Ebba Kihlstedt, ST-läkare
|
|
- Linnéa Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HUDTUMÖRER RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV HUDTUMÖRER PÅ KIRURGKLINIKEN, VRINNEVISJUKHUSET. Ebba Kihlstedt, ST-läkare Granskat av: Ann Cherian, specialist, Ellen Andersson, specialist, och Hans Krook, överläkare och verksamhetschef
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion.. 3 Malignt melanom, MM... 3 Excision.. 3 Sentinel lymph node biopsy, SLNB, och regional lymfkörtelutrymning 4 Lokalrecidiv 4 Palpabel lymfkörtelmetastas 5 Fjärrmetastaser utredning och behandling. 5 Differentialdiagnoser 5 Lentigo maligna 5 Dysplastiskt nevus 5 Uppföljning.. 6 Skivepitelcancer, SCC. 6 Differentialdiagnoser 7 Skivepiteldysplasi. 7 Keratoakantom. 7 Pagets sjukdom..7 Basaliom/Basalcellscancer, BCC 7 Tabell 1 Handläggning av hudtumörer 8 Figur 1 Flödesschema för handläggning av malignt melanom... 8 Tabell 2 AJCC s TNM-klassificering av malignt melanom... 9 Tabell 3 Malignt melanom stadium och överlevnad.. 9 Referenser. 10 2
3 INTRODUKTION Patienter med verifierad eller misstänkt hudtumör inremitteras till Kirurgiska kliniken via främst vårdcentraler och Hudkliniken, för excision eller utvidgad excision. De flesta excisioner kan göras på mottagningen, men större utvidgade excisioner, avlägsnande av portvaktskörtel sentinel lymph node biopsy (SLNB), och regional lymfkörtelutrymning görs på operationsavdelningen, vanligen polikliniskt. Det är viktigt att hudförändringen tas bort med önskad marginal och att hudtäckning uppnås vid förslutning av såret. Vid tveksamhet bör HPK-kliniken konsulteras. Förändringar i ansikte eller nacke handläggs av HPK- eller ÖNH-kliniken. Det exciderade preparatet läggs i formalinlösning och skickas för patologisk bedömning. För att klargöra orienteringen tillråds suturmärkning av preparatet. På PAD-remissen bör det framgå var på kroppen förändringen suttit, en beskrivning av förändringen, den minsta makroskopiska marginalen till förändringen samt om misstanke om malignitet föreligger. Observera att rekommenderade excisionsmarginaler är kliniska, det vill säga makroskopiska, inte histologiska. Alla patienter med PAD-verifierad malign hudtumör bör instrueras om solskydd samt månatlig egenkontroll av hud och lymfkörtlar. MALIGNT MELANOM, MM MM uppstår vanligen i hud, men förekommer även i ögon och slemhinnor, t ex anogenitalt. Handläggningen som rekommenderas nedan gäller MM i hud. Det finns flera olika typer av MM, de vanligaste är superficiellt spridande melanom, nodulära melanom, lentigo maligna melanom och akrala melanom. Kännetecken för MM är assymetriskt utseende, oregelbunden avgränsning, ojämn pigmentering samt tillväxt. En hudförändring som skiljer sig ifrån övriga pigmenteringar i huden inger misstanke om MM. Dåliga prognostiska tecken utgörs av tjocklek > 1 mm, ulceration, invasivitet, hög mitosfrekvens och metastasering. 5-årsöverlevnaden efter behandling ligger numera på över 90 %.(1;2) Excision Misstänkt förändring excideras med 2-3 mm marginal. Över 5 mm marginal anses kunna störa lymfflödet och därigenom påverka utfallet av SLNB. Om förändringen är stor eller sitter på ett känsligt område (ansikte, skalp, tår, fingrar) rekommenderas stansbiopsi, minst 4 mm i diameter, genom dess tjockaste del. En hudspecialist kan bistå med selektion av representativt område för biopsi. Vid misstänkt förändring i anslutning till nagel ska en del av nagelmatrix inkluderas i biopsin.(1;3) Prognos och handläggning av verifierat MM är beroende av tjocklek enligt Breslow 1, mitosfrekvens och förekomst av mikroskopisk ulceration, se tabell 1-3. Invasivitet enligt Clark 2 anses numera ha ett lågt prognostiskt värde, och har för MM med tjocklek 1 mm ersatts av mitosfrekvens. Mitosförekomst innebär att melanomet klassificeras som T1b. Clarknivå anges i de fall mitosfrekvens ej kunnat bedömas. Handläggningen påverkas ej av graviditet eller ålder. För att minska risken för lokalrecidiv förordas utvidgad excision. MM in situ bör excideras med 0,5 cm marginal. Bekräftat MM bör excideras med 1 cm marginal vid tjocklek 1 mm (stadie T0-T1), och med 2 cm marginal vid 1 Breslowtjocklek: avståndet i mm mellan stratum granulosum i epidermis till den djupast liggande tumörcellen. 2 Clarknivå: I intraepidermalt, in situ; II papillära dermis; III gränsen papillära/retikulära dermis; IV retikulära dermis; V subcutis 3
4 tjocklek > 1 mm (stadie T2). Lägg snittet vinkelrätt mot huden, och inkludera subcutis hela vägen ned till underliggande muskelfascia. Subungualt MM avlägsnas medelst amputation i DIP-leden. Utvidgad excision görs lämpligen i samband med SLNB, om sådan är aktuell. Informera patienten om diagnos och planerad handläggning vid ett mottagningsbesök, helst i närvaro av anhörig och sjuksköterska. Förmedla kontaktuppgifter till sjuksköterska på mottagningen.(1;3;4;5) En Cochrane review från 2010 kunde inte visa någon skillnad i överlevnad vid marginal > 2 cm för MM > 1 mm. De analyserade studierna hade dock något olika upplägg (6). En större svensk randomiserad, kontrollerad multicenterstudie publicerad 2011 jämförde ecision med 2 respektive 4 cm marginal för MM > 2 mm. Någon statistiskt signifikant skillnad kunde inte påvisas i vare sig överlevnad, recidivrisk eller död orsakad av MM. I samma studie kommenteras en studie av Thomas et al från 2004, som visat 26 % ökad risk för lokoregionalt recidiv vid excision av MM > 2 mm med 1 cm marginal jämfört med 3 cm marginal. Detta tolkas som att 1 cm excisionsmarginal skulle vara för snävt, medan 2 cm marginal är tillräckligt.(3;7) Sentinel lymph node biopsy, SLNB, och regional lymfkörtelutrymning Vid PAD-verifierat MM med Breslowdjup > 1 mm rekommenderas SLNB, som utgör det viktigaste prognostiska elementet. SLNB, kan även övervägas vid Breslowdjup 0,76-1 mm med 2 mitoser/mm2, Clarknivå > IV eller ulceration (stadie T1b), då dessa tecken enligt studier inneburit förekomst av portvaktkörtelmetastasering hos cirka 10 % av patienterna (4;5). Svenska melanomstudiegruppen rekommenderar SNLB för MM 1 mm med ulceration (1). Portvaktskörtel/-körtlar detekteras med lymfkörtelskintigrafi och den radioaktiva isotopen Technetium99. Ansvarig kirurg ordnar med operationstid på en eftermiddag, och skickar remiss till Nuklearmedicinska kliniken för hjälp med skintigrafi samma förmiddag. Om körtelmetastasering påvisas via SLNB ordnar ansvarig kirurg dels remiss för fjärrmetastasutredning, dels remiss till Onkologiska kliniken för ställningstagande till vidare utredning och behandling. Regional lymfkörtelutrymning rekommenderas i terapeutiskt syfte. Ytterligare körtelmetastas påvisas hos cirka 12 % med positiv SLNB. Komplikationer av ingreppet är vanligt. Beslut fattas om körtelutrymning fattas med fördel tillsammans med onkolog och patolog, samt i samråd med patienten. Organiserade multidisciplinära konferenser kring hudcancerpatienter förekommer inte i regionen. PET-CT kan utföras inför körtelutrymning i ljumsken. Om tecken till spridning saknas kan djup, iliacal utrymning avstås, vilket minskar komplikationsrisken. Vid misstanke om kvarvarande tumörrest kan adjuvant strålning ges.(1;3;4;8) Lokalrecidiv Lokalt recidiv (<2 cm från ärret) ska i första hand excideras, helst med 1 cm marginal, samt inkludera hela det tidigare ärret. Om den primära MM-excisionen var radikal (se PAD) beror recidivet av lymfogen spridning. SLNB kan övervägas. In-transit-metastas, mellan primärlokalen och regional lymfkörtelstation oftast palpabel resistens utan synlig hudförändring är också lymfogena, och ska excideras enligt ovan. Recidivrisken är extremt hög efter resektion av in-transit-metastas. Regional hyperterm perfusion med cytostatikan Melphalan förordas vid upprepade eller multipla recidiv på extremitet. Behandlingen har effekt i 90 % av fallen, inklusive komplett remission i 60 %, och utförs vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.(1;3;4) 4
5 Palpabel lymfkörtelmetastas Vid misstanke om regional lymfkörtelmetastasering rekommenderas finnålspunktion för cytologi. Finnålspunktion utförs ultraljudslett av Röntkenkliniken. Positivt fynd föranleder fjärrmetastasutredning. Om inga fjärrmetastaser påvisas rekommenderas kurativ regional lymfkörtelutrymning. Körtelutrymning är ofta aktuellt även vid fjärrmetastasförekomst, men syftar då till att minska risken för lokala komplikationer, till exempel hudgenombrott med sårbildning.(1) Fjärrmetastaser utredning och behandling Vid tecken till metastasering, såsom positiv SLNB, lymfogent lokalrecidiv, in-transitmetastas eller palpabel verifierad körtelmetastas, bör fjärrmetastasutredning vidtas. Radiologisk undersökning kan även övervägas vid tjocka, ulcererade primära MM (stadie IIC). MRI och PET har ökad känslighet för MM-metastaser, men CT är förstahandsval. Liksom vid Hudcancercentrum, Karolinska Institutet i Stockholm 3, föreslås CT hjärna, hals, thorax och buk. Studier avråder ifrån undersökning med blodprover eller radiologi av asymptomatiska patienter utan kliniska tecken till metastasering, dels med hänsyn till låg detektionsförmåga och hög frekvens falskt positiva fynd, dels då behandling av asymptomatiskt MM stadium IV inte leder till bättre överlevnad än då patienten uppvisar tecken eller symptom.(1;3;4;9) Vid förekomst av fjärrmetastas (stadie IV) bör laktatdehydrogenas (LD) i serum kontrolleras. Ett stegrat värde innebär en påtagligt försämrad överlevnadsprognos. Med hänsyn till risk för falskt positiva resultat (LD bildas vid anaerob cellmetabolism) bör 2 prov tas med minst 24 timmars mellanrum.(5;9) Kirurgisk tumörexcision rekommenderas vid enstaka fjärrmetastas, eller då samtliga metastaser kan reseceras fullständigt. Cytostatika eller immunmodulerande terapi kan provas, men ännu saknas tillräcklig evidens för att adjuvant behandling förbättrar överlevnaden. Palliativ strålning är möjligt vid inoperabel hjärnmetastas, smärtande skelettmetastas, trycksymptom, eller vid symptomgivande hudtumör. Medianöverlevnaden vid fjärrmetastasförekomst är 7 månader.(1;3;4;8) Differentialdiagnoser Lentigo maligna Oregelbunden, ojämnt pigmenterad fläck med mörkbrunt inslag. Drabbar främst äldre, och oftast i ansiktet. Lentigo maligna är in situ fasen av lentigo maligna melanom och löper minst 5 % risk att utvecklas till lentigo maligna-melanom. Då förändringen ofta är något större än vad ögat ser, rekommenderas 0,5-1 cm marginal för radikal excision. Buckystrålning kan utnyttjas som komplement till kirurgi eller som andrahandsalternativ om kirurgi ej är lämpligt.(1) Dysplastiskt nevus Relativt stora, kan bli > 1 cm i diameter, oregelbundet avgänsade och ojämnt pigmenterade. Viss riskökning för MM föreligger vid förekomst av enstaka dysplastiskt nevus. Vid multipla dysplastiska nevi ökar risken. Om minst två första- eller andragradssläktingar haft multipla dysplastiska nevi och minst två första- eller andragradssläktingar haft malignt melanom föreligger dysplastiskt nevussyndrom och livstidsrisken för MM är 100 %. Misstänkt solitärt dysplastiskt nevus excideras med 3 Verksamhetsbeskrivning Hudcancercentrum. Hudkliniken, DDC, Kliniken för Rekonstruktiv Plastikkirurgi och Onkologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset Solna,
6 några mm marginal och skickas för PAD. Gravt dysplastiska nevi bör excideras med 5 mm marginal. Patienter med multipla dysplastiska nevi ska undersökas regelbundet av hudläkare.(1;10;12) Uppföljning Det saknas i nuläget evidens och gemensamma, internationella riktlinjer vad gäller uppföljning av MM. Livstidsrisken att utveckla ett nytt melanom är 8 %. Vad gäller recidiv, uppstår 80 % inom 3 år från diagnosen av det primära melanomet. Det finns ingen evidens för att någon bildteknisk undersökning eller blodprovsmarkör skulle förbättra överlevnaden genom tidig upptäckt av metastas eller recidiv. Detektionsgraden är låg medan risken för falskt positivt fynd är påtaglig. De flesta recidiv upptäcks vid egenkontroll.(1;3;4;8) Vid MM 1 mm och vid MM > 1 mm men med negativ SLNB ska ansvarig kirurg skicka remiss till Hudkliniken för kännedom och planering av uppföljning. Då SLNB är positiv ska remiss istället skickas till Onkologiska kliniken för ställningstagande till utredning, behandling och fortsatt uppföljning. Svenska melanomstudiegruppen föreslår en uppföljande kontroll sex veckor efter avslutad kirurgisk behandling.(1;4;11) Då PAD påvisat dysplastiskt nevus, lentigo maligna eller MM in situ föreslås remiss till Hudkliniken för inspektion av hudkostym, om bedömning ej skett tidigare. Då patienten inremitterats från Hudkliniken önskas en kopia på aktuell journalanteckning, gärna som remissvar, för ställningstagande till uppföljning. SKIVEPITELCANCER, SCC SCC utgörs av en exo- eller endofytisk förändring med central ulceration eller krusta, som växer oregelbundet, ofta fjällar, och palperas indurerad. Risken för metastasering är 2-5 %, högre vid SCC på läpp eller öra. Prognosen är sämre och behandlingen annorlunda vid SCC på slemhinna, anogenitalt, och vid ursprung i inflammerad, brännskadad, strålad, ärrad hud eller i kroniska sår.(3;12;13) Biopsi för PAD förordas vid oklar diagnos eller större förändring, då differentieringsgraden påverkar excisionsmarginalen. Regionala lymfkörtlar ska palperas. Vid körtelförstoring rekommenderas finnålsbiopsi för cytologisk diagnos. Excision bör göras med 4 mm marginal vid högt differentierad SCC < 2 cm i diameter. Om högriskfaktorer föreligger (lågdifferentierad; > 2 cm bred/ > 4 mm tjock; snabbväxande; recidiv; invasiv; lokalisation eller ursprung enligt ovan; immunosuppresion) rekommenderas 6 mm marginal. En god del av subcutis ska medtagas i preparatet. Mohs kirurgi teknik med intraoperativ mikroskopisk kontroll av radikalitet ger möjlighet till minsta möjliga radikala excision, och bäst chans till radikalitet vid excision av högrisktumör, men finns tyvärr ej tillgänglig i Norrköping i dagsläget.(12;13;14) Vid lymfkörtelmetastasering bör patientfallet diskuteras med onkolog innan ytterligare åtgärder vidtas, såsom regional lymfkörtelutrymning eller adjuvant strålning mot primärtumör och lymfkörtelstation. I de få fall fjärrmetastaser förekommer är vanligen palliativ behandling, inklusive kemoterapi och strålning, aktuellt.(12;13) 6
7 Högt differentierad SCC < 2 cm i diameter kräver ingen uppföljning, däremot bör remiss skickas till Hudkliniken för ställningstagande till uppföljning vid förekomst av riskfaktorer, lågt differentierad SCC och immunsuppression, se tabell 1.(12;13) Differentialdiagnoser Skivepiteldysplasi Aktinisk keratos utgörs av en rödaktig, lätt upphöjd, fjällande förändring < 1 cm i diameter. Förändringen indelas i grad I-III beroende på graden skivepiteldysplasi. Grad III motsvarar svår dysplasi, och kallas SCC in situ eller Mb Bowen. Mb Bowen är plackartade och kan bli > 1 cm i diameter. Fjällande hornaktigt utbuktande keratoser, Cornu cutaneum, är en form av aktinisk keratos. 10 % av de aktiniska keratoserna utvecklas till SCC inom tio år. (3;12;13;15) Keratoakantom Snabbväxande, godartad tumör med hornfylld krater, som ofta försvinner spontant efter några månader. Den kan vara svår att skilja från SCC, och bör således excideras, för att inte riskera metastasering.(3;12;13) Pagets sjukdom Eksemliknande, malign hudförändring. Förekomst i areola mammae tyder på underliggande intraduktal bröstcancer. Pagets sjukdom extramammart kan uppstå i hudområden med apokrina körtlar. Även här kan underliggande cancer föreligga och måste utredas; adenocarcinom i närliggande körtel? urogenitalcancer? Gastrointestinal cancer? Efter diagnostisk biopsi excideras förändringen med god marginal. Utredningen bör planeras i samråd med specialist inom respektive område.(12;16) BASALIOM/BASALCELLSCANCER, BCC BCC är den vanligaste hudcancertypen. Den indelas i Glas typ I-III, beroende på aggressivitet och växtsätt. BCC metastaserar som regel inte, men kan växa lokalt invasivt. Excision är golden standard och ska göras med minst 5 mm marginal, om inte på grund av aggressivt växtsätt, så för att det kan vara svårt att se var gränsen till frisk hud går. Vid Glas typ II-III ska en ordentlig bit av subcutis medtagas vid excisionen. Högaggressiva BCC kan avlägsnas med Mohs kirurgi, se SCC ovan. Vid inoperabla tumörer är strålning ett alternativ. Ingen planerad uppföljning, frånsett vid högaggressiv tumör i ansiktet eller vissa immunsupprimerade patienter, se tabell % får en ny BCC inom 2 år. (3;1;17) 7
8 Tabell 1. Handläggning av hudtumörer Typ Excisionsmarginal SLNB Remiss Hudkliniken Lentigo maligna 0,5-1 cm Nej Ja, om ej tidigare bedömd 0,5 cm; Malignt melanom ej krav att gå ned till in situ fascian Nej Ja, om ej tidigare bedömd Malignt melanom Breslow 1 mm Breslow > 1 mm; oklar tjocklek; ulceration 1 cm; ner till muskelfascian 2 cm; ner till muskelfascian Vid T1b med ulceration ( 2mitos/mm2; Clark IV-V) Ja + remiss Onk Ja, om SLNB ej är aktuell eller är negativ Ja, om negativ SLNB. subungualt amputaion i DIP-led Ja desmoplastiskt 2 cm; ner till muskelfascian Ja Dysplastiskt nevus grav dysplasi: 5 mm Nej Ja, om ej tidigare bedömd SCC in situ / Mb Bowen 3 mm Nej Nej Skivepitelcancer Nej lågrisk 4 mm Nej högrisk 6 mm Ja öron/läppar ÖNH / HPK Ja vissa immun-suppr. pat /multipel skivepitelcancer Basaliom 5 mm Nej Glas typ II-III Ta med en ordentlig bit av subcutis. multipla basaliom / basalcells-nevus-syndrom (Gorlins syndrom) vissa immun-suppr. Ja Ja Ja, vid Glas typ III i ansikte Ja Figur 1: Flödesschema för handläggning av malignt melanom PAD: MM T1a: < 1 mm 1 cm excisionsmarginal T1b: < 1 mm med ulceration ( 2mitos/mm2; Clark IV-V) T2+: > 1 mm 2 cm excisionsmarginal remiss till Hudkliniken 1 cm excisionsmarginal Positiv SLNB Negativ - CT hjärna, hals, thorax, buk - remiss till Onkologkliniken remiss till Hudkliniken terapeutisk regional lymfkörtelutrymning; excision av fjärrmetastas; onkologisk terapi 8
9 Tabell 2. AJCC s TNM-klassificering av malignt melanom från 2009, uppdaterad 2011 (1;5) Classification Thickness (mm) Ulceration Status/Mitoses Tis NA NA T a: Without ulceration and mitosis 0/mm 2 b: With ulceration or mitoses 1/mm 2 T a: Without ulceration b: With ulceration T a: Without ulceration b: With ulceration T4 > 4.00 a: Without ulceration b: With ulceration N No. of Metastatic Nodes Nodal Metastatic Burden N0 0 NA N1 1 a: Micrometastasis * b: Macrometastasis N2 2-3 a: Micrometastasis * N3 4 metastatic nodes, or matted nodes, or in transit metastases/satellites with metastatic nodes b: Macrometastasis c: In transit metastases/satellites without metastatic nodes M Site Serum LDH 1-year survival M0 No distant metastases NA M1a Distant skin, subcutaneous, or nodal metastases Normal 62 % M1b Lung metastases Normal 53 % M1c All other visceral metastases Normal 33 % Any distant metastasis Elevated < 20 % Abbreviations: NA, not applicable; LDH, lactate dehydrogenase. * Micrometastases are diagnosed after sentinel lymph node biopsy. Macrometastases are defined as clinically detectable nodal metastases confirmed pathologically. Tabell 3. Malignt melanom stadium och överlevnad Staging * (1;5) 5-year survival rate (18) T N M 0 Tis N0 M0 IA T1a N0 M0 95 % IB T1b, T2a N0 M0 91 % IIA T2b, T3a N0 M % IIB T3b, T4a N0 M % IIC T4b N0 M0 45 % IIIA T1-4a N1a, N2a M % IIIB T1-4b / T1-4a N1a-2a/N1b-2c M % IIIC Any T N1b, N2b-c, N3 M % IV Any T Any N M % *Staging, stadieindelning, är dels klinisk, dels patologisk. Indelningen överensstämmer utom för stadium III. Stadium IIIA-C tillhör den patologiska klassificeringen, ger histologisk information om snittade körtlar, och har ett prognostiskt värde. Den kliniska har endast ett stadium III: Any T, N 1, M0. 9
10 REFERENSER 1) Svenska melanomstudiegruppen. Nationellt vårdprogram Malignt hudmelanom, Ute för bedömning 2) Pauli J, Med Dr, Hudkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Malignt melanom i huden. Internetmedicin; publicerat ) Townsend CM, Beauchamp RD, Evers BM, Mattox KL. Sabiston textbook of surgery: the biological basis of modern surgical practise, 19th edition. Saunders, Elsevier Inc.; Canada ) Bichakjian CK, Halpern AC, Johnson TM, Foote Hood A, Grichnik JM, Swetter SM et al. Guidelines of care for the management of primary cutaneous melanoma. Journal of the American Academy of Dermatology (5): ) Balch CM, Gershenwald JE, Soong SJ, Thompson JF, Atkins MB, Byrd DR, et al. Final Version of 2009 AJCC Melanoma Staging and Classification. J Clin Oncol; 20 dec 2009, 27: ) Sladden MJ, Balch C, Barzilai DA, Berg D, Freiman A, Handiside T et al. Surgical excision margins for primary cutaneous melanoma. The Cochrane Collaboration. Epub 20 jan DOI: / CD pub2 7) Gillgren P, Drzewiecki KT, Niin M, Gullestad HP, Hellborg H, Månsson-Brahme E, et al. 2-cm versus 4-cm surgical excision margins for primary cutaneous melanoma thicker than 2 mm: a randomised, multicentre trial. Lancet 2011 Nov 5;378(9803): Epub 23 okt ) Dummer R, Hauschild A, Guggenheim M, Jost L, Pentheroudakis G. Melanoma: ESMO Clinical Practice Guidelines for diagnosis, treatment and follow-up. Oxford Journals, Annals of Oncology 2010; 21 (suppl 5): v194-v197. 9) Palmer SR, Erickson LA, Ichetovkin I, Knauer DJ, Markovic SN. Circulating Serologic and Molecular Biomarkers in Malignant Melanoma. Mayo Clin Proc. Okt 2011; 86(10): Doi: /mcp PMCID: PMC ) Västsvenska vårdprogramgruppen för maligna hudmelanom. Regionalt Vårdprogram för Malignt Hudmelanom Västra Sjukvårdsregionen. Reviderat Mars Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ) Synnerstad I, överläkare, Hudkliniken i Östergötland. PM för handläggning och uppföljning av malignt melanom. Publicerad , reviderat Hudkliniken-/Malignt-melanom---uppfoljning/ 12) Jeppsson B, Naredi P, Peterson H-I, Risberg, B. Kirurgi, andra upplagan. Studentlitteratur, Lund, ) Pauli J, Med Dr, Hudkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Skivepitelcancer i solbelyst hud. Internetmedicin; publicerat ) Synnerstad I, överläkare, Hudkliniken i Östergötland. Hudcancer (ej melanom) - handläggning och uppföljning. Publicerat , reviderat Hudkliniken-/Hudcancer-ej-melanom---handlaggning-och-uppfoljning/ 15) Pauli J, Med Dr, Hudkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Aktinisk keratos. Internetmedicin; publicerat ) Scheinfeld NS, Caputy G. Merkel Cell Carcinoma and Rare Appendageal Tumors. Uppdaterad , hittad ) Pauli J, Med Dr, Hudkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Basalcellscancer. Internetmedicin; publicerat ) Tan WW, MD, Harris JE, MD. Malignant Melanoma. Uppdaterad , hittad
Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen reviderad
Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen 2016-05-19 reviderad 2018-09-04 En pigmenterad förändring excideras med 2 mm klinisk marginal ned till ytliga subcutis
Läs merPublicerat för enhet: Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik gemensamt Version: 6
Publicerat för enhet: Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik gemensamt Version: 6 Innehållsansvarig: Aleksandar Pecanac, Specialistläkare, Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik läkare (alepe1) Giltig
Läs merTNM-klassifikation och stadieindelning
1.1.1. TNM-klassifikation och stadieindelning Grunden för en stadieindelning är den histopatologiska undersökningen av primärtumören samt klinisk undersökning och vid behov ytterligare undersökningar.
Läs merMalignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Versionshantering Datum
Läs merKortversion av Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Upprättare: Susanne Vandell Uddströmer Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Fastställare: Fast Kortversion av Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik
Läs merRegistermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17
Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 ALLMÄN INFORMATION... 3 KVALITETSREGISTRETS OMFATTNING... 3 INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER...
Läs merGränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Upprättare: Susanne Vandell Uddströmer Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Fastställare: Fast Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Innehåll
Läs merGränssnitt Hudtumörer PV/Specialistkliniken
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-54708 Fastställandedatum: 2017-04-20 Upprättare: Susanne I Vandell Uddströmer Giltigt t.o.m.: 2018-04-20 Fastställare: Kent Åhlenius Gränssnitt Hudtumörer
Läs merTILL DIG MED HUDMELANOM
TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland
Läs merDiana Zach
Vulvacancer 2017-10-03 Diana Zach Bitr överläkare Gynekologisk onkologi Karolinska Universitetssjukhus Vad är vulvacancer? Vanligast histologisk typ: Skivepitelcancer 80-90% Ytterligare histologiska typer:
Läs merRåd angående handläggning av pat med BASALCELLSCANCER - Hudkliniken
Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-40582 Fastställandedatum: 2016-09-13 Upprättare: Susanne I Vandell Uddströmer Giltigt t.o.m.: 2017-09-13 Fastställare: Kent Åhlenius Råd angående
Läs merEtt samarbete i Västra sjukvårdsregionen. Hudmelanom. Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp. Processägare Carin Sandberg
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Hudmelanom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Carin Sandberg maj 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens
Läs merR E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R 2 0 0 5. Maligna hudmelanom ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN
R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R 2 5 Maligna hudmelanom ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Onkologiskt
Läs merKliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion
Läs merPeniscancer- ovanligt
Peniscancer- ovanligt 100 män per år får diagnosen invasiv peniscancer i Sverige. (+40 fall av carcinoma in situ). Över 9000 män får diagnosen prostatacancer. 21 män avlider i snitt varje år av peniscancer.
Läs merOvarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN
Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Giltighetstid 2013-06-01 2014-12-31 Regionala arbetsgruppen för Gynekologisk
Läs merTNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala
TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G
Läs merVårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus. Register för malignt hudmelanom
Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus Gäller 12 01 01 13 12 31 Register för malignt hudmelanom Nionde upplagan Malignt hudmelanom och dysplastiska nevus Vårdprogrammet finns på www.rccuppsalaorebro.se
Läs merMalignt hudmelanom R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R R E V I D E R A D 2 0 1 0
R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R Malignt hudmelanom R E V I D E R A D 2 0 1 0 ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och
Läs merHudcancer hos organtransplanterade
Hudcancer hos organtransplanterade Faktagranskad av överläkare Mikael Tarstedt, Hudmottagningen, Karlskoga lasarett. 2 Organtransplanterade löper upp till 100 gånger större risk att utveckla hudcancer
Läs merDiagnostik och behandling av malignt melanom alltid spännande!
Page 1 of 7 Startsidan 2006-06-19 Diagnostik och behandling av malignt melanom alltid spännande! Malignt melanom tillhör de sjukdomar som ökar mest i vårt land. Trots detta diskuteras den kirurgiska behandlingen
Läs merNATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING
NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal
Läs merRegionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen.
Regionens landsting i samverkan Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012 Uppsala-Örebroregionen Aug 2014-08-18 Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för
Läs merHandläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie
Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,
Läs mer11x6 mm stort hudexcisionspreparat med diffus förändring. Hela preparatet bäddas.
1. En 30 årig man kommer till hudmottagning. ANAMNES Hemangiomliknande hudförändring proximalt dorsalt på vänster underarm. Tillvuxit. Blöder. Tacksam PAD. PAD SVAR 11x6 mm stort hudexcisionspreparat med
Läs mer1.1 Ange tre möjliga differentialdiagnoser förutom bröstcancer. (1,5p)
Du arbetar som underläkarvikarie på kirurgkliniken i Y-köping. Du träffar en 63-årig kvinna på mottagningen som känt en knöl i vänster bröst sedan ett par veckor. Hon är frisk i övrigt och tar inga mediciner.
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Nationellt kvalitetsregister för Analcancer 2016-05-10 Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Syftet
Läs merCervixcancer. Henrik Falconer, docent 2016
Cervixcancer Henrik Falconer, docent 2016 Cervixcancer i världen Fjärde vanligaste kvinnliga cancern i världen Femte dödligaste cancern Ca 470000 fall 2008, 250000 dödsfall Globalt Sverige 1. Bröst 1.
Läs merUROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015
UROGENITALA TUMÖRER Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013 Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 Blåscancer Incidens Män 30/ 100 000 Kvinnor 10/100 000 Utgör sammanlagt
Läs merSymtom Nytillkommen avvikande hudtumör som oftast är pigmenterad eller förändringar i befintliga nevus i hud.
Regional medicinsk riktlinje Malignt melanom Fastställas av Hälso- och sjukvårdsdirektören (RS 3723-2014) giltigt till 2016-12-31 Utarbetad av Regionala vårdprocessgruppen Hudtumörer Huvudbudskap I västra
Läs merLungcancer, radon och rökning
Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar
Läs merInformation från Hudkliniken i Östergötland
Information från Hudkliniken i Östergötland Information från Hudkliniken i Östergötland Om du önskar mer information om malignt melanom så kan du följa någon av de rekommenderade länkarna på slutet. 1.
Läs merVULVAKURSEN Noor, Knivsta. Cancer i vulva. Överläkare Olle Frankman (em) Konsult vid Ålands Centralsjukhus och Octaviakliniken
VULVAKURSEN Noor, Knivsta. Cancer i vulva. Överläkare Olle Frankman (em) Konsult vid Ålands Centralsjukhus och Octaviakliniken Vulvacancer, historik. Stockholmsmetoden:elkoagulation från 1920 fram till
Läs merHudmelanom. Figur-tabellverk för diagnosår tom 2014 Regionala data från nationella kvalitetsregistret. Uppsala-Örebroregionen
Regionens landsting i samverkan Hudmelanom Figur-tabellverk för diagnosår tom 14 Regionala data från nationella kvalitetsregistret Uppsala-Örebroregionen Nov 15 Hudmelanom Figur-tabellverk för diagnosår
Läs merOkänd primärtumör. Ny medicinsk riktlinje
Ny medicinsk riktlinje Definition En heterogen sjukdomsgrupp med histopatologiskt bekräftad metastatisk cancer där en sannolik primärtumör inte påvisats efter basal utredning Regional medicinsk riktlinje
Läs merPET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset
PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:
Läs merStansbiopsi. en praktisk handledning
Stansbiopsi en praktisk handledning 1 Inledning Provtagning av huden (hudbiopsi, stansbiopsi) är ett enkelt och säkert ingrepp som rutinmässigt används för diagnostik av hudförändringar, t.ex. oklara hudutslag,
Läs merOnkologisk behandling av Cervixcancer
Onkologisk behandling av Cervixcancer Föreläsning ST-kurs 2017-10-03 Catharina Beskow Överläkare, Onkologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Utredning Välgrundad misstanke eller histologisk
Läs merENDOMETRIECANCER -VAD HÄNDER EFTER KIRURGIN?
Stadiefördelning 2015 Sverige INCA ENDOMETRIECANCER -VAD HÄNDER EFTER KIRURGIN? 70 60 50 40 Caroline Lundgren Överläkare, Med dr Radiumhemmet 30 20 10 0 59 23 6 3 1 2 2 2 1 Stad IA Stad IB Stad II Stad
Läs merDiagnos Kvalitetsregisterblankett Vanlig canceranmälan AML/AUL/ALL Nyupptäckta fall för patienter 16 år och äldre. Nyupptäckt primär PADverifierad
Regelverk för anmälan via kvalitetsregisterblanketten eller via cancer anmälningsblanketten Anmälan om tumörer och tumörliknande tillstånd från klinisk verksamhet Nedanstående tabell anger inklusionskriterier
Läs merPigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?
Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar
Läs merFAKTA -Hudtumörer. Johan Carlsson Marianne Maroti 2013 01 23/ 31
FAKTA -Hudtumörer Johan Carlsson Marianne Maroti 2013 01 23/ 31 Ansvar och handläggning av tumörer Skall omhändertagandet av hudtumörpatienter förändras? Kan vi höja kunskapen för bedömning av hudtumörer
Läs merFakta om lungcancer. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i
Läs merOrtopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150
Ortopedisk onkologi cancer 50 000 metastaser 25 000 skelettmetastaser 10 000 skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 57-årig frisk sjukvårdsbiträde 2 månaders anamnes på belastningssmärta vänster lår. finnålspunktion
Läs merAnders Vikström 100414 ST dag Lungcancer
Anders Vikström 100414 ST dag Lungcancer Non invasiv staging anamnes Symptom Viktminskning Fokal skelettal eller muskuloskelettal smärta Huvudvärk Syncope Kramper Svaghet arm/ben Mental förändring Noninvasive
Läs merLungcancer. Figur och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen. December Lungcancer
Lungcancer Figur och tabellverk för diagnosår 2012-2016 Uppsala-Örebroregionen December 2017 Lungcancer Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro SE-751 85 UPPSALA LUNGCANCER - FIGUR OCH TABELLVERK FÖR DIAGNOSÅR
Läs merLungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser
Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år
Läs merEndometriecancer och uterussarkom. Henrik Falconer Överläkare, docent Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
Endometriecancer och uterussarkom Henrik Falconer Överläkare, docent Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Endometriecancer i Sverige - Flera stora förändringar de senaste 5 åren Kraftig ökning
Läs merGerminalcellstumörer. Cecilia Petersen Sek3onen för barnonkologi Karolinska Universitetssjukhuset
Germinalcellstumörer Cecilia Petersen Sek3onen för barnonkologi Karolinska Universitetssjukhuset Bakgrund GCT = stor varia3on De flesta är benigna teratom 20% är maligna =3% av all barncancer Incidens
Läs merNationellt kvalitetsregister för hudmelanom Diagnosår 1990 2008
Nationellt kvalitetsregister för hudmelanom Diagnosår 1990 2008 Melanomregistergruppen består av regionansvariga från Svenska Melanomstudiegruppen (SMSG) och representanter från landets onkologiska centra/
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs merKirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS
Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder
Läs merHon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked.
Fråga 1) Du arbetar som underläkarvikarie på lasarettet i S-stad. Till kirurgmottagningen kommer som extra patient en 63-årig kvinna som opererades i vänster bröst för fyra dagar sedan p.g.a. en cancer.
Läs merHudbiopsi en praktisk handledning
Hudbiopsi en praktisk handledning 1 Inledning Provtagning i huden (hudbiopsi, stansbiopsi) är ett enkelt och säkert ingrepp som rutinmässigt används för diagnostik av hudförändringar, t.ex. oklara hudutslag,
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs merTar vi bort för många hudförändringar på Vårdcentral?
Tar vi bort för många hudförändringar på Vårdcentral? VESTA Åsa Nordesjö ST-läkare Capio Husläkarmottagning Serafen Oktober 2012 Datum: 2012-10-26 Vetenskaplig handledare: Professor Per Wändell, CeFAM
Läs merStandardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer
Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Incidens för huvud- och halscancer Cirka 1.400 patienter får diagnosen HH-cancer per år i Sverige. Inom Västra sjukvårdsregionen (VSR) diagnostiseras
Läs merKvalitetsindikatorer med måltal avseende cancer,
Kvalitetsindikatorer med måltal avseende cancer, 2017-11-01 Detaljerad indikatorbeskrivning Indikator 1: Mått: Andel bröstcancerpatienter som opererats inom 28 dagar från välgrundad misstanke om cancer.
Läs merHudcancer: Basalcellscancer
Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer
Läs merLabprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne
Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region
Läs merA) Hur behandlar du kirurgiskt om cytologin visar rikligt med bröstepitel, inget malignt? (2p)
, totalt 5 sidor (max 15p). Du arbetar som AT-läkare på lasarettet i Z-stad. Till kirurgmottagningen kommer en 64-årig kvinna, Sara Molden, direkt från mammografiavdelningen. Hon har vid screeningmammografin
Läs merMalignt melanom. Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö
Malignt melanom Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö Är melanom farligt? 1960-talet - ca 50 % överlevde idag överlever ca 80-90 % Är melanom farligt? avgörande är att
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud
Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud Ämnesområde: Styrning och ledning Nivå: Verksamhetsspecifika Författare: Mats Bäckarslöf, Utvecklingsenheten Dokumentansvarig: Utvecklingsenheten
Läs merMANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen
MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument
Läs merKURSPLAN. Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi
080303 KURSPLAN Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi Kursledare: Päivi Kannisto, docent, överläkare,
Läs merMalignt melanom svår klinisk diagnos
Malignt melanom svår klinisk diagnos Hudläkare borde konsulteras oftare Att diagnostisera malignt melanom i huden är utan tvivel svårt, eftersom melanom kan se ut som t ex en aktinisk keratos, en vårta,
Läs merNytt om melanom? FÖRFATTARNA. Inledning. Diagnostik
Nytt om melanom? Olli Saksela och Sari Pitkänen De senaste åren har nya melanomläkemedel tagits i ruk, vilket har gjort att det nu för första gången går att påverka den återstående livslängden för melanompatienter
Läs merTyreoideacancer. Tyreoideacancer. Incidens 4-5/ (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv. Incidensökning orsaker?
Tyreoideacancer Tyreoideacancer Incidens 4-5/100.000 (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv Incidensökning orsaker? 1 Tyreoideacancer Incidens 4-5/100.000 (kvinnor 2:1) God prognos
Läs merProjektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD
2013 Projektplan Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011 Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD Bakgrund En vanlig sökorsak på landets vårdcentraler
Läs merONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011
ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk
Läs merDavid Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus
2018-09-01 David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus Lymfom är cancersjukdom som utgår från celler/vävnader/organ som är involverade i kroppens immunförsvar. Vanligast är det lymfkörtlar, mjälte och
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Malignt hudmelanom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt hudmelanom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-10-02
Läs merVårdprogram för malignt melanom
Vårdprogram för malignt melanom Diagnostik, behandling och uppföljning i södra sjukvådrsregionen 2009 Tillägg maj 2011 Nya studier. Se sid 8, 55 och 58 Vårdprogrammets giltighetstid: 2009 09 01 2011 09
Läs merRegistermanual. Nationellt kvalitetsregister för malignt hudmelanom. Registermanual för inrapportörer
Registermanual Nationellt kvalitetsregister för malignt hudmelanom Registermanual för inrapportörer Dokumentversioner Version Datum Ändring Version 2.0 2015-09-14 Ny manualversion Version 2.0 2015-10-13
Läs merRegionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen
Regionens landsting i samverkan Bröstcancer Figur-och tabellverk för diagnosår 21-215 Uppsala-Örebroregionen Mars 216 Bröstcancer Figur-och tabellverk för diagnosår 21-215 Uppsala-Örebroregionen Regionalt
Läs merSköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Jakob Dahlberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2.
Läs merÄldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
Läs merSvårbedömd hudförändring. 2. Teledermatoskopiremiss. Se scenario Hudkliniken bedömer teledermatoskopiremissen
Svårbedömd hudförändring (Teledermatoskopiremiss) 1. Vårdcentralen har en svårbedömd pigmentförändring 2. Teledermatoskopiremiss till hudkliniken 1. Hudkliniken bedömer teledermatoskopiremissen 2. Hudkliniken
Läs merHudmalignitet på Gottsunda vårdcentral, - kan diagnostiken förbättras?
Hudmalignitet på Gottsunda vårdcentral, - kan diagnostiken förbättras? Författare: Anna Karlsson- Groth, ST- läkare, Gottsunda Vårdcentral Handledare: Gudmundur Jörgensen, distriktsläkare, Knivsta Vårdcentral
Läs merGynekologisk cancer. Validering av Corpus- och Ovarialkvalitetsregistren. Diagnosår: 2011 och 2013
Gynekologisk cancer av Corpus- och Ovarialkvalitetsregistren Diagnosår: 2011 och 2013 Beställningsadress alt cancercentrum väst Västra Sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset SE-413 45 GÖTEBORG
Läs merUppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017
Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017 Angelique Flöter Rådestad Docent, Lektor, KBH, KI Överläkare gynekologisk
Läs merModern Gynekologisk Ovarialcancer behandling
Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Regional Processägare Ovarialcancer / Medlem Nationell Ovarialcancer VP Sahlgrenska
Läs mer1.1 Vad gör du? (3 p) Sida 1 av 7
En 48-årig tidigare frisk kvinna söker dig på vårdcentralen på grund av en oöm resistens i höger bröst. Den är 1.1 Vad gör du? (3 p) Sida 1 av 7 Du utför trippeldiagnostik. Vid klinisk undersökning finner
Läs merUrogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi
Urogenital PET/CT SK-kurs i Urogenital Radiologi Johan Fredén Lindqvist, Nuklearmedicin, Sahlgrenska 2015-11-20 PET / CT positron-emissions-tomografi Vi kör en PET PET/CT (hybrid imaging) FDG (fluoro-deoxy-glukos)
Läs merMDK-rutin för Urotelialcancer
MDK-rutin för Urotelialcancer Omfattning Denna rutin omfattar all vårdpersonal i norra sjukvårdsregionen som medverkar i regionala multidisciplinära konferenser för patienter med aktuella diagnoser. Kriterier
Läs merStudiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand
Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand Fallbeskrivningar 1-10 Kristianstad Sammanställt av Anneli Leksell Fall 1 Kvinna född 1975 VS 2004-maj Hälsoundersökning 8:e cykeldagen
Läs merSvenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi Nummer 5 2016
Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi Nummer 5 2016 www.ssdv.se SDKO:s riktlinjer för skivepitelcancer & basalcellscancer SSDV:s intressegrupp för psoriasis Svensk forskning om psoriasis SveDEN
Läs merFakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling
Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige
Läs merKnöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken
Knöl på halsen HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Patientfall1 62 årig kvinna Tidigare sjukdomar: hypertoni,astmabesvär Aktuellt: lufthunger i liggande, sväljningsbesvär Status? Vad kan det vara?
Läs merBRÖSTPATOLOGI FIBROADENOM I BRÖSTKÖRTELN
BRÖSTPATOLOGI DSM054 (11i) FIBROADENOM I BRÖSTKÖRTELN Klinisk bakgrund: 25-årig kvinna, O-grav, O-para, äter p-piller. Upptäckte knöl i vänster bröst för fyra månader sedan som successivt vuxit. Mammografi
Läs merSnabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION
Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION Nevisense Hjälper till att avgöra nästa steg. Nevisense är ett instrument som ger dig och din läkare ett snabbt och smärtfritt sätt
Läs merVårdprogram för malignt melanom
Vårdprogram för malignt melanom 2004 Vårdprogrammets giltighetstid: 2004 01 01 2006 03 31 www.ocsyd.lu.se Vårdprogram för malignt melanom Diagnostik, behandling och uppföljning i södra sjukvårdsregionen
Läs merGastrointestinal cancer
Gastrointestinal cancer Esofagus, ventrikel, tunntarm, pancreas, lever, gallvägar, colon, rectum, anus 9.000 fall/år i Sverige 6.000 dödsfall/år april-07 Åke Berglund Övre Gastrointestinal cancer Esofagus,
Läs merHerman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maligna lymfom Tumörform i lymfkörtelsystemet och/eller benmärg/mjälte Både B-ochT-lymfocyter Kan växa extranodalt,
Läs merPeniscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Peniscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Svante Bergdahl Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens
Läs merLivmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Karin Bergmark och Pär Hellberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1.
Läs merFOTODYNAMISK TERAPI. Information för utdelning av behandlande sjukvårdspersonal.
FOTODYNAMISK TERAPI För behandling av aktiniska keratoser, basaliom och Bowens sjukdom med Metvix (metylaminolevulinat) Information för utdelning av behandlande sjukvårdspersonal. Hudcancer är den cancerform
Läs merFör behandling av aktiniska keratoser, basalcellscancer och Bowens sjukdom. Information till patienten att utdelas av behandlande läkare
Fotodynamisk TERAPI För behandling av aktiniska keratoser, basalcellscancer och Bowens sjukdom Information till patienten att utdelas av behandlande läkare 2 Aktiniska keratoser, basalcellscancer och Bowens
Läs merHudcancer och Hudsjukdomar. Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Hudcancer och Hudsjukdomar Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Conflicts of interest: None declared Utan huden flyger själen iväg
Läs merObligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017
Obligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017 Enligt Socialstyrelsens generella modell finns alla koder tillgängliga för alla vårdförlopp och därmed även i NCS Cross. Det är dock kodningsvägledningarna
Läs mer