HUSHÅLLEN UNDER 25 ÅR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUSHÅLLEN UNDER 25 ÅR 1978-2003"

Transkript

1 HUSHÅLLEN UNDER 25 ÅR

2 HUSHÅLLEN UNDER 25 ÅR Rapport om förändrade förutsättningar för den privata ekonomin Institutet för Privatekonomi Mars 23 Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2 (74)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 5 Några förändringar under 25 år... 6 Har vi fått mer i våra plånböcker?... 7 Fyra typfamiljer... 7 Köpkraften - standardmätaren... 7 En vuxen utan barn... 8 Kärnfamiljen... 8 Ensamstående mamman... 9 Folkpensionären garantipensionären...1 Befolkning och arbetsmarknad...11 Antal i befolkningen...11 Invandrare och utvandrare...11 Barnafödande...11 Spädbarnsdödligheten...12 Ålder när man får sitt första barn...12 Livslängd...13 Antal giftermål och skilsmässor...14 Äktenskapens längd...14 Antal barn med separerade föräldrar...15 Fler kvinnor än män satsar på högre studier och examen...15 Studiemedel...16 Antal anställda i privat respektive offentlig sektor...17 Löneutveckling...17 Sysselsättning...18 Skatter...2 Några viktiga händelser i hushållens beskattning...2 Kommunalskatt...22 Marginalskatt...23 Moms...24 Vår konsumtion...26 Konsumtionens fördelning på olika varugrupper...26 Enstaka varugrupper i procent av total konsumtion...27 Inflation...27 Våra matvanor har förändrats...28 Kapitalvaror...3 Tillgång till diskmaskin och dator i hemmet...31 Köp av dator...31 Mobiltelefon och cd-spelare...33 Källa: Branschkansliet...33 Övrig konsumtion...34 Bio och hårklippning...34 Tv-licens...34 Brevporto...34 Kvällstidning och cigaretter...35 Bostaden...37 Antal färdigställda lägenheter...37 Antal rum...38 Prisutvecklingen på småhus...38 Institutet för Privatekonomi 3 (74)

4 Att köpa hus...39 Samhällets subventioner till bostäder...4 Antal hushåll med bostadsbidrag...41 Låneräntor...41 Uppvärmningssätt...42 Villaolja...42 El...43 Bilen...45 Årslön bilpris...45 Kostnad per mil, utveckling...46 Bensin...46 Prisutvecklingen på mjölk och bensin...47 Semester...49 Semesterresa senaste 12 månaderna...49 Utlandsresor...49 Valutor...49 Camping...5 Tillgång till fritidshus...51 Låna och Spara...52 Hushållens skulder...52 Spar- respektive låneränta...52 Vi har gått från ett låna- till ett sparasamhälle...52 Inlåningsränta...53 Så sparar vi...54 Olika sparformer...55 Skatteeffekterna har haft stor betydelse...57 Mycket har hänt med försäkringssparandet...58 Sedlar och mynt reformer...59 I samhällets trygga famn...6 Sjukförsäkringen...6 Sjukpenningen...61 Så mycket kostar det att gå till doktorn...62 Föräldraledighet...62 Regler för föräldraledighet och föräldrapenning Regler för föräldraledighet och föräldrapenning Jämförelse...63 Barnbidrag Barnomsorg...65 Underhåll...66 Pension...66 Har pensionärerna fått det bättre eller sämre?...67 Försörjningsbördan har blivit tyngre...69 Pensionärer antal med bostadstillägg...69 Kuriosa...71 DIAGRAMBILAGA...72 Tabellbilaga...74 Institutet för Privatekonomi 4 (74)

5 Inledning När vi ser tillbaka 25 år i tiden, inser vi att mycket har förändrats. Det mest påtagliga i vår vardag är alla de nya apparater som vi fått, t ex video/dvd, mobiltelefon, dator och mikrovågsugn. Under denna period har t o m diskmaskinen och tv:n blivit vanligare i hemmen. Många apparater underlättar vår vardag, men kräver underhåll och skötsel och med jämna mellanrum måste vi köpa nytt för att hålla oss à jour med utvecklingen. Samtidigt har vi fått en helt nya livsstil som bl a innebär att vi alltid är lättillgängliga och välinformerade. Vi har också gått från det kollektiva till det mer individuella. Det ställs nya krav på att vi ska fatta egna beslut. Avregleringen på vissa marknader gör t ex att vi idag själva ska välja elbolag och teleoperatör. Välfärden byggs inte längre upp utan skärs ner och det innebär att vi måste se om vårt eget hus mer än tidigare, vi ska placera våra pensionspengar, välja efterlevandeskydd m m. Vidare ska vi förhandla om den egna lönen, välja de skolor och förskolor som är bäst för barnen o s v. Men även om individen och det egna jaget har fått en framträdande roll vill vi gärna följa John när det gäller mode, frisyrer och matvanor. Datorernas intåg i såväl arbetsliv som privatliv har förenklat och effektiviserat mycket av vår tillvaro. Samtidigt har datorerna gjort det möjligt att införa så komplicerade försäkringssystem att det blivit omöjligt för gemene man att kontrollera utfallet. Vår vardag har blivit mer komplicerad kan man tycka, men samtidigt har vi alltså fått många nya möjligheter. Vi har blivit mer miljömedvetna, utbildningsnivån är högre och nöjesutbudet större. De senaste åren har också ekonomin vänt åt rätt håll. Låg inflation, låga räntor, sänkta marginalskatter och höjda löner har gett mer i plånböckerna. Den höga inflationen under 7- och 8-talen förde inget gott med sig. Devalveringarna 1976, 1977, 1981 och 1982 fungerade mest som tändvätska på inflationen. I och med oljekriserna 1973 och 1979 fick vi ett nytt krismedvetande. Kronans fall 1992 och den efterföljande finanskrisen satte djupa spår i hushållens ekonomi. Vi får t ex mindre för pengarna när vi kommer utanför Sveriges gränser idag än 1978, trots det har resandet ökat. Fram till 1978 byggdes våra välfärdssystem upp genom höjda kommunalskatter, invandring och kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Därefter har hushållen mest fått känna av åtstramningar; när det går dåligt för landet är det hushållen som får betala notan. Nu står Sverige också inför ett stort demografisk problem; pensionsavgångarna lämnar ett tomrum på arbetsmarknaden och innebär ett försörjningsproblem. Att hushållen de senaste åren fått sänkt statlig skatt och maxtaxereformer och dessutom eventuellt kan räkna med höjda tak i socialförsäkringarna, höjda barnbidrag och nolltaxa inom förskolan rimmar illa med vetskapen om de problem som kommer. I år har många t ex fått känna av höjda kommunal- och landstingsskatter. Hur kommer det att se ut framöver? Hur vill vi att vår välfärd ska se ut om 1-2 år? Om vård, skola och omsorg ska fungera kan vi då ha generella och generösa socialförsäkringar? Varifrån ska pengarna tas och vart ska de gå? Detta är saker vi måste diskutera. Institutet för Privatekonomi 5 (74)

6 På sidan 41 i Fickekonomen från 1978 finns ett exempel på en nettoinkomstberäkning för en hemarbetande som går ut på arbetsmarknaden. Kommer vi snart i stället att få en sida med nettopensionsberäkningen för varje extra år i yrkeslivet efter 65 års ålder? Vi har fått mer i plånboken, men det är främst tack vare utvecklingen de senaste åren. Den nedåtgående trenden sedan 1978 bröts tillfälligt av skattereformen Om dagens positiva bild håller i sig är förstås ett frågetecken. Inflationen på 2-siffriga tal gav reallönesänkningar under ett flertal år. I fast penningvärde har löneökningarna inom gruv- och tillverkningsindustrin ökat enbart med,9 procent i genomsnitt per år under 25 år. För den som fick möjlighet att låna var inflationen positiv då realräntan var mycket låg och man efter skatteavdrag t o m fick betalt för att låna. På sparandet var det däremot förstås svårt att få bra realavkastning. Länge utgjorde livsmedel den största andelen av vår konsumtion, 21 procent, men är i år nere i 17 procent. 198 började vi lägga mer pengar på boende än på livsmedel. Andelen som innan dess var 2 procent gick upp över 3 procent vissa år och är nu nere i knappt 29 procent. Telefonins andel av konsumtionen har fördubblats och är idag hälften av vad vi lägger på kläder och skor. Vi äger idag fler bilar, 45 bilar per 1 personer. Det är en ökning med 3 procent. Antalet timmar, ca 2 5, som en person med vanlig nettolön måste arbeta för att få ihop till bilen är i stort sett oförändrat genom åren. Bensinen har blivit dyrare. Mjölkoch bensinpriserna har följts relativt väl åt under åren fram till 199. De har inte avvikit särskilt mycket från inflationen. Från 199 har dock bensinpriset rusat i höjden och har sedan 1978 gått upp med närmare 6 procent. Mjölkpriset har under samma period bar gått upp med 7 procent efter inflation. I mitten av 9-talet hade 25 procent av hushållen tillgång till dator i hemmet, en siffra som stigit till närmare 68 år 21. Det gick åt 11 vanliga bruttomånadslöner för att köpa en dator i början av 8-talet. Idag räcker det med 1 månadslön. Vi blir allt äldre. Pojkar födda förväntas leva drygt 4,5 år längre än de som föddes i slutet av 7-talet. Flickor nästan 3,5 år längre. Vi föder barn allt senare i livet. Både mammor och pappor är 3,5 år äldre när de får första barnet idag jämfört med Vi studerar mer efter gymnasiet. 44 procent fler påbörjar högskolestudier. Barnfamiljerna har generellt sett fått flest positiva förändringar. Barnbidraget för ett barn är 5 procent högre i fast penningvärde jämfört med Antal barn inom barnomsorgen har tredubblats. Maxtaxereformen för förskolan har sänkt avgifterna och föräldraförsäkringen har successivt byggts ut. Institutet för Privatekonomi 6 (74)

