Bron Bär! Stora investeringar förbättrar Barsebäck

Transkript

1 Nr. 1 februari 2001 Elbristen nära Några dagars kyla i Sydsverige räcker för att elbristen ska bli överhängande. Varför är elförsörjningen i vår del av landet så bräcklig? Sid 5 Barsebäck är det roligaste uppdrag jag haft! Säger Åke Hansson som nu går i pension. Leif Öst och Per-Gunnar Ceder leder det dagliga arbetet vid Barsebäck. Leif är Barsebäcksveteran, Per-Gunnar har precis tagit steget över från Ringhals. Barsebäcks förste chef i pension Åke Hansson var Barsebäcks förste chef. Han minns atommolnen som TV2 visade i rutan varje gång de nämnde Barsebäck, 1970-talets demonstrationer och Torbjörn Fälldins samvete. Åkes sista arbetsinsats vad gäller Barsebäck blev att bistå Sydkraft under avvecklingsförhandlingarna med staten. Sid 7 Bron Bär! Ja, med bron avses inte i första hand den över Öresund utan den som håller på att byggas mellan Barsebäck och Ringhals. Från och med den 1 augusti i fjol ingår de båda kärnkraftverken i samma företagsgrupp och just nu pågår ett intensivt brobyggande mellan två företagskulturer. På bilden står Barsebäcks platschef Leif Öst och den nye produktionschefen Per- Gunnar Ceder. Leif Öst är barsebäckare sedan 1973, Per-Gunnar Ceder ringhalsare sedan Redan 1972 var de klasskamrater vid Sjöbefälsskolan i Göteborg, i dag leder de det dagliga arbetet vid Barsebäck Kraft. Sid 2-3 Peter Sjunnesson hjälper körmedlemmarna igenom Cantate Domino, om och om igen. Kulturpris till Löddeflickor Irenakören i Löddeköpinge församling har fått Kävlinge kommuns kulturpris för många års kulturgärning i kommunen. Deltagarna består av flickor i åldrarna 15 till 19 år, under ledning av kyrkomusikern Peter Sjunnesson. Prispengarna kommer att gå till en körresa till Venedig. Sid 6 Stora investeringar förbättrar Barsebäck Barsebäck satsar 180 miljoner kronor på att förbättra anläggningen. Det är den största satsningen någonsin under ett år, säger platschef Leif Öst. Det största enskilda projektet är PRIM. Förkortningen står för primärsystem, och arbetet sträcker sig över tre år. PRIM innebär en ombyggnad, en rekonditionering, av våra primärsystem det vill säga systemen inne i reaktorinneslutningen. Efter 25 år i drift tycker vi att det behövs. PRIM kommer bland annat att minska stråldoser till personalen eftersom provningarna i reaktorinneslutningen förbättras, och därmed minskar. Det beror på att vi byter ut de rörsystem som vi misstänker kan drabbas av den typ av sprickbildningar som vi haft problem med under en följd av år. Efter PRIM är Barsebäck 2 rustad för att möta moderna krav. Reaktorn kommer också att vara i gott skick för att köras under hela sin tekniska livslängd, det vill säga fram till år Andra projekt som ingår i den stora investeringssumman är projekt EB1, det vill säga elbyggnad 1, där man använder delar från Barsebäck 1 för att förbättra säkerheten vid Barsebäck 2. Vidare rustar man i Barsebäck upp avfallsanläggningen så att den möter dagens krav och behov. Vi förbättrar också vårt kommunikationssystem inne i anläggningen samt bygger om traversen i reaktorhallen i Barsebäck 2, säger Leif Öst. Georg Bissmarck är ansvarig för avställningen av den stoppade reaktorn Barsebäck 1. Vad händer egentligen med Barsebäck 1? Frågorna om vad som egentligen ska hända med Barsebäcks avställda reaktor är många. Georg Bissmarck heter mannen som är ansvarig för verksamheten. Han berättar att någon rivning inte blir aktuell på minst 20 år, att reaktorn nu går in i en servicedrift under konstant övervakning samt att det finns en grupp människor vid Barsebäck som arbetar med att skaffa sig kunskaper om en för Sverige helt ny teknik, nämligen avveckling och rivning av kärnkraftverk. Sid 4 Vet du vad Barsebäcks nya samarbetspartner heter? Sid 8

2 Ledare: Barseb Driften vid Barsebäck 2 har sedan den 20 september varit stabil och vid full effekt, med undantag av cirka en veckas stopp under oktober, då vi fick ställa av på grund av kylvattenläckage i generatorn. Det var viktigt att vi kom igång, för trots den rikliga tillgången på vattenkraft och en mild vinter är Barsebäck - genom sitt sydliga läge - en viktig resurs för elbalansen i södra Sverige. Under år 2000 har elanvändningen i Sverige ökat med över 2 TWh (terawattimmar), trots en högre medeltemperatur än normalt. Hade temperaturen varit normal hade ökningen varit drygt 5 TWh. Ökningen beror bland annat på låga elpriser och höga oljepriser. All el som används i Sverige är dock inte producerad i landet. Trots den stora tillgången på vattenkraft var nettoimporten 4,8 TWh, vilket visar att Barsebäck behövs - särskilt på vintern! Året som gick På grund av den rikliga tillgången på vattenkraft sommaren 2000 var Barsebäck 2 avställd under perioden maj-juli. Därför har anläggningen under året bara producerat 2,9 TWh (miljarder kilowattimmar). Barsebäck hade kunnat producera cirka 4,5 TWh om kraften hade efterfrågats. Säkerhetsmässigt var år 2000 tillfredställande. De viktigaste händelser som vi rapporterat avser reparationer på våra reservkraftverk, att det automatiska mätsystemet i ventilationsluften har varit felkalibrerat och att vi tillfälligt har haft en trasig pump i ett kylsystem. Utsläppen till luft och vatten har varit åtta promille av tillåtna gränsvärden och så små att de i dagligt tal varit helt försumbara. Stråldosen till dem som jobbar med reaktornära underhåll har varit mycket låga och de lägsta sedan början av 1970-talet. Den stora fördelen med vår elproduktion är att den är ren och tystgående. Barsebäck 2 håller nere koldioxidutsläpp m. m. motsvarande 1 miljon bilar. Det skulle krävas 3 ton stenkol i minuten för att ersätta kraften med kolkraft. Vindkraften är ren, men kan aldrig bli ett alternativ till fossila bränslen, vatten eller uran. Vindkraften kan bara vara ett komplement i ett modernt samhälle. Barsebäck 2 mot en ny vår Förtroendet för Barsebäck är fortsatt starkt i Skåne. I