Struktur & innehållsförteckning

Transkript

1 TORSBY KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006 Årsredovisning 2006

2 Introduktion och översikt Introduktion och översikt Block 1 3 Ordförande har ordet Struktur & innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Block 4 16 God ekonomisk hushållning Block 1 4 Kommun betyder gemensam 17 Uppföljning av finansiella mål 18 Kommunens personal 21 Ekonomisk översikt Block 4 25 Fem år i sammandrag 26 Framtida utveckling för kommunkoncernen Förvaltningsberättelse Block 2 Sammanställd redovisning Block 5 5 Befolkning 27 Resultaträkning koncernen 6 Torsby kommuns politiska organisation 28 Balansräkning koncernen 8 Bolagskoncernen 29 Resultaträkning kommunen Block 2 9 Väsentliga händelser under året 9 Verksamhet på entreprenad 30 Balansräkning kommunen 31 Kassaflödesanalys koncernen 32 Kassaflödesanalys kommunen Block 5 33 Redovisningsprinciper 34 Begreppsförklaringar 35 Noter Förvaltningsberättelse, resultatanalys Block 3 Nämnders och styrelsens verksamhet Block 6 10 Resultatanalys Resultaträkning koncernen 36 Kommunstyrelsens deltagare 11 Omvärldsanalys 38 Kommunstyrelsen 12 Sammanställd driftredovisning 49 Skogsförvaltningen Block 3 12 Investeringsredovisning 13 Kommentarer till nämndernas resultat 50 Fritidsnämnden 52 Kulturnämnden Block 6 54 Barn- och utbildningsnämnden 56 Omsorgsnämnden 59 Miljö- och byggnämnden 62 Räddningsnämnden grafisk form: Hatech Digital grafisk produktion tel: e-post: info@hatech.se www: tryck: Munkreklam AB 65 Överfömyndarnämnden 66 Revisionsberättelsen 2 TORSBY KOMMUN ÅRSREDOVISNING

3 Introduktion och översikt Ordförande har ordet ORDFÖRANDE HAR ORDET Det går bra för Torsby kommun. Vi kan nu för femte året skriva ett positivt resultat i kommunens ekonomi. 12,1 mkr är 1,6 mkr bättre än Samtidigt som ekonomin går bra så händer det mycket i kommunen vilket är mycket glädjande och stimulerande. Ett år går så fort men mycket har vi hunnit med. I juni kunde äntligen skidtunneln invigas. Den har lockat drygt åkare från när och fjärran och ännu fler har besökt skidtunneln på sin väg genom Torsby. Den 26 augusti var det dags för nästa stora invigning. Allaktivitetshallen i Sysslebäck som byggts ihop med den gamla simhallen är ett välkommet tillskott i kommunens norra del vilket kan ses i de ökade besökssiffrorna på Sysslebäcksbadet. Det byggs även inom privata sektorn. Nybyggnation av både fritidshus och villor pågår. Fritidshusen byggs framför allt i Branäs men även på andra platser i kommunen. Byggnationsplaner finns även för det område i Torsby som benämns Sjöplatån. Här pågår planläggning för både villor och hyresrätter. Planläggning pågår även för den så kallade Mejeritomten i Torsby. Under 2006 utlystes en arkitekttävling. Det vinnande förslaget utgör en grund att stå på inför kommande planering som påbörjats under Torsby kommun minskar alltjämt i befolkning även om minskningen 2006 stannade på 14 personer. Minskat befolkningstal innebär även minskade skatte- och bidragsintäkter. För att kunna möta dessa utmaningar måste vi både gasa och bromsa. Bromsen krävs i den löpande driften där anpassningar ständigt måste göras utefter nya förutsättningar. Och gasa måste vi göra genom offensiva framtidssatsningar som exempelvis nybyggnationer. Utmaningen ligger i att bedriva bra verksamheter under de förutsättningar som ges. Vi skall även fortsättningsvis bedriva bra verksamheter, kunna investera i vår gemensamma framtid och skapa utrymmen som medger att vi på lång sikt kan amortera på våra skulder. Arbetet med fullmäktiges mål- och visionsdokument från 2005 där huvudmålet är en yngre befolkning år 2012 har fortsatt under Hur huvudmålet och innehållet i övrigt i dokumentet skall kunna uppfyllas kommer vi att fortsätta arbeta med under Slutligen vill jag rikta ett stort tack till personalen för ert arbete under Vi vet att ni gör ert yttersta varje dag för att bedriva en bra och mycket uppskattad verksamhet.. Håkan Laack Ordförande i kommunstyrelsen Block 1 3 TORSBY KOMMUN ÅRSREDOVISNING

4 Introduktion och översikt Kommun betyder gemensam Block 1 Kommun betyder gemensam Ordet kommun kommer från det latinska ordet "communis" som betyder gemensam. Kommunen är ett geografiskt område. Alla som bor inom området tillhör kommunen. Det finns tre olika slags kommuner. Den borgerliga kommunen är det vi vanligtvis menar när vi talar om kommunen, till exempel Torsby kommun. Det finns också kyrkliga kommuner. Församlingen vi tillhör är en sådan. Landstingskommunen är det landsting vi tillhör, till exempel Landstinget i Värmland. GEOGRAFI Torsby kommun ligger i norra Värmland. Ytan är hela km 2 stor. Från norr till söder är det cirka 15 mil. Centralorten Torsby ligger i södra delen av kommunen. Kommunen gränsar i öster till Dalarnas län (Malungs kommun), i sydost till Hagfors, i söder till Sunne och i sydväst till Arvika. I väster och norr gränsar kommunen till Norge (Trysil, Åsnes, Grue och Kongsvinger och Våler kommuner). Total landyta: km 2. Antal invånare per km 2 : 3,2. HISTORIK Torsby nuvarande kommun bildades 1974 genom en sammanslagning av tre kommuner; Finnskoga-Dalby kommun, Torsby kommun och Norra Ny kommun. Men innan kommungeografin fick sitt nuvarande utseende hade flera förändringar skett beträffande de administrativa enheter som kallas kommuner. Den första januari 1952 skedde den största kommunindelningsförändringen i Sverige, då landets cirka kommuner minskade till drygt 800. I vårt område blev det då fem kommuner, nämligen Fryksände, Vitsand, Östmark, Norra Ny och Finnskoga-Dalby. Den 1 januari 1967 blev vi fyra då Fryksände och Vitsand lades samman och den nybildade kommunen fick namnet Torsby. Vid årsskiftet 1970/71 blev den dåvarande kommunblockbildningen färdig och Östmark lades samman med Torsby och slutligen den 1 januari 1974 blev de ursprungliga kommunerna i övre Fryksdalen och övre Klarälven en kommun TORSBY. Jord- och skogsbruk har tidigare i hög grad dominerat näringslivet i dessa bygder. På 1950-talet var ungefär 60 % av de yrkesverksamma sysselsatta inom jord- och skogsbruk. Genom mekanisering inom skogsbruket har antalet arbetstillfällen minskat. Detta får också till följd att befolkningen minskar. Näringslivet i kommunen har under de senaste årtiondena ändrat karaktär. Från att tidigare varit en utpräglad skogsnäringskommun är näringslivet nu betydligt mer differentierat. Fortfarande är dock skogen och förädling av skogsråvaran den kanske viktigaste näringsgrenen i kommunen. Andra industriella verksamheter har dock kommit till, bl.a. inom verkstads- och elektronikindustrin. De naturliga förutsättningarna för turism och friluftsliv har utnyttjats. 4 TORSBY KOMMUN ÅRSREDOVISNING

5 Förvaltningsberättelse Befolkning BEFOLKNING Kommunens invånarantal har på 10 år (från till ) minskat med personer. På en 10-årsperiod har kommunen förlorat netto personer på grund av att det dör fler personer än vad som föds. Kommunen har dessutom förlorat netto 557 personer på att det flyttat ut fler personer än vad som flyttat in. Befolkningsutveckling 31/ /12-06 År (31/12) Folk- Total Födelse- Flytt- Justemängd befolkn. netto nings- ring kommun förändring netto Summa JÄMFÖRELSE MED GRANNKOMMUNER Det är inte bara Torsby kommun i Värmland som minskat i befolkning. Majoriteten av länets 16 kommuner minskade, bara 5 kommuner ökade befolkningstalet. Störst ökning i procent hade Karlstad (+0,93 %). Störst minskning i länet i procent hade Hagfors (-1,63 %). Jämförs Torsby med grannkommunerna minskar Hagfors mest i både i antal och procent räknat. Sunnes befolkning ökade med 5 personer under Sunne har sedan 2002 en större befolkning än Torsby. Befolkningsutveckling i jämförelse År Torsby Sunne Hagfors Diff %-förändr -7,1 % -0,2 % -8,8 % FÖRSAMLINGAR Invånarantalet fördelar sig enligt följande. Här visas också förändringen mellan åren. Under 2006 har tre församlingar ökat sin folkmängd medan övriga församlingar har minskat i invånarantal. BEFOLKNINGSSTRUKTUR Ålder 95-w Procent Torsby kommuns befolkningsstruktur är i många delar annorlunda än rikets. Kommunen har en lägre andel yngre invånare och en betydligt högre andel äldre invånare. ARBETSLÖSHET Torsby kommun har en förhållandevis låg arbetslöshet. Vid utgången av 2006 var 362 personer arbetslösa vilket motsvarar 4,7 %. Sett i en Värmlandsjämförelse är det en låg siffra. I diagrammet nedan kan ses att arbetslöshet vid varje jämförelsetidpunkt var lägre under 2006 jämfört med Arbetslösheten är traditionellt sett låg under sommarmånaderna då många semestervikariat tillsätts. Öppet arbetslösa och i åtgärd veckovis 2004 och 2005 Antal personer Män Kvinnor Överskott jämfört med riket Underskott jämfört med riket Netto Block 2 Församling Förändring Fryksände ,5% Lekvattnet ,5% Vitsand ,5% Östmark ,0% N. Finnskoga ,9% S. Finnskoga ,1% Dalby ,6% Norra Ny/Nyskoga ,6% Totalt 31 dec ,1% Vecka TORSBY KOMMUN ÅRSREDOVISNING

6 Förvaltningsberättelse Torsby kommuns politiska organisation Torsby Utvecklings AB (Tillsammans med näringslivet) Kommunfullmäktige Torsby Förvaltnings AB Överförmyndarnämnden Revision Torsby Flygplats AB Block 2 Valberedning Arbetsutskottet Fritid i Nordvärmland AB Kommunstyrelsen Tekniska utskottet Torsby Bostäder AB Barn- och utbildningsnämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljö- och byggnämnden Omsorgsnämnden Räddningsnämnden Valnämnden POLITISK ORGANISATION Torsby kommun leds av kommunfullmäktige. För att utföra den verksamhet som fullmäktige beslutar om finns kommunstyrelsen och sju nämnder: barn- och utbildningsnämnden, fritidsnämnden, kulturnämnden, miljö- och byggnämnden, omsorgsnämnden, räddningsnämnden och valnämnden. I kommunen finns också en överförmyndare. Kommunfullmäktige har till sin hjälp en valberedning och politiskt valda revisorer med stöd av sakkunniga. FÖRVALTNINGSORGANISATION Till sin hjälp har de olika politiska nämnderna en förvaltning med anställd personal. Dessa arbetar på en eller flera olika avdelningar. KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktige, som är kommunens högsta beslutande organ, har 41 ledamöter (mandat). MANDAT I KOMMUNFULLMÄKTIGE 1 januari oktober 2006/ 1 november oktober 2010 Mandat Tom 31/ From 1/ Socialdemokraterna Moderata Samlingspartiet 9 8 Centerpartiet 6 6 Vänsterpartiet 5 4 Kristdemokraterna 2 1 Miljöpartiet de gröna 1 1 Folkpartiet 1 1 Sverigedemokraterna 1 6 TORSBY KOMMUN ÅRSREDOVISNING