7 Har vi fått mer i våra plånböcker? Förutsättningarna för hushållen har ändrats en hel del under 25 år. Inflation, devalveringar, skattereform, olika kriser och teknisk utveckling har satt sina spår i den privata ekonomin. Genom politiska beslut har vi ibland fått höjda barnbidrag, ibland sänkta, egenavgifter har införts och sänkts och momsen har ändrats av och till. Har vi på 25 år fått mer eller mindre pengar att röra oss med? Vi har följt fyra familjetyper, enpersonshushållet, kärnfamiljen med två barn, ensamstående mamman samt folkpensionären och avläst deras ekonomi vart femte år. Uträkningarna bygger på material främst från Fickekonomen, en skrift som haft hushållens ekonomi under lupp sedan Analysen avser en statisk familjetyp. Familjerna ser alltså likadana ut från år till år i ålder och sammansättning. Man kan dela upp utvecklingen i hur bruttoinkomsterna har ökat, hur disponibel inkomst har förändrats (dvs när man också tar hänsyn till skatt och bidrag), hur utgifterna förändrats och till slut vad man har kvar efter nödvändiga utgifter. Den sista posten kan sägas vara en värdemätare på köpkraften och hushållens ekonomiska standardutveckling. Lönerna avspeglar situationen för många hushåll. Som utgifter tar vi med nödvändig konsumtion man inte klarar sig utan. De bygger på våra egna prismätningar. Där ingår hyra, el, tele, teve, dagstidning, försäkringar, mat, förbrukningsvaror, kläder, hygien, hälsovård, hårvård, enklare sportutrustning, fackavgifter, kollektiva resor och betaltjänster. Familjerna bor i hyreslägenheter, två-, tre- eller fyrarummare beroende på familjestorlek. Däremot finns inga utgifter för t ex. utbyte av kapitalvaror eller för nöjen, semester och bil, inte heller för glasögon dyrare tandvård eller om läkarbesöken är många. Därför är det viktigt att det finns en rejäl summa kvar när den nödvändiga konsumtionen är betald. Köpkraften omräknad med hänsyn till inflation visar tydligast hur ekonomin har utvecklats. Den har svängt mest för våra två barnfamiljer. På grund av den höga inflationen urholkades köpkraften för våra löntagarhushåll fram till skattereformen Under några år såg det sedan riktigt ljust ut för hushållen. Åtstramningar därefter blev kännbara, men under de senaste åren har de flesta hushåll åter fått en ökad köpkraft. Det har till och med varit en ovanligt kraftig ökning på kort tid för vår kärnfamilj som idag har 5 13 kronor per månad mer över i plånboken jämfört med För pensionärshushållet är förändringarna marginella. Även folkpensionären har fått känna av 9-talets tuffa år, men under de senaste åren har hon i alla fall fått något mer i plånboken, 44 kronor per månad, jämfört med Institutet för Privatekonomi 7 (74)

8 Kronor per månad Några siffror: Jämfört med situationen för 25 år sedan har vårt enpersonshushåll i år 1 13 kronor mer över per månad, kärnfamiljen 3 87 kronor, ensamstående föräldern 24 kronor och folkpensionären 16 kronor. Vilka faktorer har påverkat att köpkraftsutvecklingen ser så olika ut? "Kvar till" i fast penningvärde Kärnfamilj med två barn Ensamstående man Ensamstående mamma med två barn Folk-/garantipensionär Källa: Institutet för Privatekonomi Bruttolöneutvecklingen för enpersonshushållet har varierat mellan perioderna. Den har gått ned, stigit och sedan gått ned igen fram till 1993, räknat efter inflation. Mellan 1978 och 1993 hade lönen sjunkit realt med närmare 8 procent. Från 1993 till 23 ökade den däremot med hela 26 procent. Under hela 25-årsperioden har lönen ökat med 2 85 kronor, 16,5 procent. Efter skatt har variationerna varit mindre. Trots att bruttolönen sjönk realt mellan 1988 och 1993 steg den disponibla inkomsten med 6 kronor. Skattereformen var positiv för löntagarna. Jämfört med 1978 års nivå har inkomsten efter skatt stigit med 2 88 kronor, 26 procent. Utgifterna har ökat med drygt 27 procent eller 1 75 kronor, rensat för inflation. Det är framför allt de senaste årens löneökningar, låga inflation och kompensation för egenavgiften (skattesänkning) som har lett till ett positivt resultat för detta hushåll. Det här hushållet har 25 procent mer över idag när nödvändiga utgifter är betalda jämfört med Se diagrambilaga. Familjen med två vuxna har barn som är fyra och sex år. En vuxen arbetar heltid och en deltid. Barnen är i förskolan på vardagarna. Även för denna familj har bruttolönerna realt gått både upp och ned, men sedan 1978 har de faktiskt stigit med 15 procent eller 4 59 kronor. Institutet för Privatekonomi 8 (74)

9 Den disponibla inkomsten sjönk mellan 1978 och 1983 med 6 procent inflationsrensat. Därefter har den ökat för varje år vi har mätt. Under 9-talets åtstramningar fick familjen känna av införandet av egenavgifter och sänkta barnbidrag. Mellan 1993 och 1998 ökade den disponibla inkomsten endast marginellt. Det är främst under de senaste fem åren som familjen fått höjd disponibel inkomst genom ökade löner, sänkt skatt och höjda barnbidrag. Under hela 25-årsperioden har den disponibla inkomsten ökat med 26 procent. Familjens utgifter har ökat relativt långsamt, utom mellan åren 1998 och 23 då utgifterna till och med har sjunkit tack vare maxtaxan i förskolan. Först 22 när de nya avgifterna infördes och sedan 23 när fyraåringen fick gratis förskola tre timmar om dagen. Totalt sett har utgifterna i fast penningvärde endast ökat ca 1 procent under hela perioden. För detta hushåll har alla faktorer verkat i samma positiva riktning. Beloppet Kvar efter nödvändiga utgifter har ökat realt med 3 87 kronor, 74 procent, på 25 år. Se diagrambilaga. Vår ensamstående förälder, en mamma, har två flickor i åldrarna åtta och tio år. Mamman arbetar heltid och barnen går till fritis efter skolan. De har underhållsstöd från försäkringskassan och bostadsbidrag. Att vara ensam inkomsttagare i en familj och beroende av politiska beslut leder till svårigheter att förbättra den ekonomiska situationen. Marginaleffekterna är stora. Det kan ändå vara intressant att se att samhället trots allt stödjer dessa barnfamiljer. Jämför man inkomsten före och efter skatt och bidrag så ligger den disponibla inkomsten över bruttolönen var den hela 17 procent högre. Skillnaden har dock minskat och 23 ligger den disponibla inkomsten bara 1 procent över bruttolönen. Bruttolönen har ökat med 27 procent under 25 år omräknat till dagens penningvärde, medan den disponibla inkomsten enbart stigit med knappt 1 procent. Förbättringen hänför sig mest till den senaste femårsperioden. Detta trots att underhållsstödet har frysts på 1994 års nivå och bostadsbidragens inkomstgränser och nivåer för bostadskostnader inte har höjts de senaste sju åren. Utgifterna har enbart ökat svagt vissa perioder och t o m sjunkit ibland, t ex de senaste fem åren, främst på grund av lägre avgift för fritis. Under 25 år har utgifterna stigit realt med drygt 11 procent. Köpkraften för denna familj har svängt på samma sätt som för de övriga löntagarfamiljerna. Mellan 1978 och 1998 sjönk köpkraften med 1 33 kronor per månad, drygt 31 procent, och under hela 25-årsperioden har den enbart stigit med blygsamma 6 procent, 24 kronor. Det är framför allt löneökningar efter skatt och inflation de senaste åren som bidragit till att ensamstående mamman i stort sett står på plus minus noll och inte gått back. Se diagrambilaga. Institutet för Privatekonomi 9 (74)