en mätning förra året säger 85 procent att man vill behålla Barsebäck 2 i drift. Förtroendet för verksamheten är stort i såväl Skåne (92 procent) som Köpenhamn (68 procent). Ju närmare man bor anläggningen desto större tilltro har man till verksamheten. Kärnkraft är fortfarande som att svära i kyrkan I en intressant artikel i tidningen USA Today den 11 januari utmanar professor och tidigare rektor Lester Thurow vid MIT (Massachusetts Institute of Technology) miljöorganisationerna. Han menar att miljörörelsen måste välja mellan växthuseffekten eller kärnkraften. Enligt professorn går det inte att avveckla båda. Vill man undvika växthuseffekten måste man acceptera kärnkraft som en lösning. I artikeln försöker professor Thurow att hitta en förklaring till varför miljörörelsen argumenterar mot kärnkraft, men inte vill se problemen med de fossila bränslena. Professor Thurow skriver bland annat: Att elbristen i Kalifornien visar att det inte gått att hålla nere elförbrukningen genom frivilliga åtaganden. För att hålla nere växthuseffekten måste elen därför produceras i anläggningar med så små utsläpp som möjligt. Att det finns en tillgänglig lösning - kärnkraft. Men det finns ingenting som miljörörelsen tycker sämre om än kärnkraft. Att nu kommer sanningens minut. Valet står mellanväxthusgaser och kärnkraft. Att det inte finns någon tredje väg med förnybar energi. Alternativet till vatten- och kärnkraft heter kol, olja och gas. Vädret har under århundraden varit människans vanligaste samtalsämne. Men sannolikt aldrig lika intensivt som nu. Man kan undra hur många Arvikahändelser vi ska ha innan kärnkraftens fördelar når en bred acceptans. Lars-Gunnar Fritz Informationschef Barsebäcks nye platschef heter Leif Öst. Han är barsebäcksveteran, jazzentusiast, framtidsoptimist och nybliven farfar. Leif Öst tillhör veteranerna i Barsebäck. Han anställdes i juni 1973, när han var 27 år gammal, och ingick i den första driftorganisationen. Barsebäck 1 var ett tomt betongskal och det blivande block 2 var ett hål i marken där man höll på att armera betongplattan till reaktorbyggnaden. När han efter alla dessa år ska nämna något som är typiskt för Barsebäck så säger han: sammanhållningen. Här finns en oerhört stark gemenskap hos personalen. Och egentligen har jag aldrig längtat härifrån. Inte ens i början av1980-talet när jag både sökt och fått ett annat jobb. Men jag erbjöds nya uppgifter i Barsebäck och valde att stanna kvar. Leif Öst kom till Barsebäck från Öresundsverket, där han arbetat i mindre än ett halvår. Ursprungligen tog han studentexamen som gymnasieingenjör 1965 och arbetade sedan vid Kockums och Nordsjö Färg, där han höll på med konstruktion, drift, underhåll och planering. Han är bosatt i Bara och räknar med att ha kört ungefär mil till och från arbetet i Barsebäck. Det finns många som tror att jag inte har någon existens utanför jobbet, men jag har både familj jag är nybliven farfar privatliv och till och med hobbies, konstaterar Leif som bland annat spelar key- en av Det här är de två vanligaste frågorna till mig: Vad pågår egentligen i Barsebäck? Och hur ser framtiden ut? Säger Barsebäcks nytillträdde platschef Leif Öst. Han tillägger att den första av dem är lätt att besvara: Vi kör så mycket vi får lov, det vill säga Barsebäck 2. Den går alldeles utmärkt och har gjort det länge. board helst jazz och ofta i Barsebäcks jazzgrupp. En särskild relation En sak som är mycket påtaglig med Leif Öst är hans engagemang för Barsebäck. Alla som var med om presskonferensen Nyheter från Barsebäck ges ut av Barsebäck Kraft AB. Ansvarig utgivare: Lars-Gunnar Fritz. Redaktion: Ann-Christine Buch, Jessica Fredson, Lars-Gunnar Fritz, Agneta Hansson och Evastina Törnqvist (projektledare). Produktion: Reklambyrån Replik AB. Tryckeri: Bergslagspostens Tryckeri, Lindesberg Adress: Barsebäck Kraft AB Box 524, Löddeköpinge. Telefon: 046/ Telefax: 046/ Nästa nummer kommer ut i juni

3 äcks nye platschef de verkliga veteranerna den 30 november 1999, då media bjöds in för att räkna ner Barsebäck 1:s sista timmar i drift, minns att Leif hade tårar i ögonen. Jag hade en särskild relation till det blocket. Första gången reaktorn på block 1 kördes kritiskt var under ett skift när jag var i tjänst. Vi hade förmiddagsskiftet och skulle bytas av klockan Men kontrollrumsingenjören vägrade bli avlöst. Han skulle köra blocket fram till dess att kedjereaktionen var igång. Hade han gjort allt grovgörat tänkte han inte sluta innan processen var definitivt igång. Så vi satt helt enkelt kvar medan avlösarna fick stå och titta på, och först en dryg halvtimma efter skiftavlösningen lämnade vi över. Då hade vi den första kedjereaktionen i Barsebäck. PG heter jag, säger Barsebäcks nye driftchef när han tar emot på sitt tjänsterum i Ringhals. På dörren står det Per-Gunnar, men många har svårt för dubbelnamn så det blev PG för länge sedan. Han är 50 år gammal och västgöte. Uppväxt i Borås, bosatt i villa i Varberg. Just nu letar han lägenhet i närheten av Barsebäck, gärna intill någon golfbana. Därifrån har han sedan tänkt sig att veckopendla mellan Skåne och Varberg. Jag är väl som folk är mest. Gift sedan 25 år tillbaka, vi har två vuxna barn. Jag arbetar mycket, tycker om att spela golf och att gå på tur i fjällen. Han tillhör den grupp som arbetat med svensk kärnkraft från starten. När han anställdes i Ringhals 1974 var inget av blocken i drift. Då hade han nyss gått ut en driftteknisk utbildning vid Sjöbefälskolan i Göteborg. Där var han förresten klasskamrat med Barsebäcks nye platschef, Leif Öst. Jag var med och tog Ringhals 1 i drift och sedan arbetade jag vid den reaktorn i olika befattningar fram till 1980, då jag gick vidare till driftkontoret. Där handlade arbetet mycket om reaktor- och När det mot slutet av förra året blev känt att Barsebäcks VD Per Lindell tackat ja till en tjänst som VD för Sydgas i Malmö, gjordes organisationen om. Barsebäcks