MILJÖFAKTABOK FÖR BRÄNSLEN. Del 1. Huvudrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖFAKTABOK FÖR BRÄNSLEN. Del 1. Huvudrapport"

Transkript

1 MILJÖFAKTABOK FÖR BRÄNSLEN Del 1. Huvudrapport Resursförbrukning och emissioner från hela livscykeln Framtagen på uppdrag av Svenska Petroleum Institutet Stefan Uppenberg, Mats Almemark, Magnus Brandel, Lars-Gunnar Lindfors, Hans-Olof Marcus, Håkan Stripple, Alexandra Wachtmeister, Lars Zetterberg B 1334A-2 Stockholm, Maj ANDRA VERSION

2 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. RAPPORTSAMMANFATTNING Report Summary Projekttitel/Project title Miljöfaktabok drivmedel och bränslen Adress/address Box Stockholm Anslagsgivare för projektet/ Project sponsor Svenska Petroleum Institutet Telefonnr/Telephone Rapportförfattare/author Stefan Uppenberg, Mats Almemark, Magnus Brandel, Lars-Gunnar Lindfors, Hans-Olof Marcus, Håkan Stripple, Alexandra Wachtmeister, Lars Zetterberg Rapportens titel och undertitel/title and subtitle of the report MILJÖFAKTABOK FÖR BRÄNSLEN Del 1. Huvudrapport - Resursförbrukning och emissioner från hela livscykeln Sammanfattning/Summary är en sammanställning av data för miljöpåverkan vid användning av olika energislag; bränslen och direktproducerad el. Hela livscykeln är beaktad, d.v.s. från råvaruutvinning till förbränning. De data som presenteras avser svenska förhållanden i dagsläget. De studerade bränslena är bensin, diesel, eldningsolja, gasol, kol, naturgas, torv, avfall, etanol, RME, DME, biogas samt trädbränslen (skogsrester, Salix, pelletter/briketter, returflis, tallbeckolja). Data för miljöpåverkan presenteras dels per MJ bränsle och dels per MJ nyttiggjord energi för olika energikällor (energiomvandlingssystem). De energikällor som studeras är värmeverk, kraftvärmeverk, kraftverk (bränsleeldade), villapannor, el från vattenkraft, vindkraft och kärnkraft, samt lätta och tunga fordon. De data som presenteras i rapporten är uteslutande baserade på resultat från andra rapporter. Inga nya mätningar har utförts. För varje energislag har ett antal livscykelanalyser granskats och utvärderats utifrån metodiken om livscykelanalysers genomförande och innehåll. Utifrån denna granskning har de mest relevanta livscykelanalyserna valts ut och fått ligga till grund för den datasammanställning som presenteras här. Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren /Keywords LCA, livscykelanalys, energi, bränslen, drivmedel, el, emissioner, miljö Bibliografiska uppgifter/bibliographic data IVL Rapport/report B 1334A-2 Beställningsadress för rapporten/ordering address Rapporten kan beställas på eller tel

3 Information till läsaren angående ny upplaga Föreliggande rapport är en ny uppdaterad version av. De delar som tillkommit/uppdaterats sedan förra upplagan (augusti 1999) är följande: Nya livscykelanalyser har granskats och inarbetats i rekommendationerna för de bränslen som funnits med i föregående upplaga. De nya bränslen som tillkommit är tallbeckolja (under trädbränslen), RT-flis (under trädbränslen), gummiflis (under avfall) och vinetanol (under etanol). Övriga energislag som tillkommit är el från vattenkraft, vindkraft och kärnkraft. I Del 1 redovisas data för svensk genomsnittsel. Energianvändning i dagsläget i Del 2 har uppdaterats. Avsnittet Utsläppens uppkomst i kapitel 2, Del 2, är nytt. Kapitel 5 i Del 2, Förbränningsegenskaper för villapannor, är nytt. Energipriserna i Del 1 har uppdaterats.

4 Sammanfattning är en sammanställning av data för miljöpåverkan vid användning av olika energislag; bränslen och direktproducerad el. Hela livscykeln är beaktad, d.v.s. från råvaruutvinning till förbränning. De data som presenteras avser svenska förhållanden i dagsläget. De studerade bränslena är bensin, diesel, eldningsolja, gasol, kol, naturgas, torv, avfall, etanol, RME, DME, biogas samt trädbränslen (skogsrester, Salix, pelletter/briketter, returflis, tallbeckolja). Data för miljöpåverkan presenteras dels per MJ bränsle och dels per MJ nyttiggjord energi för olika energikällor (energiomvandlingssystem). De energikällor som studeras är värmeverk, kraftvärmeverk, kraftverk (bränsleeldade), villapannor, el från vattenkraft, vindkraft och kärnkraft, samt lätta och tunga fordon. De data som presenteras i rapporten är uteslutande baserade på resultat från andra rapporter. Inga nya mätningar har utförts. För varje energislag har ett antal livscykelanalyser granskats och utvärderats utifrån metodiken om livscykelanalysers genomförande och innehåll. Utifrån denna granskning har de mest relevanta livscykelanalyserna valts ut och fått ligga till grund för den datasammanställning som presenteras här. Resultattabellerna med data för miljöpåverkan från användning av olika energikällor presenteras i kapitel 2 i huvudrapporten. Därutöver har följande slutsatser framkommit under arbetet med miljöfaktaboken: För ökad jämförbarhet bör LCA-underlaget förbättras för torv, pelletter/briketter, tallbeckolja, importerade trädbränslen, importerat avfall samt gasol och biogas som bränsle i fasta anläggningar. Nettoemissionerna av koldioxid vid förbränning av biobränslen bör studeras närmare. Det finns stora osäkerheter förknippade med livscykelanalyser p.g.a. att man ofta studerar komplexa system. Därför kan det vara svårt att jämföra livscykelanalyser gjorda av olika aktörer. För att öka jämförbarheten är det viktigt att vidareutveckla och sprida användningen av detaljerade kriterier för hur en LCA skall göras för ett energisystem (finns kriterier framtagna inom systemet för certifierade miljövarudeklarationer, EPD, som administreras av Miljöstyrningsrådet). Fler miljöpåverkanskategorier borde beaktas i alla livscykelanalyser för att ytterligare öka jämförbarheten. T.ex. markanvändning, utsläpp till vatten, förbrukning av naturresurser etc. I bränslebaserade system står förbränningen av bränslet typiskt för cirka 90% av utsläppen under livscykeln. Förutom bränsleval kan valet av anläggning/fordon ha stor betydelse för utsläppsdata. För vattenkraft, vindkraft och kärnkraft står byggandet av anläggningarna för den största delen av miljöpåverkan (för kärnkraft även utvinning och hantering av bränslet). Den specifika lokaliseringen av vatten- och vindkraftverk har stor betydelse för den totala miljöpåverkan.