10 Som pensionär har man en inkomst som ska följa prisutvecklingen. Den är alltså inflationsskyddad. Detta har gällt för alla pensionärer fram till år 21. I och med införandet av det nya pensionssystemet kommer uppräkning av tilläggspensioner (ATP-pensioner) och inkomstpensioner under pensionstiden att följa inkomstutvecklingen i Sverige, reducerat med normen 1,6 procent. Därigenom kan många pensionärer i framtiden få en förbättrad köpkraft om tillväxten blir bra. Den som inte haft några inkomster eller enbart begränsade får garantipension, det som tidigare motsvarades av folkpension och pensionstillskott. Garantipensionen kommer även i fortsättningen att räknas upp med inflationen. Folkpensionären har inte behövt betala skatt tidigare utan har haft ett särskilt grundavdrag som varit lika stort som pensionsbeloppet. Från 23 har det särskilda grundavdraget tagits bort och alla pensionärer beskattas med samma grundavdrag som löntagarna. Därigenom blir samtliga pensionärer beroende av hur det går med ekonomin i kommuner och landsting, dvs kommunalskatten. Vår garantipensionär är en nybliven pensionär varje år. Folkpensionen har hållit sig på ungefär samma nivå hela tiden, även om man begränsade uppräkningen under åtstramningen åren Dels räknades basbeloppet inte upp fullt ut med inflationen, dels reducerades detta lägre basbelopp vid beräkningen av pensionen. Folkpensionen år 1998 motsvarade 3 6 kronor jämfört med 3 46 kronor 1978, drygt 11 procent lägre. Däremot höjdes pensionstillskottet, vilket hjälpt dem med lägst pension och då blir bilden lite annorlunda. Totalt mellan 1978 och 1998 steg den sammanlagda pensionen med 3,6 procent, att jämföras med att folkpensionen sjönk med 11 procent. De senaste åren har pensionärerna fått del av den särskilda skattereduktion som löntagare hade sedan tidigare. Fram till i år har kompensationen varit relativt god. Mellan 1998 och 23 har nettoinkomsten stigit med 36 kronor rensat för inflation. Det motsvarar drygt 7 procent. Under hela 25-årsperioden innebär det att ökningen blivit 11,3 procent, dvs 53 kronor. Den disponibla inkomsten för vår pensionär innefattar även bostadstillägg som har blivit mer generöst med åren. Den som haft låg inkomst och liten förmögenhet har sålunda fått ett extra stöd från samhället. Disponibla inkomsten har stigit successivt under perioden, med ca 1 3 kronor per månad eller 17,6 procent. Utgifterna har förstås också stigit realt för pensionären. Det är framför allt under 9- talet som ökningen kommit. Av de år vi tittat på var utgifterna som lägst Under hela 25-årsperioden har utgifterna ökat nästan lika mycket som den disponibla inkomsten, 1 15 kronor per månad. Köpkraften är därigenom i stort sett oförändrad, bortsett från nedgången under 9- talet. Garantipensionären har 16 kronor mer över när nödvändiga utgifter är betalda jämfört med En ökning med 13 procent. Läs mer om pensionärerna i avsnittet I samhällets trygga famn. För alla pensionärer ser situationen inte lika gynnsam ut. Se diagrambilaga. Institutet för Privatekonomi 1 (74)

11 Antal Befolkning och arbetsmarknad Sveriges befolkning har ökat med knappt 8 procent sedan Från till dagens personer. Befolkningsökningen var framför allt stor under tio år, från mitten av 8-talet till mitten av 9-talet stod invandringen från det forna Jugoslavien för en stor del av den totala ökningen på 71 3 personer. Ökningen mellan 21 och 22, 31 7 personer, var den största sedan invandrade 36 2 personer till Sverige. Samma år utvandrade var motsvarande siffror 64 1 invandrare medan 33 utvandrade. Den största invandringen skedde Då kom totalt 83 6 personer till Sverige. Detta ska jämföras med året innan (1993) då 61 9 invandrade och året efter (1995) då 45 9 sökte hemvist i Sverige. Utvandringen har stadigt ökat från 1978 med undantag för åren och då utvandringen minskade något. 22 ökade utvandringen igen, 868 personer fler än året innan. Av våra nordiska grannar svarade framför allt Finland för en stor del av invandringen under slutet av 197-talet. Idag kommer fler norrmän än finländare till Sverige. Danskar kommer i ungefär samma antal som finnarna gör. I och med öppnandet av Öresundsbron ökade antalet inflyttade danskar till Sverige. In- och utvandring Utvandrare Invandrare Källa: SCB Barnafödandet per kvinna i fertil ålder var nästan lika lågt 1978 som föddes få barn, 1,6 barn per kvinna i fruktsam ålder. Födslarna var högre både året innan och året efter. 21 föddes det 1,57 barn per fertil kvinna. Räknat från sjuttiotalets början föddes flest barn 199. Under den babyboomen födde varje kvinna i fertil ålder 2,14 barn. Institutet för Privatekonomi 11 (74)

12 Antal barn per fertil kvinna Antal födda i Sverige 2,5 14 2, ,5 8 1, 6 4, , Källa: SCB Låg spädbarnsdödlighet är ett bevis på hög levnadsstandard. Under 7-talet skedde en betydande minskning av spädbarnsdödligheten var den nere i 1,94. Men även därefter har minskningarna fortsatt. 21 avled knappt ett barn per tusen levande födda,,92. Detta är dock en ökning från 1998 då,78 barn per tusen födda avled. Spädbarnsdödligheten per 1 födda Källa: SCB Förälder blir man allt senare i livet. För 25 år sedan var kvinnorna i genomsnitt 25 år när de födde sitt första barn. År 21 var genomsnittsåldern 28,4 år, en ökning med nästan tre och ett halvt år. Det har varit en successiv ökning, men framför allt under åren 199 till 1998 väntade man allt längre med barnafödandet. Männen har också blivit äldre när de blir pappor för första gången var genomsnittsåldern 27,7 år. De har kommit allt högre upp i ålder för varje år och är nu uppe i 3,9 år, en ökning med drygt tre år. Institutet för Privatekonomi 12 (74)

13 Vid vilken ålder får man sitt första barn? Kvinnor Män Källa: SCB Föräldrastarten skiljer sig åt mellan olika kommuner i landet. Yngst är man generellt sett i en del bruksorter och norrlandskommuner och äldst i storstadskommuner. Men bilden är inte entydig. Övertorneå och Jokkmokk har de äldsta förstagångspapporna, 34,25 respektive 34,16 år. Därnäst kommer Danderyd med 34,7 år. Förstagångsmammor som är över 31 i genomsnitt återfinns i Lidingö 31,35 år, Danderyd 31,3 och Vaxholm 31,1. Yngst är man i Dorotea 23,2, Högsbyn 23,83 och Haparanda 24,41. Yngsta papporna finner man i Vilhelmina 26,18, Ödeshög 26,8 och Vårgårda 27,47 år. Förändringarna från 1978 visar att yngsta åldern har ökat med två år för både kvinnor och män. Och högsta åldern har ökat med tre år för kvinnor och män. Lidingös kvinnor var i genomsnitt 28,14 år för 25 år sedan. Vi förväntas leva allt längre. De pojkar som föddes förväntas leva till drygt 77 års ålder vilket är 4,67 år längre jämfört med de pojkar som föddes Flickornas medellivslängd antas bli 81,94 år, en ökning med 3,43 år jämfört med de 2 år äldre flickorna. Gapet mellan kvinnors och mäns livslängd minskar således. Återstående medellivslängd vid födseln Män Kvinnor Källa: SCB Institutet för Privatekonomi 13 (74)

14 Antal Det är ungefär lika många som gifter sig idag som för 25 år sedan, i genomsnitt ca 37 par per år. Men över tiden har det svängt; antalet har varierat från ca 31 6 par som lägst (1998) till drygt 44 2 par som mest (1988). Ett stort undantag är dock 1989 då närmare 19 par gifte sig! Anledningen till detta var att änkepensionen togs bort 199. Genom att då vara gift kunde många få den trygghet som övergångsreglerna i änkepensionen ger. Antalet skilsmässor är också ganska konstant, i genomsnitt närmare 2 5 par per år. Trots att antalet ingångna äktenskap var så stort 1989 blev det inte någon markant uppgång av antalet skilsmässor under åren därefter. Endast under två år i mitten av 199-talet var antalet skilsmässor högre än 22. Giftermål och skilsmässor Källa: SCB Giftermål Skilsmässor Äktenskap slutar allt tidigare i skilsmässa. Av dem som gifte sig 1955 har 23,6 procent av äktenskapen upplösts efter 45 år. Av dem som gifte sig 198 har 33,6 procent upplösts efter 2 år. Fast av kullen som gifte sig 1995 var andelen skilsmässor mindre efter fem år än bland dem som gifte sig 199. Är trenden bruten? I annat fall så kommer det att bli allt vanligare med kortare äktenskap. Andel upplösta äktenskap 4% 35% 3% 25% 2% 15% Källa: SCB 1% 5% % Efter antal år Samtidigt kan man se att takten avtrappas med åren. Ju längre man varit gift, desto troligare är det att äktenskapet håller. Institutet för Privatekonomi 14 (74)

15 Procent 21 bodde 73 procent av alla barn under 17 år tillsammans med båda sina biologiska föräldrar. Mer än en fjärdedel har alltså upplevt en separation mellan föräldrarna. Detta är en ökning jämfört med för år sedan då andelen uppskattades vara 15 procent. 198 bodde knappt 71 procent av 17-åringarna med båda sina föräldrar. 21 hade andelen sjunkit till 63 procent. 17-åringar som lever med båda sina föräldrar respektive har separerade föräldrar lever med båda föräldrarna separerade föräldrar Källa: SCB Det är framför allt kvinnorna som satsar på högskolestudier. Av de 72 studenter som påbörjade sina studier 2-21 var 59 procent kvinnor. Motsvarande andel var 61 procent. En viss utjämning mellan kvinnor och män har således skett. Andel kvinnor bland nybörjare och examinerade vid högskolor och universitet / / / / /99 2/21 Källa: SCB Nybörjare Examinerade Totalt sett har antalet nybörjare som väljer akademiska studier ökat med ca 44 procent. Kvinnorna har ökat med 38 procent under 25-årsperioden. Samma tendens uppvisar utvecklingen av antalet examinerade. Fler kvinnor än män tar ut examen. Störst skillnad under denna period var Av de ca 32 Institutet för Privatekonomi 15 (74)

16 Procent examinerade var då 65 procent kvinnor. Läsåret 2-21 var motsvarande andel 61 procent. År 1978 uppgick totalbeloppet, dvs studiebidrag + studielån, till 1,4 basbelopp per år. Två höjningar genomfördes därefter, nämligen 1 juli 1982 till 1,42 procent och 1 januari 1984 till 1,45 procent. Bidragsbeloppet var under hela perioden fram t o m 1989 fastställt till 1 89 kronor per termin. Detta innebar att bidragsdelen som 1978 utgjorde 12,3 procent av totalbeloppet år 1988 var nere i så liten andel som 5,8 procent. Studenterna fick se sin bidragsdel minska realt för varje år. I gengäld gäller en förmånlig ränta, det s k regleringstalet som uppgår till 4,2 procent (vissa år 3,2 procent) men aldrig överstiger inflationen. Samhällets subvention, i form av den låga räntan, kommer studenterna till del särskilt under återbetalningstiden. I fast penningvärde behöver ingen betala tillbaka mer än man lånat. Hög inflation innebär att man betalar tillbaka mindre än man lånat i fast penningvärde. Skulden ska i princip vara slutbetald under det år låntagaren fyller 5 år. I januari 1989 infördes ett nytt system med kraftig höjning av såväl totalbeloppet som bidragsdelen. Samhällets subvention lyftes då fram till studietiden istället för under återbetalningstiden. Totalbeloppet fastställdes till 1,755 basbelopp. Av detta var 27,8 procent bidrag som inte behövde betalas tillbaka. Samtidigt slopades möjligheten till barntillägg som fanns i det tidigare systemet. Räntan gjordes mer marknadsmässig och baserades på ett treårsgenomsnitt av statens upplåningsränta. Hänsyn togs till skatteeffekten. Återbetalningen fastställdes till 4 procent av den senaste taxerade inkomsten. Skuld som återstår vid ingången av det år personen fyller 65 år avskrivs. Höstterminen 21 var det så dags att förnya systemet igen. Totalbeloppet blev dock oförändrat men bidragsdelen höjdes till 34,4 procent av totalbeloppet. 138 procent av studiebidraget ger pensionsrätt. Återbetalningen förändrades så att den ska ske med en annuitetsmodell på i princip antalet år som återstår till 5-årsdagen. Inga förändringar gjordes vad gäller räntan i systemet men nya trygghetsregler gäller. Studiemedel Studiemedel som andel av basbeloppet Bidragets andel av basbeloppet Källa: Institutet för Privatekonomi Institutet för Privatekonomi 16 (74)

17 Procent I början av 8-talet ökade antalet offentligt anställda till drygt 4 procent av samtliga anställda på arbetsmarknaden. I samband med krisåren i början av 199-talet (främst 1993) ökade arbetslösheten och antalet anställda minskade i både privat och offentlig sektor. Den offentliga sektorn minskade med drygt 8 procent och den privata med ca 13 procent mellan åren 1988 och Dock var den totala andelen offentligt anställda i stort sett oförändrad. Först 1998 ser vi att en förskjutning skett där antalet och andelen offentligt anställda minskat och andelen privatanställda ökat. Jämfört med 21 har den offentliga sektorn på nytt ökat sin andel något fram till 22. Andel offentligt anställda Källa: SCB och Institutet för Privatekonomi Antal anställda i offentlig respektive privat tjänst tal År Offentligt Enskilt Samtliga Statistiken förändrades Därför är serien inte helt jämförbar från Fr o m 21 redovisas anställda inom affärsverk och kyrka som privat anställda (tidigare offentligt). Källa: SCB, AKU och Institutet för Privatekonomi Har vi fått högre löner eller har inflationen urholkat deras värde? Vi har tittat på statistik över timlön för gruv- och tillverkningsindustrin. Fram till 199 ökade lönerna med drygt 8 procent per år i genomsnitt. Rensat för inflation blir genomsnittet bara,2 procent. Under fem av åren var reallöneökningen negativ. Även efter 199 har några år inneburit minskad reallön. Men nominellt är genomsnittet för åren 1991 till 22 4,1 procent och realt 1,7 procent. Det är en tydligt förändrad situation, nu när inflationen är lägre. För denna grupp har lönerna efter inflation stigit med,9 procent per år om man räknar ut ett genomsnitt på alla 25 åren. Institutet för Privatekonomi 17 (74)

18 1-tal Procent Löneökningstakten i gruv- och tillverkningsindustrin Nominell Real Källa: Ecowin 5 Sysselsatta Källa: SCB Totalt Män Kvinnor Andelen sysselsatta ökade stadigt under 7- och 8-talen. Under samma period minskade skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män. Under första halvan av 9-talet sjönk antalet sysselsatta till samma nivå som under 7-talets mitt gick sysselsättningen i vågor. Först under andra halvan av 1997 bröts den nedåtgående, svajande trenden. Vi ser en uppgång i antalet sysselsatta. Det senaste året ligger sysselsättningen i princip stilla. Sysselsättningsintensitet i olika åldersgrupper 1,% 8,% 6,% 4,% 2,%,% Källa: SCB år år år Institutet för Privatekonomi 18 (74)

19 Antal I åldersgruppen år finns den högsta sysselsättningsintensiteten. Den minskade i början på 9-talet men höll sig över 8 procent. Det är åldersgruppen år som drabbas mest när konjunkturen sviker. Denna åldersgrupp hade samma sysselsättningsintensitet som åldersgruppen år i slutet på 7-talet. Därefter skiljer de sig åt. Sysselsättningen för åringarna förändras inte så mycket över tiden. Den minskade i början på 9-talet precis som för övriga grupper. Arbetslösa Källa: SCB Arbetslösheten varierade under 7- och 8-talen för att sedan stiga kraftigt i början på 9-talet. Som mest var 8,2 procent av den arbetsföra befolkningen arbetslös I februari 23 var arbetslösheten 4,5 procent. Institutet för Privatekonomi 19 (74)

20 Skatter 1978 När vi deklarerar 1978 fyller vi i en allmän deklaration för hand. En kvarskatt betalas genom löneavdrag under våren därpå. Marginalskatterna är höga, över 8 procent. Kapitalinkomster läggs ovanpå arbetsinkomsten, men har man t ex. aktievinster finns en tvåårsregel som innebär att bara 4 procent av vinsten behöver beskattas, efter ett grundavdrag på 1 kronor. Ingångsvärdet på aktier kan beräknas enligt schablon till 5 procent av försäljningspriset. Fastigheter beskattas med en schabloninkomst som beräknas på taxeringsvärdet. Ju högre värde desto högre procent tas upp som inkomst, 3-1 procent. Räntorna dras av från schabloninkomsten och blir tillsammans med ett extra avdrag ett underskottsavdrag från arbetsinkomsten. Skatteminskningen kan därför bli mycket hög om man har hög inkomst. Fastighetsskatten går till kommunen. Det finns en garantibeskattning som slopas Vissa år skickar man en separat deklarationsblankett till annan kommun om man har t ex ett fritidshus där. Betalar man underhåll för icke hemmavarande barn kan man göra avdrag i deklarationen på upp till 3 kronor per år. Man kan också göra avdrag för kapital-, sjuk- och olycksfallsförsäkringar, en möjlighet som slopas Makeavdrag på 1 8 kronor finns när enbart den ena maken förvärvsarbetar. Har man barn under 16 år betalar man skatt efter särskild kolumn i skattetabellen. 198 En marginalskattespärr införs En skattereduktion för aktieutdelning införs men tas bort Reformerad inkomstbeskattning. Den statliga skatten består av två delar, grundbelopp och tilläggsbelopp. Begreppet brytpunkt införs. Ett schablonavdrag införs under inkomst av tjänst och en skattereduktion för fackföreningsavgift Förvärvsavdraget slopas. En särskild skattereduktion införs på max 6 kronor. Statlig fastighetsskatt införs med,5 procent på 1/3 av taxeringsvärdet Förtryckt förenklad självdeklaration införs för vissa skattebetalare. Kontrolluppgifter ska lämnas på intäktsräntor och aktieinnehav. Fastighetsskatten höjs till 1, procent på 1/3 av taxeringsvärdet Marginalskattespärren slopas och en särskild begränsningsregel införs. Institutet för Privatekonomi 2 (74)

21 Den kommunala garantibeskattningen på fastigheter slopas. Statliga fastighetsskatten höjs till 1,4 procent av 1/3 av taxeringsvärdet Man begränsar underskottsavdragens effekt Ett tillfälligt tvångssparande på 3 procent av slutlig skatt införs från september. Beloppet ska återbetalas 3 april En statlig skatt på 1 kronor infördes för alla. 199 Första steget i skattereformen genomförs. Schablonintäkt på fastighet blir enhetlig med 1,5 procent oavsett taxeringsvärde. Avdragsrätt för pensionsförsäkringar begränsas till 75 procent av premien. Årets tvångssparande ska betalas tillbaka senast 3 april Skattereformen innebär att tre inkomstslag införs, tjänst, kapital och näringsverksamhet. Skatteskalan för inkomst av tjänst blir helt ny med sänkt statlig skatt och därigenom marginalskatt. Statliga skatten blir 2 procent över brytpunkten. En grundavdragstrappa minskar medelinkomsttagarnas skattebörda. Skatteskalan inflationsskyddas. Avdrag på 1 8 kronor för ensamstående med barn och familj med hemmamake slopas. Skatten på kapital blir platt, 3 procent, oberoende av arbetsinkomstens nivå. Inga grundavdrag eller tvåårsregler finns kvar. Källskatt börjar tas ut på räntor och utdelningar. Ränteavdrag inom inkomstslaget kapital ger en skattelindring på 3 procent. Schablonintäkt på fastighet tas bort. Fastighetsskatten höjs till 1,2 procent på hela taxeringsvärdet. För nybyggda hus införs lindring av skatten Skatt på aktieförsäljning sänks till 25 procent och 1994 till 12,5 procent Sjukförsäkringsavgift på,95 procent införs, men med ett tak. Fastighetsskatten höjs till 1,5 procent. Utdelning på aktier blir skattefria. På underskott av kapital större än 1 kronor blir skattelindringen 21 procent Grundavdraget sänks och slopas vid beräkning av statlig skatt. Egenavgift för arbetslöshetsförsäkring på 1 procent införs. Schablonavdrag under inkomst av tjänst slopas Förtryckt, förenklad självdeklaration införs för alla som inte har näringsverksamhet. Avser 1994 års inkomster. Egenavgiften består 1995 av sjukförsäkringsavgift 2,95 procent och pensionsavgift 1 procent. Grundavdrag vid beräkning av statlig skatt återinförs, men skattesatsen höjs till 25 procent, s k värnskatt. Skatt på aktieutdelning och aktieförsäljning åter 3 procent. Institutet för Privatekonomi 21 (74)

22 1996 Egenavgiften till sjukförsäkringen höjs till 3,95 procent. Grundavdraget sänks något. Fastighetsskatten höjs till 1,7 procent Statlig skatt som alla betalar höjs till 2 kronor. Skiktgränsen för statlig skatt höjs inte. Egenavgiften till sjukförsäkringen höjs till 4,95 procent Egenavgiften slås ihop till en pensionsavgift, som höjs till 6,95 procent. Taxeringsvärdena fryses på 1996 års nivå och skattesatsen sänks till 1,5 procent. Skattekonto införs. Man får själv betala in kvarskatten. Räntan beräknas dag för dag I den statliga beskattningen införs två skiktgränser. Skatten blir 2 procent i första skiktet och 25 procent däröver. En tillfällig skattereduktion på som mest 1 32 kronor införs på inkomster under 245 kronor. Statliga skatten på 2 kronor överförs från och med 1999 till kommunerna. Särskilt grundavdrag slopas för pensionärer födda 1938 och senare. 2 En skattereduktion på 25 procent av pensionsavgiften införs, samtidigt som den höjs till 7 procent. Kyrkoavgift/begravningsavgift redovisas separat på slutskattebeskeden. 21 Pensionsavgiften, skattereduktion med 5 procent. Frysningen av taxeringsvärdena upphör. Skattesatsen ändras först till 1,2 procent, senare till 1 procent för hela året. En begränsningsregel för fastighetsskatt införs. 22 Pensionsavgiften, skattereduktion med 75 procent. Pensionärerna får också särskild skattereduktion på maximalt 1 32 kronor. Skattereduktion för fackföreningsavgift och a-kasseavgift införs. Deklaration kan göras via Internet. 23 Grundavdragen höjs i den gröna skatteväxlingen och särskilda skattereduktionen bakas in i grundavdraget. Särskilda grundavdraget slopas helt för pensionärer. Den kommunala utdebiteringen visar en uppåtgående trend. Vissa smärre sänkningar har förekommit under perioden men jämfört med 1978 är den genomsnittliga utdebiteringen idag 3,65 kronor högre. Nedanstående diagram visar den genomsnittliga kommunalskatten inklusive begravnings- och kyrkoavgift. Institutet för Privatekonomi 22 (74)

23 Kronor Genomsnittlig kommunal utdebitering Källa: SCB Skatterna på tjänsteinkomster var kraftigt progressiva under 7- och 8-talen. Ju högre inkomst desto högre skatt. På den sist intjänade tusenlappen blev skatteuttaget mycket högt, dvs marginalskatten 1978 var hög. Räknat på genomsnittlig kommunalskatt i landet 1978 var högsta marginalskatt hela 86,7 procent. Man fick alltså behålla 133 kronor av en löneförhöjning på 1 kronor. Eftersom låneräntorna fick dras av med samma skatteeffekt betalade man på motsvarande sätt bara 133 kronor av en ränta på 1 kronor. Om inflationen var 7,6 procent och låneräntan runt 11 procent fick man egentligen betalt för att låna. Detta ledde till snedvridning i ekonomin och omfördelning av tillgångar från sparare till låntagare. Redan innan kreditmarknaden avreglerades var skattereglerna tvungna att ändras. Politikerna ville minska marginalskatterna infördes en spärr. Marginalskatten skulle kunna vara högst 85 procent. Därefter sänktes den successivt. I skattereformen beslutades att de flesta bara skulle betala 3 procents skatt och de 15 procenten med de högsta lönerna skulle ha högst 5 procents marginalskatt. 3 procent skulle motsvaras av kommunalskatten, vilken redan då låg över 31 kronor. Men med hänsyn tagen till grundavdraget blev skatteuttaget lägre. 2 procents statlig skatt skulle tas ut på högre inkomster. Samtidigt beslutades att den gränsen skulle räknas upp med inflationen plus två procentenheter så att inte alltfler skulle komma att betala statlig skatt. Under några år i mitten av 9-talet begränsades uppräkningen. Marginalskatten sjönk till 51 procent, men efter krisen i början av 9-talet infördes den statliga värnskatten på 5 procent. Därmed steg högsta marginalskatt till ca 56,5 procent. Kommunalskatten har legat ganska stilla under senare år, men 23 har den genomsnittliga kommunalskatten inklusive kyrkoavgift stigit till 32,36 procent vilket ger en högsta marginalskatt på 57,4 procent. Trots denna stegring är marginalskatterna betydligt lägre än för 25 år sedan. När numera även alla pensionärer ska betala skatt kommer framtida kommunal- och landstingsskattehöjningar att inverka negativt på samtliga svenska hushålls köpkraft. Institutet för Privatekonomi 23 (74)

24 Procent Procent Högsta marginalskatt, vid genomsnittlig kommunalskatt Källa: SCB och Institutet för Privatekonomi Momsen är statens enskilt största inkomstkälla och svarar för närmare 3 procent av statens inkomster. Allt fler varor har momsbelagts under perioden och uppfinningsrikedomen är stor när det gäller att hitta nya områden att beskatta. Ett exempel är när man 199 t o m införde moms på punktskatterna. Mervärdesskatt Påslag på priset före skatt Källa: SCB Under perioden har momsen sett ut så här: ,63 procent. 8/9-8 23,46 procent. 16/ ,51 procent. 1/ ,46 procent. 1/1-9 I samband med skattereformen breddas momsbasen, vilket innebär att vissa varor och tjänster som tidigare var momsbefriade nu blir momspliktiga. Moms införs på vatten, avlopp och sophämtning. Samtidigt höjs skattesatsen för servering och rumsuthyrning till 23,46 procent. 1/3-9 Moms införs på energi såsom bensin, eldningsolja och el samt personalluncher. 1/7-9 Momsen höjs till 25 procent. Institutet för Privatekonomi 24 (74)

25 1/1-91 Ytterligare breddning av momsbasen. Moms införs t ex på samtliga tjänster inom fastighetsförvaltning och fastighetsskötsel. Vidare införs moms på inrikes resor, telefonabonnemang och samtalsmarkeringar, juridiska och ekonomiska tjänster, bilbesiktning, hårvård samt på veterinärbesök m m. Undantagna är fortfarande bl a sjukvård, tandvård och social omsorg, läkemedel på recept, utbildning, offentliga tjänster, lotterier, spel, tv-licens, samt finansiella tjänster och försäkringstjänster. 1/1-92 Skattesatsen sänks till 18 procent, på livsmedel, persontransporter samt hotell- och restaurangtjänster inkluderande upplåtelse av campingplatser, transport i skidliftar 1/1-93 Skattesatsen höjs till 21 procent på livsmedel, persontransporter samt hotell- och restaurangtjänster. (Tidigare 18 procent) 1/7-93 Skattesatsen sänks till 12 procent på hotellverksamhet och personbefordran inklusive transport i skidliftar. 1/3-94 Moms införs på brevbefordran varvid frimärken åläggs 12 procents moms. 1/1-95 Momsen höjs på brevbefordran och serveringstjänster till 25 procent. 1/1-96 Momsen sänks på mat till 12 procent och på allmänna nyhetstidningar med 6 procent. 1/7-96 Moms införs på biobiljetter, 6 procent. 1/1-97 Moms införs på utbildning i privat regi, t ex körskolor, samt tjänster inom idrottsverksamhet med 25 respektive 6 procent. Viss kulturverksamhet såsom konserter, cirkus, teater, balett och motsvarande åläggs också 6 procents moms. 1/7-99 Taxfree-försäljningen på EU-interna resor upphör. 15/4- Moms införs på trafik på bro eller tunnel till annat land med 25 procent. 1/1-2 Skattesatsen för böcker och tidskrifter sänks till 6 procent. Institutet för Privatekonomi 25 (74)

26 Procent kronor Vår konsumtion Den totala privata konsumtionen har ökat från drygt 273 miljarder kronor 198 till drygt 1 96 miljarder 22. En kurva med stadig ökning hela tiden. Dock med avbrott i ökningstakten i början på 9-talet. Den rådande konjunkturen satte naturligtvis spår även i den privata konsumtionen. I fast penningvärde har den totala konsumtionen ökat med 68 procent. Total privat konsumtion Källa: SCB gick ca 2 procent av hushållens konsumtion till boende. Den andelen har idag vuxit till knappt 3 procent. Under i princip hela 9-talet var andelen 3 procent eller t o m något högre. Under hela 197-talet tog maten en större andel av vår konsumtion än boendet, procent. 198 skedde en växling och sedan dess har boendet varit hushållens största utgift. 17 procent av vår konsumtion läggs idag på livsmedel. Andelen som läggs på kläder och skor har minskat något sedan Resor med egna fordon har ökat något. Privat konsumtion , 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Livsmedel Kläder, skor Bostad, bränsle, el Resor egna fordon Källa: SCB och Institutet för Privatekonomi Institutet för Privatekonomi 26 (74)

27 Kronor Procent Klädkonsumtionen har ökat från drygt 2 miljarder kronor 198 till drygt 62 miljarder 22. Andelen av konsumtionen har minskat från drygt 7 procent till knappt 6 procent. Tittar vi istället på konsumtion av telefoni så har den ökat från ca 3,8 miljarder till drygt 32,5 miljarder från 198 till 22. Det är en ökning med mer än 8 procent. Andelen av konsumtionen som läggs på telefoni har ökat från ca 1,4 procent till närmare 3 procent. Det är alltså hälften av vad vi lägger på kläder och skor idag. Kläder och telefon i procent av total privat konsumtion 8,% 6,% 4,% 2,%,% Kläder Källa: SCB och Institutet för Privatekonomi Telefon 1978 kostade en BigMac ca 9,75 kronor, vilket motsvarar 32,37 kronor i dagens penningvärde. Det innebär att en BigMac, som idag kostar 3 kronor, är något billigare än (Konsumentprisindex, KPI, 1978=469, 23=1 578 (9,75 x 1 578)/469 = 32,37 kronor). Priset på en BigMac Källa: McDonalds Löpande penningvärde Fast penningvärde Så här har KPI förändrats sedan Institutet för Privatekonomi 27 (74)

28 Här kan man se hur penningvärdet förändrats. Från 1991 har inflationen varit mycket lägre än under 8-talet. Det syns genom att kurvan blivit mer flack. 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5, Hur mycket var 1 kr år X värda i januari 23?, Källa: Institutet för Privatekonomi 197-talet: För 25 år sedan var konsumenterna kritiska till de stigande matpriserna. Skärholmsdamerna hade agerat några år tidigare. Vi hade prisstopp på en mängd produkter. En del varor var subventionerade, t ex mjölken, fläsket och vispgrädden. Reklamkostnaderna kritiserades också och det fanns de som förespråkade att man skulle begränsa antalet märken av samma produkt i affärerna, t ex antalet olika tandkrämer eller tvättmedel började KF med Blåvitt. Kvinnorna började allt mer förvärvsarbete och storhushållsmarknaden växte. Konsumenterna ställde stora krav på en ökad smaklighet i den snabbmat som började lanseras. Vi bakade ofta vårt matbröd, inte minst av ekonomiska skäl. Vi handlade mycket djupfryst och 1976 åt vi 23 kg djupfryst mat per person och år. Konsumtionen av glass och pommes frites ökade stort. Hemglassbilen hade sitt stora uppsving. Man skulle äta lätt och grovt. Det fanns t o m kostfibrer i choklad skulle vi äta 6 8 skivor bröd om dagen enligt Socialstyrelsens norm. Meny på 197-talet: Fylld avokado, pepparbiff och glace au four. Populärt var också linssoppa och ett glas rött vin. På 198-talet fördes den stora kvalitetsdebatten. Det pratades om ekologi, etik och moral liksom om hygien och näringsriktig mat. Det storskaliga ogillades och man lagade mer själv. Oron fanns för att maten kunde vara farlig. T ex innehöll plastfolien mjukgörare som ansågs skadlig, listeria spreds i osten och köttfärsen innehöll bakterier. Alternativ mat var modeord. Man ville få kött från frigående höns och grisar och köpa gårdskött. Krav ställdes på bättre råvaror och industrin kom lite i kläm. Nytt var exotiska frukter som mango och papaya och matprogrammen i tv blev populära. Man gjorde pajer och hemlagad pasta, odlade groddar och syrade vitkål. Tjälknöl var en favorit liksom den färska kycklingen. Kryddstarkare mat blev vanligare. I slutet av 198-talet och början av 199-talet kom det stora utbudet av pasta. Institutet för Privatekonomi 28 (74)

29 Glassmaskinen, den elektriska korkskruven och espressobryggaren blev populära. Ny var också osthyveln som man kunde riva ost med. Mikrovågsugnen kom stort med alla dess tillbehör. Meny på 198-talet: Gurksoppa med petit choux, randig fiskfärs med örtagårdssås samt vingelé som dessert. 199-talet var det decennium då det hände mest på matfronten. Färska kryddor i stället för torkade, olika pastasorter i mängder, kebab, fast food, texmex, wok. Vi fick en mängd nya råvaror och tillagningssätt. Detta var inget storstadsfenomen utan trenden var i stort sett densamma över hela landet. Dessutom fanns redan då många singelhushåll. På 9-talet kom medelhavsmaten och även asiatisk mat. Man köpte den färdiglagade djupfrysta maten, t ex fiskgratänger och fiskpinnar som nu kommit i lite bättre kvalitet samt pizza. Vid lågkonjunkturer har försäljningen av den färdiglagade maten tidigare minskat, men så skedde inte i början av 9-talet. Enportionsförpackningar kom allt mer. Den gamla svenska husmanskosten minskade. Möjligen åt man den på helgerna eller när man hade utländska gäster eller besök av den äldre generationen. Italiensk mat blev i stället vår husmanskost. Lammkött kom också på våra matbord, den wokade maten blev populär och därigenom började det strimlade köttet att säljas. Ett flertal olika sorters ris trängdes nu på butikshyllorna. 9-talet var den stora explosionen för mejeriprodukter samtidigt som konsumtionen av läsk och vatten ökade stort. Matoljor av alla de slag fanns plötsligt också i butiken medan den gamla Felix kronolja plötsligt försvann. Kaffesorterna och caféerna ökade stort. Meny på 199-talet: Varm sallad med kräftstjärtar och honungssås som förrätt, kycklingfilé fylld med soltorkade tomater, klyftpotatis och pesto som varmrätt samt kladdkaka till kaffet. 2-talet: I början av 199-talet var det viktigt att laga vardagskvällens måltid på max 3 minuter. Detta var då en magisk gräns. Idag är gränsen minuter. Allt över 15 2 minuter är dömt att misslyckas. Djupfrysta produkter får därför stryka på foten till förmån för kylda varor, eftersom det tar för lång tid att både tina och värma det djupfrysta. T ex är fryst hel kyckling nästan borta idag. Däremot är kylda kycklingdelar populära. Storsäljare är färsk kycklingfilé och laxfilé utan skinn och ben och man väljer hellre kylda köttbullar än frysta. Fryst laxfilé i portionsbitar är dock populärt. Kalkon håller på att komma stort. Soppor är också populära rätter. Vi väljer allt mer vegetarisk mat på bekostnad av kött. Man föredrar convenience-produkter, t ex färdiga köttbullar, sås och pasta. Mixad mat är inne. Man använder sin mixerstav, mixar t ex ihop en soppa så att den går att dricka ur mugg. Olika sportdrycker har blivit populära. Vi har fått mängder med olika smaksättare på flaskor och burkar och flytande buljonger. Det finns ett par hundra varianter av såser och mixer, t ex barbecue, Thai, wokmix, chili con carne-mix. Tv-program och böcker om mat är allt mer eftertraktade. Institutet för Privatekonomi 29 (74)

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-11-22 Prognos för 2006 Löntagarnas och barnfamiljernas år Barnfamiljens ekonomi förbättras till nästa år. Man får mer över när

Läs mer

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1 Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt

Läs mer

Pressmeddelande. Hushållens ekonomi under 40 år. Stockholm 6 september 2011

Pressmeddelande. Hushållens ekonomi under 40 år. Stockholm 6 september 2011 Pressmeddelande Stockholm 6 september 2011 Hushållens ekonomi under 40 år En tvåbarnsfamilj har dubbelt så mycket över idag efter nödvändiga utgifter. Konsumtionen per individ är fördubblad, men matens

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Pressmeddelande 19 mars 2013 Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Garantipensionären har fått den bästa ekonomiska utvecklingen av typhushållen boende i hyreslägenhet, räknat i

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

Bättre ekonomi tack vare sänkta skatter och höjda bidrag

Bättre ekonomi tack vare sänkta skatter och höjda bidrag Pressmeddelande 29 december 2017 Bättre ekonomi tack vare sänkta skatter och höjda bidrag För pensionärer, ensamstående föräldrar och studerande ökar den disponibla inkomsten i fasta priser 2018 främst

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi 2001-09-20 Välkommet stöd till småbarnsfamiljer Förändringarna är som vanligt många för hushållen. Det positiva med denna budgetproposition

Läs mer

Pressmeddelande. Stockholm den 6 december 2006

Pressmeddelande. Stockholm den 6 december 2006 Pressmeddelande Stockholm den 6 december 2006 Så här blir hushållens ekonomi 2007 Bättre för löntagare och sämre för pensionärer Reallöneökningarna väntas fortsätta även under nästa år vilket förbättrar

Läs mer

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR 1971 2011 Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under

Läs mer

Hushållens ekonomi 2015

Hushållens ekonomi 2015 Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015 Aktuell analys 28 december 2015 Hushållens ekonomi 2016 Pensionärer, löntagare och arbetslösa får alla det bättre 2016. Största förbättringen jämfört med januari 2015 får den som är arbetslös. Från att

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

Positiv start på det nya årtusendet

Positiv start på det nya årtusendet Pressmeddelande Från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi Stockholm den 20 september 1999 Kommentar till budgetpropositionen: Positiv start på det nya årtusendet De flesta hushåll kan se fram

Läs mer

Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren

Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren 22-2-21 2(19) I denna skrift frågar vi oss vem som får del av sänkt statlig inkomstskatt. Vi laborerar också med ett tillägg till barnbidraget riktat till ensamstående

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

De flesta hushåll får mer i plånboken 2019, men köpkraften sjunker

De flesta hushåll får mer i plånboken 2019, men köpkraften sjunker Pressmeddelande 18 december 2018 De flesta hushåll får mer i plånboken 2019, men köpkraften sjunker De flesta hushåll får mer i plånboken i januari 2019 jämfört med januari 2018. Högre löner och pensioner,

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år

Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år Pressmeddelande 21 december 2016 Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år De som arbetar får högre reallöner 2017, eftersom lönerna ökar mer än priserna. Pensionerna blir också högre, vilket

Läs mer

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Brigitta Hultblad Tfn: 08-786 54 08 Måns Hector Tfn: 08-786 56 35 PM 2010-10-22 Dnr 2010:1599 TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG Vi skulle vilja ha en uppdatering

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Så blir din ekonomi i januari 2012 Inga ekonomiska förbättringar i sikte för de flesta löntagarhushåll. För andra året i rad väntas en försämrad eller oförändrad

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2004-11-09 Prognos för 2005 Pensionärerna är förlorare Höjt grundavdrag och ytterligare kompensation för egenavgiften ökar hushållens

Läs mer

Plånboksnyheter 2019

Plånboksnyheter 2019 Januari 2019 Plånboksnyheter 2019 Privatekonomi Plånboksnyheter 2019 Lägre statlig inkomstskatt, ett sjätte jobbskatteavdrag och höjt grundavdrag för pensionärer är några skatteförändringar som gäller

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Sänkt pensionärsskatt äts upp av andra skatter

Sänkt pensionärsskatt äts upp av andra skatter Pressmeddelande 19 april 2017 Sänkt pensionärsskatt äts upp av andra skatter Sänkt skatt för pensionärer och långtidssjukskrivna, och höjd skatt för höginkomsttagare är några av de förslag inför 2018 som

Läs mer

Pressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017

Pressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017 Pressmeddelande 20 september 2017 Så påverkas du av regeringens budget Idag presenterade regeringen budgetpropositionen för 2017. Hushållen påverkas bland annat genom lägre skatt vid bostadsförsäljning

Läs mer

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala

Läs mer

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 3. Hushållens utgifter. Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 3. Hushållens utgifter. Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011 HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR 1971 2011 Del 3. Hushållens utgifter Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under 40 år... 3 1. Inledning...

Läs mer

Skattenyheter från Visma Spcs

Skattenyheter från Visma Spcs Av Jan-Erik W Persson och Anders Andersson Innehåll 2 000 kr i lönehöjning 2009 men ändå ingen statlig skatt 1 Prisbasbeloppet ökar med 1 800 kr 1 Skiktgränserna för statlig skatt år 2009 höjs med ca 6,4

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi 2002-09-06 Valet 2002: Guldregn över barnfamiljerna! Institutet för privatekonomi på FöreningsSparbanken har gjort en granskning av

Läs mer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer 2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

Dina pengar och din ekonomi!

Dina pengar och din ekonomi! Dina pengar och din ekonomi! Ylva Yngveson, Hushållens konsumtion per invånare Förändring de senaste 40 åren. Inflationen är borträknad Min pappa säger att min mamma är medvetslös när hon handlar kläder!

Läs mer

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både

Läs mer

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Plånboksnyheter 2017

Plånboksnyheter 2017 Plånboksnyheter 2017 Privatekonomi Januari, 2017 Plånboksnyheter 2017 Begränsad uppräkning av den nedre och övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, slopat tak för uppskovsbelopp vid försäljning av

Läs mer

Familjens ekonomi. Skatter Det finns många olika slags skatter. Huvudsakligen kan man dela in dem i Varuskatter och Inkomstskatter.

Familjens ekonomi. Skatter Det finns många olika slags skatter. Huvudsakligen kan man dela in dem i Varuskatter och Inkomstskatter. Bilaga 3 1. Ur Samhällskunskap A Familjens ekonomi Olika familjer Det finns många olika sorters familjer. Man kan leva i en s k kärnfamilj, med mamma, pappa och barn. Man kan leva som ensamstående. Det

Läs mer

2005:4. Det ekonomiska utfallet inom det allmänna pensionssystemet under de senaste 10 åren ISSN

2005:4. Det ekonomiska utfallet inom det allmänna pensionssystemet under de senaste 10 åren ISSN 2005:4 Det ekonomiska utfallet inom det allmänna pensionssystemet under de senaste 10 åren ISSN 0283-0965 Inledning och sammanfattning Försäkringskassan har i regleringsbrevet för budgetår 2005 fått följande

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Budgetpropositionen för 2016 Privatekonomi

Budgetpropositionen för 2016 Privatekonomi Budgetpropositionen för 2016 Privatekonomi September 2015 Så påverkas hushållens plånböcker av regeringens höstbudget Regeringen presenterade idag höstens budgetproposition. Det är först nu som regeringen

Läs mer

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler

Läs mer

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Pensionsutveckling, statistik & utvärdering Stefan Granbom, 1-454 2423 21-11-11 Effekt av balansering 211 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER 2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper:

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

1,6 miljarder till jämlikhetsreformer

1,6 miljarder till jämlikhetsreformer Vänsterpartiet 2016-09-14 1,6 miljarder till jämlikhetsreformer Gruppen med högst inkomster drar idag ifrån övriga befolkningen. I andra ändan av skalan har många svårt att få vardagen att gå ihop ekonomiskt

Läs mer

Barnafödandets upp- och nedgångar

Barnafödandets upp- och nedgångar 9 Barnafödandets upp- och nedgångar I början av 1700-talet rådde stor oro över folkmängden och befolkningstillväxten. Dödligheten var hög på grund av krig, missväxter och återkommande epidemier. Vid mitten

Läs mer

Tips inför årsskiftet 2011/2012 och bra att känna till 2012

Tips inför årsskiftet 2011/2012 och bra att känna till 2012 Pressmeddelande Stockholm den 16 november 2011 Tips inför årsskiftet 2011/2012 och bra att känna till 2012 Det sker en hel del ekonomiska regelförändringar till nästa år. De flesta individer påverkas på

Läs mer

Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension

Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2018/02415/S1 Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Juni 2018 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Innehåll. Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas beskattning Pensionärernas köpkraft, tre inkomstexempel...

Innehåll. Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas beskattning Pensionärernas köpkraft, tre inkomstexempel... Pensionärerna halkar efter En femtedel i förlorad köpkraft gentemot de yrkesaktiva 2006 2017 Innehåll Pensionärernas köpkraft halkar efter... 3 Pensionärernas beskattning... 6 Pensionärernas köpkraft,

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år

Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2019/02411/S1 Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år Juni 2019 1 1 Sammanfattning Inför budgetpropositionen för 2020 är det angeläget att

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde

Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde Skattefridagen 19 juli 2017 Skattefridagen är den dag på året då den genomsnittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för

Läs mer

PENSIONS- BLUFFEN. Regeringen vilseleder om pensionerna

PENSIONS- BLUFFEN. Regeringen vilseleder om pensionerna PENSIONS- BLUFFEN Regeringen vilseleder om pensionerna Rapporten är skriven av Lars Bergendahl, sakkunnig i pensionsfrågor, tel: 08 701 67 16 och publiceras 2008 09 16 2 3 Regeringens retorik : Göran Hägglund

Läs mer

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1 (10) Studie 2017-03-21 Stefan Granbom Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1938-1945 Denna studie jämför utfallen i det nya och det

Läs mer

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna 2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

I denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på

I denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på I denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på pensionen. Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd beräknas

Läs mer

Efter två år, det vill säga 24 månader, kunde Sara äntligen köpa en begagnad moped för 5 400 kronor. 225 kronor i 24 månader blir ju 5400.

Efter två år, det vill säga 24 månader, kunde Sara äntligen köpa en begagnad moped för 5 400 kronor. 225 kronor i 24 månader blir ju 5400. Detta är det första häftet i delmomentet pengar Det kommer att bli prov på pengar sedan (se planering) Betygsmatrisens relevanta rader: 1-4 Våra pengar 1 Vad är pengar? Gör pengar oss lyckliga? Gör pengar

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19 1 (13) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Avgifter för hemtjänst 2017

Avgifter för hemtjänst 2017 Avgifter för hemtjänst 2017 Vad baseras avgiften på? När vi räknar ut din avgift använder vi begreppen förbehållsbelopp, minimibelopp och avgiftsutrymme. Det kan verka krångligt och vi ska i den här broschyren

Läs mer

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden

Läs mer

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-04-26 Dnr 2010:0752 FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 En analys av fördelningseffekterna av de förslag som enligt Socialdemokraterna kommer att presensteras

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

PM Dok.bet. PID

PM Dok.bet. PID 1 (14) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Ann-Sofie Kraft Nilsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

HUSHÅLLEN UNDER 35 ÅR 1971-2006

HUSHÅLLEN UNDER 35 ÅR 1971-2006 HUSHÅLLEN UNDER 35 ÅR 1971-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 4 Vardagslivet 1971... 4 Demografi... 7 Befolkning... 7 Vi lever allt längre... 7 Vi är nästan en miljon fler... 7 Familjebildning... 7 Vi

Läs mer

Skatt före och från och med 66-årsåret. 1 Kort sammanfattning med typexempel

Skatt före och från och med 66-årsåret. 1 Kort sammanfattning med typexempel 1 (15) PM 2016-12-19 Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Ann-Sofie Kraft Nilsson Skatt före och från och med 66-årsåret Det är bra att ha rätt kunskap om de ekonomiska konsekvenserna när man

Läs mer

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 1 Ekonomiska resurser för

Läs mer

Så här fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift år 2014

Så här fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift år 2014 Så här fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift år 2014 För att kunna räkna ut din avgift för 2014 behövs aktuella uppgifter om dina inkomster och boendekostnader. Vi ber dig därför

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Hur stora är dina inkomster?

Hur stora är dina inkomster? Hur stora är dina inkomster? Börja med att ställa samman inkomsterna per månad. Använd nettoinkomst, dvs lön efter skatt och andra eventuella avdrag. Kr per månad Vidare till sparande Inkomst, din egen

Läs mer

Ytterligare skattesänkning för pensionärer

Ytterligare skattesänkning för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ytterligare skattesänkning för pensionärer Maj 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...4

Läs mer

Unga vuxna. som bor hemma

Unga vuxna. som bor hemma Unga vuxna som bor hemma Sammanfattning 36 procent av de unga betalar ingenting hemma. Medan 37 procent betalar upp till 2 000 kronor i månaden. Drygt hälften av föräldrarna anser att de ska betala för

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

2013-10-04 Dnr 2013:1474

2013-10-04 Dnr 2013:1474 2013-10-04 Dnr 2013:1474 I rapporten redovisas en fördelningsanalys av regeringens budgetproposition för 2014. Förslagen analyseras i förhållande till gällande regler. I denna promemoria redovisas direkta

Läs mer

Konjunkturrådets rapport 2018

Konjunkturrådets rapport 2018 Konjunkturrådets rapport 2018 Finansminister Magdalena Andersson 17 januari 2018 Finansdepartementet 1 Bra och viktig rapport Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv,

Läs mer

Analys - Så påverkar politiken hushållens plånböcker

Analys - Så påverkar politiken hushållens plånböcker Analys - Så påverkar politiken hushållens plånböcker Över hälften av svenskarna uppger att frågor som påverkar den privata ekonomin är ganska eller mycket viktiga när man väljer vilket politiskt parti

Läs mer

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 Boverket Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Boverket april 2006 Titel:

Läs mer

Avgifter för särskilt boende

Avgifter för särskilt boende Avgifter för särskilt boende 2017 Vad baseras avgiften på? När vi räknar ut din avgift använder vi begreppen förbehållsbelopp, minimibelopp och avgiftsutrymme. Det kan verka krångligt och vi ska i den

Läs mer

Avgifter för Hemtjänst 2011

Avgifter för Hemtjänst 2011 Avgifter för Hemtjänst 2011 Vad baseras avgiften på? Hemtjänstinsatserna i Härnösand: hemtjänst insatser i form av: - matdistribution - trygghetslarm Dessa insatser har en avgift enligt en särskild taxa,

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19 1 (12) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

REMISSVAR (Fi2018/02415/S1)

REMISSVAR (Fi2018/02415/S1) 218-8-31 Rnr 53.18 Finansdepartementet 13 33 Stockholm REMISSVAR (Fi218/2415/S1) Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Förslagen i sammandrag Promemorian

Läs mer

Statistiska centralbyrån 201

Statistiska centralbyrån 201 )DPLOMHHNRQRPLXUROLNDSHUVSHNWLY Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas förvärvsinkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt

Läs mer

Sysselsättningens och arbetskraftsdeltagandets utveckling i Europa. Development of employment and labour force participation in Europe

Sysselsättningens och arbetskraftsdeltagandets utveckling i Europa. Development of employment and labour force participation in Europe AM 110 SM 1303 Sysselsättningens och arbetskraftsdeltagandets utveckling i Europa Development of employment and labour force participation in Europe I korta drag Temarapporten för andra kvartalet 2013

Läs mer

Avgifter för. Särskiltboende

Avgifter för. Särskiltboende Avgifter för Särskiltboende 2015 Vad baseras avgiften på? När vi räknar ut din avgift använder vi begreppen förbehållsbelopp, minimibelopp och avgiftsutrymme. Det kan verka krångligt och vi ska i den här

Läs mer

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga.

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga. Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 Förord Vid årsskiftet sänktes pensionerna för tredje gången de senaste fem åren, som följd av att bromen i pensionssystemet återigen slagit till.

Läs mer