Personliga assistenter lever farligt. Chefen bad de anställda att ordna inkomster om de skulle få lön

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Personliga assistenter lever farligt. Chefen bad de anställda att ordna inkomster om de skulle få lön"

Transkript

1 Mauricio Rojas, manlig barnskötare Barnen lär sig av oss vuxna sidan 4 Personliga assistenter lever farligt sidan 8 Chefen bad de anställda att ordna inkomster om de skulle få lön sidan 12 nummer

2 Ledaren När lagarna krockar skadas personliga assistenter Är det rimligt att vem som helst får vara arbetsgivare? Tänk dig att din arbetsgivare är psykiskt störd, är våldsam och vill kontrollera varje steg du. En arbetsgivare som helt ignorerar din arbetsmiljö och kanske till och med hemlighåller smittsamma sjukdomar. Du får sparken när du är föräldraledig eller väntar barn. Låter det osannolikt? Det är den verklighet som många personliga assistenter arbetar i. Brukarens rätt går före alla lagar. Ja, egentligen måste ju även funktionshindrade följa lagar men det kringgås. Det enda arbetsgivaren behöver göra är att säga till den assistent som klagar eller ställer krav på arbetsmiljön är att jag trivs inte med dig jag vill ha en annan assistent. Då undgår man både smittskyddslagar, arbetsmiljölagar och diskrimineringslagar. Grundprincipen måste naturligtvis vara att funktionshindrade ska ha rätt att välja vem som ska sköta dem. Men inte till vilket pris som helst. Det måste kunna ställas krav även på funktionshindrade. LSS är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor. Att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Men att leva som andra innebär också att ta ansvar. Tar man på sig att vara arbetsgivare innebär det även vissa skyldigheter och det borde innebära en viss grundkunskap om arbetsrätt och att det finns en skyldighet att följa arbetsmiljölagen. Vi har i tidigare nummer av MT skrivit om personliga assistenters orimliga arbetsvillkor. Det har varit brukare som utnyttjar arbetskraft från andra länder. Arbetstagare som fått bo i garderober och blivit kameraövervakade av sin arbetsgivare. Det är brukare som avskedar föräldralediga och som inte anställer småbarnsföräldrar eller säger upp den assistent som får barn. Information om brukarens eventuella smittsamma sjukdomar hemlighålls eller så ger man så lite information som möjligt till den som arbetar. MT har pratat med personliga assistenter som berättar om brukare När assistenterna kräver tekniska hjälpmedel för att förbättra arbetsmiljön säger sig brukaren känna sig kränkt och vill inte ha kvar assistenterna. Kvar blir de assistenter som inte vill bråka som är psykiskt sjuka och deras arbetsgivare. När assistenterna kräver tekniska hjälpmedel för att förbättra arbetsmiljön säger sig brukaren känna sig kränkt och vill inte ha kvar assistenterna. Kvar blir de assistenter som inte vill bråka, eftersom de är tvungna att ha en inkomst är de hellre tysta och ställer inga krav. Man kan ju filosofera runt vad möjligheten att leva som andra innebär och vilka eller vilken grupp är de där andra? Att leva som andra borde i alla fall i min föreställningsvärld innebära att om man väljer att vara arbetsgivare måste man även ta det ansvar det medför att följa de lagar som gäller. Så nog finns det fog för Kommunals förtroendevalda att börja använda sig av paragraf 12 i Lagen om assistansersättning mer, för att få bort de som inte klarar av att vara arbetsgivare. 12 Om en ersättningsberättigad till följd av ålderdomssvaghet, sjuklighet, långvarigt missbruk av beroendeframkallande medel eller någon annan liknande orsak är ur stånd att själv ta hand om assistansersättningen, får Försäkringskassan besluta att ersättningen skall betalas ut till en kommunal myndighet eller till någon annan person för att användas till kostnader för personlig assistans till den ersättningsberättigade. Lag (2004:827). KERSTIN RIDDERSTEDT Ansvarig utgivare för MT:Elisabeth Hammarstedt Chefredaktör MT: Kerstin Ridderstedt,telefon / Redaktionen: Göte Axelsson,telefon Redaktionen tar tacksamt emot tips,uppslag,insändare m.m,för insänt icke beställt material ansvaras ej. Telefax: Adress:MT - Kommunal Stockholms län,box , Stockholm. MT trycks av V-TAB i Örebro upplaga ex mail: mt.stockholm@kommunal.se För annonsering i MT kontakta PGR-media telefon MT nummer

3 Lagstifta mot fifflet! Vem bryr sig om de oseriösa företag som luras och bedrar oss skattebetalare. MT har under en längre tid påtalat och redovisat flera brister i hur kommuner kontrollerar de entreprenörer de anlitar. MT har varit i kontakt med politiker och tjänstemän som samstämmigt hävdar att det inte är deras uppgift att kontrollera om skattepengar förskingras av skumma företag. En fråga som väcks vid de svaren är naturligtvis, vem äger då ansvaret för att förvalta våra skattemedel? Nu har skattemyndigheterna reagerat och satt till resurser för att spåra de fuskande företagen. Men arbetet är besvärligt och tidsödande. Dessutom är det vanligt att de ekonomiska brottslingarna ligger ett steg före. När de spåras upp har företagen bytt ägare eller rent av gått i konkurs. Knepen att lura till sig skattemedel är många och de som ägnar sig åt denna verksamhet är förslagna så det förslår. En vanlig metod är att ha flera företag registrerade och skicka luftfakturor mellan företagen. Ett annat sätt att slippa från skatter på inkomsten är att istället för lön ger man aktieutdelning till sig själv. Skatten på utdelning är väsentligt lägre än på lönearbete. Att jaga dessa oseriösa företag som Ett hopp för framtiden... Det väcks hopp för en ny socialdemokratisk inriktning i landstingspolitiken. Ilija Batljan, tidigare kommunalråd i Nynäshamn, har placerats vid rodret för partiet. Redan i sina första uttalanden i pressen väckte han reaktioner hos partivänner med starka magkänslor. Han deklarerade att han ansåg att vinst inte är något fult och att privata utförare kan finnas inom vården och omsorgen. Ett ställningstagande som vi kan förutsätta inte inkluderar och accepterar de olika blufföretag som fuskar och bestjäl oss på skattepengar. Ilija Batljan tycks ha insett att det inte är 1973 längre och att samhällets gemensamma välfärd inte går att vrida tillbaka till den tiden. Vi lever i talet och socialdemokratin måste återta visionerna om framtiden och diskutera hur det ska bli istället för hur det var. Vi på MT har följt Ilija Batljan under flera år i hans gärning i Nynäshamn. Med stor målmedvetenhet har han genomdrivit stora reformer som gynnat och förbättrat arbetsvillkoren för kommunals medlemmar. Han har drivit fram helhetsslösningar som sänkt glider i en gråzon av lagstiftningen måste prioriteras. Om man som upphandlare i en kommun inte anser att man kan kontrollera seriositeten hos en entreprenör måste man tänka om. Att även facken behöver engagera sig mer för att avslöja de oseriösa företagen är också självklart. Ur ett fackligt perspektiv handlar det om medlemmarnas villkor ur flera vinklar. Det är vanligt att anställda på oseriösa företag har dåliga villkor, till och med att de blir lurade på sin lön eller pension. Dessutom används ofta personalen som spargrisar, med lägre personaltäthet ökar inkomsterna till företaget. Att de oseriösa företagen dessutom snedvrider konkurrensen och slår ut seriös företag borde göra att även arbetsgivarorganisationer stödjer jakten på fifflet. Det är dags att lagstifta i frågan om kommuner och landstings anlitande av oseriösa företag. De måste tydligen tvingas att ta sitt moraliska ansvar för skattemedlen. Med tanke på att nästan 40 procent av Kommunal Stockholm läns medlemmar är privatanställda är det viktigt att något görs. gote.axelsson@kommunal.se kommunens kostnader vilket medfört att den procentuella löneökningen för kommunals medlemmar varit högre än i de flesta andra kommuner. Att de som bidragit till vinsten också fått vara med och dela på den har varit självklart. Den positiva utvecklingen har han drivit tillsammans med Kommunal i ett fackligt - politiskt samarbete som saknar motstycke. Ilija Batljan har inte alltid nått de positiva resultaten genom att säga och tycka de saker som är politiskt korrekta. Och det är reaktionerna på hans senaste uttalanden ytterligare ett bevis på. Jag kan även påpeka att Nynäshamns kommun är den kommun i länet som har minst antal privata utförare i den kommunala verksamheten. Så gott som all verksamhet utförs av kommunen själv. För min del är Ilija Batljan ett mycket starkt argument för alla kommunalare att rösta på socialdemokraterna den 19 september. gote.axelsson@kommunal.se INNEHÅLLET Inge Mårelius är rehabansvarig i Trafiksektionen. Ann Landelius är beteendevetare och arbetar på Försäkringskassan. Kattis Hillergren erbjuds ingen valfrihet när personliga assistenterna på Södermalm ska byta arbetsgivare Många medlemmar söker rehabiliteringshjälp Sedan de nya striktare sjukförsäkringsreglerna infördes 2008 har antalet personer som blivit utförsäkrade ökat, det vill säga att de inte längre får ersättning från Försäkringskassan. Inge Mårelius är rehabansvarig i trafiksektionen och klubbordförande. Han har själv varit sjukskriven under nio år på grund av reumatism och psoriasartrit och vet hur påfrestande det är vara sjuk. sidan 6 Försäkringskassan blir bättre efter kritik Ann Landelius berättar att de nya försäkringsreglerna infördes i all hast vid årsskiftet och det fanns mycket som inte var helt genomtänkt. Tidningarna skrev artiklar om exempelvis gravida som inte fick rätt till sjukpenning. Regeln ändrades tack vare kritiken och debatten hjälpte oss i vårt arbete. sidan 7 Personliga assistenter tvingas byta arbetsgivare Kattis har tröttnat på hur kommunen behandlar vårdpersonalen och vill efter nära tjugo år inom vården helt byta yrke. Kommunal hävdar att de personliga assistenternas arbetsplikt inte kan gälla en annan arbetsgivare och har lagt in om tvisteförhandling i frågan. sidan 9 Och dessutom mycket annan läsning och ett korsord att lösa. Omslagsbilden: Mauricio har en lång erfarenhet av arbete med barn som barnskötare och vet att han har betytt mycket som manlig förebild, MT nummer