VD heter i dag Anders Hjorth. Han är VD för både Ringhals och Barsebäck. Leif Öst fick frågan om han ville bli platschef i Barsebäck: Tankarna flög runt i huvudet. Vilken underbar utmaning! Sedan hör det till saken att vår förre VD Per Lindell är en av de bästa chefer jag någonsin haft, så därför känns det lite speciellt att få efterträda honom. Naturligtvis har jag en del funderingar över vad platschefsrollen kommer att innebära, nu när vår VD sitter i Ringhals, men jag tror att jag har stora möjligheter att utforma tjänsten. Detta är Ringhals Barsebäck: Ringhalsgruppen består av de båda kärnkraftverken Ringhals och Barsebäck. Tillsammans har de fem reaktorer och tillhör de större kärnkraftverken i världen. Här är några av nyckeltalen för det nya företaget: Ringhalsgruppen har fem reaktorer. De kan producera 31 terawattimmar el om året. Det utgör 21 procent av Sveriges el. Företaget har anställda. Ringhalsare blir ny driftchef i Barsebäck Viktig strategi När Leif pratar om Barsebäcks framtid är han optimistisk och övertygande: Barsebäck har ett strategiskt viktigt läge för elbalansen i Sydsverige. Under sensommaren och hösten i fjol körde vi med full effekt medan övriga kärnkraftverk fick köra till maximalt 50 procent. Jag tror att beslutsfattarna inser vikten av att vi får finnas kvar på nätet. Och när han ska berätta om den nya ägarsituationen, där Barsebäck är en del av Ringhalsgruppen, så gör han det i termer som positivt, nyfiket och konstruktivt : Vi känner oss välkomna i Ringhals. Varje dag ser jag ringhalsare i Barsebäck, och barsebäckare som åker upp till Ringhals. Jag kan nämna att vår nye produktionschef från och med den första mars heter Per-Gunnar Ceder, Ringhalsanställd sedan 1974.Vi arbetar i en kreativ atmosfär där alla verkar vilja veta vad vi kan tillföra varandra. Dessutom ser jag det som väldigt uppmuntrande att vi fick order om att köra för full effekt samma dag som det nya ägarförhållandet blev klart, det vill säga den 1 augusti i fjol. Ringhals och Barsebäck har visserligen samma VD, men vi är två olika organisationer. Det finns inskrivet i avtalet mellan Sydkraft, Vattenfall och staten att Barsebäck inte kommer att försvinna som företag. Barsebäcks nye produktionschef heter Per-Gunnar Ceder. Han anställdes vid kärnkraftverket i Ringhals 1974 och tillhör alltså veteranerna. Med sin nya befattning blir han en av de första som visar att den drygt 25 mil långa bron mellan Barsebäck och Ringhals verkligen bär. säkerhetsfrågor fick han flytta till befattning som driftchef vid Ringhals 3, innan det 1996 var dags att flytta tillbaka till ettan igen. Nu har det gått fem år igen, och strax efter nyår fick jag erbjudande om att flytta till Barsebäck. Han tillägger att det absolut inte var ett erbjudande av den där typen som man inte förväntas tacka nej till, utan i högsta grad frivilligt: Jag ser verkligen fram emot att börja i Barsebäck. Det är som att komma till en helt ny arbetsplats, även om vi tillhör samma organisation och kämpar mot samma mål. Per-Gunnar Ceder ser fram emot att arbeta i Barsebäck. Det blir som att komma till en helt ny arbetsplats, säger han fast kärnkraftbranschen är liten i Sverige, så många av sina nya arbetskamrater känner han redan. Tvåan allra viktigast Och inte minst med tanke på dagens låga elpriser är det en fördel att Barsebäck och Ringhals samordnar verksamheten: Det finns många samordningsvinster vi kan göra. Hur stora de är försöker vi att ta reda på inom det projekt som kallas för BRO, och som står för Barsebäck-Ringhals- Organisationsutveckling. Vi har till exempel redan etablerat en gemensam inköpsorganisation som ger oss stora möjligheter till besparingar. Men det finns en uppgift som överskuggar alla andra, nämligen att köra Barsebäck 2 vidare. Det är det viktigaste vi har att göra här i Barsebäck. Vi ska se till att driften är säker och ekonomisk och att vi behåller den kompetens som behövs i Barsebäck. Det är ju inte vi som ska stoppa oss själva. Vidare arbetar vi intensivt med att se över hur vi kan utnyttja Barsebäck 1 för att förbättra Barsebäck 2. Vi håller också på att skaffa oss kunskaper om kärnkraftsavveckling, det är vi först i Sverige med. Sedan har vi en uppgift till som jag vill nämna, och den är viktig. Och det är att skapa arbetsro, motivation och tro på verksamheten hos vår egen personal. Jag sade förut att det som präglat Barsebäck under alla mina år är gemenskapen och samhörigheten. Men vi har levt med en politisk press sedan 1976, när Thorbjörn Fälldin blev statsminister och hade lovat hejda kärnkraften, och med ett verkligt avvecklingshot i fyra år, och en av de allra viktigaste uppgifterna för alla chefer och anställda i Barsebäck är att bevara Barsebäcksandan och att börja se framåt igen. Vi tror på det vi gör i Barsebäck! Brobygge pågår Barsebäck-Ringhals organisationsutveckling går under namnet BRO. Det är ett gemensamt projekt för att: Personalen i Barsebäck och Ringhals ska lära känna varandra. Nyttja storleksfördelarna till att sänka kostnaderna. Bygga broar mellan medarbetare på Ringhals och i Barsebäck. Överbygga kulturskillnaderna mellan de båda företagen. Ta tillvara den samlade kompetensen. Ge utvecklingsmöjligheter till personalen. 3