7 Förvaltningsberättelse Torsby kommuns politiska organisation Fram till och med 31 oktober 2006 var Ann-Katrin Järåsen (s) ordförande, Bengt Johansson (m) 1:e vice ordförande och Bengt Sahlström (m) 2:e vice ordförande. Från och med 1 november 2006 har Ann-Katrin Järåsen (s) varit ordförande, Stefan Andersson (m) 1:e vice ordförande och Eva-Lena Gustavsson (s) 2:e vice ordförande. KOMMUNSTYRELSEN, NÄMNDERNA OCH BOLAGEN Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har ansvaret för hela kommunens utveckling och ekonomiska förvaltning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. Utöver kommunstyrelsen finns det i kommunen sju kommunala nämnder med olika ansvarsområden. Nämnderna skall följa de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat om. Nämnderna är också skyldiga att se till att verksamheterna bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. I kommunens organisation finns det även kommunala bolag. Kommunens dotterbolag Torsby Förvaltnings AB äger tre bolag som kommunen är majoritetsägare i. Ytterligare ett bolag, näringslivsutvecklingsbolaget Torsby Utvecklings AB, ägs till 49 % direkt av kommunen. Resterande andel ägs av näringslivet. Ordförande i kommunstyrelsen och kommunalråd är Håkan Laack (s). Vice ordförande till och med var 31 oktober 2006 var AnnKatrin Uppvall (m). Efter 1 november 2006 är kommunstyrelsens ordförande alltjämt Håkan Laack (s) medan Agneta Amneteg (m) är vice ordförande. Partiernas representation Nämnd/ Ledamot/ De politiska partierna Styrelse Ersättare s mp v m c kd fp KS Ledamot Ersättare BUN Ledamot Ersättare ON Ledamot Ersättare MBN Ledamot Ersättare FN Ledamot Ersättare KN Ledamot Ersättare ValN Ledamot Ersättare RN Ledamot Ersättare ALLMÄNHETENS FRÅGESTUND I FULLMÄKTIGE OCH ÖPPNA NÄMNDSAMMANTRÄDEN Sedan september 2000 inbjuder kommunfullmäktige vid alla sina sammanträden till en allmänhetens frågestund. Intresserade får då komma och ställa frågor som rör kommunens verksamheter. Frågorna kan antingen sändas in på förväg eller ställas direkt på sammanträdet. Allmänhetens frågestund är ett sätt för kommunen att öka dialogen med kommuninvånarna. Ett annat sätt att öka kommuninvånarnas möjlighet till insyn i kommunens verksamheter är öppna nämndsammanträden, vilket kommunfullmäktige i januari 1998 medgav nämnderna att ha. Från och med 1999 är samtliga kommunstyrelsens sammanträden öppna för allmänheten, undantaget vissa ärenden, t.ex. ärenden som inte är beredda. Block 2 Nämnder och styrelser från 2003 Antal ledamöter Kommunstyrelsen (2) 11 Barn- och utbildningsnämnden (1) 11 Omsorgsnämnden (2) 11 Miljö- och byggnämnden 9 Fritidsnämnden (1) 7 Kulturnämnden (1) 7 Valnämnden 7 Räddningsnämnden 5 Överförmyndarnämnden (från 2005) 3 (Siffra inom parentes avser det antal utskott nämnden/styrelsen har) PARTIERNAS REPRESENTATION De politiska partierna har olika många platser i nämnder och styrelser bl.a. beroende på partiets storlek. I några nämnder/styrelser är vissa partier endast representerade på ersättarplats. 7 TORSBY KOMMUN ÅRSREDOVISNING

8 Förvaltningsberättelse Bolagskoncernen Kommunfullmäktige Torsby Utvecklings AB (49%) Nämnder och styrelser Torsby Förvaltnings AB (100%) Block 2 Torsby Flygplats AB Fritid i Nordvärmland AB (51%) Torsby Bostäder AB BOLAGSKONCERNEN ALLMÄNT I koncernen Torsby kommun ingår de företag som kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande över (ägareandel lägst 20 %). Dessa är Torsby Förvaltnings AB med dotterbolagen Torsby Flygplats AB och Torsby Bostäder AB. Båda med en ägareandel på 100 %. Fritid i Nordvärmland AB har under året genomfört två nyemissioner varvid Torsby Förvaltnings ABs ägareandel minskat till 51 %. Sedan 1998 äger kommun 49 % av Torsby Utveckling AB. Samtliga bolags redovisningsperiod är kalenderår. TORSBY FÖRVALTNINGS AB Torsby Förvaltnings AB är moderbolag i bolagskoncernen vars ägare är Torsby kommun. Bolagets verksamhet är att äga och förvalta aktierna i dotterbolagen. Utöver detta bedrivs ingen verksamhet. TORSBY BOSTÄDER AB Torsby Bostäder är ett allmännyttigt bostadsföretag vars huvuduppgift är att förvalta bostäder och lokaler med tillhörande serviceanläggningar, erbjuda bra och trygg boendemiljö och god service till lägsta kostnad för hyresgästen. Verksamheten drivs helt utan vinstintresse. Antalet anställda i bolaget uppgår till ca 20 årsarbetare. TORSBY FLYGPLATS AB Sedan 2003 svarar detta bolag för driften av flygplatsen i Torsby. Genom ett arrendeavtal hyr bolaget hela anläggningen av Torsby kommun. Bolaget har motsvarande tre årsarbetare. FRITID I NORDVÄRMLAND AB Under 2006 invigdes Fortum Ski Tunnel Torsby. Sedan invigningen har skidtunneln haft cirka åkare fram till årsskiftet. Bolaget kommer i ett initialskede att stå för hela driften av skidtunneln. För närvarande har bolaget motsvarande 4,5 årsarbetare. TORSBY UTVECKLINGS AB Bolaget ägs till 49 % av kommunen och till 51 % av olika lokala företagsorganisationer. Bolaget bedriver affärsutveckling och utbildning av näringsidkare. Bolaget har två årsarbetare anställda. KOMMUNKONCERNENS MINORITETSÄGANDE I följande bolag, ingående i kommunkoncernen, är Torsby Kommuns ägareandel lägre än 20 %, varför de ej har ingått i den sammanställda redovisningen: Kommuninvest ekonomisk förening Värmlandstrafik AB Näckåns El AB West Wermland Invest AB 8 TORSBY KOMMUN ÅRSREDOVISNING

9 Förvaltningsberättelse Väsentliga händelser under året VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Årets stora händelse i Torsby kommun var invigningen av Fortum Ski Tunnel Torsby i juni En femton månader lång byggperiod och åtskilliga fler år av projekteringar var därmed till ända. Skidtunneln har byggts av det kommunägda (51 %) bolaget Fritid i Nordvärmland AB. Kommunen har lånat ut 19,5 mkr till bolaget. Ett annat stort projekt som kunde avslutas var allaktivitetshallen i Sysslebäck, GA-hallen. I augusti var det stor invigning av den nya idrottshallen som byggts ihop med simhallen och därmed skapat en allaktivitetshall. I denna byggnad återfinns numera även turistbyrån i Sysslebäck. I den kommunala förvaltningen noteras ännu ett år med många bygglov, främst för fritidshus men även för året runt boenden. De kommunala förvaltningarna sammantaget når inte riktigt upp till budgeterat driftnetto. Bredbandsutbyggnaden som skulle ha varit klar redan 2004 kunde äntligen färdigställas under Kommunens del i denna första utbyggnad blev totalt 2,3 mkr varav 700 tkr belastat årets resultat. Under året har fullmäktige lämnat klartecken för en vidareutbyggnad som kommer att ge fler möjlighet till bredband. Även denna utbyggnad finansieras till stor del av staten och kommunens insats är beräknad till 900 tkr. Även dessa medel har belastat år Block 2 Verksamhet på entreprenad VERKSAMHET PÅ ENTREPRENAD FRISKOLOR I Torsby kommun finns två friskolor, i Sörmark och i Ambjörby. Skolan i Sörmark startades 2001 och har 41 elever från åk 0-6. Skolan i Ambjörby startades 2003 och har 30 elever från åk 0-6. Skolorna har under 2006 erhållit driftbidrag från kommunen på 5,6 mkr (6,9 mkr år 2005). Minskningen förklaras av att det under 2005 skedde en avräkning på elevbidraget mot Sörmarks Friskola vilket medförde att kostnaden ökade det året. VÄRMLANDS LÄNS KALKNINGSFÖRBUND Sedan 2002 bedrivs kalkningen av sjöar och vattendrag i Värmlands län av Värmlands Läns Kalkningsförbund som är ett kommunalförbund med 12 medlemskommuner. Förbundets verksamhet finansieras till största delen av statsbidrag men även av medlemsavgifter. Torsby kommuns avgift för 2006 var 269 tkr (315 tkr år 2005). FÖRÄLDRAKOOPERATIV Barnomsorg i privat regi bedrivs i Torsby kommun i fyra föräldrakooperativ, Kyrkbacken och Kottarna i Torsby, Paviljongen i Likenäs och Vargen i Ambjörby. Dessa kooperativ erhåller driftbidrag från kommunen som 2006 uppgick till ca 7,4 mkr (7,5 mkr år 2005). 9 TORSBY KOMMUN ÅRSREDOVISNING