4 Mauricio Espinoza Rojas var en pionjär som barnskötare när han började jobbet, både man och invandrare. Fler manliga förebilder behövs inom barnomsorgen Mauricio Espinoza Rojas har varit barnskötare sedan Han har trivts med sitt yrke och han tycker att män i barnomsorgen fyller en viktig funktion. När Maurico började som barnskötare var han ofta ensam man på sin arbetsplats och det skapade en viss misstänksamhet mot honom just för att han är man. Barn har behov av manliga förebilder inom förskola och skolan, där vistas barnen under stor del av sina tidiga uppväxtår. Många barn har få manliga förebilder och då blir det extra viktigt att det finns manlig personal i den annars så kvinnodominerade barnomsorgen, säger Mauricio. Det har inte alltid varit lätt att vara manlig barnskötare berättar Mauricio, till en början har det funnits misstänksamhet runt honom som man inom barnomsorgen. Men när personal och föräldrar lärt känna honom har det fungerat utmärkt. Började på Kungsholmen Bland de första jobben som barnskötare hade han på Kungsholmen. Då fanns det få män och definitivt inte någon man som var invandrare bland personalen. Det är intressant det där, barnen har ju inga fördomar eller förutfattade meningar utan det är ju vi vuxna som lär barnen det beteendet. Det har alltid fungerat bra med barnen från början, att bli accepterad bland de vuxna har tagit lite längre tid ibland däremot. När Maurico blev pappa första gången 1992 var han föräldraledig, genom föräldraskapet blev det ännu tydligare för honom hur olika vi är som individer. Han tycker det är viktigt att respektera varandra och se allas lika värde, fast vi är olika som individer. Det är viktigt att alla får vara med på det som barnet själv vill, ibland går det lite för långt med jämställdheten. Vi är olika men lika, det finns tjejer som vill vara tjejiga låt dem vara det då, säger Maurico. Vi måste tillåta att var och en har sina individuella intressen och förutsättningar även i leken. Trivs med jobbet Maurico har alltid trivts med sitt arbete. Han tycker om att pyssla och rita med barnen. Under pysselstunder skapas utrymme för skapande och fantasi. Man får tillfälle att prata med barnen också när man sitter still och gör saker tillsammans, den kontakten är ovärderlig. Efter nära 20 år i barnomsorgen arbetar Maurico nu sen tre år tillbaka fackligt på heltid i skolklubben där han är ordförande. När vi träffas på hans ordinarie arbetsplats i Skärholmen kommer det fram flera barn till honom, de har inte glömt honom fast det var ett tag sedan han arbetade. Det är så roligt när barnen kommer fram och är glada över att se mig. Det händer även att unga vuxna stoppar mig ute på stan. Eftersom de har vuxit och nu är vuxna människor känner jag inte alltid igen dem på en gång. De kan dela med sig av sina minnen från tiden på fritids och betydelsen av den tiden. Då känns det bra att man faktiskt har haft en viss mening för barnen. Bakgrund KERSTIN RIDDERSTEDT 1990 fanns det 4700 män inom barnomsorgen i riket var antalet män inom förskole-skolbarnomsorgen. Anställda kvinnor var Källa: skolverket 4 MT nummer

5 Arbetsprövning på skapad tjänst ledde till uppsägning Det känns som de leker med mig, säger Anna undersköterska (fingerat namn) det är tungt. Jag vet inte vad jag ska göra nu. Just nu känns det hopplöst. Anna är en av många som har blivit utförsäkrad från försäkringskassan och uppsagd av sin arbetsgivare. Hon har varit sjukskriven i två år efter en trafikolycka där hon fick en nackskada. Sedan tidigare lider Anna även av fibromyalgi. Förra året ville Upplands Väsby kommun säga upp henne då de inte kunde hitta arbetsuppgifter. Men Kommunal ogiltigförklarade uppsägning för att arbetsgivaren inte uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar. Kände lättnad För Anna blev det en ljusning i tillvaron. Hon skulle trots allt få vara kvar och de skulle vara tvungna att hitta ett arbete som skulle passa, kommunen är ju en stor arbetsgivare, något skulle nog finnas för henne. Jag blev så glad och såg hopp, jag vill ju arbeta, det är jättetråkigt att gå hemma. Jag fick arbetsträna och det gick bra, säger Anna. Min förhoppning var ju att jag kommunen skulle hitta en plats för mig. Tidigare hade Anna arbetat trots sin fibromyalgi men efter trafikolyckan blev det omöjligt att arbeta på den ordinarie arbetsplatsen. Trots rehabilitering och arbetsprövning som fungerade bra tvingades Anna ut i arbetslöshet. Klarade arbetsprövningen Anna var glad att hon klarade av arbetsprövningen som var på en annan enhet. Men sen kom nästa dråpslag för henne. De fanns ingen tjänst och arbetsgivaren tyckte att de fullgjort sitt rehabiliteringsansvar. Anna har läkarintyg på att hon inte får lyfta tungt och det är svårt för henne att gå tillbaka till sin gamla arbetsplats eftersom det är tungt och innebär tunga lyft. Men Anna som själv tycker att hon kan göra annat inom kommunen är besviken. Varför får man arbetspröva en tjänst som sen inte finns? Det är klart man blir besviken. Borde lyssnat bättre Jag ångrar idag att jag inte lyssnade till min chef vid första uppsägningen. Min chef sa att jag skulle gå vidare och försöka hitta något annat via arbetsförmedlingen. När Kommunal ryckte in kände jag hopp, jag vet att de gjort allt de kan och de fackliga representanterna var bra. Men genom förhandlingen och rehabinsatserna som arbetsgivaren gjorde förlängdes bara lidandet. Det ledde ju ingenstans. Jag kastades mellan hopp och ovisshet under flera månader. Det känns som jag förlorat alla dessa månader, nu blir jag arbetslös och vem kan tänka sig att anställa mig. Det blir svårt. Att ha gjort allt räckte inte Peter Jonson ombudsman på Kommunal beklagar att Annas anställning inte gick att rädda. Vi gör allt vi kan för att hjälpa medlemmen, det är inte alltid vi lyckas hela vägen. Vi kan bara följa de avtal, regler och lagar som finns. I Annas fall hade inte arbetsgivaren gjort det dem är skyldiga att göra. När de väl har gjort det kan vi inte göra så mycket mer tyvärr. KERSTIN RIDDERSTEDT Rehabiliteringsansvaret Arbetsgivaren har ett ansvar för rehabiliteringen kommer igång och ansvarar för att de kan genomföras på arbetsplatsen eller i anslutning till din arbetsplats. Det kan exempelvis vara anpassning av arbetsplatsen, hjälpmedel i arbetet, ändrade uppgifter, omplacering, arbetsträning. Under de första 90 dagarna av en sjukskrivning bedöms om den sjukskrivne klarar av sina vanliga arbetsuppgifter eller annat arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder. Har man varit sjukskriven 180 dagar bedöms möjligheten att klara av något annat arbete på hela arbetsmarknaden. Arbetsgivaren kan säga upp arbetstagare som istället får ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. MT nummer

6 Utförsäkrade medlemmar söker hjälp från Kommunal MT har berättat om flera kommunalare som har blivit utförsäkrade. Men vad gör facket? Det senaste året har jag varit involverad i omkring ett sjuttiotal ärenden vad det gäller omprövningar och överklaganden, säger Inge Mårelius, rehabansvarig i trafiksektionen. Sedan de nya striktare sjukförsäkringsreglerna infördes 2008 har antalet personer som blivit utförsäkrade ökat, det vill säga att de inte längre får ersättning från Försäkringskassan. Inge Mårelius är rehabansvarig i trafiksektionen och klubbordförande. Han har själv varit sjukskriven under nio år på grund av reumatism och psoriasartrit och vet hur påfrestande det är vara sjuk. Att vara mellanhand Han arbetar dagligen med dessa frågor. Min uppgift är att vara en mellanhand mellan klubbar och ombudsmän i rehabärenden. Jag stöttar de som är rehabansvariga i klubbarna, jag deltar i rena rehabmöten, är ute till en del klubbar och har möten med långtidssjukskrivna. För rehabansvariga handlar dessa möten inte om att enbart gå igenom regler och paragrafer. Det är sjuka människor och det kan vara svårt för dem att orka svara på frågor. För dem handlar det mycket om att klara av vardagen. Vi försöker peppa medlemmarna och ta reda på vad de vill. Jag försöker förklara vilken väg jag tycker man kan gå, men det är medlemmen själv som måste bestämma vad den vill. Kanske behöver han eller hon bolla sitt ärende med andra personer också. De kan ha någon bra kurator eller en bra handläggare på Försäkringskassan att tala med. Sätter fart på arbetsgivaren Den viktigaste uppgiften för Kommunal är att få arbetsgivaren att agera. Den delen missar vi ofta. Vi sätter stort fokus på hur Försäkringskassan agerar och glömmer bort arbetsgivaren. Det är inte Försäkringskassan som är ond utan reglerna. Utförsäkrade har i MT beskrivit Inge Mårelius som sin livlina. Inge Mårelius är rehabansvarig i Trafiksektionen och har hjälpt många medlemmar med överklaganden under senaste året. Jag gillar inte den där Florence Nightingale-beskrivningen. Jag är förtroendevald. Det är ett hedersuppdrag och jag ska utföra mitt jobb. Du ska hjälpa en kollega. Det kallas solidaritet. Det är ju våra kollegor vi arbetar med. Många ärenden är tunga och de rehabansvariga möter såväl förtvivlan som ilska. Medlemmarna har ofta kämpat länge på egen hand, Du måste dra en gräns var du själv orkar med. Samtidigt är det så att jobbar du med sådana här frågor kan du inte sitta som en byråkrat och handlägga. Du måste hitta en personlig relation för att få ett bra samtal. Och det triggar lite om man blir lite förbannad också, säger han. Utbildade rehabansvariga Lars-Sture Johansson är ombudsman på avdelningen och han berättar att just nu har man drygt 150 fall av ej beviljad sjukpenning, indragen sjukpenning, ej beviljad sjukersättning eller indragen sjukersättning. Det finns rehabansvariga på varje sektion. De har utbildats och ska se till att medlemmarna får den hjälp de har rätt till. En del ärenden går vidare från sektionen till avdelningen. Vi sammanställer alla fakta om personen och all dokumentation i ärendet. Jag skriver sedan en rättshjälpsansökan till förbundet, som tittar på ärenden och tittar på vad lagstiftningen säger. Rent teoretiskt kan du jobba även om du är helgipsad. Kommunal diskuterar de aktuella ärendena med TCO/LOs rättsskydd. De avgör om vi ska driva en process i länsrätten mot Försäkringskassan, säger Lars-Sture Johansson. Kritiska läkare Från läkarhåll har väckts kritik mot att varje diagnos kopplas till en viss sjukskrivningstid. I en artikel till Svenska Dagbladets Brännpunkt den 30 mars 2010 skriver distriktsläkaren Bengt Järhult att lagen måste ändras och att det är läkarna som är den som bör bedöma arbetsförmågan. Patientens personlighet, motivation utifrån psykiska resurser och den sociala situationen avgör i en helhet arbetsförmågan relaterad till jobbkraven. Låt oss erkänna det och ändra lagen. Det är därför den behandlande läkaren kommer närmast sanningen om arbetsförmågan. JOHANNA STJERNA 6 MT nummer