4 Barsebäck 1 kräver ny kunskap Anläggningen kommer till det yttre att se likadan ut i ytterligare 20 år, och under tiden kommer vi att sköta och underhålla den på bästa sätt. Det konstaterar Georg Bissmarck, som är ansvarig för driften av den förtidsavvecklade reaktorn Barsebäck 1. Enligt planerna kommer området att vara klart för ny verksamhet cirka år 2027: Om man någonsin bygger bostäder här är väl tveksamt eftersom marken är klassad för industri och har ett stort ställverk med framdragna högspänningsledningar. Men det vore fullt möjligt att göra det. När Georg Bissmarck ska beskriva den verksamhet som pågår vid Barsebäck 1, så säger han först att den är passiv. Men sedan kommer vi snabbt in på allt arbete som sker runt omkring den avställda reaktorn, med forskning och inhämtandet av internationella tekniska kunskaper som är nya för Sverige, och enas om att det arbetet är synnerligen aktivt. Dessutom kommer det att pågå i ungefär tjugo år; innan det ens blir dags för själva rivningen, som kommer att bli den första nedmonteringen av ett stort kärnkraftverk i Sverige, med allt vad det innebär. Men rent driftmässigt har han naturligtvis alldeles rätt. Under 2001 kommer anläggningen att tömmas på bränsle för att sedan övergå i det som kallas för servicedrift. Avställningsdrift har vi haft sedan stoppet den 30 november 1999 och den kommer att pågå så länge det fortfarande finns bränsle i anläggningen. Två månader efter avställningen tömdes själva reaktorn på bränsle. Tillvägagångssättet var ungefär som vid en årlig revision fast under betydligt mindre tidspress. Men det finns fortfarande drygt 600 bränsleelement kvar i bränslebassängen i Barsebäck 1. Enligt planerna ska en del av bränslet från Barsebäck 1 flyttas över till Barsebäck 2, det vill säga den reaktor som är i drift. Just nu håller vi som bäst på att utreda de tekniska och ekonomiska förutsättningarna att flytta över 200 element till Barsebäck 2, säger Georg Bissmarck. När alla tillstånd väl är klara kommer förflyttningen av bränslet att ske på samma sätt som när använt bränsle forslas till förvaring med båten Sigyn, det vill säga det flyttas i transportbehållare i stål. Detta kommer enligt planerna att ske under 2001, med början före sommaren. Viktigt att underhålla När den processen är avslutad går Barsebäck 1 in i en servicedrift och räknas inte längre som nukleär. Det betyder att vi underhåller och övervakar anläggningen. Den får till exempel aldrig utgöra något hinder för Barsebäck 2, därför är det viktigt att exempelvis brandskyddet är intakt. Inte heller får byggnaden stå och förfalla det handlar helt enkelt om ett underhållsarbete som måste pågå tills blocket slutligen ska rivas. Och så länge Barsebäck 2 är i drift kan Barsebäck 1 inte rivas. Eftersom Barsebäck 1 och Barsebäck 2 är så tätt sammanbyggda skulle rivningen då utgöra en fara för Barsebäck 2:s säkra drift. En annan anledning till att rivningen enligt beräkningarna kommer att dröja fram till cirka 2020 är att det måste finnas ett färdigt lager för slutgiltig förvaring av rivningsavfall. Ett sådant kommer att uppföras intill Forsmarks kärnkraftverk och beräknas vara färdigt år Skissen visar ett möjligt scenario för avveckling av Barsebäck 1. Den servicedrift som Barsebäck 1 kommer att gå in i under 2001 varar till år Sedan sker fyra års återetablering av anläggningen den kan till exempel handla om att se över så att alla traverser fungerar. På den följer sedan rivningen som pågår i ungefär fem år. År 2027 kommer marken att friklassas, det vill säga att kunna användas till vad som helst. Rent tekniskt är det fortfarande fullt möjligt att återstarta Barsebäck 1. Den verkligt svåra biten skulle var tillstånds- och pappershanteringen för att riva upp det politiska beslutet, säger driftchef Georg Bissmarck. En helt ny bransch I Barsebäck arbetar man nu med att skaffa kunskaper om rivning av kärnkraftverk. Nedmonteringen av Barsebäck 1 kommer att bli den första i Sverige, så det handlar om tekniska och praktiska kunskaper som i dag inte finns i landet. Vi har ett åtagande från både ägare och myndigheter att ta tillvara erfarenheter från den här processen helt enkelt att bli föregångare för en teknisk kompetens som är ny i Sverige. Av den anledningen sitter det i dag en grupp i Barsebäck som består av Georg Bissmarck och ytterligare några personer. De har till uppgift att lära sig att riva ett kärnkraftverk. En av våra uppgifter består i att samla kunskap om rivning av kärnkraftverk i andra länder. Vi kan konstatera att det finns olika scenarier i olika länder. I Tyskland räknar man med att riva mycket snabbt. Där förbereder man till exempel just nu och alltså efter bara drygt tio år rivningen av kärnkraftverket i Greifswald i före detta Östtyskland, som stängdes år I Storbritannien räknar man däremot med att det kommer att ta mellan 70 och 130 år innan man kan börja riva ett avställt kärnkraftverk, medan amerikanarna resonerar ungefär som vi vad gäller tidsaspekten. Kärnkraftverket Ignalina i Litauen är ett annat fall som Georg Bissmarck och hans medarbetare studerar. Där räknar man med att stoppa reaktorerna år 2005 respektive Hur kan vi använda Barsebäck 1? Fram till dess att rivningen är ett faktum har Barsebäck alltså ansvar för att övervaka Barsebäck 1 och samtidigt utröna på vilket sätt den avstängda reaktorn kan användas för att förbättra den som är i drift. Skiftlagen i Barsebäck 2 har därför utökats så att det alltid finns en person som övervakar den stängda reaktorn. Vi har anpassat de säkerhetstekniska föreskrifterna och fått dem godkända av SKi (Statens Kärnkraftinspektion). Vi följer alla föreskrifter och regler, men de är naturligtvis mindre omfattande än för en driftsatt anläggning. Att flytta över bränslet är ett exempel på hur vi kan använda Barsebäck 1. En annan möjlighet är att använda anläggningen som reservdelslager, eftersom våra båda reaktorer är så gott som identiska. Vi kan till exempel använda delar av elanläggningen. Just nu arbetar vi med ett projekt som vi kallar Elbyggnad 1. Det går ut på att studera möjligheterna att öka säkerheten i Barsebäck 2 genom att använda eldelen i Barsebäck 1, säger Georg Bissmarck. Text: Evastina Törnqvist Bild: Pierre Mens 4

