UTVÄRDERING AV FÖRORDNINGEN OM BIDRAG

Transkript

1 UTVÄRDERING AV FÖRORDNINGEN OM BIDRAG TILL FÖRETAGSHÄLSOVÅRD MED VISSA INSATSER INOM REHABILITERINGSOMRÅDET Christian Ståhl, Katarina Kjellberg, Allan Toomingas, Carl Åborg, Kerstin Ekberg

2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Förkortningar Inledning Arbetsgivares syn på förordningen, företagshälsovård och rehabilitering Beviljade ansökningar om bidrag för insatser under Företagshälsovårdens syn på insatser finansierade via förordningen Fördjupande studie av företagshälsovårdens, kundernas och Försäkringskassans syn på insatser finansierade via förordningen Dokumentstudie av genomförda koordinerande insatser Fördjupande studie av genomförda koordinerande insatser Diskussion och slutsatser Bilaga 1: Förordning om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet Bilaga 2: Ansökningsblankett, grundbidrag Bilaga 3: Ansökningsblankett, medicinsk service Bilaga 4: Ansökningsblankett, läkarbesök Bilaga 5: Redovisningsblankett för koordinerande insatser Bilaga 6: Försäkringskassans föreskrifter om bidrag till företagshälsovård 1

4 Sammanfattning Förordningen om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet infördes 1 januari 2010 och syftar till att öka arbetstagarnas möjlighet att återgå i arbete genom tidiga och anpassade stödinsatser vid sjukfall (SFS 2009:1423, 1 ). Detta ska uppnås genom ett arbetsnära stöd av en företagshälsovård med kompetens att tillhandahålla tjänster för att medicinskt förebygga, utreda och behandla arbetsrelaterade och icke-arbetsrelaterade sjukdomar och skador. Förordningen omfattar fyra olika bidragsformer. Under år 2010, som denna utvärdering i huvudsak omfattar, bestod bidragen av: 1. Grundbidrag Ett generellt grundbidrag i förhållande till antalet anslutna anställda (max 100:- /ansluten och år; dock 200:- för företag med max 20 anställda). 2. Bidrag för ersättning för kostnader för medicinsk service Stöd gavs på max 100:-/ansluten och år för kostnader i samband med sk medicinsk service (t.ex. blodprov, röntgen). 3. Tilläggsbidrag för läkarbesök som innefattar en bedömning av den anställdes arbetsförmåga Stöd gavs med 350:- för läkarbesök som även innefattade en bedömning av den anställdes arbetsförmåga enligt FKs krav på sådana undersökningar, dock ej för läkarbesök i anslutning till hälsokontroller. Fr.o.m utgår stödet även vid besök hos legitimerad psykolog, sjuksköterska och sjukgymnast vid företagshälsovården. 4. Tilläggsbidrag för koordinerande insatser För s.k. koordinerande insatser som utförs av FHV utbetalades 5.600:- per insats. Sådana insatser skall vara tidiga och koordinera lämpliga medicinska, rehabiliterande och arbetsanpassande insatser, inklusive de som en arbetsgivare skall svara för enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring. Följande slutsatser kan dras av utvärderingen: Under 2010 är det endast grundbidraget som använts fullt ut, medan FHV-enheterna i betydligt mindre omfattning sökt de tre övriga bidragen. Koordinerande insatser har använts i mycket begränsad utsträckning, under 2010 var det endast 2,2 % av de budgeterade medlen som utnyttjades. Insatser med stöd av förordningen har i de fall de genomförts uppfattats som positiva av såväl arbetstagare, arbetsgivare som FHV-personal, där insatser gjorts snabbare och i vissa fall lett till förbättrade och breddade insatser, samt att det tvärprofessionella teamarbetet ökat och breddats, t.ex. genom nyanställningar. Å andra sidan kan räckvidden av förordningen ifrågasättas, då den i hög grad tycks ha använts av de arbetsgivare som redan utnyttjade FHV vid sjukskrivning och rehabilitering. 2

5 Förordningens utformning har av många FHV-enheter uppfattats som krånglig och otydlig, särskilt avseende de koordinerande insatserna, som upplevts för administrativt resurskrävande i relation till bidraget. Det har också upplevts som otydligt hur (och om) pengarna ska fördelas mellan FHV och arbetsgivarna. Det är främst större arbetsgivare som använt förordningen, medan den bland mindre arbetsgivare tycks vara okänd. Marknadsföring av förordningen har till stor del överlåtits på FHV-enheterna, och dessa tycks endast i begränsad utsträckning ha marknadsfört den till sina kunder. Förordningen tycks inte ha påverkat avtalen mellan arbetsgivare och FHV. FHV-enheter framför önskemål om att förordningen skulle kunna användas även för preventivt arbete. Ett annat önskemål är tydligare instruktioner för hur bidragen ska sökas och vad som krävs för att insatsen ska godkännas. 3

6 Förkortningar AG: Arbetsgivare FHV: Företagshälsovård FK: Försäkringskassan FSF: Föreningen svensk företagshälsovård 4

7 1. Inledning Enligt en förordning om bidrag till företagshälsovård (FHV) med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet (SFS 2009:1423, bilaga 1), som gäller från 1 januari 2010, tilldelas FHVenheter bidrag vid särskilda insatser som riktar sig mot tidig återgång i arbete. Syftet med förordningen är att öka arbetstagarnas möjlighet att återgå i arbete genom tidiga och anpassade stödinsatser vid sjukfall (SFS 2009:1423, 1 ). Detta ska uppnås genom ett arbetsnära stöd av en företagshälsovård med kompetens att tillhandahålla tjänster för att medicinskt förebygga, utreda och behandla arbetsrelaterade och icke-arbetsrelaterade sjukdomar och skador. Ekonomisk ersättning ges till FHV-enheter för kostnader för medicinsk service läkarbesök som innefattar arbetsförmågebedömning tidiga koordinerande insatser för rehabilitering och arbetsplatsanpassning (under sjukperiodens första 45 dagar). Förordningen innefattar även ett grundbidrag som kan sökas och som beräknas utifrån antalet anslutna anställda. Enligt ett uppdrag från Försäkringskassan har förordningen utvärderats avseende FHV:s verksamhet finansierade av dessa bidrag under förordningens första år (2010). En kartläggning har gjorts av hur de olika bidragen har utnyttjats, orsaker till att bidragen inte har använts i större utsträckning, samt vilka förändringar i FHV-enheternas arbete med tidig arbetslivsinriktad rehabilitering som förordningen medfört. Tidiga insatser riktade mot arbetet kunskapsbaserade åtgärder Tidiga insatser i sjukskrivningsprocessen anses allmänt leda till snabbare återgång i arbete. I internationell forskning används ofta begreppet return to work för att tydliggöra skillnaden mellan rehabiliterande åtgärder som främst syftar till besvärsförbättring och åtgärder som syftar till att främja att den sjukskrivne återupptar sitt arbete. Den senare ansatsen innebär att individen återgår i arbete trots att han/hon inte alltid är medicinskt färdigbehandlad. Man kan t.ex. fortsätta att delta i rehabiliterande åtgärder eller att medicinera även då man är i arbete (Loisel et al., 2005). Arbetsplatsen blir härmed en viktig arena för att främja arbetsförmåga och behovet av en fungerande samverkan mellan vårdgivare, Försäkringskassan (FK) och arbetsplatsen blir tydligt. Forskningen visar att åtgärder riktade mot arbetsplats och arbetsförhållanden är åtgärder som har en betydelsefull effekt på återgång i arbete (Carroll et al., 2010, Franche et al., 2005, Holm et al., 2010, Williams et al., 2007). Denna slutsats kom även det av regeringen tillsatta Rehabiliteringsrådet fram till i sitt slutbetänkande (Statens Offentliga Utredningar, 2011). 5

8 I en nyligen genomförd kohortstudie av sjukskrivna med ländryggsbesvär från sex olika länder har man studerat skillnader mellan länderna vad gäller återgång i arbete (Anema et al., 2009). Interventioner som genomfördes på arbetsplatserna samt arbetsförhållanden visade sig ha större betydelse för att förklara skillnader i återgång i arbete mellan länderna än de sjukskrivnas hälsa, medicinska åtgärder och patientkaraktäristika. Andra studier visar att en väl utvecklad samverkan mellan sjukskrivande läkare och arbetsplatser främjar en snabbare återgång i arbete och förkortar sjukskrivningstiden (Carroll et al., 2010, Franche et al., 2005, Loisel et al., 2005, MacEachen et al., 2006). Detta beror sannolikt på att verksamheten då kan göra anpassningar på arbetsplatsen som är anpassade till den sjukskrivnes funktionsförmåga. Många andra studier visar att anpassningar på arbetsplatsen är en nyckelfråga för effektiv återgång i arbete (Anema et al., 2004, Arnetz et al., 2003, Ekberg et al., 1994, Franche et al., 2007, Krause et al., 1998, Loisel et al., 1997, Van Duijn and Burdorf, 2008, Williams et al., 2007, Anema et al., 2007). I en nyligen publicerad litteraturöversikt om vad som främjar återgång i arbete efter sjukskrivning för besvär från rörelseorganen och psykisk ohälsa, fann man stöd för att koordinerade insatser och strukturerade arbetssätt minskar tiden för återgång i arbete för sjukskrivna pga. besvär från rörelseorganen (Holm et al., 2010). Vidare fanns vissa bevis för att insatser där man aktiverar den sjukskrivne och andra personer på arbetsplatsen medför en snabbare återgång i arbete. Möjligheter till att anpassa arbetsförhållanden och arbetsinsatser till en nedsatt arbetsförmåga skiljer sig åt mellan olika arbeten och sjukfrånvaro tycks samvariera med anpassningsmöjligheter på arbetsplatsen (Hultin et al., 2010, Johansson and Lundberg, 2004, Johansson et al., 2006). Arbeten som karaktäriseras av höga anpassningsmöjligheter ökar sannolikheten för återgång i arbete efter sjukskrivning (Johansson et al., 2006). Arbeten som karaktäriseras av låga anpassningsmöjligheter hos anställda ökar sannolikheten för att sjukskriva sig (Hultin et al., 2010). Arbetsgivare tycks dock vara osäkra på hur arbetsgivaransvaret i rehabiliteringsärenden (AML, 3 kap) (Arbetsmiljöverket, 2011) ska utföras i praktiken, avseende såväl vilka åtgärder som bör vidtas, hur de ska genomföras och vilka resurser som kan användas för att underlätta återgång i arbete (Statens Offentliga Utredningar, 2009). Internationella studier visar att arbetsledare ofta saknar kunskap och kompetens att bedöma vilka anpassningar som kan eller bör göras i de enskilda fallen och efterlyser stöd i dessa frågor (MacEachen et al., 2006). Medierande aktörer som rehabiliteringssamordnare och FHV kan ha en nyckelroll i att främja återgång i arbete genom att säkerställa att vidtagna åtgärder är anpassade till individens förutsättningar, förhållandena på den sjukskrivnes arbetsplats, samt att läkarens bedömningar tar hänsyn till rådande arbetsförhållanden (MacEachen et al., 2006, Tjulin et al., 2009). Sammanfattningsvis visar forskningen på snabbare återgång i arbete vid anpassning av arbetet till den sjukskrivnes förutsättningar och vid samverkan mellan berörda aktörer, där man koordinerar tidigt insatta arbetsplatsnära och aktiverande åtgärder. Fortsatt forskning bör fokuseras på behovet av att utveckla kunskap om hur arbetsgivare förhåller sig till aktiva anpassningsåtgärder i rehabiliteringsprocessen, liksom behovet av mer kunskap om FHV:s förutsättningar och roll i rehabiliteringen, för att man skall kunna utveckla goda rehabiliteringsprocesser. Återgång i arbete är en komplicerad process som i praktiken kan involvera ett flertal aktörer: den sjukskrivne, arbetsgivaren, FHV, sjukvården och försäkringssystemet (Loisel et al., 2005). Ett antal studier har undersökt hur olika arbetsmetoder, policies och intressen från olika aktörer kan samordnas. En generell slutsats är att det finns många hinder för sådana ambitioner; till dessa hör bristande kommunikation och 6

9 tillit mellan aktörer, oklara ansvarsroller och organisatoriska hinder (Loisel et al., 2005, MacEachen et al., 2006, Ståhl et al., 2009). En viktig utgångspunkt för denna utvärdering har varit att analysera förordningens betydelse för att främja kunskapsbaserade åtgärder för att underlätta återgång i arbete. Företagshälsovårdens roll Arbetsgivarna har ett lagstadgat ansvar att anpassa arbetet till den enskilde arbetstagarens förutsättningar (AFS 1994:1) (Arbetsmiljöverket, 1994). De skall så tidigt som möjligt påbörja arbetet med arbetsanpassning när den anställde drabbats av funktionsnedsättning och begränsning av arbetsförmågan. Lagstiftningen om rehabiliteringskedjan innebär ökade krav på arbetsgivaren att tidigt utreda möjligheterna till arbetsanpassning (Försäkringskassan, 2008). I detta arbete kan arbetsgivaren ta hjälp av FHV. I AFS 2001:1 12 (Arbetsmiljöverket, 2001) anges att FHV skall utnyttjas i arbetet med arbetsanpassningar och rehabilitering när arbetsgivarens egen kompetens inte är tillräcklig. FHV har en unik möjlighet att arbeta med åtgärder för att främja återgång i arbete genom sin kontakt med arbetsgivarna samt kännedom om och tillträde till arbetsplatserna. Genom inrättande av förordningen ger statsmakterna FHV ett utvidgat uppdrag, samt ett ekonomiskt stöd, vad gäller detta arbete. En viktig uppgift för FHV borde sålunda vara att bidra till anpassning av arbete när arbetstagare får en nedsatt funktion för att åstadkomma återgång i arbete. En annan viktig uppgift för FHV är bedömningar av arbetsförmåga, där den sjukskrivnes funktionsförmåga bedöms i relation till kraven i personens arbete. En arbetsförmågebedömning utgör en viktig grund för att identifiera behovet av arbetsanpassningar för den sjukskrivne. Sådana bedömningar är svåra att utföra av andra aktörer som ej har kännedom om förhållandena på arbetsplatsen. Vid sjukskrivning via primärvården bedöms individens arbetsförmåga i allmänhet enbart baserat på uppgifter i det medicinska underlaget, vilket innebär att det saknas kunskap om förutsättningarna på den sjukskrivnes arbetsplats och hans/hennes arbetsuppgifter (Ståhl et al., 2011). En ökad samverkan mellan FHV och FK skulle kunna ge bättre bedömningar av den sjukskrivnes arbetsförmåga i relation till hans/hennes faktiska arbete. Förordningen Förordningen om bidrag till FHV med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet (SFS 2009:1423) omfattar fyra olika bidragsformer (bilaga 2-5). Under år 2010, som denna utvärdering i huvudsak omfattar, bestod bidragen av: 1. Grundbidrag Ett generellt grundbidrag i förhållande till antalet anslutna anställda (max 100:-/ansluten och år; dock 200:- för företag med max 20 anställda). 2. Bidrag för ersättning för kostnader för medicinsk service Stöd gavs på max 100:-/ansluten och år för kostnader i samband med sk medicinsk service (t.ex. blodprov, röntgen). 7

10 3. Tilläggsbidrag för läkarbesök som innefattar en bedömning av den anställdes arbetsförmåga Stöd gavs med 350:- för läkarbesök som även innefattade en bedömning av den anställdes arbetsförmåga enligt FKs krav på sådana undersökningar, dock ej för läkarbesök i anslutning till hälsokontroller. Fr.o.m utgår stödet även vid besök hos legitimerad psykolog, sjuksköterska och sjukgymnast vid FHV. 4. Tilläggsbidrag för koordinerande insatser För s.k. koordinerande insatser som utförs av FHV utbetalas 5.600:- per insats. Sådana insatser skall vara tidiga och koordinera lämpliga medicinska, rehabiliterande och arbetsanpassande insatser, inklusive de som en arbetsgivare skall svara för enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring. Summorna är maxbelopp och justeras ner beroende på hur många som delar på de medel som är anslagna i statsbudgeten. Stöd beviljas endast för insatser från av FK godkända FHV-anordnare. För godkännande skall FHV-anordnaren uppfylla arbetsmiljölagens krav på de kompetenser som en anordnare skall ha tillgång till: arbetsorganisation, beteendevetenskap, ergonomi, hälsovetenskap, medicin, rehabilitering och teknik. En sådan sammansättning av kompetenser ger möjligheter till arbete i tvärprofesionella team som kan se och åtgärda rehabiliteringsbehov från olika infallsvinklar och därmed uppnå en mer helhetsbetonad lösning. Anordnaren skall även ha kunskaper om förhållandena på den anställdes arbetsplats. Uppdraget Linköpings universitet och Karolinska institutet fick 1 december 2010 i uppdrag av FK att tillsammans göra en utvärdering av förordningen. Uppdraget omfattade analyser av hur de insatser som sammanhänger med förordningens olika stödformer fungerar i praktiken. Arbetet med utvärderingen påbörjades 1 december 2010 och skulle vara klart 30 november Uppdraget delades på två huvudmän; Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering vid Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet och Avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska institutet. Utvärderingens huvudsakliga fokus Enligt uppdraget har en kartläggning gjorts av hur de olika bidragen har utnyttjats under förordningens första år (2010), orsaker till att bidragen inte har använts i större utsträckning, samt vilka förändringar i FHV-enheternas arbete med tidig arbetslivsinriktad rehabilitering som förordningen medfört. Av särskilt intresse har varit att studera vilka kompetenser FHV använder i de insatser som erhållit bidrag och i vilken utsträckning man arbetar i tvärprofessionella team, samt hur FHV kommunicerar och samverkar med arbetsgivare och andra inblandade aktörer. Ett annat särskilt fokus har varit att studera hur bidraget för koordinerande insatser använts, då detta utgör det mest omfattande bidraget med särskild relevans för tidiga insatser på arbetsplatsen. Förhållandevis få ansökningar om koordinerade insatser uppgavs ha gjorts vid denna tidpunkt. Av speciellt intresse var därför att undersöka varför detta bidrag inte hade använts i större utsträckning. 8

11 I uppdraget ingick inte att utvärdera effekten av dessa insatser på tid till återgång i arbete. Utvärderingen fokuserar på FHV:s, arbetsgivares, och sjukskrivnas erfarenheter av insatser gjorda via förordningen. Utvärderingen har även ett bredare perspektiv på relationen mellan arbetsgivare och FHV, där en delstudie behandlar arbetsgivarnas syn på hur de använder respektive önskar använda FHV:s tjänster, samt vilka förutsättningar detta ger för användningen av de insatser som förordningen stödjer. Utvärderingens delstudier I delstudien Arbetsgivares syn på förordningen, företagshälsovård och rehabilitering (kapitel 2) har en enkät skickats ut till ett urval svenska arbetsgivare, som också följts upp i form av telefonintervjuer. Syftet var att undersöka hur svenska arbetsgivare ser på användningen av FHV i frågor som berör rehabilitering och återgång i arbete, samt deras kunskap om och användning av förordningen. I en registerstudie av Beviljade ansökningar om bidrag för insatser under 2010 (kapitel 3) har beviljade bidrag till FHV-anordnare inom ramen för förordningen som registrerats hos FK för 2010 studerats. Antalet ansökningar som beviljades för respektive bidragsform samt utbetalda summor har granskats. I delstudien Företagshälsovårdens syn på insatser finansierade via förordningen (kapitel 4) har en enkät skickats ut till samtliga FHV-enheter som är godkända av FK. Syftet med denna delstudie var att undersöka hur FHV har utnyttjat de fyra olika bidragen under förordningens första år (2010), samt eventuella förändringar i FHV-enheternas arbete med tidig arbetslivsinriktad rehabilitering som bidragen medfört. För ett erhålla fördjupad information om de förändringar av rehabiliteringsarbetet som förordningen medfört, samt om orsaker till att bidrag för koordinerande insatser sökts i så liten utsträckning, har en Fördjupande studie av företagshälsovårdens, kundernas och Försäkringskassans syn på insatser finansierade via förordningen genomförts (kapitel 5). I denna delstudie har representanter för FHV, arbetsgivarföreträdare hos FHV:s kundföretag och FKhandläggare intervjuats. I de två sista delstudierna har fördjupade studier gjorts av användningen av tilläggsbidraget för koordinerande insatser. I delstudien Analys av dokumentationen av genomförda koordinerande insatser (kapitel 6) har den dokumentation av genomförda koordinerande insatser som skickats in till FK studerats. En fördjupad kvalitativ analys av insatsernas karaktär och kvalitet i relation till förordningens syfte har även gjorts av de ärenden där bilagor skickats in. I en Fördjupande studie av genomförda koordinerande insatser (kapitel 7) har dokumentanalysen följts upp med en kvalitativ intervjustudie av ett urval ärenden där koordinerade insatser gjorts. Syftet med denna delstudie har varit att undersöka vilka typer av koordinerade insatser som har satts in, hur de genomförts, och hur de upplevs ha fungerat för att stödja återgång i arbete. Intervjuer har gjorts med sjukskrivna, deras arbetsgivare och representanter för FHV. 9

12 Etisk prövning Projektet har genomgått etikprövning och har godkänts av den regionala etikprövningsnämnden i Linköping (Dnr 2010/410-31) respektive den regionala etikprövningsnämnden i Stockholm (Dnr 2011/141-31/5). Referenser Anema, J. R., Cuelenaere, B., Van Der Beek, A. J., Knol, D. L., De Vet, H. C. & Van Mechelen, W The effectiveness of ergonomic interventions on return-to-work after low back pain; a prospective two year cohort study in six countries on low back pain patients sicklisted for 3-4 months. Occup Environ Med, 61, Anema, J. R., Schellart, A. J., Cassidy, J. D., Loisel, P., Veerman, T. J. & Van Der Beek, A. J Can cross country differences in return-to-work after chronic occupational back pain be explained? An exploratory analysis on disability policies in a six country cohort study. J Occup Rehabil, 19, Anema, J. R., Steenstra, I. A., Bongers, P. M., De Vet, H. C., Knol, D. L., Loisel, P. & Van Mechelen, W Multidisciplinary rehabilitation for subacute low back pain: graded activity or workplace intervention or both? A randomized controlled trial. Spine (Phila Pa 1976), 32, 291-8; discussion Arbetsmiljöverket AFS 1994:01 - Arbetsanpassning och rehabilitering. Arbetsmiljöverket AFS 2001:1 - Systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket Arbetsmiljölagen (AML). Arnetz, B. B., Sjogren, B., Rydehn, B. & Meisel, R Early workplace intervention for employees with musculoskeletal-related absenteeism: a prospective controlled intervention study. Journal of occupational and environmental medicine / American College of Occupational and Environmental Medicine 45, Carroll, C., Rick, J., Pilgrim, H., Cameron, J. & Hillage, J Workplace involvement improves return to work rates among employees with back pain on long-term sick leave: a systematic review of the effectiveness and cost-effectiveness of interventions. Disabil Rehabil, 32, Ekberg, K., Bjorkqvist, B., Malm, P., Bjerre-Kiely, B. & Axelson, O Controlled two year follow up of rehabilitation for disorders in the neck and shoulders. Occup Environ Med, 51, Franche, R. L., Cullen, K., Clarke, J., Irvin, E., Sinclair, S. & Frank, J Workplace-based returnto-work interventions: a systematic review of the quantitative literature. J Occup Rehabil, 15, Franche, R. L., Severin, C. N., Hogg-Johnson, S., Cote, P., Vidmar, M. & Lee, H The impact of early workplace-based return-to-work strategies on work absence duration: a 6-month longitudinal study following an occupational musculoskeletal injury. Journal of occupational and environmental medicine / American College of Occupational and Environmental Medicine 49, Försäkringskassan Rehabiliteringskedjan [Online]. Available: [Accessed]. Holm, L., Torgén, M., Hansson, A.-S., Runeson, R., Josephson, M., Helgesson, M. & Vingård, E Återgång i arbete efter sjukskrivning för rörelseorganens sjukdomar och lättare psykisk 10

13 ohälsa en systematisk kunskapssammanställning om effekten av interventioner, rehabilitering och exponeringar på arbetet. Arbete och hälsa. Göteborg: Göteborgs universitet. Hultin, H., Hallqvist, J., Alexanderson, K., Johansson, G., Lindholm, C., Lundberg, I. & Moller, J Low level of adjustment latitude--a risk factor for sickness absence. Eur J Public Health. Johansson, G. & Lundberg, I Adjustment latitude and attendance requirements as determinants of sickness absence or attendance. Empirical tests of the illness flexibility model. Social science & medicine 58, Johansson, G., Lundberg, O. & Lundberg, I Return to work and adjustment latitude among employees on long-term sickness absence. Journal of occupational rehabilitation, 16, Krause, N., Dasinger, L. & Neuhauser, F Modified work and return to work: a review of the literature. Journal of Occupational Rehabilitation, 8, Loisel, P., Abenhaim, L., Durand, P., Esdaile, J. M., Suissa, S., Gosselin, L., Simard, R., Turcotte, J. & Lemaire, J A population-based, randomized clinical trial on back pain management. Spine, 22, Loisel, P., Buchbinder, R., Hazard, R., Keller, R., Scheel, I., Van Tulder, M. & Webster, B Prevention of work disability due to musculoskeletal disorders: the challenge of implementing evidence. J Occup Rehabil, 15, MacEachen, E., Clarke, J., Franche, R. L. & Irvin, E Systematic review of the qualitative literature on return to work after injury. Scand J Work Environ Health, 32, Statens Offentliga Utredningar SOU 2009:89. Gränslandet mellan sjukdom och arbete. Arbetsförmåga/Medicinska förutsättningar för arbete/försörjningsförmåga. Slutbetänkadne av Rehabiliteringsutredningen. Stockholm. Statens Offentliga Utredningar SOU 2011:15 Rehabiliteringsrådets slutbetänkande. [Online]. Available: [Accessed]. Ståhl, C., Svensson, T., Petersson, G. & Ekberg, K The Work Ability Divide: Holistic and Reductionistic Approaches in Swedish Interdisciplinary Rehabilitation Teams.. J Occup Rehabil, 19(3), Ståhl, C., Svensson, T., Petersson, G. & Ekberg, K Swedish rehabilitation professionals' perspectives on work ability assessments in a changing sickness insurance system. Disabil Rehabil, 33, Tjulin, A., Edvardsson Stiwne, E. & Ekberg, K Experience of the implementation of a multistakeholder return-to-work programme. J Occup Rehabil, 19, Van Duijn, M. & Burdorf, A Influence of modified work on recurrence of sick leave due to musculoskeletal complaints. J Rehabil Med, 40, Williams, R. M., Westmorland, M. G., Lin, C. A., Schmuck, G. & Creen, M Effectiveness of workplace rehabilitation interventions in the treatment of work-related low back pain: a systematic review. Disabil Rehabil, 29,

14 2. Arbetsgivares syn på förordningen, företagshälsovård och rehabilitering Christian Ståhl, Kerstin Ekberg Denna delstudie har två syften. Dels undersöks svenska arbetsgivares kunskap om och användning av förordningen, och dels undersöks hur arbetsgivarna generellt ser på användningen av företagshälsovård i frågor som berör rehabilitering och återgång i arbete. I enkäten har därför specifika frågor ställts angående förordningen, men även mer allmänna frågor kring hur avtal med FHV ser ut, hur dessa förhandlats fram, vilka tjänster som köps och hur nöjd man är med dessa. Därtill har ett antal frågor ställts kring hur arbetsgivare arbetar med sjukskrivningar och rehabiliteringsärenden. I detta avsnitt görs även jämförelser mellan arbetsgivare med olika storlek och från olika verksamhetsområden. Metod och material Delstudien bygger på en enkätundersökning riktad till ett urval arbetsgivare. Därtill har ett mindre antal uppföljande intervjuer gjorts med arbetsgivare ur samma urval. Urval En enkät skickades ut till ett urval svenska arbetsgivare, framtaget ur SCB:s företagsregister. Totalt skickades enkäter ut till 1972 arbetsgivare, av vilka % kan antas ha tillgång till FHV enligt Arbetsmiljöundersökningen (2009). Totalt har 517 svar inkommit, vilket uppskattas utgöra ca 39 % av målpopulationen, det vill säga företag med ansluten FHV. Tabell 2:1: Storlek på Sveriges företag, (via SCB:s företagsdatabas, 2010), samt fördelning av utskickade och inkomna enkäter. Storlek Andel (%) av Sveriges företag Andel (%) av utskickade enkäter (N=1972) (N= ) >200 0,7 2,5 25 Andel (%) av inkomna enkäter (N=517) 12

15 Merparten av Sveriges arbetsgivare utgörs av företag med mindre än 50 anställda (tabell 2:1). Då mindre arbetsgivare i lägre grad använder företagshälsovård skickades proportionellt sett flest enkäter ut till företag med mindre än 50 anställda, då svarsfrekvensen antogs vara sämre bland dessa. Detta visades också stämma, då en betydligt större andel av de större arbetsgivarna besvarade enkäten. Den slutgiltiga svarsfördelningen är inte helt representativ för svensk arbetsmarknad, då andelen arbetsgivare med över 50 anställda har en högre svarsfrekvens än övriga. Datainsamling Enkäten skickades först ut i pappersform i mars 2010, med en påminnelse några veckor senare. Pappersenkäten följdes sedan upp med en webbenkät som i april 2010 skickades ut till de 462 arbetsgivare där det fanns en registrerad e-postadress. Två påminnelser sändes ut på webbenkäten. Av de 517 arbetsgivare som besvarade enkäten skickade 375 tillbaka pappersenkäten, och 142 webbenkäten. Slutligen gjordes en uppföljning i form av sex telefonintervjuer, varav tre med arbetsgivare som markerat att de använt sig av insatser med stöd av förordningen, och tre med arbetsgivare som inte besvarat enkäten. Bortfallsanalys Svarsfrekvensen var generellt låg men varierade beroende på företagens storlek och typ av verksamhet. Svarsfrekvensen var lägst bland mindre företag (< 50 anställda) och inom industri- /tillverkningsbranschen. Ett sannolikt skäl är att dessa verksamheter ofta saknar företagshälsovård och därför inte kände sig berörda av enkäten. I flera fall tycks det också som att arbetsgivarna i urvalet från SCB var enheter i större organisationer (exempelvis kommunala förskolor), och att ansvaret för upphandling och köp av företagshälsovård låg på en annan instans. De utskickade enkäterna kom således inte alltid till rätt person i organisationen. Deltagande arbetsgivare De arbetsgivare som besvarat enkäten har delats upp i tre huvudsakliga kategorier efter verksamhetsområde: Industri/tillverkning, kontor/administration, service/handel. Utöver dessa finns ett mindre antal religiösa organisationer samt ideella organisationer. Fördelningen av dessa presenteras i tabell 2:2. 13

16 Tabell 2:2: Fördelning av svarande per verksamhetsområde. Typ av organisation Antal Andel % Industri/tillverkning Kontor/administration Service/handel Religiösa/övrigt 11 2 Enkäterna har besvarats av chefer, ekonomiansvariga och personal-/hr-ansvariga. Analyser Enkäterna har analyserats med hjälp av χ2-test för att identifiera statistiskt säkerställda skillnader i fördelning mellan olika grupper. De kompletterande analyserna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Av enkätstudien är ett huvudsakligt resultat att förordningen är okänd bland de flesta arbetsgivare. Vidare identifieras ett antal skillnader i hur arbetsgivare av olika storlek och från olika sektorer använder sig av FHV. Kännedom om och användning av förordningen Ett av de mest påfallande resultaten av studien är hur pass okänd förordningen är bland arbetsgivare. Ungefär en tiondel av de som besvarat frågan anger att de använt förordningen. Mer än hälften har svarat vet ej, och bortfallet på frågan är stort (tabell 2:3). Detta indikerar att arbetsgivarna i studien generellt sett inte känner till förordningen. Tabell 2:3: Andel arbetsgivare vars FHV ansökt om stöd från förordningen. Ja Nej Vet ej Medicinsk service (n=285) 9 % 28 % 63 % Läkarbesök (n=284) 12 % 27 % 61 % Koordinerande insatser (n=282) 10 % 29 % 61 % Större företag tycks i högre grad använt förordningen (se tabell 2:4), ungefär en femtedel av de svarande arbetsgivarna med över 200 anställda har angett att deras FHV ansökt om stöd för respektive insats. 14

17 Tabell 2:4: Andel arbetsgivare vars FHV ansökt om stöd från förordningen, inom respektive storleksgrupp. Antal anställda Medicinsk service Läkarbesök Koordinerande insatser <49 3 % 3 % 3 % % 16 % 9 % > % 22 % 19 % I de fall där förordningen använts anger nio av tio arbetsgivare att ansökningar om bidrag enligt förordningen skett på initiativ av FHV. På frågan om förordningen har inneburit någon förändring i hur arbetsgivarna använder företagshälsovården anger arbetsgivarna generellt att detta inte haft någon påverkan: endast två procent av arbetsgivarna anger att de köper mer förebyggande och/eller rehabiliterande tjänster än tidigare (se tabell 2:5). I övrigt använder man företagshälsovård i oförändrad omfattning. Tabell 2:5: Förordningens påverkan på användning av FHV. Köper mer Oförändrat Köper mindre Förebyggande tjänster 2 % 97 % 0,5 % Problemlösande tjänster 1 % 99 % 0 % Medicinska/behandlande 1 % 98 % 1 % tjänster Rehabiliterande tjänster 2 % 97 % 1 % Då bortfallet på frågorna om förordningen är stort blir analyserna av skillnader mellan arbetsgivare osäkra. Det går emellertid att se en tendens att det är vanligare bland arbetsgivare med avropsavtal eller kombinationsavtal att ha utnyttjat tjänster med stöd av förordningen, även om ett sådant samband inte är statistiskt signifikant. Likaså kan en tendens skönjas att arbetsgivare inom kontor/administration i högre grad än övriga använt medicinsk service och koordinerande insatser, och service/handel i högre grad läkarbesök. Inga av dessa tendenser är dock statistiskt signifikanta. Avtal med företaghälsovården Merparten av dem som besvarat enkäten (75 %) uppger att de har någon form av avtal med företagshälsovård. Av dessa är abonnemangs- och noll-/avropsavtal vanligast; en mindre andel har en kombination av dessa avtalformer, medan relativt få uppger att de har en intern FHV (se figur 2:1). 15

18 10% 4% 46% 40% Abonnemang Noll-/avrop Kombination Intern FHV Figur 2:1: Andel arbetsgivare per typ av avtal med FHV. Arbetsgivarens storlek avgör huruvida avtal tecknats med FHV eller ej. Större arbetsgivare har i betydligt större utsträckning någon form av avtal än mindre (p=<0,01). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% < >200 20% 10% 0% Har avtal Saknar avtal Figur 2:2: Avtal med FHV, uppdelat på antal anställda. Arbetsgivarens storlek har också betydelse för typen av avtal, andelen noll-/avropsavtal (samt kombination av avrop och abonnemang) ökar ju större arbetsgivaren är. Bland småföretagen har 75% av de som uppgett att de har avtal ett abonnemangsavtal, medan det bland arbetsgivare som har över 200 anställda är avsevärt mindre vanligt med abonnemangsavtal. Bland dessa är istället avropsavtal den vanligaste avtalsformen (se figur 2:3). Dessa skillnader är statistiskt signifikanta (p=<0,01, i testet exkluderades intern FHV). 16

19 80% 70% 60% 50% 40% 30% < >200 20% 10% 0% Abonnemang Noll/avrop Kombination Intern Figur 2:3: Andel arbetsgivare per avtalstyp, uppdelat på antal anställda. Bland arbetsgivare inom industri/tillverkning är abonnemangsavtal vanligast (69 %), medan kontor/administration i större utsträckning har noll-/avropsavtal. Service/handel ligger någonstans däremellan. Skillnaderna i avtalstyp uppdelat på verksamhetsområde är statistiskt signifikanta (p=<0,01). 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Abonnemang Noll/avrop Kombination Intern 10% 0% Industri/tillverkning Kontor/administration Service/handel Figur 2:4: Andel med olika former av avtal, uppdelat på verksamhetsområde. 17

20 I upphandlingen av avtal med FHV finns signifikanta skillnader mellan olika stora arbetsgivare på hur detta går till (se figur 2:5). Större arbetsgivare uppger sig ställa högre krav på kvalitet och på FHV-enhetens kompetens och utbildning. Större arbetsgivare förhandlade också i större utsträckning med fler än en FHV-enhet. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% < >200 Figur 2:5: Krav och tillvägagångssätt vid upphandling av avtal med FHV, per storlek. (* p=<0,05; ** p=<0,01) Arbetsgivare inom kontor/administration ställer generellt högre krav på FHV-enheten vid upphandling, medan arbetsgivare inom industri/tillverkning i lägre grad förhandlar i konkurrens mellan FHV-enheter (se figur 2:6). Användning av FHV Den vanligaste tjänsten som köps av företagshälsovården är hälsoundersökningar, följt av läkarbesök, samtalsstöd och ergonomiska bedömningar (se figur 2:7). Endast en fjärdedel uppgav att de köper arbetsförmågeutredningar, rehabiliteringsutredningar eller hjälp med anpassning av arbetet. Det är mer ovanligt att FHV kontaktas för hjälp med mer organisatoriska tjänster, som systematiskt arbetsmiljöarbete, konflikthantering och organisationsutveckling. Även friskvårdstjänster köps mindre ofta. 18

21 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Industri/tillverkning Kontor/administration Service/handel Figur 2:6: Krav och tillvägagångssätt vid upphandling av avtal med FHV, per verksamhetsområde. (* p=<0,05; ** p=<0,01) Hälsoundersökningar Läkarbesök Samtalsstöd Ergonomisk bedömning Arbetsförmågebedömning Anpassning av arbete Rehabutredning Beteendeterapi Sjukgymnastik Utbildning Medicinska utredningar Förebygga långtidssjukskrivning Tekniska åtgärder Stresshantering Systematiskt arbetsmiljöarbete Alkohol-/ drogbehandling Konflikthantering Friskvård Organisationsutveckling 8% 27% 26% 26% 26% 25% 24% 23% 23% 23% 20% 20% 19% 16% 12% 40% 38% 48% 60% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Tjänster som köps av FHV Figur 2:7: Tjänster som arbetsgivare angav att de köper mycket ofta eller ganska ofta. 19

22 I tabell 2:6 redovisas vilka tjänster man oftast köper från FHV, uppdelat på verksamhetstyp. Särskilt stora skillnader finns avseende hälsoundersökningar, där arbetsgivare inom kontor/administration köper mer sällan än andra; konflikthantering, som nästan bara köps av arbetsgivare inom kontor/administration; samt alkohol-/drogbehandling, beteendeterapi, samtalsstöd och stresshantering som köps i högre grad av arbetsgivare inom kontor/administration. Det är också värt att notera att arbetsgivare inom kontor/administration angett att de anlitar FHV för anpassning av arbete i högre grad än andra, medan det inte skiljer mellan arbetsgivare inom olika verksamhetstyper avseende köp av andra rehabiliteringsåtgärder. Tabell 2:6: Arbetsgivare per verksamhetstyp som ofta köper tjänster från FHV. (*p=<0,05, **p=<0,001) Industri/tillverkning (%) Kontor/administration (%) Service/handel (%) Förebyggande tjänster Hälsoundersökningar ** Friskvård Tekniska åtgärder Utbildning Ergonomisk bedömning * Organisationsutveckling ** Systematiskt arbetsmiljöarbete * Problemlösande tjänster Konflikthantering ** Alkohol-/drogbehandling * Medicinska/behandlande tjänster Läkarbesök Samtalsstöd ** Beteendeterapi ** Sjukgymnastik Medicinska utredningar Stresshantering ** Rehabiliteringstjänster Arbetsförmågebedömning Rehabutredning Anpassning av arbete * Förebygga långtidssjukskrivning Sett till arbetsgivarnas storlek finns stora skillnader i vilken omfattning tjänster köps. Större arbetsgivare köper mer av det mesta, bortsett från hälsoundersökningar (se tabell 2:7). Det 20

23 finns ett tydligt samband mellan storlek på företaget och köp av olika former av rehabiliteringstjänster. Tabell 2:7: Arbetsgivare som ofta köper tjänster från FHV, uppdelat efter antal anställda. (*p=<0,05, **p=<0,001) Företagets storlek <10 (%) (%) (%) >200 (%) Förebyggande tjänster Hälsoundersökningar Friskvård Tekniska åtgärder ** Utbildning ** Ergonomisk bedömning ** Organisationsutveckling ** Systematiskt arbetsmiljöarbete ** Problemlösande tjänster Konflikthantering ** Alkohol-/drogbehandling ** Medicinska/behandlande tjänster Läkarbesök ** Samtalsstöd ** Beteendeterapi ** Sjukgymnastik ** Medicinska utredningar ** Stresshantering ** Rehabiliteringstjänster Arbetsförmågebedömning ** Rehabutredning ** Anpassning av arbete ** Förebygga långtidssjukskrivning ** En analys av huruvida avtalets utformning har betydelse för vilken typ av tjänster man köper av FHV visar att arbetsgivare med kombinationer av abonnemang och avrop generellt sett köper mest av det mesta, och är också mer nöjda med tjänsterna. Arbetsgivare med enbart abonnemang köper mest hälsoundersökningar (74% köper ofta), men köper i regel mindre av övriga åtgärder. Det finns få skillnader avseende förebyggande arbete. Då avtalsformen hänger samman med antal anställda så är dessa skillnader troligtvis att hänföra till skillnader i arbetsgivarens storlek. Det är rimligt att anta att abonnemangen ofta avser en slags grundläggande hälsokontroll av de anställda som i större utsträckning används av mindre arbetsgivare. 21

24 Tjänsten sjuk- och friskanmälan köps generellt sett sällan; endast 10 % anger att de köpt denna tjänst av FHV eller något annat företag. Användning av FHV vid sjukskrivning och rehabilitering Vid sjukskrivning används FHV framförallt för besvär från rörelseorganen eller psykiska besvär (se figur 2:8). Genomgående konsulteras FHV mer av större arbetsgivare, vilket gäller för samtliga nedan redovisade sjukskrivningsorsaker. Psykiska besvär Rörelseorganen Allergi/luftvägar Hjärt-/kärlsjukdomar Ofta Sällan/aldrig Vet ej Skador/förgiftningar 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 2:8: Andel arbetsgivare som konsulterar FHV i sjukskrivningsärenden i olika diagnoser. Arbetsgivare inom kontor/administration använder oftare än andra FHV vid psykiska problem, och arbetsgivare inom manuell/industriell verksamhet använder oftare än andra FHV vid skador (se figur 2:9). Större arbetsgivare anlitar oftare FHV i alla typer av sjukskrivningsärenden (se figur 2:10). Skillnaderna är statistiskt säkerställda. 22

25 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Industri/tillverkning Kontor/administration Service/handel Figur 2:9: Andel inom respektive verksamhetstyp som ofta använder FHV vid sjukskrivningsärenden i olika diagnoser. (* p=<0,05; ** p=<0,01) 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% < >200 Figur 2:10: Andel som ofta använder FHV vid sjukskrivningsärenden i olika diagnoser, per storlek. (* =<0,05; ** p=<0,01) 23

26 Nöjdhet med FHV:s tjänster Merparten av arbetsgivarna (70% - 75%) är nöjda med de tjänster som köps av FHV i kategorierna förebyggande tjänster (hälsoundersökningar, utbildning etc), problemlösande tjänster (konflikthantering, alkoholbehandling), behandlande tjänster (läkarbesök, samtalsstöd etc) och rehabiliterande tjänster (arbetsförmågebedömningar, utredningar etc). Generellt sett är större arbetsgivare mer nöjda. De flesta arbetsgivare anger att de arbetar för att få långsiktiga relationer till sin FHV, och tycker att FHV ger användbara råd (se figur 2:11). De flesta tycks också anse att FHV har god kompetens, och det är vanligt att tjänster utvecklas i samarbete med enheten. Generellt sett svarar större arbetsgivare mer positivt på dessa frågor (p=<0,01) frånsett avseende om FHV är en strategisk resurs där det inte finns någon säkerställd skillnad. Arbetsgivare inom industri/tillverkning anger i lägre grad än andra att de anser att FHV besitter spetskompetens, samt att de i lägre grad använder FHV som konsulttjänst (p=<0,01), i övrigt finns inga skillnader avseende arbetsgivarnas verksamhetsområde i dessa frågor. Långsiktig relation FHV ger användbara råd FHV har spetskompetens FHV är en konsulttjänst vid behov Hög grad Delvis Liten grad/inte alls Utvecklar tjänster tillsammans FHV är en strategisk resurs 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 2:11: Arbetsgivares relation till sin FHV-enhet. Sammanfattningsvis används FHV oftast i det förebyggande arbetet för och ergonomiska bedömningar på arbetsplatsen. Bland åtgärder är läkarbesök och samtalsstöd vanligast. Rehabiliteringstjänster, som arbetsförmågebedömning, rehabiliteringsutredning, anpassning av arbete och åtgärder för att förebygga långtidssjukskrivning är alla relativt vanligt i framförallt större företag. Vid sjukskrivningar konsulteras FHV främst vid besvär från rörelseorganen eller psykiska besvär. FHV används endast i begränsad utsträckning för systematiskt arbetsmiljöarbete och organisationsutveckling. 24

27 Arbetsgivares arbete med sjukskrivning och rehabilitering Sjukfrånvaron hos de företag som besvarat enkäten uppges till mellan 0 % och 20 %, med ett medianvärde på 3 %. På frågan i vilken fas arbetsgivaren konsulterar FHV (tabell 2:8) framgår att kontakten generellt sett tas inom 45 dagar (78 %). Det finns här en tendens att mindre arbetsgivare kontaktar FHV snabbare, medan arbetsgivare inom kontor/administration tycks kontakta FHV senare än andra. Tabell 2:8: Andel som konsulterar FHV i olika faser i sjukskrivningen. Sjukskrivningsdag Andel (%) I enkäten ställdes frågor kring hur arbetsgivare i allmänhet förbereder en sjukskriven medarbetares återgång i arbete. I figur 2:12 framgår att detta i allmänhet sker genom en planering tillsammans med såväl den anställde som arbetsledaren (ca 85%). Sju av tio anger också att arbetsuppgifter anpassas vid återgång i arbete, och mer än hälften anger att också arbetstid och arbetsplats anpassas. Diskussion med arbetsledare Information till kollegor Anpassning av arbetsuppgifter Anpassning av arbetsplats Anpassning av arbetstid Ofta/alltid Sällan/aldrig Hjälpmedel Planering med den anställde 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 2:12. Andel arbetsgivare som genomför olika former av åtgärder på arbetsplatsen. 25

28 Generellt genomför de större arbetsgivarna oftare åtgärder än de mindre (se figur 2:13). Diskussion med arbetsledare, anpassning av arbetsuppgifter, samt planering med den anställde i rehabiliteringsprocessen skiljer sig signifikant mellan arbetsgivare med olika storlek, större arbetsgivare är mer aktiva eller har större möjligheter i dessa avseenden. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% < >200 Figur 2:13: Åtgärder vid återgång i arbete, per storlek på arbetsgivare. (* p=<0,05; ** p=<0,01) Skillnaderna i hur man arbetar med rehabiliteringsprocessen och för att förbereda anställdas återgång i arbete efter sjukskrivning beror delvis på vilken bransch man arbetar i. Arbetsgivare inom kontor/administration anger att de utför samtliga åtgärder oftare än andra, de skiljer sig signifikant från övriga verksamhetsområden utom avseende hjälpmedel, där det inte finns någon skillnad mellan verksamhetstyperna (se figur 2:14). Samarbete med olika aktörer Knappt hälften (48 %) av arbetsgivarna i studien anger att de ofta samarbetar med FHV när en sjukskriven medarbetare ska återgå i arbete. Andelen som samarbetar med primärvård och privata vårdgivare är ännu lägre. Ungefär varannan arbetsgivare uppger att de samarbetar med FK (se figur 2:15). 26

29 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Industri/tillverkning Kontor/administration Service/handel Figur 2:14: Åtgärder vid återgång i arbete, per verksamhetstyp. (*p=<0,05; ** p=<0,01) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ofta Sällan/aldrig Figur 2:15: Samarbete med olika aktörer vid sjukskrivning och återgång i arbete. Det finns tydliga skillnader mellan arbetsgivare av olika storlek i hur ofta man samarbetar med olika aktörer (se figur 2:16). Större arbetsgivare har som regel ett samarbete med såväl FHV som FK, medan detta är avsevärt mer ovanligt hos småföretagen. Skillnaderna är signifikanta, bortsett från privata vårdgivare, som generellt används sällan. 27

30 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% < >200 20% 10% 0% FHV ** Primärvård * Privat vårdgivare Försäkringskassan ** Figur 2:16: Andel som ofta samarbetar med olika aktörer vid sjukskrivning och återgång i arbete, per storlek. (* p=<0,05; **p=<0,01) Även avseende verksamhetsområde finns tydliga skillnader i samarbetet med olika aktörer. Det är vanligare att arbetsgivare inom kontor/administration samarbetar med FHV, primärvård och FK (se figur 2:17). 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Industri/tillverkning Kontor/administration Service/handel Figur 2:17: Andel som ofta samarbetar med olika aktörer vid sjukskrivning och återgång i arbete, per verksamhetsområde. (*p=<0,05; ** p=<0,01) 28

31 Drygt hälften (64 % respektive 58 %) av arbetsgivarna tycker att samarbetet med FHV och FK fungerar väl vid planering av återgång i arbete. Här finns signifikanta skillnader mellan arbetsgivare av olika storlek (se figur 2:18), större arbetsgivare är mer nöjda med samarbetet med FHV och FK. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% FHV ** Primärvård ** Privat vårdgivare ** Försäkringskassan ** < >200 Figur 2:18: Andel som tycker att samarbetet med olika aktörer fungerar väl, per storlek. (*p=<0,05; ** p=<0,01) Arbetsgivare inom kontor/administration är generellt mer nöjda med samarbete med olika aktörer. Skillnaderna är signifikanta för samarbetet med FK och primärvården (se figur 2:19). Påverkansfaktorer på arbetsgivares rehabiliteringsarbete Ett antal frågor ställdes även kring hur olika faktorer skulle kunna påverka arbetsgivarnas engagemang i rehabiliteringsarbetet (se figur 2:20). Bland dessa frågor var det främst subventionerade rehabiliteringstjänster som man angav skulle kunna öka engagemanget (54 %), och ca fyra av tio trodde att ett ökat finansieringsansvar (t.ex. genom längre sjuklöneperiod) skulle öka engagemanget. Generellt sett tror större arbetsgivare i högre grad att ovanstående faktorer skulle öka deras engagemang. Det är dock ingen skillnad mellan arbetsgivare inom olika verksamhetsområden. 29

32 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Industri/tillverkning Kontor/administration Service/handel 0% Figur 2:19: Andel som tycker att samarbetet med olika aktörer fungerar väl, per verksamhetsområde. (* p=<0,05; ** p=<0,01) Subventionerade tjänster Ökat finansieringsansvar Krav på rehabutredning Ökad kontroll av insatser Ökat Oförändrat Minskat Ökat juridiskt ansvar Samarbete med arbetsgivare 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 2:20: Andel arbetsgivare som anger att olika faktorer skulle påverka verksamhetens engagemang i rehabiliteringsarbete. 30

33 Betydelsen av rehabiliteringskedjans tidsgränser för rehabiliteringsarbetet Frågor ställdes även kring om arbetsgivarna anser att de förändrade sjukskrivningsreglerna (avseende rehabiliteringskedjans tidsgränser) påverkat deras rehabiliteringsarbete (se figur 2:21). Ungefär varannan arbetsgivare anser att tidsgränserna har haft en påverkan (53 %), och att de bidragit till snabbare åtgärder (48 %). Värt att notera är också att merparten inte anser att detta har lett till mer anpassade arbetsuppgifter eller att användningen av FHV har ökat. Påverkat rehabarbete Snabbare åtgärder Bättre kontakt med FK Ökad kontakt med läkare Ökad användning av FHV Instämmer Tar avstånd Fler uppsägningar Facket mer involverade Mer anpassade uppgifter 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 2:21: Rehabiliteringskedjans betydelse för arbetsgivares rehabiliteringsarbete. Generellt sett tycks rehabiliteringskedjans tidsgränser ha haft en större påverkan på större arbetsgivares rehabiliteringsarbete, frånsett i frågan om man oftare erbjuder anpassade arbetsuppgifter (se figur 2:22). Värt att notera är även att mer än hälften (55 %) av arbetsgivarna med över 200 anställda menar att tidsgränserna har lett till att fler sägs upp eller avslutar sin anställning som en konsekvens av tidsgränserna. Bland småföretagen tycks förändringarna endast ha haft en marginell påverkan. Uppdelat på verksamhetsområde finns också skillnader avseende tidsgränsernas påverkan (se figur 2:23). Arbetsgivare inom kontor/administration uppger i högre grad att deras rehabiliteringsarbete påverkats av rehabiliteringskedjan på samtliga efterfrågade områden, bortsett från anpassning av arbetsuppgifter. Sammanfattningsvis visar materialet att större arbetsgivare samt arbetsgivare inom kontor/administration genomför fler åtgärder när sjukskrivna medarbetare ska återgå i arbete, de samarbetar mer med FHV och FK, samt upplever att rehabiliteringskedjans tidsgränser påverkat dem mer än andra. Samtidigt konsulterar de FHV senare i sjukskrivningsprocessen än andra, vilket delvis kan ha sin grund i att psykiska besvär, som man generellt avvaktar längre med, är vanligast inom detta verksamhetsområde. 31

34 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% < >200 Figur 2:22: Andel arbetsgivare som instämmer i påståenden om tidsgränsers påverkan, per storlek. (*p=<0,05; ** p=<0,01) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Industri/tillverkning Kontor/administration Service/handel Figur 2:23: Andel arbetsgivare som instämmer i påståenden om tidsgränsers påverkan, per verksamhetsområde. (*p=<0,05; ** p=<0,01) 32

35 Samarbete med och relation till FK Drygt hälften av arbetsgivarna (59 %) tycker att samarbetet med FK fungerar väl vid planering av återgång i arbete för sjukskrivna medarbetare. Samtidigt har 41 % antingen svarat negativt på detta eller uppgett att de inte har något samarbete med FK. I en öppen fråga kring samarbetet med FHV och FK påpekar många hur särskilt samarbetet med FK är obefintligt eller dåligt, och att det blivit sämre de senaste åren. Merparten av kommentarerna på de öppna frågorna i enkäten handlar om arbetsgivare som inte haft någon rehabilitering av sjukskrivna. Dock utgörs ungefär var fjärde skriven kommentar av kritiska kommentarer om FK eller rehabiliteringskedjan, där brist på samarbete är den vanligaste synpunkten, t.ex.: Samarbete som startas på initiativ av Försäkringskassan är otroligt sällsynt. Samtidigt valde vissa arbetsgivare att uttrycka att de inte haft några problem i samarbetet med FK, t.ex.: Inget att klaga på när det gäller samarbetet med Försäkringskassan. Med FK finns en överenskommelse om samarbete tecknad. Bland småföretagen (<10 anställda) är bara 23 % nöjda med samarbetet med FK, och 67 % har inget samarbete alls. De största företagen (>200 anställda) har generellt ett samarbete och är nöjda med hur det fungerar. En tydlig tendens att små företag saknar denna kontakt. Värt att notera också att missnöjet med FK tycks vara stort bland företag med anställda (23 %). Sammanställning av uppföljande intervjuer Efter att enkätstudien genomförts och resultaten analyserats genomfördes ett mindre antal intervjuer med arbetsgivare hämtade ur det ursprungliga urvalet. Syftet med dessa var att få en fördjupad bild av såväl de arbetsgivare som använt sig av insatser med stöd av förordningen, samt att undersöka hur några av de arbetsgivare som valt att inte besvara enkäten resonerade kring användning av FHV. Av tidsskäl begränsades antalet intervjuer till sex intervjuer, varav tre med arbetsgivare som använt koordinerande insatser från FHV, och tre med arbetsgivare som inte besvarat enkäten. Arbetsgivare som använt koordinerande insatser Av de som besvarat enkäten var det totalt 27 arbetsgivare som angav att de använt sig av koordinerande insatser. Av dem hade ett antal angett kontaktuppgifter i enkäten, varvid tre av dessa kontaktades för en telefonintervju. Av dessa tre var en av arbetsgivarna en gymnasieskola, den andra ett kommunalt äldreboende, och den tredje ett större företag inom tillverkningsindustri. 33

36 Tabell 2:9. Intervjuresultat avseende arbetsgivares användning av FHV och förordningen Arbetsgivare Användning av FHV Användning av förordningen Gymnasieskola Har ett tätt samarbete med FHV från förebyggande till rehabiliterande arbete. Anpassar ofta arbetstider och uppgifter vid återgång i arbete. Koordinerande insatser är inte någon angelägenhet för arbetsgivaren, endast FHV:s registrering av genomförda insatser. Har inte förändrat Äldreboende, kommunalt Tillverkningsindustri Använder alltid FHV vid sjukskrivning för att diskutera arbetsträning och återgång i arbete. Få möjligheter till anpassningar av arbetet. Rehabutredningar och förebyggande arbetsmiljöarbete. Har svårt att hitta anpassade arbetsuppgifter. samarbetet. Förordningen har inneburit mer tvärprofessionella möten med FHV och FK. Används vid risk för långtidssjukskrivning. Önskar att arbetssättet blir permanent. Främst för att förebygga långtidssjukskrivning. Som framgår av tabell 2:9 ovan så har de intervjuade arbetsgivarna haft olika förhållningssätt till förordningen. En representant från en gymnasieskola ansåg att dessa insatser mest var en formaliafråga som berörde FHV-enheten. Ja, det är alltså företagshälsovården som beskrivit för oss att dom har gjort en sån registrering va, så det är företagshälsovårdens aktivitet. (Gymnasieskola) Å andra sidan ansåg en representant från ett kommunalt äldreboende att förordningen medfört förändrade arbetssätt med flera möten mellan professioner. Är det nån slags förändring från hur ni samarbetade med dom tidigare? Ja det är det, det är en mycket stor förändring. Vad är den största? För ofta så träffar man ju Försäkringskassan enskilt och man träffar arbetsförmedlingen enskilt och läkaren enskilt.. Det här blir mycket mer kraft och man, alltså den som behandlar dom får ju mycket bättre stöd och hjälp. (Äldreboende) Att förordningen endast berör FHV är en ståndpunkt som finner stöd i hur arbetsgivarna besvarat enkäten, där det framgår att arbetsgivarna i begränsad utsträckning känner till förordningen, samt att de som känner till och har använt den endast i sällsynta fall anger att den påverkat vilka tjänster som köps av FHV. Att förordningen inneburit förändrade relationer och arbetssätt tycks snarast vara ett undantag, och enligt vad som framkommer i intervjustudien kring koordinerande insatser (se kapitel 7) tycks sådan påverkan främst vara en effekt av att insatserna ingår i en större överenskommelse mellan kommunala förvaltningar och FHV kring användning av FHV vid sjukskrivning och rehabilitering. Förordningen används i dessa fall som ett led i detta samarbete, men kan knappast sägas vara ursprunget till det. En representant för ett industriföretag menar att de arbetar med FHV som förut, och att de koordinerande insatserna används i linje med det befintliga samarbetet. 34

37 Sen dom här statliga stöden kom tycker du det på nåt sätt har påverkat hur ni använder företagshälsovården? Nej det tycker jag inte, utan vi jobbar enligt ett sätt som vi har gjort i flera år som vi tycker har varit framgångsrikt. Sen var det väl så att dom här stöden då, vi kunde använda det till viss del då på ett sånt arbetssätt som vi hade tillämpat tidigare så det har inte fått oss att kanske jobba speciellt mycket annorlunda. (Tillverkningsindustri) Arbetsgivare som inte besvarat enkäten Av de arbetsgivare som inte besvarat enkäten kontaktades ett antal och tillfrågades om de ville ställa upp på en telefonintervju. Urvalet fokuserade på större arbetsgivare, då dessa med större sannolikhet använder sig av företagshälsovård. Fokus för intervjun var dessa arbetsgivares användning av FHV snarare än varför de inte besvarat enkäten. Två av dessa arbetsgivare var relativt stora företag verksamma inom tillverknings- och livsmedelsindustri, och en var en medelstor kommun (se tabell 2:10). Tabell 2:10. Intervjuresultat avseende arbetsgivares användning av FHV och kunskap om förordningen Arbetsgivare Användning av FHV Kunskap om förordningen Kommun FHV är en strategisk partner som är inblandad i alla rehabärenden, samt kring hälsofrämjande arbete. Kommunen har som arbetsgivare relativt goda möjligheter till anpassningar och omplaceringar. Hade inledande möten kring förordningen, men fann inga former för att använda den. Uppfattades som krångligt och som att den främst berörde FHV. Tillverkningsindustri Livsmedelsindustri Förebyggande och rehabiliterande, samt vid arbetsmiljöarbete. Använder olika FHV-enheter till olika syften, där mindre enheter används vid utredningar. Förebyggande arbete via en större enhet. Känner till förordningen, men har inte upplevt den som relevant, då tjänster redan köps efter behov. Känner inte till förordningen, men blir intresserad under intervjun. Det är intressant att notera att två av de tre arbetsgivare som intervjuats känner till förordningen, men att de valt att inte arbeta med de insatser den omfattar. Det tycks som att de intervjuade arbetsgivarna generellt sett redan har ett utvecklat samarbete med FHV, och därmed resonerar de som att förordningen inte skulle tillföra något i detta samarbete. Vi hade inledande möten, det var vi som jag minns inte riktigt om det var vi eller vår företagshälsovård som tog upp och informerade om det här men och vi hade några inledande möten med vår företagshälsovård men vi hittade inte riktigt sättet vi kunde, vi hittade inga former för det helt enkelt. Nej okej. Vad var det det föll på då? 35

38 Jag tror det var lite, dels var det väl att informationen, det var lite knöligt, vi förstod inte riktigt hur det skulle kunna se ut och sen kände väl vi som arbetsgivare att det låg lite mer på företagshälsovården att komma med förslag till oss än att vi skulle komma på nån lösning. Men jag tror det handlar mycket om att vi hade svårt att hitta former och förstå på vilket sätt vi kunde delta. (Kommun) Här ska påpekas att intervjuerna gjorts med större arbetsgivare där det kan förväntas att upparbetade kontakter finns med FHV, och det är heller därför inte förvånande att de hört talas om förordningen. Den arbetsgivare som inte hört talas om förordningen redogör för ett tämligen omfattande samarbete med olika FHV-enheter, både kring förebyggande och rehabiliterande arbete. Denna arbetsgivare menar emellertid att FHV-tjänster är kostsamma, och blir under intervjun intresserad av förordningen. Ingen av de FHV-enheter arbetsgivaren varit i kontakt med har informerat om detta. Nej, det är ingen som har informerat om det, det låter ju bra, tycker jag. [ ] Så generellt så låter det som det skulle vara något som är intressant för er också? Ja det är klart, absolut, absolut. (Livsmedelsindustri) Det tycks således som att information om förordningen i viss mån nått ut till större arbetsgivare, men att detta beror på om och hur FHV-enheterna valt att marknadsföra den. Sammanfattning Resultaten visar på en förordning som till största del är okänd bland arbetsgivarna, och som främst används av större arbetsgivare, men också där i begränsad omfattning. Enkätresultaten visar också på skillnader i hur arbetsgivare av olika storlek och i olika sektorer använder sig av FHV. Mindre företag tycks i högre utsträckning ha abonnemangsavtal med begränsat innehåll, då de främst köper hälsoundersökningar. Större arbetsgivare, särskilt inom tjänstemannayrken, använder FHV mest och utnyttjar dem i högre grad vid sjukskrivningar och rehabiliteringsärenden. Detta medför att förutsättningarna för att använda de tjänster som förordningen subventionerar är olika bland olika arbetsgivare. I de intervjuer som genomförts med arbetsgivare framkommer att vissa arbetsgivare trots kännedom om förordningen valt att inte utnyttja den, då de inte kunnat finna samarbetsformer kring den. I dessa fall rör det sig om större arbetsgivare som redan har upparbetade samarbetsformer med FHV. Bland mindre arbetsgivare är förordningen av resultaten att döma okänd. 36

39 3. Beviljade ansökningar om bidrag för insatser under 2010 Allan Toomingas Syfte Syftet var att studera beviljade ansökningar om bidrag till FHV för vissa insatser inom rehabiliteringsområdet som registrerats hos FK för år Frågeställning Huvudsaklig frågeställning var hur många ansökningar om resp. bidragsform som beviljades för 2010 inkl. utbetalda summor. Metod Registerstudien omfattar från FHV-anordnare inkomna och av FK beviljade ansökningar gällande följande bidragsformer: grundbidrag (enligt blankett FK 7009) tilläggsbidrag för läkarbesök (enligt blankett FK 7011) bidrag för medicinsk service (enligt blankett FK 7012) tilläggsbidrag för koordinerande insatser (enligt blankett FK 7013) Registerstudien omfattar ansökningar gällande verksamhet genomförda under år Information om ansökningarna baseras på i mars 2011 erhållna uppgifter från FKs elektroniska register (Excel-format). Ett större antal frågeställningar avsågs ursprungligen att studeras. Detta kunde emellertid inte fullt ut genomföras eftersom alla uppgifter från blanketterna inte fanns lagrade i elektroniskt format hos FK. Se appendix för ursprungliga frågeställningar och tillgången till resp. uppgift. Resultat I FKs sammanfattande register för år 2010 fanns sammanlagt 289 registrerade anordnare av FHV. Antalet av FK godkända anordnare av FHV var i början av st och i slutet av året 278 st. enligt uppgifter från FK. Orsaken till skillnaden mellan 278 och 289 är oklar. Den fortsatta analysen här bygger på de 289 registrerade FHV-anordnarna. 37

40 Uppgifter om de 289 FHV-anordnarnas storlek saknas. Från ett register för utbetalda grundbidrag omfattande 273 anordnare finns uppgifter om att där fanns sammanlagt 676 enheter (medel=2,5 per anordnare; median=1; min = 1; max = 122). Det anges även att 35 av dem hade underleverantörer. Det sammanlagda antalet anställda hos FHV-anordnarna var 5961 (medel=22,1 per anordnare; median=10; min=0 [uppgavs ha 6 kontrakterade konsulter]; max=1019). Antalet beviljade ansökningar För verksamhet under 2010 beviljades grundbidrag till sammanlagt 228 FHV-anordnare, dvs 79% av samtliga 289 FHV-anordnare (Tabell 3.1). Motsvarande siffror för läkarbesök med bedömning av arbetsförmåga var 191 (66%), för medicinsk service 125 (43%) samt för koordinerande insatser 66 (23%). Sammanlagt beviljades 610 ansökningar om bidrag. Tabell 3.1 FHV-anordnare som beviljats resp. bidragsform för verksamhet under Antal och andel (%) av totalt 289 registrerade FHV-anordnare. Ansökan gällande Grundbidrag Läkarbesök med arbetsförmågebed. Medicinsk service Koordinerande insatser antal % antal % antal % antal % 1:a halvåret :a halvåret Någon gång Totalt antal FHV Antalet som beviljades var något högre för verksamhet under andra halvåret 2010 än för det första halvåret. Drygt hälften av dem som beviljades bidrag fick det för båda halvåren, dvs. båda ansökningsomgångarna under 2010 (Tabell 3.2). Tabell 3.2 FHV-anordnare som beviljats resp. bidragsform enbart för 1:a halvåret, enbart 2:a halvåret eller för båda halvåren Antal och andel (%) av samtliga FHV-anordnare som beviljats resp. bidrag någon gång under året. Ansökan gällande Grundbidrag Läkarbesök med arbetsförmågebed. Medicinsk service Koordinerande insatser antal % antal % antal % antal % Enbart 1:a halvåret Enbart 2:a halvåret Båda halvåren Någon gång

41 Av de för bidragen avsatta statsmedlen, 550 miljoner kr, utbetalades sammanlagt 190,5 miljoner kr för 2010, dvs 35%. Det var mycket stor skillnad mellan de olika bidrags-formerna hur stor andel som blev utbetald (Tabell 3.3). Av tillgängliga medel för grundbidrag (100 milj kr) blev allt utbetalt. Grundbidraget betalas ut per anställd hos de anslutna arbetsgivarna. Det är maximerat till 100:- per anställd hos arbetsgivare med fler än 20 anställda och 200:- per anställd hos arbetsgivare med 20 eller färre anställda. Antalet beviljade ansökningar var så stort att summan blev långt under maxbeloppet - 36:-/anställd hos arbetsgivare med fler än 20 anställda och 72:-/anställd hos arbetsgivare med max 20 anställda. Av anslaget för läkarbesök (100 milj kr) blev 59% utdelat. Här fick alla maximalt belopp per läkarbesök (350:-). Av anslaget för medicinsk service (100 milj kr) blev 26% utdelat. Även här fick alla maxbeloppet 100:-/år per anställd hos de anslutna arbetsgivarna. Av de beviljade 250 miljonerna för koordinerande insatser utbetalades endast 5,4 miljoner, dvs 2,2%. Alla fick här maxbeloppet 5600:-/ koordinerande insats. Tabell 3.3 Beviljade summor (miljoner kronor) för 2010 för resp. bidragsform. Utbetalt i % av total tillgänglig bidragssumma samt per insats. Gällande Grundbidrag Läkarbesök med arbetsförmågebed Medicinsk service Koordinerande insatser 1:a halvåret 50 25,9 9,8 2,0 2:a halvåret 50 33,4 15,9 3,4 Totalt ,4 25,7 5,4 Tillgängligt Utbetalt i % av ,2 tillgängligt Utbetalt per insats 36 kr * 72 kr ** 350 kr *** 100 kr**** 5600 kr***** * Per anställd i samtliga kundföretag med >20 anställda Maxbelopp = 100 kr / år ** Per anställd i samtliga kundföretag med 20 anställda Maxbelopp = 200 kr / år *** Maxbelopp = 350 kr / besök **** Maxbelopp = 100 kr / år / anställd i samtliga anslutna kundföretag ***** Maxbelopp = 5600 kr / insats. Dock sammanlagt per år maximalt 5600:- 0,016 ant. anställda i samtliga anslutna kundföretag Det var stora skillnader mellan hur stora summor som beviljades till de olika FHV-anordnarna (Tabell 3.4). Differensen kunde vara upp till 20 miljoner kronor för grundbidraget. 39

42 Tabell 3.4 Beviljade summor per FHV-anordnare (tusentals kronor) under 2010 för resp. bidragsform. Medelvärden, median samt minimi- och maximisummor. Storhet Grundbidrag Läkarbesök med arbetsförmågebed Medicinsk service Koordinerande insatser Medelvärde Medianvärde Minimum 2,8 0,350 0,305 5,6 Maximum Kommentarer Av de för år 2010 avsatta statsmedlen för bidraget till FHV utbetalades endast 35%. Detta berodde sannolikt inte på att många ansökningar avvisades eller avslogs. Några säkra uppgifter om avvisande eller avslag föreligger emellertid inte i registret. Muntliga uppgifter från FK anger att avvisanden och avslag var få (30-tal) och gällde i så fall ansökningar som inte inkom i tid eller var ofullständiga trots FKs begäran om komplettering. Antalet beviljade ansökningar var alltså i stort sett detsamma som antalet inkomna ansökningar. Orsaken till det låga utnyttjandet av bidragen var följaktligen att det inkommit få ansökningar. Detta gällde speciellt ansökningar avseende koordinerande insatser, där endast ett par procent av de tillgängliga medlen utbetalades. Endast ca. var fjärde FHV-anordnare ansökte och fick sådant bidrag för verksamhet under År 2010 var det första året som bidraget har funnits. En tröghet i början kan förväntas vad gäller ansökningarna. Antalet (beviljade) ansökningar ökade också något från det första till det andra halvåret 2010, men inte dramatiskt. Högsta ökningen noterades avseende ansökningar om stöd för medicinsk service. Enligt preliminära uppgifter från FK var antalet ansökningar om koordinerande insatser under 2011 (fram till oktober) emellertid bara något högre än under hela året Ansökningarna om bidrag till läkarundersökningar hade dock ökat så att de anslagna medlen redan var slut. Av de ursprungliga frågeställningarna kunde inte alla studeras eftersom många av uppgifterna på blanketterna inte fanns i elektroniskt format i FKs register. Därför har bl.a. inte villkoret att arbetsgivarna (kundföretagen) skall köpa insatser av FHV-anordnaren för minst samma summa som statsbidraget kunnat kontrolleras. Ej heller mängden genomförda insatser, dvs. antalet genomförda läkarbesök och koordinerande insatser samt kostnaderna för medicinsk service. Vi har inte kunnat studera om man genomfört den arbetsförmågebedömning som varit ett villkor för ekonomiskt bidrag till läkarbesök. Blanketten för ansökan om bidrag till läkarundersökning efterfrågar inte heller om någon arbetsförmågebedömning utförts. Inte heller har vi undersökt om FHV-anordnarna uppfyllde de specifika krav som ställdes på dem för beviljande av resp. bidragsform, t.ex. avseende de resurser och tjänster FHVanordnaren skall ha. Detsamma gäller de kompetenser och kunskaper om förhållandena på företagens arbetsplatser som skall finnas på varje FHV-enhet hos anordnaren. Enligt uppgifter 40

43 från FK kontrollerades detta på ansökningsblanketten med begäran om komplettering om uppgifter saknades. Uppgifterna är emellertid inte lagrade i det register som funnits till förfogande. Uppgifterna om antalet godkända FHV-anordnare under de aktuella perioderna 2010 är osäkra. Uppgifter från FKs olika register skiljer sig med något tio-tal, dvs. några procent. Den gjorda kalkylen av andelen av godkända FHV-anordnare som beviljats bidrag är därför något osäker. Appendix: Tillgängliga uppgifter i FKs elektroniska register Förklaring Uppgifter som medger besvarande av frågeställningen: -Finns i elektroniskt format i FKs register -Finns inte i elektroniskt format i FKs register Ansökan om grundbidrag (blankett FK 7009) -Antal beviljade ansökningar för 2010 samt uppdelat på första och andra halvan -Antal icke beviljade ansökningar samt orsak till avslaget -Beviljad summa för 2010 samt uppdelat på första och andra halvan Uppgifter under punkt 1 i blanketten -Om anordnaren uppfyller kriteriet i 3 kap; 2b i AML -Antal enheter hos FHV-anordnaren -Antal anställda hos FHV-anordnaren Uppgifter under punkt 2 i blanketten Bland de företag/arbetsgivare som ansökningen gäller: -Arbetsgivaren skall ha angivit avsikt att köpa insatser av FHV-anordnaren för minst samma summa som det statliga bidraget -Antal arbetsgivare med fler än 20 anställda -Totalt antal anställda hos dessa arbetsgivare -Antal arbetsgivare med upp till 20 anställda -Totalt antal anslutna anställda hos dessa arbetsgivare Uppgifter under punkt 3 i blanketten -Svar på frågan om tillgång till specificerade tjänster hos FHV-anordnaren -Svar på frågan om specificerade resurser enl. AML hos FHV-anordnaren -Svar på frågan om resurser att skriva underlag till FK hos FHV-anordnaren Uppgifter under punkt 4 i blanketten -Har FHV-anordnaren de av FK specificerade kompetenserna (7 st) på alla enheter -Har FHV-anordnaren kunskap om förhållandena på företagens arbetsplatser JA Nej JA Nej JA Nej JA JA Nej Nej JA Nej JA Nej Nej Nej Nej Nej 41

44 Uppgifter på baksidan av blanketten -Antal anslutna anställda bland företagen man söker bidrag för Nej Ansökan om tilläggsbidrag för läkarbesök med bedömning av arbetsförmåga (blankett FK 7011) -Antal beviljade ansökningar för 2010 samt uppdelat på första och andra halvan -Antal icke beviljade ansökningar samt orsak till avslaget -Beviljad summa för 2010 samt uppdelat på första och andra halvan Uppgifter under punkt 1 i blanketten -Om anordnaren uppfyller kriterierna i 3 kap; 2b i AML -Antal anställda hos anslutna arbetsgivare Uppgifter under punkt 2 i blanketten -Antalet utförda läkarundersökningar JA Nej JA Nej Nej Nej Uppgifter under punkt 3 i blanketten -Har FHV-anordnaren de av FK specificerade kompetenserna (7 st) på alla enheter Uppgifter på baksidan av blanketten -Antal redovisade läkarbesök Nej Nej Ansökan om bidrag för medicinsk service (blankett FK 7012) -Antal beviljade ansökningar för 2010 samt uppdelat på första och andra halvan -Antal icke beviljade ansökningar samt orsak till avslaget -Beviljad summa för 2010 samt uppdelat på första och andra halvan Uppgifter under punkt 1 i blanketten -Om anordnaren uppfyller kriterierna i 3 kap; 2b i AML -Antal anställda hos anslutna arbetsgivare Uppgifter under punkt 2 i blanketten -Total kostnad för perioden -Specifikation av kostnaden JA Nej JA Nej Nej Nej Nej Uppgifter under punkt 3 i blanketten -Har FHV-anordnaren de av FK specificerade kompetenserna (7 st) på alla enheter Nej Ansökan om tilläggsbidrag för koordinerande insatser (blankett FK 7013) -Antal beviljade ansökningar för 2010 samt uppdelat på första och andra halvan -Antal icke beviljade ansökningar samt orsak till avslaget -Beviljad summa för 2010 samt uppdelat på första och andra halvan JA Nej JA 42

45 Uppgifter under punkt 1 i blanketten -Om anordnaren uppfyller kriterierna i 3 kap; 2b i AML -Antal anställda hos anslutna arbetsgivare Uppgifter under punkt 2 i blanketten -Antal genomförda koordinerande insatser Uppgifter under punkt 3 i blanketten -Har FHV-anordnaren de av FK specificerade kompetenserna (7 st) på alla enheter Nej Nej Nej Nej 43

46 4. Företagshälsovårdens syn på insatser finansierade via förordningen Katarina Kjellberg Syftet med denna delstudie har varit att undersöka hur företagshälsovården har utnyttjat bidragen för vissa insatser inom rehabiliteringsområdet under förordningens första år; En webbenkät har skickats ut till samtliga FHV-enheter som är godkända av Försäkringskassan (FK). Enkäten fokuserar på de insatser som gjorts via förordningen, orsaker till att man inte utnyttjat de olika bidragen, samt eventuella förändringar i FHV-enheternas arbete med tidig arbetslivsinriktad rehabilitering som bidragen medfört. Metod och material Urval och datainsamling En webbenkät skickades ut med e-post till samtliga 253 FHV-enheter som var godkända av FK i maj 2011 utifrån FKs förteckning. Eftersom avsikten var att få information om hur de lokala FHV-enheterna arbetar med insatser finansierade av bidragen, togs även kontakt med de stora FHV-koncernerna Previa, Feelgood, Avonona, Alviva och Manpower för att få e-postadresser till rehabiliteringsansvariga alternativt chefer på lokal eller regional nivå. I utskicket ombads den person på den lokala FHV-enheten, som är ansvarig och/eller arbetar aktivt med tjänster inom arbetslivsinriktad rehabilitering, att besvara frågorna. Alternativt kunde en chef på regional nivå som representerade flera FHV-enheter besvara enkäten, om denne hade kännedom om enheternas rehabiliteringsarbete, samt om detta arbete inte skiljde sig nämnvärt mellan enheterna. Om den person som fått enkäten ansåg att någon/några andra personer på FHVenheten var mer lämpade att besvara enkäten, så ombads man att vidarebefordra mailet till dessa. Alternativt kunde man skicka deras e-postadresser till projektgruppen så gjordes nya utskick till dessa personer. Sammanlagt skickades enkäten ut till 302 e-postadresser. Webbenkäten skickades ut med e-post 1 juni Tre påminnelser har gjorts via e-post. Datainsamlingen avslutades 30 september Totalt har 165 svar inkommit, vilket innebär en svarsfrekvens på 55 %. Enkäten Webbenkäten har tagits fram i samverkan med FÖRA projektet (FÖretagshälsovårdens Rehab- Arbete), ett projekt finansierat av AFA Försäkring och Karolinska institutet. I enkäten ingår frågor från både FÖRA-projektet och föreliggande utvärdering. 44

47 En första version av enkäten togs fram i pappersform och synpunkter på enkätfrågorna inhämtades från FK och Föreningen Svensk Företagshälsovård (FSF). En testversion av enkäten prövades av tre företagsläkare samt en FSF-medlem. Denna version diskuterades under ett avstämningsmöte i projektet med FK och fler synpunkter inhämtades. Enkäten kortades ner utifrån synpunkter som inkom om att vissa frågor överlappar med information vi kan få från FKs register (se kapitel 3), samt att en del uppgifter var alltför svåra och tidskrävande för testpersonerna att ta fram. FSF ombads att lämna synpunkter på den reviderade enkäten. Den skickades också till sex företagssköterskor för prövning. Efter ytterligare revideringar skapades utifrån denna version en webbenkät. Enkätens första del innehåller frågor om FHV:s arbetsmetoder och arbetssätt vid tidig arbetslivsinriktad rehabilitering. Denna del redovisas inte i föreliggande rapport. I den andra delen ställs frågor om vilka bidrag man har sökt från FK, vilken typ av insatser bidragen har använts till, och, om man inte sökt ett bidrag, anledning till varför man inte gjort det. Dessa frågor avser bidrag som man sökt för utförd verksamhet under Frågorna gäller även ansökningar gjorda under 2011 om de avsåg insatser som genomförts under För de koordinerande insatserna ställs också frågor om vid vilken tidpunkt insatserna blivit utförda, samt vilka kompetenser som medverkat vid dessa. Enkäten avslutas med frågor gällande om dessa bidrag har medfört förändringar i avtal med kunder, antalet uppdrag från kunder gällande tidiga insatser, och arbetssätt vid tidig arbetslivsinriktad rehabilitering, samt om möjligheterna till att i tid få kännedom om sjukfall som är i behov av tidiga insatser vid kundföretagen. Enkäten består av dels frågor med fasta svarsalternativ, dels öppna frågor med utrymme att skriva fri text. Deltagande FHV-enheter Drygt hälften (63 %) av de FHV-enheter som besvarade enkäten är fristående eller externa FHVenheter och 37 % är inbyggda enheter (tabell 4.1). De inbyggda fördelar sig mellan enheter som enbart har moderföretaget som kund (23 %) och de som, förutom moderföretaget, även har externa företag som kunder (14 %). Tabell 4.1. Fördelning mellan typer av FHV-enheter för de som besvarat enkäten (n=159). Typ av FHV-enhet Antal Andel (%) Fristående/extern Inbyggd, enbart moderföretaget som kund Inbyggd, även externa företag som kunder Merparten av de som besparat enkäten (76 %) har sin tjänst placerad på lokal-/enhetsnivå (figur 4.1). Trots att det i utskicket fanns en uppmaning om att i första hand en person på den lokala FHV-enheten skulle besvara enkäten (se Urval och datainsamling), så besvarades nästan en fjärdedel av enkäterna från central (koncern) och regional nivå. Det sas dock också i utskicket att en chef på regional nivå som representerade flera FHV-enheter kunde, under de 45

48 förutsättningar som nämnts tidigare, besvara frågorna. Enkäten har besvarats av olika yrkeskategorier och chefer på olika nivåer i organisationen (figur 4.2). Nästan hälften av enkäterna besvarades av en VD eller chef på regions- eller lokal nivå. Bland de övriga som svarade finns olika professioner; främst företagssköterskor och företagsläkare. 18% 6% Central/koncern nivå Regional nivå Lokal/enhetsnivå 76% Figur 4.1. Var de som svarat på enkäten har sin tjänst placerad (n=162). Läkare Sköterska Ergonom/sjukgymnast Arbetsmiljöingenjör Psykolog/beteendevetare Hälsopedagog eller motsvarande Rehabiliteringskoordinator eller motsvarande VD/chef på olika nivåer Kundansvarig 0% 10% 20% 30% 40% 50% Figur 4.2. Tjänstetitel för de som besvarat enkäten (n=158). 46

49 De flesta av enheterna uppger att de hade tillgång till yrkesgrupperna läkare, sjuksköterska, ergonom/sjukgymnast, arbetsmiljöingenjör samt psykolog/beteendevetare under år 2010 (figur 4.3). Merparten av enheterna hade de flesta av dessa yrkesgrupper anställda på FHV-enheten. I varierande utsträckning fanns även inhyrd personal bland dessa yrkesgrupper. Vanligast var detta bland psykologer/beteendevetare. Nästan hälften av FHV-enheterna uppger att de hade inhyrda psykologer/beteendevetare. Läkare Sköterska Ergonom, sjukgymnast Arbetsmiljöingenjör Psykolog/beteendevet Anställd Extern/inhyrd Hälsopedagog Rehab koord Annan 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 4.3. Tillgång till olika yrkesgrupper/kompetenser på FHV-enheterna under större delen av 2010 (n=159). På denna fråga kunde varje svarande ange både anställda och inhyrda för samma yrkesgrupp/kompetens. En person kan representera flera olika kompetenser. Bortfallet Svarsfrekvensen var 55 %. Eftersom vi inte har någon information om de som ej besvarat webbenkäten, utöver den information som finns inbyggd i företagets/fhv-enhetens namn, så har det inte varit möjligt att genomföra en regelrätt bortfallsanalys. Alla de stora FHV-företagen; Previa, Feelgood, Avonova, Alviva och Manpower, finns representerade bland de som svarat. Av de utskick som gjordes till dessa FHV-företag besvarades 42 %. Utifrån namnet på företaget/fhv-enheterna kan det uttydas att det både bland de FHV-enheter som svarat och de som inte svarat finns representanter för små och stora enheter, branschhälsor, samt kommun- och landstingshälsor. Fördelningen mellan fristående/externa och inbyggda FHV-enheter är beskrivet under Deltagande FHV-enheter. Det är även en geografisk spridning från Norrland till Skåne i båda grupperna. Det har dock inte varit möjligt att analysera skillnader i svarsfrekvens mellan sådana grupper, t ex skillnader mellan små och stora FHV-enheter, eller mellan enheter som har landsting och kommuner som 47

50 kunder, respektive enheter som enbart har privata företag som kunder, pga. ovan nämnda avsaknad av information. Analys Svaren på frågorna med fasta svarsalternativ presenteras som andel svar per svarsalternativ i tabeller och diagram. Svaren på de öppna frågorna har analyserats semikvantitativt av två forskare, oberoende av varandra. Likartade svar har inordnats i kategorier och antal svar per kategori har beräknats och presenteras i tabeller. De två forskarna kom i sina analyser av samma fråga fram till likartade kategorier. Citat som exemplifierar dessa kategorier anges i texten med kursiv stil. Resultat Sökta bidrag Majoriteten av de FHV-enheter som besvarat enkäten (85 %) har ansökt om grundbidraget för 2010 (tabell 4.2). Mer än hälften har ansökt om bidrag för ersättning för kostnader för medicinsk service och för tilläggsbidrag för läkarbesök som innefattar en bedömning av den anställdes arbetsförmåga. Mindre än hälften (40 %) uppger att de har ansökt om tilläggsbidrag för koordinerande insatser. Inbyggda och externa/fristående FHV-enheter har ansökt om de olika bidragen i lika stor utsträckning (figur 4.4). Tabell 4.2. Andel som ansökt om de olika bidragen inom ramen för förordningen under n Ja Nej Vet ej Grundbidrag % 9 % 6 % Medicinsk service % 34 % 5 % Läkarbesök % 27 % 6 % Koordinerade insatser % 54 % 6 % 48

51 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Inbyggd Extern 20% 10% 0% Grundbidrag Medicinsk service Läkarbesök Koordinerade insatser Figur 4.4. Andel som ansökt om de olika bidragen under 2010 uppdelat på inbyggda och externa FHVenheter. Grundbidraget Av de FHV-enheter som ansökt om grundbidraget har de flesta (71 %) ansökt för samtliga sina anslutna kundföretag, medan en mindre andel enbart ansökt för en del av dessa (Figur 4.5). De vanligaste skälen till att man inte ansökt om grundbidraget för alla anslutna kundföretag är att kunden ej är intresserad, att avtalen med kundföretagen utgör hinder (t ex att kundföretagen inte betalar någon grundavgift vilket är en förutsättning för att bidrag ska kunna erhållas), samt att FHV-enheten är underleverantör till en annan FHV. Kundföretagen har ibland tackat nej, alla är dock tillfrågade. Vissa företag har ett ramavtal där man inte köper tjänster för samma summa som vi skulle få bidrag för. Pga att vi varit underleverantör till [namn på FHV-företag] som själva behållit pengen Det fåtal FHV-enheter som inte har ansökt om grundbidraget alls uppger att detta beror på uppstartssvårigheter, att administration kring ansökan var krånglig, samt att man missat datum för ansökan. 49

52 14% 9% 6% Ja, för samtliga anslutna kundföretag Ja, men inte för alla anslutna kundföretag Nej, inte alls 71% Vet ej Figur 4.5. Hur FHV-enheterna har ansökt om grundbidraget under 2010 (n=151). Bidrag för ersättning för kostnader för medicinsk service En tredjedel av de FHV-enheter som besvarat enkäten anger att de inte har ansökt om bidrag för ersättning för kostnader för medicinsk service under 2010 (tabell 4.2). Det vanligast förekommande skälet till att man inte har ansökt, vilket uppges av ca en tredjedel av de enheter som ej sökt bidraget, är att man inte har några kostnader för medicinsk service (tabell 4.3). I denna svarskategori handlar många av svaren om att landstingen står för dessa kostnader genom att FHV-enheten har avtal med landstinget i vilket medicinsk service ingår eller genom att landstinget står för s.k. fria nyttigheter, dvs. att FHV får remittera patienter för utredningar såsom röntgen och lab undersökningar utan att betala för detta. Ingår i avtalet med landstinget. Vi har ingen kostnad för detta eftersom vårt landsting står för dessa fria nyttigheter fortfararande. En annan orsak som ofta anges är att administration för ansökan av bidraget är krånglig. För krångligt att ta fram underlag i förhållande till pengarna som kan erhållas. Systemet är svårhanterbart, komplicerat att få bra rutiner gentemot företagen. Det är för omfattande tidsmässigt att identifiera och särskilja de delar som faktiskt ingår vad gäller t ex lab-kostnader. Vi lägger inte ner tid på det. Många av de svarande FHV-enheterna hänvisar även till uppstartssvårigheter, okunskap om förordningen, problem med den egna administrationen kring ansökningsförfarandet, samt att sjukvård inte ingår i enhetens uppdrag. 50

53 Tabell 4.3. Svar på en öppen fråga om varför FHV-enheten inte har ansökt om bidrag för kostnader för medicinsk service under Svaren är indelade i kategorier och antal svar per kategori anges. Svar har delats upp på flera kategorier om väsentligen olika argument har nämnts. Kategorier med enbart ett svar redovisas inte. (n=45) Svarskategorier Antal svar Har inga kostnader för detta 15 Krånglig och tidsödande administration, ej värt pengarna 7 Uppstartssvårigheter 4 Har ej kunskap om förordningen/bidraget 4 Problem med administrationen internt 4 Har ej sjukvård i sitt uppdrag 3 Missat datum för ansökan 2 Tilläggsbidrag för läkarbesök som innefattar en bedömning av den anställdes arbetsförmåga Drygt en fjärdedel av FHV-enheterna som besvarat enkäten anger att de inte ansökt om tilläggsbidrag för läkarbesök som innefattar en bedömning av den anställdes arbetsförmåga under 2010 (tabell 4.2). Den anledning som oftast anges av de svarande till att inte ha ansökt om detta bidrag är att administration för ansökan av bidraget är för krånglig och tidsödande (tabell 4.4). Vi har tolkat reglerna som att detta bidrag ska administreras som en kostnadssänkning för kunden. Det är en krånglig procedur. En annan vanlig anledning är att man inte har behov av bidraget, t ex för att kunden redan betalar för läkarbesöken eller för att man är budgetfinansierad. Enligt våra chefer, dvs. tjänstemännen, är detta det som man finansierar oss för att göra, om medel tas från extern leverantör får vi två uppdragsgivare. Ansåg att vi redan får betalt för detta genom att vi är till största delen budgetfinansierade. Flera enheter anger att de har haft uppstartssvårigheter, ej har kunskap om förordningen, samt att de inte har hunnit söka bidraget under Vi håller på att skapa rutiner för registrering av dessa besök i vårt datajournalsystem. Ett annat skäl som nämns är skattetekniskt. Man uppger att bidraget var beskattningsbart för individen genom att det sågs som en löneförmån. Eftersom det framkom att detta är beskattningsbart för den enskilde individen var det inte intressant för våra kundföretag. Man såg det som en risk att individerna istället skulle söka sig någon annanstans. 51

54 Tabell 4.4. Svar på en öppen fråga om varför FHV-enheten inte har ansökt om tilläggsbidrag för läkarbesök som innefattar en bedömning av den anställdes arbetsförmåga under Svaren är indelade i kategorier och antal svar per kategori anges. Svar har delats upp på flera kategorier om väsentligen olika argument har nämnts. Kategorier med enbart ett svar redovisas inte. (n=35) Svarskategorier Antal svar Krånglig och tidsödande administration, ej värt pengarna 7 Ej behov, har inga kostnader för detta 5 Uppstartssvårigheter 5 Har ej kunskap om förordningen/bidraget 3 Missade datum för ansökan, hann inte 4 Skattetekniska skäl (löneförmån som beskattas) 2 Nästan samtliga av de FHV-enheter som uppger att de har ansökt om detta bidrag har använt det till insatser för patienter med ohälsa, både med och utan pågående sjukskrivning (figur 4.6). Ett fåtal (11 %) uppger att de använt detta bidrag till hälsokontroller av personer som ej sökt för sjukdom/ohälsa. Bidraget uppges även ha använts i den löpande verksamheten av 40 % av FHVenheterna. Insatser vid sjukfall med pågående sjukskrivning Insatser för patienter med besvär/ohälsa men utan pågående sjukskrivning Vid hälsokontroller av personer som ej sökt för sjukdom/ohälsa I övrig löpande verksamhet Annat 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 4.6. Insatser som bidraget för läkarbesök med arbetsförmågebedömning har använts till. På denna fråga kunde varje svarande ange flera insatser (n=100). Tilläggsbidrag för koordinerande insatser En ungefär lika stor andel av FHV-enheterna uppger att de har ansökt om tilläggsbidraget för koordinerande insatser för alla eller flertalet relevanta sjukfall (18 %) som de som uppger att de 52

55 sökt detta bidrag enbart för ett fåtal relevanta sjukfall (22 %) (Figur 4.7). Drygt hälften av de svarande har inte ansökt alls om bidraget. 6% 18% 22% Ja, för alla/flertalet relevanta sjukfall Ja, men bara i ett fåtal relevanta sjukfall Nej, inte alls 54% Vet ej Figur 4.7. Hur FHV-enheterna har ansökt om bidrag för koordinerande insatser under 2010 (n=149). Det vanligaste skälet som uppges till att man inte ansökt om bidraget; antingen att man inte sökt för alla eller flertalet relevanta sjukfall, eller att man inte sökt bidraget alls, är att man upplever administrationen kring bidraget för krånglig och tidsödande, samt att det merarbete det innebär att fylla i blanketter och annan administration inte motsvarar ersättningen (tabell 4.5). Olika svårigheter kring denna administration som nämns är att man inte vet hur insatserna ska dokumenteras och rapporteras, att man har svårt att skapa rutiner för dessa insatser inom den egna FHV; t ex för hur dessa insatser ska registreras i de egna datajournalsystemen, att dessa insatser kräver mycket administrativt arbete av icke-administrativ personal, och att det är svårt att administrera bidraget som en kostnadssänkning för kunden samt att få den underskrift på redovisningen från arbetsgivaren som krävs. Vi arbetar redan på detta sätt, men mindre byråkratiskt och snabbare utan ansökningsblanketter o dyl som ska fyllas i. Eftersom alla kompetenser finns samlade i huset har vi en snabb och effektiv handläggning av liknande fall. Då svårt att sälja in en tjänst som tar lite längre tid, men leder till samma resultat. Administrativt merarbete, krångel att få fram blanketten från Försäkringskassan - har inte gått att öppna den till skillnad från de andra blanketterna. Dröjsmål att ta tag i detta pga. av mycket att göra i det dagliga arbetet. De andra bidragen kan sökas av administrativ personal. De koordinerande insatserna kräver mycket extra arbete som måste tas från något annat. Bättre om även detta kunde sökas utan underskrift från arbetsgivaren och vara en sammanställning av utförda tjänster som då kunde sammanställas/administreras av administrativ personal. 53

56 En orsak som nämns av några av de enheter som inte sökt bidraget alls är att man har bristande rutiner inom egna organisationen för arbetet med bidraget. Oklara rutiner från [namn på FHV-företag] centralt. Det har inte varit möjligt att få fram datalistor med detta som kriterie. En annan vanligt förekommande förklaring till att FHV-enheten inte har sökt bidraget är att tidsgränsen på 45 dagar för att genomföra de koordinerande insatserna är för snäv. Man får inte alltid kännedom om sjukfall i tid för att kunna genomföra insatser inom denna tidsgräns. Företagshälsovården får vetskap om sjukfallen i ett sent skede. Beror ofta på HR-avdelningen. Koordinerad insats genomförs men det tar men än 45 dagar. Ytterligare ett skäl som anges är att det tagit tid att komma igång med rutinerna kring bidraget men att man nu är på gång med att söka bidraget. Vi hade svårt att hitta arbetsformer för att kunna ansöka om bidraget. Flertalet uppgifter gör vi men både tidsramen och vissa formalia gjorde att vi valde att inte söka. Vi har för avsikt att söka för några under detta år. Bland de FHV-enheter som inte sökt bidraget alls anger flera att de inte har behov av detta bidrag, t ex för att de redan får betalt för sådana insatser genom att de har fast pris i avtalen för dessa tjänster eller är anslagsfinansierade. Sköts inom ramen för våra avtal - fast pris. Har inte tagit oss tid att se över annan modell för detta jobb. Enligt våra chefer, dvs. tjänstemännen, är detta det som man finansierar oss för att göra, om medel tas från extern leverantör får vi två uppdragsgivare. Att kunderna ej är intresserade av bidraget anges också som orsak till att ej ha sökt det. Svårigheten att samarbeta med kunderna/arbetsgivarna kring bidraget kan exemplifieras med följande citat: Ingen kund ville köpa tjänsten med det upplägg som krävdes. Har gjort andra insatser. I flera av fallen är arbetsgivaren inte intresserad av att fylla i blanketter för ett osäkert bidrag. Tar kostnaden ändå. Max ersättning är för låg. Småföretagen är obenägna att satsa mycket pengar på dessa åtgärder. Beror huvudsakligen på arbetsgivarens bristfälliga rutiner att agera vid sjukfall. Ytterligare ett vanligt angivet skäl är att reglerna angående vad som krävs för att få bidraget är oklara. Otydliga och motstridiga regler. Några enheter svarar att de främst arbetar med tidiga insatser innan de anställda blir sjukskrivna, men där risk för sjukskrivning föreligger, och påtalar att för sådana insatser kan bidraget ej sökas. Man anger också att man arbetar mycket med upprepad korttidssjukfrånvaro, och påtalar att det är svårt att använda bidraget för sådana fall. 54

57 Vi försöker arbeta med kunderna innan de blir sjukskrivna. Våra insatser är ofta gjorda då någon eventuellt blir sjukskriven. Ofta kan man haft flera rehabmöten innan någon hamnar i en sjukskrivning och då får man inte söka. svårt att använda vid upprepad korttidsfrånvaro, vilket är mycket synd för viktiga tidiga insatser i individers sjukkarriärer Andra orsaker som nämns av ett fåtal är att man inte har tillräcklig kunskap om förordningen och bidraget, att man har brist på kompetens och personal i den egna FHV samt att man inte hann söka bidraget. Tabell 4.5. Svar på två öppna frågor om varför FHV-enheten inte har ansökt om bidrag för koordinerande insatser för alla/flertalet relevanta sjukfall, samt inte alls har ansökt om detta bidrag, under Svaren är indelade i kategorier och antal svar per kategori anges. Svar har delats upp på flera kategorier om väsentligen olika argument har nämnts. Kategorier med enbart ett svar redovisas inte. (n=98) Svarskategorier Antal svar Krånglig och tidsödande administration, ej värt pengarna 40 Hinner inte genomföra insatser inom 45 dagar 25 Uppstartssvårigheter 11 Ej behov, får redan betalt för sådana insatser 8 Oklara regler om vad som krävs 8 Kunden är ej intresserad 8 Bristande rutiner, oklart inom egna organisationen hur det ska göras 5 Man arbetar främst med tidiga insatser innan sjukskrivning samt 5 upprepad korttidssjukfrånvaro Har ej tillräcklig kunskap om förordningen/bidraget 4 Kompetensbrist, låg bemanning i FHV 2 Missade datum för ansökan, hann inte 2 De flesta av de FHV-enheter som uppger att de har ansökt om bidrag för koordinerande insatser har använt det till de tre insatser som FK föreskriver ska ha genomförts under de första 45 dagarna av en anställds sjukfall; nämligen en utredning av hinder och resurser enligt SASSAMmetodiken, en funktionsutredning och ett arbetsplatsbesök (figur 4.8). De flesta anger också att de har genomfört utredningar om deltidssjukskrivning och anpassade arbetsuppgifter, samt att de genomfört andra insatser i samverkan med arbetsgivaren. Mer än hälften anger även att de gjort utredningar om ändrade arbetstider och om risk att den anställde inte kan återgå till arbete hos sin nuvarande arbetsgivare, samt att de haft kontakt med FK. 55

58 0% 20% 40% 60% 80% 100% Utredning av hinder och resurser enligt SASSAM Funktionsutredning Arbetsplatsbesök Utredning om arbetshjälpmedel Utredning om deltidssjukskrivning Utredning om anpassade arbetsuppgifter Utredning om ändrade arbetstider Utredning om reseersättning Kontakt med Försäkringskassan Andra insatser i samverkan med arbetsgivaren Andra insatser i samverkan med hälso/sjukvård Utredn risk att inte kunna återgå till nuv arbete Andra insatser Alltid/ofta Mindre ofta/aldrig Vet ej Figur 4.8. Typ av insatser som tilläggsbidraget för koordinerande insatser har använts till (n=56). Av de FHV-enheter som ansökt om bidrag för koordinerande insatser anger 80 % att de vanligtvis har utfört insatserna inom 45 dagar. Dessa enheter uppskattar att de i medeltal genomfört 13 (median 5, spridning 1-100) sådana tidiga insatser per FHV-enhet. 24 % av enheterna uppskattar att de i medeltal utfört 10 (median 2, spridning 1-50) koordinerande insatser efter 45 dagar. Orsaker till att insatserna inte utförts inom 45 dagar uppges främst vara att sjukfallen kommer till FHV för sent; ofta genom att man får rehabiliteringsuppdragen sent från arbetsgivaren och att sjukskrivningen sköts av annan läkare. Andra orsaker som nämns är att det tar tid att samordna olika aktörer och att de olika insatserna tar längre tid än 45 dagar att genomföra. HR- avdelningen anser att det är de som är rehabexperter, vi kommer in i senare skede. De olika insatserna tar längre tid i anspråk. Samtalskontakter startas upp men är t.ex. inte slutförda. Arbetsplatsbesök, det första kan vara klart, men sen skall anpassning göras och utvärderingen sker först efter ett tag. De allra flesta av de FHV-enheter som har ansökt om bidrag för koordinerande insatser anger att läkare, sköterska, ergonom/sjukgymnast, psykolog/beteendevetare samt rehabiliteringskoordinator eller motsvarande, alltid eller ofta har medverkat vid dessa insatser (figur 4.9). Mindre vanligt är att arbetsmiljöingenjör samt hälsopedagog, eller motsvarande kompetenser, medverkar. 56

59 0% 20% 40% 60% 80% 100% Läkare Sköterska Ergonom, sjukgymnast Arbetsmiljöingenjör eller motsvarande Psykolog/beteendevetare eller motsvarande Hälsopedagog eller motsvarande Rehabiliteringskoordinator eller motsvarande Annan Alltid/ofta Mindre ofta/aldrig Vet ej Figur 4.9. Yrkesgrupper/kompetenser som har medverkat vid de koordinerande insatserna (n=58). Förändringar som bidragen medfört för företagshälsovårdens arbete med tidig arbetslivsinriktad rehabilitering Drygt hälften av FHV-enheterna anser inte att de olika bidragsformerna medfört att arbetssättet vid tidig arbetslivsinriktad rehabilitering förändrats, medan 40 % anser att det har förändrats (figur 4.10). 7% 40% 53% Ja Nej Vet ej Figur Andel av FHV-enheterna som anser att bidragen medfört att arbetssättet vid tidig arbetslivsinriktad rehabilitering förändrats (n=147). 57

60 De enheter som anser att arbetssättet har förändrats anger främst att man kommer in tidigare i sjukskrivningsprocessen (tabell 4.6). Vi har gjort en överenskommelse med arbetsgivaren att cheferna ska kontakta oss inom 2 veckor från sjukskrivning. De flesta hör av sig innan medarbetaren blivit sjukskriven. Vi anstränger oss att få fallen tidigare till vår vetskap samt ordnar rehabmöte med arbetsgivaren mycket tidigare (inom 45 dgr) än tidigare. Mycket aktivare arbete inom hälsan med fokus på att hjälpa anslutna företag att agera vid tidiga tecken på ohälsa. Andra pekar på att man förbättrat kvaliteten i rehabarbetet och utvecklat rutinerna. Vi har påbörjat vidareutveckling av vårt tjänsteutbud och det finns idag planer på att erbjuda sjukregistrering och tidig sjukrådgivning. Det är en extra påtryckning på arbetsgivaren, vi arbetar nu för en bättre samverkan med HR. Rutiner finns för insatserna (mer struktur). Flera anger att man ökat teamarbetet inom FHV-enheten, att man utökat tillgången till olika kompetenser och att man utvecklat samarbetet med arbetsgivaren. Vi har projektanställt en företagssköterska 100 %, för att på ett mer aktivt sätt kunna jobba med tidig rehab i olika former, bl.a. mer uppsökande verksamhet, screening, analys. Bildat ett specialist team bestående av läkare, sköterska, sjukgymnast, psykolog. Ökad samverkan med företrädare för personalfunktioner inom personalstaben. Vi har ett mer heltäckande arbetssätt idag, med arbetsplatsbesök bl. a. Vi jobbar mer i team idag och det förbättrar ju för individen. Många beskriver att förändringarna skett i flera avseenden. Processen har snabbats upp. Bättre struktur i rehabarbetet. Bidraget har möjliggjort utökad tillgång till andra kompetenser (beteendevetare, ortopedspecialist). Ökad direktkontakt med arbetsgivaren. Mer kontinuerlig kontakt med den sjukskrivne. Vi kämpar med att få in korttidsfrånvaro i ett tidigt skede i sjukskrivningen. Vi informerar chefer samt PA om tidigare insatser. Vi försöker få igång en chefsutbildning i rehabfrågor. Vi har rekryterat en psykolog för att förstärka teamet. Fler medicinska utredningar har kunnat utföras pga. att ersättning utgår vilket påverkar rehabtiden betydligt då vi slipper remittera patienter till primärvården. Rehabkoordinatortjänsten finansieras av grundbidraget. Vi tidigarelägger insatser. Mer driv i processen. Bättre samarbete i teamarbete. Vi har lärt oss mer. Arbetsplatsbesöken har ökat. 58

61 Tabell 4.6. Svar på öppen fråga om hur bidragen förändrat företagshälsovårdens sätt att arbeta med tidig arbetslivsinriktad rehabilitering. Svaren är indelade i kategorier och antal svar per kategori anges. Svar har delats upp på flera kategorier om väsentligen olika argument har nämnts. Kategorier med enbart ett svar redovisas inte. (n=57) Svarskategorier Antal svar Kommer in tidigare i sjukskrivningsprocessen 39 Ökad kvalitet i rehabarbetet, utvecklat rutinerna 17 Utvecklat teamarbetet, skaffat fler kompetenser 14 Ökad samverkan med arbetsgivaren 10 Ökad samverkan med den sjukskrivne 3 Ökad samverkan med sjukvården 2 Två tredjedelar (66 %) av de svarande anser inte att bidragen medfört att antalet uppdrag gällande tidiga insatser påverkats nämnvärt (figur 4.11). Nästan en fjärdedel uppger att antalet uppdrag har ökat. 11% 23% 66% Antalet uppdrag har ökat Antalet uppdrag har inte påverkats nämnvärt Vet ej Figur Förändringar i antal uppdrag gällande tidiga insatser vid sjukfall (n=146). I en öppen fråga om varför antalet uppdrag inte har påverkats av bidragen anges bl.a. att man redan arbetar med tidig rehabilitering och/eller redan har uppnått låg sjukfrånvaro (tabell 4.7). Att man är en inbyggd företagshälsovård och inte är intäktsfinansierad är ett annat svar. Några anger att de redan har ett bra samarbete med kundföretagen och dess chefer. FHV har ett bra samarbete med chefer och avdelningspersonal, vi har sedan tidigare bra rutiner för tidiga insatser. Tyvärr är vi för effektiva med rehabiliteringen så de anställda blir sällan sjukskrivna och då kan vi inte heller ansöka om koordinerade insatser vilket jag tycker är helt fel. Målet måste ju vara att förhindra sjukskrivning. 59

62 Vår verksamhet är inte intäktsfinansierad. Vi är en inbyggd företagshälsa med lång tradition av tidig rehabilitering och tidiga insatser för bibehållen arbetshälsa. Vi hade ett bra samarbete med våra företag redan innan. Alla företag vill ha tillbaka sin personal så fort som möjligt. Så har det alltid varit. Kommunerna tänker kanske inte alltid så men deras sätt att jobba tar det lång tid att ändra på och påverkas inte av detta. Tabell 4.7. Svar på öppen fråga om varför bidragen inte har förändrat antalet uppdrag gällande tidiga insatser vid sjukfall. Svaren är indelade i kategorier och antal svar per kategori anges. Svar har delats upp på flera kategorier om väsentligen olika argument har nämnts. Kategorier med enbart ett svar redovisas inte. (n=24) Svarskategorier Antal svar Arbetade redan med tidiga insatser, hade redan låga 9 sjuktal Vi är inbyggd FHV, ej intäktsfinansierade 4 Kände ej till bidragen, nyss börjat, tar tid att komma igång 4 Har redan bra samarbete med kundföretag och chefer 2 Merparten av FHV-enheterna (85 %) anser inte att bidragen medfört att avtalen med kundföretagen förändrats (figur 4.12). Enbart 6 % uppger att avtalen har förändrats. Av de nio enheter som beskriver hur avtalen förändrats anger fyra enheter att det nu är ett större fokus på tidiga insatser i avtalen och två enheter att priserna har sänkts. Främst genom att man infört sjuk/friskanmälan men också genom ett mer aktivt användande av oss i rehabiliteringsarbetet. 9% 6% 85% Ja Nej Vet ej Figur Andel av FHV-enheterna som anser att bidragen medfört att avtalen med kundföretagen förändrats (n=149). 60

63 Möjligheter till att i tid få kännedom om sjukfall som är i behov av tidiga insatser Merparten av de FHV-enheter som besvarat enkäten (79 %) har fått kännedom om sjukfall som är i behov av tidiga insatser inom fyra veckor (figur 4.13). Drygt hälften av enheterna (53 %) har fått kontakt med sjukfallen redan inom två veckor. Inom 0-1 veckor Inom 1-2 veckor Inom 2-4 veckor Inom 4-7 veckor Mer än 7 veckor Vet ej 0% 10% 20% 30% 40% Figur Tidpunkt för kontakt med nya sjukfall (n=148). De vanligaste sätten att få kännedom om nya sjukfall i behov av tidiga insatser vid kundföretagen uppges vara att arbetsgivaren kontaktar FHV, vid besök hos läkare eller annan profession i FHV och att individen själv tar kontakt med FHV (figur 4.14). Över 80 % av de svarande anger dessa sätt som vanliga kontaktsätt. Hälften av FHV-enheterna svarar att tjänsten Sjuk- och friskanmälan, där arbetstagaren sjukanmäler sig direkt till FHV, är ett vanligt sätt att få kännedom om sjukfall i behov av insatser. Att kontakt sker genom remiss eller hänvisning från primärvården uppges också vara ett vanligt sätt för nästan hälften av FHV-enheterna. Liknande svar fick man på en öppen fråga om på vilka andra sätt FHV får kännedom om nya sjukfall som är i behov av tidiga insatser vid kundföretagen. Genom att chef eller PA kontaktar oss, många gånger även medarbetaren. Via chef, via tel.mottagningen/medarbetaren själv, via primärvården, via FK, via screening/analys i PA-systemtet /reahbjournalen hos kunden, FHV-sköterskorna har behörighet att läsa och gå in i statistikrapporter. 61

64 Individen kontaktar själv FHV Sjuk- och friskanmälan direkt till FHV Läkarbesök eller besök hos annan profession i FHV Arbetsgivaren kontaktar FHV Remiss/hänvisning från primärvården Annat 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur Olika sätt för FHV att få kännedom om nya sjukfall som är i behov av tidiga insatser vid kundföretagen. På denna fråga kunde varje svarande ange flera kontaktsätt (n=150). Generella synpunkter kring bidragen Många besvarade, ofta utförligt, en öppen fråga om vilka övriga synpunkter man hade kring bidragen (tabell 4.8). Vanligaste kommentarerna rörde sig kring att det är så tidsödande och administrativt krångligt att ansöka att det knappt är värt pengarna; speciellt ansökan om koordinerande insatser. Administrativt tungrodda framför allt när det gäller tidiga koordinerade insatser och alltför snäva tidsgränser. Syftet med insatser bör vara viktigare än tiden. Ju mindre komplicerat desto bättre. Vi som liten hälsa får inte så mycket glädje av detta som de stora drakarna som har egna ekonomiavdelningar. Det ska vara lätthanterligt annars är det risk att man inte vill lägga ner tid på en ansökan. Viktigt att det är tydligt och klart om vad bidragen ska användas till. Ska arbetsgivaren ha del av bidraget ska det gå direkt till arbetsgivaren och inte via företagshälsovården. Den administrativa tiden för ifyllnad och inskickande/sammanställning tar tid. Enklare om bidraget betalades ut i en summa och inte splittrades. Tycker att det är sorgligt att man dragit in på de fria nyttigheterna för företagsläkare. Nu går remiss till husläk för RTG/MRToch provtagning med den delay det ger för att sen komma tillbaka till oss för vidare handledning. Tycker inte att bidragspengen motsvarat tidigare system pga krångliga förutsättningar för att få pengen. Känns som det tar för läng tid av mitt arbete för att få ut någon peng överhuvudtaget. 62

65 Många påpekar även att reglerna är svårtolkade; speciellt de kring koordinerande insatser, och att informationen är bristande; speciellt till arbetsgivarna. Bra men reglerna för koordinerande insatser måste ses över liksom ersättningsnivån för att locka fr a de mindre företagen. Koordinerande insatser har varit otydliga för vad som ska gälla. Svårt att veta när man kan söka dessa medel. Information till företagen saknas om förordningens innebörd! Det framhålls av några att det finns en otydlighet i hur bidragen ska fördelas mellan FHV och arbetsgivare. Otydligheten i hur bidragen ska fördelas dels mellan arbetsgivare och utförare och dels där det finns underleverantörer har varit bekymmersamt. Viktigt att det är tydligt och klart om vad bidragen ska användas till. Ska arbetsgivaren ha del av bidraget ska det gå direkt till arbetsgivaren och inte via företagshälsovården. Många är positiva till bidragen. Man framhåller att bidragen utgör ett bra incitament för att arbeta med tidiga insatser. Man påpekar också att bidragen är ett bra sätt att stärka teamarbetet inom FHV. Mycket positivt med incitament att göra tidiga insatser! Mycket bra att få den möjligheten till att bedriva tidig rehabilitering och den sjukvård som därtill hör. Mycket, mycket bra för att vi ska kunna fortsätta utveckla våra tidiga insatser i rehabfrågor samt stärka upp våra resurser i dessa frågor. För oss som liten företagshälsovård väldigt bra att de finns, ger och större möjlighet att tillhanda hålla de kompetenser som krävs vid tidig rehabilitering och arbetsförmågebedömningar och att vi kan ta mera tid till att koordinera insatser med arbetsgivare och försäkringskassa. Bra sätt att stärka upp team-arbetet inom FHV och fokusera ännu mer på tidiga insatser. Bidragen har vi använt till att arbeta mer med hälsofrågor i kommunen, bl a används de till att delfinansiera hälsodagar i höst, tre dagar med program kring hälsan, inbjudna externa föreläsare mm. Alla medarbetare kan besöka hälsodagarna på betald arbetstid om verksamheten så tillåter. Det påpekas dock att det behövs tid för att ställa om arbetssätt och avtal samt skapa rutiner för detta arbete. Naturligtvis välkommet men det behövs tid att ställa om arbetssättet och avtalen. Vi är en liten FHV med fasta avtal med fast avgift. Det är viktigt att de finns under en längre period för att de ska kunna komma till nytta på allvar, det tar tid att skapa bra rutiner, inte minst för de koordinerade insatserna. Det är också tveksamt att utvärdera betydelsen efter så kort tid som ett par år. Speciellt positiv är man till bidragen för medicinsk service. Vi ser framför allt nytta med bidraget för medicinsk service. Ersättningen för koordinerade insatser har varit svårast för oss att komma igång med. 63

66 Man saknar dock stöd till förebyggande insatser, innan sjukskrivning uppstår. Den ursprungliga tanken med FHV syftade mot en förebyggande inriktning (arbetsmiljö). Viss risk finns att fokus på efterhjälpande insatser premieras och prioriteras ytterligare utifrån bidragsmöjligheterna, främst då sett ur kundperspektivet. Bidraget alltför lågt för att ha någon praktisk betydelse. Tyvärr bara inriktade på medicinsk vård. Finns inget bidrag för förebyggande som borde vara lönsammast för samhället. Tilläggsbidrag för koordinerande insatser för detaljstyrt. Reaktionerna har också varit blandade, t.ex.: Tycker att de prestationsbaserade bidragen är bra. Generella bidrag som exempelvis grundbidraget är jag lite mer tveksam till. Förstår inte varför grundbidrag ska delas ut. Det slår orättvist för oss med få anslutna kunder. De stora bjässarna får ännu mer pengar i sina lådor och köper upp allt och alla! Tabell 4.8. Svar på öppen fråga om vilka andra synpunkter man hade på bidragen. Svaren är indelade i kategorier och antal svar per kategori anges. Svar har delats upp på flera kategorier om väsentligen olika argument har nämnts. Kategorier med enbart ett svar redovisas inte. (n=91) Svarskategorier Antal svar Krångligt, tidsödande- speciellt koordinerande insats, ej värt pengarna 36 Svårtolkade regler- speciellt koordinerande insatser 13 Bra, rätt riktning 29 Ge bidrag även till förebyggande insatser 6 Bidragen till medicinsk service är viktigast 5 Schablonbidrag är ej bra, bättre med prestationsbaserade 5 Ge bidraget till arbetsgivaren, stöd till sjuk-/friskanmälan 2 Sammanfattning Kartläggningen av hur FHV har utnyttjat bidragen under 2010 visar att 85 % av FHV-enheterna som besvarat enkäten har ansökt om grundbidraget, 61 % om bidrag för ersättning för kostnader för medicinsk service, 67 % om tilläggsbidrag för läkarbesök som innefattar en bedömning av den anställdes arbetsförmåga, och enbart 40 % om tilläggsbidrag för koordinerande insatser. En orsak som ofta nämns i enkätens öppna frågor om varför att man inte ansökt om de specifika bidragen är att administrationen kring ansökan av bidragen är krånglig och tidsödande, och inte alltid värd pengarna. Ansökan om bidrag för koordinerande insatser anses som speciellt krånglig. Andra problem som gäller alla bidragsformerna har gällt att det varit snäva tidsgränser för när ansökan skulle vara inne. Ytterligare ett återkommande skäl för att inte ha sökt bidragen är att man haft svårigheter att komma igång och inte hunnit söka bidragen under Det har tagit tid att skapa rutiner för ansökan och registrering i egna datasystem, och att hitta arbetsformer för att utföra dessa insatser. Man säger sig också vara på gång med att ansöka för 64

67 nästa år. Några av de enheter som inte sökt bidrag för koordinerande insatser nämner att man har bristande rutiner inom egna organisationen för arbetet med bidraget. Det påpekas att det behövs tid för att ställa om arbetssätt och avtal samt skapa rutiner för detta arbete. Reglerna kring bidragen; speciellt de för tilläggsbidrag för koordinerande insatser, anses vara svårtolkade. Kriterier för vilka insatser som krävs för att få detta bidrag beviljat är otydliga, vilket medför osäkerhet om för vilka fall detta bidrag kunde sökas. En annan otydlighet, som pekas på, är i hur bidragen ska fördelas mellan FHV och arbetsgivare. Det framfördes också att informationen om bidragen är bristande; speciellt den till arbetsgivarna. En annan anledning som återkommer i svaren till att man ej sökt respektive bidrag, med undantag för grundbidraget, är man ej har behov av dem. Främst handlar detta om att man ej har kostnader för de insatser/tjänster som respektive bidrag avser. Vad gäller medicinsk service så uppger ca en tredjedel av de FHV-enheter som ej sökt bidraget detta skäl. Många av dessa enheter har avtal med landstingen där medicinsk service ingår och har kvar de s.k. fria nyttigheterna. Vad gäller läkarbesök och koordinerande insatser så svarar en del enheter att de redan får betalt för sådana tjänster av kunden, t ex genom att man är budget- eller anslagsfinansierad, eller att man har fasta pris i avtalen. Att kunderna inte är intresserade av att bidrag söks, samt att det är svårt att hitta samarbetsformer mellan FHV och kunderna/arbetsgivarna kring bidragen, anges som skäl till att ej ha sökt grundbidraget och bidraget för koordinerande insatser. Avtalen nämns också som ett hinder för att söka grundbidraget i fall där kunderna inte betalar ett belopp som motsvarar bidraget, vilket är en förutsättning för att bidraget ska beviljas. Den snäva tidsgränsen på 45 dagar för genomförande av dessa insatser är en vanlig förklaring till att ej ha sökt bidrag för koordinerande insatser. Främsta orsaken som anges till att man inte hinner inom 45 dagar är att sjukfallen kommer till FHV:s kännedom för sent. Samtidigt svarar 79 % av enheterna att de får kännedom om sjukfall som är i behov av tidiga insatser inom fyra veckor, och drygt hälften redan inom två veckor. En fjärdedel av de svarande anger också att det är vanligt att de utför koordinerande insatser efter 45 dagar. Ytterligare en anledning som nämns är att man främst arbetar med tidiga insatser innan de anställda blir sjukskrivna, men där risk för sjukskrivning föreligger, samt med upprepad korttidssjukfrånvaro. Man påtalar att bidraget borde få användas även för insatser för att förebygga sjukskrivning. Man saknar även stöd till ren förebyggande verksamhet och pekar på en risk för att FHV:s verksamhet, genom detta bidrag, får en slagsida mot rehabilitering, på det förebyggande arbetets bekostnad. Drygt hälften av FHV-enheterna som svarat på enkäten upplever inte att förordningen medfört några stora förändringar i arbetet med tidig arbetslivsinriktad rehabilitering, medan 40 % tycker att det har förändrats. Man upplever att man kommer in tidigare i sjukskrivningsprocessen och att kvaliteten på rehabarbetet ökat. Vidare har man utvecklat sina rutiner för rehabarbete. En annan upplevd effekt är att teamarbetet ökat inom FHV-enheten och att man utökat tillgången till olika kompetenser. Man har också utvecklat samarbetet med arbetsgivaren. En fjärdedel av FHV-enheterna anger att antalet uppdrag har ökat som en effekt av bidragen, medan två tredjedelar inte kunnat se någon förändring i antalet. De flesta (85 %) anser inte att avtalen med kundföretagen förändrats. Endast två FHV-enheter rapporterar att priset till kundföretagen har sänkts. 65

68 Många av de enheter som uppger att bidragen inte har påverkat antalet uppdrag gällande tidiga insatser förklarar detta med att de redan sen tidigare arbetar med tidiga insatser och redan har uppnått låg sjukfrånvaro. Några uppger att de redan har ett bra samarbete med kundföretagen och dess chefer. Ytterligare några förklarar detta med att de inbyggda och intäktsfinansierade. Många av FHV-enheterna som besvarat enkäten är positiva till bidragen. Det framhålls att det utgör ett incitament till att arbeta med tidiga insatser. Det har gett möjligheter till att öka teamarbetet inom FHV och att förstärka teamet med fler kompetenser genom anställningar. Olika FHV-anordnare har haft olika prioriteringar av vilken bidragsform som har störst betydelse. Bidraget för medicinsk service har varit uppskattat, även om inte alla haft behov av det. Det påpekas dock att det behövs tid för att ställa om arbetssätt och avtal samt skapa rutiner för detta arbete. Metoddiskussion Vid jämförelse mellan resultat från denna kartläggning och registerdata från FK över beviljade bidrag till FHV-anordnare för 2010 (se kapitel 3), kan man se att andelen av de FHV-enheter som besvarat enkäten och som anger att de har ansökt om de olika bidragen är högre än andelen av samtliga godkända FHV-anordnare som beviljats respektive bidrag enligt FKs register (tabell 3.1 och 4.2). Detta gäller dock inte tilläggsbidraget för läkarbesök där en lika stor andel har sökt bidraget enligt enkäten, som har fått det beviljat enligt registret (67 % respektive 66 %). 85 % av enheterna som besvarat enkäten anger att de ansökt om grundbidraget, och 79 % av samtliga FHV-anordnare har beviljats grundbidraget för samma tidsperiod enligt registret. För resterande bidrag är diskrepansen mellan enkät- och registerdata större. Bidrag för medicinsk service har sökts av 61 % enligt enkäten, och beviljats för 43 %. För tilläggsbidraget för koordinerande insatser är motsvarande siffror 40 % och 23 %. En rimlig förklaring till dessa diskrepanser skulle kunna vara att alla som söker bidragen inte får dem beviljade. Men enligt FK så har de FHV-enheter som blivit godkända, i stort sett fått alla sina bidragsansökningar beviljade. Dessa diskrepanser tyder då på att de enheter som besvarat enkäten är enheter som utnyttjat bidragen i något högre utsträckning än de som valt att inte besvara enkäten. Om det är så innebär det att det kan finnas ytterligare orsaker till att FHVenheter inte utnyttja bidragen för medicinsk service och koordinerande insatser, som inte fångats med denna enkätundersökning. Det har dock inte varit möjligt att genomföra en bortfallsanalys pga. brist på information om de FHV-enheter som ej besvarar enkäten. 66

69 5. Fördjupande studie av företagshälsovårdens, kundernas och Försäkringskassans syn på insatser finansierade via förordningen Carl Åborg, Peter Bergman Syftet med intervjustudien var att undersöka hur representanter för FHV, arbetsgivarföreträdare hos företagshälsovårdens kundföretag (AG) och försäkringskassehandläggare (FK) beskriver och upplever FHV:s insatser med stöd av förordningen. Det som huvudsakligen fokuserats är förändringar av rehabiliteringsarbetet och de konsekvenser som uppstått efter tillkomsten av bidraget samt orsaker till att bidrag för koordinerande insatser sökts i så liten utsträckning. Metod Urval Urvalet gjordes strategiskt utifrån den webbenkät som har tagits fram i samverkan med FÖRA projektet (Företagshälsovårdens Rehab-Arbete), ett projekt finansierat av AFA Försäkring och Karolinska institutet (se kapitel 4). En representation från olika typer av FHV, både stora och små, interna och externa, från olika delar av landet eftersträvades. 21 personer intervjuades. Elva FHV-anställda från åtta olika FHV-enheter, sju arbetsgivar-representanter för sju olika kundföretag, som alla är kunder till olika FHV-enheter, samt tre försäkringskassehandläggare. Kundföreträdarna valdes med hjälp av information från FHV-enheterna och försäkringskasseföreträdarna med hjälp av arbetsgivarna. Intervjumetod Intervjuerna genomfördes individuellt enligt en semistrukturerad intervjumall. För att möjliggöra en geografisk spridning gjordes tio av intervjuerna per telefon och 11 gjordes på respondentens arbetsplats. De gjordes under sept.-nov. 2011, tog en halv till en timme att genomföra, spelades in på band och transkriberades (skrevs ut) ordagrant, varefter de analyserades med en kvalitativ, tematisk innehållsanalys. Intervjumallen innehöll följande frågor/frågeområden: 1. Har rehabiliteringsarbetet förändrats efter tillkomsten av statsbidraget? 2. Vem tog initiativet till att söka bidragen? 3. Om man inte ansökt om bidrag för koordinerande insatser varför inte? 67

70 4. Förväntningar på FHV från kundföretagen 5. FHV:s arbete i tvärprofessionella team 6. Samverkan mellan olika aktörer 7. Upplevda resultat av de insatser som gjorts med stöd av förordningen 8. Upplevda hinder och möjligheter i genomförande av åtgärder och vid implementering av förordningen Resultat Nedan redovisas en kort sammanfattning av totalgruppens svar på resp. fråga. I förekommande fall noteras skillnader mellan grupperna; FHV-personal, arbetsgivare(ag) och FK-handläggare. Citat används för att illustrera och exemplifiera svar på de viktigaste frågorna. 1. Har rehabiliteringsarbetet förändrats efter tillkomsten av statsbidraget? Flera företrädare för olika FHV-enheter sa sig inte ha förändrat arbetssättet på grund av bidraget. Det vanligaste skälet man angav till detta var att man redan arbetade enligt förordningens intentioner, med en fokusering på tidiga insatser och tidig rehabilitering. I dessa fall såg man bidraget och dess intentioner som en bekräftelse och legitimering av sitt eget arbetssätt. FHV: vi hade ju egentligen redan tänket och arbetssättet etablerat så det var inga svårigheter för oss att så att säga dra igång tjänsten det känns mera som ett kvitto på att det vi håller på med är nog vettigt, rimligt och klokt. Bidraget kan dock förknippas med flera förändringar av rehabiliteringsarbetet. Förändringar som beskrevs av både FHV och arbetsgivare var främst att både arbetsgivare och företagshälsovård har blivit snabbare och effektivare, vilket lett till att ärendena blivit enklare och därmed snabbare och färre. AG: Jag tror det har blivit mindre (ärenden) pga. att man kanske har satt in åtgärder i tid. Agerat tidigt.. Det skulle man då kunna hänföra till statsbidraget?.ja det har bidragit. Personalen vet också att de får hjälp om det är något. Inte bara ett straff att gå dit utan de har varit jättenöjda de som har varit där. AG: Jag tycker att vår företagshälsovård har förändrats över lag. Man är mycket snabbare på och man är mycket mera inne och jobbar så absolut men hur mycket som är kopplat till statsbidraget det vågar jag inte svara på men jag tycker att man jobbar mycket mer och just att man jobbar och gör de här utredningarna mot försäkringskassan mycket snabbare. Det går fort man behöver inte vänta. Det tar någon månad eller 1.5 månad så är det klart. Till exempel kan FHV arbeta effektivare genom att utreda patienten själv utan inblandning av vårdcentralen: FHV:..har man ju från att ha talat sig varm för att det är jättebra å gå till vårdcentralen å få utredningen.. så nu kan jag plötsligt göra den själv när jag själv tycker att det ska göras så att det blir gjort så fort som möjligt.. 68

71 Vissa arbetsgivare har varit snabba att förändra sin rehabiliteringsprocess i enlighet med förordningen. AG: Där har arbetsgivaren styrt så att alla chefer ska ha kontakt med företagshälsovården inom 2 veckor från det att personen blivit sjukskriven. Bidraget har medfört att arbetsförmågeutredningar blir utförda tidigare och i större utsträckning är förr. FHV: Det vi också märker med tidiga insatser är att vi jobbar också med arbetsförmågebedömningar där vi jobbar med tvär professionella team och det vi märker där är att det är mycket mer av arbetsförmågebedömningar i steg 1, alltså när personer börjar fundera tidigt att kommer jag att hålla här i det här yrket i framtiden i stället att som tidigare gjorde vi arbetsförmågebedömningar i steg 3 där personer hade testat väldigt många olika lösningar. Nu kommer vi mycket mer in tidigt när det gäller arbetsförmågebedömningar. AG: Ja förändringen som har skett är det här med arbetsförmågebedömningarna. Det hade vi inte förut Även där man angav att man redan tidigare hade ett arbetssätt enligt förordningen kunde förändringar upptäckas såsom förstärkningar av resurser genom nyanställningar, utveckling av verksamheten och utbildningsinsatser. De koordinerande insatserna har i vissa fall lett till att fler professioner är inblandade och gett upphov till en bredare analys med ett större fokus på arbetsplatsen och den psykosociala situationen. FHV: Sedan har man förstärkt upp med sjuksköterskor och beteendevetare. De tar också emot på telefontiden i stället för en sekreterare och då löser de mycket genom samtalet eller hinner snabbt boka in FHV: Det som vi gör nu att jag går in också och träffar personerna och träffar arbetsgivaren så blir det också ett annat arbetssätt och det gör också att man breddar analysen och perspektivet också i frågeställningen.jag fokuserar på arbetsplatsen mycket mera. Hur fungerar samarbetet med chefen, hur fungerar samarbetet med kolleger, finns det någonting på själva arbetsplatsen som inte fungerar. Det blir mer fokus på själva arbetssituationen idag tack vare bidraget kan man säga. Vidare nämndes att FHV:s arbete i stort fått ökad kvalitet, genom att fokus förflyttats mot tidigare insatser och ett mer proaktivt arbetssätt blivit vanligt. Vissa AG har blivit mer observanta på personer som ligger i farozonen för sjukskrivning vilket gjort det vanligare att beställa kartläggningar kring förebyggande av ohälsa. AG: det ger oss som jobbar med rehab ändå signaler om att det här är en person som kanske skulle behöva lite hjälp så vi kan jobba förebyggande för personen så han inte ska behöva hamna där igen. 2. Vem tog initiativet till att söka bidragen? Samtliga respondenter angav att ansvar för och initiativ till ansökan av bidragen låg på FHV. Rutinerna för detta ser lite olika ut men i regel går det till så att chefen ringer till FHV angående en anställd. FHV gör en bedömning och föreslår exempelvis en koordinerad insats. FHV:..vad ska man säga, vi har i och för sig aktiva ägare, men att det sitter någon särskild person på kommunkansliet och håller ordning på allting som gäller kring företagshälsovård, det är jag som driver 69

72 och utvecklar och håller ögonen på hur vi ska driva den här verksamheten och naturligtvis upplyser jag vårdgivaren om vad som gäller Om man inte ansökt om bidrag för koordinerande insatser varför inte? Skäl som framfördes till att bidrag i vissa fall inte sökts är bristande information och otydliga kriterier från FK. Detta var framför allt ett skälunder 2010, medan informationen från FK sades ha förbättrats under det senaste året. FHV: Tidigare trodde jag, det var ju skrivet ganska konstigt, kriterierna för att söka men vi har en liknande SASSAM-modell därför testade jag i våras och då gick det igenom. Även dålig kommunikation mellan AG och FHV samt bristande rutiner inom både arbetsgivaroch FHV organisationerna har medfört att ansökningsförfarandet blivit krångligt och att missuppfattningar uppstått. Det som ibland saknas i samarbetet mellan AG och FHV är en gemensam process. FHV: Det är ju lite det här förfarandet fram och tillbaka med bidragen som verkar krångligt och vi har haft flera sittningar och flera genomgångar och ändå hör man ju jag fattar ingenting om den här förordningen. Det är så vi uppfattar detta. Då vågar ingen boka. FHV: alltså vi förstod inte riktigt hur vi skulle göra, jag kunde inte alls ICF-koda då, det kunde inte min kollega heller och så hade vi en tf. chef och ingen som drog AG: Vi har sagt att det är cheferna som ska uppmärksamma och ta kontakt med FHV. Där skulle man säkert kunna göra mera. Om det nu beror på att det är krångliga regler eller att det är snårigt det vet jag inte. FHV: nej vi har inte (tydliga rutiner), eller kanske hade det funnits däruppe, men vi som operativa, vi kände att vi inte fick information alls i början. Dessa brister liksom långa väntetider inom primärvården leder ofta till att tidsgränsen på 45 dagar hinner överskridas. Där denna gemensamma process är etablerad har man inte problem med tidsgränsen. AG: Vi tittar på ärendena en gång i veckan jag och företagshälsovården tillsammans där vi då gör bedömningar vad som står i läkarintyget och vad som står i den första rehabutredningen, alltså den lilla nyckeln (lilla nyckeln= ansvarig chef är ålagd att göra en liten hälsokartläggning så snart en anställd lämnar in ett sjukintyg eller vid upprepad korttidsfrånvaro.) Det finns även ett exempel på att kommunens budgetprinciper sätter käppar i hjulet, FHV tillåts inte söka externa medel då detta påverkar kommande års budget negativt. Ett skäl av annan art som framfördes från FHV-respondenter är att man jobbar så tidigt i processen att den större delen av fallen ännu inte blivit sjukskrivna och att man därför inte är berättigad att söka bidragen. FHV: Vi har inte sökt något för koordinerade insatser och det beror på att 85% av dem som ringer oss ringer innan de blivit sjukskrivna och för dem kan vi inte söka för koordinerande insatser vilket är en brist. 70

73 FHV: När det gäller koordinerade insatser s Där kan vi väl se att vi har ett problem att de måste vara sjukskrivna minimum 1 dag för att de ska omfattas av detta och vi jobbar väldigt tidigt och försöker att de inte ska vara sjukskrivna alls.. för att verkligen kunna söka de pengarna så skulle man se till att sjukskriva någon 1 dag. Men det kan man inte heller göra. Det krävs ju det enligt reglerna att de ska vara sjukskrivna min 1 dag Ytterligare ett skäl har varit osäkerhet och okunskap angående hur mycket merarbete som skulle tillkomma på grund av ökad administration och eventuell ökad kundtillströmning. FHV: I början var vi rädda att det skulle vara ett jätteomfattande arbete som vi inte skulle mäkta med, med tanke på resurser ansöka och vara berättigad, sen visste vi inte hur många ärenden det skulle bli om det skulle ta alldeles för mycket resurser Viss osäkerhet har funnits angående hur bidraget skall komma arbetsgivaren till del. Arbetsgivare kanske inte ser värdet i bidrag som går till FHV utan att sänka kostnaden för den köpta tjänsten. FHV: ja det kom aldrig klart så tydligt, men jag tror att hindret var bland annat att, man säger att ni får bidrag men då förväntade dom sig att dom kommer att betala mindre för besöket, å det var inte det, så man förklarar, nä men kostnaden är samma men sen kanske får man det här bidraget eftersom vi visste inte heller hur det kommer att fungera, om dom får eller inte, å då visade det sig nej men då var det så krångligt å så nä men boka på det gamla 4. Förväntningar på FHV från kundföretagen. Arbetsgivaren förväntar sig hög tillgänglighet och snabb tillgång till specialister för både rådfrågning och insatser när det gäller tidig, arbetslivsinriktad rehabilitering, vilket de ansåg att FHV lever upp till. AG-respondenterna från kundföretagen var genomgående nöjda med sin FHV. AG: Vi får ut arbetsförmågeutredningen, vi får ut att de kommer ut på arbetsplatsen och gör anpassningar, vi får samtalsstöd hos beteendevetare osv där behoven finns. Vi får våra behov tillgodosedda rent generellt utifrån det att vi köpt en stor generell tjänst. Det uttalas dock från några ett ökat behov av psykologisk kompetens hos FHV. 5. FHV:s arbete med tvärprofessionella team. Samtliga tillfrågade FHV-enheter uppgav sig arbeta i tvärprofessionella team och att detta arbetssätt förstärkts med hjälp av bidraget. Det är vanligast att en initial bedömning av arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov görs av läkare, beteendevetare och ergonom. I vissa fall anlitas inte läkare rutinmässigt utan konsulteras efter behov. FHV: I vårt rehab team är det främst jag (beteendevetare) och ergonomen och vår läkare som jobbar även sköterskorna har vi med ibland. Vi slussar också de till dem om vi behöver veta saker. Det är jag och ergonomen som är huvudansvariga för allt rehab arbete. Det är vi som tar emot alla kartläggningar och gör kartläggningar sedan kopplar vi in de andra professionerna när vi behöver dem. AG-respondenterna sade inte mycket på denna fråga, men en uppgav att samordningen mellan FHV:s professioner förbättrats efter bidragets införande. 71

74 AG: Just den här strukturen de byggt upp där man gör den här samordningen mellan de olika professionerna. Så jobbade man inte riktigt förut, inte så koordinerat som man gör nu. 6. Samverkan mellan olika aktörer. Samverkan mellan FHV och AG beskrevs av båda parter som huvudsakligen välfungerande. Samverkan mellan FHV och FK verkar genomgående ha blivit bättre och är vid flera FHV-enheter formaliserat och välfungerande. FHV: När vi började med det här arbetet så väntade vi in försäkringskassans nya riktlinjer och vi har gjort modellen enligt den här nya rehab kedjan. Sedan har också kommunen här skrivit ett avtal med försäkringskassan vilket gör att man blir lovad en handläggare till alla sina anställda och det är en fördel för det gör att vi kan ha ett nära samarbete. Samarbetet med primärvården fungerar emellertid olika. Vid vissa FHV fungerar det bra och vid andra uppgavs det inte fungera alls. Arbetsförmedlingen upplevdes genomgående som frånvarande och ansågs inte intresserade av personer som fortfarande har arbete. AG: Arbetsförmedlingen är sällan med men det har hänt. Anledningen är att arbetsförmedlingen är inte särskilt intresserade av personer som har en arbetsgivare. FHV: Primärvården är inte så bra. Det beror på att här i. har vi mycket stafettläkare. Vi har nästan ingen läkare nu som är ordinarie vilket gör att det är väldigt svårt att om vi har en kund som går till en läkare där nere att få den här sammanhållna, hur tänker läkaren. 7. Upplevda resultat av de insatser som gjorts med stöd av förordningen. De flesta FHV-enheter och AG kunde inte uttala sig om resultat i form av minskad sjukskrivning eller snabbare återkomst i arbete kopplat till förordningen. Minskad sjukfrånvaro har sannolikt även många andra orsaker. En AG hävdade dock att de förändringar mot fler inblandade professioner, effektivare rutiner och snabbare utredningar som statsbidraget resulterat i haft effekt på sjukskrivningar. Enligt en FK handläggare återkommer individer som rehabiliterats numera sällan i ny sjukskrivning. FK: Det är sällan som sjukskrivna som rehabiliterats återkommer för ny sjukskrivning om det inte ligger i sjukdomens karaktär. Respondenterna uttalade sig emellertid om upplevda effekter av andra slag än minskad sjukfrånvaro. Framför allt uppgav flera FHV-repr att stödet via förordningen lett till snabbare insatser (se också fråga 1). FHV:s kunskap om kundernas sjukskrivningssituation har i vissa fall förbättrats. FHV : men vi ser också att vi startade tidigare ser vi också att det har haft stor betydelse vårat arbetssätt och vi bildar oss idag en bättre bild av sjukskrivningen. 72

75 Arbetsgivarrepresentanter sade t.ex. att FHV gör fler och snabbare utredningar, att förordningen är en drivkraft också för arbetsgivaren att påbörja arbetet tidigare och att FHV:s planering och uppföljning förbättrats. 8. Upplevda hinder och möjligheter i genomförandet av åtgärder och vid implementering av förordningen. Det som hindrat genomförandet av åtgärder och/eller sökande av bidraget har ofta varit brister i samarbetet mellan FHV och arbetsgivare. Det har resulterat i att tidsgränsen på 45 dagar blivit för snäv och att åtgärder satts in senare än nödvändigt. FHV: Vi kanske skulle påverka cheferna att använda sig av det om det fanns ett annat samarbete från start. Om vi exempelvis hade sjuk- och friskanmälan kan man fundera på om det skulle leda till att vi mycket tidigare kommer in Även bristande samarbete med andra samverkanspartners som psykiatri, externa rehabiliteringsanordnare och primärvård, har resulterat i förseningar. FHV: med tanke på hur köerna för röntgen och andra delar som har betydelse för den medicinska delen, där blir det proppar som gör att det inte blir så lätt att få det här flödet att fungera Vi är beroende av att landstinget jobbar väldigt snabbt och effektivt. Personalavdelningen på kundföretagen kan i vissa fall upplevas som ett hinder av FHV, i och med att man gärna vill sköta mycket själva, kanske för att spara pengar. Arbetsgivaren kanske inte heller ser värdet av bidraget som går till FHV utan att sänka kostnaden för den köpta tjänsten. FHV: ja det kom aldrig klart så tydligt, men jag tror att hindret var bland annat att, man säger att ni får bidrag men då förväntade dom sig att dom kommer att betala mindre för besöket, å det var inte det, så man förklarar, nä men kostnaden är samma men Dessutom medför i vissa fall dålig kommunikation och bristande rutiner inom både AGorganisationen och FHV:s organisation onödig tidsåtgång. Det gör att insatser försenas och att bidraget i många fall inte kan sökas. Man framhöll att ett nära samarbete med AG är en nödvändig förutsättning för ett effektivt arbete, i synnerhet för tidig rehabilitering. FHV: ett nära samarbete med personalavdelningen, de policys och rutiner som är framtagna har vi varit med att påverka med vår kompetens hur de ska se ut Att bygga gemensamma strukturer där flera berörda samverkanspartners är involverade kan leda till tidsbesparingar och effektiva rutiner. I en kommun har FHV och AG tillsammans utvecklat en modell som bygger på FKs riktlinjer. FK: AG har byggt upp arbetet med sjukskrivna och rehabilitering utifrån FKs riktlinjer vilket underlättar. Både AG och FHV har väldigt bra strukturer och det är bra kommunikation. Hinder av annan typ som framförts är att man måste vänta tills individen är sjukskriven innan bidraget kan användas, vilket går emot den starka ambitionen att förebygga sjukskrivning. 73

76 FHV: det är ju en liten nackdel att det faktiskt lite går emot den här tanken att faktiskt komma innan processen har lett till sjukfrånvaro.bidraget borde egentligen gå till själva planeringsinsatsen och läggandet av en handlingsplan och framåtsyftande åtgärder istället Det framfördes även att långtidssjukskrivna tar mycket av FHV:s resurser i anspråk. Det skulle behövas resurser till att beta av dem för att kunna koncentrera sig på tidiga fall. En annan variant av kritik var att det inte går att bygga ett långsiktigt arbete på detta bidrag, eftersom man är osäker på om man får bidragen månad för månad. FHV: Det går inte att planera man kan inte bygga en budget på de här bidragen. Det går inte att bygga någon långsiktighet eftersom man inte vet om man månad för månad får bidragen. Det är ett hinder. Man kan inte göra något strategiskt tänk över tre år här när man inte vet om man nästa månad får bidrag. FHV: Ja jag kan tycka att bidraget egentligen borde gå till den här själva planeringsinsatsen å läggandet av handlingsplan å framåtsyftande åtgärder istället för att liksom knyta det till en inträffad sjukfrånvaro..att som sagt kunna koppla det till förebyggande sjukpenningsåtgärder till exempel, så därför tycker jag att bidraget är lite olyckligt utformat därför att det stödjer inte ett förbyggande tänkande ute på arbetsplatsen fullt ut Möjligheter som bidraget resulterat i är att det underlättat utveckling av verksamhet och utbildningsinsatser samt en förstärkning av personalresurser. FHV: Bidraget är en del av finansieringen som vi lägger här. Vi använder t ex en extra sjuksköterska, vi har doktor inne, vi har lagt pengar på att utveckla det som heter hälsoprofilen och det dataprogrammet. Vi kanske ska testa en ny modell där man hälsoskriver en avdelning med mycket sjukfrånvaro Det täcker in olika möjliga orsaker till sjukskrivning och rehabiliteringsbehov genom att vara brett och även inriktat på psykologiska och sociala problem. Det har utgjort en drivkraft för både arbetsgivare och FHV att öka samarbetet och att synkronisera arbetet mot en allt tidigare rehabilitering. Det kan också bidra till att stärka det tidiga rehabiliteringsarbetet genom att sända en signal till politiker, beslutsfattare och chefer att den här frågan är viktig. FHV: Det är snarare som jag tänker en signal till politiker och andra beslutsfattare och högre tjänstemän att den här frågan är viktig tycker regeringen då måste vi också tycka att den är viktig. Men att bygga en budget på detta går inte. Sammanfattning Bidraget uppges ha lett till snabbare agerande och tidigare insatser, från FHV och AG. Det har blivit vanligare med arbetsförmågeutredningar, som också ibland görs tidigare med fler inblandade professioner och större fokus på arbetsplatsen inklusive den psykosociala situationen. Detta upplevs ge bredare analyser. FHV har kunnat stärka sina resurser genom anställningar, utbildningsinsatser och utveckling av verksamheten. Vissa AG har förändrat rehabiliteringsprocessen för att möta förordningens krav och har ökat fokus mot tidiga insatser. Något som behöver förbättras och förtydligas är information från FK angående bidragen. FHVföreträdare uttryckte osäkerhet rörande villkoren för att få ersättning, medan företrädare för AG och FK kände sig generellt oinformerade om bidraget. Rutinerna inom FHV och AG 74

77 organisationerna behöver i vissa fall förbättras och anpassas till varandra för att öka effektiviteten och möjliggöra snabbare insatser. Flaskhalsar inom primärvården ger upphov till fördröjningar. Allt detta kan medföra att insatser inte hinner inledas inom de stipulerade 45 dagarna. Andra skäl till att bidragen inte söks är kravet på sjukskrivning eftersom vissa jobbar mer förebyggande. En positiv konsekvens av bidraget är att det ger möjlighet till utveckling av verksamhet, bekräftar vikten av att inleda rehabilitering tidigt och signalerar detta till beslutsfattare. Kritik mot bidraget är att det inte kan ligga till grund för mer långsiktig planering och att det kan verka hämmande på förebyggande arbete. 75

78 6. Dokumentstudie av genomförda koordinerande insatser Christian Ståhl, Kerstin Ekberg I detta avsnitt har dokumentationen av de koordinerande insatserna studerats och presenteras här under två rubriker. Inledningsvis beskrivs de dokument som skickats in till FK i samband med att FHV-enheter ansökt om pengar för genomförda koordinerande insatser. I nästa avsnitt presenteras en fördjupad kvalitativ analys av de ärenden där bilagor skickats in, avseende insatsernas karaktär och kvalitet. Metod och material Analysen bygger på dokument som FHV-enheter har skickat in till FK för att få ersättning för genomförda koordinerande insatser. Dokumentationen sker främst via en blankett (se bilaga 5) där FHV-enheten ska kryssa i ja eller nej på om de har genomfört en SASSAM-kartläggning; en funktionsutredning; ett arbetsplatsbesök; om de utrett behov av arbetshjälpmedel; utrett deltidssjukskrivning; om återgång är möjlig med anpassade arbetsuppgifter, -tider och/eller reseersättning; om kontakt tagits med FK för att planera återgång i arbete; samt om risk finns att personen inte kan återgå till sin nuvarande arbetsgivare. Till denna blankett kan bilagor sändas in avseende SASSAM-utredning, funktionsutredning, arbetsplatsbesök samt utredning av behov av arbetshjälpmedel. Blanketten ska undertecknas av såväl FHV-enheten som av arbetsgivaren. Materialet som analyserats levererades av FK, och omfattar ca 1000 individer, varav 452 ärenden innehöll information utöver personnummer. I de ärenden där information saknas finns oftast inte något pågående sjukfall, vilket innebär att ärendet inte lagts in i FK:s ärendehanteringssystem. Det är möjligt att dessa finns med dokumentation, men återfinns då enbart i pappersform på lokala kontor. Ett urval av sådana ärenden har vid ett senare tillfälle undersökts, varav samtliga enbart bestod av blanketter utan bilagor. Därmed har dessa ärenden inte analyseras i denna studie. Dokumenten levererades i maj 2011 och analyserades under de nästföljande månaderna. Analys Analysen har skett i flera steg. Inledningsvis gjordes en deskriptiv kvantitativ innehållsanalys av de 452 ärenden som hade dokumentation, där fokus låg på antal bilagor, samt hur ofta FHVenheterna angett att arbetsplatsbesök och SASSAM-utredningar gjorts. 76

79 I steg två gjordes en fördjupad kvalitativ innehållsanalys av tio ärenden där de redovisade insatserna kvalitetsgranskades i relation till syftet med förordningen. I detta steg skrevs beskrivningar av respektive ärende (appendix). Denna analys utgjorde en referenspunkt för ett tredje steg, där resterande ärenden granskades i de fall där dokumentationen var av sådan omfattning att en kvalitetsgranskning var möjlig. Dessa ärenden sammanfattas i tabellform i rapporten. Totalt granskades 222 ärenden i detta steg, då det i de övriga 230 ärendena saknades tillräcklig dokumentation för att en sådan analys. Deskriptiv analys av dokumentation av insatser De dokumenterade ärendena hade en varierande kvalitet avseende hur insatser redovisas, där informationsmängden skiftar. Som visas i figur 6:1 är det vanligaste att inga bilagor finns utöver blanketten. I de fall då endast en bilaga bifogats är detta oftast en förteckning över vid vilka tidpunkter de insatser som anges i blanketten har genomförts. Av de 452 dokumenterade ärendena saknades blankett med redovisning av genomförda insatser i 10 ärenden; dessa ärenden innehöll enbart bilagor % 0% 10% 4% 15% 45% 25% Figur 6:1: Antal bifogade bilagor i de dokumenterade ärendena. I merparten av ärendena från de största leverantörerna dokumenteras ärenden med minst en bilaga, medan det bland mindre leverantörer är vanligare att enbart blanketten skickas in. I övrigt finns inga klara skillnader avseende leverantörernas storlek i hur väl insatser dokumenteras. Att enbart blanketten skickas in utan kommentarer eller bilagor förekommer bland såväl stora som små FHV-leverantörer. Det finns ett antal exempel på FHV-leverantörer som skickat in stora mängder ärenden som helt saknar dokumentation utöver blanketten. I ett exempel har en enhet 77

80 skickat in drygt 90 ärenden med enbart blankett och maximalt en kommentar med några ord om ärendet. I endast ett par fall finns någon bilaga med mer detaljerade redovisningar. Varje FHV-enhet tycks ganska snart ha skapat rutiner för rapportering, då enheterna visar på en påtaglig intern enhetlighet i vad som rapporteras och på vilket sätt, där en enhet exempelvis bifogar en likartad sammanfattning av gjorda insatser, ibland med bifogat journalblad. Stora koncerner tycks göra på olika sätt på olika enheter. Vissa skickar bara in blanketter, andra har checklistor för olika moment, åter andra gör långa textbeskrivningar av personers besvär och plan för rehabilitering. I något fall bifogas medicinskt underlag från företagsläkare. Vissa FHV-leverantörer är mer ambitiösa än andra avseende dokumentationen av genomförda insatser. I ett exempel har i princip alla ärenden bifogade redovisningar av olika slag (SASSAM, funktionsutredningar, självskattningsformulär, journalblad etc.); i ett annat finns alltid relativt grundliga utredningar, omfattande funktionsutredningar, arbetsplatsbesök och SASSAM. SASSAM-utredningar bifogas endast i 21 % av ärendena. Det bör dock påpekas att det i många ärenden anges att utredningar enligt SASSAM-modell har genomförts, dock utan att dokumentationen skickats in till FK. Det finns exempel på enheter som bifogar SASSAMutredningar i nästan alla ärenden. I ett gemensamt informationsdokument från FK och Föreningen Svensk Företagshälsovård (FSF) meddelas att en SASSAM-utredning inte krävs, men att den anställdes hinder och resurser ska utredas enligt den struktur som finns i SASSAM-dokumentet. Dock är sådana utredningar sällan bifogade. I 45% av ärendena har FHV-leverantören angett att arbetsplatsbesök gjorts. I de fall FHVleverantören kryssat i nej-rutan på frågan bör det noteras att ett nej-kryss ofta följs av kommentaren att arbetsmiljön eller arbetsplatsen redan är känd. Denna kommentar återfinns även vid ett antal ja-kryss. Detta går att tolka på olika sätt, men rimligtvis innebär ett nej med denna kommentar att arbetsplatsbesök gjorts, men inte i det aktuella ärendet. Ett ja med kommentar kan innebära samma sak. I flera fall där dessa kommentarer lagts till är FHVenheten knuten till en specifik arbetsplats, antingen som inbyggd eller som extern konsult. Det är i dessa fall rimligt att anta att arbetsplatsbesök görs tämligen regelbundet, vilket också anges i vissa ärenden, med konsekvensen att krysset kan hamna såväl i ja- som i nej-rutan. Hos några FHV-leverantörer följs ett ja-kryss av en kommentar att arbetsgivaren kontaktats via telefon eller möte, vilket innebär att det är oklart om ett faktiskt arbetsplatsbesök gjorts. Själva krysset kan således betyda olika saker, och bör tolkas med försiktighet. I figur 6:2 anges hur ofta arbetsplatsbesök görs i relation till FHV-leverantörens storlek. I ett informationsdokument från FK och FSF meddelas att arbetsplatsbesök ska göras i normalfallet, och att undantag ska motiveras. Trots osäkerheten kring betydelsen av ett ja- eller nej-kryss kan slutsatsen dras att det i många ärenden inte görs något arbetsplatsbesök, vilket oftast motiveras antingen med att det inte är relevant i ärendet, eller att arbetsmiljön är känd. 78

81 < Ja Nej > % 20% 40% 60% 80% 100% Figur 6:2: Andelen ärenden med arbetsplatsbesök i relation till FHV-leverantörens storlek. I ett ärende finns en brevkonversation mellan FHV-enheten och FK, där en representant för FHV-enheten varit på ett möte med FK (januari 2011) och fått veta att det inte var så strikt med att göra alla delar, som arbetsplatsbesök och SASSAM. Enheten skickar därför in otillräckliga underlag för sina insatser och bifogat finns en anteckning från FK att man begärt kompletteringar, vilka senare skickades in, där enheten slutligen bedömt att endast en del av ärendena (8 av 26) uppfyller kriterierna för ersättning. I materialet finns dock inte mer än en summarisk beskrivning av ärendena sammanslagna på en A4. I samtal om förordningen med en representant från en annan FHV-enhet framkom att även de fått höra från FK att de inte ska skicka in bilagor, eftersom FK inte vill ha dem. I det informationsdokument som FK och FSF skrivit står dock att bilagor ska sändas in i alla fall där den anställde är sjukskriven. En slutsats som kan dras av detta är att FHV-enheter tycks ha fått olika information om hur insatser ska dokumenteras och hur många bilagor som ska bifogas blanketten. Det är därmed viktigt att reflektera över att blanketter med flera bifogade utredningar kanske inte innebär att mer eller bättre insatser har gjorts. Fördjupad analys av dokumenterade insatser I detta avsnitt presenteras en fördjupad kvalitativa analys av ärenden där insatser dokumenterats i bilagor. I de ärenden där endast blanketten skickats in är sådana analyser inte möjliga, då underlag att bedöma insatsernas kvalitet saknas. Totalt omfattar analysen 222 ärenden. Analysen genomfördes i två steg. Först gjordes ett slumpmässigt urval av tio ärenden, där en noggrann genomläsning av dokumentationen gjordes utifrån tre kvalitetskriterier som tagits fram specifikt för denna studie (dessa beskrivs nedan). I nästa steg utformades en kodningsmall utifrån resultaten från det mindre urvalet, som användes för att analysera resterande ärenden. 79