10 Förvaltningsberättelse, resultatanalys Resultatanalys Block 2 RESULTATANALYS KOMMUNKONCERNEN Årets resultat för kommunkoncernen uppgår till tkr. År 2005 var resultatet tkr. De flesta i koncernen ingående bolag redovisar ett positivt resultat. Endast Torsby Förvaltnings AB redovisar underskott, -29 tkr. Torsby Bostäder AB redovisar ett överskott på 2,1 mkr. Uthyrningsgraden har under hela året varit god. Två större underhållsarbeten har påbörjats under 2006 vilket håller nere bolagets resultat. Torsby Flygplats AB redovisar 2006 ett resultat på 11 tkr. Bolaget har mottagit ägarbidrag på 2,8 mkr från Torsby kommun. Efter ombyggnationerna på flygplatsen under 2005 har det under 2006 åter varit ett helt trafikår. Linjetrafiken Torsby-Hagfors-Arlanda hade under passagerare. Fritid i Nordvärmland redovisar en vinst på 24 tkr för år Torsby kommuns andel av resultatet uppgår till 13 tkr. Verksamheten består i att driva Fortum Ski Tunnel Torsby som färdigställdes och invigdes i juni Fram till bokslutsdatum hade knappt besökande åkt i skidtunneln. Ytterligare personer bedöms ha besökt skidtunneln för att beskåda byggnaden. Torsby kommun äger 51 % av rösterna i bolaget. Torsby Förvaltnings AB, som är moderbolag till ovannämnda aktiebolag, bedriver ingen verksamhet utöver förvaltning av kapital och uppvisar ett resultat på -29 tkr. Torsby Utvecklings AB redovisar ett positivt resultat på 21 tkr varav 11 tkr är Torsby kommuns andel. KOMMUNEN Resultatet för 2006 uppgår till tkr. Enligt budgetbesluten skulle årets resultat ha varit 9,5 mkr. Avvikelsen mot budget är således 2,6 mkr. Till denna avvikelse finns ett flertal faktorer. Skatteavräkningen för år 2005 och 2006 uppgick till 5,6 mkr. Till följd av att ett nytt pensionsavtal slutits för den kommunala sektorn blev 2006 ett justeringsår med lägre kostnader för pensioner. Årets resultat innebär att kommunen även detta år uppfyller det lagstadgade balanskravet där de löpande intäkterna skall vara större än de löpande kostnaderna. Verksamheternas nettokostnader, där avskrivningar och pensionskostnader ingår, uppgår år 2006 till tkr vilket är en avvikelse från budgeten med -4,9 mkr. Nämndernas driftnetto avviker -4,1 mkr. Summan av avskrivningar, pensionskostnader och nedskrivningar står för den övriga avvikelsen. Störst negativ avvikelse redovisar kommunstyrelsen, 3 mkr, och av barn- och utbildningsnämnden med 2,9 mkr. Omsorgsnämnden redovisar ett överskott mot budget även detta år, +1,2 mkr. Skulden för semesterlön och övertid har under 2006 ökat med 1,8 mkr. Skatteintäkterna för 2006 visar ett sammanlagt överskott mot budget med 5,7 mkr. Av denna differens står skatteavräkningen för 5,6 mkr. Det är den definitiva avräkningen på 2005 års skatteintäkter, 2,8 mkr, och den preliminära på 2006 års skatteintäkter, 2,8 mkr. Någon budgetering av beräknat utfall för slutavräkningen har i likhet med tidigare år ej skett år Statsbidragen visar ett underskott mot budget på 335 tkr. Här är det de generella statsbidragen i utjämningssystemet som står för avvikelsen. Till följd av en något bättre skattekraft i kommunen inkomståret 2005 blev skatteintäkterna lite högre och inkomstutjämningen lite lägre än budgeterat. Torsby kommun Resultaträkning, koncernen KOMMUNEN KONCERNEN KOMMUNEN KONCERNEN Tusentals kronor Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar enligt plan I Avskrivningar utöver plan I Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Minoritetens andel av resultatet Årets skatt Resultat före extraordinära poster Årets resultat II TORSBY KOMMUN ÅRSREDOVISNING

11 Förvaltningsberättelse, resultatanalys Omvärldsanalys OMVÄRLDSANALYS Den kommunala sektorn växer sig allt starkare. Efter att kommunerna haft det trassligt ekonomiskt åren kring millennieskiftet redovisar de åter välbehövliga överskott i ekonomin. Ökade bidrag till kommunsektorn, låg inflation samt god tillväxt är gynnsamma faktorer för kommunerna. Detta har självfallet även varit gynnsamt för Torsby kommun. Årets resultat på 12,1 mkr innebär att Torsby kommun för femte året i rad klarar det så kallade balanskravet. Sedan gäller lag om god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Enligt denna lag skall finansiella mål för kommunen och mätbara verksamhetsmål för kommunens verksamheter fastställas. Denna lag är en vidareutveckling av balanskravet. Det är numer inte tillräckligt att klara balanskravet. Nu skall även uppföljning göras av verksamhetsmålen. För 2006 gäller denna lag fullt ut för Torsby kommun. Grunden till en utveckling är tillväxt. Ökad tillväxt ger högre skatteintäkter, allt annat lika. De kommunala verksamheterna är i hög grad beroende av skatteintäkterna eftersom de är en kommuns största intäktskälla. Ökande skatteintäkter är därmed ett krav för att kommunerna skall kunna bibehålla servicenivån när kommunens utgifter ökar. Under 2007 förväntas sysselsättningen öka vilket får till följd av skatteunderlaget utvecklas väl. En alltför stor ökning i disponibla inkomster riskerar emellertid att driva på inflationen. För att möta det nationellt satta inflationsmålet kommer Riksbanken att höja den så kallade styrräntan för att hålla nere inflationen. En höjd ränta är en avsevärd riskfaktor för Torsby kommun som har över 300 mkr i låneskuld. En allmän räntehöjning på en procent skulle, enkelt räknat, innebära en kostnadsökning på 3 mkr. Ett problem för Torsby kommun är befolkningsminskningen. Även om skatteintäkterna ökar kan befolkningsminskningen resultera i att kommunen i slutändan får mindre intäkter då olika statsbidrag utbetalas per invånare. Skatteutjämningssystemet är tänkt att kompensera kommuner som har lägre skattekraft än genomsnittet. Detta sker genom inkomstutjämningen. Kostnadsutjämningen skall kompensera de kommuner som har strukturella merkostnader. Utjämningssystemen är ständigt omstridda. För närvarande finns ett förslag ute på remiss om justeringar och förändringar i systemet. Skulle förslaget bli verklighet skulle Torsby kommun och många andra kommuner komma att förlora årliga intäkter på 2-3 mkr som då skulle tillfalla andra kommuner. HÄNDELSER EFTER BOKSLUT Inledningen på 2007 har förutom ovanstående remiss om förändringar i skatteutjämningssystemen inte innehållit några nyheter som kan komma att påverka kommunens ekonomi. Block 3 11 TORSBY KOMMUN ÅRSREDOVISNING