5 Konkurrenskraftigt pris trots orättvis skatt! Kärnkraften i Sverige beskattas från och med den 1 juni i fjol på installerad effekt, inte som tidigare på produktionen. Det innebär för Ringhalsgruppens del en skattehöjning på 120 miljoner kronor. Produktionspriset var 20 öre per kilowattimme, vilket är mer än planerade 16,4 öre. ningen har skatten ökat med 120 miljoner oavsett produktion. På grund av omlägg- Men alla Ringhals Barsebäcks fem reaktorer stod tidvis avställda eftersom tillgången kärnkraft saknar motstycke i världen. kronor om året. Beskattningen av svensk på vattenkraft var så god. Om produktionen varit normal hade priset i stället varit vara de samordningsvinster som samman- Inom Ringhals-Barsebäck tar man nu till- 15,8 öre. slagningen av två kärnkraftverk innebär. Sedan den första juli i fjol belastas kärnkraften dessutom av en effektskatt som Genom att ta tillvara fördelarna av sam- Bland annat sköts alla inköp gemensamt. ersatt den tidigare produktionsskatten. manslagningen och sänka kostnaderna Effektskatten baseras på installerad effekt och innebär att Ringhals-Barsebäck ska rustade att möta en stor, gemensam euro- räknar man med att inom några år stå väl betala 829 miljoner kronor om året i skatt peisk elmarknad. Kontamineringen i Barsebäck långt under gällande värden Den 30 januari stoppades en entreprenör i Ringhals yttre avsökningsmonitor. Hans kläder innehåll radioaktiva partiklar. Efterforskningar visade att mannen inte kunde ha fått kontaminationen i Ringhals. Däremot hade han nyligen utfört arbeten i Barsebäck. Mätningar vid Barsebäck har visat kontamination på ett antal privata klädesplagg. De nivåer som uppmätts är låga och helt ofarliga. Varför upptäcktes inte kontaminationen i Barsebäck? Vi avsöker inte privata kläder eftersom sådana inte används på kontrollerat område, säger Carl-Göran Lindvall, strålskyddsansvarig vid Barsebäck Kraft. Hur är det möjligt att kontaminera privata kläder sedan avsökningen visat att personen i fråga är ren? Hår, hud och naglar har alltid kvar en viss kontaminering, som är lägre än larmgränsen på monitorn. Denna kontaminering är troligen bunden till mycket små partiklar och hudceller, som vid beröring med kläderna faller av huden och fastnar i tygets fibrer. Den 15 november lämnade TVO (som utläst betyder Teolissuuden Voima Oy) in en ansökan om att få bygga en femte kärnkraftreaktor till statsrådet i Finland. Regeringen kommer nu att behandla ansökan för att se om den överensstämmer med det finska samhällsintresset. Beslutet kommer att fattas tidigast i juni i år. Säger regeringen då ja går ärendet vidare till den finska riksdagen. Vi räknar med att regeringen säger ja, men ingen kan förutse vad som händer i riksdagen, säger Juhani Ikonen, vid TVO:s informationsavdelning. Om både regering och riksdag säger ja räknar TVO med att den nybyggda reaktorn kan vara färdig att tas i drift En av de tänkbara tillverkarna är Westinghouse Atom i Västerås. Följer Barsebäck gällande regler? Ja, naturligtvis. Statens Strålskyddsinstitut har inget att anmärka, vare sig på våra mätsystem eller våra procedurer. Den högsta kontamineringen av det här slaget som har uppmätts är på totalt cirka 3000 becquerel. Om man antar att en människa normalt har cirka två kvadratmeter hud och en kontaminering på 3000 becquerel är jämt utspridd över en klädyta som motsvarar hudens yta, så ger det en medelkontaminering på 1500 becquerel per kvadratmeter. Det bör jämföras med gränsvärdet för att man ska betraktas som fri från kontaminering, som är becquerel per kvadratmeter. Finland behöver inhemsk, förmånlig tilläggskapacitet utan koldioxidutsläpp Det konstaterar ledningen för kraftbolaget TVO i Finland, som nu lämnat in en ansökan om att få bygga en femte kärnkraftreaktor i Finland till det finska statsrådet. TVO påpekar att kärnkraften är nödvändig för att trygga den inhemska elproduktionen och för att uppfylla förpliktelserna i Kyotoavtalet. Minskar importbehovet Skälet till att Finland skulle bygga ytterligare en kärnkraftreaktor är enligt TVO i första hand att en ny reaktor tillgodoser det konstant ökande behovet av el och dessutom kan ersätta gamla kolkraftverk. Elbehovet ökar även i Finland, där det i dag finns ett underskott i elkapaciteten. Dessutom räknar man med att kärnkraften, tillsammans med förnybara energislag, gör det möjligt att fullfölja de överenskommelser om sänkta utsläpp av koldioxid som ingicks under FN:s miljökonferens i Kyoto. Ytterligare en reaktor hjälper oss att säkerställa ett stabilt och förutsägbart elpris, samtidigt som den skulle minska vårt beroende av elimport från framförallt Ryssland, säger Juhani Ikonen. Isen lade sig snabbt i Barsebäckshamn när kylan kom. Elbristen nära när kylan kom När vintern äntligen kom till Sydsverige var elbristen nära. Tre dygn på minussidan, mycket mer klarar inte elförsörjningen i södra Sverige. Kraftbolagen fick gå ut och vädja till människor att inte köra diskmaskiner eller torktumlare och att sänka inomhustemperaturen några grader. Att kyla i södra Sverige är förödande beror på att den mesta elen används i södra delen av landet, medan den produceras i norr. Kraftledningarna klarar inte av att transportera den det behövs anläggningar i båda ändar för att klara balansen. Därför är produktionen i Barsebäck så viktig. Måndagsmorgonen den 5 februari 2001 förbrukade svenskarna mer el än någonsin tidigare, över megawatt. Den marginal som fanns kvar var mycket liten; tusen megawatt. Det motsvarar två miljoner stora spisplattor. Men det blev aldrig någon akut elbrist. Den främsta orsaken är naturligtvis att temperaturen började stiga igen på tisdagen. Dessutom verkar det som om allmänheten lyssnade på kraftbolagens vädjan att spara ström. Även under de osedvanligt milda jul- och nyårshelgerna drabbades Sydsverige vid upprepade tillfällen av strömavbrott. Nyhetsprogrammen visade inslag om vilken viktig roll elförsörjningen spelar i det moderna samhället. Det finns två stora anledningar till att Sydsverige nu drabbas av elbrist så fort det blir några dagars vinterkyla. Den första är kärnkraftsavvecklingen. Barsebäck 1 avvecklades den 30 november 1999 och därmed försvann 600 megawatt el i södra Sverige. Dessutom krävs balans i elnätet för att ledningarna ska klara av att transportera stora mängder el. Den balansen utgörs