det berott antingen på fel i VIVA eller att kund har avböjt insatsen för tillfället, men inte velat avsäga sig den. Ett ej verkställt beslut gällande hemtjänstinsatser är rapporterat till Socialstyrelsen. Danielsgården: Ett ej verkställt beslut är rapporterat till Socialstyrelsen gällande avlastning/växelvård, där anhörig/kund vill ha insatsen utifall behov uppstår. 94

95 Process Utveckla en individbaserad vård och omsorg samt stödja och frigöra den enskildes resurser. Öka kvaliteten och optimera resursutnyttjandet. Målet är uppfyllt. Genom teamarbete, integrerad hälso- och sjukvård, genomförandeplan tillsammans med den enskilde och förebyggande arbete med hjälp av riskbedömningar med Senior Alert. Målet är delvis uppfyllt. Särskilt boende Time Care används för att optimera personalresurserna utifrån kundernas behov. Arbete pågår för att medarbetare i större utsträckning ska kunna gå mellan avdelningarna och samarbeta med varandra. Hemtjänst En sammanhållen hemtjänst och en nyckelfri hemtjänst har bidragit till ökad kvalitet och bättre resursutnyttjande. Medarbetare Kompetenta medarbetare. Målet är delvis uppfyllt. Det finns en gemensam utvecklingsplan för undersköterskor och vårdbiträden. Däremot ingen för HSL-personal. Befintliga resurser används för kompetensutveckling och daglig handledning. Möjlighet till ökad sysselsättningsgrad. Målet är delvis uppnått. Vid vakanta tjänster/vikariat erbjuds medarbetare ökad sysselsättning. Inom äldreomsorgen har 27 medarbetare fått tillfällig utökad sysselsättningsgrad. Inom hemtjänsten har nio medarbetare fått permanent utökad sysselsättningsgrad. Ekonomi Ekonomisk balans inom budgetramarna för de olika verksamhetsområdena. Målet är inte uppfyllt. År 2012 År 2011 Särskilt boende Hemtjänst Danielsgården/Stödenheten Övrigt Äldreomsorg totalt Redovisning av budgetdirektiv Tjänstegarantier Hemtjänst: Inom sju arbetsdagar efter beviljat omvårdnadsbeslut påbörjas insatserna. Om garantin inte hålls kompenseras den enskilde med ett avdrag på avgiften motsvarande högst en månads omvårdnadsavgift. År 2012 har alla beviljade beslut påbörjats enligt tjänstegarantin. Särskilt boende: Särskilt boende ska erbjudas inom tre månader efter beslut. Om garantin inte hålls kompenseras den enskilde med ett avdrag på avgiften motsvarande högst en månads omvårdnadsavgift. Ingen ekonomisk kompensation har utgått, eftersom de kunder, som inte har erbjudits plats på särskilt boende inom tre månader, har i väntan på plats vistats på korttidsboende eller fått utökad hemtjänst. 95

96 Stärka det första intrycket Tydlig information, skriftlig och muntlig, ges både till kunder och anhöriga. Informationsbroschyrerna revideras. Verksamheten utnyttjar den nya digitala informationstavlan för att förbättra informationsflödet till kunden. Se över avgiftsnivåer Uppräkning av avgifter enligt index. Skapa förutsättningar för heltidstjänster Vid vakanta tjänster och vikariat erbjuds medarbetare, som önskar det, en utökad sysselsättningsgrad. Dialog med Kommunal har påbörjats angående avtal om en flexibel arbetstidsmodell. Effektivisera lokalutnyttjandet Hemtjänstlokalen i Norra är ur arbetsmiljösynpunkt mindre bra och planering pågår för att flytta lokalen till Karlholm. En översyn av Danielsgårdens lokaler har skett under våren Stödenheten delar lokaler med funktionshindradeomsorgen, för att effektivisera lokalutnyttjandet. Prioritera åtgärder som minskar energianvändningen Alla verksamheter minskar energianvändandet genom enkla åtgärder. Öka kostnadseffektiviteten Verksamheten arbetar kostnadseffektivt genom schemaplanering, hög kostnadsmedvetenhet och ett ökat samarbete. För att minimera kostnaden för bemanningsföretag har hemtjänsten och särskilt boende samarbetat över områdesgränserna gällande legitimerad personal. En extra resurs nattetid har exempelvis anställts gemensamt inom hemtjänsten för att kunna möta behovet av flexibilitet då bemanningskravet kan växla kraftigt. Öka tillgängligheten På kommunens hemsida finns information om äldreomsorgen. Arbete pågår med att ta fram en informationsbroschyr och en katalog över äldreomsorgens verksamheter. 96

97 Mått S j u k f r å n v a r o % Ä l d r e o m s o r g e n T o t a l t K v in n o r M ä n S ju k f r å n v a r o å r 2, 7 3 1, 9 9 2, 6 9 2, 0 8 3, 3 6 0, 9 2 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 0, 4 7 4, 9 3 0, 5 1 5, 1 1 0, 0 0 0, 0 0 S ju k f r å n v a r o å r 5, 7 7 5, 1 6 5, 6 9 5, 3 1 7, 6 9 1, 4 6 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 2 3, , , , , 4 4 0, 0 0 S ju k f r å n v a r o 5 0-7, 2 3 7, 2 1 7, 4 4 7, 2 9 1, 2 8 4, 7 9 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 4 2, , , , 1 5 0, , 9 2 T o t a l S ju k f r å n v a r o 5, 9 9 5, 7 9 6, 0 7 5, 9 2 4, 1 8 2, 7 0 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 3 2, , , , , , 7 3 A n t a l å r s a r b e t a r e Ä l d r e o m s o r g e n T o t a l t K v in n o r M ä n Å l d e r s g r u p p å r 6 6, , , , 9 2 4, 5 1 4, 5 1 Å l d e r s g r u p p å r 6 5, , , , 0 4 3, 0 0 2, 5 7 Å l d e r s g r u p p å r 9 8, , , , 3 7 3, 4 5 3, 3 5 Å l d e r s g r u p p å r 1 1 5, , , , 0 5 5, 6 3 5, 7 2 Å l d e r s g r u p p 6 0 å r - 8 2, , , , 2 1 1, 1 3 1, 0 9 T o t a l t a n t a l a n s t ä l l d a 4 2 8, , , , , , 2 4 Kommentar: I ovanstående statistik för äldreomsorgen ingår även bemanningsenheten och projektanställningar. Antalet beviljade timmar hemtjänst har minskat från år 2011 till år D v s en minskning med timmar, vilket motsvarar en minskning på 2,5 %. Endast beviljade SoL-insatser ingår i statistiken. Dubbelbemanning av arbetsmiljöskäl för medarbetare finns inte med i statistiken, inte heller delegerade hälso-och sjukvårdsinsatser. 97

98 I Tierps kommun har 90 % av kunderna på särskilt boende och korttidsboende riskbedömts under året gällande fall, trycksår samt undernäring. Därmed har målnivån för Senior Alert uppnåtts. Fler aktörer har ansvar för registrering i registret, geriatriken och primärvården. Brytpunktsamtal initieras av sjuksköterskan i särskilt boende, läkaren har ansvaret för genomförandet. 98

99 Framtiden Införande av tre nationella kvalitetsregister, Svenska Palliativa registret, Senior Alert och BSPD (beteendemässiga och psykiska symptom vid demens), för att förebygga och kvalitetssäkra vård- och omsorg för äldre. Socialstyrelsen har tidigare tagit fram regler för bemanningen på särskilda boenden där demenssjuka bor. Nu har myndigheten beslutat att ta fram föreskrifter, som gör att samma regler ska gälla alla särskilda boenden för äldre. De nya föreskrifterna ska reglera tillgången på både omsorgspersonal och hälso- och sjukvårdspersonal för alla äldre personer, som bor på särskilda boenden, utifrån biståndsbedömning och i enlighet med socialtjänstlagens och hälso- och sjukvårdslagens krav. Målsättningen är, att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari När det gäller antalet äldre, som har enbart hemsjukvård, ser man en trendmässig ökning under åren. Den tyder på, att allt fler äldre med mer sammansatta vårdbehov vårdas hemma. Hemsjukvårdsinsatserna är mer avancerade än tidigare. Personer, som tidigare ansågs ha behov av slutenvårdens resurser, skrivs i dag ut till hemmet för vård och omsorg inom den kommunala äldreomsorgen. Allt fler äldre får hjälp och stöd i hemmet. Färre vårdplatser och kortare vårdtider gör, att äldre personer skrivs ut från sjukhus med stora vård- och omsorgsbehov. De får i stället hjälp i hemmet, vilket ökar behovet av hemsjukvård, hemtjänst och stöd av anhöriga. Detta medför risk för nya sjukhusinläggningar och får effekter på den kommunala äldreomsorgen. Hälso- och sjukvård är en del inom vård- och omsorgsområdet där det är svårt att tydligt se en gränsdragning mot landstingets ansvar och där uppgifterna för personalen inom kommunen tenderar att öka. Detta ger svårigheter att planera verksamheten och säkerställa att bemanningen är rätt dimensionerad. Under 2012 har verksamheterna haft svårigheter i rekrytering av kompetent personal, både omvårdnadspersonal och legitimerad personal. Verksamheterna har under det gångna året märkt en förändring av arbetssättet hos landstinget och på myndighetsenheten i kommunen. Snabbare utskrivningar från slutenvården kommer att fortsätta påverka hemtjänsten och verksamheten på Danielsgården. Dagverksamheten på Wesslandia kommer under 2013 att få nya lokaler, med en utökning av antalet platser. Dessutom kommer ett förslag till ombyggnation av lägenheter. Arbetet kring ett avtal med flexibel arbetstidsmodell mellan Tierps kommun och Kommunal ska intensifieras. Redovisning av driftprojekt Projektnamn: Nyckelfri Hemtjänst, Söderfors Projekttid:1/2-31/ Kostnad: kr per månad. Medfinansiär: - Kortfattad projektbeskrivning: Projekt att införa nyckelfri hemtjänst med hjälp av nyckelgömma, som installeras på kundens dörr. En nyckel går till alla nyckelgömmor. Projektet har resulterat i ökad säkerhet för kunderna och bättre nyckelhantering för medarbetarna. 99

100 Funktionshindradeomsorg Resultaträkning (tkr) Budget Utfall Avvikelse Utfall mot budget 2011 Avgifter & ersättningar Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Materialkostnader Tjänster Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar

101 Uppdrag Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att leva i en bra boendemiljö, känna att de har ett tryggt, meningsfullt och självständigt liv, ha möjlighet att påverka sin vardag, känna trygghet, bibehållet oberoende, bemötas med respekt, ha tillgång till god vård och omsorg och få ett professionellt bemötande i sina kontakter med Tierps kommun. Kommunens mål Verksamhetens övergripande mål Framgångsfaktorer Mått Kund Förstärk den positiva bilden av kommunen. Ökat nöjd kund-index. Kundens behov i fokus. Skapa värde för kunden genom: Trygghet, respekt, inflytande, kontinuitet, tillgänglighet och professionellt bemötande. Ledningssystem för kvalitet. Tjänstegarantier och tjänsteåtaganden. Nöjd kund-index 85 %. Antal SoL, LSS och HSL. Minska antalet klagomål och avvikelser enligt SoL, LSS och HSL årligen med 25 %. Antal Lex Sarah och Lex Maria. Antal fall av undernäring, trycksår och fallincidenter. Bättre resultat i öppna jämförelser. Färre ej verkställda beslut. Mäta, utvärdera och jämföra med andra Antal avvikelser av tjänstegarantier och tjänsteåtaganden. Process Utveckla effektivare arbetssätt. Systematiskt kvalitetsoch verksamhetsutvecklingsarbete för en hållbar utveckling. Identifiera och kartlägga processer som skapar värde för kunden och leder till ökad effektivitet. Öppna jämförelser. Antal dokumenterade nya och reviderade processkartläggningar och rutiner. Jämförelse av verksamhetens resultat med uppgifter i öppna jämförelser. Medarbetare Öka engagemanget. Ökat nöjd medarbetarindex. Minskad sjukfrånvaro. Ökad sysselsättningsgrad. Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas. Aktivt rehabiliteringsarbete. God arbetsmiljö Nöjda medarbetare 90 %. Minska sjukfrånvaron till 5 %. Minskad personalomsättning. Antal utbildningstillfällen. Antal ökade sysselsättningsgrader. Ekonomi Öka det ekonomiska ansvarstagandet. Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Ekonomisk balans. En flexibel organisation. Personalplanering i ett större perspektiv. Budgetföljsamhet. Kostnadsmedvetenhet. Ekonomiskt ansvarstagande och allas ansvar för en hållbar ekonomi. Jämföra kostnad/intäkt över tiden och med andra. Budgetavvikelse och grad av måluppfyllelse. Analys av budgetavvikelser med kort- och långsiktiga åtgärder. Effektivare energianvändning. Regelbundna uppföljningar enligt plan. 101

102 Analys av årets verksamhet Kund: Verksamheten har förstärkt egenkontrollen för uppföljning av kund- och medarbetareperspektivet genom en oberoende kvalitetsmättning, "Kompassen". Enkätundersökningen genomfördes under våren med ca 69 % svarsfrekvens. Resultatet visar övervägande nöjda kunder. Den nya organisationen, med en sammanhållen organisation för barn och vuxna med funktionsnedsättning, har lett till en större kundfokusering och effektivisering av verksamheterna. Inom de olika insatserna syns även i år stora volymökningar. Personlig assistans har fått sex nya kunder 2012, totalt 48 kunder. Daglig verksamhet har fått 13 nya kunder, totalt 93 kunder. Volymökningen inom daglig verksamhet har inneburit, att verksamheten under året har utvecklat och förändrat inriktningen på ett par enheter, för att möta kundernas behov. Kunder, som avslutar sin gymnasieutbildning, ansöker och erhåller direkt, i samband med denna, beslut om insats daglig verksamhet. Detta utan att ha prövats mot den öppna arbetsmarknaden. Vårdtyngden ökar stegvis på samtliga gruppbostäder i takt med att kunder blir äldre och får ett ökat omvårdnadsbehov. Process: Arbetet med Time Care Pool har fortskridit under året. Användandet av Time Care Pool vid vikarieanskaffning har givit ett gott resultat. Administrationen har minskat och all pappershantering för timlistor har försvunnit. Personlig assistans har som sista enhet inom FHO även schemalagts i verktyget Time Care Planering, vilket ytterligare har minskat administrationen. Inom daglig verksamhet har arbetsterapeuten tillsammans med enhetschefen påbörjat en översyn av vilka arbetsinriktningar, som bör utvecklas och/eller avvecklas. I detta arbete har även syokonsulent från särgymnasiet deltagit. Översynen visar, att den nya målgruppen; personer med högfungerande Aspberger, behöver annan stimulans och andra arbetsuppgifter än de som erbjuds i dagsläget. Funktionshindradeomsorgen deltar i närvårdsarbetet och har under året intensifierat samarbetet med äldreomsorgen, habiliteringen och psykiatrin. Medarbetare: Sjukfrånvaron har totalt minskat jämfört med samma period föregående år, men långtidssjukskrivningarna ökar. Framförallt hos medarbetare på gruppbostäderna. Ekonomi: Funktionshindradeomsorgen redovisar ett underskott på 1,1 mnkr, vilket ska jämföras med ett underskott på 2,2 mnkr föregående år. Underskottet finns i sin helhet inom Personlig assistans och beror dels på ökad volym, vilket har medfört högre personalkostnader, och dels på omprövning av beslut hos Försäkringskassan, vilket har inneburit förlust av tidigare LASSersättningar. Antalet beviljade assistanstimmar har ökat med timmar jämfört med föregående år. Den största ökningen har skett inom LSS egen regi, där ökningen är timmar. Ökningen har orsakats av sex nya beslut, men beror även på Försäkringskassans omprövningar. Verksamheten vidtog redan vid årets början åtgärder, för att försöka minimera det beräknade underskottet. Genom effektivisering av arbetet på enheterna, ökat samarbete, implementering av Time Care i kombination med stor restriktivitet för tillsättande av vikarier, fyllnadstid och övertid har Funktionshindradeomsorgen förbättrat sitt resultat jämfört med föregående år. Enheterna inom gruppbostäder, servicebostäder samt daglig verksamhet har arbetat hårt för att finansiera volymökningarna inom personlig assistans. De ökade intäkterna beror dels på att volymökningen inom Personlig assistans ger ökade intäkter från Försäkringskassan och dels på kommunintern försäljning av tjänster, företrädesvis SoL-insatser. De ökade personalkostnaderna beror på volymökningen inom Personlig assistans. 102

103 Måluppfyllelse - god ekonomisk hushållning Mål Kund Kunderna upplever, att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Nöjd kundindex 85 %. Måluppfyllelse Målet är delvis uppfyllt. Bedömningen utgår ifrån att alla kunder har en aktuell genomförandeplan. Kunderna är delaktiga utifrån förmåga i såväl val av sysselsättning som aktiviteter. Resultatet från undersökning genom Kompassen visar, att 75 % av kunderna inom funktionshindradeomsorgen anser, att de får ett gott bemötande, har inflytande och känner trygghet. Process Systematiskt kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbete för en hållbar utveckling. Egenkontroll för systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten genom jämförelse av verksamhetens resultat med uppgifter i Öppna jämförelser. Målet är delvis uppfyllt. Ett fortsatt implementeringsarbete för ledningssystem för kvalitet krävs. Särskilt kring processen avvikelsehantering och uppföljning. Målet är uppnått. Verksamhetens arbete bygger på en systematisk egenkontroll som baseras på produktions-, kvalitets- och handlingsplan. Dessa instrument ska säkerställa kvaliteten och underlätta den systematiska uppföljningen och granskningen av måluppfyllelserna. Genom utvärdering av resultat utifrån Kompassen och Öppna Jämförelser och sammanhållen funktionshindradomsorg genomförs egenkontroll. Medarbetare Minst 90 % av medarbetarna uppger att de trivs på jobbet. Minska sjukfrånvaron till 5 %. Målet är ej uppfyllt. Utifrån dialog på arbetsplatsmöten och medarbetarsamtal görs bedömningen, att flertalet medarbetare är nöjda, men det är dock osäkert, om målet på 90 % uppnås. Medarbetarenkät genomfördes hösten Resultat presenteras våren Målet är uppfyllt. Samtliga enheter, förutom en av gruppbostäderna, redovisar minskad sjukfrånvaro och uppnår målet genom gott rehabiliteringsarbete. Ekonomi Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Målet är uppfyllt. Enheterna bedrivs med stor kostnadsmedvetenhet. Detta görs genom regelbunden uppföljning av verksamheten och styrning mot verksamhetens mål såsom: Personalplanering efter verksamheternas behov. Enheterna har varit restriktiva med vikarietillsättning, vakanshållit tjänsteutrymme, gemensamt planerat personal mellan de olika enheterna för optimal resursanvändning. Handledning och kompetensutveckling för ökad helhetssyn och gemensamma arbetssätt. 103

104 Måluppfyllelse - andra övergripande verksamhetsmål Mål Kund En god, säker och samordnad vård och omsorg. Måluppfyllelse Målet är delvis uppfyllt. Alla kunder har en genomförandeplan, där den enskilde och/eller närstående eller god man har deltagit i utformningen. Många genomförandeplaner saknar dock uppföljning. Detta trots att arbete med uppföljning pågick under Målet är ej uppfyllt. Att minska antal klagomål och avvikelser enligt SoL, LSS och HSL årligen med 25 %. Under året redovisar verksamheten en minskning av antalet fallincidenter, men en marginell ökning av läkemedelsavvikelser och klagomål. En Lex Sarah-utredning 2012 avser en händelse på servicebostad, där en kund blev bortförd. Ärendet har gått vidare till Socialstyrelsen. Det andra ärendet gäller en händelse, där en kund saknades. Detta ärende är fortfarande under utredning. Målet är delvis uppfyllt. Uppföljning av ej verkställda beslut och väntetider. Samtliga beslut inom personlig assistans är verkställda inom föreskriven tid. Samtliga beslut för gruppbostad är verkställda. Inom daglig verksamhet har ett beslut ej gått att verkställa, då kunden inte har kunnat bestämma sig för, om denne vill ha denna insats eller inte. Detta trots flera olika erbjudanden. För beslut om servicebostad finns sex icke verkställda beslut. Beslut har ej gått att verkställa pga. lägenhetsbrist. Två av dessa har rapporterats till Socialstyrelsen, då de ej är verkställda inom fastställd tidsram. Dessutom finns ett icke verkställt SoL-beslut. Detta kommer att avslutas på kundens egen begäran under januari Process Utveckla en individbaserad vård och omsorg samt stödja och frigöra den enskildes resurser. Öka kvaliteten och optimera resursutnyttjandet. Målet är uppfyllt. Alla kunder har individuella mål, som utgår ifrån att stödja den enskilde, frigöra den enskildes resurser och att se den enskildes möjligheter till ett självständigt liv utifrån dess egna förutsättningar. Målen tydliggörs i kundernas genomförandeplaner. Legitimerad personal finns med vid upprättandet av de individuella målen. Kontinuerligt arbete pågår för utveckling av individuellt utformad handledning utifrån kunders och medarbetares olika behov. Målet är delvis uppfyllt. Enhetschefer träffar regelbundet LSS-handläggare för planering och informationsutbyte. Fortfarande finns förbättringsutrymme för ökat samarbete med Sociala enheten, Primärvården och Akademiska sjukhuset. Framför allt inom psykiatri och geriatrik. Samarbetsprocesser börjar ta form i närvårdsarbetet, men mycket arbete återstår att göra. 104

105 Medarbetare Kompetenta medarbetare. Möjlighet till ökad sysselsättningsgrad. Målet är delvis uppfyllt. Det finns en gemensam utvecklingsplan för undersköterskor och vårdbiträden, däremot ingen för HSL-personal. Enheterna använder resurserna inom befintliga ekonomiska ramar och tar tillvara samtliga medarbetares kompetens för information och daglig handledning Målet är delvis uppfyllt. Ett 20-tal medarbetare har fått tillfälligt utökade tjänstgöringsgrader. Ingen medarbetare har erbjudits ökad tjänstgöringsgrad tills vidare. Tillfälliga utökningar har ägt rum vid vikariatstillsättning och sommarplanering. Ekonomi Ekonomisk balans inom budgetramarna för de olika verksamhetsområdena. Målet är ej uppfyllt. År 2012 År 2011 Gruppbostäder tkr tkr Servicebostäder tkr + 81 tkr Korttidsboende tkr + 72 tkr Personlig assistans tkr tkr Daglig verksamhet tkr tkr Övrigt tkr tkr Totalt FH tkr tkr Redovisning av budgetdirektiv Stärka det första intrycket Muntlig och skriftlig information lämnas till kund vid första mötet. Informationsbroschyr är under revidering. Se över avgiftsnivåer Översyn av avgifter har skett under året. Skapa förutsättningar för heltidstjänster Vid vakanta tjänster och vikariat erbjuds medarbetare, som önskar det, en utökad sysselsättningsgrad. Dialog med Kommunal har påbörjats angående avtal om en flexibel arbetstidsmodell. Effektivisera lokalutnyttjandet Översyn har pågått under året inom daglig verksamhet. Trots volymökning med 10 nya kunder har inga nya lokaler tagits i anspråk, utan befintliga lokaler har använts. En enhet inom Daglig verksamhet samnyttjar lokal med kultur och fritid. Prioritera åtgärder som minskar energianvändningen Alla verksamheter minskar energianvändandet genom enkla åtgärder. Öka kostnadseffektiviteten Det första projektet med samplanerade enheter är påbörjat och avser gruppbostäderna Svängen 11 och Svängen 21. Samplaneringen innebär även att vaken natt ersätts av sovande jour. Effekten av detta går att utvärdera först i början av

106 Öka tillgängligheten På kommunens hemsida finns information om funktionshindradeomsorgen. Arbete pågår med att ta fram en informationsbroschyr och en katalog över funktionshindradeomsorgens verksamheter. Mått S j u k f r å n v a r o % T o t a l t K v in n o r M ä n S ju k f r å n v a r o å r 5, 5 9 1, 4 7 6, 1 4 1, 6 2 0, 1 8 0, 0 0 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 1 4, 8 8 0, , 9 3 0, 0 0 0, 0 0 0, 0 0 S ju k f r å n v a r o å r 3, 5 8 5, 4 3 3, 9 7 6, 1 1 1, 0 9 0, 3 7 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 2 4, , , , 3 5 0, 0 0 0, 0 0 S ju k f r å n v a r o 5 0-4, 4 7 4, 5 2 3, 7 7 4, 5 8 7, 5 6 4, 2 7 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 4 5, , , , , , 2 5 T o t a l S ju k f r å n v a r o 4, 2 4 4, 5 6 4, 2 0 4, 9 0 4, 4 5 2, 6 6 v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 3 2, , , , , , 1 4 Kommentar: I gruppen kvinnor yngre än 30 år finns många nyblivna föräldrar. För gruppen män över 50 år beror en del av sjukskrivningarna på olyckor utanför arbetsplatsen. Långtidssjukskrivningarna återfinns inom en gruppbostad. Antal årsarbetare Totalt Kvinnor Män Åldersgrupp -29 år 26,10 20,14 23,76 18,35 2,34 1,79 Åldersgrupp år 36,60 29,14 33,01 27,13 3,59 2,01 Åldersgrupp år 49,35 46,78 42,17 39,87 7,18 6,91 Åldersgrupp år 57,94 53,45 48,88 44,20 9,06 9,25 Åldersgrupp 60 år - 22,34 26,40 16,69 20,30 5,65 6,10 Totalt antal anställda 192,33 175,91 164,51 149,85 27,82 26,06 Kommentar: Den totala personalvolymen har ökat med 16,42 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Vid omorganisationen årsskiftet 2011/2012 flyttades korttidsboendet Trollsländan till Funktionshindradeomsorgen. Enheten har 11,07 årsarbetare. Personlig assistans har gjort en utökning av antal årsarbetare med 5,13 på grund av de nya kunder som har tillkommit under perioden. Antal beviljade assistanstimmar/personlig assistans År 2012 År 2011 LASS egen regi LSS egen regi LSS privat utförare Tillfälliga utökningar Kommentar: Det totala antalet beviljade assistanstimmar i egen regi har under 2012 ökat med timmar. Den största ökningen har skett inom LSS egen regi med en ökning av timmar. Sex nya kunder har beviljats Personlig assistans enligt LSS. Försäkringskassans omprövningar har under 2012 inneburit, att tre kunder har mist sin rätt till assistansersättning. Kunderna har beviljats samma antal timmar som innan Försäkringskassans omprövning. Konsekvensen då LASS ersättning dras in är, att hela kostnadsansvaret läggs på funktionshindradeomsorgen i Tierps kommun. Tillfälliga utökningar 106

107 har minskat jämfört med tidigare år och syns som tidigare framför allt på barnsidan i samband med skollov och sommarsemestrar. Det ökade antalet timmar inom Personlig assistans samt Försäkringskassans omprövningar bidrar i allra högsta grad till årets utfall inom Personlig assistans. Årets utfall på tkr ska jämföras med 2011 års utfall på tkr, vilket innebär en kostnadsökning på tkr. Framtiden Den genomsnittliga åldern hos Gruppbostädernas kunder kommer att öka kontinuerligt i framtiden. Detta innebär, att de boende med funktionsnedsättning möter åldrandets sjukdomar. I takt med detta ökar omvårdnadsbehovet vid gruppbostäderna. Behovet av större och bättre anpassade hygienutrymmen kommer att öka och kräva ett ökat behov av hjälpmedel, såsom taklyftar. Fler beslut om servicebostad förväntas samtidigt som det är brist på lägenheter. Nya kunder, som söker insatser enligt LSS, ansöker allt oftare om egen bostad med serviceinsatser. Projekt Karlholm, med möjlighet till ny servicebas och träningslägenhet, kommer att innebära, att förutsättningar skapas. För att konceptet ska lyckas, krävs samarbete mellan såväl interna som externa aktörer, inte minst psykiatrin. Daglig verksamhet har under året utvecklat flera av sina enheter, på grund av den volymökning, som har ägt rum. Genom samplanering med Särgymnasiet är det känt, att ytterligare fyra kunder kommer att ansöka om denna insats efter avslutade gymnasiestudier. Dessa kunder har stora och kända behov vilket innebär, att resursförstärkning inom enheten är nödvändig. Inom Personlig assistans har det skett en konstant ökning av antalet beviljade timmar sedan Ärenden, som tidigare blivit beviljade LASS, omprövas av Försäkringskassan och omvandlas till LSS. Detta innebär, att ersättningen från Försäkringskassan upphör och att kommunen får stå för hela kostnaden. Inom funktionshindradeomsorgen finns många lokaler med mångårigt slitage. Underhålls- och reparationsarbeten kommer att bli nödvändiga inom kort, vilket kommer att belasta verksamhetens ekonomi. Arbetet kring ett avtal med flexibel arbetstidsmodell mellan Tierps kommun och Kommunal ska intensifieras. 107

108 Individ- och familjeomsorg Resultaträkning (tkr) Budget Utfall Avvikelse Utfall mot budget 2011 Avgifter & ersättningar Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Materialkostnader Tjänster Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar

109 Uppdrag Individ- och familjeomsorg, IFO, ska genom samverkan med andra aktörer medverka till att barn, ungdom och vuxna ska känna trygghet, vara delaktiga, öka sina kunskaper och ges möjlighet till personlig utveckling. Individ- och familjeomsorg ska även öka kommuninvånarnas möjligheter till utbildning och arbete, ge vuxna kommuninvånare stöd och vård av missbruk/beroende, familjerådgivning och stöd inom social psykiatri samt arbeta för nyanländas integration, med tonvikt på den kompetens som de behöver för ett aktivt deltagande i samhälls- och arbetslivet. Kommunens mål Verksamhetens övergripande mål Framgångsfaktorer Mått Kund Förstärk den positiva bilden av kommunen. Ökat nöjd kund-index. Skapa värde för kunden genom trygghet, respekt, inflytande, kontinuitet, tillgänglighet och professionellt bemötande. Mäta, utvärdera och jämföra med andra Generellt förebyggande arbete. Tidiga insatser. Individuellt anpassat stöd. Nöjd kund-index 85 % Minska antalet klagomål och avvikelser. Bättre resultat i öppna jämförelser. Färre ej verkställda beslut. Antal aktiviteter och deltagande med förebyggande insatser. Process Utveckla effektivare arbetssätt. Systematiskt kvalitetsoch verksamhetsutvecklingsarbete för en hållbar utveckling. Identifiera och kartlägga processer som skapar värde för kunden och leder till ökad effektivitet. Öppna jämförelser. Antal dokumenterade nya och reviderade processkartläggningar och rutiner. Jämförelse av verksamhetens resultat med uppgifter i öppna jämförelser. Antal externa samverkansaktiviteter och metoder. Medarbetare Öka engagemanget. Ökat nöjd medarbetarindex. Minska sjukfrånvaron. Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas. Aktivt rehabiliteringsarbete. Nöjd medarbetarindex 90 % Låga sjukskrivningstal. Minskad personalomsättning. Antal utbildningstillfällen. Ekonomi Öka det ekonomiska ansvarstagandet. Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Ekonomisk balans inom de olika verksamhetsområdena. En flexibel organisation. Personalplanering i ett större perspektiv. Budgetföljsamhet. Kostnadsmedvetenhet. Ekonomiskt ansvarstagande och allas ansvar för en hållbar ekonomi. Jämföra kostnad/intäkt över tiden och med andra. Budgetavvikelse och grad av måluppfyllelse. Analys av budgetavvikelser med kort- och långsiktiga åtgärder. Effektivare energianvändning. Regelbundna uppföljningar enligt plan. 109

110 Analys av årets verksamhet Kund: Verksamheterna inom familjecentralen har utvecklats utifrån att nya behov av insatser har framkommit. Familjebehandlarna har erbjudit en ny gruppverksamhet, Skilda världar, till barn med separerade/skilda föräldrar. Öppenvård missbruk har tagit fram material för att verkställa ungdomstjänst för de ungdomar, som dömts till detta. Resultatet kommer att utvärderas under första halvåret Samverkan med Sociala enheten, nattvandrarna, Kultur och Fritid samt skolan har upprättats för att synliggöra och fånga upp ungdomar i riskzonen samt för att vara ett synligt stöd för ungdomar under storhelger. Syftet är att ge en ökad känsla av trygghet för vuxna och ungdomar. Personalens upplevelse är att de blir väl mottagna av ungdomarna som de möter, och att dessa känner trygghet i att de finns tillgängliga. Under 2012 har IFO Öppna stödinsatser samlat all missbruksvård på Nätverkshuset (träffpunkten, boendestöd och beroendeterapi) där även Tierpsmodellen 2.0 är lokaliserad. Samlokaliseringen har gett positiva effekter för kunderna, som kan träffa flera olika stödpersoner under samma tak. Familjerådgivningen har under första halvåret 2012 upphandlats av Söderstöd AB i Uppsala. Förändringen har medfört, att kommuninvånarna numera måste åka till Uppsala, för att erhålla insatsen. Det har inte inkommit några klagomål avseende detta. Antalet besök har dock minskat efter upphandlingen, vilket kan bero på att kommuninvånare avstår på grund av resorna. Samarbete har även utvecklats med särgymnasiet, för att informera om föräldraskap och de stödmöjligheter som finns. En spädbarnsdocka har införskaffats gemensamt med habiliteringen och SUF kunskapscenter, för att i ett tidigt stadium kunna identifiera hjälp- och stödbehov i föräldraskapet. Målet är att minska tonårsgraviditeter och att blivande föräldrar med funktionsnedsättning tidigt ska ta emot det stöd som finns. Under 2012 startades ett projekt för ensamkommande flyktingbarn, 18+. Verksamhetens uppdrag var att ge fortsatt stöd till ungdomar, som har flyttat från HVB Bergis till egna lägenheter. Ungdomarna får socialt stöd och stöd/information, för att komma vidare till egenförsörjning och fortsatt integrering i samhället. Kundenkät och diskussioner med ungdomarna visar att ungdomarna som omfattas av verksamheten är nöjda med det stöd de får från 18+ verksamheten. Den nya verksamheten är idag permanentad. Socialstyrelsens tillsynsrapporter påvisade vissa brister på Bergis kring dokumentation och olika typer av information. Dessa brister är i dag åtgärdade. Rådhusallén 11, som tidigare var stöd-/utslussningsboende för personer med missbruksproblem, har avvecklats. Avvecklingen har medfört att det idag är svårare att finna bostad för kommuninvånare med missbruksproblem och som inte kan få egna bostadskontrakt. Sociala enheten och IFO undersöker alternativa boenden för dessa klienter. Process: Tierps kommun genomförde en omorganisation vid årsskiftet 2011/2012 och enheten IFO skapades av de öppna insatser som tidigare tillhörde RCB och RCV. Nya processer och rutiner har utvecklats under året, för att skapa tydlighet i organisationen. Under första halvåret 2012 har IFO, tillsammans med Sociala enheten, bokat in kontinuerliga möten, för att utveckla rutiner gällande hantering av insatser samt för att tydliggöra respektive enheters roller och uppdrag. Vinterns och vårens möten har upplevts mycket positivt av båda enheterna och skapat större samförstånd i samverkansfrågor. Socialpsykiatrin har börjat arbeta med Samordnad Individuell Plan, SIP, för de kunder, som behöver detta. Under 2012 medverkade personalen vid nio SIP-möten. Inom Öppenvården Missbruk har 110

111 terapeuterna deltagit i några SIP-planeringar. Personalen upplever att SIP är ett bra verktyg för att skapa klarhet i bland annat ansvarsfrågor kring klienten. Café Björken, som tidigare låg inom Funktionshindradeomsorgen, har flyttats över till IFO. Öppettider samt utbud har lämnats oförändrade, då det inför öppningen varit mycket frågor och oro från kunder kring eventuella förändringar. Trots många farhågor fungerar verksamheten bra idag och personalen upplever caféet som en bra och trevlig arbetsplats, där de har god kontakt med kommuninvånare. Familjehemsenheten har flyttats från IFO till Sociala enheten. Omorganisationen är en följd av analys av familjehemskonsulternas arbetssituation. Analysen visade att möjligheterna till god samverkan och flexibel organisation hade försämrats efter årsskiftet. Flytten från IFO till Sociala enheten ökar möjligheterna till att bistå familjehemsenheten med stöd från socialsekreterarna. Uppdraget att genomföra Samarbetssamtal har förts över från Familjerätten på Sociala enheten till familjebehandlarna på IFO för att säkerställa att samtalen sker på opartiskt sätt. Familjerätten har idag möjlighet att ta ställning till samtalsresultat, utan att själva ha varit delaktiga i samtalen, vilket upplevs som mycket rättssäkert och positivt av alla parter. Tierpsmodellen, som var ett tvåårigt projekt, avslutades under augusti Syftet med projektet har varit att rehabilitera unga personer år som lever i psykisk ohälsa, så att de kommer närmare arbetsmarknaden och egen försörjning. Resultatet visar att 46 % har kommit vidare till studier eller arbete och att samtliga deltagare och aktörer upplever positiva effekter av projekttiden. IFO samarbetar, tillsammans med Arbetsförmedlingen i Tierp, med två projekt, vars syfte är att stödja ungdomar år och personer med funktionshinder (Jobbvalet) till att komma närmare arbete eller studier. Deltagarna får stöd under sex månader och resultatet visar att 62 % av åringarna, efter projektavslut, har fått arbete eller studerar (projektmål 60 %). Inom Jobbvalet ska 10 % ha någon form av sysselsättning utifrån sin egen arbetsförmåga. 10 personer har avslutat projektdeltagandet och två av dessa har fått arbete eller börjat studera, vilket motsvarar 20 %. PWC genomförde en genomlysning av verksamheten ensamkommande flyktingbarn under december månad. Uppdraget var att kartlägga, analysera och synliggöra eventuella brister samt utvecklingsområden, som ska åtgärdas/genomföras under Medarbetare: Sjukfrånvaron inom IFO:s verksamheter ligger på 2,99 %. På grund av genomförd omorganisation är det svårt att jämföra Individ- och familjeomsorgens redovisning mellan åren 2011/2012. IFO har idag totalt 56,64 årsarbetare. Av dessa har Bergis 18+ verksamhet nyanställt 2,25 tjänster. Projekten Tierpsmodellen, Jobbvalet och år utgör tillsammans 7,75 tjänster, varav 2,5 tjänster är nyrekryterade under året. Samtliga projektanställningar bekostas av externa medel. Ekonomi: På grund av genomförd omorganisation är det svårt att jämföra Individ och familjeomsorgens redo- visning mellan åren 2011 och IFO redovisar ett underskott på 846 tkr Orsaken är att delar av årets intäkter för flyktingverksamheten har använts till att boka bort uppbokade intäkter 2011, som inte har influtit. Hela underskottet för personalkostnader är hänförligt till arbetsmarknadsåtgärder. Kostnadsökningen har dock kompenserats med ökade intäkter. 18+ verksamheten, som startades under året, var obudgeterad. Kostnaden beräknades till 750 tkr och den faktiska kostnaden blev 638 tkr. Verksamheten har under året arbetat med åtgärder för att uppnå budget i balans, t ex genom ökat samarbete mellan de olika verksamheterna, samlokalisering och avveckling av Rådhusallén. Stor 111

112 restriktivitet för användande av timvikarier, fyllnadstid och övertid samt noggranna riskbedömningar har gett en kostnadseffektivisering inom samtliga verksamheter. Måluppfyllelse - god ekonomisk hushållning Mål Kund Kunderna upplever, att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Nöjd kundindex 85 %. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Kundundersökning inom IFO:s verksamheter visar Nöjdkundindex på mellan %. Process Systematiskt kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbete för en hållbar utveckling. Egenkontroll för systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten genom jämförelse av verksamhetens resultat med uppgifter i öppna jämförelser. Medarbetare Minst 90 % av medarbetarna uppger att de trivs på jobbet. Minska sjukfrånvaron till 5 %. Målet är delvis uppfyllt. Det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs inom ÄO och FHO saknas för IFO under 2012 och är ett prioriterat utvecklingsområde Analysen visar, att ett flertal områden inom IFO behöver utvecklas. T ex förbättringsarbete, som en följd av genomlysningen av verksamheten för ensamkommande flyktingbarn, förbättringsarbete i VIVA-systemet samt tydliggörande av gemensamma mål och samverkansarenor med interna och externa partner. Målet är delvis uppnått. Verksamheten deltar i Öppna Jämförelser, Kostnad per Brukare. Arbetet med att utarbeta, utveckla och implementera ett enhetligt ledningssystem fortgår. Här finns ett stort förbättringsutrymme. Målet är inte uppflyt. Bedömningen utgår från en konflikt inom Bergis och omorganisationen, vilket sannolikt har medfört dåligt arbetsklimat. Målet är uppfyllt. Sjukfrånvaron på IFO ligger på 2,99 %, varav 15,21 % utgör långtidssjukfrånvaro. IFO fortsätter att arbeta för ett aktivt rehabiliteringsarbete. Ekonomi Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Målet är uppfyllt. Enligt KS-beslut flyttades 1 mnkr från IFO till Sociala enheten, vilket har påverkat resultat negativt till ett underskott på motsvarande belopp. IFO har arbetat intensivt med kostnadseffektiviseringar genom bland annat: - Avveckling av Rådhusallén - Samlokalisering av Nätverkshuset och 18+ verksamheten - En gemensam resursplanering och ökat samarbete. - Ökad personalrörlighet. - Fortsatt restriktivitet för användande av timvikarier, fyllnadstid och övertid. - Rutin har upprättats för att säkerställa, att Tierps kommun söker och får in alla medel från Migrationsverket. 112

113 Måluppfyllelse - andra övergripande verksamhetsmål Mål Kund IFO ska vara lyhörd och arbeta för flexibla lösningar. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. IFO har tre olika samarbetsprojekt tillsammans med Arbetsförmedlingen i Tierp. Projekten riktar sig till tre olika målgrupper: personer med psykisk ohälsa, unga arbetslösa och personer med funktionshinder. Samtliga projekt har nått beslutade projektmål/effektmål. IFO har utökat verksamheten för ensamkommande flyktingbarn, 18+ verksamheten, för att förbättra stödinsatser i den fortsatta integrationsprocessen. 18+ verksamheten kommer från den 1 januari 2013 att ingå som en ordinarie verksamhet inom IFO. Uppföljning av ej verkställda beslut. Process Öka kvaliteten och optimera resursutnyttjandet. Medarbetare En långsiktig och strategisk kompetensutvecklingsplan för samtliga yrkeskategorier. Möjlighet till ökad sysselsättningsgrad. Målet är uppfyllt. 5 beslut har rapporterats till Socialstyrelsen med verkställighetstid överstigande 90 dagar. Samtliga ärenden gällde kontaktpersoner. 3 personer tackade nej till erbjudna kontaktpersoner. 2 personer hade speciella behov, vilket försvårade och fördröjde rekryteringen. Målet är delvis uppfyllt. Ledningens bedömning är, att gemensam resursplanering med stödsystemet Time Care Pool kommer att effektivisera personalresurserna. Införandet av stödsystemet har inletts. Sammanslagningen av personal i 18+ och Bergis under jul och nyår föll så bra ut, att den permanentas. Det finns ett bra samarbete med skolan, vilket visar sig genom tidig kontakt från skolan vid avvikelser från den planerade studieplanen samt ett skyndsamt åtgärdsmöte mellan skola, socialtjänst och Bergis. IFO har kartlagt brister och utvecklingsområden i VIVA, för att kunna effektivisera och säkerställa flödesproceser. Utvecklingsområdena i VIVA är presenterade för VIVA-ansvarig och åtgärder förväntas under Målet är inte uppfyllt. Arbetet med inventering av kompetensutvecklingsbehovet har pågått genom utvecklingssamtal. Målet är uppfyllt. Idag arbetar all personal, som önskar heltid, på heltid. Ekonomi Ekonomi i balans inom de olika verksamhetsområdena. Målet är ej uppfyllt. Nätverkshuset Familjecentralen Social psykiatri Arbetsmarknadsenheten Rekryterarenheten Ensamkommande flyktingbarn och 18+ verksamhet Verksamhetschef Produktionschef Övrigt - 19 Totalt

114 Redovisning av budgetdirektiv Stärka det första intrycket Arbete med broschyrer och webbmaterial innehållande information om verksamheterna har påbörjats och ska färdigställas under Skapa förutsättningar för heltidstjänster Idag arbetar all personal, som önskar arbeta heltid, 100 %. Effektivisera lokalutnyttjandet Lokalutnyttjandet ses över kontinuerligt. IFO har flyttat in tre nya verksamheter på Nätverkshuset: Personligt ombud, Träffpunkten Missbruk och 18+ verksamheten. Barn- och familjebehandlarna har flyttat från Nätverkshuset till Familjecentralen. Prioritera åtgärder som minskar energianvändningen Alla verksamheter minskar energianvändandet genom enkla åtgärder. Öka kostnadseffektiviteten En flexibel organisation. Samverkan och samarbete internt och externt. Metodutveckling med hjälp av IT-lösningar, VIVA. En ökad personalrörlighet med en högre grad av samplanering, för att optimera personalresursanvändandet. Samverkar med AF, Vårdcentral, Närpsykiatri och FK rehabiliteringsåtgärder, för att stödja kommuninvånare, som lever i utanförskap, för att komma närmare arbetsmarknaden. Kartlägga och analysera möjligheten att verkställa ledsagarinsatser via bemanningspoolen. Öka tillgängligheten God tillgänglighet genom att sprida både skriftligt och webbaserat informationsmaterial, som beskriver IFO:s tjänster och insatser. Tydlig information om kommunens klagomålshantering. Skapa god kunskap om vilka önskemål/behov om öppettider kommuninvånarna har för träffpunktsverksamheter och anpassa dessa utifrån IFO:s resurser. Mått S j u k f r å n v a r o % T o t a l t K v in n o r M ä n S ju k f r å n v a r o å r 3, , , v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 0, , , S ju k f r å n v a r o å r 2, , , v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 9, , , S ju k f r å n v a r o 5 0-3, , , v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 2 1, , , T o t a l S ju k f r å n v a r o 2, , , v a r a v lå n g t id s ju k f r å n v a r o 1 5, , , Kommentar: Jämförelsedata saknas för 2011 på grund av omorganisation. 114

115 A n t a l å r s a r b e t a r e T o t a l t K v in n o r M ä n Å l d e r s g r u p p å r 3, , , Å l d e r s g r u p p å r 1 0, , , Å l d e r s g r u p p å r 1 5, , , Å l d e r s g r u p p å r 1 4, , , Å l d e r s g r u p p 6 0 å r - 1 1, , , T o t a l t a n t a l a n s t ä l l d a 5 6, , , Kommentar: Jämförelsedata saknas för 2011 på grund av omorganisation. Under 2012 har IFO nyrekryterat 5,75 årsarbetare, varav 1,5 tjänster avser nya projektanställningar, 2,25 tjänster utökning av verksamheten ensamkommande flyktingbarn 18+ och 2 tjänster utökning av boendestöd inom socialpsykiatrin (tidigare hade dessa bemannats av tim- och visstidsanställda). Minskning av 3 årsarbetare: Vid överflyttningen av Familjehemsverksamheten till Sociala enheten överfördes 2 årsarbetare från IFO. En heltidstjänst återrekryterades inte, eftersom personen avslutade sin anställning vid IFO. Rekryterarenheten - Antal aktuella insatser A n t a l b e s l u t K o n t a k t p e r s o n e r b a r n & v u x n a * * a v s e r L S S K o n t a k t f a m ilj 35 U m g ä n g e s s t ö d 2 u p p g if t s a k n a s L e d s a g a r e, b a r n & v u x n a A v lö s a r e, b a r n & v u x n a 6 1 S t ö d f a m ilj 9 u p p g if t s a k n a s B o s t a d s s o c ia la k o n t r a k t / lä g e n h e t d ä r k o m m u n e n in n e h a r h y r e s a v t a le t Kommentar: Insatserna avser beslut enligt både SoL och LSS. Jämförelsestatistik saknas till viss del. Familjerådgivning ja n - a u g A n t a l p a r / f a m ilje r A n t a l s a m t a l Kommentar: Under 2012 fick 29 familjer med totalt 41 barn stödinsatser i form av familjerådgivning. Jämförelsedata saknas för helåret Familjecentralen - Familjecoach G e n o m s n i t t l i g t d e l t a g a n d e / m å n F a m ilje r s o m f å t t f ö r ä ld r a u t b ild n in g 4. 9 F a m ije r i C a f é - v e r k s a m h e t R å d & s t ö d S u m m a Kommentar: Föräldrautbildning och Råd- och stöd verksamhet erbjöds inte 2011, varför jämförelsestatistik saknas. 115

116 Familjecentralen - Ärenden hos Familjebehandlarna A n t a l ä r e n d e n i g e n o m s n i t t / m å n 2012 F r å n S o c ia la e n h e t e n 15 R å d & s t ö d 26 S a m a r b e t s s a m t a l ( m a j- d e c ) 5 S u m m a 46 Kommentar: Jämförelsedata saknas för Nätverkshuset - Öppenvård missbruk 2012 A n t a l n y a ä r e n d e n f r å n S o c ia la e n h e t e n 54 A n t a l n y a ä r e n d e n R å d & s t ö d 47 A n t a l u n g d o m a r i ö p p e n v å r d s b e h a n d lin g ( s n it t / m å n ) 50 Kommentar: Jämförelsedata saknas för Nätverkshuset - Öppenvård missbruk; Träffpunkten/Boendestöd K u n d e r s o m t a g i t d e l a v v e r k s a m h e t e n B e s ö k a r e p å T r ä f f p u n k t e n B o e n d e s t ö d Socialpsykiatri - Träffpunkt Skutan A n t a l b e s ö k Kommentar: Besöksbortfall beror till stor del på att 18 besökare har varit i praktik via Tierps kretsloppsservice och några har varit placerade på boende. Socialpsykiatri - Boendestöd A n t a l p e r s o n e r A n t a l b e v ilja d e t im m a r Kommentar: Ökning av antalet beviljade timmar med 84 % samt ökning av antalet kunder med 38 %. 116

117 Praktikplatser anordnade av IFO samt antal som har fått jobb efter praktiktiden T o t a l t K v i n n o r M ä n F å t t j o b b T o t a lt K v in n o r M ä n F å t t jo b b S o c ia la e n h t e n G r u n d lä g g a n d e v u x e n u t b ild n in g S F I E n s a m k o m m a n d e f ly k t in g b a r n F u n k t io n s h in d r a d e o m s o r g F a s å r J o b b v a le t U n g d o m s t jä n s t RCV R C V F M a t c h lin e S a m v e r k a n s p r o je k t A F S u m m a Kommentar: Typ av aktiviteter har ändrats under Resultatet visar, att antalet personer i praktik har ökat med 28 %, medan antalet som fått jobb har minskat marginellt. Projekt - Samverkan AF, Jobbvalet A v l u t a d e d e l t a g a r e e f t e r 6 m å n H e lt id s a r b e t e 1 S t u d ie r 1 Å t e r t ill F H O 2 Å t e r t ill S o c ia l e n h e t e n 4 Å t e r t ill A F 1 U p p f ö ljin g s a n s v a r e t å r 1 S u m m a 10 Kommentar: Projektet har haft 28 inskrivna deltagare under 2012, varav 10 personer är klara. 20 % har efter avslut gått vidare till arbete eller studier, vilket uppfyller målet på 10 %. 8 personer har återremitterats till den enhet, som de rekryterades från. Projekt - Samverkan AF, år A v l u t a d e d e l t a g a r e e f t e r 6 m å n H e lt id s a r b e t e 16 D e lt id s s t u d ie r 5 S t u d ie r 14 Å t e r t ill F H O 0 Å t e r t ill S o c ia l e n h e t e n 7 Å t e r t ill A F 13 U p p f ö ljin g s a n s v a r e t å r 1 S u m m a 56 Kommentar: Projektet har haft 84 inskrivna deltagare under 2012, varav 56 personer är klara. 62 % har efter avslut gått vidare till arbete eller studier, vilket uppfyller målet på 60 %. 21 personer har återremitterats till den enhet, som de rekryterades från. 117

118 Tierpsmodellen (första delen) Arbete 14 Studier 12 Praktik 4 Arbetsträning 1 Annan samverkan 9 Sjukskrivning 3 Övergång till annan rehabilitering 5 Föräldraledig 3 Social enheten 7 Flyttat 2 Summa 60 Kommentar: Projektet har haft 60 inskrivna deltagare, varav 2 har flyttat från kommunen under projekttiden. 46 % har efter avslut gått vidare till arbete eller studier. Målet 50 % var mycket högt satt och styrgruppens samlade bedömning är, att resultatet är mycket bra, med tanke på målgruppens svårigheter. Ensamkommande flyktingbarn N a t i o n a l i t e t A f g a n is t a n 7 4 E r it r e a 2 1 G h a n a 1 2 G u in e a 2 1 L ib y e n 1 0 N ig e r 1 1 M o n g o lie t 1 1 S o m a lia 1 3 S u m m a Kommentar: Största andelen ensamkommande flyktigbarn härstammar från Afghanistan enligt Migrationsverkets statistik. Totalt antal inskrivna i verksamheten per december År A s y l P U T T o t a l t V a r a v Sysselsättning för inskrivna ensamkommande flyktingbarn per december 2012 S t u d e r a r / a r b e t a r 2 S t u d e r a r 13 P r o je k t Kommentar: Samtliga ungdomar i verksamheten är inskriven i skolan. Två av dessa varvar skolgången med extraarbete. En av ungdomarna är inskriven i kommunens projekt

119 Utskrivna ensamkommande flyktingbarn 2012 F ly t t a t f r å n k o m m u n e n 4 F y llt 2 1 å r 1 E x t e r n p la c e r in g 1 A v s la g 1 Kommentar: Av de som flyttat från kommunen är alla i syselsättning i form av skolgång kombinerat med arbete i den nya kommunen. Den externa placeringen har skett på grund av säkerhetsskäl. Framtid För att förbättra kommunens service till kunder inom IFO krävs mer gemensamma analyser av kommuninvånarnas behov och kommunens resurser idag och i framtiden. Sociala enheten är en viktig uppdrags- och samarbetspartner, eftersom IFO:s verksamhet planeras utifrån det behov av åtgärder som bedöms av Sociala enheten. Utvecklingsområden Öppenvårdsinsatser inom missbruk, barn och ungdom har en mindre omfattning i jämförelse med andra kommuner enligt KPB. En slutsats av detta är, att det finns utvecklingsmöjligheter inom dessa områden. Samordning av boendestöd inom socialpsykiatri/stöd i boende och stöd till familjer med kognitiva problem med barn är i starkt behov av utökad verksamhet. En samordnad och utökad verksamhet skulle minska kommunens placeringskostnader för utredning och vistelse i externa verksamheter. Arbetsmarknadsåtgärder Utvärdera dagens projektverksamhet, för att bedöma om ett eventuellt permanentande av projekten. Undersökningar påvisar en stor samhällsekonomisk vinst i att bryta utanförskapet i ett tidigt skede. De projekt, som i dag bedrivs inom IFO, visar på en hög måluppfyllelse. Därigenom kan anses, att kostnaden för dessa är försvarbar ur en kommunekonomisk synvinkel. Redovisning av driftprojekt Projektnamn: Tierpsmodellen, förlängning Tierpsmodellen 2.0 Projekttid: , förlängning Medfinansiär: Samordningsförbundet Uppsala Län och Arbetsförmedlingen. Kortfattad projektbeskrivning: Projektet Tierpsmodellen var ett samarbete mellan Tierps kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstinget, som finansierades av Samordningsförbundet i Uppsala län. Projektet pågick i två år och syftade till att bryta den isolering, som ett utanförskap innebär. Deltagarna i projektet fick exempelvis hjälp med att skapa regelbundna rutiner för att få en fungerande vardag. En annan del av rehabiliteringen hjälpte deltagarna att bygga nätverk, kopplade till olika intresseverksamheter och myndigheter. Projektet har förlängts ytterligare 2 år och finansieras av AF i Tierp och Samordningsförbundet. Projektinnehållet är i stort sett samma som i den första delen. Tierpsmodellen B e l o p p i t k r T o t a l t t o m K o s t n a d e r I n t ä k t e r K o m m u n e n s n e t t o k o s t n a d Projektnamn: Jobbvalet Projekttid: Medfinansiär: AF Tierp 119

120 Kortfattad projektbeskrivning: Projektet är ett samarbete mellan Tierps kommun och Arbetsförmedlingen i Tierp. Projektet ska pågå i två år och syftar till att stödja personer, som är arbetslösa och som har någon form av funktionshinder, för att komma närmare arbetsmarknaden via arbete eller studier. Jobbvalet B e l o p p i t k r T o t a l t t o m K o s t n a d e r I n t ä k t e r K o m m u n e n s n e t t o k o s t n a d Projektnamn: år Projekttid: Medfinansiär: AF Tierp Kortfattad projektbeskrivning: Projektet är ett samarbete mellan Tierps kommun och Arbetsförmedlingen i Tierp. Projektet ska pågå i två år och syftar till att stödja arbetslösa ungdomar att komma närmare arbetsmarknaden via arbete eller studier. Samverkan AF år B e l o p p i t k r T o t a l t t o m K o s t n a d e r I n t ä k t e r K o m m u n e n s n e t t o k o s t n a d

121 AB Tierpsbyggen VD har ordet Antalet vakanser har fortsatt att minska på de flesta av de orter där bolaget har fastigheter och i Tierps tätort är kötiden 2-3 år. Den stora efterfrågan på lägenheter har medfört att bolaget under året byggt om en lokal till sju nya mindre lägenheter. Den förhandlade hyran blev naturligtvis högre än snitthyran i det befintliga beståndet men glädjande så hyrdes alla ut på mindre än en vecka. Årets underhållsåtgärder ökade återigen som planerat och dessutom kunde ytterligare 2 miljoner (utöver budget) användas till nödvändiga underhållsåtgärder. Företagets målsättning är även fortsättningsvis att avsätta mera pengar än föregående år på underhållsåtgärder. Det är ytterst angeläget att minska det eftersatta underhållet. För att ytterligare stärkas företagets kundfokus har en omorganisation genomförts under året. Förändringen har varit mycket positiv och det faktum att vi även infört läsplattor, för bl.a. mottagande av felanmälningar, gör att vi på ett effektivare sätt kan serva våra kunder. Styrelsebeslutet i början på 2013, att under 2013 påbörja nybyggnation av tre flerfamiljshus ( Kombohus ) med totalt 40 lägenheter är en ny situation för bolaget. Förhoppningsvis är detta bara början på en fortsatt positiv utveckling av bolagets fastighetsbestånd. Det är med glädje jag ser att AB Tierpsbyggen, förändrats till ett utvecklande, nyskapande allmännyttigt bolag som tillgodoser behoven av boenden i kommunen, på kundernas villkor, på bästa sätt. Roger Kjettselberg VD 121

122 Årsredovisning Styrelsen och verkställande direktören för Aktiebolaget Tierpsbyggen avger härmed följande årsredovisning för verksamhetsåret 1/1-31/ Förvaltningsberättelse (Siffror inom parentes avser motsvarande tidpunkt föregående år) Styrelse Styrelsen har haft följande sammansättning: Ordinarie ledamöter utsedda av Tierps kommun Bengt-Olov Eriksson, ordförande, Månkarbo Daniel Blomstedt, vice ordförande, Tierp Siri Lindblom, Söderfors Gunnar Jansson, Karlholmsbruk, Anders Gejke, Tierp Styrelsesuppleanter utsedda av Tierps kommun Villy Wahlström, Karlholmsbruk Anna Zmudzin-Ågren, Tierp Kenneth Gunnarsson, Söderfors, Lars-Göran Birkehorn Karlsen, Tobo Erik Kolm, Tierp, Verkställande direktör Roger Kjettselberg Revisorer Revisorer valda av bolagsstämman Ulrica Toivonen, ordinarie revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Lars Kylberg, revisorssuppleant, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Lekmannarevisorer Bo Sandström, ordinarie Eivor Johansson, suppleant Information om verksamheten Vision AB Tierpsbyggens vision är att vara kundens självklara val för bostäder och lokaler samt vara ett attraktivt alternativ till storstadsboende. Affärsidé AB Tierpsbyggen skall genom ett gott entreprenörskap och ett kundorienterat arbetssätt hyra ut och förvalta bostäder och lokaler. Verksamhetspolicy för AB Tierpsbyggen AB Tierpsbyggen har till uppgift att fullgöra Tierps kommuns bostadspolitik, medverka i kommunens strävan att fullfölja sin vision och på uppdrag förvalta eller utföra tillsyn på kommunens fastigheter. Vi ska genomföra detta uppdrag på ett sätt som bidrar till att skapa en långsiktigt hållbar livsmiljö grundad på resurshushållning och kretsloppstänkande samt att hålla en hög kvalitetsnivå i service och förvaltning. Vi skall i hela vår verksamhet följa av styrelsen antagna policydokument. Utöver detta skall nedanstående punkter och förutsättningar följas. Kund Process Kunden skall alltid stå i centrum. Samverka med våra hyresgäster och våra uppdragsgivare. Ständigt förbättra, utveckla och följa upp verksamheten. Sträva efter att minska bolagets negativa miljöpåverkan. Samverka med våra leverantörer och tillse att våra krav efterlevs. Följa tillämpliga lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som är tillämpliga på verksamhetens processer och aktiviteter. 122

123 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Årsredovisning 2012 Personal Ekonomi Verksamhet Utbilda, motivera och engagera vår personal till delaktighet och personligt ansvarstagande för verksamheten. Aktivt arbeta med motions- och friskvårdsprogram. Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt. Så långt det är ekonomiskt möjligt och tekniskt genomförbart låta kvalitetsmiljö- och arbetsmiljöhänsyn genomsyra vår verksamhet och våra beslut. AB Tierpsbyggen är ett, av Tierps kommunfastigheter, helägt bostadsföretag. Fram till ägde Tierps kommun samtliga aktier i AB Tierpsbyggen men i och med en nyemission i Tierps kommunfastigheter AB tillfördes samtliga aktier i AB Tierpsbyggen till bolaget. Tierpsbyggen är medlem i Sveriges allmännyttiga bostadsföretags organisation SABO samt fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation Fastigo. Bolaget är även delägare i Husbyggnadsvaror HBV förening u.p.a. och medlem i Tierps Företagare. Företaget äger och förvaltar totalt st. ( ) bostadslägenheter med en yta uppgående till m2, varav m2 var uthyrningsbar , samt m2 uthyrningsbar lokalyta. I lokalytan ingår bostäder i grupp- och äldreboenden med en yta på m2, där lokalerna blockhyrs av Tierps kommun. I övrigt var 31 st. bostadslägenheter i genomsnitt ej uthyrningsbara av olika anledningar under året. Ett flertal av dessa bostäder var drabbade av vattenskador. Fastighetsinnehav se s. 26. Bolagets fastigheter finns på 12 av kommunens orter. Knappt hälften av bostadslägenheterna finns i Tierp där också bolagets centrala administration finns. Företaget har även förvaltat huvuddelen av Tierps kommuns fastigheter på m2, där uppdraget varit att utföra den inre fastighetsskötseln. Uthyrning Bostäder Det genomsnittliga antalet outhyrda bostadslägenheter under 2012 uppgick till 36 st. eller 2,1 % (53 st. 3,1 %). Det var 39 st. färre än målet för 2012 på 75 st. Antalet tomma bostadslägenheter har minskat något under året, från 44 st. vid årets ingång till 32 st. vid utgången av året. Efterfrågan på bostäder har ökat och på de flesta orter överstiger för närvarande efterfrågan utbudet Antal lediga bostadslägenheter i genomsnitt Antal lediga bostadslägenheter under 2011 Omflyttningen har varit i genomsnitt 21 % (22 %). Det var i nivå med rikets genomsnitt. Vakansförändringarna på respektive ort har varit relativt små mellan december 2011 och december Undantaget är Karlholmsbruk där antalet lediga bostäder minskat med 40 % på ett år. Trots detta är Karlholmsbruk fortfarande den ort som har högst antal tomma bostadslägenheter , 12 st., vilket var 6,4 % (10,5 %) av antalet uthyrningsbara lägenheter på orten. Sedan 2005 har antalet vakanta lägenheter i Karlholm minskat med ca

124 80 %. För samtliga övriga orter var de flesta bostäder uthyrda och i många fall är köerna långa. Antal lediga bostadslägenheter per ort 31 december respektive år Lövstabruk Edvalla Västland Skärplinge Karlholm Månkarbo Mehedeby Kyrkbyn Örbyhus Tobo Söderfors Tierp Vakansgraden har fortsatt att vara låg under inledningen av 2013 och genomsnittligt antal tomma bostadslägenheter för det två första månaderna var 33 st. (41 st.). Efterfrågan är fortsatt god och förutsättningarna att uppnå målet på 55 st. tomma bostäder under 2013 bedöms som mycket goda. Lokaler Kostnaden för vakanta lokaler under 2012 blev 0,4 Mkr lägre än budget. Den genomsnittliga vakansgraden var 3,2 % (1,9 %). Efterfrågan på lokaler har varit hög under året och bedöms som fortsatt god under Flera lokaler som varit outhyrda under en längre tid kommer att bli föremål för uthyrning under Lokaler på Palmgatan i Tierp som tidigare varit butik byggs om för hemtjänsten. I Karlholm planeras ombyggnationer av lokaler, där en stor del varit outhyrd en längre tid, till hemtjänsten och till daglig verksamhet. Även lägenheter iordningställs till servicelägenheter för funktionshindrade ungdomar som bor hemma och har fått ett biståndsbeslut på eget boende. Biblioteket i Karlholm byggs om till dagcentral med dagligverksamhet för dementa. Kostnad för outhyrt Uteblivna hyresintäkter p.g.a. outhyrda bostadslägenheter uppgick till 4,1 Mkr (4,4 Mkr) och för outhyrda lokaler till 1,2 Mkr (0,7 Mkr). Hyresrabatter Uteblivna intäkter p.g.a. rabatter till hyresgästerna minskade med -27 % (-13 %) jämfört med Rabatter till bostadshyresgäster uppgick till 1,7 Mkr (2,3 Mkr) medan rabatter till lokalhyresgäster uppgick till 0,2 Mkr (0,3 Mkr). Störst minskning fanns avseende ungdomsrabatterna som minskade med - 0,6 Mkr, motsvarande 33 %. Bolagets avsikt är att, om möjligt, fortsätta att minska rabatterna men samtidigt, om behov uppstår, kunna använda rabatter för att öka eller behålla antalet uthyrda bostäder och lokaler. Viktiga händelser Energioptimering Effekterna av personalomsättning på chefsnivå och omorganisationen 2011 gav tyvärr även ett negativt avtryck på inledningen av Det medförde att energiarbetet fick fokuseras på att färdigställa påbörjade projekt och det löpande energiarbetet, på bekostnad av nya projekt. Från och med 2013 har en ny organisation 124

125 färdigställts för att effektivisera verksamheten. Målsättningen är att genomföra 3 4 st. energioptimeringsprojekt i bolagets fastigheter under Stambyten och övrigt underhåll Arbetet med relining av VA-ledningar har fortsatt i tre fastigheter under året. Det har inneburit både mindre obehag för hyresgästerna i form av snabbare åtgärdstider och lägre kostnader jämfört med ordinarie stambyten. Bland övriga större åtgärder kan nämnas: Byte av garageportar. Ombyggnation av 4 st. hissar. Byte av entreportar. Asfaltering. Utbyte av entredörrar. Målning av trapphus. Målning och i förekommande fall utbyte av träpanel Renoveringar av betongkonstruktioner på balkonger och loftgångar Byten av yttertakstätskikt Byten av värmeväxlare Satsningar har även skett i enlighet med önskemål från hyresgästerna i den årliga hyresgästenkäten beträffande bl.a. åtgärder i tvättstugor och avseende trygghetsfrågor. Exempel på detta är: Byten av utomhusbelysningar till energieffektiva LED-armaturer. Arbetet kommer att fortsätta under Renoveringar av tvättstugor med byte till nya energisnåla tvättmaskiner och torkutrustningar Utbyte av låssystem i flera områden. Hyresförhandling Hyresförhandlingarna avseende 2013 års hyror genomfördes vid fyra tillfällen mellan och Bolaget hade yrkat på en höjning med 2,95 %. Överenskommelsen innebar att hyrorna höjdes fr.o.m med 1,9 %. Detta innebär en beräknad inkomstförstärkning med ca 2,0 Mkr för Anledningen till yrkandet var flera. Bolagets fastigheter har ett stort underhållsbehov. Trots att resurserna till underhåll nästan tredubblats de senaste åren är underhållsbehovet ökande och flera åtgärder, som t.ex. stamrenoveringar och takbyten, måste kontinuerligt genomföras för att inte fastigheterna ska lida skada som leder till ännu högre kostnader. Hyresgästbarometern, som genomförs årligen visar att de viktigaste områdena som hyresgästerna tycker ska prioriteras är standard och underhåll av bostäderna, bättre värme och ventilation samt åtgärder för att förbättra den yttre miljön. Dessa områden är också prioriterade av AB Tierpsbyggen och för att tillgodose hyresgästers önskemål måste mer pengar läggas på detta. För 2013 har ytterligare medel avsatts för underhåll och investeringar i fastigheterna, 20,0 Mkr (17,1 Mkr) för underhåll och 33,3 Mkr (21,4 Mkr) för investeringar. Generellt fortsätter bolagets kostnader att öka där energikostnaderna ökar snabbast. För att möta kostnadsökningarna och samtidigt hålla hyresnivån på en acceptabel nivå har bolaget sedan några år tillbaka påbörjat ett omfattande energieffektiviseringsarbete. Företaget är också med i SABOs Skåneinitiativ som innebär att energianvändningen hos de anslutna fastighetsbolagen ska minskas med 20 % mellan 2007 och Boinflytandeavtalet med Hyresgästföreningen Arbetet i den utvecklingsgrupp som jobbar med boinflytandeavtalet som bas har fungerat bra kommer gruppen att fortsätta jobbet med för att få igång samarbetet mellan Bovärdar och Hyresgästföreningens lokalavdelningar. Projektet Rättvisare hyra fortsätter med projektering och tidsplan. Det är ett projekt för att sätta rätt hyra som avspeglar hyresgästernas gemensamma värderingar om vad som är god kvalitet i bostaden och i bostadsområdet. En korrekt satt hyra är viktig för att skapa större rättvisa mellan hyresgäster, men också för att utveckla hyresrätten som boendeform genom att underlätta prissättningen av ett mer varierat utbud. Ett nytt tillvalsystem håller på att tas fram och beräknas att tas i drift under

126 Trygghetsboende på Björken Vid Palmgatan i Tierp, Björken, finns 48 st. bostäder som redan idag uppfyller kraven för trygghetsboende. Där tillhandahåller företaget en högre servicenivå samt erbjuder en gratis timme för enklare hjälp med att t ex. sätta upp tavlor och liknande i samband med inflyttning. Friskvård Den totala sjukfrånvaron minskade under 2012 till 5,9 % (7,6 %) eller med andra ord hade bolaget 94,1 % i frisknärvaro. Korttidssjukfrånvaron var 1,9 % (2,1 %) och långtidssjukfrånvaron 4,0 % (5,5 %). Friskvårdsaktiviteter samt massage har genomförts som tidigare år. Företaget genomförde en hälsoundersökning 2012 för samtliga anställda som var 50 år eller äldre. Utöver det görs hälsoundersökningar för alla nyanställda. Verksamhetsstyrning AB Tierpsbyggens verksamhetssystem är certifierat enligt SS-EN ISO 9001:2008 och SS-EN ISO 14001:2004. Företagets verksamhetssystem har granskats av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Marknad/Marknadssatsningar Genom kontakter med bostadssökande, mässdagar och med andra kontakter som bl.a. bostadsbolag bekräftas att bolagets långsiktiga satsning på Tv-reklam ger resultat. Med det som grund har denna typ av marknadsföringsinsatser fortsatt under Tv-reklamen i TV4-Uppland och Sjuan har fortsatt under året med inriktning på produktreklam. Marknadsföringsinsatserna har även omfattat: Sponsring av Tierps Volley (där herrlaget spelar i elitserien och deras satsning på ungdomar), Tierp Hockey (div. 1), Strömsbergs IF (div. 2 fotboll), Tierps IF Damfotboll och andra föreningar i kommunen med inriktning på ungdomsverksamhet. Sponsring av drogförebyggande arbete i kommunens skolor. Sponsring av projektet Tryggt och snyggt i Tierps kommun samt Ungdomsnätverket. Detta bl.a. för att minska klotter och skadegörelse. Sponsring av Ung Företagssamhet. Annonsering i olika media. Ett informationsblad till hyresgästerna 4 ggr/år. Sponsring till handikapporganisationer. Sponsring till Kvinnojouren. Annons i natur och miljöpärmen- ett läromedel i miljö för mellanstadiet. Sponsring till kommunens skolor för att öka trafikmedvetandet. Resultatöversikt Resultatutveckling Verksamhetsåret har lämnat ett överskott på 4,2 Mkr (5,9 Mkr). Rörelseresultatet har minskat med 2,6 Mkr till 27,1 Mkr (29,7 Mkr). Omsättningen har ökat med 5,6 Mkr (3,3 Mkr). Omsättningen påverkas av att 0,5 Mkr aktiverats, i nyproducerade anläggningstillgångar, avseende eget nedlagt arbete. Hyresintäkterna ökade med 3,9 Mkr (5,8 Mkr), i huvudsak med anledning av minskade vakanser och hyreshöjningen för 2012 på 2,50 % avseende bostäder. Övriga rörelseintäkter ökade med 1,7 Mkr främst p.g.a. ökad extern försäljning av fastighetsförvaltning. Under året har fem personer anställts för att arbeta med de kommunala fastigheterna som Tierpsbyggen förvaltar sedan tidigare men där bolaget nu fått ett utökat ansvar när det gäller drift och underhåll. Fr.o.m. 1 februari 2013 tar ett nybildat bolag, Tierps kommunfastigheter AB, över det totala ansvaret för de flesta av kommunens fastigheter, t ex skolor och fritidsanläggningar och blir därmed motpart till Tierpsbyggen. Det innebär att drift, underhåll, investeringar och uthyrning kommer att skötas av Tierpsbyggens personal. 126

127 Garage och motorvärmare 1 % (1 %) Lokaler 25 % (26 %) Fördelning av intäkter 2012 Kostnaden för underhåll uppgick till 19,6 Mkr (15,2 Mkr) medan reparationerna kostade 9,3 Mkr (10,1 Mkr). Av underhålls- och reparationskostnaderna avsåg 17,6 Mkr (14,0 Mkr) måleri-, byggnads- och golvarbeten, 4,3 Mkr (4,7 Mkr) VS-arbeten och 2,6 Mkr (3,0 Mkr) vitvaror. Bolagets ambition är att fortsätta att öka underhållsåtgärderna och för 2013 har 20,0 Mkr (17,1 Mkr) budgeterats. Reparationer och underhåll M kr Tot a l t M å l e r i, by gg oc h gol v VS Vi t v a r or Öv r i gt Externa uppdrag 3 % (1 %) Övriga intäkter 2 % (2 %) Bostäder 69 % (70 %) ökade med 11,1 % (-10,8 %). Se vidare nedan, avsnittet taxebundna- och uppvärmningskostnader. Övriga externa kostnader minskade med 1,8 % (- 15 %) och uppgick till 21,2 Mkr (21,6 Mkr). Medan kostnaderna för fastighetsförvaltning ökade med 1,1 Mkr skedde en minskning på i huvudsak konsultkostnader och inhyrd personal som stod för 1,4 Mkr av minskningen. Kostnaderna för försäkringsskador var i stort oförändrade mellan 2011 och 2012 och stannade på 3,0 Mkr. Här bedriver bolaget ett förebyggande arbete med upprustning av ledningsnät men även genom att t.ex. där så är möjligt, kontrollera vissa punkter i t.ex. badrum och kök i samband med andra åtgärder i bostäderna. Personalkostnaderna ökade med 2,4 Mkr jämfört med Främsta orsaken är att 2 tjänstemän och 3 kollektivanställda anställdes från kommunen den 1 juni för att arbeta med skötseln av kommunens fastigheter. Detta var ett led i den förändring som skedde då Tierps kommunfastigheter AB tog över drift och uthyrning av kommunens fastigheter. Räntekostnaderna har minskat med 1,2 Mkr jämfört med Räntemarknaden har fortsatt att präglats av oro under året. Riksbanken sänkte reporäntan vid tre tillfällen från 1,75 % vid ingången av året till 1,0 % vid utgången. Samtidigt sjönk den korta räntan Stibor 3 månader, som bolagets flesta lån är upptagna i, med 1,4 %. Den 5-åriga swapräntan minskade från 2,1 % till 1,6 % under samma period Taxebundna kostnader ökade med 0,9 % (2,4 %) medan uppvärmningskostnaderna Räntemarginalerna har varit fortsatt höga Variationerna har varit stora mellan kreditgivarna och skillnaden i marginal har varit stor mellan korta och långa kredittider. Detta har gjort lånen betydligt dyrare jämfört med innan finanskraschen 2008 och inneburit att bolagets kapitalbindningstid blivit kortare då flera lån än normalt lagts med kortare kredittider. Samtidigt har de långa räntorna varit historiskt låga vilket påverkat kostnaderna positivt. Under senare delen av året har kapitalbindningstiden åter börjat sträckas ut i samband med låneomsättningar och avsikten är att detta skall fortsätta under

128 Under året har en swapaffär genomförts vilken sänkt räntekostnaderna med ca 0,2 Mkr. Vid årsskiftet var genomsnittlig räntebindningstid ca 3,6 år (4,4 år) medan genomsnittlig kapitalbindningstid var ca 1,7 år (1,1 år). Räntor med bindningstider över 1 år uppgick till 75 % och lån med kapitalbindningstider över 1 år till 55 %. Räntebindningstid 25% Den genomsnittliga räntan på lånestocken minskade något under 2012 till 3,80 % (3,89 %). Hänsyn har tagits till räntor på bolagets derivat. Genomsnittlig ränta 31/ ,86 4,62 3,90 3, Fördelning av kostnader ,88 Reparationer 6 % (7 %) 75% Räntenetto 16 % (17 %) Underhåll 13 % (11 %) > 1 år < 1 år Kapitalbindningstid Avskrivningar 10 % (11 %) Personal 13 % (12 %) Taxebundna kostnader* 9 % (9 %) Uppvärmning 16 % (15 %) 45% 55% Fastighetsskatt 2 % (2 %) Övriga externa kostnader 15 % (16 %) *Taxebundna kostnader består av fastighetsel, vatten & avlopp och sophantering. > 1 år < 1 år För 2013 har en genomsnittlig ränta på 3,88 % budgeterats. Bolaget har ca 75 % bundna räntor och ambitionen är att sänka andelen något. Bolagets soliditet har ökat från 9,6 % till 10,1 %. Bolagets långsiktiga mål har satts av styrelsen och innebär att soliditeten skall uppgå till 10,0 % Målet nåddes under Totalt hade bolaget ränteswapar på 470 Mkr (430 Mkr). Se not 25. Av dessa var 40 Mkr en swap där bolaget både betalar och erhåller rörlig ränta och därmed inte påverkar räntebindningstiden. Det innebär att rörliga räntor på 430 Mkr skyddats mot att stiga över en viss nivå. Genom en fortsatt aktiv finansförvaltning skall räntekostnaderna minimeras. Bolaget har en av styrelsen fastställd finanspolicy. 128

129 Soliditetsutveckling ,1 8,3 Taxebundna- och uppvärmningskostnader Den faktiska värmeförbrukningen ökade med 10,6 % 2012 jämfört med året innan. Orsaken var framför allt att 2011 var 13,9 % varmare än ett normalår medan 2012 endast var 3,9 % varmare. Kostnaden för uppvärmning ökade med 11,1 % jämfört med föregående år, vilket var 4,0 % sämre än budget. Elförbrukningen för fastighetsdriften har fortsatt stiga, vilket kan bero på att vakansgraden har sänkts. Oljepriset har varit ganska jämnt under året. Det genomsnittliga kubikmeterpriset för året var 5,4 % högre än föregående år. Elpriset var sedan tidigare bundet för 2012 och vid utgången av 2012 bands även den sista andelen av 2013 års förbrukning. Elprisavtalet bygger på successiv prissäkring på elhandelsbörsen Nordpool, vilket innebär en daglig prissäkring av en liten andel av ett års förbrukning. Priserna bevakas löpande och kan även bindas i valfritt stora poster då det anses gynnsamt. Huvuddelen av den energi som används inom bolaget kommer från förnyelsebara bränslen vilket också är en strävan i bolagets miljöarbete. Elavtalet är tecknat med en elleverantör som endast levererar el producerad av vindoch vattenkraft. 8,4 9,6 10, företags energiförbrukning fram till år Från 2007 till 2012 har bolaget minskat sin normalårskorrigerade totala energiförbrukning (uppvärmning och fastighetsel) med 5,8 %. Investeringar Investeringarna i ny- till- eller ombyggnationer var högre jämfört med Totalt investerade bolaget 16,2 Mkr (8,8 Mkr) i olika byggnadsprojekt. Av investeringarna avsåg 1,2 Mkr upprustningar i kabel-tv stationerna. I och med ombyggnationerna ges hyresgästerna i hela beståndet möjlighet att ta emot digitala sändningar vilket ger en förbättrad bildkvalité samtidigt som utbudet förbättras för de som vill. Ombyggnaden slutfördes under Totalt har ombyggnationer för 2,4 Mkr genomförts i TV-anläggningarna. Andra större investeringar som skett är hissombyggnader för 1,9 Mkr och ombyggnaden på Bergsgatan i Tierp från lokaler till lägenheter för 2,9 Mkr. Investeringar i markarbeten har skett med 1,5 Mkr. Diagram över energi- och vattenförbrukning Genom förbättrade mätmetoder och större kunskap inom energianvändning har värden fr.o.m kunnat redovisas på ett mer rättvisande sätt. Värdet för uppvärmning av tappvarmvatten har undantagits normalårskorrigeringen för uppvärmningsenergin. Areor för uppvärmda utrymmen har korrigerats och en särskiljning av areor för fastighetsel och övrig energistatistik har utförts. Diagrammet fördelning av energislag 2012 och 2008 redovisar den faktiska fördelningen. I förekommande fall har jämförelseåren korrigerats i diagrammen. Fjärrvärmen produceras huvudsakligen av biobränslen. AB Tierpsbyggen är sedan 2008 anslutet till SABO: s energiutmaning Skåneinitiativet. Skåneinitiativet har som gemensamt mål att jämfört med år 2007 spara 20 % av anslutna 129

130 Fördelning av energislag 2012 och 2008 Förbrukning av vatten i kbm Fastighetsel Fjärrvärme Vakansgradskorrigerad Faktisk Olja Pellets Vakansgradskorrigerade värden visar en beräknad förbrukning vid 100 % uthyrningsgrad. Elvärme Förbrukning av fastighetsel MWh Förbrukning av värme MWh Miljöredovisning Normalårskorrigerad Faktisk Förbrukning av värme MWh fördelat på energislag (normalårskorrigerat) Fjärrvärme Olja El Pellets AB Tierpsbyggen bedriver verksamheter som är tillstånds- och anmälningspliktiga till Tierps kommun eller Länsstyrelsen i Uppsala län. Tillståndspliktiga verksamheter är: Hantering av brandfarliga varor d.v.s. förvaring och hantering av klass 1-2 vätskor, gas samt hantering av klass 3 vätskor ovan jord. Spridning av bekämpningsmedel. Nyinstallation av köldmedieanläggning med en fyllnadsmängd om 10 kg eller mer. Anmälningspliktiga verksamheter är: Transport av farligt avfall som uppkommit i egen verksamhet. Förvaring av klass 3 vätska i mark och ovan jord inom vattenskyddsområden. 130

REVISORERNA Kommunfullmäktige Tierps kommun

REVISORERNA Kommunfullmäktige Tierps kommun Kommunfullmäktige Tierps kommun Revisionsberättelse för år 2016 Vi har granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet. Granskningen har inriktats mot att bedöma kommunstyrelsens och nämndernas ledning,

Läs mer

Revisionsplan 2016 KUNGSBACKA KOMMUN. Antagen

Revisionsplan 2016 KUNGSBACKA KOMMUN. Antagen Revisionsplan 2016 KUNGSBACKA KOMMUN Antagen 2016-04-11 Revisionsplan 2016 1. Uppdrag Revisionens uppdrag är att granska all verksamhet i kommunen. Det innebär att revisorerna prövar om verksamheten sköts

Läs mer

Revisionsplan 2019 Trollhättans Stad

Revisionsplan 2019 Trollhättans Stad Revisionsplan 2019 Trollhättans Stad Antagen 2019-04-24 Revisionsplan 2019 1. Uppdrag Revisionens uppdrag är att granska all verksamhet i kommunen. Det innebär att revisorerna prövar om verksamheten sköts

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

Revisionsstrategi

Revisionsstrategi 1 Inledning I enlighet med god revisionssed föreslås en strategi för kommunrevisionens långsiktiga revisionsarbete under den pågående fyraårsperioden. Revisionsstrategin ska fungera som en vägledning i

Läs mer

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning och kommentarer/rekommendationer 1 2. Uppdrag 2

Läs mer

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 Söderhamn kommun Kommunrevisionen Bilaga till revisionsberättelsen Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 1. Inledning revisorernas uppdrag Kommunrevisionen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige och

Läs mer

Revisionsplan 2015 Sollefteå kommun

Revisionsplan 2015 Sollefteå kommun Sollefteå kommun Anneth Nyqvist Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Uppdrag 1 2 Revisionsuppdraget 1 3 Revisionsplanering 1 3.1 Bedömning av väsentlighet och risk 1 3.2 Revisionsprojekt 2015 1 3.2.1

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 www.pwc.com/se Carl-Stefan von Engeström Mazén Sliwa Roger Burström Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Tierps kommun pwc Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning

Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning Förstudie Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning Båstad kommun Adrian Göransson, revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Kontrollmål 1 1.3

Läs mer

Intern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun

Intern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun www.pwc.se Revisionsrapport Intern kontroll och riskbedömningar Anneth Nyqvist Mars 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och Revisionsfråga... 3 1.3. Kontrollmål

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för att granska och kontrollera

Läs mer

För ytterligare information angående granskningen hänvisas till rapporten.

För ytterligare information angående granskningen hänvisas till rapporten. MARIESTAD KOMMUN 2011-12-13 Revisorerna Till Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Teknisk nämnd Kulturnämnd För kännedom Kommunfullmäktige Kommunrevisorerna

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

REGLEMENTE FÖR STAFFANSTORPS KOMMUNS REVISORER

REGLEMENTE FÖR STAFFANSTORPS KOMMUNS REVISORER Författning 1.6 Antagen av kommunstyrelsen 6/17 REGLEMENTE FÖR STAFFANSTORPS KOMMUNS REVISORER Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Revisorernas verksamhetsberättelse 2012

Revisorernas verksamhetsberättelse 2012 1 Revisorernas verksamhetsberättelse 2012 För uppföljning av revisionsplanen för verksamhetsåret 2012 överlämnas härmed vår berättelse. Vår revisionsberättelse för 2012 har avgivits den 9 april 2013. Förutsättningar

Läs mer

Revisorerna. Revisionsstrategi. Antagen

Revisorerna. Revisionsstrategi. Antagen Revisorerna Revisionsstrategi 2017 2018 Antagen 2017-06-15 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 3 1.1 Den kommunala revisionens uppgift utgår från fullmäktige... 3 1.2 Skillnader mellan privat och kommunal

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

Granskning av kostnämnden i Lycksele år 2016

Granskning av kostnämnden i Lycksele år 2016 Granskning av kostnämnden i Lycksele år 2016 Rapport Gr 5/2016 Mars 2017 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2-2016 Diarienummer: 245167 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. MÅLUPPFYLLELSE...

Läs mer

Årsredovisning Kommunens revisorer. Årsredovisning 2018, Kommunens revisorer, tertial 3 1(5)

Årsredovisning Kommunens revisorer. Årsredovisning 2018, Kommunens revisorer, tertial 3 1(5) Årsredovisning Kommunens revisorer Innehållsförteckning 1 Årsredovisningen i sammanfattning... 3 Beskrivning och analys av utfall... 3 Analys av resultat- och måluppfyllelse... 4 1 Årsredovisningen i sammanfattning

Läs mer

Årlig granskning av Kostnämnden i Sollefteå Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av Kostnämnden i Sollefteå Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av Kostnämnden i Sollefteå 2013 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV43 2(9) Sammanfattning Landstinget Västernorrland har i samverkan med Sollefteå kommun bildat

Läs mer

Revisionsreglemente för Marks kommun

Revisionsreglemente för Marks kommun Revisionsreglemente för Marks kommun Revisionens roll och uppdrag 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och

Läs mer

Granskning av lönesystem

Granskning av lönesystem www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Granskning av lönesystem Vingåker kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag...

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige , 28 att gälla fr o m

Antaget av kommunfullmäktige , 28 att gälla fr o m REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Antaget av kommunfullmäktige 2010-12-15, 28 att gälla fr o m 2011-01-01 Kommunens organisation I kommunen finns kommunstyrelse och fyra nämnder, nämligen bygg- och räddningsnämnd,

Läs mer

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Revisionsstrategi. Fastställd

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Revisionsstrategi. Fastställd LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting Revisionsstrategi 2011 2014 Fastställd 2011-04-27 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 3 1.1 Den kommunala revisionens uppgift utgår från fullmäktige...