12 Förvaltningsberättelse, resultatanalys Sammanställd driftredovisning Torsby kommun Sammanställd driftredovisning, inklusive interna transaktioner NÄMND/STYRELSE Tusentals kronor NETTOBUDGET NETTOUTFALL AVVIKELSE Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Skogsförvaltningen Fastighetsförsäljning Fritidsnämnden Kulturnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Miljö- och byggnämnden EU-samordning Räddningsnämnden Valnämnden Överförmyndare Driftnetto Avgår kapitalkostnader Avskrivningar Nedskrivningar Pensionsutbetalningar Verksamhetens nettokostnader Block 3 INVESTERINGSREDOVISNING Torsby kommun Investeringsredovisning NÄMND/STYRELSE BRUTTO- NETTO- Tusentals kronor INVESTERING INKOMSTER INVESTERING BUDGET AVVIKELSE Kommunstyrelsen Fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Räddningsnämnden SUMMA TORSBY KOMMUN ÅRSREDOVISNING

13 Förvaltningsberättelse, resultatanalys Kommentarer KOMMENTARER TILL NÄMNDERNAS RESULTAT FULLMÄKTIGE Fullmäktige är kommunens högsta beslutande organ där frågor av principiell natur och frågor av stor vikt ska behandlas. Fullmäktige ska också genom sin revision granska att kommunens verksamheter bedrivs på ett effektivt och rationellt sätt. Fullmäktige Driftredovisning Tkr Utfall Budget Av- Utfall vikelse 2005 Intäkter Kostnader Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Nettokostnad Eftersom det var valår 2006 så har fullmäktige fått högre kostnader avseende utbildning av nya ledamöter samt avtackning av ledamöter. Budgetavvikelsen kan hänföras till ökade kostnader kring fullmäktiges sammanträden. KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har ansvaret för hela kommunens utveckling och ekonomiska förvaltning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. Under kommunstyrelsen samlas en rad förvaltningar; ekonomiavdelning, personalavdelning, IT-avdelning, arbetsmarknads-, näringslivs- och turistfrågor samt Tekniska avdelningen som handhar bland annat fastigheter, gator samt vatten och avlopp. Kommunstyrelsen Driftredovisning Tkr Utfall Budget Av- Utfall vikelse 2005 Intäkter Kostnader Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Nettokostnad Kommunstyrelsens förvaltningar redovisar sammantaget ett underskott mot budget. Avvikelsen förklaras främst av tekniska avdelningen som avviker med -4,6 mkr till följd av höga kostnader för underhåll av gator och fastigheter. På kommunstyrelsen har även en kostnad på 700 tkr för bredbandsutbyggnad kostnadsförts i samband med bokslut. På den positiva sidan noteras att kommunen ej behövt betala ut ett budgeterat ägarbidrag på 1 mkr till det egna bolaget (51 %) Fritid i Nordvärmland AB. SKOGSFÖRVALTNINGEN Skogsförvaltningen förvaltar och sköter kommunens skogsinnehav av produktiv skogsmark. Skogsförvaltningen Driftredovisning Tkr Utfall Budget Av- Utfall vikelse 2005 Intäkter Kostnader Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Nettokostnad Under 2006 har uttag skett som planerat. Emellertid har virkespriserna varit höga vilket gör att ett överskott mot budget kan redovisas. FRITIDSNÄMNDEN Fritidsnämnden ansvarar för att främja fritidsverksamheten i Torsby kommun. Nämnden stödjer och samverkar med föreningslivet och tillhandahåller anläggningar för aktiviteter och arrangemang. Fritidsnämnden Driftredovisning Tkr Utfall Budget Av- Utfall vikelse 2005 Intäkter Kostnader Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Nettokostnad Under året invigdes den nya allaktivitetshallen i Sysslebäck. Detta ledde till att nämnden belastades med en del kostnader som de ej fått täckning för i ramtilldelningen. För 2007 är detta tillrättat. Nämnden har också haft merkostnader; Valberget av engångskaraktär. KULTURNÄMNDEN Kulturnämnden skall arbeta för förverkligandet av Torsby kommuns kulturpolitiska mål. Nämnden skall leda biblioteksverksamheten och genom ett nära samarbete med i kommunen verksamma föreningar, organisationer och kulturarbetare stimulera det arbete dessa bedriver. Kulturnämnden Driftredovisning Tkr Utfall Budget Av- Utfall vikelse 2005 Intäkter Kostnader Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Nettokostnad Block 3 13 TORSBY KOMMUN ÅRSREDOVISNING

14 Förvaltningsberättelse, resultatanalys Kommentarer Block 3 För år 2006 redovisar kulturnämnden ett budgetöverskott på 187 tkr. Avvikelserna är att hänföra till lägre personalkostnader till följd av sjukskrivningarna som inte kunnat ersättas fullt ut med vikarier. BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde omfattar förskola, familjedaghem, fritidshem, grundskola, särskola, kulturskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Barn- och utbildningsnämnden Driftredovisning Tkr Utfall Budget Av- Utfall vikelse 2005 Intäkter Kostnader Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Nettokostnad Nämnden redovisar en negativ avvikelse mot budget på tkr. Anledningarna till detta är flera. På intäktssidan har en del statsbidrag inte utfallit som beräknat. På kostnadssidan har kostnaden för gymnasieelever i andra kommuner ökat och hamnade två mkr fel mot budget. OMSORGSNÄMNDEN Omsorgsnämndens verksamhet innefattar tre huvudområden; individ och familjeomsorg, omsorg om funktionshindrade, samt vård och omsorg av äldre. Omsorgsnämnden Driftredovisning Tkr Utfall Budget Av- Utfall vikelse 2005 Intäkter Kostnader Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Nettokostnad I likhet med 2005 kan omsorgsnämnden även 2006 redovisa ett överskott mot budget. Personalkostnaderna avviker till följd av så kallade plusjobbare samt utbildningsvikariat. Dessa kostnader har verksamheten dock fått täckning för via specialdestinerade statsbidrag. Statsbidrag har även erhållits för projektet Kompetensstegen som även löper under Nämnden har under ett antal år arbetat intensivt för att komma till rätta med ekonomin genom anpassningar av verksamheterna till minskad efterfrågan på främst hemtjänst. Det återstår en hel del arbete med verksamhetsanpassningar sett till alla nämndens verksamheter. MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN Nämnden är kommunens myndighetsnämnd för plan-, miljö- och byggfrågor. En viktig uppgift är rådgivning och information till allmänhet och olika verksamhetsutövare. Inom nämndens ansvarsområde bedrivs bland annat tillsyn över miljöfarlig verksamhet, kemikaliehantering, bostäder, skollokaler, livsmedelshantering som vänder sig till allmänheten och djurhållning. Miljö- och byggnämnden Driftredovisning Tkr Utfall Budget Av- Utfall vikelse 2005 Intäkter Kostnader Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Nettokostnad Aktiviteten inom nybyggnationer av fritidshus är fortfarande hög i Torsby kommun. Detta innebär ökade intäkter för bygglov. Denna ökning påkallar också ett behov över att se över detaljplaner vilket visar sig på kostnadssidan i miljö- och byggnämndens verksamhet. För energirådgivning utgår ett statligt bidrag ersatts. RÄDDNINGSNÄMNDEN Kommunens skyldigheter regleras av räddningstjänstlagen där det framgår att: räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. varje kommun skall svara för att åtgärder vidtas inom kommunen så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs kommunen skall främja annan olycks- och skadeförebyggande verksamhet i kommunen. Räddningsnämnden Driftredovisning Tkr Utfall Budget Av- Utfall vikelse 2005 Intäkter Kostnader Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Nettokostnad Även 2006 redovisar räddningsnämnden ett överskott mot budget. Färre utryckningstimmar har givit lägre personalkostnader än budgeterat. Dessutom blev kapitalkostna- 14 TORSBY KOMMUN ÅRSREDOVISNING

15 Förvaltningsberättelse, resultatanalys Kommentarer derna lägre än budgeterat till följd av att en del investeringar försköts från 2005 till Statsbidrag för krishanteringsuppgifter utbetalades med ett högre belopp än budgeterat EU-SAMORDNARE Under denna verksamhet samlas de olika EU-projekt som kommunen deltar i. För 2006 redovisas ett underskott mot budget vilket beror på att intäkterna blivit lägre än budgeterat. EU-samordnaren bistår föreningar och kommunens förvaltningar. Det är dock inte alltid som denna tid går att debitera. EU-samordnare Driftredovisning Tkr Utfall Budget Av- Utfall vikelse 2005 Intäkter Kostnader Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Nettokostnad ÖVERFÖRMYNDARE Under 2005 omorganiserades denna verksamhet genom att en överförmyndarnämnd bildades. En överförmyndarsekreterare arbetar halvtid med att administrera verksamheten. Kostnaderna för verksamheten har jämfört med 2005 minskat med 100 tkr. Detta går inte att se i nedanstående tabell men under 2005 låg verksamheten en tid under kommunstyrelsen och kostade då cirka 100 tkr. VALNÄMNDEN Under 2006 var det riksdagsval. Sedan föregående riksdagsval övergick ansvaret för förhandsröstningen till kommunerna. För detta erhöll kommunerna statsbidrag. Torsby kommun valde att anlita Posten för denna förhandsröstning. Under valdagen arvoderas valförrättare. Verksamheten avvek drygt 40 tkr från budget. Valnämnden Driftredovisning Tkr Utfall Budget Av- Utfall vikelse 2005 Intäkter Kostnader Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Nettokostnad Block 3 Överförmyndare Driftredovisning Tkr Utfall Budget Av- Utfall vikelse 2005 Intäkter Kostnader Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Nettokostnad TORSBY KOMMUN ÅRSREDOVISNING

16 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning Block 4 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Torsbys kommun skall ha verksamhet och ekonomi inte bara i balans utan inom ramen för god ekonomisk hushållning. Att uppnå en god ekonomisk hushållning kräver att kommunen som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar alltid strävar efter att dessa används på effektivast möjliga sätt. Öppenhet och lättillgänglighet skall känneteckna kommunens rapportering. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Torsby kommun har tagit fram flera ekonomiska mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska ta hänsyn till både kort och lång sikt och fastställa: Hur mycket får en verksamhet kosta? Vilka investeringsbehov/planer har vi och hur skall vi finansiera dessa? Hur klarar vi våra ökade pensionsåtaganden? Hur Torsby kommuns förmögenhet utvecklas beror ytterst på vilket överskott kommunen genererar. Det vill säga hur mycket pengar har vi över efter drift och efter betalning av finansnettot. Ett överskott kan behandlas på två sätt. Antingen till att täcka gamla underskott (t ex pensionsskulden) eller användas till att återuppbygga det urholkade kapitalet. I bästa fall bör det arbetas på båda områden. Vid återskapande av kapitalet bör valet om nyinvestering eller amortering av lån bestämmas av den politiska målsättningen. Hur mycket får en verksamhet kosta? Mellan 1993 och 2001 förbrukades över 180 miljoner kronor av kommunens samlade kapital. Detta bör återskapas! Dessutom skall ett utrymme skapas för: värdesäkring (reinvestera) och inflationssäkring av våra tillgångar beredskap inför räntehöjningar eller borgensförluster nedskrivning av övervärderade fastigheter och anläggningar beredskap inför ökade sociala kostnader (t ex pensionsåtaganden) beredskap inför nya uppdrag ålagda av staten utan full kompensation utveckling av verksamheterna i enlighet med en politisk viljeinriktning Därav följande finansiella mål: Kommunen skall varje år redovisa ett positivt resultat som motsvarar 5 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag inklusive finansnetto Investeringsbehov och finansiering av dessa? Stora långfristiga lån och borgensåtaganden samt höga pensionsskulder gör Torsby kommun finansiellt sårbar. En hög beredskap krävs för att kunna parera eventuella ränteökningar eller inlösen av borgen. Den minskande befolkningen bidrar inte heller på ett bra sätt till att förbättra kommunens finansiella situation. Med varje invånare mindre ökar skuld per invånare även om lånesumman inte ökar nominellt. Det enda sättet att förbättra den finansiella statusen är som första åtgärd att inte ytterligare öka skuldbördan och som andra åtgärd att minska skulderna. År 2005 antog kommunfullmäktige ett mål- och visionsdokument för Torsby kommun där den yttersta visionen är En yngre befolkning. Detta dokument innebär att tyngden ligger nyinvesteringar för att förbättra Torsby kommuns förmögenhet. För att då kunna komma till rätta med den höga skuldbelastningen bör befintliga låneskulder inte ökas. Därav nästa finansiella mål: Kommunens totala långfristiga låneskuld per invånare bör inte öka Detta innebär att kommunens investeringar (re- och nyinvesteringar) skall finansieras med egna medel (resultat och avskrivningar). Pensionsåtaganden Sedan år 1998 avsätts årligen i resultaträkningen personalens intjänade pension. Pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 redovisas sedan 1998 utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Beloppet per sista december 2006 uppgår till 297 mkr inklusive löneskatt. Det är detta belopp som står helt utanför redovisningen och är helt ofinansierat. Löpande pensioner betalas i kommunens årliga drift och minskar därmed kontinuerligt denna ansvarsförbindelse. Samtidigt räknas beloppet årligen upp med ett index som skall skydda pensionen mot inflation och reallöneökning. Denna index utgör ca 8 miljoner sek (eller 3,5 %). Om vi ser på vår årliga drift, betyder det i praktiken att alla ofinansierade pensionsutbetalningar minskar det löpande driftutrymme. De ofinansierade pensioner som skall betalas gäller för personer födda mellan 1938 och 1947, som varit anställda inom Torsby kommun före Det betyder att utbetalningar från vår ansvarsförbindelse sker från 2002 ( år) och stigande. Redan inom de närmaste fem åren kommer pensionsutbetalningar att öka 16 TORSBY KOMMUN ÅRSREDOVISNING

17 Förvaltningsberättelse med fem mkr. Toppen av pensionsutbetalningarna ligger mellan 2020 och 2030, då de årliga utbetalningarna från ansvarsförbindelsen ligger på över 20 mkr årligen (i förhållande till ca 10 mkr för år 2006). Ofinansierade pensionsskulder är därmed ett stort hot för vår framtida välfärd. Lösningar skulle kunna vara: Partiell inlösen av t ex en årgång per år (mellan 6,2 mkr för år 2002 upp till max 15,4 mkr för år 2011) för att sänka de löpande utbetalningar Den indexering som sker per år med ca 3,5 % för inflationssäkring och ersättning för reallöneökning (uppgår till ca 8-9 mkr per år) skulle kunna tas upp i resultaträkning som en finansiell kostnad Det är ett stort åtagande för kommunen och mycket viktigt att komma tillrätta med de stora pensionsskulderna. Att vara generationssolidarisk och inte flytta över ansvaret till nästa generation är en självklarhet. Därmed följer ett tredje finansiellt mål: Uppföljning av finansiella mål Ingen generation skall förbruka mera än man har rätt till! Att återställa Torsby kommuns egna kapital och att betala av på pensionsskulden är högt prioriterade åtgärder. Samtidigt måste Torsby kommun arbeta med befolkningsutveckling, näringslivsfrågor och konjunkturpåverkan. Att bedriva verksamheter på ett bra, ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt och att dessutom betala av gamla skulder samtidigt som man skall bygga för morgondagen kräver stor beslutsamhet och mod. Ytterst betyder det dock: Ingen vinst inga åtgärder! Eftersom Torsby kommun först 2002 fått sitt första överskott sedan 10 år tillbaka (sista positiva resultat redovisades 1992) är beslutet att återställa kommunens egna kapital för tillfället högst prioriterat. Samtidigt som kommunen stärker sin finansiella ställning förbereder man sig på att klara framtida utmaningar, inklusive ökade pensionsutbetalningar. En avsättning med minst 3 % av kommunens resultat kommer att ske senast det år då det 5 % -iga resultatkravet är uppnått Uppföljning av finansiella mål UPPFÖLJNING AV FINANSIELLA MÅL Kommunen skall varje år redovisa ett positivt resultat som motsvarar 5 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag inklusive finansnetto För år 2006 redovisar kommunen ett överskott som motsvarar 2,1 % av skatte- och bidragsintäkter. Målet är inte uppnått. Enligt nu gällande budgetplan kan detta mål uppnås år Under år 2006 har kommunen ökat låneskulden med 8 mkr för att kunna täcka de stora investeringarna under år Målet är således inte uppnått. En avsättning med minst 3 % av kommunens resultat kommer att ske senast det år då det 5 % -iga resultatkravet är uppnått Detta mål är beroende av kommunens resultatmål och därför är inte heller detta mål uppnått. Block 4 Kommunens totala långfristiga låneskuld per invånare bör inte öka 17 TORSBY KOMMUN ÅRSREDOVISNING

18 Förvaltningsberättelse Kommunens personal KOMMUNENS PERSONAL DEFINITIONER Torsby kommun delar i sin redovisning upp kostnaderna för personal i flera underrubriker: Löner arbetad tid Bruttolöner och arvoden för utfört arbete i kommunens verksamhet. Löner ej arbetad tid Bruttolöner till anställda som inte direkt kan kopplas till det ordinarie arbetet eller den löpande produktionen av kommunal verksamhet, t ex semesterlön och sjuklön etc. Kostnadsersättningar Kontanta ersättningar som utbetalas till de anställda för kostnader som uppstår i anställningen t ex traktamenten och bilersättning. Sociala avgifter Lagstadgade arbetsgivaravgifter samt sociala avgifter enligt avtal. Pensioner Kostnader för de anställda som får pension från arbetsgivaren. Antalet tillsvidareanställda inom Torsby kommun är Detta innebär en fortsatt minskning jämfört med tidigare år (2005 var antalet 1 285). Under 2006 har det tillkommit utbetalning i någon form av pension till 46 anställda. Därav 13 anställda som slutat med ålderspension. Kostnader för utbetalda pensioner var 9,5 mkr, fördelat på 631 personer. Pensionspremier förmedlade till individuellt val för nuvarande anställda uppgick till 13,5 mkr. PERSONALKOSTNADER (alla anställda, miljoner kr, uppdelat per förvaltning) Personalkostnader Förvaltning Kommunstyrelsen 81,6 81,6 79,3 66,3 Fritidsnämnden 9,6 8,6 7,1 6,6 Kulturnämnden 4,5 4,8 4,9 4,3 Barn- o utbildningsnämnden 171,2 168,9 169,4 164,7 Omsorgsnämnden 209,2 199,6 206,0 210,6 Miljö- o Byggnämnden 3,3 3,3 2,8 2,4 EU-projekt 1,8 1,2 0 0 Räddningsnämnden 9,9 9,4 9,9 9,2 Överförmyndarnämnden 0,4 0,2-0 Finansförvaltning 5,1 11,3 8,7 14,1 Totalt 496,6 488,9 488,1 478,2 SJUKLÖNEKOSTNADER Block 4 Personalsociala kostnader Kursavgifter, företagshälsovård, kostnader för personalrekrytering samt personalavveckling. PERSONALKOSTNADER (alla anställda, miljoner kr) Personalkostnader (alla anställda, miljoner kr) Löner arbetad tid Löner ej arbetad tid Kostnadsersättningar Sociala avgifter Pensionskostnader Personalsociala kostnader Totalt Ökning i % 1,7 marg. 2,1 4,8 Torsby kommuns arbetsplatser har en utpräglad kvinnodominans. 79 % av de anställda är kvinnor och 21 % är män. Andelen deltidsanställda är 52 % för kvinnorna och 16 % för männen, vilket innebär att ingen förändring skett sedan Inom omsorgsnämndens verksamheter arbetade 75 % av kvinnorna deltid (77 % 2005) och 50 % av männen (44 % 2005). Som deltid räknas allt som inte är heltidsarbete (100 %). (alla anställda, tusentals kronor, uppdelat per förvaltning) 2005 införde staten en avgift till försäkringskassan för långtidssjuka motsvarande 15 % av sjukersättningen. Sjuklönekostnader Förvaltning sjuklön avgift sjuklön avgift Kommunstyrelsen Fritidsnämnden Kulturnämnden Barn- o utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Miljö- o byggnämnden Räddningsnämnden Överförmyndarnämnden Sociala avgifter Totalt Korttidsfrånvaron, 1-14 dagar (alla månadsanställda), har ökat med cirka 400 sjukdagar jämfört med år 2004, från till dagar. Arbetsgivaren betalar sjuklön dag 2-14 för dem som är sjuka. Långtidsfrånvaron, 60 dagar eller mer, har minskat med cirka sjukdagar jämfört med år 2004, från till dagar. 18 TORSBY KOMMUN ÅRSREDOVISNING

19 Förvaltningsberättelse Kommunens personal KOSTNADER FÖR MERTID (alla anställda, övertid och fyllnadstjänstgöring, tusentals kronor, uppdelat per förvaltning) Kostnader för mertid Förvaltning Kommunstyrelsen Fritidsnämnden Kulturnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Miljö- o Byggnämnden Räddningsnämnden Överförmyndarnämnden Sociala avgifter Totalt ANTAL ÅRSARBETARE UPPDELAT PER FÖRVALTNING* Antal årsarbetare Förvaltning Antal Räddningsnämnden 4 Kommunstyrelsen 226 Fritidsnämnden 37 Kulturnämnden 14 Barn- och utbildningsnämnden 451 Omsorgsnämnden 687 Miljö- och byggnämnden 8 Summa *Årsarbetare anger hur många anställda kommunen skulle ha haft om den faktiska sysselsättningen för månadsavlönade och antalet timmar för timavlönade summerats till heltidsanställningar MEDELÅLDER OCH GENOMSNITTLIG ANSTÄLLNINGSTID - TILLSVIDAREANSTÄLLDA Under 2006 ökade medelåldern hos kommunens anställda. Medelåldern för kvinnor var 46,7 år (45,4 år). För männen var medelåldern 48 år (46 år). Genomsnittlig anställningstid var för kvinnor 16,4 år (14,7 år) och för männen 15,1 år (11,8 år). Siffror inom parantes gäller MEDELLÖN TILLSVIDAREANSTÄLLDA PER FÖRVALTNING OCH KÖN Medellön Förvaltning Kvinnor Män Totalt Räddningsnämnden Kommunstyrelsen Fritidsnämnden Kulturnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Miljö- och byggnämnden Hela kommunen PERSONALOMSÄTTNING REDOVISAT PER FÖRVALTNING TILLSVIDAREANSTÄLLDA Personalomsättning Förvaltning 2005 Börjat Slutat Ökning/ 2006 minskning Räddningsnämnden Kommunstyrelsen Fritidsnämnden Kulturnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Miljö- och byggnämnden Totalt SJUKFRÅNVARO Den totala sjukfrånvaron har minskat. Männens sjukfrånvaro har dock ökat totalt sett förutom inom åldersgruppen år. För kvinnorna har den minskat i alla åldersgrupper. Sjukfrånvaron är redovisad i timmar av ordinarie arbetstid för samtliga anställda. Siffror i fet stil avser Block 4 SJUKFRÅNVARO SAMTLIGA ANSTÄLLDA Sjukfrånvaron för samtliga anställda Kvinnor Män Samtliga Ordinarie arbetstid, timmar (2005) ( ) ( ) ( ) Sjukfrånvaro i timmar (2005) ( ) (24 550) ( ) Sjukfrånvaro i % 8,17 4,63 7,24 (2005) (9,19) (3,80) (7,83) Sjukfrånvaro 60 dagar eller 76,07 75,39 75,96 mer, i % av total sjukfrånvaro 80,32 68,99 78,94 SJUKFRÅNVARO- SAMTLIGA ANSTÄLLDA UPPDELAT I KÖN OCH ÅLDERSGRUPPER Kvinnor Män år år Ordinarie arbetstid, timmar (2005) ( ) ( ) ( ) (63 669) ( ) ( ) Sjukfrånvaro i timmar (2005) (5 051) (81 452) (90 501) (720) (6 357) (17 473) Sjukfrånvaro i % 2,59 7,28 10,65 2,15 2,08 7,34 (2005) (2,76) (8,35) (11,78) (1,13) (2,16) (6,07) Sjukfrånvaro 60 dagar eller 35,60 75,14 79,36 64,32 52,37 81,71 mer, i % av total sjukfrånvaro 42,90 79,10 83, ,19 77,59 19 TORSBY KOMMUN ÅRSREDOVISNING

20 Förvaltningsberättelse Kommunens personal ANTAL TILLSVIDAREANSTÄLLDA EFTER FÖRVALTNINGSKOD OCH ÅLDER Antal tillsvidareanställda Förvaltningskod Summa Räddningsnämnden Kommunstyrelsen Fritidsnämnden Kulturnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Miljö- och byggnämnden Summa ANTAL SJUKDAGAR PER ÅRSARBETARE OCH FÖRVALTNING Sjukdagar Sjukdagar Års- Sjukdagar/ Förvaltning totalt arbetare årsarbetare Kommunstyrelsen Fritidsnämnden Kulturnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Miljö- och byggnämnden Totalt Block 4 20 TORSBY KOMMUN ÅRSREDOVISNING