till stor del av Barsebäck. Den andra anledningen är den avreglerade elmarknaden. Tidigare var kraftbolagen tvungna att hålla reservkraftverk i beredskap. När elmarknaden släpptes fri lades fem oljekraftverk ner, nämligen Stenungsund, Bråvalla, Marviken, delar av Karlshamnsverket och Hässelby. Totalt motsvarar nedläggningarna megawatt. I dag finns cirka 1000 megawatt reservkraft tillgänglig, i övrigt måste Sverige förlita sig till elimport från Norge, Finland, Danmark och Tyskland. År 1999, när Barsebäck 1 fortfarande fanns i drift, var Sverige en nettoexportör av el med 7,3 terawattimmar. Priset styr Priserna på elbörsen steg den 5 februari från cirka 20 öre till över två kronor. På kort sikt drabbas inte hushållen, men på lite längre sikt kommer naturligtvis elpriserna att öka. Elförbrukningen har ökat med 1,6 procent under år Den temperaturkorrelerade siffran är fem procent. Och det trots att år 2000 var det varmaste året i Sverige sedan temperaturmätningarna startade, och trots att den svenska vattenkraftproduktionen ökade med 20 procent. Ändå blev Sverige en nettoimportör av el. Importöverskottet uppgick till 4,8 terawattimmar el, det vill säga en årsproduktion för den avställda reaktorn Barsebäck 1. Den stigande elförbrukningen beror dels på höga oljepriser som gör att många villaägare med kombipannor väljer el i stället för olja, dels på grund av den ökande användningen av elkrävande datautrustning. Hur elpriserna kommer att se ut på sikt vet naturligtvis ingen med säkerhet. Det beror på tillgång och efterfrågan. Men kraftbranschen räknar med att prisbilden på el kommer att se helt annorlunda ut om några år, och det kommer förstås hushållen att märka. Just nu är vattenmagasinen välfyllda! 5

6 Kulturpris till Irenakören: Generationer av flickor ska känna sig hedrade! Irenakören i Löddeköpinge består av flickor i åldrarna femton till nitton år. De har nyligen fått Kävlinge kommuns kulturpris. Pengarna blir ett bidrag till den Venedigresa som planeras till sommaren. Här tränar kören inför biskopvisitationen i Landskrona under ledning av Peter Sjunnesson. Det säger Peter Sjunnesson, kyrkomusiker och körledare i Löddeköpinge församling. Det är han som leder Irenakören, en lokal kulturinrättning med 25-åriga anor. Nyligen förärades flickorna i kören Kävlinge kommuns kulturpris. Pengarna blir ett bidrag för sommarens körresa till Venedig. Det är lördag förmiddag och Cantate Domino övas om och om igen i församlingshemmet i Löddeköpinge: markera accenten! Igen! Stöt med magen, och så till sist: bra! Arton flickor i åldrarna femton till nitton genomför veckans körövning. I morgon, söndag, ska de framträda vid biskopsvisitationen i Landskrona. Stycket är inte representativt för vår vanliga repertoar, utan vi övar det till framträdandet i Landskrona, berättar Peter Sjunnesson. Det är han som säger det där om att markera accenten och sjunga starkare och starkare, och om och om igen. Och Lördagsförmiddag i Lödde församlingshem. finns det någon som inte omedelbart vet vem som komponerade dagens stycke, så kan han berätta att det var Enrico Bossi. Generation efter generation Irena själv var ett bysantinskt helgon som finns avbildat på ett processionskors från tidig kristen tid som upptäcktes under en utgrävning vid kyrkan i Löddeköpinge på 1970-talet. Den då nybildade kören uppkallades efter henne, och sedan dess har generationer av Löddeflickor avlöst varandra. Det känns alltid sorgligt när vi står inför ett generationsskifte, säger Peter och konstaterar att många flyttar när de gått ut gymnasiet. Men för varje generation flickor som försvinner från körverksamheten väntar nya, yngre medlemmar. Peter Sjunnesson får helt enkelt börja om igen. Och igen. Han konstaterar att än så länge har Irenakören aldrig saknat medlemmar. Min storasyster var med när hon var i min ålder, så det kändes naturligt för mig. Dessutom hade jag två kompisar som var med, berättar Johanna Svedborg som sjunger alt 2 det är så lågt man kan komma och gick med i kören i höstas. Det är roligt att sjunga, och här får man verkligen lära sig, säger Sofie Larsson som sjunger första alt och varit med i kören i ett halvår. Sjungande Europaturné Jag räknar med att flickorna lägger ungefär tre timmar i veckan på sin körverksamhet, säger Peter Sjunnesson och räknar ut att själv lägger han tio. Men då ingår både träning och framträdanden. Irenakören syns mest i olika kyrkor, men den har även gått Lucia på Lödde köpcentrum, i Kävlinge och i kommunens tyska vänort och genom åren åkt på körresor till Venedig och Grekland. På repertoaren står förutom Enrico Bossi musikaler, gospel, romantisk kyrkomusik som till exempel Rheinberger och Delibes. Barockmusik av Bach, förstås, och så svensk folkmusik. Ett brett och blandat utbud med andra ord. Och i augusti är det dags för Irenakörens medlemmar att ta de sextusen kronor som Kävlinge kommun bidrar med genom sitt kulturstipendium och företa körens andra resa till Venedig: Vi kommer att framträda i olika kyrkor. Vägen ner går via Polen och Ungern och jag hoppas att vi ska kunna framträda där också. Peter Sjunnesson tillägger att det är givande att arbeta med duktiga, formbara sångare som flickorna i Irenakören. Han är dessutom sysselsatt med projekt Tomaskören Kören övar inför biskopsvisitationen i Landskrona. det vill säga att starta en pojkkör i Lödde parallellt med flickkören. Hittills har två pojkar anmält sig. Fler deltagare sökes. Text: Evastina Törnqvist Bild: Pierre Mens Flickorna lägger ner minst tre timmar i veckan på sin körverksamhet. Då ingår både övningar och framträdanden. 6

