RÄTTSHJÄLPSANSLAGET, KOSTNADSRÄKNINGARNA och TALERÄTTEN. - redovisning av ett regeringsuppdrag. DV-rapport 2003:1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RÄTTSHJÄLPSANSLAGET, KOSTNADSRÄKNINGARNA och TALERÄTTEN. - redovisning av ett regeringsuppdrag. DV-rapport 2003:1"

Transkript

1 RÄTTSHJÄLPSANSLAGET, KOSTNADSRÄKNINGARNA och TALERÄTTEN - redovisning av ett regeringsuppdrag DV-rapport 2003:1

2 SAMMANFATTNING Denna rapport syftar till att redovisa bakgrund till och skäl för olika åtgärder som kan antas förbättra 1. statistik och uppföljning av utgiftsutvecklingen för det s.k. rättshjälpsanslaget, 2. utformning av rättsliga biträdens kostnadsräkningar samt 3. Domstolsverkets utövande av sin talerätt i rättshjälpsfrågor m.m. I rapporten redovisas bl.a. följande möjliga förbättringar. Statistik och uppföljning av utgiftsutvecklingen Vidta åtgärder för att erhålla förbättrad historik över antalet förordnanden av offentliga försvarare och målsägandebiträden. Påbörja utredningsarbete för att få till stånd en nedbrytning av målarbetet i komponenter i syfte att få ökad kunskap om var tyngdpunkten i målarbetet ligger, vilka målgrupper som förändras och hur dessa förändringar påverkar sammansättningen av kostnadsbilden. Söka åstadkomma en förbättring av de kortsiktiga prognoserna genom att undersöka vilka omfattande och kostsamma mål som är utsatta till förhandling den närmaste framtiden. Kostnadsräkningarnas utformning Rättshjälpsförordningens 20 kompletteras med en regel innebärande att rättshjälpsbiträdet i sin arbetsredogörelse ska ange den ungefärliga tidsåtgången för åtgärder som inte är rutinmässiga, specificerat på varje åtgärd för sig. Talerätten Domstolsverkets talerätt över beslut som fattas av Rättshjälpsmyndigheten och av domstolarna angående rättshjälp, offentlig försvarare, målsägandebiträde, offentligt biträde m.m. övertas och samordnas med de uppgifter som Justitiekanslern idag har. Domstolsverkets publikation: 2003:1 Produktionsår: 2003 Titel: RÄTTSHJÄLPSANSLAGET, KOSTNADSRÄKNINGARNA och TALERÄTTEN - redovisning av ett regeringsuppdrag

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRFATTNINGSFÖRSLAG Förslag till Lag (200x:000) om ändring i Förvaltningsprocesslagen (1971:291) Förslag till Lag (200x:000) om ändring i Rättshjälpslagen (1996:1619) Förslag till Lag (200x:000) om ändring i lagen (1996:1620) om offentligt biträde Förslag till Lag (200x:000) om rätt för Justitiekanslern att överklaga vissa beslut om ersättning m.m Förslag till Lag (200x:000) om ändring i Sekretesslagen (1980:100) Förslag till Förordning (200x:000) om ändring i Rättshjälpsförordningen (1997:404) Övrigt INLEDNING Uppdrag och direktiv Arbetsmetoder och samråd Avgränsningar Domstolsverkets roll Övriga aktörer DEL 1: STATISTIK OCH UPPFÖLJNING AV RÄTTSHJÄLPSANSLAGET Formella krav på uppföljning och prognoser Förslag till anslag, tilldelade medel och utfall Domstolsverkets prognoser på kort och lång sikt Hur det statistiska underlaget och prognoserna för utgiftsutvecklingen kan förbättras DEL 2: RÄTTSLIGA BITRÄDENS KOSTNADSRÄKNINGAR Gällande rätt Närmare om RRV:s förklaringsmodell och förslag Vägledning för kostnadsräkningars utformning vid utnyttjande av konsuments rättsskyddsförsäkring Åtgärdsförslag DEL 3: DOMSTOLSVERKETS TALERÄTT M.M Nuvarande reglering av Domstolsverkets talerätt Hur är talerätten och partsställningen för det allmänna generellt reglerad i förvaltningsrätten? Tidigare och nuvarande organisation för att föra statens talan i dessa angelägenheter samt utöva tillsyn Granskningsposten Kvarstående problem med nuvarande ordning För- och nackdelar med talerätten förlagd till Rättshjälpsmyndigheten För- och nackdelar med talerätten förlagd till Justitiekanslern Åtgärdsförslag FÖRFATTNINGSKOMMENTARER Förslaget till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291) Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619) Förslagen till lag (200x:000) om ändring i lagen (1996:1620) om offentligt biträde och lag om rätt för Justitiekanslern att överklaga vissa beslut om ersättning m.m Förslaget till lag (200x:000) om ändring i Sekretesslagen (1980:100) Förslaget till förordning om ändring i rättshjälpsförordningen Bilagor Bilaga 1 - Regeringsuppdraget Bilaga 2 - Projektdirektivet Bilaga 3 - Flödesschema granskningsposten Bilaga 4 - Exempel på moment i granskningen Bilaga 5 - Yttrande från Sveriges advokatsamfund

4 1. FÖRFATTNINGSFÖRSLAG 1.1 Förslag till Lag (200x:000) om ändring i Förvaltningsprocesslagen (1971:291) Härigenom föreskrivs att 35 förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Ett överklagande av kammarrättens beslut i ett mål som har väckts hos kammarrätten genom överklagande, underställning eller ansökan prövas av Regeringsrätten endast om Regeringsrätten har meddelat prövningstillstånd. Meddelas inte prövningstillstånd, står kammarrättens beslut fast. En upplysning om detta skall tas in i Regeringsrättens beslut. Vad som sägs i första stycket gäller inte 1. talan som Riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslern för i mål om disciplinansvar eller om återkallelse eller begränsning av behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården, tandvården eller detaljhandeln med läkemedel eller om återkallelse av behörighet att utöva veterinäryrket, 2. talan som Justitiekanslern för i mål enligt kreditupplysningslagen (1973:1173), inkassolagen (1974:182) eller lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning. 35 Föreslagen lydelse Ett överklagande av kammarrättens beslut i ett mål som har väckts hos kammarrätten genom överklagande, underställning eller ansökan prövas av Regeringsrätten endast om Regeringsrätten har meddelat prövningstillstånd. Meddelas inte prövningstillstånd, står kammarrättens beslut fast. En upplysning om detta skall tas in i Regeringsrättens beslut. Vad som sägs i första stycket gäller inte 1. talan som Riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslern för i mål om disciplinansvar eller om återkallelse eller begränsning av behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården, tandvården eller detaljhandeln med läkemedel eller om återkallelse av behörighet att utöva veterinäryrket, 2. talan som Justitiekanslern för i mål enligt kreditupplysningslagen (1973:1173), inkassolagen (1974:182) eller lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning och 3. talan som Justitiekanslern för i mål enligt rättshjälpslagen (1996:1619), 8 lagen (1996:1620) om offentligt biträde eller lagen (200x:000) om rätt för Justitiekanslern att överklaga vissa beslut om ersättning m.m. Denna lag träder i kraft den 1 januari 200x 2 av 41

5 1.2 Förslag till Lag (200x:000) om ändring i Rättshjälpslagen (1996:1619) Härigenom föreskrivs i fråga om rättshjälpslagen (1996:1619) att 45 och 46 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Beslut om rättshjälp får överklagas av den som är enskild part och av Domstolsverket. Räknas tiden för överklagande från den dag en part fått del av beslutet, får Domstolsverket ändå inte överklaga beslutet senare än två månader från dagen för beslutet. Domstolsverket får överklaga ett beslut även till förmån för en enskild part. 45 Föreslagen lydelse Beslut om rättshjälp får överklagas av den som är enskild part och av Justitiekanslern. Räknas tiden för överklagande från den dag en part fått del av beslutet, får Justitiekanslern ändå inte överklaga beslutet senare än två månader från dagen för beslutet. Justitiekanslern får överklaga ett beslut även till förmån för en enskild part. Domstolsverket får påkalla beslut om att rättshjälp skall upphöra enligt Justitiekanslern får påkalla beslut om att rättshjälp skall upphöra enligt Denna lag träder i kraft den 1 januari 200x. 2. Vid prövning av överklagande som skett enligt 45 eller talan enligt 46 i deras lydelse före den 1 januari 200x är Domstolsverket även efter den 1 januari 200x att anse som part. 1.3 Förslag till Lag (200x:000) om ändring i lagen (1996:1620) om offentligt biträde Härigenom föreskrivs att 8 lagen (1996:1620) om offentligt biträde skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Ett beslut enligt denna lag får överklagas av den som är enskild part och av Domstolsverket. Räknas tiden för överklagande från den dag en part fått del av beslutet, får Domstolsverket ändå inte överklaga beslutet senare än två månader från dagen från beslutet. Domstolsverket får överklaga ett beslut även till förmån för en enskild part. 8 Ett beslut enligt denna lag får överklagas av den som är enskild part och av Justitiekanslern. Räknas tiden för överklagande från den dag en part fått del av beslutet, får Justitiekanslern ändå inte överklaga beslutet senare än två månader från dagen från beslutet. Justitiekanslern får överklaga ett beslut även till förmån för en enskild part. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 200x 2. Vid prövning av överklagande som skett enligt 8 i dess lydelse före den 1 januari 200x är Domstolsverket även efter den 1 januari 200x att anse som part. 3 av 41