7 Granskning och kritik förbättrar bedömningarna Försäkringskassans personal har fått klä skott för mycket av missnöjet över den nya sjukvårdsreformen. Det är bra att vårt arbete granskas, annars hade inte det som har blivit skevt kunnat rättas till, säger Ann Landelius, personlig handläggare på Försäkringskassan. Ann Landelius berättar att de nya reglerna infördes i all hast vid årsskiftet och det fanns mycket som inte var helt genomtänkt. Tidningarna skrev artiklar om exempelvis gravida som inte fick rätt till sjukpenning. Regeln ändrades tack vare kritiken och debatten hjälpte oss i vårt arbete. Bra möten viktiga Ann Landelius har arbetat på Försäkringskassan sedan Hon är beteendevetare och menar att den stora utmaningen i arbetet är att mötet med de sjukskrivna blir bra. Vi har många och nära kontakter med de försäkrade. Jag ska inte stå på någons sida. Men det är ofta möten med mycket känslor. Vi ska vara ett stöd till den försäkrade. Försäkringskassans arbete utsätts för granskning både internt och utifrån. Det finns ett massivt tryck på att vi gör rätt. Det är mycket som ska läggas in i bedömningen, säger Ann Landelius. Nya regler juli 2008 trädde nya regler i sjukförsäkringen i kraft. De sjukskrivnas arbetsförmåga prövas vid olika tidpunkter i en rehabiliteringskedja. Efter 90 dagar betalas sjukpenning ut endast om man inte kan återgå till något arbete hos arbetsgivaren. Efter 180 dagar betalas sjukpenning ut endast om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden. Den prövningen görs inte om det är sannolikt att man kan återgå i arbete hos sin arbetsgivare inom 365 dagar. Rätten till sjukpenning är begränsad i tid och de tidsbegränsade sjukersättningar har försvunnit. Nystartat samarbete Parallellt med Försäkringskassan arbetar arbetsförmedlingen med rehabiliteringsärendena. I början var samarbetet lite tafatt. Ann Landelius tycker det är bra med den kritik som Försäkringskassan får, det gör deras arbete bättre. Arbetsförmedlingen hade en ny roll. Vi hade inte förutsättningar att planera samarbetet. I december 2009 spikade politikerna hur vi skulle arbeta och det skulle börja gälla redan från januari Den här reformen stressades igenom och det blev knepigt med kommunikationen med de försäkrade. Jobbar med samordning Ann Landelius roll är att samordna rehabiliteringen. Varje handläggare har koll på var i rehabkedjan de personer som man handlägger befinner sig. För mig blev det ca 10 personer som utförsäkrades. Handläggarna ansvarar för sammanlagt cirka personer. Vi stämmer hela tiden av med personerna om vad som är på gång. De blir inte uppringda av någon anonym som plötsligt informerar om att de har blivit utförsäkrade. Sjukdomens art ska avgöra Försäkringskassan ska bedöma arbetsförmågan och det görs utifrån den sjukskrivnes diagnos och läkarens beskrivningar av funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsningar. Vi ifrågasätter inte den försäkrades sjukdom, men vi måste försäkra oss om att de inte kan göra någonting på arbetsmarknaden. De kanske har arbetsförmåga för något annat arbete. Men kan man inte jobba för att man är för sjuk då har man rätt till sjukpenning. Facket har en viktig roll med att trycka på om omplaceringsmöjligheter. De ska också se om arbetet kan anpassas och de ska bistå att avslut av anställningar blir så bra som möjligt. Facket kan sätta press på arbetsgivarna att utreda om omplaceringsmöjligheter. Men det kan vara svårt i en så pass slimmad arbetsmarknad som råder idag. Det är viktigt att vi handläggare har en ickeskrämmande attityd. Vi sitter i en maktposition. Fått mycket kritik Sedan de nya regler infördes har Försäkringskassans handläggare fått möta mycket kritik för att de följer den lag som har beslutats av politikerna. Mycket som har skrivits har varit fel, men Försäkringskassans personal har också gjort snäva tolkningar av reglerna. Ett vanligt inslag i kritiken är att läkarintyg inte godtas av Försäkringskassans medicinska rådgivare och att de inte träffar den utförsäkrade. Vi baserar våra ställningstaganden på medicinska underlag. De försäkringsmedicinska rådgivarna ska bara titta på underlagen. De hjälper oss att tolka de medicinska termerna, som kan vara svåra för oss utan medicinsk utbildning att förstå. Rätt information viktig Ann Landelius menar att det är viktigt att Försäkringskassan får all information som de behöver för att kunna fatta ett beslut om sjukskrivning. Vid beslut om sjukersättning tar vi ställning till ersättning under många år. Det är mycket pengar det handlar om. Det är viktigt att vi tar rätt beslut, säger hon. JOHANNA STJERNA MT nummer

8 Personliga assistenter utsatta för stor smittorisk Man är inte där och jobbar utan du är hans gisslan i åtta timmar. Så beskriver en personlig assistent sitt arbete hos en brukare som vi kan kalla Håkan. Lena (fingerat namn) blev erbjuden arbete som personlig assistent hos en brukare som presenterades av assistansbolaget som en glad och trevlig person. Men verkligheten visade sig vara den motsatta. Mannen har två personliga assistenter mellan Han är rullstolsbunden, har ett flertal smittsamma sjukdomar och klarar på grund av fysiska och mentala handikapp inte av alla vardagliga göromål. Jag fick ingen information om att vi skulle skydda oss. Enbart att vi skulle ha arbetskläder samt handskar och förkläde vid vissa tillfällen, som när vi hjälpte till vid toalettbesök. Håkan informerade själv om att han hade många olika sjukdomar. All information kom från honom och inte från assistentföretaget. Brukaren har ingen skyldighet att berätta om vilka sjukdomar han har. Det som är otydligt är vem som är din egentliga arbetsgivare brukaren eller assistentföretaget? Svårt att ta rast Mannen hade en kontrollerande och manipulerande sida. Lena kände igen många symptom efter tidigare arbeten med personer med borderline. De båda personliga assistenterna var hela tiden iakttagna av mannen i den lilla lägenheten. De kunde inte gå därifrån för en rast. Då brukaren ansåg att någon hade varit för länge på toaletten eller utom synhåll skrek han. Mannen behandlade assistenterna som antingen onda eller goda, ständigt sa han edsättande saker till dem och var aggressiv. Lena menar att detta till trots måste man som assistent sätta gränser för hur man blir behandlad. Jag hade hand om en svårt psykiskt sjuk person. Problemet var att han är min arbetsgivare. Lena såg motstridigheter i hans beteende som fick henne att ifrågasätta en del av hans sjukdomar. Jag förklarade för assistentbolaget att jag behövde gå en introduktionskurs om hur vi skulle hantera mannens sjukdomar. Krävde delegation Hon ville ha också delegering om hur hans medicin skulle användas. Vi hade rätt till tjugo minuters paus, men fick inte lämna lägenheten. Klockan elva gick vi hem och då var brukaren ensam till åtta på morgonen. Det fanns ingen logik. Lägenheten var liten och det fick inte vara något fönster öppna. Vi fick äta vår lunch hos honom. Jag reagerade på att det inte fanns några hygientekniska hjälpmedel hos en person med så smittsamma sjukdomar. Baciller försvinner exempelvis inte vid handdisk. Assistenterna använde också samma toalett som mannen. Jag kan inte återberätta om allt vad som händer på denna toalett under ett arbetspass. Om vi höll på att bli klara för kvällen några minuter tidigt hällde han till exempel ut urin på golvet för att vi inte skulle gå några minuter tidigare. Kunde alla rättigheter Mannen hade levt ett hårt liv som missbrukare men hade full koll på sina rättigheter enligt LSS, lagen om stöd och service. Lena blev till snart uppsagd och uppringd av assistentbolaget som informerade om att anledning var att Håkan ansåg att Lena kränkt honom och han personliga integritet med sina krav på hygientekniska hjälpmedel. Lena hade fjorton dagars uppsägningstid. Hon fick bara betalt för de pass som hon skulle ha arbetat. Man tummar på arbetsmiljölagen. Brukaren är arbetsgivare, assistentbolaget är någon sorts mellanhand utan skyldigheter. Krävde hälsokontroller Lena hade krävt att assistentföretaget skulle se till att personalen var vaccinerad och fick återkommande kontroller så att de inte hade smittats av någon sjukdom. Annars kan jag vara smittsam och i min tur smitta någon på bussen. Frågan kom också upp om vi inte borde ha risktillägg vid arbete hos en person med dessa sjukdomar. Hon beskriver sitt arbete som personlig assistent som otroligt psykiskt påfrestande, främst för det minimala stödet från assistentbolaget. Det måste handla om ett ömsesidigt ansvarstagande. Idag står brukarens rätt till integritet över arbetstagarens rätta att skydda sig från en ohälsosam arbetsmiljö. När Lena ringde till assistentföretaget med sina krav och frågor om mannens sjukdomar fick hon svaret att de inte riktigt visste något om hans sjukdomar och att de bara hade den information som brukaren hade gett. Assistentföretaget borde krävt att få full insyn i vilka sjukdomar brukaren har för att kunna skydda sin personal. Lena har slutat men arbetsmiljöproblemen består. Alla assistentbolag måste ha en enad front mot brukaren. Arbetsmiljön ska vara lika god oberoende om vilket assistansbolag som utför uppdraget. De måste finnas gemensamma direktiv. Skyddsombud kan ingripa Björn Ahlström är regionalt skyddsombud för Kommunal och har arbetat som personlig assistent. Han känner igen Lenas beskrivning om hur det kan vara att arbeta som personlig assistent. Brukarna kan missbruka sin personal, säger han. Hur kan Kommunal hjälpa de personliga assistenterna? En förutsättning är att medlemmarna kontaktar oss. Vi kan säkerställa att det finns tydliga rutiner för själva assistansen. Att det finns policys mot trakasserier, kränkande behandling och att motverka att det förekommer. Det är ibland ett problem att brukarna också är arbetsgivare. Vi ska vidta rättsliga åtgärder när arbetsgivaren kränker medlemmarna. Det gäller för alla arbetsgivare. Funktionsnedsatta behöver olika form av hjälp, ibland personlig assistans. Arbetar förebyggande För Kommunal är det viktigt att arbeta förebyggande och säkerställa en samsyn på arbetet hos personliga assistenten, brukare och assistansföretag. Problemen uppstår när arbetsmiljölagen och integritetslagen väger lika. Det är svårt att avgöra vilka åtgärder som ska vidtas gentemot brukaren utan att integriteten inkräktas. Arbetsmiljöproblem som exempelvis smitta måste lösas. Kommunal kan ställa krav, förebygga och stoppa farliga arbetsuppgifter som medför fara för liv och hälsa, säger Björn Ahlström. Svårt mellan lagarna Det är inte alltid så lätt att avgöra vad som är rimligt att kräva i form av arbetsmiljöfrämjande åtgärder, då integritetslagen väger lika tungt som arbetsmiljölagen. Som skyddsombud ser jag trots detta en möjlighet att samverka med arbetsgivaren och tillsammans vidta rimliga åtgärder och när vi inte lyckas vänder vi oss till arbetsmiljöverket för deras bedömning. En annan nödvändig åtgärd kan i vissa fall vara att vi begär att försäkringskassan utreder om huruvida den ersättningsberättigade personen och brukaren av assistansen är i stånd att hantera sin assistansersättning, enligt lagen om assistansersättning. JOHANNA STJERNA 8 MT nummer

9 Stadsdelsnämnd tvingar personal att byta arbetsgivare Det råder stor turbulens kring personliga assistenter i Södermalms stadsdelsförvaltning. I februari beslutade politikerna i stadsdelsnämnd att all kommunal personlig assistans ska privatiseras och gå över till Frösunda LSS. Assistenterna är upprörda och oroliga över att de får sämre arbetsvillkor. Informationen som Stockholm stads chefer gett till de personliga assistenterna har varit felaktigt. Per Bexelius ombudsman, har hand om inrangeringen (övergången mellan de två arbetsgivarna) han träffade medlemmarna för ett informationsmöte i mars. Nu har Frösunda LSS meddelat att de inte accepterar någon inrangering (övergångsregler vid personalövertagande). Det innebär att de som väljer att bli anställda av Frösunda LSS riskerar att få försämrade anställningsvillkoren från och med 1 maj beroende på hur avtalsförhandlingarna med SKL avlöper. Jag vill ge assistenterna information om vad vi på Kommunal gör och hur långt vi kommit i förhandlingarna. Jag blir irriterad över att stadens chefer har gått ut med information som inte stämmer. Vi förhandlar fortfarande med Frösunda om villkoren för våra medlemmar. Vad vi kommer överens om har staden ingen kunskap om. Tjänstemännen har behandlat oss som om vi inte kan tänka själva, säger Kattis Hillergren Får sämre avtal Ett åttiotal personliga assistenter vill vara kvar i Stockholm stad, att de vill vara kvar beror på att Frösunda har timanställningar och lyder under ett annat avtal (Vårdföretagarna) än det som kommunen har (AB). Det här är en verksamhetsövergång och då följer personalens villkor med som de har nu, de som har tillsvidareanställning ska ha det vid övergången också, säger Per Bexelius. Att så många assistenter valt att vara kvar i staden var nog inget som tjänstemännen eller politikerna räknat med. Nu vill tjänstemännen att assistenterna ska lånas ut till Frösunda från staden vilket Per Bexelius vänder sig mot. Man har ingen arbetsplikt gentemot en annan arbetsgivare utanför Stockholm stad, säger Per Bexelius. Det vore mycket märkligt om kommunen skulle agera som bemanningsförsörjare åt ett företag. På måndagen förra veckan träffade de assistenter som valt att vara kvar i kommunen, sin arbetsgivare för vidare information om den närmaste framtiden. Överraskade arbetsgivaren Kattis Hillergren personlig assistent var med på mötet, hon tror att Södermalms stadsdelsförvaltning som arbetsgivare blev tagna på sängen när så många assistenter ville vara kvar i kommunen och inte gå över till Frösunda. Tjänstemännen har behandlat oss som om vi inte kan tänka själva. Vi har ett val vid en upphandling att antingen gå med till det nya företaget eller att stanna kvar. Jag vill stanna kvar i kommunen och då tycker jag att arbetsgivaren ska respektera det. När det visar sig att vi är så många som blir kvar så vill dem att vi ska arbeta för Frösunda ändå! Det är ett mycket märkligt agerande. Att först sälja ut all personlig assistens för att sen låna ut personalen till Frösunda. Att inte Kattis vill gå över till Frösunda beror på de sämre avtal som de har. När jag fick reda på det här sa jag på en gång att jag inte ville följa med över. Jag tycker att överlämningen måste ske på ett bra sätt och mottagaren måste kunna ta emot på ett bra sätt. Nu är det bara kaos. Kattis har tröttnat på hur kommunen behandlar vårdpersonalen och vill efter nära tjugo år inom vården helt byta yrke. Kommunal hävdar att de personliga assistenternas arbetsplikt inte kan gälla en annan arbetsgivare och har lagt in om tvisteförhandling i frågan. KERSTIN RIDDERSTEDT MT har i flera dagar sökt få en kommentar från moderata socialborgarrådet Ulf Kristersson angående privatiseringen av all kommunal personlig assistans på Södermalm. Vi har försökt få svar per telefon och mejl. MT har även accepterat att få svaren via pressekreteraren bara för att få svar, men tyvärr har Ulf Kristersson inte kunnat ge MT och de personliga assistenterna på Södermalm några svar. Vi har ställt följande frågor: 1 Det är ett 80-tal av personalen som vill vara kvar i Stockholm stad, eftersom Frösunda bara har timanställningar och lyder under ett annat avtal (Vårdföretagarna) än det som kommunen har. Timanställning betyder sämre Enligt las, paragraf 6 b, ska rättigheter och skyldigheter i anställningsförhållandena, föras över när en annan arbetsgivare tar över verksamheten Enligt MBL, paragraf 28, är den nya arbetsgivaren skyldig att under ett år från övergången tillämpa anställningsvillkoren i det kollektivavtal som då gällde för den tidigare arbetsgivaren. Moderata socialborgarrådet har inga svar arbetsvillkor och lön - är det ett bra alternativ för de personliga assistenterna? Många har arbetat i lång tid kommunen i år. 2 Nu vill tjänstemännen att assistenterna som inte vill gå över ska lånas ut till Frösunda. Är det okey att Stockholm stad agerar bemanningsföretag? 3 Vilka arbeten kan ni erbjuda de som inte vill flytta över till Frösunda? 4 Är valfrihet något som även gäller för stadens anställda? 5. Vilken valfrihet blir det för brukarna när möjligheten att ha kommunal omsorg försvinner? MT nummer

10 10 MT nummer hotas föret Kuns Arbetet på golfbanan kräver erfarenhet och kunskap, säger Philip Kurtsson. Det är inte bara att klippa gräs. Att sköta en golfbana så att allt fungerar är inget man lär sig i en handvändning,säger Philip Phille Kurtsson. Det krävs mycket kunskap om vilken skötsel banan kräver och det måste det finnas kunskap om säkerheten. Nu drar golfsäsongen igång igen. Men förberedelserna för att hålla banor och maskiner i skick pågår året runt. Men inför säsongen så anställs många personer på visstidsanställningar. Men för Phille som arbetar som mekaniker går det för fullt året runt. Det går åt många personer för att klara av gräsklippning och allt annat. Själv har jag fullt upp året runt med att hålla omkring 50 maskiner igång. Knivar ska slipas för bästa klippresultat och maskinerna måste servas regelbundet. Känner många Phille har ett brett kontaktnät och känner många som arbetar på andra banor än Österåker, där han själv är verksam. Bland golfbanearbetarna finns det stor kunskap om hur förhållande är på just deras bana. De känner till så gott som varenda meter av banorna och vet var det krävs speciella insatser. Phille är noga med arbetsmiljön och medveten om vilka risker det finns. Arbete med klippande maskiner är alltid farligt och kräver skyddsutrustning av olika form. Golfspelarna är i regel försiktiga och uppmärksamma men det är lätt hänt att en boll slåss snett och blir en farlig projektil. Att ha god lokalkännedom handlar inte bara om skötseln av banorna, säger Phille. Det är även en säkerhetsfråga. Om man inte vet från vilket håll det kan komma en golfboll kan man råka riktigt illa ut. Bemanningsföretag vill ta över Med vana heltidsanställda så finns det god handledning för de visstidsanställda. Det blir en garanti för att bankvaliten består och att säkerheten är hög. Tidigare har de flesta visstidsanställda varit ungdomar som fått sommarjobb. Men det har börjat sprida sig andra tankar hos styrelsen i klubbarna runt om i länet. I jakten på lägre kostnader öppnar man dörrarna för bemanningsföretag. Bemanningsföretagen erbjuder personal från i första hand öststater som Estland, Polen och även Ryssland, säger Yvonne Gräsman som är ombudsman med ansvar för golfbanearbetarna. Villkoren för dessa anställningar är vanligen korttidsanställning Yvonnne Gräsman och att de har F-skatt för att skatta i sina hemländer. Kunskap saknas Man rekryterar personal som arbetar på golfbanorna med begränsat arbetstillstånd, sedan måste de återvända hem. Bemanningsföretagen har en ganska aggresiv marknadsföring. Man redovisar stora ekonomiska besparingar om man väljer deras lösningar. Tillsammans med att klubbarna har dålig kunskap om anställningslagar och avtal blir det konsekvenser som drabbar den fast anställda personalen. Jag har förhandlat med några klubbar om de här entreprenaderna, säger Yvonne Gräsman. Men det finns de som inte ens vet att de har förhandlingsskyldighet. De har bara sagt upp personalen och hänvisat till arbetsbrist. Yvonne tror att när man ser mer till kostnaderna än till kvaliteten kommer att skapa problem i framtiden. Bemanningsföretagen är inte heller några ideella välgörare för golfklubbarna. De betalar låga löner till den tillfälliga, importerade, personalen. Men på fakturorna debiteras högre timkostnader och mellanskillnaden går rakt ned i företagens fickor. Finns på fler områden Det här fenomenet finns inom hela trädgårds- och anläggningsbranschen. Man betalar ut en låg lön men debiterar två till fem gånger mer till beställaren. Det kan liknas vid trafficking, en person utför sysslorna och en annan tar den stora intäkten för deras insats. Det positiva är att några klubbar har insett vad det här kan innebära för deras verksamhet, säger Yvonne Gräsman. De har valt att behålla sin egna, fasta, personal för att garantera bankvaliteterna. Arbetskraftens rörlighet är reglerad i EU-regelverket. I sak är det lagligt att använda utländsk arbetskraft, för Kommunal handlar det om att bevaka att arbetsmilljö och villkoren är rimliga samt informera om vår fackliga verksamhet. GÖTE AXELSSON

11 kap och säkerhet s när bemanningsag tar över Bilden är från en lurvig driving range MT nummer

12 Socialt projekt konkursmässiga Arbetslösa lurades jobba gratis åt förening Marianne Karmesjö trodde att hon hade hittat sitt drömjobb. Roliga arbetsuppgifter och en bra lön. Men arbetet hos Mångkulturella sociala företag har varit som ett dårhus. Folk har inte fått sina löner utbetalda och allt varit en enda röra, berättar hon. Mångkulturella sociala företag drog igång sin verksamhet Tanken var att driva olika verksamheter som handlade om bland annat miljö, äldre och arbetslösa. Idag har man fast anställda och 40 personer med aktivitetsstöd. Företaget får pengar från arbetsförmedlingen, men det har inte funnits någon bärande idé om hur man för övrigt ska få in pengar för att kunna driva verksamheten. Det skulle behövas en omsättning på minst åtta miljoner för att bara kunna betala ut personalens löner. Hyr i folkets hus Mångkulturella sociala företag hyr in sig i Rågsved Folkets hus. De har hyrt fiket, biblioteket och från en början två rum. I biblioteket arbetade fyra personer och ett av rummen användes av en person som skulle ha kurser för arbetslösa i Fas två och tre, berättar Marianne Karmesjö. Kursen gick ut på att folk fick berätta vad de kunde jobba med och vad de kunde tänka sig att arbeta med. Hyran för rummet uppgick till kr för perioden september till i början av december. Miljöåtervinningen bestod av att några killar sopsorterade och fick betalt. Sygruppen var det enda som fungerade. Deltagarna där försörjdes av aktiveringsbidrag Det fanns en städgrupp bestod av två killar och en tjej som skulle gå hem till pensionärer och städa. I biblioteket arbetade fyra personer. Det gav inga intäkter. Han som har lett företaget levde i en fantasivärld. Cheferna har saknats Det har inte funnits några chefer närvarande. Styrelsens som består av tre personer har varit där strötimmar. De anställda har fått försöka klara av verksamheten själva så gott det går. Marianne anställdes för att laga husmankost till pensionärer och hålla i lite Folk har inte fått sina löner utbetalade och allt har varit en enda röra, säger Marianne Karnesjö. bingoaktiviteter. Första två månaderna fick hon aktivitetsbidrag och i början av januari blev hon fast anställd. Hon erbjöds kronor i månaden. Hon skulle då vara gruppansvarig för nio personer. Marianne var inte ensam om att ha bra lön. Det fanns de som hade kronor i månaden, i regel låg lönerna runt kronor. Några har fått ut sina löner, andra har endast fått ut en tusenlapp. Ingen har fått ut någon lön i mars och april med några få undantag. Styrelsen har hela tiden tagit ut sin lön. Ordna egen inkomst Förutom matlagningen skulle Marianne även sköta catering. Men det var ett problem med att det inte fanns något kök att tillgå. Folkets hus hade ett kök som renoverades, men de brådskade inte med att bli klara med detta arbete eftersom Mångkulturella sociala företag låg efter med hyran. När Marianne och hennes kollegor frågade sin chef (styrelsens ordförande) om hur de skulle få in pengar till verksamheten, svarade han: Ni måste få in kronor i månaden för att ni ska få ut era löner den 25:e. Ni kan bland annat baka och även sälja frukt på torget. Men ni måste marknadsföra er själva, sa han. Många här har varit utanför arbetsmarknaden och att marknadsföra sig själva är väl inte precis det som man klarar av då. Mångkulturella sociala företag drivs av tre personer Roger Karlsson, Torbjörn Sundblad (som är ordförande) och Katarina Annersjö. De två sistnämnda är aktiva socialdemokrater. Inga svar att ge till personalen När personalen och facket samlas för att tala om situationen har Katarina Annersjö och Roger Hansson, som är närvarande från styrelsen, inget svar på hur verksamheten ska drivas. Jag är också drabbad. Jag har arbetat här fyra timmar om dagen, inledde Katarina Annersjö. Hur förväntar ni få intäkter? Frågar Kommunals ombudsman Tom Jansson. Vi har förbrukat det egna kapitalet på kronor, men vi söker pengar i olika fonder, berättade Katarina Annersjö. Cafe t ger inga pengar och vi skulle bygga ut catering, men vi har inget kök, säger hon. Hur har ni tänkt betala era anställda sina löner? Frågar Tom Jansson. Styrelsen har inte stoppat pengar i egen ficka.vi har en fantastisk idé, som ingen vill satsa en enda krona på. Många i Mångkulturella sociala företag har nystartsjobb, aktivitetsbidrag eller ingår i Fas 2 eller 3 vilket ger företaget i månaden minst. Vad har dessa pengar använts till? undrar en av företagets anställda. Till löner, säger Katarina Annersjö och ett upprört mummel hörs bland de närvarande. Tom Jansson frågar henne hur de planerar att lösa situationen. Nej, jag har inte så mycket jag kan säga. Vi har kämpat hela tiden för att få ihop det här. Många anställda har en hårt pressat privatekonomi efter dessa månader. Hade jag vetat att företaget redan hade en halv miljon i skulder när jag började hade jag aldrig tagit jobbet. Idag är skulderna än större, säger Marianne Karmesjö. Två kollegor håller på att bli vräkta för att de inte har betalat hyran. Flera har barn och de har inte ens råd att köpa sig ett SL-kort längre. Samtidigt låtsas styrelsen som ingenting. Det är förskräckligt. Finns inget förtroende kvar Tilltron till styrelsen är obefintlig hos de anställda och några personer visar ett tidningsklipp ur Dagens Nyheter. Där står det att Katarina Annersjö nyligen fråntogs arbetet som förvaltare på Matteusgårdens fastighet i centrala Stockholm sedan föreningen fått uppgifter om svarta hyreskontrakt. Hon är kyrkopolitiker och har haft uppdraget som förvaltare i tjugo år. Församlingen skulle erbjuda billiga bostäder till behövande, men i stället ryktades det om svarthandel. Jag känner mig lika grundlurad som alla andra sade hon till DN. JOHANNA STJERNA 12 MT nummer