7 Barsebäcks förste chef i pension: Åke har gått från kärnkraft till vindkraft När Åke Hansson går i pension den första april är det mycket Barsebäckshistoria som försvinner ur aktiv tjänst. Han var nämligen Barsebäcks förste chef från projekteringen till 1981, efter folkomröstningen, när luften alldeles gått ur kärnkraftdebatten. Hans sista insats vad gäller Barsebäck är att han varit teknisk rådgivare under Sydkrafts avvecklingsförhandlingar med staten. För övrigt är han numera styrelseordförande i Sydkraft Vind AB. Barsebäck var det roligaste uppdrag jag haft under mitt yrkesliv, konstaterar Åke Hansson. Och då ska man komma ihåg att hans yrkesliv består av 39 år och 10 månader, för så länge sedan är det som han kom till Sydkraft direkt från studierna vid Chalmers i Göteborg. Det var till exempel Åke Hansson som handplockade de 88 personer som ingick i den första Barsebäckorganisationen. Många av dem finns fortfarande kvar bland andra den nyutnämnde platschefen Leif Öst. Den gången var vi ett ungt gäng som såg fram emot att arbeta med en ny, avancerad teknik. Medelåldern låg på under 30 år och framtiden var vår. Byggnadstillståndet för Barsebäck kom 1969 och fyra år senare, 1973, var det dags för driftorganisationen att flytta ut till det nybyggda kraftverket. På frågan om varför Barsebäck egentligen ligger där det ligger, konstaterar Åke Hansson att verket kom till under en annan tid: Det byggdes i ett relativt glesbebyggt område och det betyder att det var glest befolkat inom en omkrets på fem kilometer. Det fanns bara en markägare att förhandla med, nämligen greve Hamilton, och området ligger dessutom nära högspänningsledningarna. Sydkraft hade redan byggt nya kraftverk på östkusten: oljekraftverket i Karlshamn och kärnkraftverket i Oskarshamn. För elbalansens skull ville man nu bygga på den västra sidan. Och Barsebäck ligger relativt nära elkonsumenterna i Malmö, Lund, Landskrona och Helsingborg. Danska ingenjörer i Barsebäck Inte heller var inställningen på andra sidan Öresund densamma som i dag: Danskarna var engagerade i tillkomsten av Barsebäck eftersom de planerade att bygga egna kärnkraftverk. De hade danska projektingenjörer på plats i Barsebäck under flera år. Sydkraft och danska elbolag på Själland hade en överenskommelse om att saxa energi, det vill säga importera växelvis. De första åren såldes nästan 20 procent av Barsebäckselen till Danmark. Det som hände sedan hade egentligen ingenting med verksamheten i Barsebäck att göra. Inställningen till kärnkraft förändrades under början och mitten av talet och motståndet blev i högsta grad påtagligt. Danskarna ändrade inställning kring , det vill säga samtidigt som kärnkraftdebatten fick fart i Sverige. Hela frågan kom väldigt snart att handla om avfallshanteringen. Jag menar att det är lättare att argumentera mot den än att diskutera driftsäkerhet och kärnteknik. Debatten om kärnkraft var i full gång när det blev dags för Åke Hansson och hans medarbetare att flytta ut till Barsebäck. Diskussionerna skapade lojalitet och sammanhållning, säger han: Det fanns en väldigt stark vi-känsla i Barsebäck. Alla var intresserade av sitt arbete och av den nya, avancerade teknik vi var satta att sköta. Vi var ytterst angelägna om att allting skulle fungera. Och det gjorde det! Barsebäck 1 var den första reaktor i Sverige som startade enligt planerna och i tid. Osaklig debatt När Åke Hansson ska jämföra dagens kärnkraftdebatt med 1970-talets, så säger han att alla är mycket mer kunniga i dag. Och med alla menar jag verkligen alla; allmänhet, politiker, journalister, och inte minst vi själva. Själv minns han den tid då TV2: s nyhetsprogram aldrig sade ett ord om Barsebäck utan att lägga in en bakgrundsbild som visade ett atomsvampmoln. Den danska tidningen Extra-Bladet publicerade en bild på den lilla havsjungfrun som skelett under rubriken Trusseln fra Barsebäck. (Trussel på danska betyder hot.) År 1974 utbröt panik i närområdet sedan radions ungdomsredaktion gjort ett verklighetstroget program om en påhittad olycka i Barsebäck. De genomförde verklighetstrogna intervjuer där man hörde skrikande människor i bakgrunden. Många flydde i panik från sina hem och tidningarna skrev om atompanik i Skåne. Så man måste nog säga att debatten är betydligt mer nyanserad i dag. Svart långfredag En annan stor skillnad var förstås att själva anläggningen var alldeles ny: Frågan om livslängd och åldrande stod överhuvudtaget inte på dagordningen. När Åke Hansson blev driftchef för Barsebäck fick han skapa en helt ny organisation: Jag behövde 88 personer för att driva ett block, och 128 för att driva två. Men vi växte snabbt och redan sommaren 1981 var vi 300 personer. Nya myndighetskrav har utvecklats i takt med att de svenska kärnkraftverken blivit äldre. Åke kan inte minnas några särskilda tekniska problem med reaktorn. Den gick som en klocka. Däremot minns han väldigt väl den svarta långfredagen 1979, då en rotorkapsel i generatorn brast i Barsebäck 1 och delar flög rakt ut genom taket och hamnade på gården. Olyckan ledde till en oljebrand. Jag blev uppringd och kastade mig i bilen tidigt på morgonen. Just den dagen låg dimman tät, det minns jag att jag var tacksam för. Men händelsen ledde inte till den uppståndelse i medierna han från början var rädd för: Det var en stor teknisk händelse, men det som inträffade hade ingenting med reaktorn att göra, så den påverkade aldrig säkerheten. På lördagen anordnades en pressvisning i anläggningen där man förklarade vad som hade hänt. Vi visade precis vad som hade inträffat och journalisterna fick se att det var långt från reaktorn och att väggarna runt den var metertjocka. Media agerade mycket förnuftsmässigt, något som överraskade oss, bland annat därför att olyckan i Harrisburg inträffat en månad tidigare. Till slut fick Barsebäck låna en generator från Forsmark, för starten där var försenad av politiska skäl. Från kärnkraft till vindkraft Åke Hansson lämnade sin tjänst som driftchef i Barsebäck år Det var efter folkomröstningen, då det blev väldigt tyst kring kärnkraften. Reaktorerna gick precis som de skulle, och protesterna hade kommit av sig. Jag lämnade Barsebäck och flyttade till moderbolaget Sydkraft och ägnade mig åt projekteringen av nya kraftverk. När