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll

Läs mer

Granskning av årsredovisning

Granskning av årsredovisning Diskussionsunderlaget redogör för hur granskning av kommunala årsredovisningar kan utföras. Förutom en redogörelse för hur granskningen genomförs finns förlag på vilka uttalanden som bör göras och hur

Läs mer

Verksamhetsberättelse delårsbokslut augusti Kommunfullmäktige m.m. Ordförande: Ingela Gardner

Verksamhetsberättelse delårsbokslut augusti Kommunfullmäktige m.m. Ordförande: Ingela Gardner Verksamhetsberättelse delårsbokslut augusti 2017 Kommunfullmäktige m.m. Ordförande: Ingela Gardner Innehållsförteckning Viktiga händelser... 3 Ekonomisk sammanfattning... 4 Verksamhetsuppföljning... 4

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning

Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning Antagen av regionens revisorer 2015-01-27 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Ordförandes roll och arbetssätt... 2 3 Informell arbetsuppdelning

Läs mer

Grundläggande granskning av samarbetsnämnd för löneservice

Grundläggande granskning av samarbetsnämnd för löneservice Grundläggande granskning av samarbetsnämnd för löneservice Rapport Burlövs kommun Antal sidor 7 Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund 2 1.1 Syfte 2 1.2 Revisionskriterier 2 1.3 Ansvariga 3 1.4 Metod

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kommunfullmäktige m.m. Ordförande: Ingela Gardner

Verksamhetsberättelse Kommunfullmäktige m.m. Ordförande: Ingela Gardner Verksamhetsberättelse 2017 Kommunfullmäktige m.m. Ordförande: Ingela Gardner Innehållsförteckning Viktiga händelser... 3 Ekonomisk sammanfattning... 4 Verksamhetsuppföljning... 4 Kommunfullmäktige... 5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Kommunfullmäktiges verksamhetsberättelse för år 2014

Kommunfullmäktiges verksamhetsberättelse för år 2014 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-18 AU 3:17 Dnr. KS 2015/0125 Kommunfullmäktiges verksamhetsberättelse för år 2014 Arbetsutskottets beslut Ärendet bereds vidare. Sammanfattning

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Gemensamma Taxe- och Avgiftsnämnden för Hallsberg, Laxå, Lekeberg och Askersund Hallsbergs kommun Lars Wigström Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning

Läs mer

Kommunrevisorerna Revisionsplan 2017

Kommunrevisorerna Revisionsplan 2017 Kommunrevisorerna Kommunrevisorernas uppgifter följer av kommunallag, revisionsreglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisionen syftar ytterst till att ge kommunfullmäktige underlag till

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

Revisionsberättelse för år 2016

Revisionsberättelse för år 2016 Sida 1 av 16 Kommunfullmäktige i Kalix kommun Revisionsberättelse för år 2016 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivs i styrelser, nämnder och ev fullmäktigeberedningar,

Läs mer

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2 1 Bil KF 112 Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc ABCD Samordningsförbundet Norra Dalsland Styrelsens ansvar KPMG AB Antal sidor: 6 FörvrevRapport08.doc 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Granskning av årsredovisning samt revisionsberättelse Regionfullmäktige Östen Högman, revisionens ordförande

Granskning av årsredovisning samt revisionsberättelse Regionfullmäktige Östen Högman, revisionens ordförande Granskning av årsredovisning samt revisionsberättelse 2018 Regionfullmäktige 2019-04-11 Östen Högman, revisionens ordförande 2015-2018 Mandatperioden rapporter, 2015-2018 Antal skriftliga rapporter: 98

Läs mer

Revisionsplan Uppdrag. Öckerö Kommun REVISORERNA

Revisionsplan Uppdrag. Öckerö Kommun REVISORERNA Revisionsplan 2014 1. Uppdrag Revisorerna är kommunfullmäktiges organ för kontroll av och stöd till kommunstyrelsen och nämnderna och syftar ytterst till ansvarsprövning av styrelser och nämnder. Enligt

Läs mer

Dnr 46/ Budget Fastställd av förbundsdirektionen den 17 oktober 2012,

Dnr 46/ Budget Fastställd av förbundsdirektionen den 17 oktober 2012, Dnr 46/2012-041 Budget 2013 Fastställd av förbundsdirektionen den 17 oktober 2012, 98 2012-10-05 Innehåll 1 Förbundets uppdrag och verksamhet 5 1.1 Uppdrag... 5 1.2 Verksamhet... 5 Direktionen... 5 Central

Läs mer

NORA KOMMUN KOMMUNREVISORERNA

NORA KOMMUN KOMMUNREVISORERNA Till Kommunfullmäktige Revisorernas redogörelse 2014 För att kunna ge underlag till kommunfullmäktiges ansvarsprövning har vi granskat all verksamhet som bedrivs inom nämnders och styrelsers verksamhetsområden

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Dnr 26/2014-041. Budget 2015. Fastställd av förbundsdirektionen den 15 oktober 2014, 89 2014-10-01

Dnr 26/2014-041. Budget 2015. Fastställd av förbundsdirektionen den 15 oktober 2014, 89 2014-10-01 Dnr 26/2014-041 Budget 2015 Fastställd av förbundsdirektionen den 15 oktober 2014, 89 2014-10-01 Innehåll 1 Förbundets uppdrag och verksamhet 5 1.1 Uppdrag... 5 1.2 Verksamhet... 5 Förbundsdirektionen...

Läs mer

Revisionsreglemente för Piteå kommun

Revisionsreglemente för Piteå kommun Revisionsreglemente för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Revisionsreglemente för Piteå kommun Reglemente 2006-11-20 178 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

SOLNA STAD Revisorerna. Solna stad. Revisorerna

SOLNA STAD Revisorerna. Solna stad. Revisorerna SOLNA STAD Revisorerna Solna stad Revisorerna Revisionsplan 2009 Innehållsförteckning REVISIONENS ÖVERGRIPANDE INRIKTNING OCH ARBETSSÄTT...3 UTGÅNGSPUNKTER...3 REVISIONSUPPGIFTEN...3 REVISIONSPROCESSEN...4

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Tierps kommun Anders Petersson Samir Sandberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Grundläggande granskning av fullmäktiges beredningar 2017

Grundläggande granskning av fullmäktiges beredningar 2017 Grundläggande granskning av fullmäktiges beredningar 2017 Revisionsrapport REGIONENS REVISORER 2018-04-13 18REV11 2(9) Sammanfattning Syftet är bedöma om fullmäktigeberedningarnas verksamhet sköts på ett

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R Titel REVISIONSREGLEMENTE FÖR MELLERUDS KOMMUN

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R Titel REVISIONSREGLEMENTE FÖR MELLERUDS KOMMUN Ersätter KF 11/96 Utbytt den Sign 1:5 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

Revisions- reglemente

Revisions- reglemente Revisions- reglemente Antagen av kommunfullmäktige 2018-11-21 145 Innehållsförteckning Revisionens roll... 1 Revisionsuppgiften... 1 Formell reglering för revisionsverksamheten... 1 Organisation... 2 Uppdragstid...

Läs mer

Årsredovisning 2011. Verksamheternas verksamhetsberättelser Koncernbolagens årsredovisningar

Årsredovisning 2011. Verksamheternas verksamhetsberättelser Koncernbolagens årsredovisningar Verksamheternas verksamhetsberättelser Koncernbolagens årsredovisningar Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Revision... 3 Valnämnd... 7 Jävsnämnd... 9 Kommunchef... 11 Medborgarservice... 13

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I TJÖRNS KOMMUN. Antaget av kommunfullmäktige , 127

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I TJÖRNS KOMMUN. Antaget av kommunfullmäktige , 127 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I TJÖRNS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-09, 127 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna, i bolagen, (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas

Läs mer

Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Revisorerna Till Fullmäktige i Ragunda kommun Organisationsnummer 212000-2452 Revisionsberättelse för år 2016 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

Malmö stad Revisionskontoret

Malmö stad Revisionskontoret Malmö stad Revisionskontoret Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och bolagsstyrelser. Stadsrevisionen i Malmö granskar nämnders

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun

Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 3.17 Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun, rev 2015.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 3.17 Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-27, 127 Gäller

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Kumla kommun

Reglemente för revisorerna i Kumla kommun Reglemente för revisorerna i Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 20 november 2006, 114 1 Revisionens roll Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas

Läs mer

Revisionsberättelse för år 2011

Revisionsberättelse för år 2011 Till Kommunfullmäktige Revisionsberättelse för år 2011 Arvika kommuns revisorer har granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet. Genom utsedda lekmannarevisorer har vi även granskat verksamheten

Läs mer

Revisionsrapport av Valnämnden

Revisionsrapport av Valnämnden REVISIONSRAPPORT 1(7) KR 2014/ 0003 Christer Lordh, revisor 011-15 17 15 Revisionsrapport av Valnämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Nämndens ansvarsområde... 3 3 Resultat och bedömning av dokumentstudier

Läs mer

Budget 2014 Verksamhetsstöd och service

Budget 2014 Verksamhetsstöd och service Till Landstingsdirektören CIRKULÄR E1213 Budget 2014 Verksamhetsstöd och service Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé: Vår verksamhetsidé är att genom samverkan tillgänglighet och

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Kommunrevisionen. Revisionsplan Antagen av kommunrevisionen den 18 januari 2017

Kommunrevisionen. Revisionsplan Antagen av kommunrevisionen den 18 januari 2017 Revisionsplan 2017 Antagen av kommunrevisionen den 18 januari 2017 MÅL Ambitioner Att göra risk- och väsentlighetsanalyser före revisionsplanering Att visa på goda exempel, som kan vara till gagn för utvecklingen

Läs mer

KOMMUNREVISIONEN REVISIONSPLAN 2015-2016

KOMMUNREVISIONEN REVISIONSPLAN 2015-2016 REVISIONSPLAN 2015-2016 INNEHÅLL Sid Revisionens uppgift enligt lagstiftningen... 3 Öppenhet och kommunikation... 3 Revisionsprocessen... 4 Revisionsobjekt... 5 Finansiell revision... 5 Grundläggande granskning

Läs mer

Bilaga 1. Till kommunfullmäktige i Svedala kommun

Bilaga 1. Till kommunfullmäktige i Svedala kommun Bilaga 1 Till kommunfullmäktige i Svedala kommun Revisorernas redogörelse för räkenskapsåret 2014 1(7) Vårt uppdrag I vårt uppdrag som revisorer i Svedala kommun har vi granskat kommunstyrelsens, nämndernas

Läs mer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2012-05-31 och uppdaterade och kompletterad 2013-10-03 med en särskild arbetsordning för lekmannarevisorerna. 1 Inledning Revisorernas

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. 1 Antaget av kommunfullmäktige 2000-09-13, 182, Dnr: 68/00.003 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-12-06, 55, Dnr 117/06.003 Reviderad av kommunfullmäktige 2012-10-24, 218, Dnr 67/12.003 Reglemente för

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Handling 2017 nr 92. Revisionsberättelse över granskning av verksamheten för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen för år 2016

Handling 2017 nr 92. Revisionsberättelse över granskning av verksamheten för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen för år 2016 Handling 2017 nr 92 Revisionsberättelse över granskning av verksamheten för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen för år 2016 Till Göteborgs kommunfullmäktige Stadsrevisionen har till Göteborgs kommunfullmäktige

Läs mer

Revisionsberättelse för år 2013

Revisionsberättelse för år 2013 Till Kommunfullmäktige Revisionsberättelse för år 2013 Vi av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, utskott, beredningar och nämnder och genom utsedda lekmannarevisorer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Revisionsstrategi 2015-2018

Revisionsstrategi 2015-2018 1 Inledning I enlighet med god revisionssed föreslås en strategi för kommunrevisionens långsiktiga revisionsarbete under den pågående fyraårsperioden. Revisionsstrategin ska fungera som en vägledning i

Läs mer

Kommunal författningssamling för. Östra Göinge kommun

Kommunal författningssamling för. Östra Göinge kommun Kommunal författningssamling för Östra Göinge kommun Nr 58 Dnr KL 2006/273.003 Antaget av KF 2006-11-16, 6 REVISIONSREGLEMENTE Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsplan

Revisionsplan Revisionsplan 2010 1 Inledning Revisionsplanen är framtagen med utgångspunkt i Revisionsstrategi för 2008-2010 och den i januari 2008 utarbetade Väsentlighets- och riskanalysen. Planen innehåller också

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Regler. Revisionsreglemente

Regler. Revisionsreglemente Regler Revisionsreglemente 1 Styrdokument Handlingstyp: 2006-12-11 Diarienummer: KS/2006:313 Beslutas av: Fastställelsedatum: 2006-12-11 Dokumentansvarig: Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Kommunfullmäktige

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun

Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun Dokumenttyp Reglemente Version 2 Dokumentansvarig Kanslichef Senast reviderad 2015-01-26 Fastställd KF 2008-02-28 Diarienummer 2015/31 003 Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vansbro kommun Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241

Reglemente för revisorerna i Vansbro kommun Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241 Reglemente för revisorerna i Vansbro kommun 2013-09-16 Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241 Revisionens roll... 2 Revisionens formella reglering... 2 Revisorernas antal... 3 Uppdragstid...

Läs mer

Verksamhets- och ekonomistyrningspolicy i Hällefors kommun

Verksamhets- och ekonomistyrningspolicy i Hällefors kommun Verksamhets- och ekonomistyrningspolicy i Hällefors kommun 2(5) 1 Syfte Kommunfullmäktige anger i denna policy vad som gäller för den styrning, målstyrning som ska tillämpas i Hällefors kommun och som

Läs mer

Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun

Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-12-16 112 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Revisionens formella reglering... 3 Revisorernas antal och organisation... 3

Läs mer

REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2017

REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2017 Gällivare kommun Revisionsberättelse 1 (9) Kommunfullmäktige i Gällivare kommun REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2017 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivs i styrelser

Läs mer

REVISIONSSTRATEGI LANDSTINGET HALLAND

REVISIONSSTRATEGI LANDSTINGET HALLAND REVISIOSSTRATEGI LADSTIGET HALLAD 2002-08-23 2 (10) IEHÅLLSFÖRTECKIG REVISIO I KOMMUER OCH LADSTIG 3 Lagstiftning och God revisionssed 3 Utgångspunkt för kommunal revision 3 AMBITIOE MED REVISIOSSTRATEGI

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av årsredovisning 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Rebecca Lindström Cert. kommunal revisor Mars 2018 Granskning av årsredovisning 2017 Kommunalförbundet Sydarkivera Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Syfte

Läs mer