Under 2012 gav vi stöd till brottsoffer, anhöriga och vittnen.

Transkript

1 Under 2012 gav vi stöd till brottsoffer, anhöriga och vittnen. Årsberättelse och Årsredovsning 2012

2 Innehåll Brottsofferjourernas uppdrag och roll i samhället... 1 Generalsekreterare och förbundsordförande har ordet... 2 Ideellt engagemang är basen för brottsofferstödet... 4 Allt fler söker stöd hos brottsofferjourerna... 6 Vittnesstöden finns på landets tings- och hovrätter... 9 Telefoncentralen ger brottsutsatta första hjälpen Många söker stöd på eget språk Kvinnofrid inom BOJ Brottsutsatt och funktionsnedsättning Skyddsnät ger unga kunskap om brott, utsatthet och stöd Utbildning och kompetensutveckling BOJ påverkar opinionen Organisationsutveckling Marknadsföring och sponsring BOJ sprider kunskap om brottsoffer situation Tidningen Brottsoffer Riksförbundets organisation Brottsofferjourer i Sverige Revisorernas underskrifter Årsredovisning Revisionsberättelse... 42

3 Brottsofferjourernas uppdrag och roll i samhället Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) består av lokala brottsofferjourer, som var och en är en ideell förening, religiöst och partipolitiskt obunden. Verksamhetsmål 1. Medverka till att målsägande, vittnen och anhöriga får ökat stöd i hela brottsmålsprocessen. De består av ett antal ideellt arbetande och kvalificerade stödpersoner och vittnesstöd med huvuduppgifter att ge professionellt medmänskligt stöd och praktisk vägledning till den som drabbats av brott och deras anhöriga samt vittnen. De lokala jourerna är självständiga och beslutar om sin verksamhet inom ramen för de fastställda stadgarna för Brottsofferjourernas Riksförbund och för lokala föreningar samt utifrån de minimikrav som fastställts och policydokument som upprättats. Lokala jourer kan besluta om regional verksamhet. Brottsofferjourerna ska vara ett komplement och alternativ till den offentliga sektorn vad gäller brottsofferstödjande arbete. Nedanstående grundläggande principer och målsättningar ska vara vägledande för vårt arbete. Grundläggande principer 1. Mänskliga rättigheter är grunden för allt vårt arbete. 2. Medverka till att det finns väl fungerande vittnesstöd vid tingsrätter och hovrätter. 3. Socialtjänst och hälso- och sjukvård måste ta ett kvalitativt ansvar för stöd till brottsoffer. 4. Utsatta och sårbara brottsoffer ska få ett adekvat stöd och hjälp utifrån sina behov. 5. Informera om vår verksamhet till rättsliga och sociala myndigheter, politiker och andra intressenter samt massmedia för att därigenom göra dessa medvetna om brottsoffrens situation. 6. Samarbeta med myndigheter, organisationer och ideella organisationer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. 7. Samarbetet med Brottsoffermyndigheten prioriteras. 2. Ett rättssamhälle, som inte kan skydda sina medborgare från kriminella övergrepp, har en moralisk skyldighet att ge all den hjälp och det stöd, som kriminalitetens offer behöver för att kunna återgå till det kvalitativa liv vederbörande levde, innan övergreppet ägde rum. 8. Aktivt samarbete i den lokala brottsförebyggande och brottsofferstödjande verksamheten. 9. Medverka vid medling som stöd till brottsoffret, men inte som medlare. 3. Brottsoffrens rättigheter ska ges samma prioritet som brottslingarnas rättigheter. 10. Belysa behovet av forskning inom olika områden för att få en vetenskaplig grund i brottsofferarbetet. 4. Bemötandet i brottmåls processen måste ske på ett positivt sätt så att inte brottsoffrets problem ökar, så kallad sekundär viktimisering. 11. Arbeta för att en Brottsofferombudsman tillsätts. 12. Arbeta för att ett Riksbarncentrum inrättas. 5. Insatserna för brottsoffer får inte ske på bekostnad av de rehabiliterande insatser, som med nödvändighet måste riktas mot gärningsmannen för att därmed försöka förhindra återfall i brott. 13. Arbeta för inkorporering av FN:s Barnkonvention som svensk lag. 14. Arbeta för införandet av en Barnbalk. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse

4 Generalsekreterare och förbundsordförande har ordet År 2012 har varit ett spännande år. Det viktiga arbetet med organisationsutveckling har pågått under hela året. Syftet har varit att få bästa möjliga kompetenta medmänskliga stöd och att stödet ska ges på ett likvärdigt sätt över hela landet. Arbetet har fortskridit i processform där representanter från olika brottsofferjourer aktivt har varit med olika former. Därigenom har processen på ett positivt sätt förts framåt. Det har gällt i såväl referensgrupp, vid konferenser och i samband med en hearing. Fruktbärande diskussioner har ägt rum och många kloka synpunkter har stötts och blötts. Inför stämman år 2013 kommer ett förslag från förbundsstyrelsen att läggas fram för beslut av Riksstämman som ska hållas under maj månad. Samhällsutvecklingen i stort har naturligtvis stor betydelse för hur Brottsofferjouren måste anpassa och utveckla sin verksamhet. En adekvat anpassning inför framtidens behov och krav måste åstadkommas. Under 2012 har det skett stora förändringar inom både socialtjänst, polisen och övriga rättsväsendet. Socialstyrelsens Meddelandeblad om ansvarsfördelning mellan socialnämnder och ideella föreningar ska klargöra vilka regler som gäller i fråga om den viktiga ansvarsgränsdragningen. Detta har stor betydelse även för brottsofferjourernas arbete, frågan är på vilket sätt och i vilken omfattning. Socialstyrelsen har fått många regeringsuppdrag inom området kvinnofrid, vilket kommer att innebära förändringar i framtiden. Riksförbundet har varit representerat i ett tiotal referensgrupper. Det är viktigt att finnas med i diskussionerna så att brottsofferjourernas verksamhet blir beaktade i förslagen. Glädjande är också att regeringen nu även uppmärksammat andra brottsoffergrupper, vilket mynnat ut i en vägledning för socialtjänsten om stöd och hjälp för brottsoffer och deras anhöriga. Rikspolisstyrelsens förändring i RAR och riktlinjer till polismyndigheterna om att det ska vara obligatoriskt att informera och tillfråga brottsoffer om möjlighet till stöd inom Brottsofferjouren har haft stor betydelse. Lokala brottsofferjourer har gjort ett fantastiskt arbete för att kunna svara upp med ökade stödinsatser utifrån att förmedlingen från polisen ökade med 53 procent under år Vi kommer att fortsätta dialogen med Rikspolisstyrelsen för att polisen även fortsättningsvis ser brottsofferjourerna som en värdefull resurs i detta arbete och att förmedlingen ska öka än mer. Vi vet att många fler brottsoffer behöver stöd. Förhoppningsvis leder polisens handbok för information till brottsoffer till en attitydförändring hos alla poliser. Beslutet om en enda polismyndighet för hela landet kommer att påverka vår samverkan och Riksförbundet kommer att föra en dialog för att vi tydligt ska finnas med i deras förändringsarbete. I årets slutskede intensifierade vi opinionsarbetet gentemot politiker. Med anledning av regeringens 2 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012