energiuppgörelsen offentliggordes i februari 1997 och Sydkraft började förhandla med staten om avvecklingen av Barsebäck 1, kallades Åke in som teknisk rådgivare. För övrigt avslutar han sitt yrkesliv med att arbeta med en energikälla som ligger långt från Barsebäck och kärnkraft, nämligen vindkraft: Naturligtvis måste vi utveckla nya produktionssätt, och vindkraft är ett bra sätt att producera el. Men den ersätter inte Barsebäck. Till att börja med måste man jämföra energitillgängligheten, som är procent för kärnkraft men bara strax under 30 procent för vindkraft. För att ersätta en megawatt kärnkraft måste man följaktligen bygga tre megawatt vindkraft. Och det betyder att skulle man ersätta elkraften från Barsebäcks båda block med vindkraft krävs det 5600 vindkraftverk av den typ som finns på Gipsön utanför Landskrona. Svårt att jämföra I Sverige har vi successivt lärt oss hur elproduktion fungerar, och debatten är ofta kunnig. Däremot fullföljer människor sällan jämförelserna mellan olika produktionssätt. Hur väger man till exempel risken för olyckor mot utsläpp av växthusgaser? Jag har arbetat med att studera hur olika former av elproduktion påverkar miljön genom det vi kallar livscykelanalyser, det vill säga miljöpåverkan längs hela kedjan; från brytningen till förvaringen. Vi har mycket kvar att lära ut innan människor börjar betrakta elproduktion ur det perspektivet. Säger Åke Hansson, som nu lämnar över den uppgiften till andra. Själv ska han ägna sig åt att tillverka bildspel på datorn, släktforska samt resa jorden runt. Text: Evastina Törnqvist Bild: Pierre Mens 7

8 BARSEBÄCK KRAFT BOX LÖDDEKÖPINGE Djupförvaret för kärnbränsle färdigt år 2015 tre kommuner kvar att välja mellan Svensk kärnbränsleförvaring (SKB) har valt ut tre kommuner för att genomföra platsundersökningar för ett djupförvar för använt kärnbränsle. I alla tre är majoriteten av lokalbefolkningen för att slutförvaret placeras i deras kommun. Det verkade länge som om SKB hade en omöjlig uppgift: att hitta en lämplig plats för att bygga ett djupförvar för använt kärnbränsle, och nå en lokal acceptans för detta. Vår uppgift är att hantera en av vår tids stora miljöfrågor, säger Gunnar Wernolf, informationschef vid SKB. För tre år sedan satte vi upp målet acceptans Positiv inställning Att döma av de opinionsundersökningar som SKB låtit genomföra är chanserna goda för att en majoritet av kommuninvånarna kommer att vara positivt inställda. 85 procent av invånarna i Oskarshamn kommun säger ja till platsundersökningar, liksom 78 procent i Östhammar och 71 procent i Tierp. På frågan om de kan tänka sig att förvara använt bränsle i kommunen om berggrunden anses lämplig svarar 80 procent ja i Oskarshamn, 76 i Östhammar och 67 procent i Tierp. I Tierp finns en motståndsgrupp som anser att SKB väljer kommuner där det politiska motståndet är minst i stället för att leta upp den bästa platsen. Enligt SKB skulle man för att hitta en sådan bli tvungen att borra i alla berg i Sverige. Men uppgiften är att finna en plats som uppfyller de kriterier och krav som myndigheter ställer på ett djupförvar, och sådana platser finns många. Tre kommuner kvar SKB har sedan 1970-talet genomfört geologiska undersökningar över hela landet för att finna en plats som uppfyller de kriterier som finns för att bygga ett djupförvar. Det har resulterat i att fjällkedjan, Öland, Gotland och södra delen av Skåne friklassas eftersom berggrunden är olämplig. Förstudier har gjorts i åtta kommuner, nämligen Älvkarleby, Tierp, Östhammar, Nyköping, Hultsfred, Oskarshamn samt Storuman och Malå. Av de sex kommuner som fanns kvar sedan Storuman och Malå dragit sig Startar vid årsskiftet tillbaka har SKB valt ut tre för platsundersökningar. Alla När Statens Kärnkraftsinspektion (Ski) har yttrat sig ska tre ligger i närheten av ett kärnkraftverk: utanför Oskarshamn finns Oskarshamnsverket och Östhammar och Tierp mer de berörda kommunerna att ta definitiv ställning till regeringen ta ställning i ärendet och under senhösten kom- ligger vid kärnkraftverket i Forsmark. sin medverkan i platsundersökningen. Vid årsskiftet Men det räcker inte med att berggrunden är lämplig för 2002 startar platsundersökningarna. Åren sker ett djupförvar. SKB vill också att det finns en samhällelig det slutgiltiga valet av kommun och år 2015 ska man kunna acceptans. sätta ner de första kapslarna i det färdiga slutförvaret. Barsebäckskrysset Barsebäck tillhör sedan den 1 augusti 2000 samma företagsgrupp som ett annat svenskt kärnkraftverk. Vet du vilket? Christer Olsson, Ålstorp: Är det Ringhals? Det måste det vara, för tidigare var det Oskarshamn, men det ingår ju i Sydkraft. Lars Nordmark, Barsebäckshamn: Är det Oskarshamn? Jaså inte. Då måste det vara Ringhals. Det är väl det som ligger vid Varberg? Grattis! Säger vi till de fem vinnare som skickade in de fem först öppnade rätta lösningarna till förra krysset. De har redan fått varsin flasköppnare från Barsebäck. Samuel Lindström, Vapenkroken 34, LUND Gunnel Andersson, Strandängsv 6, BUNKEFLOSTRAND Hjördis Stahl, Höjeåg 225, LOMMA Britt Lindström, Ledholmsv 38, GENARP Lars Claesson, Steglitsv 11 A, LUND Den här gången lottar vi ut ytterligare fem flasköppnare. Skicka lösningen till Barsebäck Kraft, Box 524, Löddeköpinge. Märk kuvertet Barsebäckskrysset. Här är den rätta lösningen till förra krysset: Peter Ollén, Malmö: Det är väl något tyskt företag som äger Barsebäck numera? Hans Tornqvist, Barsebäckshamn: Ringhals. BILDER: PIERRE MENS Tina Tornqvist, Barsebäckshamn: Det är det som ligger i Väröbacka, det är jag säker på. Heter det Ringhals? Namnet Väröbacka glömmer jag åtminstone aldrig för jag var på samma skidresa som en person därifrån, och han utmärkte sig. Rätt svar: När avtalet mellan staten, Vattenfall och Sydkraft gick igenom den 1 augusti förra året, så innebar det att Ringhals och Barsebäck ingår i samma företagsgrupp, som samägs av Sydkraft och Vattenfall. 8