5 Innehåll 1. INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE METODIK DATAKÄLLOR OSÄKERHETER MILJÖFAKTABOKENS DISPOSITION AVGRÄNSNINGAR OCH DEFINITIONER BEHOV AV KOMPLETTERING - FORTSATT FORSKNING MILJÖPÅVERKAN FÖR OLIKA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN VÄRMEVERK KRAFTVERK KRAFTVÄRMEVERK VILLAPANNOR VATTENKRAFT, VINDKRAFT OCH KÄRNKRAFT SVENSK GENOMSNITTSEL LÄTTA OCH TUNGA FORDON REFERENSER OCH KÄLLOR...26

6 1. Inledning 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Syftet med denna miljöfaktabok för bränslen är att presentera data som beskriver den totala miljöpåverkan från användning av olika energislag. Med total miljöpåverkan menas här energianvändning, utsläpp till luft, produktion av restprodukter etc. från ett energislags hela livscykel. Bakgrunden till projektet är att det runt om i världen under senare år har producerats ett stort antal livscykelanalyser (LCA) för energisystem med olika syften, systemgränser, tekniknivå, geografisk representativitet etc. På grund av dessa olikheter kan det vara svårt att jämföra olika energislag med varandra och det blir svårt att avgöra vilken relevans olika rapporter har för svenska förhållanden. Denna rapport är ett försök att harmonisera dessa gränsdragningar och presentera data som är relevanta för svenska förhållanden idag. De energislag som beskrivs är de som används i Sverige idag, eller som kan förväntas komma att användas inom en snar framtid. De beskrivna bränslena är bensin, diesel, eldningsolja, gasol, kol, naturgas, torv, avfall, etanol, RME, DME, biogas samt trädbränslen (skogsrester, Salix, pelletter/briketter, tallbeckolja och returflis). Utöver detta beskrivs även miljöpåverkan för el från vattenkraft, vindkraft och kärnkraft. Målet är att tillhandahålla ett sammanhållet faktaunderlag för miljöpåverkan vid användning av olika energislag. Men också att göra det möjligt att välja mellan olika bränslen med hänsyn till miljöpåverkan för en viss typ av användningsområde. De användningsområden som behandlas här är värmeverk, kraftverk, kraftvärmeverk, villapannor samt lätta och tunga fordon. Faktaboken har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet AB på uppdrag av Svenska Petroleum Institutet (SPI). 1.2 Metodik De rekommenderade data för ett energislags miljöpåverkan som redovisas i denna faktabok är uteslutande baserade på resultat från andra rapporter. Inga nya mätningar har utförts. För varje energislag har ett antal livscykelanalyser granskats och utvärderats utifrån metodik kring livscykelanalysers genomförande och innehåll (se t. ex. Lindfors et al, 1995). Viktiga bedömningsfaktorer har varit transparens, systembeskrivning, datakvalitet och resultatredovisning (se Teknisk bilaga). De flesta rapporter som granskats är inte kompletta livscykelanalyser enligt LCA-metodik (se avsnitt i detta kapitel) eftersom analysen avslutas efter inventeringssteget. En mer korrekt benämning i dessa fall är livscykelinventering (LCI). I Teknisk bilaga redovisas för varje granskad rapport vilka livscykelsteg som beaktats samt hur väl studien uppfyller vissa krav som har bedömts vara speciellt viktiga för att beskriva dokumentationskvaliteten hos en livscykelanalys. Någon granskning och värdering av enskilda data i de olika rapporterna har inte gjorts, annat än i stickprov. Utifrån denna granskning har vi sedan sammanställt en rekommendation för vilka data som bäst beskriver miljöpåverkan från användandet av energislaget under svenska förhållanden i dagsläget. Med dagsläget menas här år 2001, vilket är viktigt att notera eftersom en kontinuerlig utveckling av utrustning (motorer, brännare etc.) och bränslen gör att emissions- och resursförbrukningsdata hela tiden förändras. Detta 3

7 1. Inledning medför också att även de allra färskaste data som redovisas här redan kan vara några år gamla på grund av att det tar tid att publicera och föra ut nya forskningsrön. 1.3 Datakällor I kapitel 2 presenteras data för energislagens miljöpåverkan under hela livscykeln. För bränslen är dessa uppgifter sammansatta av data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet, samt från användning av bränslet. Figur 1.1, 1.2 och 1.3 beskriver schematiskt hur de data som presenteras i denna rapport har tagits fram. För varje energislag har ett antal livscykelanalyser granskats och en av dessa har bedömts bäst beskriva den produktion och distribution av energislaget som är aktuell i Sverige i dagsläget. För vissa bränslen finns fler än en källa angiven. De beskriver produktion av ett och samma bränsle utifrån olika råvaror. Gemensamt för alla bränslen är att de största emissionerna sker vid användningen, d.v.s. förbränningen. Skillnaderna i emissioner från olika specifika anläggningar/fordon kan vara mycket stora. För jämförbarhetens skull har vi därför valt att använda endast två källor för denna del av livscykeln. För fasta anläggningar har här genomgående emissionsfaktorer för genomsnittliga svenska anläggningar använts. Emissionsfaktorerna är medelvärden för svenska anläggningar, framtagna av IVL (Boström et al, 1998). För fordonsdrift anges emissionsnivåer framtagna av Motortestcentrum (MTC) på uppdrag av Alternativbränsleutredningen i syfte att skapa jämförbarhet mellan bränslealternativ (Blinge et al, 1997). Antal granskade livscykelanalyser Bränslen för fasta anläggningar Data för Produktion & distribution hämtades från: Data för Användning hämtades från: Eldningsolja: 3 Sydkraft (2000) Gasol: 2 Blinge et al. (1997) Kol: 2 ExternE (1997) Naturgas: 6 Sydkraft (2000) och Gunnarsson &Skarphagen (1999) Boström et al. (1998) Torv: 1 Mälkki et al. (1998) Avfall: 4 Finnveden et al.(1996) och NME (1999) Trädbränslen: 8 Vattenfall (1996), Edholm (2000), NME (1999) och Åhman (1999) Figur 1.1 Bränslen för fasta anläggningar. Beskrivning av hur många livscykelanalyser som granskats för varje bränsle samt vilka källor data för miljöpåverkan under de olika faserna i bränslenas livscykler hämtats från. 4

8 1. Inledning Antal granskade livscykelanalyser Fordonsdrivmedel Data för Produktion & distribution hämtades från: Data för Användning hämtades från: Bensin: 3 Blinge et al. (1997) Diesel: 2 Blinge et al. (1997) Gasol: 2 Blinge et al. (1997) Naturgas: Etanol: 6 5 Vattenfall (1996) och Gunnarsson &Skarphagen (1999) Almemark et al. (1996) och Ericson & Odéhn (1999) Alternativbränsleutredningen, som redovisat i Blinge et al. (1997) RME: 2 Blinge et al. (1997) DME: 2 Blinge et al. (1997) Biogas: 4 Nilsson (2000) Figur 1.2 Fordonsdrivmedel. Beskrivning av hur många livscykelanalyser som granskats för varje drivmedel samt vilka källor data för miljöpåverkan under de olika faserna i drivmedlens livscykler hämtats från. Direktproducerad el Antal granskade livscykelanalyser Data för Produktion & distribution hämtades från: Vattenkraft: 4 Sydkraft (2000) Vindkraft: 2 Sydkraft (2000) Kärnkraft: 2 Sydkraft (2000) Figur 1.3 Direktproducerad el. Beskrivning av hur många livscykelanalyser som granskats för varje energislag samt vilka källor data för miljöpåverkan under de olika faserna i energislagens livscykler hämtats från. 1.4 Osäkerheter LCA är en metod som ger resultat som innefattar olika osäkerhetsfaktorer. Det är därför viktigt att inte betrakta de data som redovisas här som absoluta sanningar, utan mer som en angivelse av vilka storleksordningar som gäller. Emissionsfaktorer kan uppskattas med olika god noggrannhet. Det förekommer alltid variationer i de faktorer som bestäms, dels beroende på verkliga variationer, dels i att 5