5 budget proposition och justitieutskottets kritik att ännu mer behöver göras för brottsoffer har vi funnit det angeläget att ge stöd åt sistnämnda uppfattning. Justitieutskottet har också gett uttryck för att bland annat brottsofferjourerna ska få stärkta möjligheter att arbeta med brottsofferfrågor. Detta är naturligtvis bra men vi anser att detta måste förenas med nödvändig ekonomisk förstärkning till Brottsofferjouren både lokalt och nationellt. Våra möten med Jonas Sjöstedt (V) och Nyamko Sabuni (FP) gav möjligheter till information om bland annat brottsofferjourernas betydande arbete för våld i nära relation och att brottsofferjourernas värdefulla insatser måste beaktas på ett rimligt och adekvat sätt när det gäller olika ekonomiska förslag. Vi har också aktivt verkat för att få en väl fungerande rättssäkerhet med högkvalitativa förundersökningar som är en grundförutsättning för att tillvarata inte minst målsägandeintressena inom straffrättssystemet, där brister i förundersökningskvaliteten ofta för med sig att brottsutsatta som har rätt inte får rätt. Brottsofferjouren har tyvärr inte lyckats bli namnetablerat som många andra ideella organisationer förmått bland allmänhet, beslutsfattare och media, trots att vår organisation nu funnits i mer än ett kvarts sekel. Under året har arbetet fokuserat än mer på marknadsföring och sponsring. För att vi ska kunna arbeta med dessa frågor samt att utveckla verksamheten behöver Brottsofferjouren förstärka ekonomin. Bland annat har Thomas Erikson, författare och konsult i beteendevetenskap och kommunikationspsykologi, ställt upp med hjälp för att få strategier för vår marknadsföring samt i processen med företagskontakter. En förutsättning i dessa kontakter är att kunna presentera Brottsofferjourens kundvärde och budskap på ett bra sätt. En målbild och handlingsplan ska tas fram som också inkluderar användbara modeller för lokala jourer. Under året har dessvärre också Riksförbundets arbete måst ägnas åt stridighetsbaserade problem inom de lokala jourerna som drabbat hela vår verksamhet negativt. Mycken tid har förlorats som borde ha ägnats åt annat produktivt arbete. Verksamheten har på ett helt oproportionerligt sätt präglats av situationen inom förutvarande Brottsofferjouren i Göteborg. Som en följd av bland annat det förhållandet att Göteborgs stad och Partille kommun uttalat bristande förtroende för den nya styrelsen och verksamheten, återstod inget annat för förbundsstyrelsen än att fatta det unika beslutet att utesluta Brottsofferjouren i Göteborg ur förbundet. Efter uteslutningsbeslutet har stor kraft och tid ägnats åt att få till stånd fortsatta stödinsatser för brottsoffer, anhöriga och vittnen i Göteborg genom Brottsofferjouren i Mölndal-Härryda. De uppslitande misshälligheter och stridigheter som förekommit i Göteborg och på några andra håll inom organisationen är ett verkligt nederlag för alla goda krafter och inte minst beklagligt för dem vi är till för att stödja. Vi måste därför snarast kunna lägga dessa tråkiga problem bakom oss och koncentrera våra krafter på allt det positiva vi gör och som vi ytterligare vill förbättra. Vi vill tacka alla medarbetare, förtroendevalda, stödpersoner, vittnesstödjare, anställda och andra inom jourerna för ert engagerade och betydelsefulla arbete som görs för att brottsoffer, vittnen och anhöriga ska få ett gott stöd. Vi vill också tacka alla er som är anställda och volontärer på Riksförbundets kansli för det omfattan de arbete som ni lagt ner för att alla brotts offerjourer i landet ska få ett bra stöd. Vi är också tacksamma för allt arbete som fortlöpande gjorts i form av utvecklings arbete samt i de utåtriktade insatserna för att göra Brottsofferjouren mer allmänt känd och för att påverka att brottsoffer, vittnen och anhöriga får ett bättre bemötan de och stöd från samhällets olika sammanhang. Ett tack framförs också till myndigheter och andra ideella organisationer som samarbetat med oss under året samt självfallet till alla givare av bidrag och till sponsorer, som tillsammans har gjort det möjligt för oss att verka i vårt viktiga stödarbete. Sven-Erik Alhem, förbundsordförande Eva Larsson, generalsekreterare Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse

6 Ideellt engagemang är basen för brottsofferstödet Vem som helst kan drabbas av brott. Den som råkar vara på fel ställe vid fel tidpunkt kan bli ett brottsoffer. Att bli utsatt för brott är ofta omskakande och skrämmande. Brottsoffer befinner sig i en utsatt situation samtidigt som de måste orka ta itu med saker som att göra polisanmälan och kräva skadestånd. Att dessutom orka genomföra en rättegång och möta gärningspersonen igen upplever många som tungt. Få människor orkar detta utan stöd. Därför finns brottsofferjourerna. De lokala föreningarna är självständiga och beslutar om sin egen verksamhet inom ramen för de fastställda stadgarna för Brottsofferjourernas Riksförbund och stadgar för lokala brottsofferföreningar samt utifrån de minimikrav som upprättats. Det är brottsofferjourerna som genomför de konkreta stöd- och hjälpinsatserna till brottsoffer, vittnen samt anhöriga. Insatserna utförs till största delen av ideella krafter. Stödpersoner och vittnesstöd har gått en särskild utbildning och avgett ett tystnadslöfte. Vittnesstöden finns på tingsrätter och hovrätter ideella stödjare Vid årets slut var 96 lokala brottsofferjourer anslutna till Riksförbundet, se sidan 28. Jourerna hade medlemmar, en liten minskning jämfört med Av dem var aktiva som stödpersoner och vittnesstöd under 2012, också det en minskning sedan 2011 då Brottsofferjourerna erbjuder brottsutsatta: Tid att lyssna och hjälp att formulera vad som hänt Information om hur en polisanmälan går till Information om rättsprocessen Hjälp vid myndighetskontakter Information om ersättning Hjälp att bearbeta vad som hänt för att kunna gå vidare personer var aktiva stödjare. Till det kan även tilläggas antalet aktiva i varje jours föreningsstyrelse ideella timmar Varje jour redogör för sin nedlagda tid i en tidrapport som skickas in till Riksförbundet. Från och med 2010 är tidrapporten utökad till att inkludera all nedlagd tid inom BOJ, både för ideellt verksamma, anställda och styrelseledamöter. Statistiken skiljer på direkt brottsofferarbete, det vill säga samtal med hjälpsökande, samt annan tid för BOJs räkning (till exempel informationsarbete, administration eller utbildning). Vissa jourer har utöver det också omfattande beredskap. För verksamhetsåret 2012 har 93 av 96 jourer lämnat tidrapport till Riksförbundet. De ideella stödpersonerna har sammanlagt lagt ner timmar, vilket motsvarar 44,6 heltidstjänster. Ungefär 56 procent är direkt stödarbete, resten är annan tid för BOJs räkning. För anställd personal uppgår den nedlagda tiden till ,5 timmar varav 42 procent är direkt stödarbete och 58 procent är annan tid för BOJs räkning. Styrelsearbetet i jourerna har sammanlagt uppgått till timmar. Det direkta stödarbetet som utförts tillsammans av ideella och anställda uppgår till timmar. Det innebär ett genomsnitt på 1 timme och 48 minuter per hjälp sökande. Stödinsatserna är mycket varierande, från ett kort telefonsamtal med svar på frågor till flera personliga möten med mycket omfattande hjälp och stöd till en och samma person under flera månader, ibland år. Vittnesstöden Vittnesstödsverksamheterna rapporterar varje år in nedlagd tid till Brottsoffermyndigheten som sammanställer statistiken. Under året arbetade vittnesstöden ,5 timmar i domstol. Övrig arbetad tid uppgick till timmar. Dessutom rapporterades 3 530,6 timmar in för resor och övrig tid. 4 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012

7 Varför är du engagerad i Brottsofferjouren? Ioana Bujila, 30 år, doktorand. Språkvolontär på rumänska, Telefoncentralen. Jag kände att jag ville göra skillnad och hjälpa andra. Via mitt jobb som doktorand, där jag arbetar med malaria forskning i ett laboratorium, träffar jag sällan människor. Jag ville känna att jag gjorde skillnad mer konkret. Som volontär på Telefoncentralen har jag fått tillgång till en annan värld. Rune Andreasson, 67 år, pensionär. Ideell vittnesstödssamordnare, BOJ VänersborgDalsland. Jag har tidigare varit brottsoffersamordnare inom polisen och i den rollen varit adjungerad i BOJs styrelse. Därför blev det en naturlig övergång att engagera mig ideellt när jag gick i pension. Brottsoffer- och vittnesstödet är väldigt uppskattat och att vara med i BOJ ger mycket tillbaka. Inga Lill Bengtsson, 73 år, pensionär. Stödperson, BOJ Sydnärke. Jag fick höra talas om Brottsofferjouren via en bekant som var engagerad och eftersom jag har jobbat med människor tidigare tänkte jag att det kunde passa mig. Det är intressant att få göra något för andra och vi är ett sammansvetsat gäng. Det är många som har varit med länge och det finns mycket att lära sig av dem. Peter Blom, 51 år, egenföretagare. Ordförande, BOJ Skärholmen. Det är viktigt och jag är intresserad av frågorna. Dessutom har jag har lätt för att prata med folk och jag gillar att jobba. Jag får ut mycket av mitt engagemang, vi inom BOJ får ofta beröm av brottsutsatta. Det är ett oerhört kul och spännande arbete och jag jobbar för att vi ska kunna hjälpa ännu fler. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse

8 Allt fler söker stöd hos brottsofferjourerna Sammanlagt fick personer stöd inom brottsofferjourernas stödpersons- och vittnesstödsverksamhet under En ökning sedan 2011 då sammanlagt personer fick stöd hos brottsofferjourerna. Stödpersonsverksamheten Under 2012 fick stödsökande kontakt med någon av Sveriges 96 aktiva brottsofferjourer inom den brottsofferstödjande delen av verksamheten. En ökning med 53 procent jämfört med 2011 då samma jourer tog emot stödsökande. Den kraftiga ökningen kan till stor del förklaras av förändringar i polisens anmälningssystem som trädde i kraft i december Det blev då obligatoriskt för polisen att fråga varje målsägande om de vill ha kontakt med en stödorganisation. Brottsofferjourernas Riksförbund sammanställer varje år in statistik rapporterad av de lokala jourerna. Statistiksystemet bygger på att jourerna antecknar sex grunduppgifter om varje stödsökande de haft kontakt med: kön, åldersgrupp, brottstyp, om polisanmälan är gjord eller ej, vilken typ av stödsökande det handlar om (brottsoffer, anhörig eller vittne) och vem som först tog kontakt med oss (polisen, stödsökanden själv eller annan). För verksamhetsåret 2012 lämnade 96 av 96 jourer in statistik till Riksförbundet. För verksamhetsåret 2011 rapporterade 100 jourer in statistik. Eftersom antalet jourer varit olika de två verksamhetsår som är föremål för jämförelse är det inte riktigt rättvisande att bara se till den totala ärendemängden när man vill se hur stor ökningen varit särskilt som två av jourerna som lämnat Riksförbundet under året hade tusentals ärenden under 2011 och den förväntade ökningen de skulle stå för under 2012 alltså uteblir ur ekvationen. Istället jämför vi de 96 jourer som var aktiva under helåret 2012 med samma 96 jourers ärendemängd 2011 för att se hur ökningen sett ut. Under 2012 hade de 96 jourerna ärenden hade samma 96 jourer ärenden. Det är en ökning med 53,28 procent. En stor del av jourerna har haft en större ökning av ärendemängden än så; 17 jourer har till och med mer än fördubblat sin ärendemängd under De allra flesta har anmält Precis som för föregående verksamhetsår är i princip alla stödsökande, 97 procent, direkt drabbade brottsoffer. 2 procent är anhöriga, medan endast 1 procent söker hjälp av jouren i egenskap av vittnen. Vittnen får i huvudsak stöd av vittnesstödsverksamheten vid landets tingsrätter, läs mer på sidan 9. I de allra flesta fall kontaktar polisen brottsofferjouren efter att målsäganden i samband med en polisanmälan tackat ja till en kontakt med oss. 84 procent av kontakterna har initierats på detta sätt. Under 2012 fick brottsoffer, anhöriga och vittnen stöd av landets brottsofferjourer. 6 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012

9 Kvinnor utgör 59 procent av de stödsökande som söker sig till BOJ. Kvinnor söker hjälp för framför allt misshandel, ofredande och olaga hot. Grov kvinnofridskränkning och överträdelse av kontaktförbud är brott som i stor utsträckning drabbat stödsökande kvinnor. Män utgör 41 procent av de stödsökande, en ökning jämfört med tidigare verksamhetsår. Manliga stödsökande är framför allt utsatta för misshandel, olaga hot och stöld. Rån som tidigare varit det tredje vanligaste brottet män drabbats av har nu passerats av både stöld och ofredande. Barn under 12 år söker bland annat hjälp för misshandel, ofredande och olaga hot. Barnen kommer till BOJ genom förmedling av polisen (88 procent), genom egen eller anhörigs kontakt (7 procent) och förmedlade av annan (5 procent). En del av barnen (13 procent) söker hjälp som anhöriga till brottsoffer. De flesta jourer statistikför barn som bevittnat våld i hemmet inte som anhöriga utan som brottsoffer i sin egen rätt. Könsfördelningen är jämn med en liten övervikt av pojkar (51 procent). Åtta jourer står för merparten av barnkontakterna dessa jourer har gett stöd till mellan 15 och 111 barn vardera. Övriga jourer har haft kontakt med ett fåtal barn under 12 år och 23 jourer har inte haft någon enda kontakt i åldersgruppen under Vissa jourer väljer aktivt att överlåta stöd åt barn till socialtjänst, BUP eller andra ideellla organisationer. Unga brottsoffer i åldrarna år söker hjälp för framför allt misshandel, olaga hot, ofredande och stöld. Unga förmedlas till BOJ av polisen i de flesta fall (85 procent). 13 procent söker själva upp BOJ. Cirka 43 procent av de hjälpsökande är män. Unga män är oftast utsatta för misshandel och rån. Även för unga kvinnor är det vanligaste brottet misshandel följt av olaga hot, ofredande och våldtäkt. Vad gäller utsatthet för sexualbrott är det en klar överrepresentation för unga kvinnor. 46 procent av sexualbrotten återfinns i den här åldersgruppen. Äldre Vuxna söker hjälp för i första hand misshandel, olaga hot, ofredande och stöld. 40 procent av de hjälpsökande vuxna är män, 60 procent är kvinnor. Gruppen förmedlas till BOJ främst av polisen (84 procent). Grov (kvinno-)fridskränkning är mycket vanligare inom åldersgruppen vuxna än inom de andra grupperna. 73 procent av alla drabbade av den brottstypen återfinns i den här åldersgruppen. Totalt sökte personer i alla åldrar stöd för grov (kvinno-)fridskränkning under året. Av dem var kvinnor och 69 män. personer, 65 år söker sig till BOJ för brott som stöld, ofredande, inbrott och misshandel. Ingen av de andra åldersgrupperna har stöld och väskryckning bland de tre vanligaste brotten, men för äldregruppen är det nästan tre gånger vanligare än någon annan brottstyp. 36 procent av de hjälp sökande är män, 64 procent är kvinnor. De är nästan uteslutande brottsoffer (97 procent) och förmedlas till BOJ av polisen (84 procent). Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse

10 Polisens förmedling till BOJ För att få en bild av hur polisens förmedling ser ut över landet jämför Brottsofferjourernas Riksförbund varje år brottsofferjourernas ärendemängd med Brottsförebyggande rådets statistik över polisanmälningar. I beräkningsgrunden ingår alla kapitel under Brottsbalken, eftersom de innehåller brott där det kan finnas en enskild drabbad person. Av de specialrättsliga författningarna ingår endast lagen om överträdelse av kontaktförbud. Jämförelsen görs för varje jours upptagningsområde och har gjorts sedan BOJ kallar beräkningen för förmedlingsprocent eftersom den ger en bild av hur stor andel av alla anmälda brott som förmedlats till en jour och blivit ett ärende där. Även de som kontaktat jouren på egen hand har oftast fått information om BOJ och kontaktuppgifter från polisen vid anmälan. Polisen har därför en avgörande roll i hur många ärenden totalt som når varje jour. Om förmedlingen av ärenden vore konsekvent och jämn över hela landet skulle lika stor andel nå alla jourer. Istället visade det sig att förmedlingsprocenten skilde sig kraftigt åt inte bara mellan länen, utan även mellan enskilda BOJ inom samma län. Ökad förmedlingsprocent Den ökade ärendemängden avspeglas också i en ökad förmedlingsprocent. Under 2012 blev 4,94 procent av alla anmälda brott mot person ett ärende hos en lokal brottsofferjour var andelen 3,26 procent. Förmedlingsprocenten har ökat rejält i alla län utom ett där ökningen är marginell mellan 2011 och Men fortfarande är skillnaderna i landet stora och sträcker sig mellan 9,64 procent och 2,25 procent 4,94 procent av alla anmälda brott mot person blev ett ärende hos en lokal brottsofferjour förra året var andelen 3,26 procent. mellan det län med störst och lägst andel. Skillnaderna mellan individuella jourer är ännu större, både över hela landet och inom ett och samma län och polisområde. Jouren med lägst förmedlingsprocent 2012 hade 1 procent och den med högst hade hela 30,40 procent. Verksamhetsåret 2011 var högsta respektive lägsta förmedlingsprocent för individuella jourer 10,25 procent respektive 0,97 procent. Även polisen har visat intresse för förmedlingsprocenten. I Uppföljande inspektion av polismyndigheternas handläggning av brottsofferfrågor, Inspektionsrapport 2012:6, lyfter Rikspolisstyrelsen, RPS, upp de statistikuppgifter som BOJ tagit fram kring polisens förmedling av ärenden till brottsofferjourerna. Rikspolisstyrelsen konstaterar bland annat att BOJ:s statistik väcker frågor kring hur polismyndigheterna lämnar uppgifter om brottsoffer till BOJ. Skillnaderna mellan polismyndigheterna är betydande. RPS skriver vidare RPS har fr.o.m. den 12 december 2011 gjort frågan i RAR om målsägaren önskar kontakt med brottsoffer verksamhet tvingande och kontrollfrågan måste besvaras med ja eller nej. Det finns därför anledning att anta att förmedlingsprocenten kommer att öka under 2012 och dessutom jämnas ut mellan polismyndigheterna. På finns en mer utförlig statistikredovisning för år Du hittar den under rubriken Om BOJ och underrubriken Statistik. 8 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012

11 Vittnesstöden finns på landets tings- och hovrätter D en första vittnesstödsverksamheten i Sverige startades av brottsofferjouren i Växjö Syftet var att ge måls äganden och vittnen information och hjälp så att de skulle känna sig mer trygga under rättegången. Idag finns vittnesstödsverksamhet vid landets alla tingsrätter och hovrätter. Under 2012 svarade brottsofferjourer för vittnesstödsverksamheten vid 43 av landets 46 tingsrätter. Vid tre tingsrätter organiseras verksamheten på annat sätt. Utbildning Under 2012 har information om vittnesstödsverksamheten, BOJ samt Brottsoffermyndigheten funnits med som en del i Domstolsverkets grundkurs i brottmål för domstolssekreterare. Brottsofferjourernas Riksförbund och Brottsoffermyndigheten har turats om att föreläsa i ämnet. Detta kommer att fortsätta även under 2013 då fem utbildningar är inplanerade personer fick stöd Vittnesstödsverksamheterna rapporterar varje år in statistik till Brottsoffermyndigheten som gör en sammanställning. Under 2012 fick sammanlagt personer stöd av brottsofferjourernas vittnesstöd på landets tings- och hovrätter. Majoriteten, personer, gavs stöd på tingsrätterna. Totalt 157 personer fick stöd på någon av landets hovrätter. Vittnesstöden ger stöd till både målsägande och vittnen. 55 procent av dem som får stöd är vittnen, 20 procent är målsägande och 5 procent till talade. Även anhöriga och vänner som följt med till domstolen får stöd av vittnesstödsverksamheten. Gruppen anhöriga utgör ungefär 20 procent av dem vittnesstöden möter. Könsföredelningen bland dem som får stöd inom vittnesstödsverksamheten är relativt jämn. I gruppen vittnen är 47 procent kvinnor och 53 procent män. Fördelningen bland målsägande ser liknande ut med 45 procent kvinnor och 55 procent män. Uppföljande kontakt Förutom kontakten inför domstolsförhandlingarna i tings- och hovrätter hade vittnesstöden också uppföljande kontakter med dem som så önskade efter förhandlingarna. Vittnesstöden närvarade också vid förhandlingar som stöd på begäran från målsägande och vittnen. Vittnesstöden höll även under året i informationstillfällen, exempelvis för skolklasser och för andra grupper som besökte tingsrätter. Läs mer om hur mycket tid vittnesstöden lade ned under året på sidan 4. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse

12 Telefoncentralen ger brottsutsatta första hjälpen Genom Brottsofferjourernas Telefoncentral kan Riksförbundet medverka till att brottsoffer, vittnen och anhöriga så lätt och snabbt som möjligt kan få den hjälp och det stöd som de behöver. Stödsökande når Telefoncentralen via direktnumret eller via en lokal jours telefon som vidarekopplats till Telefoncentralen. Medarbetarna på Telefoncentralen ger de inringande första hjälpen genom att svara på frågor och ge information, till exempel om rättsprocessen och vägar till ersättning. Om samtalsbehovet är akut lyssnar medarbetaren till den inringandes berättelse och erbjuder fortsatt stöd från en stödperson i närmaste lokala brottsofferjour. Under året hade Telefoncentralen totalt kontakter via telefon och e- post. En ökning med 11 procent jämfört med 2011 då Telefoncentralen totalt hade kontakter. Första kvartalet märktes en markant ökning då samtalsmängden steg med 37 procent jämfört med samma period Detta är troligtvis en följd av den ökade ärende mängd som jourer i hela landet upplevt under året. Misshandel vanligast Ungefär tre fjärdedelar av de inringande var direkt hjälpsökande, det vill säga brottsoffer, vittnen och anhöriga. Av dem var 73 procent kvinnor och 27 procent män. Misshandel var det vanligaste brottet som de inringande hade drabbats av. Därefter följde olaga hot, ofredande, inbrott, ekonomiska brott, stöld och rån. Under 2012 har Telefoncentralen haft 2,3 tjänster för att driva verksamheten. Personalstyrkan har bestått av en samordnare på heltid, två assistenter på halvtid och fyra timanställda vikarier med sammanlagd tjänstgöringsgrad på cirka 30 procent. Volontärer rekryterades Under året har två volontärutbildningar hållits. 17 personer har fullbordat kursen och är nu aktiva som volontärer vilket har bidragit till att Telefoncentralen förbättrat sin tillgänglighet kvällstid. Vid årets slut hade Telefoncentralen 52 aktiva volontärer, varav 35 kunde ge stöd på fler språk än svenska och engelska. 10-årsjubileum Under året har Telefoncentralen också firat 10-årsjubileum. Under de gångna åren har medarbetarna på TC tagit emot cirka samtal, varav cirka från människor som utsatts för brott eller blivit vittne till brott. För att fira jubileet bjöds samarbetspartners och volontärer in till ett öppet hus på Riksförbundets kansli den 8 november. 10 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012

13 Många söker stöd på eget språk Att samtala om svåra upplevelser och få möjlighet att beskriva sina känslor och reaktioner på sitt modersmål är viktigt för många brottsoffer. Till BOJs verksamhet Stöd på eget språk vänder sig allt fler brottsutsatta. Under 2012 hade Stöd på eget språk kontakt med 514 personer. En ökning med 59 procent jämfört med 2011 då 324 personer tog kontakt. Under sista kvartalet 2012 fördubblades antalet kontakter jämfört med samma kvartal Det kan finnas flera olika orsaker till ökningen. Merparten av ärendena kommer från de lokala brottsofferjourerna som hänvisar till Stöd på eget språk när de möter personer som de märker behöver stöd på annat språk. Att jourerna generellt över hela landet fått allt fler ärenden från polisen under året kan ha bidragit till en ökning även hos Stöd på eget språk. Brottsofferjourernas Telefoncentral har också gått ut med information till polisens brottsoffersamordnare över hela landet, vilket också kan ha gjort att fler brottsutsatta får information om verksamheten via polisen. Flest ärenden på arabiska Huvuddelen av alla som sökte sig till Stöd på eget språk under 2012 var mellan år. 70 personer var år och fem personer var äldre än 65 år. Fördelningen mellan kvinnor och män var relativt jämn med 266 kvinnor och 248 män. Arabiska var det vanligaste språket med 149 ärenden, följt av persiska med 70 ärenden och somali med 33 ärenden. Misshandel är det vanligaste brottet. När det gäller kvinnor som söker stöd för det har de oftast utsatts för våld i nära relation. Stöd på eget språk möter också människor som utsatts för brott av främlingsfientlig och rasistisk karaktär. Fler ärenden har också inneburit att många språkvolontärer har fått arbeta mycket och därför har arbetet med att få in fler volontärer i verksamheten pågått under året. Tre nya språk Efter volontärutbildningen som hölls hösten 2012 kan stöd nu också erbjudas på ytterligare tre språk albanska, rumänska och mandarin. Det innebär att telefonkontakt nu kan erbjudas på 24 olika språk. Brottsoffersvar på nätet Brottsofferjourernas Telefoncentral erbjuder också brotts offersvar på nätet. Under 2012 fick 329 personer svar på de frågor de sänt via kontaktformuläret på Antalet stödsökande är ungefär lika stort som förra året. 78 procent av dem som tar kontakt är själva brottsutsatta. 64 procent av frågorna var från kvinnor. Av de stödsökande (brottsoffer, vittnen och anhöriga) var 27 procent under 25 år. Den vanligaste brottstypen de stödsökande utsatts för var misshandel, vilket ungefär en tredjedel drabbats av. Därefter följde olaga hot och ofredande. Ungefär en tiondel av de stödsökande hade drabbats av sexualbrott. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse

14 Kvinnofrid inom BOJ Varje dag vänder sig i snitt 20 kvinnor till någon av landets lokala brottsofferjourer efter att de utsatts för misshandel eller grov kvinnofridskränkning. Riksförbundet driver sedan många år tillbaka särskilda satsningar på att öka kunskapen om våld i nära relationer och förbättra stödet till de som utsätts. Under 2012 har Riksförbundet drivit verksamheten Kvinnofrid inom BOJ med särskilda medel från Social styrelsen. Syftet är att stärka och utveckla brottsofferjourernas stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld. BOJ har de senaste åren fått medel från Socialstyrelsen varje år för att bedriva kvinnofridsarbete, därför permanentades detta arbete genom att projektledarens projektanställning övergick till en visstidsanställning som kvinnofridsansvarig. Satsning på samverkan Att öka samverkan mellan olika aktörer som kommer i kontakt med våldsutsatta är en prioriterad del inom Riksförbundets kvinnofridsverksamhet. Arbetet med att anordna samverkanskonferenser mellan polis, socialtjänst och BOJ har därför fortsatt. Ytterligare två områden i Sverige fick under hösten ta del av föreläsningar relaterade till kvinnofrid samt diskutera hur samverkan kan förbättras mellan våra organisationer. Den första samverkanskonferensen hölls under en heldag vid Arlanda i Stockholm den 16 oktober. Deltagare från Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län lyssnade på en presentation av BOJ av generalsekreterare Eva Larsson, Hedersrelaterat våld och förtryck av Sara Bäckström från Linnamottagningen, Barn som blivit utsatta för/upplevt våld av Camilla Küster från Rädda Barnen samt Hot och riskbedömningar av Henrik Belfrage, professor i kriminologi vid Mittuniversitetet. Eftermiddagen ägnades åt att arbeta fram handlingsplaner för samverkan mellan polis, socialtjänst och BOJ i mindre arbetsgrupper utifrån en geografisk indelning. Den andra samverkanskonferensen arrangerades i Göteborg den 16 november för deltagare från Hallands och Västra Götalands län. Samma föreläsare medverkade som i Stockholm, förutom Juno Blom från Länsstyrelsen i Östergötlands län som ersatte Sara Bäckström från Linnamottagningen i föreläsningen om hedersrelaterat våld och förtryck. Nytt för 2012 var att även kvinnofridssamordnarna från respektive länsstyrelse hade bjudits in för att stärka relationen till länsstyrelserna med tanke på deras kompetens- och kunskapsstöd inom kvinnofrid till kommuner och ideella organisationer BOJs långsiktiga arbete med samverkanskonferenser för att bygga upp ett hållbart permanent samarbete för att stötta brottsoffren inom Varje dag vänder sig i snitt 20 kvinnor till någon av landets brottsofferjourer efter att de utsatts för misshandel eller grov kvinnofridskränkning. 12 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012

15 Ny klisterdekal framtagen genom Kvinnofrid inom BOJ. kvinnofridsområdet planeras fortgå under flera år, under förutsättning att fortsatta ansökningar om medel till detta beviljas av Socialstyrelsen. Visioner inför framtiden Vår vision är att kunna bygga på samverkansgrupperna med ytterligare aktörer såsom rättsväsende, hälso- och sjukvård, Migrationsverket, Skatteverkets handläggare för skyddade personuppgifter och andra ideella organisationer inom kvinnofrid i ett steg 2 med nya samverkanskonferenser. Vi anser att det behövs stöd på riksnivå för att upprätthålla uppnådd samverkan. Risken är annars att samverkan rinner ut i sanden efter en tid eller är knuten till att vissa personer arbetar kvar inom respektive organisation. Dessutom behöver kompetens hela tiden förnyas och uppdateras, vilket samverkanskonferenserna också bidrar till. På riksnivå har planeringen och genomförandet av samverkanskonferenserna redan i dagsläget lett till en ökad samverkan mellan polisens brottsoffersamordnare och BOJ genom ett utbyte av information i kvinnofridsfrågor, samverkan i olika myndigheters utredningar av kvinnofridsfrågor, ömsesidigt utbyte av föreläsningar om respektive organisation för att öka kunskapen om varandra inom våra organisationer. Vi har också fått en närmare kontakt med länsstyrelserna, både på lokal nivå och på nationell nivå. Här ser vi redan nu tydliga resultat av nyttan av samverkan. Nytt informationsmaterial Under året har nytt informationsmaterial tagits fram inom projektet. En klisterdekal samt ett dubbelvikt informationskort i visitkortsformat har tryckts upp. Till informationskortet finns även ett transparent visitkortsställ för exponering av materialet. Målgrupp är personer utsatta för våld i nära relationer och andra brottsutsatta personer samt till organisationer och myndigheter. Informationskortet beskriver kortfattat det stöd som BOJ erbjuder. Tänkta användningsområden är för exponering i taxibilar, på vårdcentraler och sjukhus, bibliotek, socialtjänst, polis och liknande platser där brottsutsatta människor, vittnen eller anhöriga vistas. Rapport om arbetet Rapporten BOJ:s nationella arbete mot våld i nära relationer har sammanställts och distribuerats ut till alla riksdagspartiernas parti ledare, jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, barn- och ungdomsminister Maria Larsson, justitieminister Beatrice Ask, nationella samordnaren mot våld i nära relationer Carin Götblad, Rikspolisstyrelsen med flera. Rapporten finns också på BOJs hemsida Ett nationellt kunskaps- och erfarenhetsmässigt kunskapsutbyte inom våld i nära relationer har skett inom projektet genom att kvinnofridsansvarig har deltagit i ett tiotal av Social styrelsens referensgrupper. Dessutom har stöd getts per telefon och e-post till flera brottsofferjourer i frågor och problematik kring våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Stöd har också getts till flera brottsofferjourer vid ansökningar till Socialstyrelsen om lokala medel inom kvinnofridsområdet. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse

16 Brottsutsatt och funktionsnedsättning Brottsofferjourernas Riksförbund har tillsammans med Handikappförbunden uppmärksammat svårigheterna för personer med funktionsnedsättningar att få hjälp och stöd när de utsatts för brott. BOJ vill öka kunskaperna hos de lokala brottsofferjourer som finns runt om i Sverige och Handikapp förbunden vill uppmärksamma problematiken inom funktions hindersrörelsen för att på så sätt föra upp frågan på agendan. Fyraårigt projekt Projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning beviljades medel av Arvsfonden för ett fyraårigt projekt under åren Riksförbundet driver projektet i samverkan med Handikappförbunden, kallat HSO i län, region och kommun. En viktig samarbetspart i projektet är Studieförbundet Vuxenskolan, SV, som har lång erfarenhet av utbildningar som handlar om och riktar sig till personer med olika funktionsnedsättningar. BOJ har sedan tidigare ett avtal med SV i utbildningssammanhang. Projektets syfte är att öka kunskaperna om våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning genom utbildning och utvecklad samverkan. Det övergripande målet är att ge bättre stöd till och bemötande av brottsutsatta personer med funktionsnedsättning. För att projektet ska uppnå sitt syfte och mål har fem pilotorter, så Projektets syfte är att öka kunskaperna om våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning genom utbildning och utvecklad samverkan. kallade projektorter, startas upp på fem orter i Sverige, Karlskoga, Varberg, Umeå, Lund och Kristianstad. På orterna har ett samarbete inletts mellan den lokala brottsofferjouren, HSO och SV. Mer kunskap behövs För att stödpersoner och vittnesstöd ska kunna erbjuda bra stöd och bemötande behöver man förstå den utsatthet många personer med funktionsnedsättning upplever i brottssammanhang. Man behöver även få kunskap om de olika funktionsnedsättningarna och de riskfaktorer som finns men också de attityder som råder i samhället. Inom funktionshindersrörelsen behövs mer kunskap om brottsutsatthet bland personer med funktionsnedsättning. Det både är och har länge varit en icke-fråga och ett område som merparten har lite kunskaper om. Samverkan med HSO i projektet är därför viktigt för att föra upp frågan på agendan. Projektet kommer att genomföra utbildning för både BOJ och HSO på projektorterna och på så sätt kan organisationerna utbyta värdefulla erfarenheter inom respektive verksamhetsområde. Vid projektets slut kommer kunskaperna finnas kvar genom de resursgrupper som ersätter projektorterna och där det har etablerats goda kontakter med andra som möter brottsdrabbade personer med funktionsnedsättning. Dessa kan vara polisen, socialtjänsten, hälsooch sjukvården på orten. Flera målgrupper Projektet riktar sig direkt till följande målgrupper: Stödpersoner, vittnesstöd och anställda inom lokala brottsofferjourer. Funktionshinderföreningar, andra intresseorganisationer och samverkansaktörer. Yrkesverksamma inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis och övriga rättsväsendet. Projektet riktar sig indirekt till brottsutsatta personer med funktionsnedsättning. Utifrån den forsk- 14 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012

17 ning och studier som har gjorts i ämnet är vissa grupper mer utsatta än andra. Projektet har valt att i första hand fokusera på de mest utsatta grupperna i vilka ingår personer med följande funktionsnedsättningar: Neuropsykiatriska Psykiska Utvecklingsstörning Arbetet under året Under 2012 blev projektet på grund av sjukdom hos ordinarie projektledare vilande från början av året fram till den 1 september. När projektet åter kom igång med en ny projektledare hade projektet tappat fart och det förankringsarbete som initierats hade stannat av. Fokus under hösten blev att snabbt få igång det lokala arbetet samt fortsätta det påbörjade arbetet med att ta fram ett studie- och utbildningsmaterial. Det innebar att det planerade arbetet med att hitta fler nya projektorter tonades ned. I januari genomförde projektorten Varberg ett seminarium på Folkets hus i Varberg. För att öka kunskaperna om brottsutsatthet hos målgruppen och inleda samverkan med fler aktörer fortsatte arbetet bara på de fem orter som kommit igång innan projektet blev vilande. Hösten ägnades åt att planera för seminarium, studiecirklar och konferenser. Seminarierna riktar sig till styrelser, ord förande och medarbetarna i de lokala jourerna, HSO och SV i Umeå, Lund och Kristianstad. Seminarierna syftar till att förankra projektet och sprida kunskaperna vidare i respektive organisation. Studiecirklarna riktar sig till dels den lokala projektortens medarbetare (BOJ, HSO och SV) och dels till stödpersoner och vittnesstödjare i den lokala jouren. Konferenserna på varje projektort riktas till olika aktörer som exempelvis polisen och socialtjänsten. Nytt informationsmaterial Projektet tog fram ett informationsmaterial vilket lanserades i samband med Idéforum i november. Under hösten fortsatte arbetet med att ta fram ett nytt utkast på studiematerialet. Det arbetet kommer att fortsätta under våren Därutöver har projektet, enligt projektplanen, skickat in och kompletterat ansökan till Arvsfonden för projektår tre med en tilläggsansökan. Fokus är att förbättra tillgängligheten inom BOJs informations- och kommunikationskanaler. En referensgrupp tillsattes för att bistå projektet med synpunkter på både ansökan samt studiematerialet. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse

18 foto: louise forsberg Skyddsnät ger unga kunskap om brott, utsatthet och stöd U ngdomar utsätts oftare för brott än vuxna och den vanligaste brottsplatsen är skolan. Genom BOJs och Rädda Barnens gemensamma projekt Skyddsnät får unga lära sig om sina rättigheter och var de kan få stöd om de utsätts för brott. Skyddsnät är ett givande sam arbete mellan två organisationer en brottsofferstödjande organisation och en barnrättsorganisation. Tillsammans arbetar BOJ och Rädda Barnen för barns rättigheter. Projekt Skyddsnät beviljades medel för ett treårigt projekt från Arvsfonden i mars 2009 och 2012 har varit projektets sista år. Syftet med projektet är att unga 16 som utsatts för våld ska erbjudas det stöd och den information som de behöver efter händelsen. Projektet arbetar uppsökande genom informationsinsatser gentemot ungdomar samt brottsofferstödjande genom brottsofferjourernas stödpersonsverksamhet. Dessutom kan brotts offerstödjande insatser vara brottsförebyggande i sig. Möjlighet till reflektion Inom Skyddsnät ges unga möjlighet att reflektera kring vad som är ett brott och vad det kan innebära att bli utsatt för brott. Det är också mycket viktigt att genom ett utåtriktat arbete bland ungdomar sprida information om vanliga reaktioner hos brotts Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012 utsatta, brottsutsattas rättigheter samt information om var man kan få stöd som ung och brottsutsatt. Under ett informationspass träffar två av Skyddsnäts informatörer en grupp unga, gör övningar och informerar om brottsutsattas rättigheter och stödmöjligheter. Finns på flera orter Inom projektet finns flera orter där Rädda Barnens lokalförening och den lokala brottsofferjouren samarbetar. Skyddsnät har under sitt tredje år haft fem projektorter: Luleå, Haninge, Trollhättan, Bollnäs och Kristianstad. Tierp och Ystad befinner sig i en uppstartningsfas. Stödet till de lokala projektgrupperna

19 Skyddsnät utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnkonventionen, som gäller för varje person som är under 18 år, slår fast att: Varje barn har rätt att få stöd och information om de har utsatts för brott. Varje barn har rätt att leva ett liv fritt från våld, hot och andra kränkningar. Varje barn har rätt att skyddas från sexuella övergrepp. foto: louise forsberg har varit av stor betydelse och det är en styrka för projektet att stöd har kunnat ges av både en nationell projektledare och av personal på Rädda Barnen och BOJ. De lokala projektgrupperna lägger ner en stor arbetsinsats och har tillsammans med den nationella projektledaren utvecklat projektet kontinuerligt. Informatörsverksamheten har fortsatt under året och tre omgångar av informatörsutbildningar har genomförts. Totalt har 40 personer deltagit på utbildningarna. Skyddsnäts utbildningsmodell har fortsatt svara mycket väl mot informatörernas komplexa uppdrag. Nytt metodstöd Arbetet under året har resulterat i ett metodstöd för informatörer som innehåller två pass med övningar. Metodstödet har testats löpande, slutförts och formgivits. Totalt har 41 pass genomförts i Luleå, Haninge, Stockholmsområdet, Trollhättan, Bollnäs och Kristianstad. 689 deltagare har medverkat på pass med Skyddsnät. Förutom informationspass har flera andra lokala aktiviteter också genomförts. Cirka 200 elever på en gymnasie skola i Trollhättan deltog på en temadagen Våldets konsekvenser och rättigheter för unga brottsutsatta som Skyddsnät Trollhättan arrangerade. Cirka 700 elever på tre skolor i Haninge kommun har fått se teatern Chilla eller tjalla, som erbjöds genom ett sam arbete mellan Skyddsnät Haninge och projekt Sanning och konsekvens. Skyddsnät Bollnäs anordnade en temadag på Internationella Brottsofferdagen där cirka 200 elever medverkade och två informatörer från Skyddsnät berättade om projektet. Under året har Skyddsnät arbetat med att sprida projektet och ge stöd till de lokala projektgrupper som finns. Detta har resulterat i en färdig version av en handbok för lokala projekt. Handboken samlar erfarenheter från arbetet med projektet och beskriver de uppgifter som projektgruppen har. Det har funnits ett tydligt behov av handboken och vi ser det som mycket positivt att arbetet med den är färdigt. Den är formgiven och finns som pdf. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse

20 Utbildning och kompetensutveckling Riksförbundets utbildningsverksamhet är en del av det stöd som är förbundets uppdrag i förhållande till de lokala föreningarna. Utbildningsverksamhetens syfte är att genom olika insatser säkra att BOJ har den kunskap som behövs för att organisationen som helhet ska kunna genomföra sina uppdrag och nå målen med verksamheten. Dessa är i huvudsak att lämna stöd och hjälp till brottsoffer, vittnen och anhöriga, sprida kunskap om brottsutsattas situation och kämpa för brottsoffrets rättigheter. Ideella och anställda är främsta resursen för att genom föra BOJs uppdrag. Nationellt, regionalt och lokalt strävar BOJ efter att vara en lärande organisation där ideella och anställda upplever att deras engagemang, kunskaper och erfarenheter tas tillvara och att möjlighet ges till personlig och professionell utveckling. Utbildning i olika former inom BOJ är en betydelsefull motivationsfaktor för det frivilliga engagemanget. Utbildningserbjudande kan användas vid rekrytering av nya ideella och det är dessutom en möjlighet till belöning för värdefulla insatser. Under 2012 har Riksförbundet anordnat följande konferenser och utbildningar: Internationella Kvinnodagen, 8 mars Den 8 mars fanns Riksförbundet på Historiska museet i Stockholm för att uppmärksamma Internationella Kvinnodagen. Programmet på museet arrangeras av UN Women Sverige tillsammans med ett 50-tal andra organisationer som arbetar för kvinnors rättigheter däribland BOJ. Under dagen hölls en mängd olika seminarier och på kvällen gästades arrangemanget bland annat av finansminister Anders Borg och den före detta FN-diplomaten Hans Corell. Konferens för stödpersonssamordnare, vittnesstödssamordnare, brottsofferassistenter, verksamhetsledare etc, 3 4 februari Inbjudna föreläsare var Kerstin Svensson professor i socialt arbete och Lotta Jägervi, doktorand i socialt arbete, Ann Hanbert, Tryggare och mänskligare Göteborg och Monica Scott Näslund, före detta support officer Victims and Witnesses Section, United Nations International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia. Internationella Brottsofferdagen, 22 februari Arrangerades av Brottsoffermyndigheten i samverkan med frivilligorganisationer, bland annat BOJ. Årets tema var Kunskap och konsekvens. Särskilt uppskattad föreläsare var Allan Wade, forskare och terapeut från Kanada som har utvecklat en responsbaserad modell för samtal om våld och övergrepp. Arkan Asaad, författare till boken Stjärnlösa nätter En berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt liv, föreläste på Idéforum. 18 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2012