Kortbetalningarnas betydelse i samhället

Transkript

1 Kortbetalningarnas betydelse i samhället

2

3 Innehållsförteckning 1. Executive Summary Bakgrund och syfte Kortbetalningarnas framväxt i Sverige...6 Slutsatser kortbetalningarnas framväxt i Sverige Kortbetalningar i nuläget...9 Kortprodukter och kortsystemets struktur... 9 Kortsystemets fördelar för olika intressenter...10 Betalare fördelar med kortbetalningar...10 Hushåll/konsumenter...10 Företag...12 Betalningsmottagare fördelar med kortbetalningar...12 Betalningsmottagare generellt...13 Resebranschen...16 E-handel Inledning...17 Effekter av kortbetalningar...17 Sverige är ett avancerat kortland...18 Slutsatser - kortbetalningar i nuläget Kortbetalningar missförstånd och myter...19 Genomgång av missförstånd och myter...10 Slutsatser...23 Svårare att finna lämpliga betalmedel till nya handelsplatser...28 Långsammare acceptans av ny teknik...28 Försämrade villkor för både betalare och betalningsmottagare Sammanfattande slutsatser Litteratur och andra underlag Definitioner Kortbetalningarnas framtid...24 Marknads- och teknikutveckling...24 Förändrade regelverk...24 Konkurrensen inom betalningsområdet...24 Krav på kortsystemet...25 Konsekvenser för intressenterna...25 En marknad i balans riskerar att hamna i obalans...26 Internationella erfarenheter av reglering av interchange...26 Högre kostnader genom större kontantanvändning...26

4 1. Executive Summary Kort har utvecklats från att inledningsvis ha varit en nischprodukt till att bli det dominerande betalningsinstrumentet i Sverige. Kortbetalningar är dominerande inom såväl fysisk handel, resor som online-handel. Den främsta förklaringen till denna utveckling är de stora fördelar som kort erbjuder i jämförelse med andra betalningsmedel. Kortbetalningar är redan idag reglerade genom bland annat betaltjänstlagen och konsumentkreditlagen. De förslag till nya regleringar på EU-nivå som framförallt drivs av förhållanden i andra länder än Sverige hotar att minska de fördelar med kortbetalningar som såväl kunder som handlare ser idag. Korten erbjuder stora kundfördelar för både kortanvändare och handeln: Trygghet - en kortbetalning ger en garanti som totalt saknas till exempel vid kontantbetalning. Låga kostnader - kort är ett effektivt betalningssätt ur samhällets synvinkel i jämförelse med alternativen (framförallt kontantbetalningar). Tillgänglighet - kort används globalt av 4 miljarder kunder från 200 länder och korten kan användas i över 35 miljoner butiker. Tidsbesparande - enkelt att använda och tidsbesparande för både kund och handel. Samhällsfördelar - korten ger också betydande fördelar för samhället genom att bidra till färre transporter, lägre rånrisker och minskad svart ekonomi. Sverige är unikt och missuppfattningar om kortbetalningar är utbredda Sverige har en i jämförelse med många andra länder en utvecklad kortindustri med hög effektivitet och stark konkurrens. Det finns en rad missuppfattningar om kort, bland annat att konkurrensen är svag med få aktörer och att handeln har för höga kostnader för kortbetalningarna. I Sverige finns 30 kortutgivare och 10 inlösenföretag som arbetar i full konkurrens. Handelns kostnader för kortbetalningar har under den senaste 10-årsperioden halverats samtidigt som funktionaliteten har förbättrats. Den svenska kortindustrin skiljer sig på flera områden på avgörande sätt positivt från situationen i andra EU-länder och hotas nu på grund av regleringar som vill adressera problem i dessa länder. Nya regleringar kan skapa problem och riskerar utvecklingsförmågan De nya regleringar som föreslås innebär till exempel att priser som i Sverige sätts i fri konkurrens mellan leverantör och kund ska bestämmas genom politiska beslut i Europaparlamentet. Erfarenheter från andra länder visar att sådana regleringar riskerar att försena utvecklingen mot färre kontanter i samhället, att öka kostnader och ge sämre villkor för konsumenter och handel. Sverige som ledande kortland riskerar nu att få anpassa sig till regler som är utformade för ett EU-genomsnitt med kortbetalningar på en långt lägre nivå än i Sverige. Kortens goda egenskaper är resultatet av en kontinuerlig utveckling som har varit möjlig genom att aktörerna i branschen har och fortsatt verkar i full konkurrens med möjlighet att få lönsamhet på investeringar i till exempel säkerhet och utveckling av nya tjänster. Kortsystemet har därför en unik förmåga att anpassas till ny teknik och nya handelsplatser, något som borgar för en fortsatt positiv utveckling. 4 Kort är enkelt att använda och tidsbesparande för både kund och handel.

5 2. Bakgrund och syfte Svenska Bankföreningen har beslutat att genomföra en studie av kortbetalningar i Sverige för att belysa vilken betydelse kort har och har haft i utvecklingen av en modern, effektiv och säker infrastruktur för betalningar och vilket bidrag detta har inneburit för samhällsutvecklingen. Bakgrunden till detta är en debatt som förs i media och på politisk nivå där endast en partiell och ofullständig bild ges av hur kortmarknaden fungerar och där det florerar flera missförstånd och rena myter. Dessa avser till exempel korttjänsternas funktion och omfattning, kostnader för olika delar av kortverksamheten och konkurrensen inom kortutgivning respektive kortinlösen. Dynamiken och innovationskraften inom kortområdet förbises också ofta, liksom de kundvärden för kortinnehavare och butiker som har lett till att kortbetalningar stadigt har vuxit och nu är det dominerande betalmedlet i många branscher till exempel inom dagligvaruhandel. En viktig faktor för att förstå hur kortbetalningar utvecklas i samhället är att kort är en affärsverksamhet som bedrivs på marknadsmässiga villkor och under full konkurrens. Till skillnad från kort så är kontanter en del av samhällets infrastruktur och en fri nyttighet för användaren. Denna skillnad är viktig för att förstå kortens utveckling kort drivs som en affärsverksamhet där satsningar på utveckling av teknik och funktionalitet hela tiden har kunnat göras lönsamma. Syftet med rapporten är att beskriva kortbetalningarnas framväxt och funktion, betydelse för samhället och kortbetalningarnas intressenter/användare. Syftet är också att skapa ett underlag för att belysa fördelar och kostnader ställt i relation till alternativ och att beskriva en möjlig framtida utveckling för kortbetalningarna. Det senare är inte minst viktigt genom de förslag på ändrade regleringar som EU-kommissionen lagt fram under sommaren 2013 och som kommer diskuteras och med stor sannolikhet fattas beslut om under Rapporten disponeras i tre huvudavsnitt; kortbetalningarnas historiska utveckling, nulägesanalys samt en beskrivning av tänkbar framtida utveckling och vilka möjligheter och hot som finns för kortbetalningarna. Rapporten är skriven av Trinovo Arkitraven AB på uppdrag av Svenska Bankföreningen. 5

6 3. Kortbetalningarnas framväxt i Sverige Kort har funnits i Sverige sedan 1960-talet och har successivt vuxit till att bli det dominerande betalinstrumentet för direktbetalningar. Det kan vara illustrativt att tänka sig tillbaka till en inte alltför avlägsen tid då kortbetalningar inte fanns eller hade en marginell roll. Det dominerande betalmedlet för direktbetalning (till skillnad från uppskjutna betalningar där girolösningar har varit helt dominerande i Sverige sedan lång tid tillbaka) var kontanter och check. Löner betalades också ut i form av kontanter. Case 1 Lönebetalning För inte allt för länge sedan var företagens och hushållens sätt att betala helt annorlunda än idag. Vid lönebetalningstillfället (ofta varje vecka) tog sig någon på företaget till det lokala bankkontoret för att hämta ut kontanter. Väl hemma på företaget räknades pengarna upp och lades i lönekuvert. Med kontanterna kunde hushållen gå till affären för att betala sina inköp. Konsumenterna gick också till posten eller banken för att betala räkningar och sätta in eventuella sparmedel på bankboken. Butikerna som tog emot kontanterna fick lägga dessa i en dagskassa som sedan räknades upp av bankpersonalen morgonen därpå mer eller mindre manuellt. Kostnaden för denna hantering var naturligtvis hög för alla inblandade parter, såväl för företag som för hushåll, men även för butiker och banker. I början av 1960-talet började företagen istället använda banklön. Lönen sattes, efter avdrag för källskatt, in på löntagarens bankkonto. Normalt användes fortfarande kontanter för de flesta vardagsbetalningar. Konsumenten tog sig då till bankkontoret, ofta med begränsat öppethållande, för att ta ut kontanter och sedan använda dessa i butiken. Proceduren med dagskassor såg ut på samma sätt som tidigare. Under 1970-talet börjar ATM-nätet byggas ut och kunden behöver inte längre gå in på ett bankkontor, utan kan gå till en automat för att få tillgång till kontanter. Här får de flesta kunder tillgång till ett kort, som i regel inte går att använda i butik utan enbart är ett uttagskort. Parallellt med detta finns så kallade nationella kontokort, som dock har en begränsad spridning. Dagskassehanteringen upplevs nu så pass kostnadskrävande av bankerna att man försöker hitta olika sätt att reducera kostnaden. På flera håll i landet startas därför banksamarbeten, till exempel Sambox, som en gemensam infrastruktur för bankerna på en viss ort eller region. En annan vardagsföreteelse som på ett tydligt sätt åskådliggör skillnaden mellan dåtidens system och dagens är hantering av valuta i samband med resor: Case 2 Utlandsresa Familjen ska åka till Grekland på semester. Resan sker med Spiesresor och är betald i förväg. För att kunna betala restaurangbesök och shopping behöver familjen tillgång till kontanter. Man upplever det som osäkert att ha en större summa kontanter med sig ficktjuvar har man ju hört talas om. De går därför till banken som hjälper till. De får ett häfte med resecheckar, utställda i US dollar. De får betala en avgift både för växling och för checkarna, men eftersom checkarna kan spärras mot uppgivande av checknummer så tycker familjen Svensson att det känns tryggt och säkert. Banken frågar också om man har fullständigt klart för sig hur mycket pengar som kommer att gå åt? Nja, det vore ju rätt bra att ha en buffert. Familjen skaffar sig därför också en så kallad reservcheck, utgiven av banken. Den är i princip en kredit, normalt 100 US dollar, och den kostar också pengar, och om den utnyttjas utgår ränta på beloppet. Familjen åker iväg på sin semester. Väl där blir det flera besök på en lokal bank för att lösa in resecheckar och man får då växla från dollar till drachmer. Sista dagen är checkarna slut men som tur var har man reservchecken och kan få ihop pengar för att köpa hem lite presenter till släkten. Kostnaden för resecheckar, valutaväxling 2 gånger och kostnad för en reservcheck uppgår till cirka 15 procent av det växlade beloppet. Idag hade familjen klarat sig med sitt bankkort för att betala med och ta ut pengar med lokalt i utlandet och vid behov med krediten på sitt kreditkort. Kostnaden hade varit en mindre valutaväxlingsavgift förutom den normala årsavgiften för kortet. Under 1960-talet börjar kort blir ett vanligare betalningsmedel. Man kan urskilja två huvudspår i kortens utveckling i Sverige. Det första spåret var att internationella betalkort och kreditkort börjar användas. Dessa produkter hade börjat lanseras i USA mycket tidigt. Redan 1924 lanserades det första bensinbolagskortet, som snabbt följdes av kort inom detaljhandel. På 1950-talet började också mer generella betalkort, så kallat T & E-kort (Travel & Entertainment) för representation och resor, att få en bredare spridning. Svenska banker lanserar också motsvarande produkter, bland annat Köpkort och Eurocard. Dessa kort får en begränsad spridning med undantag av företags användande av betalkort för att hantera reseutlägg. 6

7 Det andra huvudspåret är en konsekvens av att svenska banker börjar erbjuda löneinsättning på bankkonto som ett alternativ till företagen istället för att betala lön kontant. Inledningsvis behövde konsumenterna gå till bankkontor för att få tillgång till kontanter. Bankkontoren erbjöd en begränsad tillgänglighet och kontantuttag blev en allt mer kostnadskrävande del av kontorens verksamhet. Banklönetjänsten finansierades initialt av en avgift från företagen, men den försvann av konkurrensskäl efter några år. Bankerna behövde därför utveckla en rationell hantering av löneservicen. Check som utnyttjades som alternativ till kontanter under denna period var också en kostnadskrävande verksamhet. Det behövdes ett effektivt alternativ till både kontanter och checkar. I slutet av 1960-talet gjordes de första försöken med kontantuttagsmaskiner i Sverige och 1977 lanserades Minuten-systemet av Sparbankerna som fick en bred acceptans. Redan efter något år var kort aktiverade i Minuten. Bankomatsystemet utvecklades parallellt och fick efter en tid också stor omfattning. Efterhand började också korten kunna användas till annat än kontantuttag, som betalningsmedel i butik. Detta var emellertid inte oomstritt: Det fanns en oerhört stark obenägenhet hos butiks-sverige att acceptera kort som betalningsmedel, både betalkort och kreditkort THOMAS GLÜCK I THODENIUS 2008 Kortinfrastrukturen sköttes inledningsvis av bankgemensamma serviceföretag (Servo och Babs) och hela verksamheten kan beskrivas som en infrastruktur där man inte skulle konkurrera utan försöka minimera kostnader. Inslag i denna modell var till exempel bankgemensamma, multilaterala avtal för att reglera transaktioner utförda av kortkunder i en bank hos butikskunder i en annan bank. Principen i dessa avtal var att det var fritt för butikerna att ta emot bankkort medan priset för kreditkort var cirka 3 procent. Hela denna modell kom dock att ifrågasättas i samband med Sveriges inträde i EU och en ny konkurrenslag Bankerna gjorde en bedömning att modellen inte skulle hålla och efter en 3-årig övergångsperiod ändrades logiken fullständigt. Från en gemensam prisnivå, ett gemensamt multilateralt interchangeavtal och ingen konkurrens, öppnades systemet för full konkurrens både på utgivarsida och på inlösensida. Ett viktigt vägval för bankerna var hur man skulle förhålla sig till de nationella kort som fanns. I andra länder, till exempel i Danmark och Norge har man behållit inhemska bankkort med en kraftig reglering av verksamheten. I Sverige bestämdes att man istället fullt ut skulle satsa på internationellt gångbara kort, anslutna till MasterCard respektive Visa för att kunna tillåta produktkonkurrens och erbjuda globalt användande. Det innebar också att man gick från kostnadssänkning som främsta drivkraft hos bankerna till en lönsamhets- driven affärslogik. Detta medförde att det blev lönsamt att investera i ny teknik, affärsutveckling och marknadsföring. Fördelarna med detta blev betydande och ledde till att kortanvändningen i Sverige ökade drastiskt under åren efter Antal transaktioner (miljoner) Källa: Riksbanken den svenska finansmarknaden 2013 Detta har bidragit till att Sverige har en hög kortanvändning i jämförelse med andra länder. Inom EU ligger antalet korttransaktioner per capita långt under Sverige. Intressant att notera är också att länder som valde regleringsspåret med gemensamma lösningar och låga avgifter av politiska skäl har sett sitt ursprungliga försprång ätas upp. Detta gäller till exempel Danmark som för 10 år sedan låg långt före Sverige genom sin nationella kortlösning (Dankort). Efter att för 10 år sedan ha transaktioner per capita i det närmaste dubbelt mot Sverige har man i Danmark under senare år till och med haft färre transaktioner/capita än Sverige. Detta förklaras inte minst av att bankerna är tvungna att korssubventionera Dankortet och alltså inte har något intresse av att vare sig utveckla eller marknadsföra tjänsten. Den svenska utvecklingen har naturligtvis också krävt investeringar. Bedömningar av bankerna indikerar att var och en av de fyra svenska storbankerna har investerat miljardbelopp per bank i teknik, infrastruktur, kompetens med mera under de 10 första åren efter byte av affärsmodell. Antal transaktioner per capita Källa: ECB, Eurostat 7

8 Parallellt med utvecklingen av affärsmodell och regelverk, skedde också en teknisk utveckling, där Sverige tidigt valde att använda identifiering via pinkod i kortterminaler hos handeln till skillnad från andra länder (till exempel Storbritannien) som länge höll fast vid signaturverifiering. Senare har Sverige varit tidigt ute med att använda chip på korten, något som också har krävt betydande investeringar. Detta medför att vi nu har fått en situation med snabbt ökande kortanvändning även för att betala i butik. Istället för en omfattande fysisk hantering av kontanter med risker och kostnader kan nu den anställde få sin lön insatt på bankkonto, betala med kort och handlaren får sina pengar tillgängliga på bankkontot dagen efter köpet. Kort som från början utnyttjades i mycket speciella situationer, till exempel restauranger, och av vissa kundgrupper har funnit allt fler användningsområden. Ett exempel är e-handel där kort är ett av de största betalmedlen totalt sett och dominerande för e-handel över gränserna. De snabbt ökande volymerna och den tekniska utvecklingen har också möjliggjort en sänkning av pris till butiken, bland annat därför att kostnaderna minskat drastiskt genom en kraftigt ökad volym och de stordriftsfördelar detta för med sig. En form av kort som tidigt haft en stor utbredning i Sverige är betalkort som används till exempel i bensinstationer. Det typiska kortet är ett bensin- eller detaljhandelskort, ofta kopplat till någon form av lojalitetsprogram. Denna typ av betalkort har växt fram och har en stor utbredning, något som också ökar acceptansen för kort generellt hos konsumenterna. Flera av dessa kortprogram har idag helt eller delvis också förvandlats till generella kort anslutna till Visa och MasterCard i samarbete med banker eller genom att respektive detaljhandelskedja startat bank. Idag uppskattar vi att antalet kort utgivna av detaljhandelsföretag genom egen bank eller genom så kallat co-brandad lösning uppgår till cirka 3 miljoner kort, vilket motsvarar en betydande del av det totala antalet utgivna kort i Sverige. Utvecklingen förväntas fortsätta i samma riktning, kontanthanteringsföretaget Loomis har genomfört en internationell studie över kontanternas förväntade utveckling i ett antal länder och konstaterar: den totala kontantanvändningen växer så ser trenden ut under de närmaste 10 åren på samtliga av de huvudmarknader som Loomis har studerat med undantag för Sverige, där kontantanvändningen förväntas fortsätta att minska Loomis, Årsredovisning 2012 Slutsatser kortbetalningarnas framväxt i Sverige Konkurrens mellan kortföretag, både vad avser lösningar och villkor, har bidragit till en snabb utveckling av kortbetalningarna. Förändringen från ett kostnadssänkningsperspektiv till ett lönsamhetsperspektiv har varit en förutsättning för att finansiera utvecklingen och de investeringar som krävts. Betydande investeringar i infrastruktur och teknik krävs fortlöpande för att skapa och vidmakthålla säkra lösningar. Det kommer fortsättningsvis att vara en förutsättning för att få den breda acceptans som korten har idag. Kortbetalningar har genom bred acceptans förvandlats från en nischprodukt till dominerande betalmedel för direktbetalningar. Kort har visat sig vara utvecklingsbara och kan användas i helt nya situationer 8

9 4. Kortbetalningar i nuläget Kortutgivare Tillgång till konto Betalningskapacitet Betalningsinfo Betalare Kortavgift Interchange Tillgång till betalare Betalning Vara/Tjänst Kortinlösare Effektiv betalningshantering Kortbetalningar bygger på att en kortinnehavare kan använda sitt kort för att betala sina köp och att beloppet dras från ett konto eller faktureras i efterhand. Säljaren, butiken, restaurangen etc, får beloppet insatt på sitt konto i den egna banken. För att illustrera detta används ofta den så kallade 4-partsmodellen. Serviceavgift Betalningsmottagare Modellen innebär att konsument och betalningsmottagare har varsin bank som tillhandahåller olika tjänster. Betalaren får bekväm tillgång till sitt konto alternativt en kredit och kan använda sitt kort i princip över hela världen. Betalaren får också tillgång till information om vilka betalningar som är gjorda var och när som underlag för ekonomisk uppföljning och planering. Betalningsmottagaren får möjlighet att administrera sina ankommande betalningar på ett effektivt sätt och får också en möjlighet till merförsäljning genom att kunden, utan att vara begränsad av tillgängliga kontanter, kan köpa för större belopp än vad som ursprungligen var tänkt. Som vi kommer tillbaka till driver dessa aktiviteter olika kostnader som behöver regleras i systemet. Vid sidan av den vanligaste 4-partsmodellen finns kortföretag, till exempel American Express som är både enda utgivare och enda inlösare av sina egna kort. I 4-partsmodellen kan en handlare genom att sluta avtal med inlösare, som verkar i konkurrens med andra inlösare, möjliggöra för många olika bankers kunder att använda sina kort i butiken. Avseende Visa- och MasterCard-anslutna kort innebär detta att butiken kan betjäna cirka 4 miljarder kunder från 200 länder medan kortinnehavarna kan använda sina kort i över 35 miljoner butiker över hela världen. I 3-partsmodellen är kortföretaget både utgivare och inlösare. Det innebär att butiken för sådana kort enbart kan få inlösentjänster från kortutgivaren. Generellt sett har sådana kort en lägre täckningsgrad än de kort som är utgivna i 4-partssystem. Kort finns i ett antal olika varianter Bankkort (Pay-now, deferred debit, debetkort) är den vanligaste korttypen i Sverige. Betalningen belastar kortinnehavarens konto direkt. Kortet ingår normalt i bankernas baserbjudande och säljs då tillsammans med kontotjänster, internetbank och ibland andra tjänster. Normalt betalar kunden en årsavgift för hela paketet som alltså inte bara är bankkortet. I Sverige och Finland är korten kopplade till något av de internationella kortnätverken MasterCard eller Visa. I andra länder, till exempel Norge och Danmark, finns domestika kort, BankAksept och Dankort som enbart kan användas lokalt i landet. Betalkort (Pay-later, charge-/creditcard) är kort där betalningen samlas upp och faktureras i efterhand, normalt månadsvis. För kunden innebär detta en kredit på upp till 45 dagar som ingår i avgiften för kortet. Denna typ av kort är relativt vanliga som företagskort och så kallade travel & entertainmentkort. Eftersom det ingår en kredit är årsavgiften ibland högre. Kreditkort är en form av betalkort och fungerar på samma sätt men har en i förväg godkänd kreditlimit och kunden kan ha en så kallat revolverande kredit på sina inköp på upp till 20 månader inom ramen för limiten. Dessa kort har en avsevärt lägre andel av marknaden än bankkorten. Konsumenternas användningssätt är också annorlunda färre men större köp, högre andel i sällanköpsbutiker och hos reseföretag. Ofta ingår också någon form av belöningsprogram, poäng, som kan bytas mot varor eller ibland pengar. Mellanbanksersättning/Interchange I betalningssystem, oavsett om det är kort eller andra betalningsinstrument, har betalare och betalningsmottagare ofta olika banker. Eftersom nytta och kostnader för systemet inte nödvändigtvis är jämt fördelade mellan aktörerna behövs en ersättning som går från den part med relativt sett låga kostnader och hög nytta till den bank som har höga kostnader och låg nytta. Detta kallas mellanbanksersättning eller på engelska interchange. I ett bankomatsystem ligger de höga kostnaderna på den bank som tillhandahåller uttagsautomaten och tillhandahåller kontantuttaget, samtidigt som kortkunderna har låg vilja att betala avgifter för uttaget. Konsekvensen av detta är att den mottagande banken det vill säga den bank i vars automat uttaget sker får en ersättning från den bank som utfärdat kortet. På liknande sätt är det inom kortbetalningar i butik. Huvuddelen av kostnaderna ligger på kortkundens bank. Butikens bank har de stora ekonomiska vinsterna när kunderna använder kort, medan dennas kostnader generellt är lägre än för kortutgivning. Logiskt nog går 9

10 därför ersättningen från butikens bank till kortanvändarens bank. I många länder har nivån på denna avgift bestämts i branschgemensamma överenskommelser. Detta är dock inte fallet i Sverige sedan 20 år tillbaka utan nivån sätts här i kommersiella förhandlingar mellan de olika bankerna, det vill säga i bilaterala avtal. Konkurrensverket lät 2009 Copenhagen Economics göra en utredning av mellanbanksavgifter för att komma fram till om de kunde anses vara konkurrensbegränsande. Copenhagen Economics konstaterar: såvitt vi känner till så är de flesta mellanbanksavgifter i Sverige bilateralt förhandlade. Fördelen med bilateralt förhandlade mellanbanksavgifter är att de kan anpassas till just de aktuella båda bankernas kostnadsläge i en förhandling Copenhagen Economics konstaterar också att det inte finns någon teoribildning kring bilateralt fastställda mellanbanksavgifter. Man för sedan ett resonemang utifrån spelteori som resulterar i att den vanligaste kombinationen av banker i Sverige (stora fullfunktionsbanker och specialiserade utgivare), borde resultera i mycket låga eller medelhöga mellanbanksavgifter. Betalare fördelar med kortbetalningar Hushåll/konsumenter Hushållen är den största användaren av kort uttryckt i antal transaktioner och värden. Hushållen har anammat kort som det naturliga betalningsmedlet vid direktbetalning, det vill säga betalningen sker i samband med leverans av vara eller tjänst. För räkningar, hyra, eller etc är girobetalningar det dominerande betalningsinstrumentet. Efter en period där korten framförallt användes som ett sätt att få tillgång till kontanter har användningen av kort som betalningsmedel ökat. Från en marknadsandel på 15 procent av värdet i slutet av 1990-talet har kort idag en andel på drygt 70 procent av betalningarna i handeln i Sverige medan kontanter i motsvarande utsträckning har minskat. Kontantuttag ATM - betalningar kortuttag (värde) Mellanbanksavgifter (MB) i ett bilateralt förhandlat system Typ av bank Specialiserad utgivare Specialiserad inlösare Stor fullfunktionsbank Liten fullfunktionsbank Specialiserad utgivare Specialiserad inlösare Stor fullfunktionsbank Liten fullfunktionsbank Medium MB Mycket låg MB Låg MB Medium MB Mycket hög MB Hög MB Mycket låg MB Mycket hög MB Medium MB Medium MB Låg MB Hög MB Medium MB Medium MB Källa: Riksbanken Källa: Copenhagen Economic Kortsystemets fördelar 4-partsmodellen är en principiell beskrivning av hur kortbetalningar fungerar. För att göra en analys med fördelar och kostnader för olika parter måste vi göra bilden mer detaljerad. Det finns användare, både konsumenter och företag, samtidigt som det finns flera olika typer av betalningsmottagare där korten används i helt olika situationer. Detta innebär att fördelar på en mer konkret nivå kan se väldigt olika ut. Detta har också medfört att allt färre personer idag tycker sig behöva kontanter. I en undersökning gjord av Kommunicera visar det sig att endast 22 procent alltid bär kontanter på sig. Konsumenter: Brukar du bära kontanter? Samhället Resebranschen Företag Dagligvaruhandel Hushåll Utgivare Inlösare E-handel Andra handelsbranscher Källa: Kommunicera marknadsundersökning

11 Dessutom har kortanvändningen blivit en så pass självklar del av vardagen att inte mindre än 88 procent av kortanvändarna har pinkoderna till alla sina kort i huvudet. Här har vi sett en snabb scenväxling på relativt kort tid. Källa: Kommunicera marknadsundersökning Det finns flera förklaringar till denna utveckling men de viktigaste har helt enkelt att göra med de fördelar som kortbetalningar har. Vi sammanfattar här några av de viktigaste, både utifrån ett logiskt resonemang men också baserat på studier av hushållens betalningsvanor. Omedelbar tillgång till betalningsmedel ökad möjlighet till planering Med kontanter som betalningsmedel måste konsumenten alltid säkerställa tillgång till kontanter, där uttagsautomater är den dominerande källan. Om man vid köptillfället vill handla för mer än vad man har i plånboken, måste man avbryta inköpet för att gå ut ur butiken, gå till uttagsautomaten, hämta kontanter och gå in igen. Alternativet som inte är realistiskt för de flesta människor är att alltid ha så pass mycket kontanter på sig att man klarar av även oförutsedda utgifter. Det är också lätt att föreställa vilken risk detta innebär för konsumenterna Kort som är utrustade med en kreditfacilitet gör det också möjligt för kunder att ta del av erbjudanden som är tillfälliga för inköp av varor som betingar ett större värde än vad man normalt bär med sig i form av kontanter. Dessa exempel illustrerar på ett tydligt sätt vilken fördel det innebär att ha tillgång till betalningsförmåga. Fungerar över hela världen i stort sett i alla situationer Med ett kort har man förmåga att genomföra betalningar i hela världen, i butiker, restauranger, hotell etc Man får en växlingskurs som normalt är bättre än för att växla till sig kontanter och man slipper att växla tillbaka överbliven valuta eller resecheckar vid hemkomsten och ytterligare växlingsförluster och avgifter. Trygghet Korten erbjuder en trygghet för kunden. Om kortet blir borttappat eller stulet kan det snabbt och enkelt spärras, och ger på så sätt ett bättre skydd än alternativen kontanter eller resecheckar. I många kort finns också ett skydd som innebär att om man förskottsbetalar en vara eller tjänst (till exempel vid internethandel eller en resa) och säljaren inte levererar så behöver kortanvändaren inte betala. För ytterligare trygghet finns hos vissa kortutgivare möjligheten att begränsa möjligheten att använda kortet, till exempel utanför Sverige. Bankerna har också en omfattande kontroll och kontaktar kunder direkt om det sker transaktioner som avviker från det ordinarie mönstret. Konsumenterna upplever också pinkoden som en trygghet och få kunder vill slippa slå in den för att minska tidsåtgången vid köp. I många kort finns dessutom försäkringar inkluderade som täcker till exempel kostnader vid förseningar vid resa som betalats med kortet. Sedan 2010 gäller Betaltjänstlagen som reglerar vad som gäller för betalningstransaktioner utförda med kort och andra betalningsinstrument, dock inte kontantbetalningar. Lagen är avsedda att ge ett skydd för konsumenterna, bland annat vad avser avgifter (surcharging) och hur lång tid en transaktion får ta, vilka reklamationsmöjligheter som finns med mera Kontroll över den egna ekonomin Genom information på kontoutdrag får konsumenten möjlighet att till exempel se vilka utgifter man har för olika typer av köp. Man kan använda detta för att planera sin ekonomi, till exempel som underlag för en hushållsbudget. I samband med till exempel ett bostadsköp är det lätt att göra en sammanställning över vilka utgifter man har haft och kan på så sätt bedöma vilka ytterligare kostnadsåtaganden man kan bära. Korten som bärare av mervärden Flera kort har olika former av lojalitetsprogram kopplade till kortet. Detta ger en fördel för konsumenten som på ett enkelt sätt, utan speciella rabattkuponger eller liknande, kan få tillgång till de fördelar som handeln vill ge sina mest lojala kunder. Detta är naturligtvis också en fördel för handeln, både den enkla och billiga administrationen och möjligheten att utforma programmen så de stöder det enskilda företagets strategiska ambitioner. Låga kostnader För de allra flesta kunder är kort en självklar del i det paket av tjänster som man köper av sin bank. I regel ingår ett eller flera kort i standardpaketet som ofta omfattar tillgång till konto, internetbank med betalningsmöjligheter och andra tjänster. Ofta beskrivs avgiften för sådana paket som en kortavgift. I själva verket torde de flesta hushåll uppleva avgiften som ett pris för de samlade banktjänster man utnyttjar. Marginalkostnaden för kort är således för de flesta hushåll i praktiken noll. De kundvärden som vi idag många gånger tar för givna har utvecklats successivt under en längre period och har krävt betydande investeringar både i teknik och affärsutveckling. 11

12 Företag Företag är också en viktig användare av kort. Företag använder kort för att betala resor, övernattningar, representation men också för vanliga inköp av till exempel kontorsmaterial. För företag som har en omfattande verksamhet utanför den fasta lokaliseringen, till exempel konsulter, anläggningsföretag är kort helt nödvändiga för att kunna bedriva verksamheten. Det typiska företagskortet är ett betalkort som betalas mot faktura vid slutet av varje månad även om bankkort förekommer hos mindre företag. Några av de egenskaper hos korten som har bidragit till den höga penetrationen är: Global täckning och internationella betalningar Företaget kan bedriva sin verksamhet över hela världen och alltid vara trygg med att till exempel utskickad personal kan betala på ett säkert sätt för sina lokala utgifter. Kort kan också i vissa situationer användas som alternativ till vanliga utlandsbetalningar och är då en billig lösning för företagen. Hög administrativ effektivitet Genom den information som företaget får om sina utgifter till exempel för resor får man ett underlag och stöd för välfungerande upphandlingsprocesser. Genom gränssnitt mellan kortföretaget och kundföretagets affärssystem får man en smidig hantering av utlägg, med direktkontering. Detta ger också god förmåga att kostnadskontroll och kostnadsanalys. För företag som inte använder kort, tvingas man ha en handkassa med kontanter som behöver administreras. Anställda behöver få förskott, ofta i form av stående förskott med kvitton som behöver lämnas in och som därför blir svåradministrerade. Ett effektivt och flexibelt kreditverktyg Kredittiden mellan köp och betalning kan varieras och ofta anpassas efter det enskilda företagets önskemål. Detta är en administrativt enkel och billig hantering både för banken och kundföretaget i jämförelse med andra kreditformer. Betalningsmottagare fördelar med kortbetalningar Fördelarna med kortbetalningar för betalningsmottagare jämfört med andra typer av betalningar är flera, oavsett vilken kategori av betalningsmottagare man tillhör. Att korten ger såväl konsumenter som betalningsmottagare stora fördelar, är den främsta faktorn bakom att kort i dag är det dominerande betalmedlet vid köp. Totalt sett har de inköp som görs med kort ökat nästan 10 gånger sedan 1998, från 213 miljoner till 1956 miljoner transaktioner. Källa: Riksbanken Kortbetalningar uppskattas bland annat av Svensk Handel till att idag utgöra cirka 75 procent av den totala omsättningen inom handeln. Även om det finns tecken på att ökningen mattas av i takt med att de allra flesta nu har ett eller flera kort, så bedöms andelen kortbetalningar fortsätta att öka. Detta gör Sverige till ett av de länder där nedgången i kontanter är störst och där kontantmängden inte bara minskar som andel av BNP utan även i reala termer: Utelöpande sedlar och mynt % av BNP (vänster skala) Mnkr (höger skala) Källa: SCB finansmarknadsstatistik 2012 I Svensk Handels undersökning från 2012, har ett urval av handlare frågats vilket betalningssätt man föredrar och ur vilken aspekt. Svaren är entydiga - kort föredras av över 90 procent av handlarna utifrån aspekterna smidighet och kundtillfredsställelse, tidsåtgången ligger något lägre men kort upplevs fortfarande som betydligt mer effektivt än kontanter även ur den aspekten. 12

13 Vilket betalningssätt föredrar handlaren med avseende på: Källa: Vad kostar korten? HUI 2012 Detta blir naturligtvis därmed också den viktigaste slutsatsen varför handlare och andra betalningsmottagare erbjuder kortbetalningar det är helt enkelt det betalningssätt som kunderna efterfrågar. Vilka andra faktorer är det då som gör kortbetalningar så attraktiva för betalningsmottagare att de successivt och i allt snabbare takt väljer att gå över från framförallt kontant- till kortbetalningar? Till exempel har betalningsmedel som checkar, som fortfarande är ett betydande betalningsmedel i många andra länder, i princip upphört att existera i Sverige. Fördelarna kan översiktligt sammanfattas i nedanstående bild: Betalningsgaranti Effektivisering av processer Säkerhet för personal Låga kostnader Säljdrivande Information och köpbeteende Samtliga fördelar är generella för handeln, men utöver dessa finns också enskilda faktorer som är viktiga för till exempel resebranschen eller e-handelsföretagen. Betalningsmottagare generellt Betalningsgaranti En viktig fördel för kortmottagarna är att man inte står någon kreditrisk. Det är möjligt att sälja till 4 miljarder kortanvändare från 200 länder och som är fullständigt okända för butiken. Betalningen är garanterad och följer man instruktioner från inlösenbanken står man heller ingen risk vid kortbedrägerier. Det är lätt att förstå betydelsen av detta för restauranger och hotell men även delar av handeln har en stor andel av omsättningen från besökande kunder från andra länder. Effektivisering av processer och likviditetseffekter Ur en handlares perspektiv finns flera processer som förenklas vid kortbetalningar, detta gäller hela kedjan från själva köpet till back office-funktioner. Vid köptillfället förenklas hanteringen av själva betalningen genom att kort används. För kassapersonalen innebär detta till exempel att repetitiva moment kan minimeras, samtidigt som behov av dyra lösningar för slutna system för kontanter minskar. Utifrån Svensk Handels undersökning kan också konstateras, att nästan 80 procent av handlarna föredrar kort ur ett tidsåtgångsperspektiv, så även betalningsprocessen i kassan effektiviseras med kortbetalningar. Ett aktuellt exempel på effektivisering är också de självscanningslösningar som i allt högre grad etableras i större matvarubutiker, där processen i mångt och mycket förutsätter att konsumenten har ett kort för att kvalificera för självscanning samt att betalningen sker via kort, ofta vid obemannade kassor, för att uppnå tids- och resursbesparing. I de back office-processer som tar vid när en betalning väl har skett, innebär kortbetalningar en betydande effektivisering. Genom att en kortbetalning är elektronisk, kan snabbt underlag skapas för de administrativa processer som finns till exempel för avstämning och bokföring. Möjligheten att integrera kortinformation med affärssystem för att snabbt kunna bearbeta information till exempel kring merförsäljning är ytterligare en fördel. En mycket stor del av en butiks betalningar är leverantörsbetalningar, löner med mera som i princip alltid görs elektroniskt konto till konto. Eventuellt bortsett från växelkassa, måste kontanta medel transporteras bort från butiken och räknas upp innan de valuteras på kontot, en process som normalt tar en eller flera dagar. Detta innebär att pengarna inte direkt blir tillgängliga för betalning för handlaren, trots att pengarna rent fysiskt bytt ägare, samtidigt som handlaren riskerar att gå miste om ränta på beloppet. Vid en kortbetalning i Sverige, kommer betalningen normalt att vara på handlarens konto dagen efter det att betalningen har skett och är därmed tillgänglig för betalning av leverantörer samt att pengarna är räntebärande. Denna förskottsbetalning sker1 2 dagar innan butikens bank fått betalt av kortkundens bank Säkerhet för personal Att kortbetalningar innebär en säkrare arbetsmiljö för kassapersonal jämfört med kontanter är något som lyfts fram löpande under de senaste årens debatt. Fördelarna är att det inte sker någon fysisk hantering av kontanter, varken i butik eller på väg till banken vilket minskar personalens utsatthet. Som ett argument mot kort brukar dock risken för bedrägerier lyftas fram. Risken för bedrägerier finns naturligtvis, på samma sätt som det finns risk för falska 13

14 sedlar vad gäller kontantbetalningar. Totalt är det dock ett mycket litet problem för handeln, som dessutom kan undvika att betala för kunders bedrägerier genom att följa de rutiner som inlösaren anger. Enligt Riksbankens kostnadsredovisning, utgör kostnaden för bedrägerier cirka 0,004 procent av den totala omsättningen med kort och denna kostnad bärs huvudsakligen av bankerna. Det kan till exempel jämföras med det svinn som detaljhandeln varje år utsetts för och som uppgår till cirka 1,5 procent av den totala omsättningen, enligt Svensk Handel. För kontantbetalningar finns dessutom risken att en handlare tar emot en falsk sedel. Lägre kostnader Inom både detaljhandel och sällanköpshandel väljer konsumenten mellan kort- eller kontantbetalningar. Checkbetalningarna är så få att det inte längre förs statistik över deras användande, giro/autogirobetalningar förekommer i någon mån men utesluts ur denna beskrivning då de inte är direktbetalningar utan bygger på att betalningen initieras i ett skede antingen före eller efter leverans av en vara eller tjänst. För en handlare är en kortbetalning förknippad med kostnader, både i form av avgifter till banken genom en handlaravgift samt kostnader för bland annat betalningsterminal för att kunna ta emot en kortbetalning. Kostnaderna är dock låga, dels i relation till hur mycket kortbetalningar omsätter, dels jämfört med det enda reella alternativet som finns i dagsläget. Det vill säga kontanta betalningar, även om det för mindre butiker kan finnas tröskelkostnader som kan upplevas som höga. I den undersökning av kostnaderna för betalningar som gjordes av Riksbanken 2012 (samtliga siffror avser 2009), har skattningar gjorts av vad olika betalningslösningar kostar såväl handlare, banker som konsumenter. Undersökningen har också skattat betalvolymen och antalet transaktioner, som görs med olika betalningsmedel. Det ger ett bra underlag för att sammanställa en bild av de faktiska kostnader som handlarna har. Av bilden nedan framgår att de totala kostnaderna för handeln är cirka 13 miljader kr, fördelat på: Kostnader betalning handeln, miljon kr Kontanter Bankkort Kreditkort Källa: Riksbanken The cost of consumer payments in Sweden,

15 Av diagrammet framgår att kontanter står för cirka 50 procent av de totala kostnaderna, trots att de representerar cirka 25 procent av den totala försäljningen. Kontanter har kontinuerligt fallit som andel av antalet betalningar, både vad gäller antal transaktioner och värde. Om kostnaderna därför sätts i relation till omsatt belopp respektive per transaktion så blir bilden en annan: Kontanter Kort Värde, miljoner kr Trans, mst Kostnad % av värde 2,57 % 0,95 % Kostnad per trans, kr 6,50 4,03 Källa: Riksbanken The cost of consumer payments in Sweden, 2012 Av tabellen framgår att för en handlare är kortbetalningar det billigaste alternativet oavsett vilket nyckeltal som används. Som andel av försäljningsvärde utgör kostnaderna för kortbetalningen cirka 0,95 procent, medan motsvarande för kontantbetalningar är 2,57 procent. Kostnaden per transaktion för en kortbetalning är i genomsnitt 4,03 kr, medan den för en kontantbetalning uppgår till 6,50 kr, det vill säga cirka 40 procent lägre kostnader för en kortbetalning. Ovanstående värden behandlar dock samtliga kortbetalningar som samma, det vill säga bankkort likställs med kreditkort. Fördelarna med de två olika typerna av kortbetalningar skiljer sig dock en del åt, vilket också åskådliggörs om man delar upp kostnaden på de två korttyperna: Kontanter Bankkort Kredit Värde, miljoner kr Trans, mst Kostnad % av värde 2,57 % 0,71 % 2,01 % % Kostnad per trans, kr 6,50 2,91 10,29 Bankkortet, som är det absolut dominerande kortbetalningssättet, är för en handlare det absolut billigaste betalningssättet med en kostnad på cirka 0,71 procent av försäljningsbeloppet eller cirka 2,91 kr per transaktion, att jämföra med kontanta betalningars 2,57 procent respektive 6,50 kr. Denna kostnad på 0,71 procent inkluderar såväl handlarens kostnad för inlösen som handlarens interna kostnader för personal, terminal mm. Även kreditkortsbetalningar är billigare än kontantbetalningar med 2,01 procent av försäljningsbeloppet, däremot är kostnaden per transaktion högre med cirka 10,29 kr per transaktion. Detta avspeglar att kreditkort ofta används för större inköp än övriga betalningsmedel, men skillnaden i kostnader mellan bank- och kreditkort avspeglar också den nytta som handlaren har med kontantbetalningar och som delvis skiljer sig mellan korttyperna. En av de avgörande skillnaderna är att kreditkortet ger konsumenten möjlighet till kredit, vilket ökar handlarens möjlighet till merförsäljning. Säljdrivande - Enkel tillgång till konto och kredit En uppenbar fördel för handlarna med kortbetalningar är konsumentens tillgång till pengar. En kontantbetalnings storlek sätts naturligt av hur mycket pengar konsumenten har med sig och som i sin tur är en funktion av hur mycket han eller hon uppskattar att göra av med vid köptillfället. Kontantbetalningar lämnar därför väldigt lite utrymme för omplanering av inköpen från konsumentens sida och därmed möjliga missade inköp från handlarens sida. Visserligen finns alltid möjligheten för konsumenten att hämta ut mer pengar i en Bankomat, men detta är för handlaren förenat med en risk då det inte är säkert att en konsument kommer tillbaka om affären väl har lämnats. Vid kortbetalningar däremot är konsumentens tillgångar på lönekonto tillgängliga, vilket ökar möjligheten för både konsumenten att lämna affären med de varor eller tjänster som faktiskt efterfrågas, och för handlaren en möjlighet att säkerställa att konsumentbehovet tillfredsställs. Med ett kredit- eller betalkort ökar denna möjlighet ytterligare. Vid betalning med kredit eller betalkort har konsumenten och banken gemensamt avtalat om att konsumenten faktiskt kan handla för mer pengar än vad som för tillfället finns på lönekontot. För konsumenten innebär detta ytterligare en möjlighet att säkerställa att dennes behov är tillfredsställda, och för den enskilde handlaren en ökad möjlighet till merförsäljning utan att ta en kreditrisk. Att detta inte bara är ett teoretiskt resonemang, kan konstateras om man tittar på ökningen av utestående kortkrediter sedan Källa: Riksbanken 2012: The cost of consumer payments in Sweden Källa: SCB finansmarknadsstatistik 2013 Den totala utestående kreditstocken uppgår till drygt 60 miljarder kronor och har växt med cirka 12 procent per år. Tillväxten har mattats under de senaste åren, men detta beror till viss del även på konjunkturella faktorer. Genomsnittsköpet med kreditkort är också dubbelt så stort som bankkortsköpet. Även detta vittnar om att kreditkorten ökar försäljningen. 15

16 För en grupp av handlare, nämligen de med stora inflöden från turister, är dessutom ofta kort en förutsättning. Snittbeloppet för utländska kortbetalningar ligger betydligt högre än för inhemska kortbetalningar. Information om köpbeteende ger möjlighet till merförsäljning En stor del av de handlarna, både detalj och sällanköpshandel, har idag lojalitetsprogram där kort är bärare av information. Utvecklingen av dessa program har gått från att vara slutna system där kort dragits framförallt för att registrera poängen, till dagens läge där en stor del av korten har en Visa eller MasterCard-koppling. Omvandlingen från egna till generellt användbara kort har skett antingen genom att kedjor själva startat bank, alternativt genom så kallat co-branding. I och med att korten har blivit mer generellt användbara har lojalitetsprogrammen också utökats och kunderna kan tjäna poäng på köp hos företag med verksamheter som ligger långt från den ursprungliga verksamheten där kortet getts ut. Utvecklingen belyser på ett bra sätt den centrala funktion som korten fått för handeln utöver bara själva betalningen. Lojalitetseffekten av köpet är mycket viktig och nära sammankopplad med själva betalningen, men även mjuka värden som varumärke, image med mer. De beräkningar av kostnader för kort, som en handlare har, utgår oftast endast från kortet som ett betalningsmedel, men som här visats torde en stor del av den kostnaden lika gärna kunna härledas till marknadsföringskontot, där kortinfrastrukturen visat sig vara en utmärkt bärare av den information som krävs för att öka försäljningen. Betydelsen av kundinformation bedöms också öka och kommer att vara ett viktigt instrument för att skapa mervärde för kunden i framtiden. Resebranschen Resebranschen omsätter cirka 250 miljarder kr, med tillväxttal på cirka 10 procent per år under de senaste åren. Samtidigt har branschen genomgått stora förändringar som i lett till att affärsmodellerna har förändrats. Exempel på förändringar är att internet idag är den dominerande säljkanalen och att lågprisflygbolag fått en stor betydelse. För resebranschen gäller naturligtvis de generella fördelar med kort som redovisats ovan, men utöver dessa finns dessutom ett antal fördelar med kort som är mer specifika. För en bransch vars omsättning i så pass hög grad sker via internet, är kortbetalningar en förutsättning. Det gäller allt från flygresor till hotellbokningar, som dessutom ofta görs utomlands, vilket innebär att kortbetalningar är det enda reella betalningsalternativet. Ytterligare en stor fördel är den möjlighet som finns för konsumenten att återfå pengar för utebliven leverans. Om en researrangör går i konkurs och resan är en del av ett paket, omfattas kunden av paketreselagens resegaranti. Drabbade resenärer kan då vända sig till Kammarkollegiet för att begära ersättning för merkostnader. För resenärer som enbart köpt en flygbiljett gäller inte detta, men de resenärer som har köpt sin resa med ett Visa eller MasterCard anslutet bankkort eller kreditkort kan begära ersättning från kortutgivaren. Det ökar säkerheten för konsumenten och därmed för hela resebranschen, vilket är viktigt inte minst i ljuset av de konkurser inom flygindustrin som inträffat under den senaste 10-årsperioden. En grov analys ger vid handen att uppskattningsvis miljoner kr betalats ut i samband med flygkonkurser inom EU kopplat till att betalningen gjorts med kort. E-handel Även e-handel är ett område som under de senaste åren har uppvisat en kraftig tillväxt, 2012 var till exempel tillväxten 14 procent enligt e-barometern. Parallellt med att e-handel har vuxit har också ett antal lösningar för att hantera betalningar vuxit fram, många med utgångspunkten att ta över betalnings- och faktureringsadministrationen från e-handelsföretagen och med möjlighet att betala med faktura samt också ofta möjligheten att få en kredit. Dessa lösningar är vanligast vid inrikes e-handel. En del av dessa lösningar blir naturligtvis ett alternativ till kortbetalningar, framförallt om man som kund vill känna på en vara innan man slutgiltigt beslutar sig för att köpa den eller inte. I de allra flesta övriga fall ger en kortbetalning samma men också ytterligare fördelar jämfört med en faktureringstjänst. Enligt en undersökning som e-barometern låtit göra, uppfattas kortbetalningar som det enklaste, snabbaste och billigaste sättet att betala vid e-handelsköp. Fördelarna kan översiktligt sammanfattas: Kort är enklaste, snabbaste och billigaste sättet att betala vid e-handel Källa: E-handelsbarometern 2012 Man kan notera att kunderna inte uppfattar kortbetalningar som säkrast trots att det rent objektivt har minst lika hög säkerhet som andra betalmedel samtidigt som dessa andra betalningsmedel till stora delar saknar de fördelar kort har. 16

17 Kortbetalningarnas betydelse i samhället Totalt sett har det ökade antalet kortbetalningar lett till lägre samhällskostnader för betalningar. Detta illustreras inte minst av Riksbankens rapport The Cost of Consumer Payments in Sweden (2012), som kommer fram till att ur ett samhällsekonomiskt perspektiv betalar konsumenter alldeles för höga belopp med kontanter. Riksbankens beräkningar slår alltså fast att kortbetalningar ger en billigare, mer effektiv och bättre fungerande betalningsmarknad. Det finns dock ett antal ytterligare samhälleliga effekter utöver de rent ekonomiska av kortbetalningar som är värda att lyftas fram: Minskad svart sektor En uppenbar fördel med kortbetalningar är att de leder till en minskning av den svarta sektorn i ekonomin, eftersom både köparens och säljarens pengar passerar bankkonton och därmed kan revideras av Skattemyndigheten. Hur stor den svarta sektorn är, är av naturliga skäl svårt att veta, men uppskattningar pekar på cirka procent av BNP. Att det verkligen är så att kortbetalningar minskar den svarta ekonomin visar bilden nedan tagen från en undersökning The Shadow Economy in Europe, 2011, som beskriver sambandet mellan elektroniska betalningar och storleken på den svarta sektorn. Av bilden kan konstateras, att det finns ett klart negativt samband mellan antalet elektroniska betalningar per capita och andel svart sektor i en ekonomi. Det kan också konstateras att Sverige är ett av de länder med lägst andel svart sektor. Share of shadow economy (% of GDP) Källa: The Shadow Economy in Europe, 2011 Det är naturligtvis också en av anledningarna till att den svenska regeringen tillsammans med Riksbanken och bankerna aktivt arbetar för att minska kontanthanteringen. Positiva miljöeffekter Såsom kontanthanteringssystemet är uppbyggt idag, sker det ett mycket stort antal transporter med bil för att dels hämta och lämna dagskassor hos handlare och banker, dels för att ladda uttagsautomater. Detta påverkar naturligtvis miljön i termer av växthuseffekt, försurning, med mera. Exakt vad kortbetalningars minskade miljöpåverkan innebär i termer av kostnader, utsläpp etc innebär, är svårt att ange. Det har dock gjorts uppskattningar, som bland annat redovisas av Sparbanken Sjuhärad som pekar på att en stor kontantbetalning, över 360 kr, ger en påverkan på växthuseffekten som är mer än tre gånger så stor som för en kortbetalning. Även mindre kontantbetalningar på cirka kr ger en betydligt högre miljöbelastning, uppskattningsvis cirka 70 procent mer, än en kortbetalning. Förbättrade arbetsvillkor och mindre risker för rån Den mest uppenbara fördelen med kortbetalningar vad gäller arbetsvillkor är naturligtvis den minskade risken för rån i butiker, där personal kan utsättas för traumatiska och rent av farliga situationer. Enligt Handelsanställdas förbund rånades 2010 mer än två butiker per dag. Även om en del av denna risk kan byggas bort till stora kostnader genom slutna kontantssystem med mera, är det svårt att undvika att kontanter i någon del av hanteringskedjan hanteras öppet och att det därmed i praktiken blir omöjligt att helt eliminera risken för rån för butiksanställda. Att installera dessa system är dessutom dyrt och därmed inte alltid möjligt för mindre handlare. Kontanternas väg från butiken till uppräkning är en ytterligare del av kedjan med avsevärda risker för rån. Det mest riskabla är naturligtvis de tillfällen när butikspersonal själv ska gå och deponera kontanter i en servicebox, men även om hanteringen sker av utbildade väktare med värdetransportfordon sker rån och rånförsök. Även om det här sker en successiv teknisk utveckling för att minska risken i hanteringen, finns alltid misstanken att kriminella utvecklar nya metoder för att komma runt dessa lösningar. Bankkontor med kontanthantering är naturligtvis också utsatta för rånrisk. Varje rån innebär ekonomiska konsekvenser för handlaren, dessa ersätts dock ofta av försäkringsbolag. Vad värre är, är de potentiellt fysiska och psykiska skador som drabbar de individer som utsätts för rånen. Enligt Handelsanställdas förbund känner cirka en tredjedel av anställda i handeln oro för rån. Totalt sett innebär detta stora kostnader och fysiskt och psykiskt lidande för individer. En av de åtgärder som identifi erats av såväl regering, banker, handel, fackföreningar och Riksbanken för att komma till bukt med problemet, är en minskad andel kontantbetalningar och öka andelen kortbetalningar. För att möta detta har ett flertal aktörer gått samman kring att aktivt minska kontanter, vilket bland annat yttrat sig i upprop via hemsidor, som till exempel kontantfritt.nu. 17

18 Sverige är ett avancerat kortland En slutsats som man kan dra och som vi vid flera tillfällen lyft upp i rapporten, är att Sverige i mångt och mycket har en situation vad gäller kortbetalningar som skiljer sig från andra länder, till exempel är användningen mer utbredd och marknaden fungerar mer effektivt jämfört med andra länder. Bilateral mellanbanksersättning/ interchange Sverige är ett land där multilaterala interchange-avtal redan för 20 år sedan har ersatts av bilaterala avtal. Utgivande och inlösande bank träffar en överenskommelse om vilken nivå på interchange som är acceptabel för respektive part baserat på marknadsförhållanden och helt på kommersiell grund. Låga kostnader Flera undersökningar har genomförts av vilka kostnader betalningar har i samhället. Senast har European Central Bank, ECB sponsrat studier i flera europeiska länder. (ECB Occasional Paper Series No 137 september 2012). Studierna har skillnader i metod, både vad avser vilka kostnader som ingår i studierna och vilket underlag som varit möjligt att samla in. Några helt säkra svar på frågan vilket land som är mest effektivt går inte att få. Entydigt är dock att Sverige oavsett vilken metod som väljs tillhör de länder med lägst kostnader och ibland absolut lägst. Kostnad/transaktion (EUR) Kortbetalningar i nuläget De viktigaste slutsatserna är: Kortbetalningarna har stora fördelar för både konsumenter och företag som betalare Kortbetalningarna har stora fördelar för flera olika kategorier betalningsmottagare Betydande fördelar i ett vidare samhällsperspektiv. Sverige är ett väl utvecklat kortbetalningsland med högst antal kortbetalningar per capita i hela EU. Korttransaktioner per capita EU 2012 (ECB) Källa: European Central Bank, ECB Korta överföringstider En för betalningsmottagaren viktig skillnad mellan olika betalmedel är den tid som går mellan betalning och när pengarna är tillgängliga på betalarens konto. Även i detta avseende står Sverige ut som ett land med korta överföringstider. I flera länder kan överföringen ta upp till flera veckor, medan mottagaren i Sverige har pengarna på kontot dagen efter transaktionen. Kontantbetalningar minskar inte bara relativt utan även absolut Som vi har sett så minskar kontantanvändningen. I de flesta länder tar kort och andra elektroniska betalinstrument andelar på kontanternas bekostnad. Sverige är dock det enda land där kontanter också minskar i absoluta termer. Källa: ECB SE DK FI UK EE NL LU PT FR BE Icke Euro IE Euroländer LV SI AT ES CY LT DE MT PL SK CZ IT HU RO GR BG Betydande fördelar i ett vidare samhällsperspektiv. 18

19 5. Kortbetalningar missförstånd och myter I den allmänna debatten kring kortbetalningar och dess kostnader, tas framförallt från handelns håll ett antal upplevda problem med kortbetalningar upp. En stor del av de upplevda problemen bygger på missuppfattningar, ibland på grund av okunskap men i vissa fall även för att de utgår från mer generella utgångspunkter och inte specifikt Sverige. Samma typ av synpunkter finns också i EU-kommissionens argumentation. Sverige som kortmarknad skiljer sig på ett flertal punkter från andra länder, vilket innebär att den svenska kortbetalningsmarknaden är mer effektiv. Totalt sett är vår uppfattning att den svenska marknaden för kortbetalningar genom fri konkurrens på marknadsvillkor är effektiv och därmed fördelaktig för de aktörer som använder sig av kortbetalningar, oavsett om de är handlare eller konsumenter. För att belysa de missförstånd som förekommer, har vi här valt att lyfta fram några av de vanligaste. Påstående: Konkurrensen på kortmarknaden är för liten För att klargöra om konkurrensen på den svenska marknaden är för liten, behöver möjligheterna till valfrihet ses ur respektive aktörs perspektiv. För konsumentens del finns det redan idag ett antal alternativ till de så kallade storbankerna. Alla stora detaljhandelskedjor ger idag ut kort med Visa eller MasterCard-koppling, vilket innebär att de går att använda såväl i Sverige som internationellt. Till detta finns bland annat kreditmarknadsbolag som blivit banker och som också ger ut kort. Samtliga dessa aktörer konkurrerar med bankerna om kunderna. För konsumentens del finns också flera alternativ till kortbetalningar. Det naturliga är naturligtvis kontantbetal- ningar men även girobetalningar utgör ett alternativ vid till exempel internethandel. Under de senaste åren har dessutom ett antal alternativa betalningslösningar etablerats, som WyWallet som är ett samarbete mellan telefonoperatörer, PayPal, Bit Coin, med flera. Trots att flera av dessa lösningar funnits på marknaden i flera år, har ingen av dem på allvar tagit några marknadsandelar från kortbetalningar. Orsakerna till detta är naturligtvis flera, men ett av dem är att kortbetalningar genom ett väl fungerande system på ett säkert, effektivt och smidigt sätt tillgodoser de behov kunden har. Alternativa lösningar har en lång resa framför sig innan man uppnår den räckvidd som kortbetalningar har idag, inte minst då flera av dessa lösningar är dyra och innebär höga kostnader per betalning. För handlaren, som i normalfallet främst anlitar en enda kortinlösare, finns det flera alternativ utanför banksfären. Det finns idag flera aktörer som etablerat sig på den svenska marknaden och som erbjuder inlösentjänster, antingen i Sverige eller på distans, samt ytterligare aktörer på väg in. Ett exempel på hur detta fungerar är det ramavtal som förhandlats fram av Svensk Handel och som tecknats med Teller, som är en internationell aktör verksam inom inlösen av korttransaktioner. Även andra utländska aktörer som Barclays, Worldpay, med flera verkar i Sverige. Det är därför svårt att dra någon annan slutsats än att det idag råder full konkurrens på inlösenmarknaden och att det inte är möjligt för bankerna att ensidigt sätta priser mot handeln. Ett argument som ibland tas upp, är att Visa och MasterCard dominerar och att konkurrensen därmed är sämre vad gäller kortbetalningar. Att det är dessa två varumärken som dominerar kortbetalningsmarknaden såväl i Sverige som globalt, är svårt att argumentera emot. Det beror i första hand på att de har en unik global täckning. Dessa organisationer tar naturligtvis också en avgift av bank eller annan aktör för utnyttjandet av nätverket. Det innebär däremot inte att varken Visa eller MasterCard kan avgöra vilken avgift en bank ska ta av sin kund, varken det gäller en konsument eller en handlare. Att hävda att Visa eller MasterCards priser avgör konkurrensen i Sverige, är som att hävda att Banverkets priser är avgörande för priset på tågbiljetter eller att Luftfartsverkets start- och landningsavgifter är avgörande för vad flygbiljetten kostar. Handlarna är dessutom inte bundna 19

20 till att använda endast system med Visa eller MasterCard anknutna till sig. Det finns ett antal andra så kallat 3-partssystem som erbjuder kortbetalningar och som konkurrerar med MasterCard och Visa. Värt att notera är också att konkurrerande 4-partsvarumärken som China Union Pay har en snabb tillväxt och en allt större global närvaro. Slutsatsen kan inte bli annan än att det finns en väl fungerande konkurrens på den svenska kortbetalningsmarknaden och att detta avspeglar sig i såväl antal och typer av aktörer som i de avgifter för kortbetalningar som erbjuds på marknaden. Denna slutsats har även Konkurrensverket kommit fram till i sin granskning av kortmarknaden i Sverige år Påstående: Bankerna har en överlönsamhet på kortbetalningar Ett återkommande argument från handeln är att det finns en överlönsamhet i den svenska kortaffären. Svensk Handel hävdar till exempel i sin rapport Vad kostar korten? Synliga och dolda kostnader för hushåll och handel (2012) att bankerna har en överlönsamhet på kortaffären som uppgår till cirka 1 miljard kr per år. Om vi här bortser från det ganska oprecisa begreppet överlönsamhet, som naturligtvis är en funktion av till exempel hur mycket produktionsresurser som lagts in, så stämmer inte heller den summa som redovisas i rapporten. Ur ett industriellt perspektiv är lönsamhet nödvändigt för att säkerställa utveckling av säkerhet, nya tjänster och anpassning till nya krav. I en marknadsekonomi säkerställer konkurrens och öppenhet att lönsamheten inte över tid kan vara för hög. I Riksbankens rapport The Cost of Consumer Payments in Sweden (juni 2012) har bland annat en genomgång gjorts av de intäkter och kostnader som banker och andra aktörer på kortmarknaden har relaterat till kortbetalningar, som visar att för den allra största andelen av kortbetalningarna, det vill säga bankkorten så överstiger faktiskt kostnaderna intäkterna: Avgifter handlare Avgifter konsumenter Källa: Riksbanken The cost of consumer payments in Sweden, 2012 Avgifter handlare Avgifter konsumenter Av bilden ovan kan konstateras ett underskott på cirka 200 miljoner kr för bankkortsbetalningar. Kreditkortsbetalningar uppvisar totalt sett ett överskott, men eftersom en del av denna äts upp av underskottet på bankkorten, blir det totala överskottet cirka 400 miljoner kr på kortaffären, vilket motsvarar cirka 6 procent av intäkterna eller cirka 5 öre för en 100-kronors betalning. Att hanteringen av bankkort visar ett underskott i denna undersökning kan ha flera förklaringar, till exempel att kort som tidigare nämnts normalt ingår som en del i ett bredare paket av tjänster eller att konkurrensen tvingat bankerna att sänka priserna. Överskottet på kreditkorten, hur förklaras då det? Här bör hållas i åtanke att hanteringen av betal- och kreditkort är en betydligt mer riskfylld verksamhet än vad bankkorten är. Varje betalning innebär de facto ett räntefritt lån till konsumenten eller det företag som använder sig av betalkortet, då handlaren i princip direkt får betalt av banken. Just därför att detta är en låneverksamhet, har bankerna även kostnader för kreditgivning. Sammanfattningsvis kan konstateras att med tanke på den risk som finns i kortaffären - den affärsmässiga men även den politiska som rimligtvis borde blivit större de senaste åren är det svårt att hävda att det överskott som uppstår är en överavkastning. En invändning från Svensk Handels håll och som också lyfts fram i HUIs rapport, är att Riksbanken underskattar handelns kostnader för kortinlösen, framförallt i jämförelse med den enkätundersökning som Svensk Handel låtit göra. Om man istället för att jämföra Riksbankens framtagna avgifter med Svensk Handels undersökning, istället jämför de avgiftsnivåer Riksbanken tagit fram med de ramavtal som Svensk Handel, Visita, med flera har förhandlat fram, får man dock en annorlunda bild. Bankkortskostnaden i Svensk Handels ramavtal ligger på cirka 80 öre jämfört med Riksbankens cirka 1 kr. Motsvarande kostnad för kreditkorten är cirka 9 kr i Svensk Handels avtal jämfört med Riksbankens cirka 8,40 kr per transaktion. Kostnaderna för det ramavtal som erbjuds via Visita är från 0,65 kr per transaktion för bankkort och till detta kommer en månadsavgift. Med ett antagande att en stor del av Sveriges detaljhandelsföretag har möjlighet att utnyttja dessa ramavtal samt att en ytterligare del av företagen har möjlighet att handla upp inlösen i kraft av att tillhöra en kedja, torde Riksbankens uppskattningar inte ligga i underkant utan snarare tvärtom. Påstående: Handlarna betalar en för stor del av kortavgifterna För det första kan konstateras att både handlare och konsumenter har nytta av kortbetalningar. Det är därför rimligt att båda får betala för kortjänsterna. Baserat på det material som Riksbanken tagit fram i sin rapport, förefaller det vara precis så. Vad gäller bankkort står handlarna för cirka 58 procent av de totala avgifter som betalas för hanteringen, framförallt i form av handlaravgifter. Konsumenterna å sin sida står för cirka 42 procent av de totala avgifterna, framförallt genom kortavgifter. För kreditkort är däremot bilden den omvända. För dessa typer av kortbetalningar står konsumenten för cirka 58 procent av de totala avgifterna, medan handlarna står för cirka 42 procent. För handlarnas del består avgiften framförallt av serviceavgifter, medan den för konsumenten 20