6 1.4 Förslag till Lag (200x:000) om rätt för Justitiekanslern att överklaga vissa beslut om ersättning m.m. Härigenom föreskrivs följande. Justitiekanslern har rätt att, på samma sätt som en part, överklaga ett beslut av domstol om ersättningsgaranti enligt 17 kap. 7 a äktenskapsbalken eller om ersättning av allmänna medel till målsägande, enskild part, försvarare, målsägandebiträde, vittne, sakkunnig eller annan som inte är part. Detsamma gäller beslut om förordnande eller byte av offentlig försvarare eller målsägandebiträde samt beslut om återbetalningsskyldighet för försvararkostnader enligt 31 kap. rättegångsbalken eller kostnader för målsägandebiträde enligt 8 lagen (1988:609) om målsägandebiträde. Räknas tiden för överklagande från den dag en part fått del av beslutet, får Justitiekanslern ändå inte överklaga beslutet senare än två månader från dagen för beslutet. Justitiekanslern får överklaga ett beslut även till förmån för en enskild part. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 200x då lagen (1996:1621) om rätt för Domstolsverket att överklaga vissa beslut om ersättning m.m. skall upphöra att gälla. 2. Vid prövning av överklagande som skett före den 1 januari 200x är Domstolsverket även efter den 1 januari 200x att anse som part. 1.5 Förslag till Lag (200x:000) om ändring i Sekretesslagen (1980:100) Härigenom föreskrivs att 9 kap. 10 Sekretesslagen (1980:100) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Sekretess gäller hos Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden samt Domstolsverket i ärende om rättshjälp 1. för uppgift som angår den rättsliga angelägenhet som ärendet avser, 2. för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i övrigt, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen enligt denna paragraf gäller inte beslut i ärendet. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år. 9 kap. 10 Föreslagen lydelse Sekretess gäller hos Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden, Domstolsverket samt Justitiekanslern i ärende om rättshjälp 1. för uppgift som angår den rättsliga angelägenhet som ärendet avser, 2. för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i övrigt, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen enligt denna paragraf gäller inte beslut i ärendet. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år. Denna lag träder i kraft den 1 januari 200x. 4 av 41

7 1.6 Förslag till Förordning (200x:000) om ändring i Rättshjälpsförordningen (1997:404) Härigenom föreskrivs att 20 rättshjälpsförordningen (1997:404) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Ett rättshjälpsbiträde skall i sin kostnadsräkning i skilda poster ta upp den ersättning som begärs för arbete, tidsspillan och utlägg. Om biträdet är skyldigt att redovisa mervärdesskatt, skall de olika posterna anges med skatten inräknad. Ingår det i den begärda ersättningen utlägg för vilka det skall redovisas mervärdesskatt, skall dessa utlägg redovisas särskilt. I kostnadsräkningen skall det också anges hur stor del av den totala ersättningen som utgör mervärdesskatt. Om ersättningen inte skall bestämmas enligt taxa eller om den begärda ersättningen avviker från fastställd taxa, skall kostnadsräkningen innehålla en arbetsredogörelse. Denna skall vara så utförlig att ersättningsanspråkets skälighet kan bedömas. Om den som begär ersättning vill åberopa några särskilda omständigheter, såsom att uppdraget varit särskilt svårt eller krävande, skall dessa redovisas. Av kostnadsräkningen skall även framgå den tid som har lagts ned på uppdraget och när arbetet påbörjades. Om ett biträde har satt en advokat eller en biträdande jurist på en advokatbyrå i sitt ställe (substitution) skall detta framgå av kostnadsräkningen. 20 Föreslagen lydelse Ett rättshjälpsbiträde skall i sin kostnadsräkning i skilda poster ta upp den ersättning som begärs för arbete, tidsspillan och utlägg. Om biträdet är skyldigt att redovisa mervärdesskatt, skall de olika posterna anges med skatten inräknad. Ingår det i den begärda ersättningen utlägg för vilka det skall redovisas mervärdesskatt, skall dessa utlägg redovisas särskilt. I kostnadsräkningen skall det också anges hur stor del av den totala ersättningen som utgör mervärdesskatt. Om ersättningen inte skall bestämmas enligt taxa eller om den begärda ersättningen avviker från fastställd taxa, skall kostnadsräkningen innehålla en arbetsredogörelse. Denna skall vara så utförlig att ersättningsanspråkets skälighet kan bedömas. Arbetsredogörelsen skall innefatta uppgift om tidsåtgången för åtgärder som inte är rutinmässiga, specificerat på varje åtgärd för sig. Om den som begär ersättning vill åberopa några särskilda omständigheter, såsom att uppdraget varit särskilt svårt eller krävande, skall dessa redovisas. Av kostnadsräkningen skall även framgå den totala tid som har lagts ned på uppdraget och när arbetet påbörjades. Om ett biträde har satt en advokat eller en biträdande jurist på en advokatbyrå i sitt ställe (substitution) skall detta framgå av kostnadsräkningen. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 200x. 5 av 41

8 1.7 Övrigt Härutöver bör den rätt enligt olika förordningar för Domstolsverket, att föreskriva att domstolar och andra myndigheter skall lämna uppgifter till verket om beslut i frågor om ersättning av allmänna medel, överföras till Justitiekanslern. De aktuella författningsrummen är följande rättshjälpsförordningen (1997:404) - 5 förordningen (1997:405) om offentligt biträde - 7 förordningen (1997:406) om offentlig försvarare m.m. - 4 förordningen (1997:407) om ersättningsgaranti vid bodelning - 7 förordningen (1997:408) om målsägandebiträde - 7 förordningen (1999:998) om särskild företrädare för barn - 9 b förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m. - 4 förordningen (2000:306) om ersättning av allmänna medel till likvidatorer Dessutom kan och bör övervägas om Justitiekanslern i sin instruktion ska åläggas att efter laga kraft underrätta Domstolsverket om sådana avgöranden som innebär att staten har en fordran att kräva in. 6 av 41

9 2. INLEDNING 2.1 Uppdrag och direktiv I beslut den 25 april 2002 uppdrog regeringen åt Domstolsverket att lämna förslag på åtgärder som kan påverka kostnadsutvecklingen för rättshjälpsanslaget, se bilaga 1. Regeringen har förlängt tiden för att redovisa uppdraget t.o.m. 21 februari I uppdraget ingår att undersöka hur statistik och uppföljning av utgiftsutvecklingen kan förbättras, ge förslag på hur kraven på en kostnadsräknings utformning kan förbättras för att på så sätt göra det enklare att bedöma skäligheten av yrkad ersättning, samt undersöka om Domstolsverkets utövande av sin talerätt kan förbättras och om möjligt göras mer effektiv - Domstolsverket får i detta sammanhang bl.a. beröra frågan om talerätten alltjämt bör vara placerad hos verket. Uppdraget kan i huvudsak ses mot bakgrund av Riksrevisionsverkets rapport Varför blev det dyrare? Kostnadsutvecklingen för offentlig försvarare, målsägandebiträde och offentligt biträde (RRV 2001:30). Kostnaderna har ökat under den period som Riksrevisionsverket undersökt. Den största kostnadsökningen hänför sig till offentliga försvarare, där exempelvis den genomsnittligt debiterade tiden ökat med drygt en och en halv timma. Det bör noteras att granskningen inte omfattar rättshjälpsbiträden. Domstolsverket lämnar inom ramen för regeringsuppdraget förslag på åtgärder som kan påverka kostnadsutvecklingen för rättshjälpsanslaget. 2.2 Arbetsmetoder och samråd Arbetet har bedrivits som ett gemensamt projekt vid juridiska sekretariatet och ekonomienheten. Kammarrättsassessorn Magnus Patriksson har varit projektledare för arbetsgruppen och chefsjuristen Charlotte Brokelind samt sektionschefen Anette Nilsson styrgrupp. Synpunkter har underhand inhämtats från Justitiekanslern, Rättshjälpsmyndigheten och Sveriges advokatsamfund. Advokatsamfundets yttrande är bilagt rapporten, se bilaga Avgränsningar Åtgärderna som föreslås utgår i huvudsak från de materiella reglerna som de ser ut idag med en organisatorisk lösning där i vart fall Rättshjälpsmyndighetens nuvarande uppgifter finns kvar i Sundsvallsregionen. När det gäller bl.a. talerätten förutsätter emellertid åtgärderna vissa lagändringar. 2.4 Domstolsverkets roll Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna och Rättshjälpsmyndigheten (se 1 förordningen [1988:317] med instruktion för Domstolsverket). 7 av 41

10 Domstolsverkets huvudsakliga uppgift är att inom sitt verksamhetsområde i administrativt hänseende leda och samordna verksamheten, meddela föreskrifter och allmänna råd samt se till att verksamheten bedrivs effektivt (se 2 ovan nämnda förordning). Ingen myndighet, inte heller riksdagen, får emellertid bestämma hur domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur domstol i övrigt skall tillämpa rättsregel i särskilt fall (se 11 kap. 2 regeringsformen). Sedan 1999 anges i regleringsbreven för Domstolsverket att verket - med respekt för den grundläggande rollfördelningen mellan domstolarna, Domstolsverket och andra myndigheter - skall skapa förutsättningar för domstolarna att uppfylla domstolsväsendets del av målet för politikområdet genom effektiv och ändamålsenlig resursfördelning, vara en drivande och stödjande kraft i reformarbetet, ta initiativ i frågor om förändringar avseende domstolarnas organisation och arbetsformer, arbeta för en ökad samverkan såväl inom domstolsväsendet som mellan domstolar och andra myndigheter utanför domstolsväsendet med särskild inriktning på frågor om handläggningstider mellan myndigheterna. Domstolsverket har det övergripande ekonomiska ansvaret för verksamheten och svarar för framställning av budgetunderlag för samtliga myndigheter inom förvaltningsområdet och dessutom för vissa anslag för särskilda ändamål, t.ex. för anslaget Rättshjälpskostnader. Det ankommer vidare på Domstolsverket att svara för årsredovisningen inom verksamhetsområdet. I årsredovisningen ingår resultatredovisning och årsbokslut för bl.a. domstolarna och Rättshjälpsmyndigheten. Domstolsverket kan sägas vara den myndighet som f.n. har det övergripande ansvaret för rättshjälpen (se prop. 1992/93:109 s.43). Uppgifterna kan delas in i följande huvudområden. Det samlade ansvaret för rättshjälpsmedlens användning Under regeringen har Domstolsverket det samlade ansvaret för rättshjälpsmedlens användning och redovisar i budgetunderlag medelsbehovet för rättshjälpsanslaget. Kostnader och intäkter för rättshjälpen redovisas under anslaget 4:12, Rättshjälpskostnader m.m. (utgiftsområde 4 Rättsväsendet). När det gäller offentliga biträden så är det främst mål som handlar om tvångsomhändertaganden av missbrukare, unga samt psykiskt sjuka, dvs. LVM/LVU-mål respektive psykiatrimålen (LPT/LRV målen) 1. Utgifter för offentligt biträde i utlänningsärenden faller exempelvis i regel inte inom Domstolsverkets budget utan belastar anslaget 12:5, Offentligt biträde i utlänningsärenden (utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar) 2. Central förvaltningsmyndighet Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet i förhållande till Rättshjälpsmyndigheten. Anslagsposten Rättshjälpsmyndigheten disponeras av Domstolsverket som årligen delegerar budgetansvaret till Rättshjälpsmyndigheten. 1 LVM = mål enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVU = mål enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LPT = mål enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LRV = mål enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk tvångsvård 2 Om beslut i utlänningsärende, såsom är fallet med förvarsmål, överklagas till allmän förvaltningsdomstol belastas emellertid Domstolsverkets budget. 8 av 41

11 Ekonomiadministrativa uppgifter Domstolsverket fullgör vissa ekonomiadministrativa uppgifter åt myndigheterna inom verksamhetsområdet bl.a. såvitt avser rättshjälpen. En viktig uppgift är att tillhandahålla ett väl fungerande ekonomisystem. Föreskrifter och taxor Domstolsverket beslutar om föreskrifter och taxor enligt bl.a. rättshjälpslagen och rättegångsbalken. I dessa lagar och anslutande förordningar finns ett flertal bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter. Domstolsverkets föreskrifter och taxor i dessa ämnen återfinns varje år i publikationen Rättshjälp och taxor m.m. Bl.a. har regeringen med stöd av 27 RhjL och 19 rättshjälpsförordningen (1997:404) delegerat till Domstolsverket att fastställa taxor på grundval av en timkostnadsnorm som beslutas av regeringen; se DVFS 1999:19. Likaså har Domstolsverket med stöd av 38 RhjL och 6 rättshjälpsförordningen (1997:404) i DVFS 1999:3 föreskrivit vad som ska gälla vid beräkning av det ekonomiska underlaget. På motsvarande sätt finns det brottmålstaxor för offentliga försvarare och målsägandebiträden i tingsrätt och hovrätt. Taxa för offentliga biträden saknas. Regeringen har nyligen gett Domstolsverket i uppdrag att förbereda och under 2003 genomföra en försöksverksamhet utan taxa för offentliga försvarare och målsägandebiträden i tingsrätt och hovrätt. Uppdraget ges för att kunna göra en jämförelse mellan den ersättning som ges enligt de allmänna reglerna om ersättning och ersättning enligt taxa. Försöksverksamheten är begränsad till Hovrätten för Västra Sverige och tingsrätter under denna hovrätt. Information och utredning Domstolsverket ger vidare ut ett antal broschyrer, handböcker m.m. som i varierade utsträckning innehåller information om bl.a. rättshjälp. Domstolsverket överlämnade i augusti 2000 en rapport till regeringen angående Rättshjälpsmyndighetens och Rättshjälpsnämndens verksamhet och framtida organisation. Domstolsverket har även på regeringens uppdrag gjort en utvärdering och allmän översyn av rättshjälpslagen som bl.a. innehåller en sammanställning av intressant praxis (DV-rapport 2001:6). Verket har vidare under 2002 gett ut en ny rättshjälpshandbok i elektronisk form. Talerätt Enligt 45 RhjL får beslut om rättshjälp överklagas av den som är enskild part och av Domstolsverket. Av 46 samma lag framgår att Domstolsverket i vissa fall får påkalla beslut om att rättshjälp ska upphöra. Domstolsverket har även rätt att på samma sätt överklaga vissa andra beslut, t.ex. beslut om ersättning till försvarare och målsägandebiträde m.fl. Denna rätt följer av lagen (1996:1621) om rätt för Domstolsverket att överklaga vissa beslut om ersättning m.m. Talerätten får primärt anses påkallad från rättssäkerhetssynpunkt, men kan dessutom bidra till en effektiv kostnadskontroll och enhetlig praxis (prop. 1972:4 s. 213 med där gjord hänvisning). Eftergift Domstolsverket är även i egenskap av central förvaltningsmyndighet behörig att pröva ärenden som beslutats av Rättshjälpsmyndigheten och som gäller eftergift av statens fordran (se 20 förordningen [1993:1138] om hantering av statliga fordringar). Domstolsverkets beslut kan inte överklagas. 9 av 41

12 2.5 Övriga aktörer Rättshjälpsbiträden, offentliga försvarare, målsägandebiträden och offentliga biträden Ett rättshjälpsbiträde har domstolens eller Rättshjälpsmyndighetens uppdrag att hjälpa den som beviljats rättshjälp i den/de rättsliga angelägenheter som omfattas av förordnandet. Till rättshjälpsbiträde får förordnas advokat, biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget. Offentlig försvarare kallas i dagligt tal ofta försvarsadvokat. Det är den offentlige försvararen som företräder den misstänkte eller tilltalade. Han ska med nit och omsorg ta tillvara den misstänktes rätt och i detta syfte verka för sakens riktiga belysning. Målsägandebiträde är en advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget att ta tillvara målsägandens intressen samt lämna stöd och hjälp till målsäganden. Förordande av offentligt biträde sker ur samma krets som gäller för rättshjälps- och målsägandebiträden. Gemensamt för ovan nämnda aktörer är att deras ersättning helt eller delvis utgår av allmänna medel över rättshjälpsanslaget. Gemensamt är också att dessa ersättningar i varierande utsträckning blir föremål för överprövning i hovrätt och kammarrätt. Domstolarna Beslut om att bevilja rättshjälp i domstol fattas, om ärendet handläggs vid domstol, av domstolen och av Rättshjälpsmyndigheten i övriga fall (39 RhjL). Samma uppdelning gäller övriga frågor som kan uppkomma under ett ärendes gång, såsom exempelvis frågor rörande byte av biträde, upphörande av rättshjälp och ersättning till biträden. Vid beviljandet tas hänsyn till bl.a. den sökandes ekonomiska förhållanden. I fråga om överklagande av domstols beslut enligt rättshjälpslagen tillämpas, utom när det gäller hovrätt och kammarrätt, vad som i allmänhet gäller om överklaganden av beslut av domstolen. Hovrättens eller kammarrättens beslut i en överklagad fråga angående ersättning till rättshjälpsbiträde får inte överklagas. Hovrätten eller kammarrätten får dock tillåta att beslutet överklagas, om det finns särskilda skäl för en prövning om tillstånd ska ges enligt 54 kap. 10 första stycket 1. rättegångsbalken respektive 36 första stycket 1. förvaltningsprocesslagen (43 RhjL). Frågan om en offentlig försvarare eller målsägandebiträde ska förordnas prövas alltid av rätten (läs tingsrätt, hovrätt eller Högsta domstolen). Utgångspunkten för om en offentlig försvarare ska förordnas är om det behövs med hänsyn till målets beskaffenhet. En grundläggande förutsättning för förordnande av målsägandebiträde är att förundersökning inletts. Den misstänktes eller målsägandebiträdets ekonomiska förhållanden ska inte beaktas. Överklagande av tingsrätts beslut eller dom sker till hovrätt. Offentligt biträde förordnas av allmän förvaltningsdomstol eller den myndighet som handlägger sakärendet. Offentligt biträde kan förordnas i mål eller ärenden som rör enskildas frihet eller personliga integritet. Den enskildes ekonomiska förhållanden saknar betydelse. Offentliga biträden förekommer i bl.a. mål om administrativa frihetsberövanden exempelvis enligt LVU. Det är inte alla offentliga biträden som ersätts med medel från rättshjälpsanslaget (jfr ovan 2.4). För överklagande av domstols eller myndighets beslut gäller samma principer som för beslut enligt rättshjälplagen. 10 av 41

13 Rättshjälpsmyndigheten I förordningen (1990:1048) med instruktion för Rättshjälpsmyndigheten finns bestämmelser om bl.a. myndighetens ledning och ärendenas handläggning. Vid Rättshjälpmyndigheten arbetar 16 personer motsvarande 15,3 årsarbetskrafter. Dessutom förekommer 0,25 % långtidssjukskrivning (juridiska enheten). Detta innebär en minskning med 7,7 årsarbetskrafter sedan myndigheten inrättades år Rättshjälpsmyndigheten leds av en överdirektör som är ordinarie domare. Övrig personal är fördelad på två enheter, en juridisk och en administrativ enhet. På juridiska enheten arbetar 11 personer motsvarande 10,75 årsarbetskrafter (minus ytterligare 0,25 % långtidssjukskrivning). Enheten leds av en avdelningsdirektör som är jurist. Ytterligare tre jurister tjänstgör vid enheten, vilka alla är byrådirektörer. Resterande 6,75 årsarbetskrafter utgörs av byråsekreterare. Vid den administrativa enheten arbetar fyra personer, motsvarande 3,55 årsarbetskrafter. Vid Rättshjälpsmyndigheten fattas besluten av tjänstemän. I samtliga ärenden där rättshjälp har utgått, således även ärenden där rättshjälp har beviljats av domstol eller av advokat enligt den äldre rättshjälpslagen, fastställer rättshjälpsmyndigheten den rättssökandens rättshjälpsavgift. Vidare gör myndigheten avräkning enligt rättshjälpslagen med de rättssökande och rättshjälpsbiträdena. Myndigheten har också i uppgift att i vissa fall underrätta och påminna om betalningsskyldighet. Sådan skyldighet föreligger t.ex. när någon har ålagts återbetalningsskyldighet för motparts rättegångskostnader i tvistemål och när någon enligt domstols beslut ska återbetala rättegångskostnader i brottmål. Dessutom tar Rättshjälpsmyndigheten i sådana ärenden emot och redovisar influtna betalningar. Utöver dessa båda kravtyper innefattar uppgiften också handläggning av t.ex. återkrav av avgifter, krav på biträden och krav som föranletts av att rättshjälpen upphört. Myndigheten ansvarar ibland även för indrivningsåtgärder. När rådgivning har skett mot nedsatt avgift eller om avgiften helt har eftergetts beslutar Rättshjälpsmyndigheten om ersättning till den som meddelat rådgivningen. Detsamma gäller för kostnader för tolk och översättning i samband med rådgivningen. Rättshjälpsnämnden I förordningen (1990:1049) med instruktion för Rättshjälpsnämnden finns bestämmelser om bl.a. nämndens sammansättning, dess organisation och handläggning av ärenden. Rättshjälpsmyndighetens beslut i rättshjälpsärenden kan överklagas till Rättshjälpsnämnden, som även den finns i Sundsvall. Nämndens kanslifunktion är organisatoriskt knuten till Rättshjälpsmyndigheten och består av en årsarbetskraft med tjänstebenämningen byråsekreterare. Reglerna om Rättshjälpsnämndens sammansättning finns i 48 rättshjälpslagen. Justitiekanslern Justitiekanslern har i likhet med Riksdagens ombudsmän (JO) tillsyn över myndigheter och deras tjänstemän. Tillsynen har till syfte att kontrollera att lagar och andra författningar efterlevs. Härutöver har Justitiekanslern bl.a. följande uppgifter. Justitiekanslern är ombud för staten. Denna uppgift innebär att Justitiekanslern företräder staten i vissa rättegångar som rör statens rätt, främst skadeståndsmål. Justitiekanslern är ensam åklagare när det gäller tryck- och yttrandefrihetsbrott. Även andra åklagaruppgifter faller enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen på Justitiekanslern. 11 av 41

14 Justitiekanslern får del av alla beslut i disciplinärenden från advokatsamfundet och har möjlighet att klaga på dessa beslut. I egenskap av företrädare för det allmänna utövar Justitiekanslern tillsyn över advokatväsendet. Om allmän domstol har avvisat en försvarare eller ogillat en framställning om att avvisa en försvarare får Justitiekanslern, vid sidan av den rätt som tillkommer annan, överklaga beslutet. Detsamma gäller beslut varigenom domstolen har återkallat ett förordnande av offentlig försvarare eller ogillat en framställning om att ett sådant förordnande ska återkallas (se lagen [1985:400] om behörighet för justitiekanslern att överklaga vissa beslut enligt rättegångsbalken). Justitiekanslern har även rätt att överklaga länsstyrelsers beslut enligt lagen om allmän kameraövervakning. Slutligen bistår Justitiekanslern regeringen med råd och utredningar i juridiska frågor. Uppgiften innebär bl.a. att regeringen har möjlighet att ge Justitiekanslern i uppdrag att utreda vissa ärenden. 12 av 41

15 3. DEL 1: STATISTIK OCH UPPFÖLJNING AV RÄTTS- HJÄLPSANSLAGET 3.1 Formella krav på uppföljning och prognoser De formella kraven är relativt omfattande när det gäller uppföljning av utfall på de anslag myndigheten disponerar. I 15 anslagsförordningen sägs att om en myndighet bedömer att det finns risk för att ett tilldelat belopp inklusive en beviljad anslagskredit kommer att visa sig otillräckligt, ska myndigheten snarast informera regeringen om detta och föreslå nödvändiga åtgärder. Genom föreskrifter och allmänna råd till denna paragraf har Ekonomistyrningsverket (ESV) uttalat att en myndighet löpande under budgetåret ska följa upp och prognostisera anslagsutnyttjandet. Med löpande avses att myndigheten följer upp och prognostiserar sina anslag tillräckligt ofta för att kravet på god utgiftskontroll ska tillgodoses. För flertalet anslag innebär detta att uppföljning bör göras minst en gång per månad. I det årliga regleringsbrevet till domstolsväsendet begär regeringen att prognoser ska lämnas vid flera tillfällen under året beträffande samtliga anslag som myndigheten disponerar. Enligt regleringsbrevet för 2003 ska Domstolsverket t.ex. lämna prognoser över anslagsutfall för budgetåren avseende samtliga anslag vid fem olika tillfällen under året. Lämnade prognoser ska analyseras och kommenteras. ESV ska enligt sin instruktion göra prognoser över inkomster och utgifter på statsbudgeten. Som underlag i detta arbete begär ESV utgiftsprognoser från myndigheterna vid fyra olika tillfällen under året. Vilka myndigheter som ska lämna utgiftsprognoser beslutas av ESV. Det är drygt 60 myndigheter som har utsetts av ESV att vara s.k. prognosmyndigheter och Domstolsverket är en av dessa. Prognoserna för det pågående budgetåret ska vara månadsfördelade. Årsprognoserna ska omfatta minst två år men ska vid vissa tillfällen utsträckas till som mest sex år. Domstolsverket följer löpande upp samtliga anslag och anslagsposter varje månad och omprövar prognoser åtminstone varannan månad. Vid framtagande av budgetunderlag, delårsrapport och årsredovisning görs mer ingående analyser och beräkningar. 3.2 Förslag till anslag, tilldelade medel och utfall Utifrån arbetet med prognostisering kan det vara intressant att studera i vilken utsträckning Domstolsverkets förslag till anslag har stämt överens med de medel som statsmakterna tilldelat jämfört med utgiftsutfallet de senaste åren. Anslaget omfattar åtta anslagsposter. De fyra största posterna är i storleksordning Utgifter för offentligt försvar, Rättshjälp enligt rättshjälpslagen, Utgifter för målsägandebiträde och Utgifter för offentligt biträde. Utfallet totalt och för dessa fyra poster framgår av följande diagram. 13 av 41

16 Mnkr Anslaget Rättshjälpskostnader m.m (prognos) Totalt Offentligt försvar Rättshjälp M ålsägandebiträde Offentligt biträde De totala utgifterna på anslaget minskade efter införandet av den nya rättshjälpslagen. Fr.o.m har emellertid ökningen av de övriga anslagsposterna, framför allt utgifterna för offentligt försvar, medfört att de totala utgifterna ökat. De totala utgifterna har ökat med ca 15 procent under Utgifterna för offentligt försvar, målsägandebiträde och offentligt biträde har ökat under samtidigt som utgifterna för rättshjälp enligt rättshjälpslagen har minskat. Prognosen för 2003 visar en fortsatt ökning av utgifterna. Utvecklingen av anslagsposten Rättshjälp enligt rättshjälpslagen har Domstolsverket analyserat i olika sammanhang, bl.a. i en promemoria till regeringen den 20 september Utgiftsutvecklingen till följd av den nya rättshjälpslagen, som infördes den 1 december 1997, har varit svåra att beräkna på förhand men antas nu i princip ha fått full effekt. En marginell minskning av utgifterna i oförändrad prisnivå beräknas dock de närmaste åren. Utgifterna för offentligt försvar och för offentligt biträde har ökat med ca 39 procent under medan utgifter för målsägandebiträde har ökat med ca 131 procent under samma period. Det totala utfallet för anslaget jämfört med anslagstilldelningen och Domstolsverkets förslag till anslag i budgetunderlag för åren framgår av nedanstående diagram. Mnkr Anslaget Rättshjälpskostnader m.m. Totalt DV:s förslag (prog) Tilldelat enl. budgetprop. Totalt tilldelat anslag Totala utgifter 14 av 41

17 Anslagstilldelningen har stämt förhållandevis dåligt med utfallet under perioden Under vissa år har det anslag som föreslagits i budgetpropositionen ändrats under löpande år. År 1997 och 2000 beslutades om anslagsminskningar med 14 respektive 47,6 mnkr under löpande år av olika skäl, vilket också framgår av diagrammet. Anslagsminskningen år 2000 ledde till att det blev nödvändigt med utökning av anslagskrediten. År 2001 och 2002 har utgifterna överstigit de anslagna medlen i enlighet med budgetpropositionen. Regeringen har därför, efter skrivelse från Domstolsverket i mars respektive år, på tilläggsbudget 2 tilldelat ytterligare medel till rättshjälpsanslaget. Som framgår av diagrammet stämde Domstolsverkets förslag i budgetunderlaget till anslag för rättshjälpskostnaderna för åren 1998, 1999, 2000 och 2002 förhållandevis väl med utgifterna på anslaget respektive år. Däremot stämde Domstolsverkets förslag till anslag åren 1997 och 2001 sämre med utfallen. Det totala utfallet för respektive post avseende offentligt försvar, målsägandebiträde och offentligt biträde jämfört med anslagstilldelningen och Domstolsverkets förslag i budgetunderlag för respektive år framgår av nedanstående diagram. Mnkr Offentligt försvar 650 DV:s förslag Tilldelat enl. budgetprop Totalt tilldelat anslag Utgifter (prognos) Domstolsverkets förslag till anslagstilldelning för offentligt försvar har stämt förhållandevis väl med utfallet med undantag av 2001 och Av ökningen av utgifterna för offentligt försvar med 39 procent kan 16 procent hänföras till timkostnadsnormens utveckling. Av de ovan nämnda förändringarna av tilldelade medel under löpande budgetår hänför sig -7 mnkr 1997, + 54 mnkr 2001 och +67 mnkr 2002 till anslagsposten för offentligt försvar. Därmed förbättrades överensstämmelsen mellan tilldelade medel och utfall. 15 av 41

18 Mnkr Målsägandebiträde DV:s förslag Tilldelat enl. budgetprop. Totalt tilldelat anslag (prognos) Ökningen av utgifterna för målsägandebiträde med 131 procent överstiger timkostnadsnormens utveckling med hela 115 procent. Domstolsverkets förslag till anslag och de av regeringen tilldelade medlen har genomgående varit alltför låga under hela perioden. Av anslagsförändringen 2001 hänfördes ca 52 mnkr till denna anslagspost för att jämna ut de stora avvikelserna åren Av anslagsförändringen 2002 hänfördes 12 mnkr till denna post. Utgifter Mnkr Offentligt biträde DV:s förslag Tilldelat enl. budgetprop Totalt tilldelat anslag 45 Utgifter (prognos) Utgifter för offentligt biträde har procentuellt sett ökat ungefär lika mycket som offentligt försvar och med en jämn ökningstakt under perioden. Under översteg utgifterna den nivå av anslaget som Domstolsverket hade föreslagit och också den anslagna nivån. 16 av 41

19 Sammanfattningsvis har det på total nivå åren 1997, 1998 och 2000 varit stora skillnader mellan Domstolsverkets förslag till anslag och vad som har tilldelats i budgetpropositionen. Åren 1999, 2001 och 2002 har det belopp Domstolsverket föreslagit också tilldelats i budgetpropositionen. Domstolsverkets förslag till anslag har åren 1998, 1999 och 2000 stämt väl överens med utgiftsnivån, medan det åren 1997, 2001 och 2002 har stämt sämre. Framförallt är det utgifterna för målsägandebiträden, men även för offentligt biträde, som har avvikit från förslagen. 3.3 Domstolsverkets prognoser på kort och lång sikt I det följande gör Domstolsverket en närmare jämförelse mellan lämnade prognoser och utfall för de tre aktuella anslagsposterna under perioden , som redovisas i nedanstående tabeller. Eftersom det är betydligt svårare att göra prognoser på lång sikt än på kort sikt, särskilt beträffande detta slag av regelstyrda utgifter, görs en uppdelning av lämnade prognoser på kort respektive lång sikt. Med kort sikt avses prognoser lämnade i budgetunderlag den 1 mars och i delårsrapport den 15 augusti under pågående budgetår. Med lång sikt avses förslag lämnade i budgetunderlag de tre närmast föregående budgetåren. Utfall för 2002 jämförs således t.ex. med förslag i budgetunderlagen den 1 mars 2001, 2000 och Eftersom förslagen är lämnade i fast pris har de omräknats med timkostnadsnormens utveckling för att möjliggöra jämförelser mellan prognoser och utfall på lång sikt. Utfall och prognoser på kort sikt, högst ett år (tkr) Offentligt försvar Utfall/Prognos Avvikelse Tkr Avvikelse Procent Utfall Prognos i delårsrapport ,81% 3,21% 1,32% 3,13% Prognos i budgetunderlag ,81% 7,04% 1,32% 3,13% för respektive år Målsägandebiträde Utfall Prognos i delårsrapport ,34% 1,83% 0,05% 3,94% Prognos i budgetunderlag ,69% 22,29% 0,05% 3,94% för respektive år Offentligt biträde Utfall Prognos i delårsrapport ,94% -2,77% 1,40% 4,06% Prognos i budgetunderlag ,38% -4,50% 2,35% 4,63% för respektive år Av tabellen framgår att de kortsiktiga prognoserna stämmer förhållandevis väl med utgifterna. Störst avvikelse mellan prognos och utfall visar anslagsposten målsägandebiträde, vars utgifter ökade i snabbare takt än vad som prognostiserades i budgetunderlaget. År 2001 är avvikelsen sammanlagt för de tre posterna endast ca 8 mnkr, vilket är en utomordentligt hög träffsäkerhet för denna typ av utgifter som är beroende av utformningen av gällande regelverk. 17 av 41

20 Utfall och prognoser på lång sikt (tkr) Offentligt försvar Utfall/Prognos Avvikelse Tkr Avvikelse Procent Utfall Prognos i budgetunderlag ,57% -1,33% 8,76% 5,83% 1-3 år före aktuellt år ,26% 9,46% -1,19% 13,05% ,46% 11,24% 1,51% Målsägandebiträde Utfall Prognos i budgetunderlag ,68% 34,55% 14,46% 3,06% 1-3 år före aktuellt år ,81% 48,63% 31,50% 16,44% ,73% 46,27% 36,32% Offentligt biträde Utfall Prognos i budgetunderlag ,81% 8,67% -9,55% 4,13% 1-3 år före aktuellt år ,69% 13,94% 7,84% -3,33% ,99% 13,19% 13,13% Av ovanstående tabell framgår att de långsiktiga prognoserna generellt sett har legat under den faktiska utgiftsnivån och avvek med som mest 75 mnkr från verkligt utfall (offentligt försvar). Den procentuella avvikelsen var som mest drygt 13 procent för offentligt försvar och offentligt biträde. För målsägandebiträde var avvikelsen emellertid som mest drygt 50 procent. Tabellen visar hur svårt det var att förutse utvecklingen av dessa utgifter. 3.4 Hur det statistiska underlaget och prognoserna för utgiftsutvecklingen kan förbättras Domstolsverket lämnar i följande punkter en sammanfattning över de synpunkter och förslag till åtgärder verket redovisar i syfte att åstadkomma förbättrat statistiskt underlag till stöd för prognosverksamheten. 1. Vidta åtgärder för att erhålla förbättrad historik över antalet förordnanden av offentliga försvarare och målsägandebiträden. 2. Påbörja utredningsarbete för att få till stånd en nedbrytning av målarbetet i komponenter i syfte att erhålla ökad kunskap om var tyngdpunkten i målarbetet ligger, vilka målgrupper som förändras och hur dessa förändringar påverkar sammansättningen av kostnadsbilden. 3. Söka åstadkomma en förbättring av de kortsiktiga prognoserna genom att undersöka vilka omfattande och kostsamma mål som är utsatta till förhandling den närmaste framtiden. 4. Domstolsverket vill också framhålla att en mängd författningsändringar och organisatoriska eller personella förändringar inom rättsväsendets myndigheter påverkar kostnaderna för rättshjälp. Om konsekvenserna av sådana förändringar analyserades djupare, kunde prognoserna bli säkrare. 18 av 41

21 Inledningsvis lämnas en sammanfattning av RRV:s förklaring av utgiftsutvecklingen och Domstolsverkets användning av dessa i prognoshänseende (budgetunderlaget för ). RRV använde i sin utredning tre komponenter för att förklara utgiftsutvecklingen för offentligt försvar, målsägandebiträde och offentligt biträde. Komponenterna var antalet förordnanden/uppdrag, genomsnittlig tid som debiteras och timkostnaden. Antal förordnanden/uppdrag likställdes med antalet utbetalningar eftersom en fullständig statistik över förordnanden saknades för längre tid än två år tillbaka. Den procentuella förändringen av var och en av dessa faktorer under respektive period och deras relativa betydelse för utgiftsutvecklingen beräknades. RRV konstaterade därvid att det inte gick att i absoluta tal (kronor) ange vad varje komponent för sig hade bidragit med. I uppdraget till RRV angavs att ett klarläggande av de faktorer som påverkar utgiftsutvecklingen förväntades ge större möjligheter att beräkna och påverka utgiftsutvecklingen. RRV konstaterade att ökad timkostnad givetvis påverkar kostnaderna för samtliga uppdragstyper. Eftersom timkostnadsnormen fastställs av regeringen för varje år är utgiftsökningar till följd av ökad timkostnad inte påverkbara för domstolarna. Vidare konstaterar RRV att regeländringar givetvis påverkar utgiftsutvecklingen och att effekterna av sådana ändringar måste bedömas separat. Beträffande offentliga försvarare konstaterar RRV att den genomsnittligt debiterade tiden står för en relativt stor del av utgiftsökningen och gör därvid antagandet att det finns ett samband mellan målens komplexitet och svårighetsgrad och den noterade ökningen. Det skulle därför vara av värde för att förbättra prognosen för utgiftsutvecklingen att ha en modell för att förutse utvecklingen av brottmålsstrukturen. Kommer målen att fortsätta att bli svårare och mer komplicerade eller har vi kanske redan nått en nivå där utvecklingen har stabiliserats? Beträffande målsägandebiträden fann RRV att ett ökat antal förordnanden svarade för merparten av utgiftsökningen. Skälen till det antogs vara att möjligheterna att få målsägandebiträde blivit allmänt känt och att polis och åklagare blivit bättre på att upplysa brottsoffer samt att domstolarna blivit mer benägna att förordna biträde. Det är troligt, säger RRV, att ökningstakten kommer att avta de närmaste åren, men att antalet förordnanden förblir på en hög nivå. Domstolsverkets prognoser över utgiftsutvecklingen på de olika delposterna inom anslaget Rättshjälpskostnader har under många år i huvudsak byggt på faktorerna förändringar i volym och förändring av timkostnadsnormen. Förändringarna i volym har beräknats så att antalet inkommande mål en viss period, har antagits i stort sett motsvara antalet avslutade mål nästa period. Den relativa ökningen/minskningen har därvid använts som mått på volymförändringen. Förändringen i timkostnadsnormen har varit känd efter att regeringen fattat beslut om ny nivå. Beräkningarna har gjorts separat för varje biträdesform för sig, dvs. för rättshjälpsbiträde, för offentligt försvar, för offentligt biträde samt för målsägandebiträde. RRV har alltså, som förut nämnts, i rapporten 2001:30 tillfört ytterligare en komponent i beräkningarna nämligen förändringen i debiterad tid. Den förändringen kan antas återspegla en tendens som är allmänt omvittnad från domstolarna nämligen att målens svårighetsgrad och komplexitet kontinuerligt ökar. RRV konstaterar att ökningen av den debiterade tiden har uppgått till drygt 15 procent under en femårsperiod vad avser offentliga försvarare och målsägandebiträden. För offentliga biträden har ökningen varit blygsam, drygt tre procent på fem år. RRV:s metod har tillämpats i de beräkningar som redovisas i Domstolsverkets budgetunderlag för åren 2003 t.o.m Därutöver har givetvis timkostnadsnormens utveckling beaktats vid prognostiseringen. 19 av 41

22 Resultatet av användningen av den prognosmodellen visar för 2002 en relativt god överensstämmelse mellan prognosen i budgetunderlaget och utfallet för de tre aktuella anslagsposterna. Utgifterna för offentligt försvar har dock ökat mer än vad som prognostiserades. Fenomenet med svårtolkade utgiftsökningar är dock inte nytt. Redan i början av talet kunde Domstolsverket konstatera att ersättningarna till biträden och försvarare ökade mer än som förklarades av volym- och prisförändringar, dvs. antal avgjorda mål och förändring av timkostnadsnormen. I brist på bättre kom detta då att kallas för taxeglidning. Orsakerna till denna kunde aldrig helt klarläggas. Förutom att beräkna och ta hänsyn till förändringen i debiterad tid i prognosarbetet, föreslår RRV ytterligare två åtgärder som är ägnade att öka träffsäkerheten i prognoserna. Den ena är att spara statistiska uppgifter om förordnanden av försvarare och biträden under längre tid än som sker för närvarande, den andra är att dela upp förordnanden av biträde i LVU och LVM-mål så att de redovisas var för sig i stället för sammanslaget samt att underindela ersättningarna i psykiatrimål. Uppgifter om förordnanden finns lagrade i målhanteringssystemet Måhs. Efter två år ska registren gallras på så sätt att personanknutna uppgifter avkodas. För att säkerställa åtkomst till historisk statistik har Domstolsverket beslutat att relevanta antalsuppgifter ska föras över till en statistikdatabas. Domstolsverket har påbörjat denna process vilket innebär att, såvitt nu kan överblickas, fullständiga statistiska uppgifter kommer att finnas från och med verksamhetsåret För att ytterligare förbättra möjligheterna till korrekta prognoser bör förordnandena, både när det gäller offentlig försvarare och målsägandebiträde, knytas till en indelning av målen i målgrupper. Se vidare om målgruppering nedan. En fördel i prognosarbetet med att utgå från antal förordnanden i stället för antal betalningsposter som hittills varit den metod som använts, är att i det senare fallet ingår bland betalningsposterna ett obekant antal förskott på det slutliga arvodet. Detta utgör en felkälla som man kommer ifrån om utbetalda ersättningar i stället ställs i relation till antalet förordnanden. RRV:s förslag att dela upp ersättningar till offentligt biträde så att LVU- och LVM-mål redovisas var för sig är ju både möjligt och tänkbart. Frågan är emellertid vilken merinformation en sådan uppdelning skulle ge. Visserligen är biträde i LVU/LVM-mål den största enskilda utgiftsposten när det gäller Offentligt biträde. Sett till helheten för rättshjälpsanslaget utgör den posten emellertid endast en begränsad del, ca 5 procent, och utvecklingen har över tiden varit tämligen stabil vilket medfört att säkerheten i prognoserna varit förhållandevis god. Av samma skäl finns heller ingen anledning att underindela ersättningarna i psykiatrimål (LPT- och LRV-mål). Det är dessutom ingen större skillnad på ersättningsnivåerna i de olika psykiatrimålen. Bättre hjälp i prognosarbetet skulle troligen kunna erhållas om en uppdelning på målgrupper görs när det gäller ersättningar till offentliga försvarare och målsägandebiträden. Det är därvid lämpligt att göra en indelning som är anpassad till annan relevant statistik, t.ex. efter brottsbalkens indelning. Det är dock viktigt att poängtera att uppdelningen inte får göras alltför finfördelad. Varje vald målkategori måste ha en motsvarighet i den ekonomiska redovisningen där utgifterna ska bokföras. Alltför många kategorier leder till en tungrodd redovisning samtidigt som möjligheterna att ändra i systemen begränsas om mångfalden är för stor. Man måste komma ihåg att mer än hälften av domstolarnas redovisning av utgifter i dömandet fortfarande rapporteras på pappersblanketter, i vilken rapporteringen från Stockholms och Göteborgs tingsrätter utgör betydande delar. Domstolsverket är inte berett att nu ta ställning till vilken indelning av brottmålen som kan vara ändamålsenlig på längre sikt. Vi vill erinra om att det pågår ett omfattande ut- 20 av 41

Kommittédirektiv. En översyn av statens utgifter för vissa rättsliga biträden. Dir. 2013:12. Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013.

Kommittédirektiv. En översyn av statens utgifter för vissa rättsliga biträden. Dir. 2013:12. Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013. Kommittédirektiv En översyn av statens utgifter för vissa rättsliga biträden Dir. 2013:12 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013. Sammanfattning En särskild utredare ska göra en samlad översyn

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 mars 2013 Ö 203-12 KLAGANDE HA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat OH MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juni 2015 Ö 5072-14 KLAGANDE KE MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättning till biträde enligt rättshjälpslagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 juni 2017 Ö 3109-16 KLAGANDE HW Ombud: Advokat PL MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättning till målsägandebiträde

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 maj 2016 KLAGANDE AA Zeijersborger & Co Södra Larmgatan 4 411 16 Göteborg MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm DOM 2017-02-22 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5736-16 1 KLAGANDE MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Luleå, migrationsdomstolens dom 2016-06-28

Läs mer

Stockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM

Stockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM R-2007/0326 Stockholm den 1 juni 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/1311/KRIM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 14 februari 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Målsägandebiträdet

Läs mer

5 lagen (1996:1620) om offentligt biträde, 27 första och andra styckena rättshjälpslagen (1996:1619)

5 lagen (1996:1620) om offentligt biträde, 27 första och andra styckena rättshjälpslagen (1996:1619) HFD 2019 ref. 2 Ett av en underinstans meddelat positivt förhandsbesked om merkostnader för ett offentligt biträde som är ett distansbiträde gäller även under ett måls eller ärendes fortsatta handläggning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 november 2018 Ö 5233-18 PARTER Klagande Sekretess CA Adress hos ombudet Ombud: Advokat KS Motpart Justitiekanslern Box 2308 103 17

Läs mer

Mer ändamålsenliga bestämmelser om rättsliga biträden

Mer ändamålsenliga bestämmelser om rättsliga biträden Justitieutskottets betänkande Mer ändamålsenliga bestämmelser om rättsliga biträden Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i rättegångsbalken, lagen om

Läs mer

Rättshjälpslag (1996:1619)

Rättshjälpslag (1996:1619) Sida 1 av 10 SFS 1996:1619 Källa: Rixlex Utfärdad: 1996-12-05 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2006:724 Rättshjälpslag (1996:1619) [Fakta & Historik] Inledande bestämmelser 1 I denna lag finns bestämmelser om rättshjälp

Läs mer

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde Part, Avsnitt 5 57 5 Part Ombud 5.1 Allmänt Den personkrets som ska behandlas som part betecknas som sökande, klagande eller annan part. Partsbegreppets innehåll har inte närmare behandlats i förarbetena

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 juni 2011 KLAGANDE AA MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings beslut den 27

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-02-17

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-02-17 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-02-17 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, f.d. justitierådet Inger Nyström och regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson. Enligt en lagrådsremiss den

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 68/03 Mål nr B 57/03

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 68/03 Mål nr B 57/03 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 68/03 Mål nr B 57/03 Sammanfattning Rättshjälpen i ett mål angående ogiltigförklaring av avskedande har tillåtits fortsätta i ett fall då biträdet har anmält till rätten att tidsåtgången

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juli 2017 Ö 2202-16 KLAGANDE FZ MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättning till biträde enligt rättshjälpslagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 6 mars 2013 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: jur. kand. Ann Andersson Advokat Malin Wassén Kjellberg AB Norra Drottninggatan

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Justitiekanslern

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Justitiekanslern Regeringsbeslut I:9 Justitiedepartementet 2012-12-06 Ju2012/7746/Å Ju2012/7483/Å (delvis) Ju2012/7567/Krim (delvis) Justitiekanslern Box 2308 103 17 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:40

Regeringens proposition 2013/14:40 Regeringens proposition 2013/14:40 Motpart i mål om ny legitimation enligt patientsäkerhetslagen Prop. 2013/14:40 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 november 2013

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 maj 2016 Ö 1121-15 KLAGANDE Dödsboet efter Anna Dahlbäck Ombud: Advokat MB MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49)

Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49) Promemoria Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49) Promemorians huvudsakliga innehåll I beredningen av rubricerat betänkande har det uppstått

Läs mer

BESLUT. Ombud och offentligt biträde: MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

BESLUT. Ombud och offentligt biträde: MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid KAMMARRÄTTEN Avdelning 1 BESLUT Meddelat i Stockholm Sida 1 (5) Mål nr UM 6869-08 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Skåne län, migrationsdomstolen,

Läs mer

Viss sekretess i mål enligt konkurrensskadelagen. Magnus Corell (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Viss sekretess i mål enligt konkurrensskadelagen. Magnus Corell (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Viss sekretess i mål enligt konkurrensskadelagen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 26 oktober 2017 Tomas Eneroth Magnus Corell (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20); SFS 2002:595 Utkom från trycket den 24 juni 2002 utfärdad den 13 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om konkurrenslagen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Justitiekanslern

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Justitiekanslern Regeringsbeslut I:25 Justitiedepartementet 2015-12-17 Ju2015/09474/L6 (delvis) Ju2015/09812/LED(delvis) Justitiekanslern Box 2308 10317 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Justitiekanslern

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20); SFS 1998:648 Utkom från trycket den 24 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om konkurrenslagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 november 2015 Ö 3531-14 KLAGANDE ML MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättning till offentlig försvarare ÖVERKLAGAT

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Justitiekanslern

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Justitiekanslern Regeringsbeslut 1:22 Justitiedepartementet 2017-12-13 Ju2017/08263/Å Ju2017/09205/Å (delvis) Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Justitiekanslern Riksdagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 maj 2014 T 1039-13 KLAGANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm Ombud: Hovrättsassessor RJ MOTPART VT Ombud och biträde enligt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 oktober 2007 Ö 4919-04 KLAGANDE 1. LH 2. ÅK MOTPART Domstolsverket 551 81 Jönköping SAKEN Ersättning till biträde enligt rättshjälpslagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 november 2005 T 1421-03 KLAGANDE Länsförsäkringar Västernorrland, 588000-3842 Box 164 871 24 Härnösand Ombud: Försäkringsjurist UL MOTPART

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:23

Regeringens proposition 2003/04:23 Regeringens proposition 2003/04:23 Antalet ledamöter i Högsta domstolen Prop. 2003/04:23 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 oktober 2003 Margareta Winberg Thomas Bodström

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 april 2007 Ö 2933-05 KLAGANDE AI MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Återupptagande av mål om grovt rattfylleri

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har

Läs mer

Lagrådsremiss. Säkerhetsprövning av offentliga ombud. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Säkerhetsprövning av offentliga ombud. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Säkerhetsprövning av offentliga ombud Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 5 februari 2004. Thomas Bodström Ari Soppela (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2008:103. Beslut vid regeringssammanträde den 11 september 2008

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2008:103. Beslut vid regeringssammanträde den 11 september 2008 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2008:103 Beslut vid regeringssammanträde den 11 september 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredningen ska överväga om rätten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om grupprättegång; Utkom från trycket den 24 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelser Grupptalan 1 Med grupptalan

Läs mer

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Databas: SFST Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579); Utkom från trycket den 22 mars 2016 utfärdad den 10 mars 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om konkurrenslagen (2008:579)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659); SFS 2012:957 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 januari 2019 Ö 5456-18 PARTER Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Avvisande av överklagande ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Ersättning till offentlig försvarare m.m. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts beslut i mål B

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Ersättning till offentlig försvarare m.m. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts beslut i mål B Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 april 2010 Ö 4918-08 KLAGANDE 1. D.L. 2. T.L. MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättning till offentlig försvarare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård; SFS 2000:354 Utkom från trycket den 7 juni 2000 utfärdad den 25 maj 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2005 Ö 2472-04 KLAGANDE 1. EVP 2. JS MOTPART Domstolsverket, 551 81 JÖNKÖPING SAKEN Ersättning till offentlig försvarare ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 maj 2011 Ö 5381-10 KLAGANDE VN Ombud och offentlig försvarare: Advokat NU MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

ANSÖKAN/BESLUT OM RÄTTSHJÄLP

ANSÖKAN/BESLUT OM RÄTTSHJÄLP Siffrorna i hänvisar till upplysningar till denna blankett ANSÖKAN/BESLUT OM RÄTTSHJÄLP Personuppgifter som lämnas i detta ansökningsformulär registreras av Rättshjälpsmyndigheten och domstolar i respektive

Läs mer

Regeringens proposition 1996/97:9

Regeringens proposition 1996/97:9 Regeringens proposition 1996/97:9 Ny rättshjälpslag Prop. 1996/97:9 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 september 1996 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 juli 2006 Ö 2074-04 KLAGANDE KS Ombud: Advokat BF MOTPART Domstolsverket 551 81 Jönköping SAKEN Rättshjälp ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 juni 2009 Ö 3573-07 KLAGANDE Bilstugan i Malmö Aktiebolag, 556510-0442 Box 20522 200 74 Malmö Ombud: Advokat JH MOTPART If Skadeförsäkring

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 februari 2006 Ö 4819-04 KLAGANDE SP Ombud: Advokat NR MOTPARTER 1. PE 2. UK 3. BO 4. RS 5. Domstolsverket SAKEN Tillstånd till prövning

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 november 2010 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Peter Olsson Advokatfirman Peter Olsson AB Box 53116 400 15 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:10

Regeringens proposition 1998/99:10 Regeringens proposition 1998/99:10 Ändringar i rättshjälpslagen Prop. 1998/99:10 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] 8 Kap. Om advokater. 1 För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 mars 2005 Ö 610-05 KLAGANDE ZS SAKEN Utlämnande av allmän handling ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sverige, avd. 5, beslut

Läs mer

LÄS 1. Åtta sidor om sekretess (Socialstyrelsen) EE316B4AD438/10638/

LÄS 1. Åtta sidor om sekretess (Socialstyrelsen)  EE316B4AD438/10638/ LÄS 1. Åtta sidor om sekretess (Socialstyrelsen) http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/eea81f8a-e973-4612-9b4d- EE316B4AD438/10638/20021147.pdf 2. Utdrag ur sekretesslagen (1980:100) 7 kap. Sekretess

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 januari 2005 Ö 2353-01 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPART SD SAKEN Kvittning av EU-bidrag ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Fortsatta beslut om tvångsvård av en patient som dömts. men som varit avviken sedan mycket lång tid, har inte ansetts proportionerliga.

Fortsatta beslut om tvångsvård av en patient som dömts. men som varit avviken sedan mycket lång tid, har inte ansetts proportionerliga. HFD 2016 ref. 44 Fortsatta beslut om tvångsvård av en patient som dömts till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning men som varit avviken sedan mycket lång tid, har inte ansetts proportionerliga.

Läs mer

ANSÖKAN OM RÄTTSHJÄLP

ANSÖKAN OM RÄTTSHJÄLP 1 (5) ANSÖKAN OM RÄTTSHJÄLP Siffrorna i hänvisar till olika avsnitt i informationen på s. 4-5. Personuppgifter som lämnas i denna ansökan registreras av Rättshjälpsmyndigheten och domstolar i respektive

Läs mer

DOM 2015-10-28 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-10-28 Meddelad i Stockholm Avdelning 06. DOM 2015-10-28 Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) Mål nr 5562-15 KLAGANDE Region Örebro län Box 1613 701 16 Örebro MOTPART AA Ombud: Johan Rosengren Hidros Denmark ApS Warfvinges väg 35 112

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1980:1030) med hyresnämndsinstruktion; SFS 2005:1094 Utkom från trycket den 16 december 2005 utfärdad den 8 december 2005. Regeringen föreskriver

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 mars 2011 Ö 4945-09 KLAGANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm MOTPARTER 1. T.A. 2. A.D. 3. B.N. Ombud för 1-3: Advokat L.O.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelad i Stockholm den 24 mars 2017 T 484-16 KLAGANDE MM Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Jur.kand. TM MOTPART BA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 februari 2017 KLAGANDE Östergötlands läns landsting 581 91 Linköping MOTPART Migrationsverket 601 70 Norrköping ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Remiss. Promemorian Några frågor om Patentbesvärsrätten

Remiss. Promemorian Några frågor om Patentbesvärsrätten Remiss REGERINGSKANSLIET 2011-12-02 N2011/7014/FIN Näringsdepartementet Forskning, innovation och näringsutveckling Hedvig Landahl Telefon 08-4055483 Rättssekretariatet Fredrik Nordenfelt Telefon 08-4053488

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (4) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 mars 2018 Ö 1524-17 Ö 1525-17 Ö 1526-17 Ö 1527-17 Ö 1538-17 PARTER Klagande 1. MB 2. LH 3. LL 4. DB Ombud för 1 4: Advokat KRB 5.

Läs mer

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel 58 kap. Om resning och återställande av försutten tid 1 [5421] Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om vårdnad m.m.

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om vårdnad m.m. Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 juni 2011 Ö 5958-10 KLAGANDE A B Ombud: Advokat B H MOTPART J S Ombud: Advokat B S SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om

Läs mer

Stockholm den 6 mars 2009 R-2009/0003. Till Justitiedepartementet. Ju2008/10605/DOM

Stockholm den 6 mars 2009 R-2009/0003. Till Justitiedepartementet. Ju2008/10605/DOM R-2009/0003 Stockholm den 6 mars 2009 Till Justitiedepartementet Ju2008/10605/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 mars 2019 B 5025-18 PARTER Klagande KYÅ Ombud och offentlig försvarare: Advokat KS Motpart Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2016:37 Utkom från trycket den 16 februari 2016 utfärdad den 4 februari 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

Remissyttrande avseende departementspromemorian Patent- och Marknadsdomstol, Ds 2014:02

Remissyttrande avseende departementspromemorian Patent- och Marknadsdomstol, Ds 2014:02 YTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet 103 30 Stockholm Remissyttrande avseende departementspromemorian Patent- och Marknadsdomstol, Ds 2014:02 ( Ert dnr Ju 2014/129/DOM) Allmänt Domstolsverket som beretts

Läs mer

Utgiftsutvecklingen för rättsliga biträden

Utgiftsutvecklingen för rättsliga biträden DOMSTOLSVERKETS R APPORTSERIE 2009:5 Utgiftsutvecklingen för rättsliga biträden Ett regeringsuppdrag angående förbättring av statistik och uppföljning ISSN: 0281-0484 Diarienummer 1107-2008 Omslagsfoto:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 februari 2014 Ö 1936-12 KLAGANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm MOTPART BG SAKEN Disciplinärende ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sveriges

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 mars 2014 Ö 4211-13 SÖKANDE SR Ombud: Advokat TA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97 STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson Regeringen Utbildningsdepartementet Förslag till finansiering av verksamheten budgetåren 1999-2001 1 Intäkter

Läs mer

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2011:861]

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2011:861] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2011:861] 8 KAP. Om advokater. 1. För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta.

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta. HFD 2013 ref 68 Försäkringskassans lagakraftvunna omprövningsbeslut beträffande återbetalningsskyldighet av livränta för en viss period utgör hinder mot att myndigheten på nytt prövar samma fråga. Lagrum:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration; SFS 2003:763 Utkom från trycket den 25 november 2003 utfärdad den 13 november 2003. Enligt riksdagens

Läs mer

27 första och andra stycket rättshjälpslagen (1996:1619) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 maj 2016 följande dom (mål nr ).

27 första och andra stycket rättshjälpslagen (1996:1619) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 maj 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 30 För ett offentligt biträde som är ett s.k. distansbiträde men som saknar rätt till ersättning för merkostnader, ska ersättning för tidsspillan och utlägg bestämmas utifrån samma schablon

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 juni 2017 Ö 3395-16 KLAGANDE BK MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättning till offentlig försvarare ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 29 juni 2012 KLAGANDE Tredje Statsmakten Media AB Holländargatan 8 B 111 36 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms

Läs mer

Avgiftsförordning (1992:191) Svensk författningssamling 1992:1992:191 t.o.m. SFS 2014:1432 Riksdagen

Avgiftsförordning (1992:191) Svensk författningssamling 1992:1992:191 t.o.m. SFS 2014:1432 Riksdagen 15.1 Avgiftsförordning (1992:191) Svensk författningssamling 1992:1992:191 t.o.m. SFS 2014:1432 Riksdagen Förordningens tillämpningsområde 1 I denna förordning finns bestämmelser i anslutning till 3 kap.

Läs mer

Inges till Förvaltningsrätten i Falun Kammarrätten i Sundsvall Box 714 851 21 Sundsvall

Inges till Förvaltningsrätten i Falun Kammarrätten i Sundsvall Box 714 851 21 Sundsvall KKV1036, v1.0, 2013-01-18 ÖVERKLAGANDE 2014-08-18 Dnr 331/2013 1 (5) Inges till Förvaltningsrätten i Falun Kammarrätten i Sundsvall Box 714 851 21 Sundsvall Överklagande Klagande Konkurrensverket, 103

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 B 4815-14 KLAGANDE EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-12-19 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5998-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms, migrationsdomstolens, dom den 21 juli 2014 i mål

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Den enskildes val av rättsligt biträde

Den enskildes val av rättsligt biträde Ds 2008:85 Den enskildes val av rättsligt biträde Justitiedepartementet 2008 Ds försätts A5.indd 2 2008-12-05 10:48:38 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 juni 2019 B 381-19 PARTER Klagande 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. JM Ombud och målsägandebiträde: Advokat L-ÅC Motpart

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 april 2015 i mål nr 1213 1215-15, se bilaga

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring ESV Beslutade den 25

Läs mer