13 Bussbolag betalade inte ut lön Bussförarna anställda av Public Transport Sweden har inte fått lön på flera månader. Bolaget är skyldiga vissa förare kronor. - Nu tvingas många ta smslån, någon har blivit vräkt och en kollega har fått magsår, berättar förare på bolaget. Hemtjänsten blöder och förskolorna gungar! Nu får det vara nog med nedskärningar här i Rinkeby-Kista, säger Riitta Eddib, ordförande för Rinkeby-Kista klubben i sektion 28. I höstas sa stadsdelen upp 21 barnskötare, som fick sluta lagom till jul. Nu ska ytterligare tretton barnskötare få gå. Man skyller på minskat barnantal och det är säkert en del av sanningen. Vårdnadsbidraget ställer till det här, men inga förskollärare eller administratörer får gå och förskoleenehetn går med plus, säger Riitta Eddib. Kortsiktigt tänk Hon menar att uppsägningarna är ett tecken på ett kortsiktigt tänk. De kommer att behöva vikarier ändå. Stolt reklam på internet visade sig inte gälla för de bussförare som arbetade åt Fly by coach, företaget har nu gått i konkurs. I den öppna hemtjänsten sägs det också upp personal. I oktober gick man ned från 55,45 årstjänster till 33,9. Nu tar man bort ytterligare fem tjänster. De som redan har fått sluta är de Det råder priskriget mellan bolagen som kör flygbussar. Fly by Coach startade förra våren trafik mellan Stockholm och flygplatserna Skavsta och Västerås. Public Transport Sweden kör med uppdrag åt Fly by Coach. Under det halvår som jag jobbade på Public Transport Sweden fick jag hela tiden lönen för sent. Till sist sade föraren upp sig och är idag arbetssökande. - De sista två månaderna kom lönen ovanligt sent. Mellan 7-20 dagar efter det att den skulle ha betalas ut. Efter att jag slutade har jag hört att folk inte alls fått någon lön på flera månader. LO/TCOs rättskydd har lämnat in en konkursansökan. Företaget har många betalningsförelägganden. Om de går i konkurs träder den statliga lönegarantin in och de anställda får ut lön för tre månader bakåt i tiden räknat från när konkursansökan gjordes, säger Ulrika Edebrink, jurist. Lars-Sture Johansson är ombudsman på Kommunal. Kommunal fick tidigt indikationer på att bolaget inte fungerade bra. De följde inte kollektivavtalet. Vi kontaktade förarna, men ingen ville eller vågade säga något till oss. Ända tills det att de inte fick sina löner. I december började problemen med utbetalningarna och så har det fortsatt sedan dess. När deras lön var tolv dagar försenad i januari tog förarna kontakt med oss och blev medlemmar. Till sist fick de sin lön, säger Lars-Sture Johansson. Jag uppmanade alla att söka nya jobb. När arbetsgivaren inte betalar ut unga så medelåldern hos personalen är hög och de känner att de inte klarar av tyngre arbetsbörda. Upptagningsområdet Rinkeby, Kista, Husby och Akalla är stort med stora avstånd mellan brukarna. löner är det ett tecken på problem i företaget. För en del handlar det om stora summor som bolaget är skyldiga dem. De andra bolagen är också förbannade hur företaget sköts. MT har sökt företagets VD Leif Svensson för en kommentar, men han har inte varit anträffbar. JOHANNA STJERNA Stadsdelen Rinkeby-Kista utarmas av stadens sparbeting Riita Edid är bekymrad över den utarmning som görs av stadsdelen. bild sektion 28 Vi har väldigt hög sjukfrånvaro redan idag. Trots Järvalyft och uttalade satsningar på dessa områden så är verkligheten idag den motsatta. Tomma ord från staden Från Stadshuset talar man om att skapa ett Stockholm i världsklass, men för vilka? Här i Rinkeby har förvaltningshuset rivits och adminstrationen har flyttat till Kista. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har också flyttat dit. När många arbetsplatser försvann flyttade även banken och restaurangen. Det finns inte ens en bankomat i Rinkeby att tillgå efter klockan sex på kvällarna. Den som finns är inne i gallerian som stänger redan klockan fyra på helgerna, säger Riitta Eddib. Järvalyftet känns mer som en tanke än som en faktiskt handling. MT nummer

14 Ersättning för benbrott som ett brev på posten Lisbeth Lukkari var på minisemester till fjällen när olyckan plötsligt var där. Det skulle bli en skön långweekend i fjällen för Lisbeth trodde hon, trots att hon inte själv åkte skidor så skulle det bli en härlig avkoppling. När de andra åkte skidor promenerade Lisbeth och tittade på när de åkte i backen. Att det var hon och inte någon av de skidåkande i sällskapet som skulle skada sig var ju lite snopet. hade hon kronor på sitt konto. Det är klart att pengarna inte kan väga upp smärtan och eländet men jag fick ju alla mina utlägg för mediciner och läkarbesök tillbaka samt en liten ersättning för sveda och värk. Det var helt fenomenalt hur snabbt och tillmötesgående de var. Lisbeth vill genom sin erfarenhet uppmana andra medlemmar som skadat sig att kontakta Folksam. Du kan kontakta Folksam upp till tre år efter att du skadad dig, har du kvitton och läkarintyg kvar är det säkert inga problem att få ersättning, säger hon glad över att nu få slippa gipset efter sex veckor. Vid en paus för fika hade Lisbeth oturen att halka i en trappa. Hon föll så illa att hon fick en fraktur nära fotknölen. Först trodde jag att det var en ordentlig stukning, berättar Lisbeth som resterande dagar fick tillbringa tiden i stugan. Ja det gjorde ordentligt ont och det svullnade upp förstås. Konstaterad fraktur Men det var inte förrän som Lisbeth Försäkringspengarna kom överraskande snabbt tycker Lisbeth Lukkari. kom hem igen efter tre dagar som hon uppsökte läkare och röntgade foten. Det visade sig att det var en fraktur. När min son hörde vad jag varit med om frågade han om jag kontaktat facket eller Folksam, han hade hört att man kunde få ersättning när man skadat sig. Lisbeth som inte haft en tanke på att hon som medlem i Kommunal har en fritidsförsäkring. Hon ringde Folksam men det var svårt att komma fram på telefonen, säger hon. Men då man kan göra en skadeanmälan via internet så fyllde hon i där om vad som hänt och berättade om läkarbesöken och skadan. Jag trodde de skulle höra av sig från Folksam efter de hade fått in min skadeanmälan via internet. Men när jag inte hörde något på en vecka ringde jag och då fick jag höra att allt var klart och mina pengar var på väg. Gick väldigt smidigt Lisbeth blev positivt överraskad att det gick så smidigt, efter en dryg vecka Utbrett skattefusk Skatteverket har granskat 56 privata hemtjänstföretag, det ledde till tolv polisanmälningar för ekonomisk brottslighet. Tjugo procent av de kontrollerade företagen polisanmäldes. Precis som i vår granskning av branschen upptäckte man mycket fusk, säger Tom Jansson, ombudsman Kommunal Stockholm. För ett drygt år sedan redovisade Kommunal sin granskning av hemtjänstföretag i två Stockholms kommuner Nacka och Täby. I hela landet finns det 300 privata 14 MT nummer hemtjänstföretag. Skatteverket har tidigare inte specialgranskat denna bransch och man hade inte planerat att göra det om inte Kommunal redovisat resultatet från rapporten Den som söker skall finna. Skatteverkets egen kontroll visar att skattefusket är utbrett inom dessa företag. Nästan 60 procent av företagen har fått ändrad skatt efter granskningen. Kartläggningen av de 56 företagen visar att åtta miljoner kronor har försvunnit genom fusk eller genom att avgifter inte betalats in till skattemyndigheterna. Skatteverket tolkar resultatet som att företagen saknar kunskap om skatteregler samt att en del företag fuskar medvetet. JOHANNA STJERNA Kommunal överväger att säga upp ett kollektivavtal med Stockholms stad som gäller sedan När vi skrev på avtalet hade arbetsgivaren en annan personalpolitik, säger Tom Jansson, ombudsman Kommunal i Stockholm. Man hade ambitionen att vara en attraktiv arbetsgivare och ville behålla personalen. Idag används avtalet för att bli av med folk, I det avtal som gällde innan 2006 kunde folk vara övertaliga i många år. KERSTIN RIDDERSTEDT Fakta: Om din skada kräver läkarvård och medför minst åtta dagars akut sjuktid får du också engångsersättning enligt en tabell beroende på vilken kroppsskada det gäller. Det är till exempel 3000 kronor vid benbrott, 2000 kronor vid hjärnskakning och upp till kronor vid förlamning. Om din olycksfallsskada medför läkarvård får du kronor som en schablonersättning redan vid första läkarbesöket. Det ska till viss del täcka dina omedelbara kostnader för exempelvis läkarvård, behandling och resor. Om du efter tolv månader har kostnader för fortsatt läkarvård, får du ersättning med upp till 1000 kronor per år i ytterligare fyra år. Mer information på: Ändrad personalpolitik avslutar avtal Därför arbetade man fram ett nytt kollektivavtal. Men efter det att vi bytte politisk majoritet i Stadshuset har det skett en stor förändring. Kommunen vill inte längre vara arbetsgivare. Förut när en verksamhet såldes ut kunde de som ville stanna kvar i kommunen välja att göra det. Idag finns knappt några kommunala tjänster att erbjuda, säger Tom Jansson. De senaste tre åren har antalet kommunanställda minskat med sju tusen personer. Idag kan uppsägning bli en följd av en utförsäljning, säger Tom Jansson. JOHANNA STJERNA

15 Lönsamt att kolla tjänstepension Inom Natur och Djur sektionen finns det många små arbetsgivare, att som anställd och medlem ha koll på om arbetsgivaren betalar försäkringar och pensioner är inte alltid så lätt. Nina Bergen ordförande i sektionen, fick ett samtal från en medlem som ville ha hjälp med sin tjänstepension som inte var inbetald. Det kan vara lite jobbigt, säger medlemmen som vi kan kalla Anders, man vill ju inte vara bråkig men samtidigt är det viktigt att jag som anställd vet vad arbetsgivaren betalar. Man kanske inte tänker på tjänstepension när man är ung, men rätt vad det är har man arbetat många år och då är det förödande om man har arbetat hos en arbetsgivare som inte har kollektivavtal och inte betalar tjänstepension och försäkringar. För mig är det självklart att vara med i facket, det är en grundtrygghet där jag har både livjolle och flytväst om det händer något. Nu finns det kollektivavtal I Anders fall löste det sig, säger Nina som nu tecknat kollektivavtal med arbetsgivaren och även löst tjänstepensionsinbetalningarna för Anders räkning tillsammans med Seko, som då var det fack som hade avtal med arbetsgivaren. Det kan ju vara så att arbetsgivaren har kollektivavtal med ett annat fack som organiserar andra yrkesgrupper. Ibland kan det vara avsiktligt från arbetsgivarens sida i andra fall handlar det om okunskap. I Anders fall var det nog mer okunskap än illvilja från arbetsgivarens sida. Jag ringde runt och kollade om det var inbetalda pensioner för mig, efter mycket ringande så visade sig att det inte var det, men nu har jag fått tjänstepensionen inbetald retroaktivt och det känns bra, säger Anders. Kontakta facket Anders och Ninas råd till medlemmar som är osäkra på hur det ska göra, är att ta kontakt med facket och fråga om arbetsgivaren har kollektivavtal. Finns avtal ska det normalt inte vara några problem med inbetalningar av försäkringar och pensioner. Men det kan ju vara svårt att veta vilket fack man tillhör, säger Anders, man kan ju ringa LO och fråga vilket förbund man tillhör och sedan bli slussad till rätt avdelning eller sektion. Man kan också ringa till den pensionsförvaltare man har för att kontrollera att pensionen är inbetald. Viktigt att kontrollera Det är inte bara försäkringar och pensioner som är viktigt, säger Anders, om det finns kollektivavtal är du garanterad en viss lön och inte minst vid en eventuell konflikt. Genom att Anders började ringa runt och se till om han hade försäkringar och pensioner har han även hjälpt andra medlemmar som arbetar i företaget, som nu har fått det tryggare ekonomiskt genom att ett kollektivavtal är tecknat. KERSTIN RIDDERSTEDT Det här gäller FAJTEN Kommunal håller som bäst på att genomföra årets avtalsförhandlingar. Samma dag som denna tidning trycks ska någon form av besked om delar av förhandlingarna lämnas. Här är listan över samtliga avtalsområden och vilka yrkesområden som omfattas. Sammanställning över avtal som löper ut under 2010 Avtal Giltigt tom Almega TJF Friskola KFO Ridinstruktörer & Stallpersonal AB/HÖK Fastigo S-avtalet KFS Anläggning - Energi - Fastighet och Näringsliv - Konsult och Service - Länsmuseer - Parkering - Renhållning - Turism & Fritid - VA - Trafikavtalet - Utbildning Sveriges Byggindustrier (BI) Väg & Ban - Anläggning - Trädgårdsanläggning Almega Bemanningsföretagen Sveriges Skorstensfejare-mästare (SSR) Almega TJF Ridinstruktörer och stallpersonal ridhus - Stallpersonal hos travtränare - Banarbetare vid travbanor - Hemserviceföretag SLA Trädgårdsanläggning KFO Bommersvik m.fl. - Turism & Fritid, ideella/ek. föreningar - Förskolor och Skolor - Hälsa, vård och omsorg - Personlig assistans - Arbetskooperativ Arbetsgivaralliansen Golf - Ridklubbar - Folkhögskola - Skola/utbildning SHR SLA Djursjukvård - Jordbruk - Golfbanor - Trädgårdsodling Almega Tjänsteförbunden Serviceentreprenad AFO Folkhögskolor, kursgårdar mm Vårdföretagarna Bransch E&F - Ambulans - Bransch C KFS, Personliga assistenter Arbetsgivaralliansen Vård & Omsorg Vårdföretagarna Bransch G, Personlig assistans Allmänna anställningsvillkor Löneavtalet Kollektivavtalet är ett bra sätt att trygga tjänstepensionen, säger Nina Bergen som är ordförande för sektion Djur&Natur. Drabbad, utsatt eller behöver du hjälp med fackliga frågor? Kontakta din sektion! MT nummer

16 DEBATT Debattartiklar skickas till:mt Kommunal Stockholms län,box , Stockholm.e-post:: Skriv kort,bidrag kan avkortas av redaktionen. Bidrag måste ha tydlig avsändare med namn,adress och telefonnummer.det går bra att publicera sig under signatur. Frågorna är många: Vilket parti ska en anställd inom vården rösta på? Vem ska man rösta på, ska man rösta alls? det borde vara självklart. Jag har alltid röstat rött, men vet inte längre ens om det hjälper. Varför röstade så många på alliansen sist? Vart tog arbetarpartiet vägen? Hur kunde så många överge den socialdemokratiska ideologin för löften om skattesänkningar? Det är frågor som behöver svar! Jag gör som Stina Dabrovski och citerar Gunnar Ekelöf: Det som är botten i dig, är botten också hos andra. Jag har sammanställt en del frågor och åsikter som berör mig och mina kollegor inom vården närmast: 1. Varför var inte grundbemanningen för undersköterskor på sjukhusen högre för år sedan när ni regerade? Vad tänker ni göra åt det om ni vinner valet nu när tex. förlossningsantalet på vår avdelning nästan fördubblats? 2. Varför inser ni inte att vi som arbetar skift i vården behöver deltid 80% till en heltidslön? Här är förklaringen: efter ett kvällspass som slutar kl:21.30 är jag hemma efter 2 förlossningar följt av 1 poolpatient och ett omedelbart kejsarsnitt. Somnar kl:01.00 och ska upp kl: Deltid åt alla-heltid en möjlighet! Är våra åsikter och behov viktiga? 3. Varför märkte vi undersköterskor Att vara man tycks ge bättre rättigheter Att vara utbränd brandman till råga på allt också en man, ja då lyfter man arbetsskade ärendet upp till Regeringsrätten. Men att vara kvinna i ett typiskt kvinnoyrke där man skadar sig (op 2 diskbråck), får det en gång godkänt som arbetsskada, som sen under alla år som gott orsakat sömnsvårigheter på grund värk stress och ensamarbete. Det slutade med att hjärnkontoret fick error. Jag hade en ihållande huvudvärk dygnet runt. Jag hittade inte heller hem, mot slutet åkte jag förbi hållplatsen, missade bussbyten, kom för tidigt till jobbet, försökte låsa upp hos grannen 1 tr upp m m konstigt som hände. När jag själv förstod att det inte gick längre blev jag långtidssjukskriven. Därefter börja processen fortsättning på arbetskadan i flera herrans år. Jag inte av några fyrsiffriga löneförhöjningar när sossarna regerade heller? vad tänker ni göra åt det om ni vinner valet? Jag är övertygad om att det behövs ett starkare och tydligare ledarskap inom socialdemokratin.vi är många som känt oss svikna. Det borde stå klart efter förra valförlusten fick ingen hjälp av LO-jurister i omgång 2, så jag försökt köra rejset själv. Skrev ner hela min arbetslivshistoria med alla tänkbara bilagor som styrkte vad jag skrev, men vad hjälpte det, jag fick nej, ärendet tas inte upp från alla instanser även Regeringsrätten. FKs beslut står fast, ingen livränta beviljad. Jag är nästa säker på att om jag fått juridisk hjälp när jag begärt det så hade situationen kanske sett annorlunda ut. Juristen hade enkelt kunnat läsa mina 31 sidors skrivelse med bilagor. Men efter Regeringsrättens nej ger jag upp. Hur mycket tid och energi har jag inte lagt ner i mitt ärende och jag får en känsla av att instanserna inte ens läst allt jag skrivit, det blev för mycket. Jag missunnar inte dig brandman, och jag vet exakt hur det är att inte hitta hem. Men nog är det skillnad på folk och fä. Idag till hälften i arbete. FÖDD TILL FEL KÖN 4. Det ska löna sig att arbeta. Mitt förslag är att införa en låg medborgarlön åt de som ej arbetar. Ingen ska behöva ha socialbidrag. 5. Man ska kunna leva på sin sjuklön eller a-kassa, det vill säga 90 procent av lönen. 6. Nej många av oss lågavlönade Blir så otroligt glad att äntligen efter herrans många år med kvarskatt fått rätsida på det sjunkande skeppet. Boven i dramat har förstås s varit Försäkringskassan. Hur många gånger har jag ringt till dom och diskuterat skatten dom drar och alltid fått svaret att dom drar enligt tabeller. Det är just det som varit den felande länken. När jag gick till botten med detta och fick via skattemyndigheten förklarat för mig att det är FK som ej dragit 30 procent i skatt som dom skall göra under alla dessa år som jag åkt på kvarskatt. Då blir jag ilsk, för alla dessa gånger jag ringt till FK om just skatten och dom inte fattat ändå att dom gör fel. Det känns som dom gjort detta på pin tji. är inte längre beredda att betala högre skatter! Många anser att höginkomsttagare kan betala detta och höga bonusar i tex. banker och stora företag ska slopas och läggas i skattekassan. Det finns naturligtvis andra yrkesgrupper inom Kommunal som har liknande frågor. Tex. daghem, hur många barn är det rimligt att man har per anställd? För barnets skull men också för att personalen ska orka! Jag vill understryka att jag är en social demokrat. En social demokrat som behöver hjälp att våga tro på socialdemokraterna tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet. Jag är övertygad om att det behövs ett starkare och tydligare ledarskap inom socialdemokratin. Vi är många som känt oss svikna. Det borde stå klart efter förra valförlusten. HELENA WALLÉN UNDERSKÖTERSKA ARBETSPLATSOMBUD Äntligen ÅTERBÄRING på skatten Men efter beskedet från Skattemyndigheten ringer jag för sista gången till F-kassan och talar om vad som gäller och dom verkar frågande ändå, men gör sen som jag säger att hädan efter dra 30 procent i skatt tills något annat blir aktuellt. Dom är bra på att jaga dom sjuka och syna dom i sömmarna ( visst det behövs nog också ) men hur skulle det vara om dom själva följde lagar och bestämmelser? Jag är helt övertygad om att jag inte är ensam om att ha drabbats av F-kassans slarv och okunskap. Är 50 procent sjukpensionär 50 procent arbetsför. EN LÄTTADBRITT 16 MT nummer

17 Ordförande har ordet Ett avtal betyder så mycket... Kommunal. aktuellt Elisabeth Hammarstedt ordförande Kommunal Stockholms län Nu ökar trycket i avtalsförhandlingarna. I skrivande stund har Kommunal fått ett första bud inom SKL-området, som är det största avtalsområdet. Det som media fokuserar på är kronor och procentsatser. Men vi förhandlar inte bara om pengar direkt i lönekuvertet, utan också om alla övriga villkor i kollektivavtalet. Vi tar för givet att det vi gemensamt under 100 års kamp kämpat oss till inte kan tas ifrån oss men så är det inte. Det handlar bland annat om semester, reglerad arbetstid, övertidsersättningar och vad arbete på obekväm arbetstid är. Ersättningar som inte kan tas för givna. Utan kollektivavtal ingen övertidsersättning, inget extra för arbete på obekväm arbetstid, ingen sjuklön... Listan kan göras ännu längre. Ingen extra betalning vid föräldraledighet och ingen tjänstepension om du inte förhandlat enskilt om dessa förmåner med arbetsgivaren. Hur framgångsrik kan en ensam anställd bli i dessa förhandlingar om det inte finns något kollektivavtal att luta sig emot? Varje gång avtalslöst tillstånd råder vill arbetsgivaren flytta fram sina positioner och försämra villkoren för oss anställda. Detta framkommer sällan i debatten. Vi måste vara beredda att försvara det vi uppnått och inte ta det som självklart att allt finns kvar om vi inte kämpar för det. Vi skall bli fler medlemmar och färre som åker snålskjuts. Om vi medlemmar inte finns, så finns inte heller något kollektivavtal att förhandla om. Det blir individuella avtal från första bokstaven, där var och en skall förhandla om villkoren förutom det som är lagreglerat. Då får vi åter stå med mössan i hand. Därför är det märkligt att inte fler slöt upp på Sergels torg den 20 mars, vid avtalsupptakten för Med hjälp av Dogge Doggelitos underhållande intervjuer fick vi bra beskrivningar på vad våra medlemmars arbete inom våra verksamhetsområden innebär. Med yrkesstolthet och entusiasm fick vi höra berättelser från arbetsplatserna. Tack alla ni som kom, men var var ni andra? Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. I dagsläget pågår förhandlingar. Det kan vara så att när ni får tidningen har vi ett antal avtal klara, men det kan också vara så att vi fortfarande är i förhandlingsläge. ELISABETH HAMMARSTEDT ORDFÖRANDE KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN Margareta Bohman fackligt-politiskt ansvarig Kommunal Stockholms län Fackligt - Politiskt Nu är rörelsen på väg framåt Avtalsrörelse, Folkrörelse och Valrörelse, 2010 är ett år som verkligen rör på sig. Att rörelsen även handlar om politik som påverkar vårt vardagsliv blir i år väldigt tydligt. Till att börja med, Kommunal förhandlar med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om löner och anställningsvillkor för en stor del av våra medlemmar. Andra avtal följer tätt efter och snart ska de flesta av våra avtal förhoppningsvis vara förhandlade och klara. Att SKL är en politiskt sammansatt motpart som speglar den politiska ledningen i kommuner och landsting påverkar förhandlingsresultatet. 1:a maj står för dörren och avdelning Stockholm bjuder som vanligt in till frukost för medlemmar med släkt och vänner. Alla är välkomna till Avdelningskontoret på Franzengatan där dörrarna öppnas klockan Vi har som vanligt bussar som tar oss till Humlegården där det stora tåget startar sin färd mot Norra Bantorget. Den första maj har vi möjlighet att demonstrera mot den sittande regeringsalliansen och marschera för ett regeringsskifte. Ett tillfälle som kanske ingen av oss kommunalare ska låta gå ur våra händer. Valrörelsen inför hösten val till Riksdag Kommuner och Landsting har rullat igång i lilla valrörelsen. Politikerna är åter i rörelse och visar upp sig, det är torgmöten, man knackar dörr och besöker arbetsplatser runt om i vårt avlånga land. Jag tror att många arbetsplatser kommer att besökas av politiker i stad och län, och jag vet att vi Kommunalare kommer att träffa många medlemmar på sjukhus, förskolor, äldreboenden, ridskolor, brandstationer och bussgarage med mera. Kommunalare kommer att möta Kommunalare med uppmaning att gå till valurnorna i september. Det är nödvändigt att vi deltar i samhällsutvecklingen och är med och påverkar politiken. Det är nödvändigt att vi är med och sätter dagordningen för att trygga jobben och bygga välfärden. Vi Kommunalare är proffs och vet vad som behöver förbättras på våra arbetsplatser. Det ska vi på ett vänligt men bestämt sätt informera politiker och beslutsfattare om. Kommunalare är traditionellt flitiga väljare i dessa avgörande val. Vi kan vara stolta att vi är med och värnar demokratin. Vårt uppdrag är trots detta att försöka få än fler att göra sin röst hörd för ett regeringsskifte i september. Det är här valet av vilken politik vi ska leva med avgörs. Det är då vi kan via valurnorna tala om vilken politik vi vill ha. Riktig rättvisa och äkta solidaritet eller ett samhälle som ställer människor utanför. Kommunal Stockholms län är i full färd med förberedelserna till vårt födelsedagkalas den 22 maj, då Kommunal firar 100 år. Det är ett omfattande och engagerat arbete som utförts på Stockholmsavdelningen av vår ordförande och kassör en folkrörelse känslan har säkert infunnit sig hos fler än mig. Så, mina vänner det gäller att hålla rörelsen igång. Vi får inte stanna upp. Vi har kraft och möjlighet att påverka. Låt oss använda den möjligheten! MARGARETA BOHMAN FACKLIGT - POLITISKT ANSVARIG KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN MT nummer

18 WW A 1237 PROPRES / info@propres.se Kommunal. aktuellt KOMMUNAL JÄRFÄLLA Sektion 14 inbjuder till medlemsmöte Måndag 3 maj Var:Träffen,Viksjöskolan Klockan: Bland annat tar vi upp avtalsförhandlingarna, lönerevision och så lämnar vi en rapport från repskapet Alla är hjärtligt välkomna KOMMUNAL HS / SÖDRA LÄNET SEKTION 77 Välkomna! bjuder in till medlemsmöte med politiker träff den Tisdagen den 4 maj klockan på Röntgenvägen 3 Flemingsberg, i konferenslokal på bottenvåningen. Peter Andersson S aktiv i landstinget och Huddinge kommun är inbjuden, ta chansen att ställa era frågor. Vi bjuder på enklare förtäring från kl 1700 anmäl gärna om ni kommer. sektion77.stockholm@kommunal.se tel: teltid: vard & Välkomna! KOMMUNAL VALLENTUNA SEKTION 18 Bjuder in till en serie medlemsmöten under våren. Onsdag 19 maj Gymnasiets matsal kl På agendan: - Information och uppdatering om årets avtals- och löneförhandlingar - Övriga frågor Onsdag 16 juni Gymnasiets matsal kl På agendan: - Information och uppdatering om årets avtals- och löneförhandlingar - Övriga frågor Välkomna! Styrelsen Kommunal Vallentuna. Telefon: , Handledarutbildning i arbetsmiljö I mars genomförde Kommunal Stockholms län handledarutbildning för 15 personer som håller i arbetsmiljöutbildningar. Från och med hösten 2010 ska utbildningen av arbetsplatsombuden vara lika i alla sektioner och utbildningen kommer att vara fyra dagar istället för tidigare tre dagar. Förut har sektionernas utbildningar sett olika ut, meningen är nu att alla ska få samma utbildning och att kostnaderna blir densamma oavsett var man är ombud någonstans. Kursledarna som ska hålla i arbetsmiljöutbildningar ska vara utbildade handledare i arbetsmiljö. I utbildningen deltog: Jörgen Hallberg, Barbro Delin, Frippe Eriksson, Micke Friberg, Raili Kurkisuo, Anna-Carin Hill, Lillemor Strid, Lena Fjällborg, Anne-Mette Wennemo, Ingrid Höglund, Yvonne Larsson, Anita Erkus, Kevin Thomsson, Despina Mavrokostidou. Sektionernas hemsidor på WWW Nynäshamn Nacka Värmdö Haninge Tyresö Huddinge Botkyrka Södertälje Danderyds sjukhus /Norra länet Ekerö Solna Salem Sundbyberg Järfälla Sollentuna Upplands-Väsby Sigtuna Vallentuna Danderyd Täby Norrtälje Lidingö Österåker Upplands Bro KMC Gullmarsplan KMC Stockholm västra Centrala länet Trafiken Kommunal Djur och Natur Tekniska Räddningstjänsten Carema HS/Södra länet Södertälje sjukhus Karolinska sjukhuset Södersjukhuset Attendo Flygblad som en del av Fajten Den 16 april delade Kommunal Stockholms län ut flygblad vid Slussen för att skapa opinion för våra avtalskrav och lyfta fram hur viktiga konmunalarna är i samhället. Nästa nummer av MT kommer vecka Krysslösning MT 3 /2010 1:a pris: 6 Trisslotter Henrik Smith Åkersberga 2:a pris: 4 Trisslotter Kristina Theander Lidingö 3:e pris: 2 trisslotter Rita Mathiasson Hägersten TAVLA, KAN OFTA SES I KYRKA S E N P A I R T O A R PENN- SYLVANIA POSTALT S NÅGOT SÖTT GÖR MUSIK M BÖR GE GOD SMAK F INTELLI- GENS- KVOT I B U UT- TRYCKTE MISSHAG DRYCK M OFTA I HAMN K A J GOD- STEL MÅSTE BESÖKER VISSA KÄNNA - SKRIFT- KRYP OCH PUNG- CIGARR MÅNGEN NYMFER OMED- DJUR DÅ OCH SKID- LEVER I LIGEN A GÖRLIG DÅ A ÅKARE ETT KANSKE EN FÖR GJORDE POST DRAGON RYMD- GÖR ÖVER- VADARE VISS MAN RASKAN- HUD MÅTT MED EN DE STÖRRE FÖR- ETT LAND B GIR V ANFALL TÄTORT S T O R K ÄLSKADE S V Å L ÄR SLÄKT J O R D N Ä R A T R I O MED ÄRT K Ä R A STJÄRN- EN STOR- SYSTEM VUXEN A X E L J Ä T T E SMÄLTER G A L A X E R SÅDAN BO SKRIBENT BÅT BÖR HÅLLER MED GOD ALLS MAN DRYCK SPRÅKLIG INGEN P SITTA I D VARM R E D E VEKLING KÄNSLA S T I L I S T V PRÖVAN- FLÄCKFRI EN AV PRYD- DE FÖR IBLAND VÅRA NADS- EKO- PÅ ÅAR KÄRL A R NOMIN T BYXBEN R E N FÖRSVAR T I D A N PLAGG V A S KROPPS- EN- ANSÅGS PRODUCE- HETEN LEDNING VARA ETT RAR RÖNTGEN DET ÄR AR- FEMTE VISSA N A D E R R BETSAMT V E N ELEMENT KÖRTLAR S V E T T FÄRSK STADSBUD FÅGEL INFOR- BILDAS I DUKAS MATION VISS FRAM BRUK N Y H E T PANNA B Ä R A R E IBLAND Ä R L A PRYDER VETEN- OCH SKAPLIG SMYCKAR LEDARE LÄRO- S K R U V DUMBURK S I R A R T BYGGNAD S K E D TANDUPPSÄTT- GRUND- NING, ELLER ÄMNET SKÄRPA TITAN E T V Ä T T E N SEGELFARTYG B E T T FÖRLORA T I DET TOG INNE- DET KAN GICK MAN HAVARE TURIST KANSKE FJANTIGA D ÖVER A R V E T BEHÖVA DÖRREN TYPER Ä G A R E M U MINDRE KAN BLI INTE VÄL VALDA TILL BARA EN ORD MÖBEL FATTAR MORFIN K BILIST F R A S FÖRR KK O P I U M STOD EJ HÅLLS RYCKEN FÄNGEL- GÖR AS- SE- B Y R Å L SISTENT B R A S T DÖRREN LÄDER- HUG- HUDS SKOTT ÖVERSTA T A N K E SKIKT B I S T Å R INGEN EN MAN ALL- TYCKER VARLIG SYND K A T A L A N SKADA OM S A T E KAN VARA KLUT UR- EN FRÅN HÖRDES SKILJA EN LJUS- HAN BARCE- PRAT- BE- STARK KLARAR LONA KVARN T R A S A LEVAT S E STJÄRNA FRAKTEN G KAN KAN NOG SÅDAN OLJA UT- DUGA LÖDDRAR VINNAS TRÄD SOM KÄLK- HAN VAR UR B BACKE R EN INDIAN R A K T V Å L SÄGS GEN- ELDSJÄL LJUDA FÖR SITT KLAGANDE VÄRDERA R A P S UTTRYCK I V R A HÖGT E K A DEN KAN ÄVEN KAN REN KALLAS VARA SKRÄDYXA B I L A N T V A G A D ÄVJA B L Ä C K F I S K A R SÅDAN FÖR- KRAFT- ORD S L A N K A BRYLLAR G Å T E D FIN- PIGGA, LEMMA- GLADA DE OCH MÅNFAS NATUR A R T NÖJDA N Y T R A N Y KAN FÅ FAST VILTET KROPPS- DEL KRYDD- VÄXT A N I S KAN MEJSEL VARA FÖR FÖRGÅS D Ö 18 MT nummer

19 MT-KRYSSET - MT-KRYSSET - MT-KRYSSET DEN BITER SÅ ANSES SMÅTT MINDRE VISSA ÄR KLIPSK AV VÄRDE OKLÄDD KAN NOG SES PÅ ZOO RÖR- FORMIGT ORGAN SÅDANT BRUKAR MAN SAMLA I SKILJE- MYNT HÖRS BE- GABBA- RE DET ÄR EN VID- STRÄCKT ÖVERSIKT BOMB- DRAB- BAD STAD HADE SÄKERT SKYMF GNAGARE MJUK OCH SLÄT ÄNDA I BÅTEN DRAR PÅ MUN TECKEN FÖR BROM UNDER- LIG UTTRYCKA MISSHAG KAN VARA LOM- DON FÖR HÖRD FISKE HÖR DET ÄR SPAD- NOG INTE LIKNANDE VISS SÅDAN SITTER I TRAVERS AFRI- KAAN ÄR ÄTTLING TILL EN BOK- STÄVER USELT KAFFE SOM MOS UTAN KRUM- BUKTER TAR MAN IBLAND PÅ FLYG- PLATSEN WW A 1239 PROPRES / info@propres.se VILL MAN GÖRA I KAR- RIÄREN STRÄV- SAMHET STÅR I VÄXTEN ONYTTIG DRYCK ÄR INTET VÄRD UTAN EN TRÅD GJORDE NOG HÖST- LÖVEN GOD SMAK BE- TECKNING FÖR TURKIET MOTOR- DRIVET REDSKAP EN OCH ANNAN HERRE HETER SÅ KAN O- VÄSEN PEDANT ÄR JU DET SIKTADE GUBBEN NOA EN HOS OSS SLOPAD VIKTENHET DEN HÖR TILL ROV- DJUREN BAR SÅ KAN MAN SE PÅ TINGEN FJÄDER- FÄ FÖR- BRUKADE FORNNOR- DISKA STOR- HETER YTMÅTT DEN VILL VI VÄL INTE SAKNA I JULETID? MED- TAGEN OCH TRÖTT KAN KALLAS SNYLTARE EFTER GT I SLAN- KASTE LAGET GÅNG- ART SÖKER FORSKA- RE FJANT ÄR DET BLIR NOG OFTAST KORSORD OVERKSAM KAN VÄN AV S K SHOPPING BLI BLEV FÖRR OFTA MARK FÖR ODLING SÄLL- HA PÅ SYNT KÄNN ÄR MAN DET SÅ KAN MAN BLI FATTIG FÖRE STEREO PÅ PLATTAN ÄR ORMLIK MÅNGEN DAM HETER SÅ BEHÖVS EFTER DAGENS SLIT OCH SLÄP ORD FÖR FLICKA, TJEJ STOR- PAMP, FINANS- MAN MIK- ROBER ÄR DET MINSANN I EN KLASS HELT FÖR SIG GARVAD I GAMET VISS ÄND- PUNKT MAG- KATARR FINARE VÄVNAD RYMMER MÅNGA TORDE DE FLESTA I MORGON BITTI RÖRANDE BRUTALI- TET FISK FALSK HAN GÖR EJ RÄTT FÖR SIG INNER- LIG ICKE DIGITALA EN STÅTLIG FÅGEL FETT BÖR PLAGGET BRA TRÄD LJUS- STARK STJÄRN- BILD BRUKAR SVÅR- SÅLDA VAROR METALL- ARBETARE TONEN A SÄNKT RÄKNING KAN VARA EN MÅL- SÖKANDE BETYDDE URSPR. STENIG HOLME ERFAR NOG FIENDE DEN YNGRE VISS TUNNEL- BANA DEN SOM GILLAR TOSCA GILLAR NOG EN... KALLAS ÄVEN KÄRR- MES FÖLL IFRÅN LANT- BRUKS- SYSSLA TRYCK- ENHETEN ATMO- SFÄR GENE- RALENS ÄR JU HÖG 1:a pris Sex Trisslotter, 2:a pris Fyra Trisslotter, 3:e pris Två Trisslotter Lösningen skall vara redaktionen tillhanda senast Jag som löst krysset heter den 5 juni 2010 för att deltaga i dragningen. Lösningen sänder du in till: Medlemstidningen MT Adress Kommunal Stockholms län Box Postadress Stockholm MT nummer

20 MT MTmedlemstidningen Kommunal. Stockholms län Box 30027, Stockholm Presslagd 23 april 2010 BPosttidning maj 2010 Kommunal STOCKHOLMS LÄN Enligt traditionen bjuder Kommunal Stockholms län in till frukostmöte med politik och frukostbuffé på förmiddagen den 1 maj. Platsen för mötet är avdelningskontoret på Franzéngatan 4 Frukost bjuds från klockan Kommunal Stockholms län bjuder på frukostbuffé och politisk diskussion. Efter mötet åker vi gemensamt buss till demonstrationen i Humlegården där Kommunal samlas i avdelning 4.

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Gemenskap ger styrka

Gemenskap ger styrka Välkommen till Seko Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Vad händer om jag förlorar jobbet? Ett utbildningsmaterial om a-kassa

Vad händer om jag förlorar jobbet? Ett utbildningsmaterial om a-kassa Vad händer om jag förlorar jobbet? Ett utbildningsmaterial om a-kassa 1 INNEHÅLL Ordlista... 3 När du har ett jobb... 4 Intervju med Samir... 5 Om du förlorar ett jobb... 6 7 Intervju med Anna... 8 Första

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla Bild: Robert Nyberg Sjukförsäkring som är bra för vissa, men som är bestraffningssystem för många sjuka och skadade eller Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla HUR VILL

Läs mer

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT.

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT. 1 Enkät med frågor angående arbetsskadade. Enkätsvaren sammanställs och lämnas till politiker och kontakter med tidningar. Syftet är att frågor och svar skall kunna påverka våra politiker till att förändra

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba

Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba Så kan vi hjälpa dig Journalistförbundet kan hjälpa dig som är medlem med din kontakt med arbetsgivaren. Vi kan också driva eventuella tvister mot Försäkringskassan

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2016 04 25 Re=åter Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

Personlig assistans Skellefteå kommun AVTAL

Personlig assistans Skellefteå kommun AVTAL - personlig assistans För dig med funktionsnedsättning ger personlig assistans från en stor frihet. Tillsammans med dig utformar vi ett stöd som ökar dina möjligheter till ett självständigt och meningsfullt

Läs mer

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS För dig som är i riskgruppen för att bränna ut dig. Eller har stressade kollegor och inte vill smittas. För politiker, chefer och anställda. Här är ett vaccin

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 22 2013 06 08 Beteckning ENHETEN FÖR ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING KENNETH NILSSON ENHETSCHEF Kenneth Nilsson Ert datum Er beteckning Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 2014 I slutet på 1990

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Försäkringskassan och rehabkedjan Sjukskrivning garanterar inte sjukpenning Under de första 90 dagarna kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning TÖI OLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning Ordlista redogörare arbetssökande överklaga högre instans inskriven på arbetsförmedlingen värnpliktstjänstgöring styrkta uppgifter arbetsgivarintyg kassakort

Läs mer

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ditt skyddsombud Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ligger du vaken om nätterna och grubblar över hur skyddsombudet har det? Inte det? Byggnads vet i alla fall att många skyddsombud funderar

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Information om din anställning med anledning av konkurs

Information om din anställning med anledning av konkurs Information om din anställning med anledning av konkurs Här följer en kort sammanställning med information om de vanligaste löne- och anställningsfrågorna som kan uppkomma i samband med en konkurs. Experts

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling!

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! > VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! SEPTEMBER 2014 Månadsutskick med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda.

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Dunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se

Dunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se Assistansberättigad Personnummer God man/förvaltare Telefonnummer Postadress Besöksadress Telefon E-post Postgiro Org.nr NYBRO KOMMUN Individ- och familjenämnden 382 80 NYBRO Dunderbergsgatan 2 0481-450

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa? 1 Ett meddelande Lyssna på meddelandet. Sätt kryss för rätt svar. Du får lyssna två gånger. Hej Peter! Jag är lite försenad. Jag hinner inte komma till klockan sex. Jag måste köra mamma till ögonläkaren.

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan Rehabiliteringskedjan Hur kan Vision stödja sjukskrivna medlemmar? Förutsättningen för att man ska ha rätt till sjukpenning är att man har en sjukdom som sätter ned arbetsförmågan i förhållande till det

Läs mer

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön 2 Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön Det är alltid arbetsgivaren som ansvarar för att arbetstagarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter utan att bli skadade

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ '"'e-l F k:

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ ''e-l F k: ~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W '"'e-l F k: 2012-03-08 Funktionsnedsättning fil Försäkringskassan Ersättninqsformer,,-., Sjukpenning, SjukersättningIaktivitetsersättning o Handikappersättning

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt!

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Detta är i första hand ett HGU arbete för att belysa dom fällor, tricks som finns, vi är alltid väldigt skickliga på att visa upp våra

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare Lättläst svenska 1 Pontus Johansson Bild: Magnus Pehrsson 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Pontus Johansson

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista rapport arbetsledning missköta sig rasist Diskrimineringsombudsmannen arbetskamrater arbetstider morgon- eller eftermiddagsskift stämpelkort

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer