EN BETALTJÄNST FÖR ALLA

Transkript

1 Slutrapport PTS Innovationstävling Handel och betalning för alla, 2012 EN BETALTJÄNST FÖR ALLA

2 Innehåll 1 Inledning Allmän information Sammanfattning Bakgrund Syfte och målgrupp Personer med funktionsnedsättningar Personer boende i glesbygd Personer med godeman eller under förvaltarskap Studenter Småföretagare Projektets mål Redogörelse av projektresultatet Projektets resultat samt leverabler Förenkla mottagningen och inläsningen av fakturor, så att Svefakturor och EDI fakturor kan mottas och hanteras med Abuni Förenkla webbgränssnitt, funktionalitet och design så att tjänsten kan användas av alla, med säranpassade förenklingar och förbättringar för funktionsnedsatta och äldre. WCAG 2.0 standarden skall uppfyllas vad gäller webbgränssnitt Anpassning av tjänsten till hjälpmedel och användarplattformar, som frekvent används, eller kommer att användas, av personer med funktionsnedsättningar, specifikt inkluderande en IPPI anpassning. Utöver IPPI anpassningen skall ett gränssnitt för Android framtas, applikation alternativt mobilt webbgränsnitt. Skulle webbgränssnitt väljas skall detta även stödjas av iphone klienter. Annars skall iphone applikationen uppgraderas enligt den mobila Android applikationens gränssnitt Viktiga insikter Målgruppen svår att föra dialog med Teknikutvecklingen går snabbt teknikutveckling tar tid Tidsplanering svår med begränsade utvecklingsresurser Redogörelse av projektets genomförande Genomförandeplan/tidplan Projektets budget Projektets arbetssätt Vad händer nu?

3 1 Inledning Abuni AB tillhandahåller en betalningsförmedlingstjänst för brevlåde- och bankoberoende mottagning, skanning, bevakning och hantering av räkningar. Tjänsten vänder sig först och främst till konsumenter som önskar kunna motta och hantera alla sina räkningar på ett ställe, utan beroende av brevlådan och Internetbanken. Kunderbjudandet inriktar sig på kontrollen över räkningar och tryggheten i privatekonomin, där räkningarna betalas med ett enkelt knapptryck med försäkringen om att räkningar betalas i tid, bevakas, påminnelseavgifter försvinner, dokumenteras och följs upp. Tjänsten erbjuds även till småföretagare, för att underlätta fakturahantering, ekonomisk dokumentation och bokhållning. Utöver naturliga servicefunktioner, såsom den digitala postboxen, betalningsförmedling och arkivering, har Abuni sedan sommaren 2012 lanserats en kredittjänst, där konsumenten kan jämna ut sina kostnadstoppar genom att betala räkningar även med en Abunikredit om 30 dagar. Abuni är en registrerad betalningsförmedlingstjänst som står under Finansinspektionens övervakning, med FI institutnummer utsågs Abuni till ett av de 25 hetaste Webbföretagen av tidningen Internetworld. Hösten 2011 ansökte Abuni till Post- och telestyrelsens innovationstävling Handel och betalning för alla under projekten En betaltjänst för alla, med syfte att tillgängliggöra Abunis existerande betalningstjänst med tillgänglighetsanpassning och förenkling mot målgruppen funktionsnedsatta. För att Abuni skall kunna vara ett fullgott alternativ till existerande Internetbanktjänster och för att alla privatkundens fakturor skall kunna hanteras med Abuni, ville vi med projektet förbättra tillgängligheten vad gäller mottagning av digitala fakturor, framförallt Svefakturan - en EDI-fakturastandard som enligt Ekonomistyrningsverkets direktiv kan skickas av alla svenska myndigheter. Anpassningen även torde leda till att övriga leverantörsfakturor, dvs från leverantörer som inte är myndigheter, kan mottas såsom EDI fakturor direkt ifrån övriga fakturautställare och på det sättet möjliggöra digitala fakturor direkt till Abuni, såsom alternativ till de för kunden billiga e-fakturorna hos bankerna - en tjänst som Abuni ej kan erbjuda, då bankernas e-faktura kontrolleras av bankerna själva. För att tillgängliggöra tjänsten för alla, ville Abuni vidare ta extern hjälp att förstå användarbehov och eventuella användarhinder med Abunis system och gränssnitt. Slutligen så ville vi med projektet tillgängliggöra tjänsten för alla, genom att anpassa gränssnitt mot alternativa system, såsom Android (mobil och smarttv) med extra fokus på IPPI. Abuni utsågs till en av vinnarna i innovationstävlingen och bolaget har sedan våren 2012 genomfört projektet och presenterar nu resultatet i denna slutrapport. 3

4 2 Allmän information Denna rapport är inlämnad till Post- och telestyrelsen för att slutrapportera Abunis projekt En betaltjänst för alla, som har löpt från förstudie inlämnad den 15 januari 2012 till och med den 31 mars Projektet är resultatet av Abunis vinst av innovationstävlingen Handel och betalning för alla, utlyst hösten Projektägare har varit Markus Aglander, VD Abuni AB, med org nr Projektansvarig från Post- och telesstyrelsen har varit Malin Wahlquist. Projektbudget har varit kronor, varav delfinansiering om kronor, motsvarande 88 procent, har utgått från Post- och telestyrelsen. 3 Sammanfattning Abuni har genomfört projektet En betaltjänst för alla under projektperioden till och med , som ett resultat av vinsten i Post- och telestyrelsens innovationstävling Handel och betalning för alla, utlyst hösten Som resultat av projektet möjliggör nu Abuni mottagning av myndighetsstandarden Svefaktura, ett nytt gränssnitt som uppnår tillgänglighetsstandarden WCAG 2.0 har utvecklats och tjänsten har gjorts med ett responsivt gränssnitt som möjliggör tjänstens användning med den stora floran av webbrowsers, smarta mobiler, läsplattor och övriga Androidplattformar. Den nya tjänsten lanserades skarpt på marknaden mot Abunis kunder den 14 mars 2013 tillsammans med en ny responsiv webbsida och användarinstruktioner för den nya tjänsten. Abuni har i sin affärsplan en lanseringssstrategi för den fortsatta lanseringen och etableringen av plattformen. 4 Bakgrund Abuni startades som ett projekt i Datakompisen i Dorotea AB i början av Datakompisen är ett kundtjänstföretag som arbetar med datorsupport och tekniska kundtjänster, primärt för bredband och bredbandsdistribuerade underhållningstjänster (playtjänster, VOD, streamingteknik, IP tv och downloadtjänster). Datakompisens positionering och inriktning ledde till att bolagets grundare började titta på parallella utvecklingsprojekt, där digitaliseringen skapar nya beteendemönster och fyller nya behov för användare av infrastrukturen uppbyggt kring bredbandsutvecklingen. 4

5 Under det första året utvecklades en betaversion av den tekniska plattformen för att kunna aggregera fakturor i både fysiska och digitala format samt att genomföra betalningstransaktioner på förenklade sätt med digitalt utlästa betalningsinstruktioner. I samband med att projektet sökte finansiärer för den fortsatta utvecklingen och skulle registreras som en betalningsförmedlingstjänst hos Finansinspektionen, bolagiserades Abuni Under våren 2010 registrerades Abuni hos Finansinspektionen som ett betalningsförmedlingsinstitut, varefter systemen testades och en lansering av Abunis första grundtjänst gjordes sommaren Under hösten 2010 genomfördes anpassningar av den tekniska lösningen utifrån den initiala feedback som kunderna och marknaden gav. Bland annat justerades kundanskaffningsprocesser, adressändringsstöd, statistikhantering och prissättningen för tjänsten under början av Marknaden började upptäcka Abunis innovativa lösning för att hantera privatekonomi och konsumentfakturor, och Abuni blev bland annat uppmärksammade som ett av de 25 mest intressanta webbföretagen teknikmagasinet Internetworld Bolaget blev också noterat av Post- och Telestyrelsen i ett antal utredningar kring betaltjänster och alternativ till existerande internetbankslösningar, där Abuni i jämförelse kunde presentera en teknik som var enklare att använda än de existerande lösningarna för betalningar, då de etablerade internetbankerna bland annat inte har samma möjligheter att göra säranpassningar. Detta ledde fram till att Abuni ansökte till PTS innovationstävling och utsågs till en av vinnarna i Handel och betalning för alla, våren Bolaget erhöll för detta delfinansiering för ett projekt att anpassa sin tekniska lösning ytterligare, för att nå upp till kraven för betalning för alla, med fokus på tillgänglighet och underlättande för funktionsnedsatta i samhället. Dessutom skulle anpassningarna leda till att myndigheter (och fakturautställare) skall kunna nyttja tekniken för att skicka digitala fakturor, enligt myndighetsstandarden Svefaktura, direkt till konsumenter. 5 Syfte och målgrupp Abuni tillhandahåller en kommersiell tjänst som vänder sig till alla konsumenter som önskar en tjänst och teknik för att förenkla hanteringen av räkningar, framförallt vid mottagandet och betalningen av dessa. Det ifrågavarande projektet syftade dock till att, utifrån Abunis ursprungliga tjänst, förbättra och anpassa tjänsten så att den uppfyller designmärket design för alla dvs att tillgängligheten förbättras på det sätt att det som underlättar för den som har det svårast, gör tjänsten bättre och enklare för samtliga användare. Målgruppen för Abuni är således generellt Sveriges samtliga cirka 4.5 miljoner hushåll, som årligen betalar ca miljoner räkningar. Enligt PTS rapport Befolkningens 5

6 användning av post- och betaltjänster 2010 betalar 69 % av befolkningen sina räkningar via internet och dator, 22 % via girering (brev till privatgirot), 10 % via autogirering. Skillnaderna i befolkningen är stor och betydligt färre av de som bor i glesbygd betalar räkningarna via datorn än riksgenomsnittet. Endast 52 % av glesbygdsbefolkningen betalar, enligt rapporten, räkningarna via datorn och internet. 8% uppger att annan betalar/har inga räkningar eller betalar på annat sätt. Ca en procent av räkningarna beräknas dock betalas över disk enligt DN (DN ). Abuni syftar till att användare kan aggregera samtliga räkningar på ett ställe, och på det sättet få kontroll över sin ekonomi och kunna betala samtliga räkningar med ett enkelt verktyg och med funktioner som underlättar i hela betalningsflödet. Utifrån Abunis målsättning att skapa en tjänst för alla riktad mot den mobila och moderna konsumenten, som använder eller vill använda internet, mobiltelefon och läsplatta för att hantera sin vardagsekonomi - oberoende av sin brevlåda och fysiskt post och räkningar syftade dock projektet till en tydlig förbättring, där Abuni fyller särskida behov. Det vill säga för de personer som lider av någon form av funktionsnedsättning. 5.1 Personer med funktionsnedsättningar De användare som har de största svårigheterna att använda internetbanktjänster idag är teknikovana, dövblinda, personer med kognitiva funktionsnedsättningar och gravt synskadade användare. Post- och telestyrelsen har i rapporterna Kartläggning av projekt inom området betaltjänster - med fokus på äldre och personer med funktionsnedsättning, samt Grundläggande betaltjänster redovisning av regeringsuppdrag, beskrivit problematiken med bankernas internetbankstjänster och svårigheterna för funktionsnedsatta och äldre att hantera sina betalningar med existerande internetbankstjänster. I PTS Kartläggning av projekt inom området betaltjänster, med fokus på äldre och personer med funktionsnedsättning, konstaterade kartläggaren att det finns ett behov av tjänster som underlättar för målgrupperna funktionsnedsatta och äldre att betala sina fakturor. De tjänster som bankerna erbjuder är huvudsakligen framtagna och tillgängliga för alla, dvs bankerna arbetar mycket lite med särlösningar. Vidare konstaterar PTS i rapporten Grundläggande betaltjänster redovisning av regeringsuppdrag, att om tjänster för att betala fakturor, elektroniska såväl som kuvertbaserade, förenklas så att inmatning, skrivande av siffror och dylikt, minimeras och tjänsterna i övrigt är enkelt utformade skulle en större andel sannolikt ha förmåga att mer självständigt hantera sina fakturor, samt att "Om tekniken och tjänsterna anpassas till människorna och inte tvärtom ökar dock sannolikheten att fler människor väljer att hantera sina fakturor elektroniskt. 6

7 Mot bakgrund av att Abuni själva ser ett befintligt behov från gemene man, parallellt med att bankerna inte själva driver utvecklingen inom särlösningar för målgruppen funktionsnedsatta och äldre, ser Abuni en möjlig marknad, att på kommersiella villkor kunna hitta nya målgrupper för sin tjänst - en tjänst som redan idag utmärker sig och används p g a den förenkling av fakturahantering och betalning tjänsten innebär. Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige har någon form av funktionshinder. Enligt en OECD studie från slutet av 90-talet har även ca 25 procent av Sveriges vuxna befolkning lässvårigheter. Genom att tillhandahålla Abunis tjänst enligt tillgänglighetsstandarden WCAG 2.0, samt tillgänglig även för Androidanvändare, räknar vi med att vi kommer att skapa ett särintresse hos ett potentiellt kundunderlag om ca 1 miljon användare med särskilda behov. Det finns även en målgrupp äldre, där den praktiska överflytten till en Abuniadress fyller ett tydligt behov i samband med att den äldre personen flyttar in i ett äldreboende och/eller behöver hjälp från släktingar att hantera sina räkningar. I takt med åldern kommer funktionsnedsättningar och blir det svårare att hålla ordning, varför hjälp med hantering och dokumentation blir allt viktigare. Parallellt kommer vanligen någon släkting att behöva sätta sig in i den äldres ekonomi för att kunna hjälpa till och stödja. Slutligen kommer ekonomin att behöva tas över helt och hållet, där en samlad historik och arkiv över personens löpande ekonomi är praktisk för de efterlevande. Utifrån fakturautställares perspektiv finns det idag heller inga alternativa fakturerings- och betalningsalternativ som är anpassade ur ett tillgänglighetsperspektiv. Detta möjliggör för Abuni att erbjuda, framförallt kommuner och myndigheter, fakturadistribution via Abuni till konsumenter, för att möjliggöra ett tillgänglighetsanpassat och kostnadsbesparande komplement till e-fakturor, printfakturor och autogirobetalningar. 5.2 Personer boende i glesbygd En särgrupp som är värda att nämna utifrån ett tillgänglighetsperspektiv, men som egentligen inte faller under projektets syfte, är de Svenskar som idag bor i en glesbygdskommun där närhet till service såsom bank eller kassaservicetjänster är begränsad. Även i denna grupp finns naturligt en andel med olika typer av funktionsnedsättningar. Efter att Svensk Kassaservice avvecklades 2008, finansierade Post- och telestyrelsen tjänsten Brevgirot för att lösa problematiken med betalning av räkningar i glesbygd. Brevgirot avvecklades 2012 och ansvaret att lösa denna service ligger sedan sommaren 2012 på Länsstyrelserna. Värt att notera kring denna målgrupp är, enligt noteringen ovan ur rapporten från Post- och telestyrelsen, att glesbygdsbefolkningen tenderar att vara mindra benägna att använda existerande internetbankslösningar för att betala sina räkningar. 7

8 Alternativkostnaden är vidare hög för de som har möjlighet att fysiskt besöka ett bankkontor, utöver transport och resor. Hos samtliga storbanker får man betala över 100 kronor per räkning som betalas över disk, visar en jämförelse på Konsumenternas bank- och finansbyrås hemsida (150 kronor på ett bankkontor hos Nordea och Swedbank, 130 kronor på SEB). Abuni håller på att se över tänkbara alternativmodeller för denna hantering, där nödvändigt vis vår existerande abonnemangsform inte uppfyller behovet för alla. 5.3 Personer med godeman eller under förvaltarskap En annan målgrupp som bör nämnas i sammanhanget är de cirka svenskar står under godemansskap / förvaltarskap, vilka också utgör en målgrupp för Abuni, och där behoven av ökad tillgänglighet är tydliga. Enligt Funkaportalen, artikeln Det är svårt att vara god man, beskriver man just problematiken kring hantering och mottagning av fakturor och brev för klient och godeman. När breven plötsligt kommer till en god man, och inte till personen de berör, blir det ofta starka reaktioner. Min senaste huvudman hade inte uppfattat att det skulle gå till på det viset. Klart att hon blev både arg och besviken men framför allt kände hon sig kränkt, berättar Kurt Larsson som i dag är god man för fem personer. Att få huvudmannens post direkt är dock i vissa fall en förutsättning för att gode mannen ska kunna sköta sitt uppdrag på ett säkert sätt. - Efter många och långa diskussioner fick den psykiskt sjuka kvinnan en förståelse för varför posten inte går direkt till henne och att det inte betyder att hon är omyndigförklarad på något sätt. För en godeman eller förvaltare kan det alternativt vara opraktiskt att ta emot klientens post och räkningar i egen brevlåda, samtidigt som det inte alltid är går att låta räkningarna gå till klientens egen bostad (om sådan finnes). Flertalet godemän arbetar även med flera klienter. Att nyttja Abunis tjänst för att ta emot sina klienters räkningar underlättar både den praktiska hanteringen likväl som dokumentation och rapportering till överförmyndare eller överlämning till ny godeman då historik skall övertas av den nye godemannen. Dessutom ökar klientens delaktighet, och transparensen mellan god man och klient, med klientens egen åtkomst till sin post och räkningar. Tillgängligheten till sin privata ekonomi och möjlighet att själv delta i gode mannens arbete med hanteringen, kan vara viktigt för de som står under godemansskap och ett tillgänglighetsanpassat verktyg underlättar i samtliga dessa fall. 8

9 Även utifrån myndighetsperspektivet, dvs i detta fall från kommunernas sida, torde Abuni vara ett attraktivt verktyg att; dels tillhandahålla för att göra godemansuppdragen attraktivare och enklare, dels för att kunna hantera fakturering och kommunikation billigare och effektivare. Dessutom underlättas uppföljning och eventuella överlämningar av godemanskap med tekniken bakom Abuni. 5.4 Studenter I Sverige finns ca studenter, varav flertalet har preliminära boenden och dessutom kommer att flytta vidare vid sin första familjebildning, således en specifikt intressant målgrupp för Abuni. Vid högskolestudier flyttar studenten vanligen hemifrån till ett boende i studentlägenhet eller studentkorridor. I samband med detta kommer den första egna ekonomin med studiemedel, eventuella inkomster och egna räkningar mobiltelefon, hyra, abonnemang på el, internet och tidningar etc. Studenter är rörliga och moderna och kommer att flytta ett flertal tillfällen innan familjebildningen i en egen bostad. Att från första början ta kontroll över sin ekonomi och ta emot räkningarna på en Abuniadress - oavsett studieort, tillfälliga utlandsstudier och tillfälliga boenden, torde vara praktiskt. Dagens teknikutveckling generellt har underlättat för studenter med funktionsnedsättningar att fortbilda sig. Mätningar påbörjade läsåret 93/94, utifrån statistik som visar antalet studenter som aktivt varit i kontakt med någon av samordnarna för studenter med funktionshinder, visar att läsåret 93/94 var det sammanlagt 483 studenter som kontaktat en samordnare. Vid mätningen som gjordes 2005, hade den siffran ökat till 4793 studenter. För studenter med funktionsnedsättning torde Abuni tydligt underlätta för den studerande inför valet att studera vidare på högskola eller universitet, framförallt på annan ort. 5.5 Småföretagare Det finns cirka så kallade mikroföretag i Sverige, dvs riktiga småföretag enligt ordets bemärkelse. Dessa företagare är till sina behov relativt lika konsumenterna, med skillnaden att det handlar om att få ordning och reda i sin hantering av företagets ekonomi, med behov av att kunna motta, betala och dokumentera fakturor. Abuni har företagsanpassat tjänsten med möjlighet till bokföringsstöd och kontoföring, rapportfunktioner med SIE-fils export, fysisk arkivering av inkomna fakturor, bankavprickningslistor, etc. Abuni har ingen siffra på företagande och funktionsnedsättning, men det torde vara tydligt att många småföretagare har samma behov av tillgänglighetsanpassade tjänster vid sitt företagande som konsumenter i allmänhet. 9

10 6 Projektets mål Projektets effektmål var att Abunis tjänst, efter genomfört projekt, skall möjliggöra för funktionsnedsatta att betala alla sina fakturor, utan handpåläggning, vart än de befinner dig. Resultatmålen var att tillgängliggöra Abunis betalningsmodell av fakturor med säranpassning för funktionsnedsatta och äldre, att fakturor skall kunna mottas såsom Svefakturor, att webbsida och tjänst skall finnas lättläst, vara certifierade av Funkanu samt uppfylla WCAG 2.0 standarden, samt, att Abunis tjänst skall vara tillgänglig i IPPI plattformen samt kunna användas i övriga Androidplattformar. Projektet delades därför upp i tre delprojekt som löpte parallellt projektets gång och dess etapper. De tre delprojekten var: a) att förenkla mottagningen och inläsningen av fakturor, så att Svefakturor och EDI fakturor kan mottas och hanteras med Abuni. b) att förenkla webbgränssnitt, funktionalitet och design så att tjänsten kan användas av alla, med säranpassade förenklingar och förbättringar för funktionsnedsatta och äldre. WCAG 2.0 standarden skall uppfyllas vad gäller webbgränssnitt. c) att anpassning av tjänsten till hjälpmedel och användarplattformar, som frekvent används, eller kommer att användas, av personer med funktionsnedsättningar, specifikt inkluderande en IPPI anpassning. Utöver IPPI anpassningen skall ett gränssnitt för Android framtas, applikation alternativt mobilt webbgränsnitt. Skulle webbgränssnitt väljas skall detta även stödjas av iphone klienter. Annars skall iphone applikationen uppgraderas enligt den mobila Android applikationens gränssnitt. 7 Redogörelse av projektresultatet Projektet har lett till en lansering av ett helt nytt gränssnitt, som efter betatester och Funkanu granskning har gjorts publikt för alla Abunis användare den 14 mars I samband med att det nya gränssnittet har lanserats har även Abuni släppt en ny responsiv webbsida, med användarinstruktioner relaterade till den nya tjänsten och beskrivning av vårt tillgänglighetsarbete och övriga effekter av detta projekt. 10

11 7.1 Projektets resultat samt leverabler Förenkla mottagningen och inläsningen av fakturor, så att Svefakturor och EDI fakturor kan mottas och hanteras med Abuni. Initial målsättning vid kravfrysning vara att Abuni själva, med egen teknik och licenser för filkonvertering, skulle hantera flödet av EDI format, primärt Svefaktura. Under projektets gång har vi sett en möjlig tröskel i egen hantering av formaten, då vi dels skulle riskera en potentiell begränsing i vidareutveckling och anpassning till nya framtida format, dels då hanteringen skulle kunna orsaka onödiga processer mot fakturautställare genom en lösning med endast punkt-till-punkt koppning mellan Abuni och respektive utställare. Abuni valde därför att, parallellt med egen hantering och konvertering av Svefaktura, även köpa en licenskoppling till extern VAN operatör (fakturaväxel), Pagero, för mottagning av e- fakturor i samtliga format, för att på det sättet skapa större bas av fakturautställare som redan idag kan skicka digital faktura direkt till Abuni. Lösningen möjliggör dels att Abuni kan följa Pageros teknikutveckling och möjlighet till konvertering av en större flora av digitala fakturaformat vid sidan av Svefaktura, dels att vi erhåller en bearbetningsbar kundbas med utställare som redan idag hanterar digitala fakturor via Pagero till företag. Med Abunis teknik och kundsorteringssystem kan Abuni utgöra en betalningsmottagare för samtliga individer bakom Abuni, utan att Pagero behöver lägga upp samtliga betalningsmottagare i eget system, vilket är lösning som gynnar alla parter i kedjan; Abuni, Pagero och fakturautställare genom Pagero eller VAN leverantörer som har samtrafikavtal med Pagero. Lösningen innebär även att Abuni idag kan ta emot Svefakturaformatet själva, utan behov av Pagero som fakturaväxel, vilket möjliggör för de leverantörer som inte går via fakturaväxel att skicka Svefaktura direkt till Abuni om det exempelvis reducerar deras kostnader eller skapar bättre flöden. Abuni kan således idag ta emot Svefakturaformatet. Abuni ser även att vi uppnår största möjliga skalfördelar och bibehållet affärsfokus, genom samarbetet med Pagero. Licensförhandlingen med Pagero har vidare lett till ett närmare samarbete mellan parterna som idag ligger till grund för vår etableringsplan av Abunis tillgänglighetsanpassade tjänst Förenkla webbgränssnitt, funktionalitet och design så att tjänsten kan användas av alla, med säranpassade förenklingar och förbättringar för funktionsnedsatta och äldre. WCAG 2.0 standarden skall uppfyllas vad gäller webbgränssnitt. 11

12 Abuni har byggt ett helt nytt gränssnitt som uppfyller WCAG 2.0 standarden. Gränssnittet har, utöver till sin interaktionsdesign, med tydlighet i färgbegränsningar och kontraster, även anpassats för en enklare och mer genomtänkt hantering av räkningar, såsom: a) Kolumner har rationaliserats bort till förmån för ett fakturablocks -tänkande, där respektive räkning ligger i ett separat block. Varje räkningsblock går att klicka på för att navigera sig in i detaljerna steg för steg. Detta underlättar även navigeringen vid tabulator navigering, eller alternativa hjälpmedelsnavigatorer (inklusive den ursprungliga IPPI-handkontrollen med vred), samt begränsar informationen till ett minimum i varje vy. b) Betalningen av räkningen görs med ett godkännande efter att man klickat sig in i räkningen. Det extra steget syftar till att underlätta förståelsen och öka kontrollen vid hanteringen av varje räkning. c) Betalningsinstruktion och inskannad faktura ligger i samma vy så att informationen kan jämföras vid hanteringen, där fakturabilden kan zoomas och flyttas för att se respektive fält tydligt. d) Arkiveringsfunktionaliteten har förbättras genom att inte behålla räkningar betalade under månaden i första räkningsvyn. Informationen begränsas till det nödvändigaste och arkivering av redan betalda fakturor sker i samband med betalningstillfället. e) Arkivet har fått en uppgraderad sökfunktionalitet där sökbarhet och sortering är flexibel och valbar; sortering och sökning utöver fritext går exempelvis att göra på månad, leverantörer och kategori. I arkivet finns även obetalda fakturorna att söka. f) Menyrubriker har begränsats för att underlätta navigation och användarens förståelse för var man befinner sig i menyträd och hur/var information kan hittas Anpassning av tjänsten till hjälpmedel och användarplattformar, som frekvent används, eller kommer att användas, av personer med funktionsnedsättningar, specifikt inkluderande en IPPI anpassning. Utöver IPPI anpassningen skall ett gränssnitt för Android framtas, applikation alternativt mobilt webbgränsnitt. Skulle webbgränssnitt väljas skall detta även stödjas av iphone klienter. Annars skall iphone applikationen uppgraderas enligt den mobila Android applikationens gränssnitt. Vid utvecklingen av det nya gränssnittet valde Abuni att bygga en responsiv tjänst. Det betyder att tjänsten idag fungerar i samtliga webbläsare, surfplattor och smarta mobiltelefoner utan behov av exempelvis appar, omfattande bakåtkompabilitet till Firefox 6+, Internet Explorer 8+, Google Chrome 10+, Safari 4+, Opera 10+ samt iphone och Android. Hur menyer och tjänsten visas, samt vilken funktionalitet som finns (exempelvis zoomverktyg eller pinch -zoom) beror på skärmstorlek, användarplattform och användarens inställningar. Det medför också att tillgängligheten för tjänsten vad gäller 12

13 åtkomst har förbättrats, så att även Androidanvändare (läsplattor, smarta mobiler och exempelvis webbtv) kan nyttja det nya gränssnittet. I dag är läsplattor och smarta mobiler med Android operativ billigare på marknaden än motsvarande IOS läsplattor och IOS mobiler, vilket gör Abuni tillgängligare även ur denna aspekt. Under projektets gång gick IPPI i konkurs, varför arbetet med specifika anpassningar eller tester för IPPI plattformen inte kunde fortsätta. Tjänsten har dock anpassats för att även fungera i Androidbaserade smart TV apparater, likväl som navigeringen, enligt ovan, har tagit höjd i enklare navigering med TAB-funktionalitet och begränsning av kolumner och enklare menysortering. 7.2 Viktiga insikter Målgruppen svår att föra dialog med / marknadsföra sig mot Konsumenttjänster är dyra i kundanskaffningskostnad generellt framförallt när det gäller att skapa nya beteendemönster. Det krävs marknadsföring och dialog med existerande och framtida kunder för att skapa kännedom och intresse. Det är viktigt att hitta rätt kanaler och forum för att möte de potentiella kunderna med rätt budskap. Både Abuni och Post- och telestyrelsen har gjort analysen att det saknas tillgänglighetsanpassade och användarvänliga banktjänster och att det finns ett behovet av en tjänst som underlättar hanteringen av räkningar för funktionsnedsatta. Abuni har under projektets gång försökt hitta vägar att nå de målgrupper som projektet riktar sig till att underlätta för, framförallt genom att söka dialog med intresseorganisationerna som borde ha den bästa insikten i behoven samt störst intresse av att hjälpa till med råd, tester eller tips på förväntningar och behov. Abuni har aktivt sökt kontakt med intresseorganisationer såsom HSO, Sällsynta Diagnoser och Afasiförbundet, likväl som hjälpmedelstillverkare. Vi har i samtliga fall inte en dialog eller möjlighet att träffas för att få till stånd en dialog. Vi har förståelse för att funktionsnedsättningar i vissa fall i sig själva kan vara isolerade och att det därmed är svårt att nå dessa individer direkt, exempelvis genom olika former av riktade aktiviteter. Vi hade dock trott att intresseorganisationerna själva skulle vara mer öppna för dialoger kring tjänste- och teknikutveckling, även om Abuni är en kommersiell aktör på marknaden. 13

14 7.2.2 Teknikutvecklingen går snabbt teknikutveckling tar tid Sedan ansökan till innovationstävlingen hösten 2011 har det hänt väldigt mycket kring tekniken för responsivitet. Uttrycket var i det närmaste obekant när vi inledde projektet. Vid kravfrysningen fanns det en önskan från bolaget att söka utveckla en responsiv tjänst för att skapa största möjliga tillgänglighet, men vi såg vissa risker med detta vägval framförallt i funktionalitet och oron för kompabilitetsbrister med en tjänst för alla plattformar. Den första utvecklingen skedde med ett existerande sk utvecklingsbibliotek med mobilitetsfokus, Jquery Mobile. Teknikvalet ledde dock till en begränsning i flexibilitet och prestanda, varför vi gjorde ett nytt teknikval under projektets gång. Valet föll på egenutveckling i kombination med det bredare Jquery, som för bolaget skapat större flexibilitet och underlättat funktionalitetsanpassningen och prestanda för samtliga plattformar som tillgängliggjorts via det responsiva gränssnittet Tidsplanering svår med begränsade utvecklingsresurser Vid kravfrysningen, etapp 2, kändes projektet tydligt och överskådligt, även om vi var medvetna om att tekniktunga utvecklingsprojekt med obeprövad teknologi generellt är sårbara vid tidsplaneringen, då antaganden ofta inte överensstämmer med de faktiska problemen som uppkommer längst vägen. Det har därför varit en god hjälp att arbeta utifrån korta sprintar, där tidsplaneringen hela tiden har kunnat överskådas i närtid. Vi valde vid kravställningen också att bygga en helt ny plattform istället för att anpassa existerande plattform och gränssnitt utifrån de första experttesterna som genomfördes av Funka. Dock gjorde Abuni ett felaktigt teknikval i och med val av utvecklingsbibliotek. Då detta bibliotek visade sig vara instabilt och funktionalitetsbegränsat, togs nytt tekniksvalsbeslut i augustimånad, för att skapa en robustare plattform med stöd för en bredare flora av funktionalitet. Utvecklingsbiblioteket Jquery valdes istället och har legat till grund för användargränssnittet som byggts i kombination med egen Javascriptutveckling. Under hösten drabbades dessvärre även vår utvecklingsansvarige av sjukdom, varför utvecklingen låg stilla under period med förseningar i etappen som följd. Projektets utveckling har tagit betydligt mer tid i anspråk än planerat. Beslutet att bygga en helt ny gränssnittsplattform resulterade i en betydligt bättre lösning, även om vi var medvetna om att beslutet skapade ett mer krävande jobb än vi ursprungligen planerat. Som resultat av lösningen med en responsiv tjänst och nytt gränssnitt, har bolaget även behövt bygga en helt ny webbsida för att möta användandet och inloggningsstrukturen till den responsiva tjänsten dvs med en responsiv tjänst måste även den externa webbsidan 14

15 vara responsiv. Dessutom har den tidigare FAQ och tjänstebeskrivningarna uppdaterats i sin helhet, baserat på den nya tjänsten, funktionaliteten och användningssätt. 8 Redogörelse av projektets genomförande Abunis projektgrupp bestod av Markus Aglander som var Projektägare, Wilhelm Lagercrantz, Projektledare / Scrum master, Petter Norberg, utvecklare, Niklas Nyman, projektstöd och Marcus Danielsson, utvecklare. Som projektmetod utgick vi ifrån SCRUM metodiken, som gruppen hade erfarenhet av sedan tidigare. Dock var gruppen storlek så begränsad att roller, uppgifter och projektmodell givetvis inte krävde en allt för formel strukturering för projektgenomförandet. Som projektverktyg användes primärt Pivotal Tracker som utvecklingsstöd, ett webbaserat verktyg, med åtkomst till sprintar, tidsplaner och avrapportering för utvecklingsprojekten. Genom Googledocs hanterades mötesanteckningar och dokumentdelning. För versionshantering användes GitHub. Utvecklingsarbetet av gränssnitt utfördes primärt i PHP, HTML5, CSS och Javscript. Den initiala utvecklingen baserades på ett existerande sk utvecklingsbibliotek med mobilitetsfokus, Jquery Mobile. Teknikvalet ledde dock till en begränsning i flexibilitet och prestanda varför vi under utvecklingsetappens gång, varför vi gjorde ett nytt teknikval under projektets gång. Valet föll på egenutveckling i kombination med det bredare Jquery, som för bolaget skapat större flexibilitet och underlättat funktionalitetsanpassningen och prestanda för samtliga plattformar som tillgängliggjorts via det responsiva gränssnittet. Utvecklingen för att hantera Svefakturan har genomförts genom systemanpassningar och systemverktyg för flöden, datauttolkning och bildfilsgenerering, där Pagerokopplingen är en integrerad del i mottagningen. Via Pagero kan Abuni ta emot en Svefakturafil, som dock från utställaren är formatoberoende, samtidigt som lösningen möjliggör även direktmottagning av just Svefakturan till Abuni, för de utställare som inte går via Pagero eller alternativ fakturaväxel som har samtrafikavtal med Pagero. 9 Genomförandeplan/tidplan Projektet delades upp i tre delprojekt, som löpte parallellt under 5 etapper. De tre delprojekten var: a) förenkla mottagningen och inläsningen av fakturor, så att Svefakturor och EDI fakturor kan mottas och hanteras med Abuni. 15

16 b) förenkla webbgränssnitt, funktionalitet och design så att tjänsten kan användas av alla, med säranpassade förenklingar och förbättringar för funktionsnedsatta och äldre.wcag 2.0 standarden skall uppfyllas vad gäller webbgränssnitt. c) anpassning av tjänsten till hjälpmedel och användarplattformar, som frekvent används, eller kommer att användas, av personer med funktionsnedsättningar, specifikt inkluderande en IPPI anpassning. Utöver IPPI anpassningen skall ett gränssnitt för Android framtas, applikation alternativt mobilt webbgränssnitt. Skulle webbgränssnitt väljas skall detta även stödjas av iphone klienter. Annars skall iphone applikationen uppgraderas enligt den mobila Android applikationens gränssnitt. Etapp 1: Förstudie skulle vara klar Den första förstudien lämnades in den 12 januari. Efter de första kommentarerna samt en utredning av momshanteringen och dess påverkan på budget lämnades den slutliga fjärde versionen in den Etapp 2: Frysa kraven på delprojekten, skulle enligt förstudie vara klart Kravfrysningen genomfördes under våren 2012 och etappen rapporterades in Etapp 3: Utveckling av tjänsterna och funktionaliteten, skulle vara klar Etapp 3 var den etapp där samtlig utveckling skulle genomföras. Under kravfrysningen, etapp 2, valde Abuni att satsa på att utveckla en helt ny plattform för gränssnittet, istället för att genomföra anpassningar i existerande gränssnitt. Syftet var att få ett så bra resultat som möjligt och projektgruppen var orolig att en anpassning av existerande gränssnitt inte skulle ge ett lika bra resultat. Vi valde dessutom att välja bort existerande struktur med flera API:er/Rest API:er, för att kunna hantera separata tjänster i exempelvis appar för olika plattformer (smarta mobiler, läsplattor, IPPI). Istället valdes vi att utveckla ett responsivt gränssnitt, där tjänsten utifrån fördefinierade kriterier anpassar sig efter bl a skärmstorlek, användarplattform och browser. Detta ledde dock till ett större arbete än vad som initialt hade planerats vid innovationstävlingsansökan. Initialt fokuserade Abuni på att hitta ett gränssnitt med en förenklad navigation som även skulle underlätta vid navigering i IPPI plattformen, där navigering med en handkontroll kräver en mer genomtänkt menystruktur samt begränsar möjligheten att navigera i ett gränssnitt där en stor informationsmängd presenterades i kolumner och rader i en och samma användarvy (som fakturainformationen var presenterad i vår ursprungliga plattform). Efter att projektet löpt i två månader gick dock IPPI i konkurs, varför IPPI projektet inte kunde fortsättas av Abuni. Dock hade höjd tagits i samband med att gränssnittet hade specificerats upp, med IPPI i åtanke, vilket i sig gav en ny och förbättrad 16

17 informationsstrukturering och i slutändan alltjämt underlättar tillgängligheten, översikten och navigeringen, exempelvis vid TAB navigering. Under etappen genomfördes även ett teknikbyte under augusti, samt att vår utvecklingsavdelning drabbades av sjukdomsbortfall, enligt ovan punkt Utvecklingsetappen försenades med en dryg månad och avrapporterades Etapp 4: Fältprov, användarcentrerad utveckling samt projektets utvärdering och slutrapport till PTS, klar Efter utvecklingsetappen erhöll Funka demokonton för det nya gränssnittet, varefter användartester genomfördes och expertgranskningrapport erhölls av Abuni Efter rapporten genomfördes en revidering av gränssnitt och plattform, för att möta de rekommendationer och resultat som framkommit vid Funkas granskning. Då detta arbete förskjutits, framförallt på grund av den försenade och mer tidskrävande utvecklingsfasen, och som dessutom resulterat i en sen återrapportering från Funka, genomfördes kvalitativa användartester mot användare inom befintlig kundstock. Plattformen lanserades därefter publikt på marknaden mot samtliga Abunis användare den 14 mars 2013, för att snabbt få en kvantitativ grupp av användare att använda och testa tjänsten. Parallellt med detta lanserade Abuni även en ny responsiv webbsida för att möta gränssnittsdesign och responsivitetsbehovet vid exempelvis inloggning hos de nya användargrupperna. Den nya webbsidan beskriver även Abunis tillgänglighetsarbete och den nya tjänstens funktionalitet. FAQ:er och supportorganisation har således uppdaterats för att möta nya frågeställningar, nya behov och ge rätt stöd på den nya plattformen. Vi erhåller också idag löpande feedback från vår kundstock och arbetar alltjämt med användarcentrerad anpassning och eventuell avbuggning för användare, exempelvis där olika användarplattformar, operativversioner eller webbbrowserversioner skulle kunna leda till oupptäckta fel. Dock har vi idag en känsla av att vi har en väldigt stabil ny tjänst och upplever inte svårigheter eller problem för våra användare. Projektet är således i mål och avrapporteras i denna slutrapport

18 10 Projektets budget Projektbudget utfall Post nr Aktiviteter summerade från etapper Antal timmar Timkostnad Total kostnad Varav egenfinansierat 1 Funkanu kr kr 2 InView kr 0 kr 3 Projektledning (intern) kr kr 6 Grafisk formgivning (extern) kr kr 7 Gränssnittsutveckling (intern) kr kr 8 Programmering (intern) kr kr 10 Dokumentation / administration kr kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Summa mantimmar kr kr Fasta kostnader Post nr Fasta kostnader summerade från etapper Total kostnad Varav egenfinansierat 4 Resekostnader kr kr 5 Kofaxlicenser kr kr 9 Apri Group 0 kr 0 kr Summa fasta kostnader kr kr Totalt projekt Mantimmar (kostnad) Fasta kostnader kr kr Egenfinansiering 12% kr Finansiering från PTS kr Total kostnad för projektet kr 18

19 11 Projektets arbetssätt Projektet har drivit med grundläggande SCRUM metodik. Sprintmodeller och stödsystem såsom Pivotal Tracker har används för att fånga upp tidsförskjutningar, prioritetslistning och utvecklingströsklar. Då gruppen har varit begränsad till sin storlek och teknikvalsfrågor har varit dagliga i samband med utvecklingen. Vi har dessutom sett att utvecklingsarbetet skulle bli mer krävande än vad som initialt planerats, varför mycket av arbetet övergått till den dagliga verksamheten, där projektet i själva verket varit det enda utvecklingsprojekt bolaget mäktat med. Således har samtlig personal i bolaget arbetat med projektet, vilket gör att SCRUM metodikens tydlighet av projekthantering, snarare blivit ett stöd för delprojekt/delmoment under det samlade projektet. 12 Vad händer nu? Under projektets gång har Abuni arbetat fram en lanseringsplan som bygger på de nya målgrupper och möjligheter som detta projekt har lett fram till. Denna lanseringsplan är idag en integrerad del i bolagets affärsplan, där målgrupper och angreppssätt analyserats och förtydligats. Under den fortsatta lanseringen kommer Abuni att aktivt söka dialog med målgruppen, samt skapa närvaro i de forum där de nya målgrupperna går att nå, såsom mässor och sociala medier. Abuni ser dock att den stora målgruppen av användare med dessa särskilda behov likväl nås genom vår generella och breda marknadsföring, med möjlighet att följa en marknadsföringsstrategi där sökordsoptimering och strategisk internetannonsering ger oss möjlighet att anpassa budskap, snarare än kanaler, för att skapa kännedom om vår tjänst hos dessa målgrupper. En stor del av vår kundtillströmning kommer vidare viral marknadsföring och rekommendationer från existerande användare (och early adopters med kännedom om Abuni). Inom målgruppen torde därför rekommendationer vara en extremt viktig kanal, där användare med liknande behov själva torde före en dialog med varandra för att utbyta erfarenheter. Existerande användare är givetvis de bästa ambassadörerna för vår tjänst. Abunis egen information är i detta perspektiv viktig, där en tydlig kommunikation från Abuni om vårt tillgänglighetsarbete och användarmöjligheterna med Abuni, leder till att konsumenter generellt förstår fördelarna med Abunis tjänst och kan rekommendera dessa vidare. Abunis nya webbsida har därför bl a en tydlig beskrivning av vårt tillgänglighetsarbete. Abuni har även initierat en pilot med en anpassad Abunitjänst för att kunna etablera kanaler mot användare genom fakturautställare, som ser en fördel/möjlighet med att kunna nå 19

20 fakturamottagare genom en Abunitjänst, primärt kommuner. Fördelarna för en kommun är att man dels kan erhålla kostnads- och miljöbesparingar genom digital fakturering, dels kan tillhandahålla en tillgänglighetsanpassad möjlighet för hushåll att motta och hantera kommunfakturor och försändelser. För många kommuner torde även glesbygdsproblematiken kunna underlättas med denna Abunitjänst. Projektet och dess resultat kommer till sin helhet att redovisas för Post- och telestyrelsen vid den muntliga projektredovisningen. Frågor kring lansering och resultat kommer att besvaras vid detta tillfälle. 20