9 1. Inledning mätningarna endast kan göras med viss noggrannhet. Generellt kan sägas att emissionsfaktorer för NO X, SO X, och CO 2 kan bestämmas med god noggrannhet medan övriga emissionsfaktorer, speciellt för partikelutsläpp från fordon, är behäftade med större osäkerheter. Den största miljöpåverkan från användningen av ett bränsle sker som sagts tidigare vid själva förbränningen. Därför är det viktigt att beakta aktuell förbrännings- och reningsteknik för en speciell tillämpning när man ska bedöma miljöpåverkan eftersom de individuella skillnaderna kan vara mycket stora. De data som använts för utsläpp vid fordonsdrift gäller förhållandevis nya fordon och förutsätter en högre verkningsgrad än vad som gäller för det verkliga fordonsbeståndet. För jämförelser mellan olika drivmedel spelar detta inte någon roll, men för att spegla en verklig situation bör man använda emissionsdata för det specifika fordonet. Den största miljöpåverkan när det gäller användning av vattenkraft, vindkraft och kärnkraft kommer dock från produktion av material och själva byggandet av anläggningarna. För kärnkraft har även utvinningen och hanteringen av bränslet en stor påverkan. För dessa typer av anläggningar har utformningen och lokaliseringen av den specifika anläggningen en mycket stor betydelse för den totala miljöpåverkan. Jämförelser mellan miljöpåverkan för de olika energislagen skall göras med försiktighet. Trots försök att hitta gemensamma systemgränser finns skillnader mellan olika studier, t ex skillnader i elmix, emissionsfaktorer vid transporter etc, som gör att systemen inte alltid är helt jämförbara. 1.5 Miljöfaktabokens disposition Del 1, d.v.s. huvudrapporten, består av denna inledning samt kapitlet Miljöpåverkan från olika energikällor. Där redovisas tabeller med data för total miljöpåverkan, från råvaruutvinning till förbränning för de bränslen som studerats. För vatten-, vind och kärnkraft omfattar redovisade data hela livscykeln från produktion av byggmaterial till rivning av kraftverken. De energikällor som behandlas är värmeverk, kraftverk (bränsleeldade), kraftvärmeverk, vattenkraft, vindkraft, villapannor, kärnkraft samt lätta och tunga fordon. I tabellerna redovisas även bränslepriser och anläggningarnas/fordonens verkningsgrader. Del 2 av rapporten innehåller bakgrundsinformation och en Teknisk bilaga. Bakgrundsinformationen består av föjande: I kapitlet Vad är en livscykelanalys (LCA)? beskrivs kortfattat hur man gör en livscykelanalys samt det standardiseringsarbete för LCA-metodik som pågår. I kapitlet Miljöpåverkan från energianvändning beskrivs uppkomsten av de olika ämnen som emitteras under energislagens livscykler samt vilken effekt på miljön de har. I kapitlet Energianvändning nu och i framtiden beskrivs energitillförseln i Sverige idag och hur den har förändrats under de senaste åren. Avsnittet ligger till grund för 6

10 1. Inledning vilka energislag som behandlats, eftersom Miljöfaktaboken ska spegla dagsläget. Kapitlet innehåller även en diskussion om olika bränslens framtida potential, både för fordonsdrift och i fasta anläggningar. I kapitlet Fakta om energibärare beskrivs kort produktionssystemen för de olika energislagen, samt hur de vanligtvis används. Kapitlet innehåller även en tabell med energiinnehåll för de olika bränslena. I Teknisk bilaga återfinns alla de aktuella litteraturgranskningarna inklusive data från respektive referens. Sist i varje kapitel presenteras den rekommendation som legat till grund för de data som presenteras i Miljöpåverkan från olika energikällor i del 1, med motiveringar till valda rekommendationer. Den tekniska bilagan innehåller även en beskrivning av hur litteraturgranskningen har gått till. 7

11 1. Inledning 1.6 Avgränsningar och definitioner Studien beskriver svenska produktions- och användningsförhållanden i dagsläget. Studien behandlar ej miljöpåverkan från infrastruktur och produktion av maskiner och verktyg. För vattenkraft, vindkraft och kärnkraft är produktion av material och byggande av anläggningarna inkluderade i studien, detta är dock inte inkluderat för de olika bränsleeldade energikällorna. I huvudrapporten presenteras endast data för energianvändning, utsläpp till luft och i vissa fall produktion av restprodukter. I Teknisk bilaga finns för vissa energislag och rapporter fler miljöpåverkanskategorier redovisade. Effektivt (undre) värmevärde används generellt för att beskriva ett bränsles energiinnehåll. Det innebär att vattenångans energiinnehåll inte är medräknat, vilket gör det möjligt för vissa förbränningsanläggningar, t.ex. då rökgaskondensering används, att uppnå en verkningsgrad som är större än 100%. I denna rapport avser emissionsfaktorer för koldioxid (CO 2 ) nettoemissioner. Koldioxidemissioner som härrör från kolinnehållet i förnybara råvaror räknas ej med om det kan antagas att koldioxiden tas upp i biomassan i samma utsträckning. I tabellerna med data för miljöpåverkan avser Energianvändning den energi som används i tillverkningsprocessen utöver bränslets energiinnehåll. I tabell 1.1 nedan redovisas omräkningsfaktorer för olika energienheter. Tabell 1.1 Omräkningsfaktorer för olika energienheter. kwh MJ kcal toe 1 1 kwh = 1 3,6 0,8598 0, MJ = 0, ,2388 0, kcal = 1,163 4, , toe = Behov av komplettering - Fortsatt forskning För de flesta energislag som behandlas här har det gått att finna livscykelanalyser av god kvalitet. LCA-underlaget skulle dock behöva förbättras för en del bränslen för svenska förhållanden. Detta gäller torv (finns endast en finsk rapport), förädlade trädbränslen som pelletter/briketter, gasoleldade fasta anläggningar, biogaseldade fasta anläggningar, tallebeckolja, importerat avfall för förbränning samt importerade trädbränslen. Det dataunderlag som presenteras i de olika livscykelanalyserna varierar mycket i omfattning. Många redovisar endast energiförbrukning och reglerade utsläpp till luft. För att kunna bedöma den totala miljöpåverkan från ett energislag vore det även önskvärt med en redovisning av förbrukning av naturrersurser, kemikalieförbrukning, 1 ton oljeekvivalenter 8

12 1. Inledning markanvändning, utsläpp till vatten samt produktion av restprodukter. Även inom kategorierna energiförbrukning och utsläpp till luft finns det behov av komplettering. Energiförbrukningen borde vara uppdelad på förnybar och icke förnybar energi. Utsläpp till luft borde i många fall (speciellt vid fordonsdrift) kompletteras med bättre mätningar/uppskattningar av utsläppen av växthusgaserna lustgas (N 2 O) och metan (CH 4 ). För utsläpp till luft vid fordonsdrift gäller även generellt att ett dataunderlag baserat på mätningar vid körning i verklig trafik borde tas fram. Det underlag som används i denna rapport är baserat på provbänkskörning. Nettoemissionerna av växthusgasen koldioxid (CO 2 ) vid förbränning av biobränslen antas oftast vara noll. I en rapport (Zetterberg & Hansén, 1998) redovisad i Teknisk bilaga (trädbränslen) redovisas att detta inte nödvändigtvis är fallet när det gäller avverkningsrester. Motsvarande bedömningar av nettoemissioner av CO 2 borde utföras även för Salix, pelletter/briketter samt bränslen baserade på gröda (t.ex. etanol från vete). Det har nämnts tidigare att det kan vara svårt att jämföra LCA-data för olika energisystem med varandra på grund av skillnader i systemgränssättning, allokeringsprinciper etc. För att underlätta sådana jämförelser vore det av stor betydelse att vidareutveckla och sprida användningen av detaljerade kriterier för hur miljöpåverkan från ett energisystem ska redovisas med hjälp av LCA. Det vill säga att man bestämmer hur systemgränser ska sättas, vilka allokeringsregler och principer som ska gälla o.s.v. Sådana kriterier finns framtagna inom systemet för certifierade miljövarudeklarationer (EPD) som administreras av Miljöstyrningsrådet. Det finns sådana EPD:er publicerade för vattenkraft från Lule älv (Vattenfall), vindkraft från Vindöns kraftverk (Sydkraft) och el från Forsmarks kärnkraftverk (Vattenfall). I denna miljöfaktabok redovisas inventerade data för miljöpåverkan. Om man ska jämföra energislagens miljöpåverkan sinsemellan vore det önskvärt att gå ett steg längre. Man skulle då kunna beräkna respektive energislags bidrag till olika miljöhot och sedan jämföra energislagen med varandra separat för varje hot. 9

13 2. Miljöpåverkan från olika energikällor I detta kapitel presenteras data för miljöpåverkan från hela livscykeln vid användande av olika energikällor. Alla data som redovisas i detta kapitel är IVLs rekommendationer som bygger på en granskning av tillgänglig litteratur. I Teknisk bilaga redovisas data för miljöpåverkan från Produktion och distribution av bränslen samt Användning separat per MJ bränsle. Där motiveras också varför just de rapporter som ligger till grund för rekommenderade data har valts ut. De energikällor som behandlas är värmeverk, kraftvärmeverk, kraftverk, villapannor, vattenkraft, vindkraft, kärnkraft, lätta fordon samt tunga fordon. För att få en rättvisande bild av miljöpåverkan från utnyttjandet av olika energikällor bör man titta på emissioner och resursanvändning från hela livscykeln räknat per enhet nyttig energi. Det innebär att man tar hänsyn till vilken verkningsgrad en anläggning/fordon har, d.v.s. hur stor del av bränslets energiinnehåll som kan omvandlas till nyttig energi i form av el, värme eller arbete. Detta är speciellt viktigt om man vill jämföra olika bränslen med varandra med avseende på miljöpåverkan. Förbränningsanläggningarnas verkningsgrad kan variera beroende på bränsleslag vilket får till följd att ett bränsle som uppvisar en låg miljöpåverkan räknat per MJ bränsle kan visa sig medföra en betydligt större miljöpåverkan per MJ nyttig energi om verkningsgraden är låg, och vice versa. Därför presenteras här alla data utom för lätta och tunga fordon per MJ nyttig energi. Om den intresserade läsaren vill omvandla siffrorna till miljöpåverkan per MJ bränsle görs det enkelt genom att multiplicera data med aktuell verkningsgrad. För lätta och tunga fordon anges data för miljöpåverkan per MJ bränsle till skillnad från de andra användningsområdena. Detta beror på att det är svårare att ta fram relevanta siffror på verkningsgrad vid normaldrift för fordon än för fasta anläggningar. Det finns stora individuella skillnader i verkningsgrad mellan fordon och verkningsgraden varierar också mycket beroende på hur fordonet körs. För att få en uppfattning om fordonsverkningsgrader presenteras dock schablonverkningsgrader hämtade från Blinge et al. (1997) i tabellerna. Dessa verkningsgrader förutsätter förhållandevis nya fordon i provbänkskörningar och är högre än vad som normalt gäller för verklig trafik. Om man vill räkna om tabelldata till miljöpåverkan per MJ nyttig energi (MJ på drivaxeln), antingen med schablonverkningsgraderna eller med egna uppgifter, görs det enkelt genom att dividera med aktuell verkningsgrad. För vattenkraft, vindkraft och kärnkraft anges data per MJ producerad el. Här går det inte att redovisa verkningsgrader på samma sätt som för de förbränningsbaserade energikällorna. Överföringsförluster är inte inkluderade. I tabellerna nedan presenteras utöver data för miljöpåverkan även bränslepriser, bränsleskatter och vilken verkningsgrad vi antagit i våra beräkningar. Bränslepriser och skatter anges per MJ nyttig energi. I fotnoter till tabelltexten anges vilka rapporter som använts som datakällor för de olika bränslena. 10

14 2.1 Värmeverk Ett värmeverk producerar endast värme, i allmänhet för uppvärmning av bostäder, lokaler o. dyl. Produktionen sker genom att man via eldning av ett bränsle i en panna värmer upp vatten och sedan distribuerar hetvattnet i ett fjärrvärmenät. I tabell 2.1 redovisas total miljöpåverkan per producerad MJ värme för de bränslen som är aktuella för användning i ett värmeverk. Hela livscykeln, från råvaruutvinning till förbränning, är beaktad. I tabellen redovisas även de antagna verkningsgraderna samt pris per producerad MJ värme (exkl. moms). Investeringskostnaderna för de olika bränslena varierar och är inte medräknade här. I tabellen avses värmeverk med pannor av storleksordningen MW och där reningstekniken motsvarar svenskt genomsnitt. Verkningsgraderna är hämtade från Thunell (1996) samt Fjärrvärmeföreningen (1999) och är typ- eller medelvärden för pannverkningsgrader. De innefattar således inte distributionsförluster. Naturgas- och fastbränslepannor förutom kolpannor antas vara försedda med rökgaskondensering vilket gör att en verkningsgrad på över 100% kan uppnås (för förklaring se kapitel 1.5). Rökgaskondensering kan användas när man eldar ett bränsle som har högt fukteller väteinnehåll. Torv, avfall och trädbränslen har högt fuktinnehåll medan naturgas innehåller mycket väte som bildar vatten vid förbränning. Detta gör att rökgaserna vid förbränning innehåller het vattenånga som i sig innehåller mycket energi. Genom att kondensera rökgaserna kan man omvandla även det energiinnehållet till varmvatten. Effekten från t. ex. en torvpanna kan på det sättet öka med upp till 30% utan att bränsleförbrukningen ökar (Energifakta, 1996). Det finns vissa skillnader i systemgränser vilket gör att data för pelletter/briketter och tallbeckolja inte är direkt jämförbara med de andra bränslena. Dessa data presenteras ändå här eftersom de var de enda tillgängliga för dessa bränsleslag, och de ger en uppfattning om storleksordning av utsläppen. 11

15 Tabell 2.1 Total miljöpåverkan från hela bränslecykeln, från råvaruutvinning till förbränning, per producerad MJ värme i ett värmeverk. (IVLs rekommendation, baserad på litteratur beskriven i Teknisk bilaga). Total miljöpåverkan per MJ producerad värme i värmeverk Energianvändning Eldningsolja 1,2 Gasol 3 Kol 4 Naturgas, Danmark 1 Naturgas, Norge 5 Naturgas, Torv 6 Hush. Ryssland 5 avfall 7 Gummiflis 8 Salix 9 Skogsbränsle 9 Pelletter/ RT-flis 8 briketter 10 Totalt, MJ 0,078 0,05-0,064 0,010 0,041-0,01-0,050 0,040-0,025 0,18 Utsläpp till luft, mg NO X SO X ,2 0,57 0, CO ,6 10 9, NMVOC ,3 3,5 1,1 1,1 9,4 1,5 4, CO N 2 O 0,60 0, ,58 0,49 0,48 9,3 3,8 3,4 4,7 4,7 5,5 4,8 0,58 CH 4 4,3 2, , ,27 4,7 4,7 21 5,1 7,2 Partiklar 1,6 1,1 29 0,32 0,14 0,16-1,2 7,5 2,5 3,7 3,4 1,6 31 NH 3 0,66 0,0 1,9 0,0 0,0 0,00 1,1 2,8 0,48 3,0 2,4 3,2 2,4 1,2 Produktion av restprodukter Totalt, mg Tallbeckolja 11 Bränslepris (öre/mj värme) 2,8 6,4 12 1,3 2,9 / 5,9 13 * * 2,9 * 0,5-2,5 4,3 2,0 4,9 Skatt (öre/mj värme) 5,3 3,0 5,7 1,1 / 5,0 * * 0,4 * Totalt (öre/mj värme) 8,1 9,4 7,0 4,0 / 10,9 * * 3,3 * 0,5-2,5 4,3 2,0 4,9 Verkningsgrad 0,91 0,91 0,89 1,04 1,04 1,04 1,06 1,06 0,89 1,06 1,06 1,06 1,06 0,91 - betyder att uppgift saknas i litteraturen. * betyder att marknadspris inte existerar. 1 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från Sydkraft (2000) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 2 Data för bränsleproduktion avser eldningsolja 1. Förbränningsdata avser eldningsolja 2-5 (0,36% svavelhalt). 3 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från Blinge et al (1997) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 4 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från ExternE (1997) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 5 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från Gunnarsson & Skarphagen (1999) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 6 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från Mälkki et al (1997) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 7 Avser hushållsavfall. Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från Finnveden et al (1996) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 8 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från NME (1999) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 9 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från Vattenfall (1996) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 10 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från Edholm (2000) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 11 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från Åhman (1999) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 12 Pris fritt ombord. Distributionskostnader tillkommer. 13 Priserna avser industri / bostäder 12

16 2.2 Kraftverk Ett kraftverk producerar endast el. Ett vanligt termiskt kraftverk består av en ångpanna och en ångturbin. I ångpannan produceras vattenånga som sedan driver turbinen varvid elektricitet alstras. Efter att ångan passerat turbinen kyls den ned till vatten i en kondensor, i Sverige normalt med hjälp av havsvatten. Ett termiskt kraftverk kan också bestå av en gasturbin sammankopplad med en ångpanna/ångturbin i serie, ett s.k. kombikraftverk. De heta avgaserna från gasturbinen används där för att elda en ångpanna enligt ovan, s.k. rökgaskondensering i avgaspanna. På så sätt uppnås en högre verkningsgrad. De bränslen som i dagsläget är aktuella för användning i kombicykel är energigaser och lättare oljeprodukter. Det pågår dock på olika håll i världen utvecklingsarbete kring förgasning av fasta bränslen, som därmed också skulle kunna användas i en kombicykel. I tabell 2.2 redovisas total miljöpåverkan per producerad MJ el för de bränslen som är aktuella för användning i ett kraftverk. Hela livscykeln, från råvaruutvinning till förbränning, är beaktad. I tabellen redovisas även de antagna verkningsgraderna samt pris per producerad MJ el (exkl. moms). Investeringskostnaderna för de olika bränslena varierar och är inte medräknade här. I tabellen avses kraftverk med pannor av storleksordningen 300 MW och där reningstekniken motsvarar svenskt genomsnitt. Verkningsgraderna är hämtade från Thunell (1996) samt Fjärrvärmeföreningen (1999) och är typ- eller medelvärden för pannverkningsgrader. De innefattar således inte distributionsförluster. 13

17 Tabell 2.2 Total miljöpåverkan från hela bränslecykeln, från råvaruutvinning till förbränning, per producerad MJ el i ett kraftverk. (IVLs rekommendation, baserad på litteratur beskriven i Teknisk bilaga). Total miljöpåverkan per MJ producerad el i kraftverk Eldningsolja 1, 2 Gasol 3 Kol 4 Naturgas, Danmark 1 Naturgas, Norge 5 Naturgas, Ryssland 5 Resursanvändning total energianvändning, MJ 0,13 0,09-0,11 0,018 0,074 Utsläpp till luft, mg NO X SO X ,7 1,0 0,66 CO NMVOC ,6 6,2 1,9 1,9 CO N 2 O 0,95 0,89 3,4 1,0 0,88 0,86 CH 4 0,97 3, ,8 107 Partiklar 2,7 1,8 59 0,57 0,26 0,29 NH 3 2,0 0,0 5,5 0,0 - - Produktion av restprodukter restprodukter totalt, mg Bränslepris (öre/mj el) 4,6 10,4 6 2,6 5,2 / 10,6 7 * * Skatt (öre/mj el) 8,6 4,9 11,5 2,0 / 9,0 * * Totalt (öre/mj el) 13,2 15,3 14,1 7,2 / 19,6 * * Verkningsgrad 0,56 0,56 0,44 0,58 0,58 0,58 - betyder att uppgift saknas i litteraturen. * betyder att marknadspris inte existerar. 1 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från Sydkraft (2000) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 2 Data för bränsleproduktion avser eldningsolja 1. Förbränningsdata avser eldningsolja 2-5 (0,36% svavelhalt). 3 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från Blinge et al (1997) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 4 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från ExternE (1997) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 5 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från Gunnarsson & Skarphagen (1999) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 6 Pris fritt ombord. Distributionskostnader tillkommer. 7 Priserna avser industri / bostäder 14

18 2.3 Kraftvärmeverk Ett kraftvärmeverk producerar både el och värme. Värmen vanligen i form av fjärrvärme. Principen för ett kraftvärmeverk är densamma som för ett kraftverk med den skillnaden att man tar tillvara energiinnehållet i kylvattnet. Detta görs genom att man ersätter kondensorn med en värmeväxlare där vattnet i ett fjärrvärmenät värms samtidigt som vattenångan kyls. Ett kraftvärmeverk kan på samma sätt som kraftverk vara utformat antingen som en traditionell ångcykel, d.v.s. ångpanna och ångturbin, eller som en kombicykel, d.v.s. en gasturbin följd av en ångcykel. Med kombicykel uppnås en högre elverkningsgrad, men totalverkningsgraden är ungefär densamma. De bränslen som i dagsläget är aktuella för användning i kombicykel är energigaser och lättare oljeprodukter. Det pågår dock på olika håll i världen utvecklingsarbete kring förgasning av fasta bränslen, som därmed också skulle kunna användas i en kombicykel. I tabell 2.3 redovisas total miljöpåverkan per producerad MJ energi (el + värme) för de bränslen som är aktuella för användning i ett kraftvärmeverk. Hela livscykeln, från råvaruutvinning till förbränning, är beaktad. I tabellen redovisas även de antagna verkningsgraderna samt pris per producerad MJ energi (exkl. moms). Investeringskostnaderna för de olika bränslena varierar och är inte medräknade här. Den nyttiggjorda energin från ett kraftvärmeverk är summan av producerad el och producerad fjärrvärme. Förhållandet el/fjärrvärme kan dock variera mycket beroende på anläggningstyp. Om man eldar med ett bränsle där man kan använda sig av en kombicykel kan man få en betydligt större andel el än om man använder ett bränsle där man är hänvisad till den traditionella ångcykeln enligt ovan. El kan sägas vara mer värd än fjärrvärme eftersom elen har så många fler användningsområden än värmen. Därmed kan man tycka att miljöpåverkan vid användandet av ett bränsle borde relateras till hur mycket användbarhet man kan producera. Ett sätt är att fördela miljöpåverkan efter exergiinnehållet i den producerade elen och värmen. Exergi är ett mått på ett energislags kvalitet, d.v.s. dess användbarhet. Ett annat sätt är att fördela miljöpåverkan efter marknadspris. Priserna på energimarknaden ändras dock mycket snabbt och påverkas av skatter och avgifter i olika utsträckning beroende på bränsle. Detta gör att det blir svårt att avgöra vad resultatet av en sådan fördelning av miljöpåverkan egentligen säger. Inget av dessa fördelningssätt kan sägas vara det rätta och det pågår diskussioner om hur man ska hantera denna fråga. Därför görs för kraftvärmeverk i denna rapport ingen skillnad på 1 MJ el och 1 MJ värme. Miljöpåverkan redovisas här per total nyttiggjord energi oberoende av andelen el. Grundata för miljöpåverkan från bränsleanvändning i kraftvärmeverk antas vara samma som de som användes i avsnitt 2.1 för värmeverk. Det är bara verkningsgraderna som ändrats. Verkningsgraderna är hämtade från Thunell (1996) samt Fjärrvärmeföreningen (1999) och är typ- eller medelvärden för pannverkningsgrader. De innefattar således inte distributionsförluster. Ingen rökgaskondensering förutsätts ske. 15

19 Tabell 2.3 Total miljöpåverkan från hela bränslecykeln, från råvaruutvinning till förbränning, per producerad MJ energi (el+värme) i ett kraftvärmeverk. (IVLs rekommendation, baserad på litteratur beskriven i Teknisk bilaga). Total miljöpåverkan per MJ producerad värme i värmeverk Energianvändning Eldningsolja 1,2 Gasol 3 Kol 4 Naturgas, Danmark 1 Totalt, MJ 0,078 0,05 - Utsläpp till luft, mg NO X SO X CO NMVOC ,3 CO N 2 O 0,60 0,55 13 CH 4 4,3 2, Partiklar 1,6 1,1 29 NH 3 0,66 0,0 1,9 Produktion av restprodukter Totalt, mg Naturgas, Norge 5 0,073 0,011 0,047 Naturgas, Torv 6 Hush. Ryssland 5 avfall 7-0, ,7 0,65 0, ,3 1,3 11 1, ,66 0,56 0, ,3 14 2, ,37 0,16 0,18-1, ,3 3, Gummiflis , ,4 0,27 7,5 0,48 - Salix 9 Skogsbränsle 9 0,057 0,046 Pelletter/ RT-flis 8 briketter 10-0, ,4 5,4 6,3 5,5 5,4 5,4 24 5,8 2,9 4,2 3,9 1,8 3,4 2,7 3,7 2, Tallbeckolja 11 0, ,58 7,2 31 1, Bränslepris (öre/mj värme) 2,8 6,4 12 1,3 3,3 / 6,7 13 * * 3,3 * 0,5-2,9 4,9 2,3 4,9 Skatt (öre/mj värme) 5,3 3,0 5,7 1,3 / 5,7 * * 0,5 * Totalt (öre/mj värme) 8,1 9,4 7,0 4,6 / 12,4 * * 3,8 * 0,5-2,9 4,9 2,3 4,9 Verkningsgrad 0,91 0,91 0,89 0,91 0,91 0,91 0,91 0,91 0,89 0,91 0,91 0,91 0,91 0,91 - betyder att uppgift saknas i litteraturen. * betyder att marknadspris inte existerar. 1 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från Sydkraft (2000) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 2 Data för bränsleproduktion avser eldningsolja 1. Förbränningsdata avser eldningsolja 2-5 (0,36% svavelhalt). 3 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från Blinge et al (1997) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 4 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från ExternE (1997) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 5 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från Gunnarsson & Skarphagen (1999) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 6 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från Mälkki et al (1997) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 7 Avser hushållsavfall. Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från Finnveden et al (1996) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 8 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från NME (1999) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 9 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från Vattenfall (1996) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 10 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från Edholm (2000) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 11 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från Åhman (1999) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 12 Pris fritt ombord. Distributionskostnader tillkommer. 13 Priserna avser industri / bostäder 16

20 2.4 Villapannor I en en villapanna produceras normalt sett endast värme. Produktionen sker genom att man via eldning av ett bränsle i en panna värmer upp vatten och sedan distribuerar hetvattnet till t.ex. radiatorer i rörledningar. Villapannor kan i princip eldas med alla slags bränslen och är ofta utförda för mer än ett bränsle, s.k. kombipannor. På samma sätt som i ett värmeverk kan man för fuktiga och väterika bränslen använda rökgaskondensering för att öka effektiviteten för en villapanna. Verkningsgraderna är hämtade från Naturvårdsverket (1998) och är typ- eller medelvärden för pannverkningsgrader för nya villapannor. De inkluderar distributionsförluster. I tabell 2.4 redovisas total miljöpåverkan per producerad MJ värme för de bränslen som är aktuella för användning i villapannor. Hela livscykeln, från råvaruutvinning till förbränning, är beaktad. I tabellen redovisas även de antagna verkningsgraderna samt pris per producerad MJ värme (inkl. moms). Investeringskostnaderna för de olika bränslena varierar och är inte medräknade här. Tabell 2.4 Total miljöpåverkan från hela bränslecykeln, från råvaruutvinning till förbränning, per producerad MJ värme i en villapanna. (IVLs rekommendation, baserad på litteratur beskriven i Teknisk bilaga). Total miljöpåverkan per MJ producerad värme i villapanna Eldningsolja 1 1 Naturgas, Danmark 1 Skogsbränsle (ved) 2 Pelletter/ briketter 3 Resursanvändning total energianvändning, MJ 0,084 0,068 0,05 - Utsläpp till luft, mg NO X SO X 47 3, CO NMVOC 21 3, CO N 2 O 0,64 0,61 1,3 2,5 CH 4 5, Partiklar 1,8 0,34 4,9 4,8 NH 3 0,12-2,5 3,8 Bränslepris (öre/mj värme) 5,2 6,3 4,4 - Skatt (öre/mj värme) 5,9 5,3 0 - Totalt (öre/mj värme) 11,1 11,6 4,4 - Verkningsgrad 0,85 0,98 0,8 0,75 - betyder att uppgift saknas i litteraturen. 1 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från Sydkraft (2000) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 2 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från Vattenfall (1996) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). Data för avverkningsrester antas gälla även för ved. 3 Data för miljöpåverkan från produktion och distribution av bränslet är hämtade från Edholm (2000) och data för miljöpåverkan från förbränning är hämtade från Boström et al, (1998). 17

21 2.5 Vattenkraft, vindkraft och kärnkraft Vattenkraft kräver en omfattande byggnadsverksamhet för att uppföra kraftverk med dammar, tunnlar och ledningar för vattenföringen samt turbinhallar med turbiner och kringutrustning. Vid en del kraftverk finns också årsmagasin i form av sjöar, reglerade eller helt konstgjorda. De mellan 100 och 200 vattenkraftverk, som svarar för huvuddelen av svensk vattenkraftel, ligger på olika platser med olika omfattande byggnadsbehov, de har byggts vid olika tidpunkter och har sannolikt hämtat byggmaterial från olika leverantörer. Det är alltså i praktiken omöjligt att göra en exakt livscykelanalys av svensk vattenkraftel i syfte att komma fram till en miljöprofil för vattenkraft idag. Vad man kan göra är att studera någon eller några typanläggningar och försöka väga ihop dem till en representativ miljöprofil för vattenkraftel. IVL:s rekommendation för vattenkraftel visas i tabell 2.5, tillsammans med rekommendationerna för vindkraft och kärnkraft. Rekommendationen bygger på data från Sydkraft, eftersom deras livscykelinventering av vattenkraft bygger på data från kraftverk i såväl norra som södra Sverige. Vattenfall har en certifierad miljövarudeklaration av vattenkraft från 1999, men den omfattar endast vattenkraftsstationer i Lule älv. Skillnaderna mellan Sydkraft (2000) och Vattenfall (1996) är dock ganska små vad avser de parametrar vi beaktar, med undantag av koldioxidemissioner. Vindkraften svarade 1999 för ca. 2 promille av elgenereringen i Sverige. Vindkraftens miljöprofil är alltså än så länge av försumbar betydelse för miljöprofilen för svensk genomsnittsel. Miljöfakta för vindkraft kan dock vara av betydelse för scenarieberäkningar. IVL rekommenderar data enligt tabell 2.5, som bygger på inventeringen av Sydkraft (2000). Deras inventering omfattar Vindöns vindkraftpark med 12 kraftverk och har legat till grund för en certifierad miljövarudeklaration för vindkraft. Det finns två publicerade livscykelanalyser för svensk kärnkraftel, Sydkraft (2000) och Vattenfall (1996). Inventeringarna omfattar i båda fallen hela kedjan från uranbrytning till omhändertagande av avfall. För de parametrar vi beaktar i Miljöfaktaboken uppgår skillnaderna mellan de båda inventeringarna till motsvarande faktorer på ungefär 2 till 4. Sydkrafts inventering verkar något bredare än Vattenfalls (Sydkraft tar med uranbrytning från både dagbrott och underjordgruva, man har två olika sätt att framställa uranbränslet, och man har inventerat två kärnkraftverk). IVL använder därför data från Sydkraft för att beskriva kärnkraftens miljöpåverkan i tabell

22 Tabell 2.5 Total miljöpåverkan från generering av el fån vattenkraft, vindkraft och kärnkraft, inklusive byggande och rivning av kraftverken (ej rivning av vattenkraftverk) samt framställning av kärnbränsle och förvaring av kärnbränsleavfall. Data avser MJ producerad el vid kraftverket. Förluster vid kraftöverföring är ej medräknade. Alla uppgifter är avrundade till två värdesiffror. (IVLs rekommendation, baserad på litteratur beskriven i Teknisk bilaga). Total miljöpåverkan per MJ producerad el. Vattenkraft 1 Vindkraft 1 Kärnkraft 1 Resursanvändning total energianvändning, MJ 0,0037 0,029 0,061 2 Uranmalm, 0,3 % U, g 1,6 Uranmalm, 1,6 % U, g 0,19 Utsläpp till luft, mg NO X 1,8 5,0 9,7 SO X 0,38 4,2 9,4 CO 1,9 14 2,3 NMVOC 3 0,35 1,2 1,6 CO N 2 O 0,0064 0,008 0,033 CH 4 1,55 1,8 12 Partiklar 0,23 1,4 2,8 NH 3 0,0023 0,002 0,069 Produktion av restprodukter restprodukter totalt, mg Data från Sydkraft (2000). 2 Exklusive uranmalm. 3 Summan av HC, NMVOC och VOC. 19

23 2.6 Svensk genomsnittsel Den el som tillförs det svenska elnätet var år 1999 till 95 % genererad i Sverige, medan 5 % importerades, främst från Norge och Danmark med ett mindre bidrag från Finland och en närmast försumbar post från Tyskland (Svenska Kraftverksföreningen, 1999). Av den tillförda elen förbrukades 90 % i Sverige, medan 10 % exporterades till i fallande storleksordning Finland, Norge, Danmark och Tyskland. Grovt kan man säga, att Sverige hade en nettoexport till Finland och Tyskland. Den inhemska elgenereringen bestod till övervägande del av vattenkraft och kärnkraft med ett visst bidrag från fossileldad och biobränsleeldad kraftvärme. Bidragen från vindkraft och kondenskraft var obetydliga. Kolkondens- och gasturbinel gav försumbara bidrag. En genomsnittlig miljöprofil för svensk el måste konstrueras genom sammanvägning av de olika bidragande kraftslagens miljöprofiler. Detta innebär, att miljöprofilen ändras från år till år och till och med från månad till månad, allteftersom blandningen av olika kraftslag varierar. Små ändringar av andelen fossilbränslegenererad kraft har en tydlig inverkan på miljöprofilen. Olika elbolag kan också ha miljöprofiler för sin totala produktion, som avviker från varandra och från svensk genomsnittsel, allt beroende på hur bolagens respektive produktionsapparater ser ut. I tabell 2.6. redovisar vi sammansättningen på den tillförda, alltså inte den använda, elen i Sverige under år Tabellen visar också den miljöprofil man kan konstruera på grundval av den givna sammansättningen. Profilen har konstruerats med hjälp av en datorrutin i kalkylprogrammet Excel och kan alltså snabbt räknas om till olika elblandningar och justeras för ändringar av de underliggande kraftslagens miljöprofiler. Data för kraftvärme och oljekondens har hämtats från den tidigare upplagan av Miljöfaktaboken, med en modifiering. För kraftvärme har resurser och emissioner allokerats mellan el och värme enligt den s.k alternativproduktionsmetoden, dvs. man likställer inte 1 MJ el med 1 MJ värme, utan man tar hänsyn till att verkningsgraden för elgenerering är lägre än verkningsgraden för värmegenerering. Det går helt enkelt åt mer bränsle för att producera 1 MJ el än för att producera 1 MJ ånga eller hetvatten. Detta innebär, att el från kraftvärmeverk får ta en större andel av miljöbelastningen än om man likställt energislagen. 20

@ * MILJOFAI<TABOI< FOR

@ * MILJOFAI<TABOI< FOR **I *! / @ * MILJOFAI

Läs mer

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan och

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft OKG AB, 2010-01-12 Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning. För att få en balanserad bild av olika kraftslags miljöpåverkan, bör hela livscykeln

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Miljöfaktaboken 2011 Värmeforsk 2012-05-23

Miljöfaktaboken 2011 Värmeforsk 2012-05-23 2011 Värmeforsk 2012-05-23 Jenny Gode Rapporten 2011 är skriven av: Jenny Gode, Fredrik Martinsson, Linus Hagberg, Andreas Öman, Jonas Höglund, David Palm. 2011 Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen,

Läs mer

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2012 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme justerad i januari 2013 med

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2012 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme justerad i januari 2013 med överenskommelse i värmemarknadskommittén 2012 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme justerad i januari 2013 med värden för 2012 1 Om överenskommelsen Värmemarknadskommittén,

Läs mer

Projektarbete MTM456 Energiteknik

Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektet syftar till att ge kännedom om något energislag Sverige använder samt detaljerat utreda hur varje steg mellan råvara och restprodukt (se figur 1) påverkar vår

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319 Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men

Läs mer

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2014 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme med värden för 2014

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2014 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme med värden för 2014 överenskommelse i värmemarknadskommittén 2014 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme med värden för 2014 1 Om överenskommelsen Värmemarknadskommittén, VMK, som består

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Energiläget 2001 Förluster Kol och koks Fjärrvärme Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Elimport elexport 5 Råolja och oljeprodukter Naturgas inkl. stadsgas 8 Kol Värmepump

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner 2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Klimatinvesteringsprogrammet i Stockholms stad 2005-2008. Stefan Johansson, Industriell Ekologi sjindeco@kth.se

Klimatinvesteringsprogrammet i Stockholms stad 2005-2008. Stefan Johansson, Industriell Ekologi sjindeco@kth.se Uppföljning av Klimatinvesteringsprogrammet i Stockholms stad 2005-2008 Stefan Johansson, Industriell Ekologi sjindeco@kth.se 1 Upplägg av presentationen Hur ser Stockholms arbete med klimatfrågan ut?

Läs mer

Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter. Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter.

Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter. Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter. Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter Schablonvärden 2008-09-04 Drivmedel Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter. Icke förnybar energi

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh Energiläget 1999 Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk -11 9 metod

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Bioenergi. En hållbar kraftkälla.

Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Energins naturliga kretslopp Inom Skellefteå Kraft finns det en stark övertygelse om att bioenergi kommer att spela en viktig roll i den svenska energiproduktionen i framtiden.

Läs mer

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Energiläget i siffror 2011

Energiläget i siffror 2011 Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

Energiläget En översikt

Energiläget En översikt Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas Sverige driver utvecklingen framåt Säkerhet och teknik Information och opinion 2011-09-30 Fem sektioner

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är

Läs mer

Elenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel

Elenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel Campus Helsingborg 2018 Industrial Electrical Engineering and Automation Elenergiteknik Energi och effekt Extra exempel Industriell Elektroteknik och Automation Lunds Tekniska Högskola Effekt och energi

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Energiläget 2018 En översikt

Energiläget 2018 En översikt Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik

Läs mer

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.

Läs mer

Utvärdering av superkritisk koldioxid som rengöringsmetod för oljehaltigt gods

Utvärdering av superkritisk koldioxid som rengöringsmetod för oljehaltigt gods Utvärdering av superkritisk koldioxid som rengöringsmetod för oljehaltigt gods Rune Bergström, Östen Ekengren B 1481 Stockholm, september 2002 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter om ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärmeel och förnybar

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Vad är lyvscykelanalys,

Vad är lyvscykelanalys, Vad är lyvscykelanalys, LCA? Sammanfattning Livscykelanalys, LCA, är ett verktyg för att beräkna miljöpåverkan från en produkt från vaggan till graven, vilket innebär att produktion av insatsmedel, transporter

Läs mer

Miljödeklaration - Dörrskåp E30D25

Miljödeklaration - Dörrskåp E30D25 Miljödeklaration - Dörrskåp E30D25 Företaget EFG European Furniture Group AB Box 1017 573 28 TRANÅS Org.nr: 556236-7259 ISO 14001 certifikat nr: 194848 FSC-COC certifikat nr: EUR-COC-061003 EFG utvecklar,

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Energigaserna i Sverige Anders Mathiasson, Energigas Sverige Mer energigas till industrin Energigaserna ökar konkurrenskraften TWh 15 12 9 6 3 0 Gasol Naturgas Olja Energigas Olja Energigas År 2010 År

Läs mer

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87 Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87 Företaget EFG European Furniture Group AB Box 1017 573 28 TRANÅS Org.nr: 556236-7259 ISO 14001 certifikat nr: 194848 FSC-COC certifikat nr: EUR-COC-061003

Läs mer

Innehållsförteckning - Statistikblad

Innehållsförteckning - Statistikblad Innehållsförteckning - Statistikblad Flik Status Saknas 1 Innehållsförteckning 2 Beskrivning av statistiken Klar? 3 Omvandlings- GWP- och densitetstabeller Klar Värden för LDgas, dieselolja, petroleumkoks

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften

Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften VÄGLEDNING OM NYTTIGGJORD ENERGI FÖR KVÄVEOXIDAVGIFTEN Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften Följande vägledning beskriver vad Naturvårdsverket anser vara nyttiggjord energi i lag om miljöavgift

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

+33,97% Framtidens bränslen. Vad är det som händer? - En framtidsspaning. Anders Kihl, Ragn-Sells AB. Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012

+33,97% Framtidens bränslen. Vad är det som händer? - En framtidsspaning. Anders Kihl, Ragn-Sells AB. Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012 Framtidens bränslen - En framtidsspaning Anders Kihl, Ragn-Sells AB Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012 Vad är det som händer? +33,97% 2 Prisutveckling BF95 & Biogas År BF95 (kr/l) Biogas (kr/m3)

Läs mer

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Minskade utsläpp genom moderna braskaminer och kassetter med ny teknik

Minskade utsläpp genom moderna braskaminer och kassetter med ny teknik Minskade utsläpp genom moderna braskaminer och kassetter med ny teknik 1 Om Svensk Brasvärmeförening Brasvärmeföreningen består av branschledande företag som producerar eller importerar eldstäder och skorstenar

Läs mer

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Den här informationen innefattar uppgifter om bränslens värmevärden, typiska verkningsgrader

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar

Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Karl-Johan Gusenbauer Caroline Ödin Handledare: Lars Bäckström Inledning och syfte Ungefär hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Bio2G Biogas genom förgasning

Bio2G Biogas genom förgasning Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling

Läs mer

S Kapitel 9

S Kapitel 9 S. 152-155 Kapitel 9 Fjärrvärmeverk Här värms vatten, ingen elproduktion Leds ut via fjärrvärmenätet Kondenskraftverk Ex kärnkraftverk, kolkraftverk, oljekraftverk Vatten värms under högt tryck så ånga

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Miljödeklaration - Hurts E30E14

Miljödeklaration - Hurts E30E14 Miljödeklaration - Hurts E30E14 Företaget EFG European Furniture Group AB Box 1017 573 28 TRANÅS Org.nr: 556236-7259 ISO 14001 certifikat nr: 194848 FSC-COC certifikat nr: EUR-COC-061003 EFG utvecklar,

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser

Läs mer

Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning.

Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning. LITEN ENERGIORDLISTA Biobränsle Bränsle bestående av biomassa. Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning. Biomassa Material med biologiskt ursprung och som inte eller endast

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer