Kommunhuset, lokal: Tryggö, Kungshamn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunhuset, lokal: Tryggö, Kungshamn"

Transkript

1 Kallelse Kallelse kommunstyrelsen Tid Onsdagen den 22 oktober 2014 kl Plats Kommunhuset, lokal: Tryggö, Kungshamn Ordförande Mats Abrahamsson Ärende öppet sammanträde Dnr Föredragande Handlingsplan för Kommunalt informationsansvar för ungdomar Medborgarförslag- Utökad parkering i Hästedalen Hunnebostrand Medborgarförslag -ett bord i lekparken i Kungshamn KA 2014/739 KA 2014/591 KA 2014/334 Per Svensson, kl Björn Martinsson, kl Björn Martinsson 4 Vatten och avloppstaxa 2015 KA 2014/752 Björn Martinsson 5 Strategiplan för gästhamnsverksamheten KA 2013/547 Björn Martinsson 6 Motion gällande Folkhälsoperspektivet KA 2013/662 7 Motion om Udden som naturområde KA 2013/ Motion Udden en mötesplats för natur- och kulturupplevelser Länsstyrelsens remiss; Regionala miljömål för Västra Götaland** KA 2014/187 Maria Hassing, kl Cecilia Lindsten, kl Cecilia Lindsten KA Bo Hallgren, kl Bolagsbildning Symbioscentrum KA 2013/660 Mats Ove Svensson 11 Revidering av kommunstyrelsens reglemente 2015 KA 2014/620 Mats Ove Svensson 12 Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning 2015 KA 2014/ Upphörande av små stiftelser KA 2014/ Samverkansformer inom gymnasieutbildning KA 2013/334 Mats Ove Svensson Jörgen Karlsson kl Lars Bennersten, kl Meddelanden* 16 Redovisning av delegationsbeslut * O:\Kaa\Kansli\Kallelser och protokoll\2014\ks_2014\utskick\ks \001 KS kallelse doc Sida: 1(2)

2 Kallelse Ärende ej offentligt sammanträde Dnr Föredragande 17 Tillsyn av HVB barn och unga enligt 13 kap 1 Socialtjänstlagen vid PUT-boendet i Sotenäs kommun 18 Exploateringsavtal Östorm KA 2010/ Tillsynsärende Alkohollagen Handlingarna skickas ut separat. * Se pärm på sammanträdet ** Remiss, endast digital handling KA 2014/740 Nina Roos, kl KA 2013/629 Harald Olofsson, kl Torbjörn Ericson, kl Kallelsen finns publicerad på hemsidan, Kompletta handlingar i pappersformat finns hos kommunalråd, oppositionsråd och på kansliet Skickas till: Per Svensson Cecilia Lindsten Lars Bennersten Björn Martinsson Bo Hallgren Torbjörn Ericson Maria Hassing Jörgen Karlsson Nina Roos Harald Olofsson O:\Kaa\Kansli\Kallelser och protokoll\2014\ks_2014\utskick\ks \001 KS kallelse doc Sida: 2(2)

3 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 152 KA 2014/734 Handlingsplan för kommunalt informationsansvar för ungdomar Ett förslag till handlingsplan för kommunalt informationsansvar har tagits fram för Sotenäs kommun. Enligt Skollagen 29:e kapitlet 9 ska hemkommunen bland annat hålla sig löpande informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år är sysselsatta. Kommunen har en skyldighet att erbjuda individuella åtgärder. Beslutsunderlag Handlingsplan för Kommunalt Informationsansvar Yrkande Britt Wall (S) föreslår att det läggs till i utvärderingen att; sammanställning av årets arbete och resultat ska dokumenteras och återrapporteras till rektor för Sotenäs Kompetenscentrum samt kommunstyrelsen och utbildningsnämnden. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Britt Wall (S) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att fastställa Handlingsplan för kommunalt informationsansvar för ungdomar med revidering av texten under Utvärdering enligt följande; En sammanställning av årets arbete och resultat ska dokumenteras och återrapporteras till rektor för Sotenäs Kompetenscentrum samt kommunstyrelsen och utbildningsnämnden. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 4(27)

4 ~ sotenas kommun Kompetenscentrum Liliane Hjalmarson Datum: Handlingsplan for kommunal informationsansvar Ett forslag till handlingsplan for kommunalt infonnationsansvar har tagits fram for Sotenas kommun. Enligt Skollagen 23 kap. 9 ska hernkommunen bland annat halla sig lopande infonnerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 iir ar sysselsatta. Kommunen har en skyldighet att erbjuda individuella iitgarder. Beslutsunderlag Forslag till Handlingsplan for Kommunalt Infonnationsansvar --~~ ~ ~ 0 Oo~ ~--;:;o sotenas Kompetenscentrum Hallindenvaqen 26, Kungshamn I I liliane.hjalmarson@sotenas.se I

5 ~ sotenas kommun Kompetenscentrum Liliane Hjalmarson Datum: Handlingsplan Kommunalt Informationsansvar Det kommunala Informationsansvaret i Soteniis kommun handhas av Soteniis Kompetenscentrum och ansvarig rektor for verksamheten. Kommunalt Informationsansvar i Soteniis utgors av en kommungemensam grupp (KIA-gruppen). Hiir ingar representant fran Soteniis Kompetenscentrum (Studie-och yrkesviigledare), Arbetsformedlingen (AF), Arbetslivsenheten (ALE) och Socialtjiinsten. Gruppen triiffas cirka tva ganger per termin och diiremellan da behov uppstar, Sammankallande iir representant fran Soteniis Kompetenscentrum. Arbetet i KIA-gruppen genomfors med gemensamma resurser diir alla enheter iir med pa lika vilikor och tar samma ansvar. Uppdrag Att kartliigga sysselsiittningen giiliande de ungdomar som befinner sig inom det kommunala informationsansvaret. Att erbjuda de ungdomar som star utan sysselsiittning insatser med syfte att niirma sig studier ochleller arbetsmarknad KIA star for Kommunalt Informations Ansvar och iir reglerad i skollagens 23 kap. 9 "En hemkommun ska lopande hdlla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 ar iir sysselsatta i syfle att kunna erbjuda dem ldmpliga individuella dtgdrder. Kommunens skyldighet enligt forsta stycket omfattar inte de ungdomar som genomfor eller har fullfoljt utbildning pa nationella program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesiirskola eller motsvarande utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestdmmer far meddela foreskrifter den behandling av personuppgifler som dr niidvdndig for att kommunen ska kunna genomfora sin skyldighet enligt forsta stycket". (Skollagen SFS 2010:800). - om --~ ~ ~ ~ 0 O~ ~--~o Sotenas Kompetenscentrum Hallindenvaqen 26, Kungshamn I liliane.hjalmarson@sotenas.se I

6 ~ sotenas kommun Kompetenscentrum Liliane Hjalmarson Datum: Syfte/Mal Syftet med arbetet ar att forebygga utanforskap bland ungdomar som faller under det kommunala informationsansvaret. Malet ar att ungdomen efter genomforda insatser kan avslutas som arende inom KIA for att de gatt vidare in i utbildning, arbete/praktik eller andra insatser. Metod Viigarna in: Elever som gar ut arskurs 9 men som inte sokt gymnasieutbildning foljs upp. Kontakt tas fran KIA-gruppen med grundskolans Studie- och yrkesvagledare, De ungdomar som valjer att inte borja ett nationelltlspecialutformat program eller motsvarande utbildning tas upp pa KIA-gruppens mote. Gymnasieadministratoren for Sotenas kommun meddelar kontinuerligt till KIAgruppens Studie-och yrkesvagledare, forandringar i registren med tanke pa avhopp fran olika program och inlutflyttningar till/fran kommunen. Ungdomen sjalv ochleller vdrdnadshavaren kontaktar KIA-gruppen. Kartlaggning av utskrivna elevers sysselsattning Utskrivna eller avhoppade elever blir via brev ochleller telefonsamtal kontaktade av nagon i KIA-gruppen. De ungdomar som enligt registren saknar sysselsattning f'ar erbjudande om ett vagledningssamtal. Om vi inte Tarsvar fran ungdomen ska vi fortsatta kontakta dem vid upprepade tillfallen. Vardnadshavaren kontaktas om ungdomen ar under 18 ar. Vaglednlngssamtal med kartlaggning av atgardsbehov Studie- och yrkesvagledare i KIA-gruppen traffar ungdomen (tillsammans med vardnadshavare om den ar under 18 ar) for ett vagledningssamtal. Vid behov kontaktas darefter aktuell representant i KIA-gruppen arbetsformedlingens representant for vidare insats. exempelvis --~------~ ~ ~ 0 O~ ::::.---;:: Sotenas Kompetenscentrum Hallindenvaqen 26,45634 Kungshamn I I liliane.hjalmarson@sotenas.se I

7 ~ Sotenas kommun Kompetenscentrum Liliane Hjalmarson Datum: Vid behov soker vi Ia till stand en underskriven sekretesslattnad som gar det mojligt for berorda parter att arbeta gemensamt for att hjalpa ungdomen framat. Erbjudande om Himpliga atgarder Utifran samtalets resultat och ungdomens behov ska vi erbjuda atgarder i form av studier, praktik, arbete och andra individuella insatser. Vi ska ocksa synliggora olika aktorer/ge information om vilka rattigheter och mojligheter till stod ungdomen har genom exempelvis Socialtjansten, LSS och psykiatrin. Ovanstaende atgarder kan enbart verkstallas genom samarbetsgruppens resurser och i samforstand med ungdomen och ev. vardnadshavare. gemensamma utvardering Resultatet av arets arbete inom KIA och handlingsplanens gang per ar i KIA-gruppen. innehall ska utvarderas en En sammanstallning av arets arbete och resultat ska dokumenteras och aterrapporteras till rektor for Sotenas Kompetenscentrum. sotenas Kompetenscentrum Halllndenvaqen 26, Kungshamn I I liliane.hjalmarson@sotenas.se I

8 Lars-Erik Knutsson har skickat in ett medborgarförslag och önskar att kommunen utökar antalet p- platser vid badplatsen i Hästedalen / Amundsdalen då det varit stor brist på p-platser under sommaren. VA- och anläggningschefs tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige beslutar att anlägga fler p-platser inom området för nuvarande parkering. Medel avsätts inom ramen för driftbudget 2015, ansvar 141. Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 5(27)

9 Teknisk avdelning VA- och anläggningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2014/591 Sida 1(1) Medborgarförslag - Önskan om fler p-platser i Hästedalen/ Amundsdalen, Hunnebostrand Sammanfattning Lars-Erik Knutsson har skickat in ett medborgarförslag och önskar att kommunen utökar antalet p-platser vid badplatsen i Hästedalen / Amundsdalen då det varit stor brist på p-platser under sommaren Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anlägga fler p-platser inom området för nuvarande parkering. Medel avsätts inom ramen för driftbudget Skickas till Tekniska avdelningen Annmarie Erlandsson VA- och anläggningschef Björn Martinsson Teknisk chef Mats Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

10 Sotenäs kommun Kommunfullmäktige MEDBORGARFÖRSLAG Sommaren 2014 har bjudit på ett underbart väder och många turister, I varje fall dagsturister som sökt sig till badvikar och stränder. I mitt eget närområde, Hästedalen och Amunddalen har detta lett till kaotiska trafikförhållanden. Jag kan tänka mig att samma gällt på andra platser i Sotenäs. Dagsturismen är omfattande och det finns skäl att tro att den ökar ytterligare i framtiden, vilket i sig är positivt. Problemet är att hitta en p- plats. Självfallet går det inte att ha hur många p-platser som helst men just i Hästedalen skulle man med små medel kunna förlänga (söderut) och bredda befintlig p-plats. Mitt förslag är därför att kommunen undersöker möjligheten att redan till nästa säsong utvidga p-platsen i Hästedalen. Hunnebostrand den 29 juli 2014 Lars-Erik Knutsson Hästedalsvägen HUNNEBOSTRAND

11 Petra Olsson föreslår i ett medborgarförslag att ett bord sätts upp på lekparken vid Vinkelgatan, Kungshamn. Tekniska avdelningen har utrett frågan. För närvarande finns det bänkar att sitta på, men det finns inget bord som man kan använda om man vill fika där med sina barn. Sittbänkarna är dessutom rundade i sin utformning så det är svårt att ställa ner glas och liknande på bänken utan att de ramlar. Tekniska avdelningen meddelar att ett bord är uppsatt den 15 augusti VA- och anläggningschefs tjänsteutlåtande Kommunsekreterarens tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige beslutar att bifalla medborgarförslaget. Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 6(27)

12 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunsekreterare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige KA 2014/334 Sida 1(1) Medborgarförslag ett bord i lekparken i Kungshamn Sammanfattning Petra Olsson föreslår i ett medborgarförslag att ett bord sätts upp på lekparken vid Vinkelgatan, Kungshamn. För närvarande finns det bänkar att sitta på, men det finns inget bord som man kan använda om man vill fika där med sina barn. Sittbänkarna är dessutom rundade i sin utformning så det är svårt att ställa ner glas och liknande på bänken utan att de ramlar. Tekniska avdelningen meddelar att ett bord är uppsatt den 15 augusti Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla medborgarförslaget. Anna-Lena Höglund Kommunsekreterare Mats Ove Svensson Kommunchef Skickas till Förslagsställaren Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

13 Datum: Diariesvar Medborgarförslag ett bord i lekparken, Vinkelgatan Petra Olsson har skickat in ett medborgarförslag om att sätta ut ett bord i anslutning till parkbänkarna i lekparken på Vinkelgatan. Ett bord är monterat Tekniska avdelningen hoppas att det är till belåtenhet för parkbesökarna. / Annmarie Anläggning/VA Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

14 Medborgarförslag ett bord i lekparken Jag föreslår att ett bord sätts upp på lekparken vid Vinkelgatan, Kungshamn. För närvarande finns det bänkar att sitta på, men det finns inget bord som man kan använda om man vill fika där med sina barn. Sittbänkarna är dessutom rundade i sin utformning så det är svårt att ställa ner glas och liknande på bänken utan att de ramlar Kungshamn Petra Olsson

15 Beslut om taxeföreskrifter, anläggningsavgifter och brukningsavgifter för VA beslutades i KF Detta beslut innebar en höjning av anläggningsavgifterna med 10 % medan de årliga brukningsavgifterna inte höjdes. Anläggningsavgifterna ska enligt beslut i KF ha 100 % täckningsgrad. Anläggningsavgiften ska täcka den verkliga kostnaden för utbyggnad av det allmänna VA-nätet och serviskostnad fram till varje fastighet. För att inte halka efter i täckningsgrad bör anläggningsavgiften höjas 8 % Brukningsavgifterna har varit desamma sedan VA-avdelningen har sedan dess genomfört en stor investering för utbyggnad av kväverening på Omholmens reningsverk, vilket resulterar i höjda kapitaltjänstkostnader och höjda driftskostnader. Vi ser också att underhåll på rörnätet bör prioriteras högre för att alla kunder ska ha tillgång till vatten i den mängd och kvalitet som förväntas. Vi har flera livsmedelsindustrier i kommunen som är beroende av kommunalt vatten. De förväntar sig vatten utan driftstörningar. I dagsläget har vi svårt att leverera vatten utan driftstörningar samtidigt som vi har utläckage som måste åtgärdas. Detta är kostsamt och har hittills inte prioriterats tillräckligt högt. En ny överföringsledning för spillvatten ska dessutom byggas från Malmön till Omholmen. 4 st av 9st av VA-avdelningens drift/rörnätspersonal kommer att gå i pension inom de närmaste åren. Det är av största vikt att behålla kunskapen inom avdelningen. Driftpersonalen har en särställning i kommunen genom sitt ansvar för vattendistribution och även för kvalitetsuppföljning. Nyanställning av personal behöver ske med tidsöverlapp för att överföra kunskapen inom avdelningen. Brukningstaxan bör därför höjas med 8 % för 2015 för att klara av framtida kapitaltjänstkostnader, drift- och underhållskostnader för både anläggningar och rörnät och kunskapsöverföring. VA- och anläggningschefs tjänsteutlåtande VA Taxeföreskrifter Bilaga 1 Anläggningsavgifter Bilaga 2 Brukningsavgifter Mats Abrahamsson (M) föreslår att anläggningsavgiften höjs 4 procent och att brukningsavgiften höjs 8 procent år Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 10(27)

16 Ordföranden ställer proposition på Mats Abrahamsson (M) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunfullmäktige beslutar att anläggningsavgiften höjs med 4 procent och brukningsavgiften höjs 8 procent år 2015 och i övrigt anta VA Taxeföreskrifter med bilaga 1 och 2. Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 11(27)

17 Kommunstyrelsens förvaltning Annmarie Erlandsson anläggning/va chef Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Slutinstans Dnr XX 2014/XX Sida 1(4) VA-taxa 2015 Sammanfattning Beslut om taxeföreskrifter, anläggningsavgifter och brukningsavgifter för VA beslutades i KF Detta beslut innebar en höjning av anläggningsavgifterna med 10% medan de årliga brukningsavgifterna inte höjdes. Anläggningsavgifterna ska enligt beslut i KF ha 100% täckningsgrad. Anläggningsavgiften ska täcka den verkliga kostnaden för utbyggnad av det allmänna VA-nätet och serviskostnad fram till varje fastighet. För att inte halka efter i täckningsgrad bör anläggningsavgiften höjas 8% Brukningsavgifterna har varit desamma sedan VA-avdelningen har sedan dess genomfört en stor investering för utbyggnad av kväverening på Omholmens reningsverk, vilket resulterar i höjda kapitaltjänstkostnader och höjda driftskostnader. Vi ser också att underhåll på rörnätet bör prioriteras högre för att alla kunder ska ha tillgång till vatten i den mängd och kvalitet som förväntas. Vi har flera livsmedelsindustrier i kommunen som är beroende av kommunalt vatten. De förväntar sig vatten utan driftstörningar. I dagsläget har vi svårt att leverera vatten utan driftstörningar samtidigt som vi har utläckage som måste åtgärdas. Detta är kostsamt och har hittills inte prioriterats tillräckligt högt. En ny överföringsledning för spillvatten ska dessutom byggas från Malmön till Omholmen. 4 st av 9st av VA-avdelningens drift/rörnätspersonal kommer att gå i pension inom de närmaste åren. Det är av största vikt att behålla kunskapen inom avdelningen. Driftpersonalen har en särställning i kommunen genom sitt ansvar för vattendistribution och även för kvalitetsuppföljning. Nyanställning av personal behöver ske med tidsöverlapp för att överföra kunskapen inom avdelningen. Brukningstaxan bör därför höjas med 8% för 2015 för att klara av framtida kapitaltjänstkostnader, drift- och underhållskostnader för både anläggningar och rörnät och kunskapsöverföring. Koppling till vision, programförklaring och mål Vision Hållbar utveckling Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Den utbyggnad av det allmänna VA- systemet som gjordes under 60, 70 och 80-talet är nu avskriven men måste underhållas och förnyas. Det är lätt att glömma den allmänna VA-anläggningen då ledningarna är nergrävda i marken och inte syns i vardagen. De investeringar som gjorts och kommer behöva göras de närmaste åren är nödvändiga för Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

18 Kommunstyrelsens förvaltning Annmarie Erlandsson anläggning/va chef Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Slutinstans Dnr XX 2014/XX Sida 2(4) att fortsatt säkra vattendistributionen. Svenskt vatten, VA-huvudmännens branschorganisation, pläderar träget för att öka förståelsen hos styrande politiker i landets kommuner, se nedan. Analys Jämförelse av VA-taxa i närliggande kommuner med liknande förutsättningar som Sotenäs. VA taxa 2014 Kommun Anlägningsavgift Brukningsavgift fast rörlig fast rörlig Typhus A Typhus B Typ A typ B kr kr kr/mån kr/m3 kr/m3 kr/m3 Stenungsund , ,24 Lysekil ,05 Sotenäs , ,59 Munkedal , ,39 Uddevalla , ,72 Strömstad , ,32 Öckerö , ,92 Orust , ,43 Tanum , ,9 Tjörn , ,25 Analys Anläggningsavgifter Vid analys av jämförelsen ger en höjning av anläggningsavgift med 8% att Sotenäs hamnar ganska högt i kostnad, MEN det är också kostsamt att anlägga VA-ledningar i kommunen då det är mycket sprängning. De område som står på tur för utbyggnad av allmänt VA är i första hand redan bebyggda område, typ Knutsvik/Örn, Vansvik/Orrvik, Krokens sommarstugeområde m.fl. Utbyggnadskostnaden här kan bli än högre då hänsyn måste tas till befintlig bebyggelse. Nya planerade område kräver också i många fall sprängning. VAanläggningsavgiften bör därför anpassas till de verkliga kostnaderna för snittet för allmän VA-utbyggnad inom kommunen, detta för att undvika process med särtaxa. Avgifternas storlek och grunden för hur de ska beräknas finns i lagen och allmänna vattentjänster (2006:412) Kommunen gör kostnadsbedömning inför utbyggnadsprojekt och sedan uppföljning av verkliga kostnader efter utbyggnad. För projekt som genomförts den senaste 5- årsperioden har inte anläggningsavgifterna räckt till de verkliga kostnaderna. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

19 Kommunstyrelsens förvaltning Annmarie Erlandsson anläggning/va chef Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Slutinstans Dnr XX 2014/XX Sida 3(4) Analys brukningsavgifter Brukningsavgifterna måste höjas då drift- och kapitaltjänstkostnaderna för den allmänna va-anläggningen ökat i och med ombyggnaden av Omholmens ARV och kostnad för rörnätsunderhåll ökar år för år då rörnätet börjar bli gammalt och utbytestakten idag är för långsam. En höjning av brukningsavgiften med 8% för 2015 innebär att vi till del kan matcha de ökade kostnaderna och Sotenäs kommun hamnar då på liknande nivåer som de övriga bohuskommunerna. Konsekvensbeskrivning av ärendet Utdrag ur pressmeddelande från Svensk vatten : Det faktorer som pekar på att kostnaden för att tillhandahålla vatten- och avloppstjänster kommer att öka i framtiden är: Idag är en stor del av kommunernas anläggstillgångar för vatten och avlopp (ledningsnät, avloppsreningsverk och dricksvattenverk) avskrivna. När nödvändiga investeringar görs för att förnya denna infrastruktur kommer därför taxan att behöva höjas markant. Förnyelsetakten av ledningsnät behöver öka. Anpassningen till ett förändrat klimat, som kommer att behöva göras, innebär investeringar i både vattenverk, avloppsreningsverk och ledningsnät. Miljökraven ökar. Analyser visar att vattentjänstsektorn måste genomföra markanta investeringsökningar under de kommande 20 åren för att klara dessa utmaningar. Svenskt Vatten bedömer att brukningstaxorna i många kommuner framöver kan behöva öka mer än de 4 % som varit den ungefärliga årliga genomsnittliga höjningen. Det är därför viktigt att kommunerna ser över sin VA-verksamhet och kritiskt granskar taxan redan nu för att se hur man ska kunna möta dessa utmaningar. I höst lanserar Svenskt Vatten ett hållbarhetsindex, ett verktyg som ska underlätta för kommunerna att identifiera åtgärds- och investeringsbehov för hela verksamheten och i kommunikationen mellan verksamhet och politiskt ansvariga. Målet är att detta verktyg även ska möjliggöra väl underbyggda beslut om taxan. Ekonomi VA-taxan ska räcka till de behov som finns inom det allmänna VA-nätet och dess anläggningar. Regelverk Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) 2006:412 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

20 Kommunstyrelsens förvaltning Annmarie Erlandsson anläggning/va chef Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Slutinstans Dnr XX 2014/XX Sida 4(4) Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att höja anläggningsavgifterna och brukningsavgifterna för VA med 8% för 2015 och därmed anta VA Taxeföreskrifter med bilaga 1 och 2. Bilaga/Bilagor VA Taxeföreskrifter Bilaga 1 Anläggningsavgifter Bilaga 2 Brukningsavgifter Skickas till Tekniska avdelningen Datum Annmarie Erlandsson Anläggning/VA chef Björn Martinsson Teknisk chef Mats Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

21 Datum: TAXEFÖRESKRIFTER för Sotenäs kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning Gäller från 2015 Lagen om allmänna vattentjänster (Vattentjänstlagen SFS 2006:412) reglerar förhållandet mellan huvudman för vatten- och avloppsanläggningen och fastighetsägare inom den allmänna anläggningens verksamhetsområde genom dels denna taxa, dels dokumentet Allmänna bestämmelser för användandet av Sotenäs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning, ABVA. Frågor som inte behandlas i taxeföreskriften eller ABVA bedöms efter vattentjänstlagen och tillämpad praxis. Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Sotenäs kommun. Avgifter enligt denna taxeföreskrift ska betalas till huvudmannen. 1 För att täcka kostnader för Sotenäs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning ska ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxeföreskrift. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 5 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dg är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska avgifter) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. 3 I dessa taxeföreskrifter avses: Småhusfastighet: Fastighet enligt skatteverkets fastighetstyp 2 (förutom typ 222 (med tre eller fler byggnader) och 223 (med lokaler)) som är avsedd för bostadsändamål och som enligt detaljplan får bebyggas med småhus. Bostadsfastighet: Fastighet, förutom småhusfastighet, som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på verksamhet: Kontor, butik, förvaltning, butiker, hotell, camping, utställningslokal, restauranger, hantverk, utbildning, småindustri, sjukvård, sporthall Blandfastighet: Fastighet som inrymmer både bostäder och verksamheter. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

22 Datum: Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Lägenhet: Enhet för boende, verksamhet och camping enligt 5.4. Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Allmän platsmark: mark som i detaljplan enl. plan- och bygglagen (1987:10) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark Avgift tas ut för nedan angivna ändamål Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvatten Ja Ja Df, dag- och dränvatten från fastighet Ja Ja* Dg, dagvatten från allmän platsmark Ja Ja** * Df betalas som en ospecificerad del av S ** Fastigheter betalar Dg som en ospecificerad del av S. Den som ansvarar för allmän platsmark betalar en avgift enligt Avgiftsskyldighet för ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och underrättat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även för den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

23 Datum: Anläggningsavgift ska beräknas enligt taxan som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. 5 Anläggningsavgifter 5.1 Småhusfastighet, bostadsfastighet och blandfastighet: Anläggningsavgift enligt bilaga 1 med nedanstående fördelning en avgift avseende framdragning av varje uppsättning a) Servisavgift servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df Förbindelsepunktsavgift förbindelsepunkter för V, S och Df en avgift avseende upprättande av varje uppsättning b) c) tomtyteavgift en avgift per m 2 tomtyta d) lägenhetsavgift en avgift per lägenhet Grundavgift för en avgift, om bortledande av dagvatten sker utan att e) ** bortledning av Df förbindelsepunkt för Df upprättats **Avgift enligt 5.1 e) tas inte ut om avgift tas ut för Df enligt 5.1 a) och b). I det fall avgift enligt 5.1 e) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) och b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta fall inte lagts respektive upprättats. Föreligger ej avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, se Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. För tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Tomtyteavgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 a) och b), eller i de fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1a), b) och e). Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6, 5.7 och 5,8 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglovbeviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som va-huvudmannen godkänner. För campingplatser räknas all byggnation (stugor, servicehus, restauranger, etc.) för varje påbörjat 200-tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS som en lägenhet. 7 uppställningsplatser för husvagn/husbil med eller utan anslutning till vatten och spillvatten utgör en lägenhet. För verksamheter motsvarar varje påbörjat 200 m 2 bruttoarea en lägenhet. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

24 Datum: Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter ska avgifter betalas enligt 5.1 a) och b). 5.6 Ökas fastighets tomtyta ska avgift betalas enligt 5.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte ska anses vara förut betalad. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall tillkommande anläggningsavgift erläggas. Avgiften beräknas i varje enskilt fall som mellanskillnad mellan gammal och ny anslutning och bebyggelse Annan fastighet: Anläggningsavgift enligt bilaga 1 med följande fördelning. a) Servisavgift en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b) Förbindelsepunktsavgift c) tomtyteavgift en avgift per m 2 tomtyta d)* Grundavgift för bortledande av Df en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df och utifrån mätarens storlek i enlighet med bilaga 1. En avgift om bortledande av dagvatten från fastighet (Df) sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. * Avgift enligt 6.1 d) tas inte ut om avgift tas ut för Df enligt 6.1 a) och b). I det fall avgift enligt 6.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) och b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tills vidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomtyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

25 Datum: från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. 6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter ska avgifter betalas enligt 6.1 a) och b). 6.6 Ökas fastighets tomtyta ska avgift betalas enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte ska anses vara förut betalad. 6.7 Tillkommer bortledande av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, skall avgift erläggas enligt 6.1 d). 6.8 Sker om-eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall tillkommande avgift erläggas. Avgiften beräknas i varje enskilt fall som mellanskillnad mellan gammal och ny anslutning och bebyggelse Obebyggd fastighet: Del av full anläggningsavgift enligt bil. 1 betalas med följande fördelning. Servisavgift 5.1a). 6.1a) 100% Förbindelsepunktsavgift 5.1 b), 6.1 b) 100% Tomtyteavgift 5.1 c) 100% Tomtyteavgift 6.1 c) 70% Lägenhetsavgift 5.1 d) 0% Grundavgift för Df, om FP för Df inte upprättats 5.1 e), 6.1 d) 100% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Avgift enligt 5.1 c tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna 5.1 a), b) och d eller e). 7.2 Bebyggs obebyggd fastighet skall resterande anläggningsavgift erläggas enligt följande: Lägenhetsavgift 5.1 d) 100% Tomtyteavgift 6.1 c) 30% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Bebyggs fastigheten tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) om föreskriften i 5.3 andra stycket så medger. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

26 Datum: Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, ska reducerade avgifter betalas enligt följande: Servisavgift En ledning Två ledningar Tre ledningar 70% av avgift enligt 5.1a) resp 6.1a) 85% av avgift enligt 5.1a) resp 6.1a) 100% av avgift enligt 5.1a) resp 6.1a) Avgifter i övrigt: V S Df Dg Avgift per förbindelespunkt (FP) 5.1 b), 6.1 b) 30 % 50 % 20 % Tomtyteavgift 5.1 c), 6.1 c) 30 % 50 % 20% Lägenhetsavgift 5.1 d) 30 % 50 % 20% Grundavgift Df utan FP 5.1 e), 6.1 d) 100% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. För ändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 b) eller 5.1 e) respektive 6.1 b) eller 6.1 d). 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, ska avgifter betalas enligt För servisledning som på fastighetsägarens begäran upprättas senare än övriga förbindelsepunkter ska, utöver avgift enligt 8.1, en etableringsavgift betalas som täcker huvudmannens merkostnader till följd av att arbete inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. 9 Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga anläggningsavgift. Anläggningsavgiften är självkostnad för anläggandet av dagvattenserviser för aktuellt område som ansluts till de allmänna dagvattenledningarna, se bilaga Avgifter enligt bilaga 1 beslutas av kommunfullmäktige och gäller tills nästa beslut tas, dock högst en gång årligen.. 11 Om kostnaden för att förse viss eller vissa fastigheter med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5-8 får Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

27 Datum: huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek Sedan avgiftsskyldighet inträtt, ska avgift betalas inom tid som anges i räkning Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska dröjsmålsränta erläggas enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. Utöver detta tillkommer påminnelse- och kravavgifter Avgiftsskyldighet enligt 5.5, 5.7 eller 6.5, 6.7 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t ex ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 12.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas Om fastighetsägare begärt och kommit överens med huvudmannen om att ledningar - utförts på annat sätt. - försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändigt ska fastighetsägaren betala den merkostnad detta innebär. Detta gäller t.ex. inkoppling av sprinkleranläggning till en fastighet som kopplas direkt mot den allmänna anläggningen Begär fastighetsägaren att ny servisledningskall utföras istället för redan befintlig och huvudmannen samtycker ska fastighetsägaren betala, - den nya servisledningens allmänna del (med skäligt avdrag för ålder och skick av den gamla) - kostnaden för borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del Om huvudmannen anser det nödvändigt att utföra ny servisledning istället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att betala fastighetsägaren: - kostnaden för fastighetens del av den nya servisledningen (med skäligt avdrag för ålder och skick av den gamla). - kostnaden för dess inkoppling. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

28 Datum: Brukningsavgifter 14.1 Bebyggd fastighet: Årlig brukningsavgift betalas enligt nedan med belopp enligt bilaga 2 a)* En fast avgift per år för småhusfastighet för fritidsboende (ej mantalsskriven) b)* En fast avgift per år för småhusfastighet för helårsboende (mantalsskriven) c) En fast avgift för bostadsfastighet med enbart boende och blandfastighet d) En fast avgift för bostadsfastighet med enbart verksamhet och annan fastighet kopplat till beräknad vattenförbrukning e) En lägenhetsavgift fr.o.m andra lägenheten för bostadsfastighet, blandfastighet och camping f) En förbrukningsavgift per m3 levererat vatten för småhusfastighet för helårsboende, bostadsfastighet och annan fastighet * Om det finns en uppsättning serviser per huskropp på en fastighet kan ordet huskropp definieras som begreppet en småhusfastighet Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras de fasta avgifterna. För brukning av endast vatten (V) eller endast avlopp (A) reduceras den fasta avgiften, avgift per lägenhet och avgift per m3 till 60 % av full avgift För s.k. byggvatten ska avgift betalas enligt bilaga 2. Avgift debiteras när servisventil öppnats på en fastighet och inget annat avtalats För extra mätställe (mätställe med gemensam servis, utöver ett per fastighet) skall erläggas en årlig avgift med ett belopp motsvarande 50% av den fasta avgiften enligt 14.1 a), b), c) eller d). Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Statens va-nämnd. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

29 Datum: Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, ska fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna med ett belopp motsvarande 20 % av den fasta avgiften enligt 14.1a,b,c eller d) För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattenledning (kylvatten o d), skall erläggas avgift enligt vid varje tillfälle upprättat avtal med brukaren För fastighet(gäller ej 14.1 a)) som är ansluten till enbart avlopp och debiteras efter mätning skall mätning ske på egen vattentäkt. Fastighetsägaren ersätter va-huvudmannen för vattenmätaren på egen vattentäkt. VA-huvudmannen har rätt till denna vattenmätare som vattenmätare på det allmänna va-nätet För fastighet (ej fritidsboende) som delvis utnyttjar egen vattentäkt och delvis allmän vattenförsörjning med helt nyttjande av allmänt avlopp skall debitering ske med hel fast avgift och hel lägenhetsavgift. Som grund för debitering krävs vattenmätare både vid egen vattentäkt och på den allmänna vattenförsörjningen. Fastighetsägare ersätter va -huvudmannen för vattenmätare på egen vattentäkt. VA-huvudmannen har rätt till denna mätare som mätare på den allmänna anläggningen. 15 Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga brukningsavgift. Avgiften utgår med belopp enligt bilaga 2 per m2 som avvattnas till va-huvudmannens dagvattennät Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet ska avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden ska bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten ska debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd För fastigheter där spillvattnet innehåller högre föroreningshalter, större mängder eller på annat sätt avviker från sammansättning och mängd av normalt hushållsspillvatten, debiteras tilläggsavgift. Villkoren regleras skriftlig i avtal mellan va-huvudmannen och dessa fastighetsägare. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

30 Datum: Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägarens åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras avgifter enligt bilaga Sprinklerservisavgift debiteras enligt skriftligt avtal mellan vahuvudmannen och fastighetsägare Övriga avgifter debiteras enligt bilaga Om kostnaden för att förse viss eller vissa fastigheter med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt får huvudmannen istället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 19 Avgift enligt 14.1 fast avgift debiteras i efterskott per kvartal eller enligt beslut av huvudmannen. Avgift enligt 14.1 rörlig avgift debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd, uppskattad förbrukning eller annan grund som anges i 14 och 17. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska erläggas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle skett. Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning. Debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering bör där jämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. Fastighetsägare är skyldig att årligen, på va-huvudmannens anmodan, läsa av vattenmätaren och skriftligt meddela va-huvudmannen. Åsidosätter fastighetsägaren detta har va-huvudmannen rätt att schablonisera med 100 m3 per lägenhet utöver tidigare beräknad förbrukning. 20 Har fastighetsägare begärt att huvudmannen ska företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

31 Datum: Avgifter enligt och bilaga 2 beslutas av kommunfullmäktige och gäller tills nästkommande beslut tas, dock högst en gång årligen. 22 Taxeföreskriftens införande och årlig justering Denna taxeföreskrift är antagen av kommunfullmäktige 2014-XX-XX och träder i kraft Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av statens va-nämnd jämlikt 53 lagen om allmänna vattentjänster. Bilaga 1 Bilaga 2 Anläggningsavgifter för vatten och avlopp Brukningsavgifter för vatten och avlopp Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

32 Bilaga 1 VA-taxa Datum: Bilaga 1 VA-taxa Anläggningsavgifter för vatten och avlopp Samtliga priser är angivna inklusive moms och gäller fr.o.m Småhusfastighet, bostadsfastighet, blandfastighet Servisavgift V, S, Df kr Förbindelsepunktsavgift V, S, Df kr Lägenhetsavgift V, S, Dg kr Tomtyteavgift V, S, Dg 91 kr/m 2 Reducering och tillägg kan ske enligt 5, 7 och 8. Annan fastighet Servisavgift V, S, Df kr Förbindelsepunktsavgift V, S, Df kr Tomtyteavgift V, S, Dg 91 kr/m 2 Reducering och tillägg kan ske enligt 6, 7 och 8. Grundavgift för bortledande av dagvatten från fastighet där ingen servis och förbindelsepunkt finns för dagvatten Avgift motsvarar kostnad för dagvattenservis och FP för dagvatten med servisledning. Dagvatten från allmän platsmark Självkostnad Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

33 Bilaga 2 VA-taxa Datum: Bilaga 2 VA-taxa Brukningsavgifter för vatten och avlopp Samtliga priser är angivna inklusive moms och gäller från och med Småhusfastighet, Bostadsfastighet med enbart boende Helårsbostad Förbrukningsavgift, per kbm Vatten eller avlopp Både vatten och avlopp Fast avgift, per år Vatten eller avlopp Både vatten och avlopp Lägenhetsavgift, per år (tillkommer fr.o.m. andra lägenheten för Fastighet med tre eller flera lägenheter) Vatten eller avlopp Både vatten och avlopp 11,40 kr 19,00 kr kr kr kr kr Fritidsbostad Fast avgift, per år Vatten eller avlopp kr Både vatten och avlopp kr (För fritidsbostäder sker ingen vattenmätning.) Byggvatten fast avgift/år kr Dagvatten allmän platsmark1,65 kr/år o m 2 Övriga avgifter Avstängning eller påsläpp av vatten via servisventil, pris per tillfälle 500 kr Länsning av vattenmätarbrunn 750 kr För övriga tjänster faktureras självkostnadspris. Övertidsersättning tas ut efter ordinarie arbetstid. Frågor, beställning avstängning/påsläpp av vatten, mm Tekniska kontoret på telefon kundtjanst.tekniska@sotenas.se. Bostadsfastighet med verksamhet och Annan fastighet Förbrukningsavgift, per kbm Vatten eller avlopp Både vatten och avlopp 11,40 kr 19,00 kr Fast avgift, per år baseras på förbrukad mängd vatten under året kbm kr kbm kr kbm kr kbm kr kbm kr kbm kr kbm kr kbm kr kbm kr kbm kr kr Är fastigheten/anläggningen endast ansluten till vatten eller avlopp tas 60 % ut av den fasta avgiften ovan. Blandfastigheter (både bostadslägenheter och verksamheter) Förbrukningsavgift, per kbm vatten och avlopp 19,00 kr Fast avgift, per år vatten och avlopp kr Lägenhetsavgift, per år (tillkommer fr.o.m. andra lägenheten) Vatten och avlopp kr Verksamhetsyta = en lägenhetsavgift för varje påbörjad 200 kvm bruttoarea. För campingplats gäller förutom ovanstående att sju uppställningsplatser utgör en lägenhet. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

34 Kommunchefen fick i augusti 2013 av Kommunstyrelsen i uppdrag att utforma en strategiplan för gästhamnsverksamheten i Sotenäs kommun. Denna skall sedan ligga till grund för det politiska ställningstagandet avseende gästhamnarnas utveckling och driftsformer. I denna rapport presenteras det underlag som ligger till grund för de rekommendationer som studien avslutas med. Syftet med uppdraget är att ta fram en strategi i vilken driftsform gästhamnar i Sotenäs kommun skall drivas. Strategin skall ge bättre förutsättningar för turistnäringen, den primära fiskenäringen och övrigt näringsliv samt ökade turistströmmar till hamnarna. Teknisk chefs tjänsteutlåtande "Strategiplan för gästhamnsverksamheten" Mats Abrahamsson (M) och Ronald Hagbert (M) föreslår att kommunchefen får i uppdrag att lämna förslag till presidiet hur en medborgardialog kan genomföras. Britt Wall (S) föreslår bifall till Mats Abrahamssons (M) och Ronald Hagberts (M) förslag. Ordföranden ställer proposition på Mats Abrahamssons (M) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kommunchefen lämna förslag till presidiet hur en medborgardialog kan genomföras inför beslut om en Strategiplan för gästhamnsverksamheten. Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 13(27)

35 Kommunstyrelsens förvaltning Teknisk chef Telefon: Tjänsteutlåtande Slutinstans Dnr XX 2014/XX Sida 1(1) Strategiplan för gästhamnverksamheten Sammanfattning Kommunchefen fick i augusti 2013 av Kommunstyrelsen i uppdrag att utforma en strategiplan för gästhamnsverksamheten i Sotenäs kommun. Denna skall sedan ligga till grund för det politiska ställningstagandet avseende gästhamnarnas utveckling och driftsformer. I denna rapport presenteras det underlag som ligger till grund för de rekommendationer som studien avslutas med. Syftet med uppdraget är att ta fram en strategi i vilken driftsform gästhamnar i Sotenäs kommun skall drivas. Strategin skall ge bättre förutsättningar för turistnäringen, den primära fiskenäringen och övrigt näringsliv samt ökade turistströmmar till hamnarna. Dokument "Strategiplan för gästhamnsverksamheten" bifogas. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förvaltningens strategiförslag enligt bilagd dokument "Strategiplan för gästhamnsverksamheten" alternativ (1 eller 2). Björn Martinsson Teknisk chef Mats Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

36 Strategiplan för gästhamnar inom Sotenäs kommun Tekniska avdelningen Björn Martinsson

37 Innehållsförteckning 1. Strategiplan för gästhamnsverksamhet inom Sotenäs kommun Inledning Uppdraget Bakgrundsfakta Båtturism i Sotenäs kommun Gästhamnsturism i Sotenäs Kommun Analys av Smögens gästhamn Varför kommer båtturisterna till Smögen? Turismströmmar Omvärldsanalys Prissättning Driftsformer Ideellt ägarskap och drift Ideell drift via entreprenadavtal Privat drift via entreprenadavtal Kommunalt ägarskap och drift Kommunalprivat drift Reflektioner över olika typer av driftsformer Att förlänga säsongen Marknadsföring Kartläggning och klassificering av hamnarna Bohus- Malmöns gästhamn Bovallstrands gästhamn Hasselösunds gästhamn Hunnebostrands gästhamn Kungshamns gästhamn Smögens gästhamn Väjerns gästhamn Slutsatser från omvärldsanalysen Driftsformen är inte avgörande för hamnverksamhetens framgångar men goda incitament krävs för en framgångsrik gästhamn Lärdomar om att förlänga säsongen För privata aktörer är gästhamnsavgiften inte den stora intäktsdrivaren. Kringliggande verksamheter kan vara en förutsättning för vinst Flera hamnar är attraktiva för landbaserad turism men förbättrade kommunikationer krävs Många hamnar saknar förhållningssätt till husbilsturismen Utvecklingen av hamnarna för landbaserad turism bör ske i samklang med omgivningen Rekommendationer Förändrad organisation Använd de arbetsmetoder och strategier som finns Slutsats Strategi Alternativ 1(gästhamnar i kommunal drift) Alternativ 2(gästhamnar i entreprenadform)

38 1. Strategiplan för gästhamnsverksamhet inom Sotenäs kommun 1.1 Inledning Kommunchefen fick i augusti 2013 av Kommunstyrelsen i uppdrag att utforma en strategiplan för gästhamnsverksamheten i Sotenäs kommun. Denna skall sedan ligga till grund för det politiska ställningstagandet avseende gästhamnarnas utveckling och driftsformer. I denna rapport presenteras det underlag som ligger till grund för de rekommendationer som studien avslutas med. 1.2 Uppdraget Syftet med uppdraget är att ta fram en strategi i vilken driftsform gästhamnar i Sotenäs kommun skall drivas. Strategin skall ge bättre förutsättningar för turistnäringen, den primära fiskenäringen och övrigt näringsliv, ökade turistströmmar till hamnarna samt utökade möjligheter till fasta båtplatser. 1.3 Bakgrundsfakta Transportstyrelsen genomförde 2010 en undersökning som handlar om svenska fritidsbåtar och hur de används. Syftet med undersökningen är att ge fakta om båtlivet och båtbeståndet så att offentlig förvaltning, näringsliv och organisationer ska kunna planera och fatta beslut på riktiga grunder. Undersökningen genomfördes via telefonintervjuer med slumpmässigt utvalda individer baserade på ett stratifierat urval. Undersökningen riktade sig till hushåll i Sverige där någon av personerna är mellan 20 och 74 år. Av dessa hushåll har cirka 17,8 procent, omkring , en eller flera fritidsbåtar. Totalt äger dessa hushåll ungefär båtar, varav cirka är i sjödugligt skick. Avgränsning har gjorts till att undersöka två båtar per hushåll, vilket innebär att de båtfrågor som undersökningen baserar sina siffror på utgörs av båtar. Närmare 1,5 miljoner hushåll som omfattar cirka 2,5 miljoner vuxna (mellan 20 och 74 år) svenskar vistats i fritidsbåt i Sverige någon gång under det senaste året. Det innebär att cirka 38 % av Sveriges vuxna (mellan 20 och 74 år) vistats i fritidsbåt senaste året. Flest antal båtar finns på Ostkusten och i inlandet med drygt en fjärdel var av båtbeståndet. Vanligaste användningsområdena är dagsturer och fisketurer. Under perioden oktober 2009 t o m september 2010 genererade de båtar som används sammanlagt cirka 21,8 miljoner båtanvändningsdagar. Totalt användes i genomsnitt cirka båtar per dag under perioden maj t o m september I genomsnitt var det 2,8 personer med vid dessa turer. 3

39 Ungefär 5,8 miljoner övernattningar (bäddnätter) gjordes i fritidsbåt under perioden maj till september Flest nätter övernattades i ruffade segelbåtar. Knappt sex av tio övernattningar skedde i naturhamnar, medan drygt tre av tio skedde i gästhamnar. Vanligast förekommande båt är Motorbåt utan övernattningsmöjlighet, med motor på minst 10 hk som utgör drygt trettio procent av det totala båtbeståndet. Näst vanligaste båttyperna är Helt öppen båt med motor under 10 hk och Jolle, eka, roddbåt utan motor som utgör knappt en femtedel vardera. Andelen båtar som det går att övernatta i är knappt 23 procent. Knappt nio av tio båtar har ingen toalett ombord. Totalt finns det cirka fritidsbåtar med toaletter. Drygt två tredjedelar av båtarna är försäkrade, drygt 40 % via båtförsäkring och 26 % via hemförsäkring. Mer än hälften av de som vanligtvis kör båt har mer än 300 timmars körerfarenhet. Drygt åtta av tio har alltid med sig flytväst, flytoverall eller andra flythjälpmedel till samtliga ombordvarande på båten. Tre av fyra båtägare tycker att båtlivet påverkar deras hälsa ganska eller mycket positivt. 2. Båtturism i Sotenäs kommun 2.1 Gästhamnsturism i Sotenäs Kommun Den totala omsättningen för turismen i Sotenäs beräknas uppgå till ca 300 miljoner kronor för år Av det beräknas 8 procent eller 24 miljoner utgöras av fritidsbåts- och gästhamnsturism. Detta kan som en jämförelse ställas mot t.ex. turismomsättningen för camping (38 %), stugbyar och vandrarhem (30 %). Som grund för denna jämförelse ligger antalet gästnätter där gästhamnsturismen har under 2012 ca gästnätter att jämföra med campingens gästnätter, och hotell, pensionat mm som har cirka gästnätter KUNGSHAMN SMÖGEN HUNNEBOSTRAND HASSELÖSUND BOHUS MALMÖN BOVALLSTRAND VÄJERN HOVENÄSET SUMMA Tabell 1, Antal gästbåtsnätter Som framgår av tabellen har antalet gästbåtsnätter varit relativt konstant över de senaste åren och hållit sig runt ca gästbåtsnätter årligen. 4

40 KUNGSHAMN SMÖGEN HUNNEBOSTRAND HASSELÖSUND BOHUS MALMÖN BOVALLSTRAND VÄJERN Tabell 2, Antal gästbåtsnätter Mot bakgrund av den marginella andel som fritidsbåts- och gästhamnsturism utgör av den totala turismnäringen kan det vara viktigt att påpeka att båtliv kan tänkas ge positiva spillovereffekter även på annan form av turism. Båtliv och gästhamnsverksamhet har potential att utgöra en turistattraktion i sig självt. På orter som exempelvis Smögen kommer den absoluta lejonparten av turister landvägen för att ta del av båtlivet Analys av Smögens gästhamn Smögens gästhamn har varit utarrenderad till dockspot AB sedan 2009 och har då under åren samlat på sig en del statistik för hur en engagerad hamnorganisation kan utveckla verksamheten. Nedan följer ett citat ur dockspots AB:s rapport: Vi har under säsongen 2013 bett våra gäster att fylla i ett formulär med ett antal frågor. För oss är det otroligt viktigt att veta vad våra gäster tycker, så att vi hela tiden kan förbättra vårt arbete. Resultatet av undersökningen var både intressant och glädjande. Det ger oss goda förutsättningar att utveckla Smögens gästhamn vidare. Vår ambition har från början varit att förflytta hamnen från att vara en parkeringsplats med parkeringsautomat och parkeringsvakt som bötfäller gäster, till att bli en kvalificerad boendeanläggning med en hög servicenivå och gästen i fokus. Det personliga mötet är viktigt! Hamnbåten som möter gästerna i hamninloppet är ett moment som är väldigt uppskattat. Under den absoluta högsäsongen är hamnbåten igång mellan timmar om dygnet. Att möta våra gäster på bryggan för att hjälpa till med 5

41 tilläggning har också visat sig uppskattat. I hamnkontoret hjälper vi gäster med allt från bokning av restauranger, busstider, aktiviteter till bokning av helikopter m m. Vi har samarbeten med näringsidkare på destinationen som ger fördelar för gästen, vilket uppskattas väldigt mycket. Smögen är en destination som erbjuder mycket för många. För att vi skall växa är det viktigt att destinationen fungerar. Våra gäster vill naturligtvis uppleva trevliga aktiviteter som de kan berätta om för vänner och bekanta. Smögen har väldigt mycket att erbjuda, vilket är en stor fördel med Smögen i förhållande till många andra destinationer längs västkusten. I vår undersökning visar det sig att vi har drygt 40% som söker familjeaktiviteter. Här tror vi att Smögen kan utvecklas mer. Tabell 3. Gästbåtsnätter i Smögens gästhamn Under perioden har Smögens gästhamn ökat med cirka 11% när den totala marknaden enligt Riksföreningen Gästhamnar i Sverige rapporterar en nedgång med -6%. Jämför vi med Hunnebostrand som är en likvärdig hamn på andra sidan Sotenkanalen så har den minskat med cirka -13%. 6

42 2.1.2 Varför kommer båtturisterna till Smögen? Tabell 4, Anledning till besök i Smögens gästhamn 2.2 Turismströmmar Under 2010 skedde båtövernattningar eller ca gästnätter i Sotenäs gästhamnar. Det motsvarar 4,2 % av den totala svenska gästhamnsbeläggningen för samma år. Nationellt dominerar Västra Götalandsregionen med nästan hälften (45,6%) av det totala antalet gästnätter i svenska gästhamnar. (Tillväxtverket 2010). 7

43 kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 0 kr KUNGSHAMN SMÖGEN HUNNEBOSTRAND HASSELÖSUND BOHUS MALMÖN BOVALLSTRAND VÄJERN Tabell 5, Intäkter i gästhamnsverksamhet , Sotenäs kommun KUNGSHAMN SMÖGEN HUNNEBOSTRAND HASSELÖSUND BOHUS MALMÖN BOVALLSTRAND VÄJERN Tabell 6, Antal gästbåtsnätter i respektive hamn, Sotenäs kommun (mindre båtar <10 meter) 8

44 KUNGSHAMN SMÖGEN HUNNEBOSTRAND HASSELÖSUND BOHUS MALMÖN BOVALLSTRAND VÄJERN Tabell 7, Antal gästbåtsnätter i respektive hamn, Sotenäs kommun (större båtar >10 meter) I ovanstående figurer kan urskiljas en tendens som pekar på färre gästbåtsnätter för mindre båtar (> 10 m). Det kan möjligen vara en förklaring att storleken på båtar ökar överlag, och dessa tar en allt större plats i hamnarna. 3. Omvärldsanalys Sotenäs kommuns gästhamnars båtturism är som vi har sett tidigare avhängig av omvärlden och de transitströmmar som rör sig i Bohusläns skärgård och till och från Norge. Att genomföra en omvärldsanalys av hur prissättningen i dessa hamnar ser ut, vilka driftsformer som finns och hur man arbetar med att förlänga säsongen och marknadsföring är därför centralt. Denna omvärldsanalys syftar till att besvara följande frågor: Hur ser prissättningen ut för gästplatser i Sotenäs Kommuns hamnar relativt till andra hamnar? Vilka olika typer av driftsformer finns runt om i landet och vad gör de för servicen? Vilka lärdomar går då att dra från de hamnar som finns i närområdet, som lockar många turister, när det gäller att förlänga båtsäsongen och marknadsföring? 3.1 Prissättning Prissättningen av både fasta båtplatser och gästhamnsplatser är intressant att titta på mot bakgrund av den stora efterfrågan på främst fasta båtplatser. I alla kommuner i norra Bohuslän råder det brist på fasta båtplatser och prissättningen på platserna är därför av extra intresse att titta närmare på. I denna rapport behandlas endast gästhamnar. 9

45 Prissättning gästhamnar 2014 (Dockspot, Lysekil och Tanum 2013) Lågsäsong Mellansäsong Högsäsong Mellansäsong Lågsäsong Båtlängd V1-24 V25-27 V28-31 V V34-52 Sotenäs < 10 m 110 kr 200 kr 250 kr 200 kr 110 kr Dockspot/Smögen 150 kr 200 kr 260 kr 200 kr 150 kr Tanum(=Fjällbacka) 200 kr 270 kr 300 kr 270 kr 200 kr Lysekil 120 kr 160 kr 200 kr 160 kr 120 kr Strömstad 200 kr 240 kr 240 kr 200 kr 200 kr Sotenäs m 120 kr 230 kr 300 kr 230 kr 120 kr Dockspot/Smögen 180 kr 250 kr 320 kr 250 kr 180 kr Tanum(=Fjällbacka) 240 kr 310 kr 340 kr 310 kr 240 kr Lysekil 160 kr 200 kr 240 kr 200 kr 160 kr Strömstad 200 kr 250 kr 250 kr 200 kr 200 kr Sotenäs m 130 kr 270 kr 380 kr 270 kr 130 kr Dockspot/Smögen 210 kr 300 kr 380 kr 300 kr 210 kr Tanum(=Fjällbacka) 240 kr 350 kr 380 kr 350 kr 240 kr Lysekil 240 kr 300 kr 360 kr 300 kr 240 kr Strömstad 200 kr 290 kr 290 kr 200 kr 200 kr Sotenäs m 140 kr 310 kr 480 kr 310 kr 140 kr Dockspot/Smögen 270 kr 400 kr 500 kr 400 kr 270 kr Tanum(=Fjällbacka) 360 kr 430 kr 460 kr 430 kr 360 kr Lysekil 360 kr 420 kr 480 kr 420 kr 360 kr Strömstad 200 kr 340 kr 340 kr 200 kr 200 kr Sotenäs > 18 m 160 kr 390 kr 600 kr 390 kr 160 kr Dockspot/Smögen 300 kr 450 kr 560 kr 450 kr 300 kr Tanum 660 kr 740 kr 740 kr 740 kr 660 kr Lysekil 480 kr 600 kr 720 kr 600 kr 480 kr Strömstad 700 kr 700 kr 700 kr 700 kr 700 kr Tabell 8, Jämförelse gästhamnstaxa i norra Bohuslän Som tabellen visar har Sotenäs kommun möjlighet att justera taxor så att en högre kostnadstäckning kan erhållas utan att avvika anmärkningsvärt från den omgivande marknaden. 3.2 Driftsformer Det finns en uppsjö av driftsformer när det kommer till drift av hamnverksamhet. De vanligaste modellerna presenteras nedan. 10

46 3.2.1 Ideellt ägarskap och drift I dessa hamnar ägs eller hyrs marken på permanent basis eller på långa kontrakt av ideella föreningar. Dessa är i de flesta fall båtklubbar, samhällsföreningar eller intresseföreningar. Trots att dessa hamnar inte har några krav på sig att driva gästhamnverksamhet är det förekommande att detta sker för att generera inkomster till klubbens/föreningens verksamhet Ideell drift via entreprenadavtal Ingen gästhamn i Sotenäs kommun drivs ideellt av föreningar via entreprenadavtal med kommunen. Om detta skall göras så betalar föreningarna då kommunen en årlig avgift för att nyttja hamnen och står sedan för tillsyn, drift, löpande och periodiskt underhåll. Deras kontrakt löper över exempelvis fem år och om ingen av parterna säger upp avtalet så förlängs avtalet ytterligare med ett år i taget Privat drift via entreprenadavtal En tredje form av drift är privat drift via entreprenadavtal. Detta förekommer på Smögen, Hasselösund och Bovallstrand Kommunalt ägarskap och drift De flesta gästhamnsplatser i Sotenäs kommun är kommunalt ägda och drivs av kommunen. I dessa hamnar finns det hamnvärdar som är anställd av kommunen. Dessa person är ansvarigaför den dagliga driften och har hand om gästhamnsverksamheten Kommunalprivat drift Denna typ av hamnar är en blandform mellan den strikt kommunala hamnen och hamnar som drivs privat via entreprenad. Dessa hamnar kan drivas som en ekonomisk förening mellan näringslivet och kommunen som är fallet i Strömstad eller så kan det drivas av ett kommunalt bolag. Den senare varianten återfinns i Tanum där hamnen drivs på ett kommersiellt sätt av Tanums Hamnar AB. 3.3 Reflektioner över olika typer av driftsformer De olika driftsformerna har alla sina för och nackdelar. Vad som istället är avgörande för en lyckad hamnverksamhet är att det har satts upp konkreta mål och strategier för hamnen och att syftet med att driva gästhamnsverksamhet är tydligt. Andra slutsatser som jag kan dra efter att ha studerat olika driftsformer i Sotenäs och på andra ställen i Sverige är: I de hamnar som drivs privat är inte hamnavgiften den stora intäktsdrivaren. Kringliggande verksamheter är en förutsättning för vinst och i exemplet Sandhamn satsas det på kringverksamhet i form av husbilsuppställning, café och stuguthyrning m.m. I hamnar där både ägarskapet och driften är ideell är viljan att driva gästhamnsverksamhet beroende av medlemmarnas frivilliga engagemang och vilja att driva denna verksamhet. För Karlskrona Segelsällskap och inbringar gästhamnsverksamheten ett välbehövligt ekonomiskt tillskott till exempelvis ungdomsverksamhet eller underhåll av klubbhus. 11

47 I Sotenäs kommun drivs tre hamnar enligt femåriga entreprenörsavtal med Sotenäs kommun. I avtalen är det fastställt att det skall finnas gästhamnsverksamhet. Det har framkommit att entreprenörer anser att problemet med avtalet är att det är för kortsiktigt. De skulle vilja ha kontrakt på längre tid för att kunna göra långsiktiga investeringar. Gästhamnsverksamheten i dessa tre hamnar fungerar tillfredsställande. De hamnar i Sotenäs kommun som drivs helt i kommunal regi kan varierar i servicenivå. En typ av driftsform som inte finns i Sotenäs kommun är den kommunal-privata, där ett kommunalt bolag driver hamnen affärsmässigt. Ett kommunalt bolag har möjligheten att utveckla gästhamnen efter marknadens behov samtidigt som kommunal styrning fortfarande föreligger. Ett exempel på en hamn som drivs på detta sätt är Tanums kommuns gästhamnar som drivs av Tanums Hamnar AB. 3.4 Att förlänga säsongen I intervjuer med företrädare för Sotenäs kommun ses det som näst intill nödvändigt att förlänga säsongen för att kunna driva lönsamma gästhamnar. Denna syn delas inte av alla men det står klart att det är ett av många sätt att förbättra lönsamheten i gästhamnarna och framförallt ett sätt att skapa liv och rörelse även utanför sommarmånaderna, vilket ökar hamnarnas attraktionskraft ytterligare. I arbetet med denna rapport har jag därför identifierat ett antal lösningar på hur man kan utöka tiden det finns turister i hamnarna: Att utveckla dykturismen i Sotenäs är ett sätt att förlänga säsongen eftersom dyksäsongen är betydligt längre än fritidsbåtsäsongen. Dessa företag behöver speciella förutsättningar för att kunna växa. Övernattning är viktigt för dykföretagen eftersom vädret ibland inte tillåter dykning och man då måste invänta bättre väder på land. Rekordgenerationen som nu går i pension innebär en stor potentiell kundgrupp som inte är lika beroende av att förlägga sin semester under sommaren som till exempel barnfamiljer. För att locka turister till att besöka Sotenäs kommun i början och slutet av sommarsäsongen kan prissegmentering vara en möjlig lösning. Sotenäs kommun har till viss del infört detta genom att ha högre hamnavgifter under högsäsong. I intervju med Promarinas VD Mats Bylund framhåller han att hans företag att det är svårt att förlänga säsongen men att använda evenemang som drar folk när det inte är högsäsong är en framgångsfaktor. Exempel på detta är Ölands skördefest i slutet av september. Promarina driver ett flertal gästhamnar i bland annat Uddevalla, Strängnäs och Västervik. 12

48 Det är viktigt att framhålla att det måste finnas service och något att sysselsätta sig med i hamnarna om man kommer dit under lågsäsong. Om det inte finns en beredskap för att erbjuda turister något när de kommer till hamnarna kommer de heller inte att komma dit. Omvänt kommer inte näringsidkare att vilja ha öppet under lågsäsong om det inte finns ett kundunderlag. Det ena ger det andra. Samarbete med utländska samarbetsorganisationer från exempelvis Polen, Tyskland, Danmark kan skapa goda möjligheter att attrahera fler seglare från Tyskland och Danmark. Gäster som dessutom kommer utanför vår högsäsong. 3.5 Marknadsföring Hur skall då Sotenäs hamnar marknadsföra sig för att attrahera båtturister? Det finns många goda exempel runt om i Sverige på vad som kan göras för att öka gästhamnsturismen. Exempelvis; Varje säsong delar Kalmar gästhamn ut enkäter till samtliga båtgäster. På så sätt får man in enkäter varje år. Denna information används sedan till att analysera gästernas beteende och ger förslag till förbättringar av gästhamnsverksamheten. Man får även en bra bild av varifrån turisterna kommer ifrån och kan på så sätt rikta sin marknadsföring mot särskilda turistgrupper. Hamnvärden ser mötet med kunden som avgörande för helhetsintrycket av vistelsen i hamnen. Han väntar med att ta betalt tills efter han har gjort ett ordentligt bemötande. Mun till mun -marknadsföring är ett av be bättre sätten att nå båtturister och att detta kräver en attraktiv hamn som man vill komma tillbaka till år efter år. Dela man även ut en folder på flera olika språk som ger information om Sotenäs och de näringsidkare som finns i närheten.. Att hamnen har en aktiv hemsida som länkas från gästhamnsguiden och båtplats är möjligt att boka i förväg över Internet (exempelvis Dockspot). 4 Kartläggning och klassificering av hamnarna 4.1 Bohus- Malmöns gästhamn Gästhamnen ligger i viken mellan Malmön och Kalven. Antal platser: ca 50 Förtöjning: Ankare 13

49 Vattendjup: 2-4 m Hamnservice: Färskvatten, 2 st WC (renoveringsbehov finnes) och bastu/dusch finns i badhuset (som drivs i privat regi) och som ligger ca 250 m från hamnen. Ny elanläggning sedan Bemannat under högsäsong juni augusti av 2 st säsongsarbetare på kvällstid (ca 4 tim/person och dag) Betalning sker i automat i hamnen, bara kort kan användas. 4.2 Bovallstrands gästhamn I yttre delen av Bottnefjorden ligger Bovallstrands gästhamn. Gästhamnen arrenderas av extern entreprenör Antal platser: ca 100 Förtöjning: Ankare och bojar Vattendjup: 2-4 m Hamnservice: Dusch, WC, tvättmaskin, färskvatten, sopor och drivmedel. Öppet under högsäsong, vår och höst enbart helger 4.3 Hasselösunds gästhamn Hasselösund ligger nordväst om Kungshamn. Gästhamnen arrenderas av extern entreprenör Antal platser: ca 70 Förtöjning: Bom/fast förtöjning Vattendjup: 3-6 m Hamnkontoret är beläget i serviceanläggningen. Öppet alla dagar under högsäsong. 4.4 Hunnebostrands gästhamn Hamndjup: 3-6 m Antal platser: 200 båtplatser Bokningsbara via Internet: 7 båtplatser Förtöjning: Fasta förtöjningar Hamnservice: Dusch, WC, tvättstuga, bastu i badhuset som bemannas av Sotenäs Turism. Öppettider är vilket vilket inte upplevs som tillfyllest av de besökande. Sotenäs kommun betalar drift (el, vatten, städning etc) och Sotenäs Turism tar intäkterna från myntautomater, hyra av tvättmaskin, torktumlare, bastu och dusch. Det finns ett underhållsbehov i den äldre delen, men den nyare upplevs vara i acceptabelt skick. Ny elanläggning finns på alla bryggor i gästhamnen. Utökning med ca 100 meters gästbrygga är möjlig I övrigt finns det färskvatten, telefon, eluttag, bensin, diesel, gasol, trailerramp, miljöstation, kran, mastkran, motorservice Hamnkontoret är öppet dagligen mellan kl och kl under tiden juni - augusti. Bemanning 07:00 22:00 sker mha 5 st sommararbetare mellan 15/6 15/8, 7 dagar i veckan. En av dessa jobbar även helger från 1/5 14/6 resp 16/8 31/9. 14

50 Betalning sker i automaten vid hamnkontoret, bara kort kan användas. 4.5 Kungshamns gästhamn Hamndjup: 3-5 m Gästplatser: ca 100 båtplatser Bokningsbara: 8 båtplatser Förtöjning: Ankare och långsides Vattendjup: 2,5-3,5 m Hamnservice: Dusch, WC, tvättmaskin finns i hygienanläggning byggd färskvatten, sopmaja, drivmedel och eluttag Bemannat under högsäsong juni - augusti. Bemanning sker mha 4 st sommararbetare mellan 15/6 15/8, 7 dagar i veckan. En av dessa jobbar även helger från 1/5 14/6 resp 16/8 31/9. Betalning sker i automaten vid hygienvårdsanläggningen, bara kort kan användas. Stenkajerna är i acceptabelt skick, träklädda kajdelar/pontoner har ett underhållsbehov. Användningsområdet för bildarkivet bör kunna utökas avsevärt med mer verksamheter med turistisk inriktning. 4.6 Smögens gästhamn Gästhamnen ligger vid Smögenbryggan, och arrenderas av extern entreprenör Antal platser: ca 130 Förtöjning: Ankare / fast förtöjning Vattendjup: 3-5 m Hamnkontoret är bemannat 1 juni 31 augusti. 4.7 Väjerns gästhamn Söder om fiskehamnen på Väjern utanför badhuset Tumlaren ligger gästhamnen. Väjern ligger norr om Kungshamn. Antal platser: 8 Vattendjup: 2,5-4 m Hamnservice: Dusch, WC finns ca 150 m från hamnen, färskvatten, eluttag och friskvårdsanläggning, tvättstuga, telefon, trailerramp och miljöstation. Hamnvärd: Receptionen Tumlaren, öppet dagligen under tiden 15 juni - 31 augusti. 5 Slutsatser från omvärldsanalysen Sotenäs kommun har konkurrenskraftiga priser på både fasta båtplatser och på gästhamnsplatser jämfört med hamnar i närområdet. 5.1 Driftsformen är inte avgörande för hamnverksamhetens framgångar men goda incitament krävs för en framgångsrik gästhamn. Vi har i kartläggningen av hamnarna i Sotenäs kommun inte kunnat se att driftsformen av hamnen i någon större utsträckning påverkar hur hamnverksamheten fungerar. Däremot har det setts andra exempel på i Sverige där kommunala hamnar som har ett gott samarbete med 15

51 den lokala båtklubben eller annan verksamhet existerar, en hög servicenivå. Detta eftersom inkomsterna från gästhamnsverksamheten tillfaller den organisation som driver gästhamnen. Organisationen får därmed goda incitament att erbjuda en bra produkt åt båtturister. Detsamma gäller i hamnar som arrenderas av privata aktörer. De måste erbjuda hög service för att kunderna ska återvända. I kommunala hamnar där inget syfte finns för att driva gästhamnsverksamheten kan servicenivån vara lägre. Det finns dock undantag, exempelvis Stenshamn i Blekinge Arkipelag, som tack vare en aktiv drift, grundat i starkt ledarskap från hamnfogdens sida i hamnen samt investeringar från Karlskrona kommun har en relativt sett hög servicenivå. 5.2 Lärdomar om att förlänga säsongen Ett flertal exempel på hur man har kunnat förlänga säsongen på andra ställen och vilka verksamheter i Sotenäs som redan nu bidrar till att förlänga säsongen i hamnarna har tagits fram i rapporten. 5.3 För privata aktörer är gästhamnsavgiften inte den stora intäktsdrivaren. Kringliggande verksamheter kan vara en förutsättning för vinst. I de hamnar som drivs privat behöver inte gästhamnsavgiften vara den stora intäktsdrivaren. Kringliggande verksamheter kan vara en förutsättning för vinst och i exempelvis i Sandhamn satsas det på kringverksamhet i form av husbilsuppställning, café och stuguthyrning. Kommunen bör därför skapa en god dialog med de privata näringsidkare som sköter hamndrift i Sotenäs kommun. Marknadsföring är viktigt och de flesta respondenterna framhåller mun-till-mun som bästa sätt att nå kunder. Detta förutsätter en attraktiv hamn som man vill komma tillbaka till. Flera av de personer jag har talat med under arbetet med denna rapport framhåller att marknadsföring av gästhamnar främst sker via mun till mun-metoden. Alltså att nöjda kunder sprider budskapet om en bra hamn vidare till andra båtturister. Detta sker inte bara via personliga kontakter mellan båtturister utan även via webbforum där information om Sotenäs hamnar sprids till potentiella besökare. På nästa sida visas en ekonomisk sammanställning för gästhamnarna i Sotenäs kommun. Som framgår av denna redovisar gästhamnsverksamheten ett underskott 2012 med ca -378 tkr, och under 2013 uppgår detta till ca tkr. 16

52 Tabell 9, Kostnader/intäkter gästhamnar 2012/

53 5.4 Flera hamnar är attraktiva för landbaserad turism men förbättrade kommunikationer krävs De hamnar som kan stoltsera med en välskött marina med tillhörande restaurang eller kafé är attraktiva för dagsutflykter från fastlandet. Detta gäller även hamnar med ett rikt naturliv eller en pittoresk miljö. Dock kräver dessa hamnar en god tillgänglighet även för dem som inte har egen båt och goda kollektiva kommunikationer blir därför en förutsättning för att kunna göra dessa hamnar attraktiva för turister. 5.5 Många hamnar saknar förhållningssätt till husbilsturismen Flertalet hamnar saknar en aktiv strategi för hur man skall hantera den ökande husbilsturismen. Detta riskerar att skapa oreda i hamnarna samt verka konkurrenssnedvridande för kommunernas campingplatser som många gånger är dyrare än hamnarna. De hamnar som har möjligheten och ett aktivt förhållningssätt till husbilsturismen har både kunnat profitera på den samt minska oredan i hamnen genom att skapa speciella uppställningsplatser för husbilar ANTAL INTÄKTER Tabell 10, Antal husbilsnätter och intäkter Utvecklingen av hamnarna för landbaserad turism bör ske i samklang med omgivningen Det är viktigt att den utveckling som sker i hamnarna också vägs mot hamnarnas unika miljöer och kvalitéer. Detta innebär att utvecklingen snarare ska bygga på och framhäva dessa kvalitéer än att motverka dessa. I exempelvis hamnar vars värde främst ligger i dess stillhet och naturskönhet bör därför detta bevaras. 6. Rekommendationer Rekommendationerna är kopplade till de olika utvecklingsområden som har identifierats under arbetet med denna rapport. De övergripande rekommendationerna bygger på mina studier och intervjuer med företrädare för hamnarna, kommunerna och näringslivet. 18

54 6.1 Tydligare politisk vilja Den politiska viljan i främst Sotenäs anses av flertalet respondenter som otydlig och diffus. Detta grundar sig främst i att det saknas en uttalad OCH långsiktig strategi för hur man ska hantera hamnarna och vilka hamnar som skall innehålla vilken verksamhet. Effekten av detta har blivit att: Hamnarna har en förbättringspotential vad avser servicegraden, vilket kan avskräcka både hamnarnas användning och övrig turism Det råder en osäkerhet ibland kommunens tjänstemän kring hur frågan ska hanteras Det uppkommer en brist på tillit till kommunen till följd av bristen på handlingskraft Denna strategi är tänkt som ett beslutsunderlag för politikerna för att förenkla beslut men kräver också att man stakar ut en väg för hur man vill att hamnarna ska utvecklas. Vill man släppa fram alternativa driftsformer eller ska hamnarna drivas helt kommunalt? Det är frågor som dessa som Sotenäs kommuns politiker måste ta ställning till för att utveckling ska komma till stånd. 6.2 Förändrad organisation I Sotenäs kommun är samtliga hamnfrågor placerade under tekniska avdelningen. I exempelvis Karlshamn ligger allt hamnrelaterat som inte har med direkta infrastrukturinvesteringar att göra under fritidsenheten. Gästhamnsverksamheten riskerar att bli lidande då den tekniska avdelningen får uppdrag att arbeta med frågor som marknadsföring eller liknande som konkurrerar med övriga kommunala verksamheter. Detta kan lösas genom att det inom Sotenäs kommun avdelas personal som bara har som arbetsuppgift att marknadsföra, utveckla och långsiktigt förvalta de kommunala hamnarna. 6.3 Använd de arbetsmetoder och strategier som finns Gör det möjligt att boka båtplatser i förväg Flera av de intervjupersoner som vi har talat med under arbetet med denna studie har pekat på den förändring av båtturismen som skett de senaste åren där båten i dag mer kan liknas vid en bil som lämnas in för exempelvis service och reparation. Detta gör att servicekraven från båtturister har höjts. Att kunna planera sin semester mer detaljerat ses som en förlängning av detta resonemang och att kunna boka gästhamnsplatser i förväg blir därför allt viktigare. De kommunala hamnarna i Sotenäs kommun bör erbjuda ett bokningssystem för båtturister. Detta kan exempelvis ske externa leverantörer av bokningsystem och/eller alternativt lägga in det som en funktion på Sotenäs kommuns hemsida Bättre insamling av statistik Bättre insamling av besöksstatistik skulle kunna ge värdefull information om var och mot vilka grupper man ska marknadsföra sig emot. I Kalmars gästhamn delas dessutom en enkätundersökning ut till samtliga gäster i hamnen och genom detta får man in tre till fyrahundra svar varje sommar. Dessa svar används sedan för att genomföra förbättringar i verksamheten. 19

55 Fokusera på verksamhet och kostnader/intäkter I det fall gästhamnsverksamheten skall bedrivas i kommunal regi skall denna verksamhet ha ett starkt fokus på att: Personal är särskilt dedikerad för denna uppgift. Fokus skall vara att marknadsföra, utveckla och förvalta kommunens hamnverksamhet. Tydliga ekonomiska, turistiska och andra mål skall implementeras Målen skall vara mätbara, och uppföljningsmetoder för måluppfyllelse skall vara kvalitetssäkrade. Marknadsanpassning av taxor skall göras 7 Slutsats Här redovisas de slutsatser som dras av de fakta som framkommit under arbetet. Vår uppfattning är att: Gästhamnarna är viktiga ur traditions- och den turistiska aspekten, det förväntas att kommunen skall erbjuda gästhamnsplatser för gästande båtar. Ekonomin med nuvarande taxa gör att gästhamnsverksamhet inte bär sina kostnader. Redovisningen är inte fulländad vilket medför att det inte går att härröra vilken hamn som vissa kostnader uppstår i/på. Detta bör tas hänsyn till i det kommande arbetet. Driftsformen är i huvudsak en ideologisk fråga då det finns exempel på hamnar som drivs i kommunal regi med stor framgång och hög servicegrad, och det finns hamnar som drivs i privat regi där det rakt motsatta förhållandet råder. Det viktiga är att det finns en långsiktighet och att tydliga samt mätbara mål anges för verksamheten. Erforderliga personalresurser måste tillsättas och finansieras. Att driva både gäst- och småbåtshamnar med en minimal organisation där samordnings- och planeringskapacitet saknas är inte en framgångsfaktor. Skall driftsformen vara privat drift i entreprenadform eller motsv. skall denna handlas upp enligt standardiserade avtal (samma för alla gästhamnar och enligt LOU). Skall gästhamnarna vara i kommunal drift och självfinansierade krävs en justering av gästhamnstaxorna, och eventuellt utökning med kringliggande verksamhet. En höjning av taxan med i genomsnitt 50 kr per gästbåtsnatt kommer att ge cirka 800 tkr i extra intäkter vilket torde behövas för att få en verksamhet som är självfinansierad. Servicegraden, och därmed även attraktionskraften, bör ökas med ökad servicegrad som exempelvis; o Trådlöst Internet o Närliggande försäljning av fika, frukost, tidningar etc o Samordna turistinformation och hamnkontor för en bra service och rationell drift i ändamålsenliga och rätt placerade byggnader. o Upprustning och modernisering av hygienvårdsanläggningar så dessa möter gästernas allt högre krav. 20

56 8. Strategi 8.1 Alternativ 1(gästhamnar i kommunal drift) Samtliga befintliga arrendeavtal (3 st) med gästhamnsarrendatorer sägs upp till kommande förfallodag, dock tidigast till säsongen I budgetarbetet inför 2015 planeras och finansieras det för att erhålla erforderliga ekonomiska resurser och personalresurser i syfte att driva gäst-, industri- och småbåtshamnsverksamheten på ett sätt som utvecklar och förstärker Sotenäs kommuns attraktivitet för båtburna besökare. Ökad kostnadstäckning och finansiering av kan göras genom justering och marknadsanpassning av gästhamnsavgiften med 50:- (inkl moms)/gästbåtsnatt vilket ger cirka tkr Ökad kostnadstäckning och finansiering av kan göras genom justering och marknadsanpassning av industri- och småbåtshamnsavgiften med i genomsnitt cirka 10 % vilket ger ytterligare cirka tkr. Drift, ansvar och utveckling av de kommunala parkeringsplatserna för husbilar samordnas med driften av gästhamnsverksamheten. Ökad underhållsnivå krävs för flertalet av de hygienanläggningar som finns i hamnarna. Finansiering för detta finns ej i detta förslag men bör inarbetas på ett långsiktigt sätt i den driftsform som slutligen väljs. Administrationsresurs för framförallt industri- och småbåtshamnarna måste förstärkas oavsett vilken driftsform som väljs. Nuvarande arbetsbelastning skapar en orimlig arbetsbörda som inte kan upprätthålla den service som förväntas både mot både allmänhet och näringsliv. 8.2 Alternativ 2(gästhamnar i entreprenadform) Samtliga befintliga arrendeavtal (3 st) med gästhamnsarrendatorer sägs upp till kommande förfallodag, dock tidigast till säsongen I budgetarbetet inför 2015 planeras och finansieras det för att erhålla erforderliga ekonomiska resurser och personalresurser som beställarfunktion mot de entreprenörer som driver gästhamnsverksamheten. Denna personalresurs skall då även vara ansvarig för att driva och utveckla de kommunala småbåtshamnarna. Ökad kostnadstäckning och finansiering av kan göras genom justering och marknadsanpassning av industri- och småbåtshamnsavgiften med i genomsnitt cirka 10 % vilket ger cirka tkr. Drift, ansvar och utveckling av de kommunala parkeringsplatserna för husbilar samordnas med driften av gästhamnsverksamheten i entreprenadform. Ökad underhållsnivå krävs för flertalet av de hygienanläggningar som finns i hamnarna. Finansiering för detta finns ej i detta förslag men bör inarbetas på ett långsiktigt sätt i den driftsform som slutligen väljs. Administrationsresurs för framförallt industri- och småbåtshamnarna måste förstärkas oavsett vilken driftsform som väljs. Nuvarande arbetsbelastning skapar en orimlig arbetsbörda som inte kan upprätthålla den service som förväntas både mot både allmänhet och näringsliv. 21

57 Lena Linke (MP) har i en motion föreslagit att folkhälsoperspektivet implementeras på samtliga plan i samtliga kommunens verksamheter genom att: Arbeta utifrån Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy och utarbeta kommunövergripande mål utifrån denna. Alla nämnder och utskott föreslås ha folkhälsa och/eller rapport från Hälsorådet som stående punkt på sina dagordningar. För in ordet folkhälsa i kommunens vision och övergripande mål. Välfärdsbokslut bör införas och användas i verksamheterna. Folkhälsosamordnaren lämnar följande yttrande över motionen; Sotenäs har genom avtal med Hälso- och sjukvårdsnämnden ingått ett avtal kring folkhälsoarbete. Avtalet reglerar former och innehåll för det gemensamma folkhälsoarbetet. Folkhälsoarbetet drivs och samordnas genom Hälsorådet, ett politiskt sammansatt råd vilket har som uppdrag att bedriva arbetet så att ett folkhälsoinriktat synsätt blir en del av de ingående parternas verksamhet. Representationen skall säkra att folkhälsofrågorna tas upp, drivs, diskuteras och implementeras i samtliga nämnder. Hälsorådets protokoll delges samtliga nämnder. Spridningen av de beslut som fattas i Hälsorådet och vilka frågor som diskuteras varierar troligen med intresse från den enskilda nämnden och dess ledamöter. Kommunfullmäktige antog den Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy att gälla för folkhälsoarbetet i Sotenäs. Hälsorådets folkhälsoplan och mål utgår från detta dokument, dock saknas kommunövergripande mål antagna av fullmäktige för folkhälsoarbetet. Välfärdsredovisning tas fram vartannat år av folkhälsosamordnaren vilket sedan presenteras i Hälsorådet och i de nämnder och förvaltningar som önskar. En kortversion av Välfärdsredovisningen finns med i kommunens årsbokslut varje år. En välfärdsredovisning fungerar som ett styr- och uppföljningsdokument och skall kunna ligga till grund för prioriteringar och beslut vilka har betydelse för folkhälsans utveckling i kommunen. Arbetet med att implementera folkhälsofrågorna i kommunens samtliga nämnder och verksamheter går långsamt framåt och kräver kunniga, engagerade och intresserade politiker och tjänstemän. Tydliga mål, strukturer och rutiner för arbetet är av stor vikt för det fortsatta arbetet. Folkhälsosamordnarens tjänsteutlåtande Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 15(27)

58 Ronald Hagbert (M) föreslår att kommunstyrelsen för sin egen del beslutar att kommunchefen får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att genomföra det av kommunfullmäktige fattade beslutet att implementera Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy, samt att kommunstyrelsen uppmanar övriga nämnder att ta fram en handlingsplan. Ordföranden ställer proposition på Ronald Hagberts (M) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kommunchefen att ta fram en handlingsplan för att genomföra det av kommunfullmäktige antagna dokumentet om Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy. Kommunstyrelsen uppmanar övriga nämnder att ta fram en handlingsplan för Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy. Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 16(27)

59 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsosamordnare Telefon: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr 2013/ Sida 1(2) Svar på motion gällande Folkhälsoperspektivet Beskrivning av ärendet Lena Linke har i en motion föreslagit att folkhälsoperspektivet implementeras på samtliga plan i samtliga kommunens verksamheter genom att: Arbeta utifrån Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy och utarbeta kommunövergripande mål utifrån denna. Alla nämnder och utskott föreslås ha folkhälsa och/eller rapport från Hälsorådet som stående punkt på sina dagordningar. För in ordet folkhälsa i kommunens vision och övergripande mål. Välfärdsbokslut bör införas och användas i verksamheterna. Folkhälsosamordnaren har ombetts att yttra sig över motionen. Yttrande Sotenäs har genom avtal med Hälso- och sjukvårdsnämnden ingått ett avtal kring folkhälsoarbete. Avtalet reglerar former och innehåll för det gemensamma folkhälsoarbetet. Folkhälsoarbetet drivs och samordnas genom Hälsorådet, ett politiskt sammansatt råd vilket har som uppdrag att bedriva arbetet så att ett folkhälsoinriktat synsätt blir en del av de ingående parternas verksamhet. Representationen skall säkra att folkhälsofrågorna tas upp, drivs, diskuteras och implementeras i samtliga nämnder. Hälsorådets protokoll delges samtliga nämnder. Spridningen av de beslut som fattas i Hälsorådet och vilka frågor som diskuteras varierar troligen med intresse från den enskilda nämnden och dess ledamöter. Kommunfullmäktige antog den Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy att gälla för folkhälsoarbetet i Sotenäs. Hälsorådets folkhälsoplan och mål utgår från detta dokument, dock saknas kommunövergripande mål antagna av fullmäktige för folkhälsoarbetet. Välfärdsredovisning tas fram vartannat år av folkhälsosamordnaren vilket sedan presenteras i Hälsorådet och i de nämnder och förvaltningar som önskar. En kortversion av Välfärdsredovisningen finns med i kommunens årsbokslut varje år. En välfärdsredovisning fungerar som ett styr- och uppföljningsdokument och skall kunna ligga till grund för prioriteringar och beslut vilka har betydelse för folkhälsans utveckling i kommunen. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

60 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsosamordnare Telefon: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr 2013/ Sida 2(2) Arbetet med att implementera folkhälsofrågorna i kommunens samtliga nämnder och verksamheter går långsamt framåt och kräver kunniga, engagerade och intresserade politiker och tjänstemän. Tydliga mål, strukturer och rutiner för arbetet är av stor vikt för det fortsatta arbetet. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige bifaller motionen. Bilaga/Bilagor "Motion gällande folkhälsoperspektivet, något som borde implementeras, mötas och följas upp överallt och på alla plan i alla kommunens verksamheter" - Lena Linke Skickas till Kommunfullmäktige Datum Maria Hassing Karlander Folkhälsosamordnare Mats Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

61 Motion gällande Folkhälsoperspektivet, något som borde implementeras, mätas och följas upp över allt och på alla plan i alla kommunens verksamheter. Folkhälsa är ett väldigt vitt begrepp, centralt för alla och en var, som bara finns där. Är det så? Vet vi det? Hur kan vi påverka den? Folkhälsobegreppet finns inte angivet/omnämnt i kommunens vision. I de uttalade inriktningsmål som finns, saknas det också. Övergripande mål som berör folkhälsa finns inte, Inte inom någon av förvaltningarna. I Hälsorådets egna dokument, vilka inte är tagna av KF, finns det infört. I VG regionens folkhälsopolitiska policy finns det, och det är ett dokument som Kommunen antagit i KF. I tjästeutlåtandemallarna finns snart genusperspektivet och medborgar- dito är redan dit lagt. Folkhälsoperspektivet lyser med sin frånvaro i kommunens redskap för planering, verkställighet och uppföljning. Dessa tre har nära koppling till varandra och folkhälsoperspektivet genomsyrar det mesta. Finns det inte angivet/definierat, kan man heller inte mäta eller följa upp det. Det som inte är omnämnt här, finns inte. Vår vision är en säker och trygg kommun. Folkhälsobegreppet ingår i detta! Våra anställda, brukare, skolbarn, klienter och innevånare är värda folkhälsoarbetet och får det också, men vårt agerande idag, gör att det sällan är mätbart/mätt. För att göra det enkelt för sig, kunde alla nämnder och utskott ha som stående punkt på sina mötesdagordningar folkhälsa och/eller Rapport från Folkhälsopolitiska rådet. Skriv in ordet folkhälsa i kommunens vision och övergripande mål så att verksamheterna får det i åtanke och börjar mäta faktorer som kan påverka den.

62 För in välfärdsbokslutet som genomförs i kommunen var annat/tredje år i verksamheterna och gör det till ett uppdrag att genomföra. Jag yrkar på att folkhälsoperspektivet implementeras på samtliga plan i samtliga kommunens verksamheter enligt ovan, genom att börja arbeta efter VG Regionens folkhälsopolitiska policy, vilken vi faktiskt antagit som vår egen i KF. Utarbeta det kommunövergripande målet efter denna på ett sätt så det kan läggas ut i förvaltningarnas mål- och styrdokument så de kan genomföra handlingar som positivt kan påverka folkhälsan på ett mätbart och uppföljningsbart sätt. Vill vi vara en attraktiv kommun som lockar till inflyttning, behövs det! Tossene Lena Linke MP Sotenäs

63 Lena Linke (MP) föreslår i en motion att Udden utses till naturområde i Sotenäs kommuns översiktsplan. I den gällande översiktsplanen ÖP2010, redovisas Udden som ett utredningsområde där lämplig framtida markanvändning ska utredas. Översiktsplanen ger därmed utrymme för en förändring av markanvändningen såväl från dagens användning som rekreationsområde som från boende/kontor mm vilket medges i gällande detaljplan. För att tydliggöra vilken markanvändning som är önskvärd krävs ett politiskt ställningstagande. En förändring av översiktsplanens förslag till markanvändning kräver beslut i Kommunfullmäktige. En ny detaljplan för området kan ske på initiativ av Kommunstyrelsen. Landskapsarkitektens tjänsteutlåtande Ronald Hagbert (M), Britt Wall (S) och Hilbert Eliasson (S) föreslår att kommunchefen får i uppdrag att arbeta fram lämplig form för dialogmöte ang. Uddens framtid. Ordföranden ställer proposition på Ronald Hagberts (M) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunchefen i uppdrag att arbeta fram lämplig form för dialogmöte ang. Uddens framtid. Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 18(27)

64 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekten Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2013/133 Sida 1(3) Motion om Udden som naturområde Sammanfattning Miljöpartiet de Gröna yrkar i motionen att Udden utses till naturområde i Sotenäs kommuns översiktsplan. I den gällande översiktsplanen ÖP2010, redovisas Udden som ett utredningsområde där lämplig framtida markanvändning ska utredas. Översiktsplanen ger därmed utrymme för en förändring av markanvändningen såväl från dagens användning som rekreationsområde som från boende/kontor mm vilket medges i gällande detaljplan. För att tydliggöra vilken markanvändning som är önskvärd krävs ett politiskt ställningstagande. En förändring av översiktsplanens förslag till markanvändning kräver beslut i Kommunfullmäktige. En ny detaljplan för området kan ske på initiativ av Kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet I motionen från Miljöpartiet de Gröna beskrivs att Udden i Sotenäs kommuns översiktsplan är utpekat som ett utvecklingsområde för bostäder och att partiet i samband med antagandet av ÖP2010 yrkade på att området ska vara ett naturområde. Miljöpartiet de Gröna påpekar att det i samband med antagande av ÖP2010 samt i svar på medborgarförslag från Helgesson, Melander, Escudeiro sades att områdets framtid ska utredas. Miljöpartiet de Gröna redogör i sin motion för områdets tidigare användning som stenbrott och som teaterscen för stenhuggarteater och för det flertal projekt som diskuterats, t ex museum, simhall, hotell och boende. I motionen hänvisas också till bergets funktion som landmärke för de som kommer sjövägen till Hunnebostrand. Miljöpartiet de Gröna yrkar att Udden utses till naturområde i översiktsplanen. Gällande planer Översiktsplan, ÖP2010 Kommunens översiktsplan ska ge strategiska riktlinjer kring hur kommunens mark- och vattenområden ska användas. Översiktsplanen är vägledande vid politiska beslut, men är inte juridiskt bindande. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

65 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekten Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2013/133 Sida 2(3) I Sotenäs kommuns översiktsplan, ÖP2010, som antogs av Kommunfullmäktige i december 2010, beskrivs Udden som ett utredningsområde där lämplig framtida markanvändning ska utredas. Översiktsplanen beskriver alltså inte specifikt lämpligheten för bostäder inom området. Översiktsplanens riktlinjer är antagna av Kommunfullmäktige efter att förslaget bearbetats i den planprocess som plan- och bygglagen reglerar. En ändring av dessa riktlinjerkräver i sig en process, som även den regleras i plan- och bygglagen. Kommunfullmäktige ska minst en gång varje mandatperiod aktualitetsförklara kommunens översiktsplan. Vid ett sådant tillfälle kan förändringar i rekommendationerna för ett visst geografiskt område tas upp. Gällande detaljplan En detaljplan reglerar juridiskt hur ett avgränsat markområde får användas. För Uddenområdet finns en gällande detaljplan från 1996 som reglerar vattenområdet som småbåtshamn och friluftsbad, den västra delen av markområdet för bostäder, hotell, restaurang, kontor, handel, konsthantverk samt den östra delen av markområdet (berget) som naturmark. Detaljplanen gäller oavsett vilka riktlinjer som översiktsplanen ger. Det innebär t ex att bostäder FÅR uppföras i enlighet med gällande detaljplan. För detta krävs endast bygglovsprövning och beslut om bygglov. Om möjligheten att bygga bostäder inom Uddenområdet ska begränsas/tas bort måste en ny detaljplan upprättas. Alternativt kan den gällande detaljplanen upphävas. För Uddenområdet fanns dock en tidigare detaljplan som reglerar markanvändningen för att tillåta stenbrytning. Om båda dessa detaljplaner upphävs försvinner den juridiska rättigheten att bygga bostäder i området. Att bygga ut området enligt gällande detaljplan är en rättighet, men ingen skyldighet. Det är markägaren, i det här fallet Sotenäs kommun, som bestämmer om området ska byggas ut enligt gällande detaljplan eller om marken ska användas som idag. Om den politiska viljan är att juridiskt fastställa markanvändningen till naturmark måste en ny detaljplan tas fram. Slutsats I kommunens översiktsplan, ÖP2013 ges utrymme för ett politiskt ställningstagande kring hur Uddenområdet ska användas i framtiden. Ett sådant politiskt ställningstagande krävs för att kunna initiera eventuella förändringar av områdets markanvändning. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

66 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekten Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2013/133 Sida 3(3) I det fall det är önskvärt att förtydliga riktlinjerna för området i översiktsplanen, ska en sådan ändring följa den hantering som regleras i plan- och bygglagen. Ändringen görs då lämpligen i samband med att översiktsplanen aktualitetsförklaras (d v s någon gång under nästa mandatperiod). Om man önskar att juridiskt fastställa en annan markanvändning än den som möjliggörs i gällande detaljplan krävs att en ny detaljplan upprättas för området. Då kommunen är markägare är det Kommunstyrelsen som kan initiera en sådan process. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige tackar för motionen. Kommunfullmäktige uppdrar åt Kommunstyrelsen att ta upp frågan om framtida användning av Uddenområdet till diskussion. Skickas till Motionären Kommunstyrelsens förvaltning Miljö- & byggförvaltningen Mats Ove Svensson Kommunchef Bo Hallgren chef Miljö- & byggförvaltningen Cecilia Lindsten landskapsarkitekt Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

67

68 Britt Wall (S), Elving Claesson (S), Stellan Welin (S) och Vivianne Gustafsson (S) föreslår i en motion att en ny detaljplan för Uddens framtida utveckling startar under kommande mandatperiod. Gällande detaljplan för Udden från 1996 innefattar byggrätter för boende, hotell, restaurang, kontor, handel och konsthantverk. Området längst i norr är planlagt som friluftsbad. Kommunen äger marken inom planområdet. För att tydliggöra vilken markanvändning som är önskvärd krävs ett politiskt ställningstagande. Uppstart av planarbete med en ny detaljplan för området kan ske på initiativ av Kommunstyrelsen. Landskapsarkitektens tjänsteutlåtande Ronald Hagbert (M), Britt Wall (S) och Hilbert Eliasson (S) föreslår att kommunchefen får i uppdrag att arbeta fram lämplig form för dialogmöte ang. Uddens framtid. Ordföranden ställer proposition på Ronald Hagberts (M) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunchefen i uppdrag att arbeta fram lämplig form för dialogmöte ang. Uddens framtid. Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 19(27)

69 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekten Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2014/187 Sida 1(3) Motion om Udden som en mötesplats för natur- och kulturupplevelser Sammanfattning Socialdemokraterna yrkar i motionen att en ny detaljplan för Uddens framtida utveckling startar under kommande mandatperiod. Gällande detaljplan för Udden från 1996 innefattar byggrätter för boende, hotell, restaurang, kontor, handel och konsthantverk. Området längst i norr är planlagt som friluftsbad. Kommunen äger marken inom planområdet. För att tydliggöra vilken markanvändning som är önskvärd krävs ett politiskt ställningstagande. Uppstart av planarbete med en ny detaljplan för området kan ske på initiativ av Kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet I motionen från Socialdemokraterna beskrivs att Udden i Hunnebostrand under decennier har utvecklats till en mycket attraktiv mötesplats för natur- och kulturupplevelser. Från att ha varit ett industriområde för bl a stenbrytning ändrades planen 1996 till att bli ett område för bostäder, hotell m m. Planerna för byggnation var långt framskridna då det började höras kraftiga protester från många boende i Hunnebostrand med omnejd. Alltför omfattande exploatering och begränsad tillgänglighet för allmänheten var bl a synpunkter som fördes fram. Många befarade att byggnationen skulle bli lyx-bostäder för "sommargäster". Politiken i Sotenäs valde att stoppa byggnationen på Udden inför valet Därefter har flera uppskattade kulturevenemang av hög kvalitet såsom t ex Stenskulpturutställning befäst platsen till en uppskattad mötesplats för kultur- och naturupplevelser. Under flera år har Hunnebostrandsborna och andra deltagit i olika arbetsgrupper som har lämnat ifrån sig många konstruktiva förslag om önskad utveckling på Udden. Socialdemokraterna i Sotenäs anser att tiden är mogen för att ta fram en ny detaljplan för Udden, en plan som förstärker de uppskattade natur- och kulturvärdena som platsen erbjuder och som tar tillvara allt engagemang som finns idag samt det arbete som finns dokumenterat sedan flera tidigare projekt. Socialdemokraterna i Sotenäs föreslår att en ny detaljplan för Uddens framtida utveckling startar under kommande mandatperiod. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

70 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekten Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2014/187 Sida 2(3) Gällande planer Översiktsplan, ÖP2010 Kommunens översiktsplan ska ge strategiska riktlinjer kring hur kommunens mark- och vattenområden ska användas. Översiktsplanen är vägledande vid politiska beslut, men är inte juridiskt bindande. I Sotenäs kommuns översiktsplan, ÖP2010, som antogs av Kommunfullmäktige i december 2010, beskrivs Udden som ett utredningsområde där lämplig framtida markanvändning ska utredas. Översiktsplanen beskriver alltså inte specifikt lämpligheten för bostäder inom området. Översiktsplanens riktlinjer är antagna av Kommunfullmäktige efter att förslaget bearbetats i den planprocess som plan- och bygglagen reglerar. En ändring av dessa riktlinjer kräver i sig en process, som även den regleras i plan- och bygglagen. Kommunfullmäktige ska minst en gång varje mandatperiod aktualitetsförklara kommunens översiktsplan. Vid ett sådant tillfälle kan förändringar i rekommendationerna för ett visst geografiskt område tas upp. Gällande detaljplan En detaljplan reglerar juridiskt hur ett avgränsat markområde får användas. För Uddenområdet finns en gällande detaljplan från 1996 som reglerar vattenområdet som småbåtshamn och friluftsbad, den västra delen av markområdet för bostäder, hotell, restaurang, kontor, handel, konsthantverk samt den östra delen av markområdet (berget) som naturmark. Detaljplanen gäller oavsett vilka riktlinjer som översiktsplanen ger. Det innebär t ex att bostäder FÅR uppföras i enlighet med gällande detaljplan. För detta krävs endast bygglovsprövning och beslut om bygglov. Om möjligheten att bygga bostäder inom Uddenområdet ska begränsas/tas bort måste en ny detaljplan upprättas. Alternativt kan den gällande detaljplanen upphävas. För Uddenområdet fanns dock en tidigare detaljplan som reglerar markanvändningen för att tillåta stenbrytning. Om båda dessa detaljplaner upphävs försvinner den juridiska rättigheten att bygga bostäder i området. Att bygga ut området enligt gällande detaljplan är en rättighet, men ingen skyldighet. Det är markägaren, i det här fallet Sotenäs kommun, som bestämmer om området ska byggas ut enligt gällande detaljplan eller om marken ska användas som idag. Om den politiska viljan är att juridiskt fastställa markanvändningen till ett område för natur- och kulturupplevelser måste en ny detaljplan tas fram. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

71 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekten Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2014/187 Sida 3(3) Slutsats I kommunens översiktsplan, ÖP2010 ges utrymme för ett politiskt ställningstagande kring hur Uddenområdet ska användas i framtiden. Ett sådant politiskt ställningstagande krävs för att kunna initiera eventuella förändringar av områdets markanvändning. Om man önskar att upprätta en ny detaljplan för området i enlighet med motionen är det Kommunstyrelsen som kan initiera en sådan process då kommunen är markägare inom planområdet. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige uppdrar åt Kommunstyrelsen att ta upp frågan om framtida användning av Uddenområdet till diskussion. Skickas till Motionären Kommunstyrelsens förvaltning Miljö- & byggförvaltningen Mats Ove Svensson Kommunchef Bo Hallgren chef Miljö- & byggförvaltningen Cecilia Lindsten landskapsarkitekt Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

72 Motion till kommunfullmäktige i Sotenäs Udden en mötesplats för natur- och kulturupplevelser Udden i Hunnebostrand har under decennier utvecklats till en mycket attraktiv mötesplats för natur- och kulturupplevelser. Från att ha varit ett industriområde för bla stenbrytning ändrades planen 1996 till att bli ett område för bostäder, hotell mm. Planerna för byggnation var långt framskridna då det började höras kraftiga protester från många boende i Hunnebostrand med omnejd. Alltför omfattande exploatering och begränsad tillgänglighet för allmänheten var bla synpunkter som fördes fram. Många befarade att byggnationen skulle bli lyx-bostäder för sommargäster. Politiken i Sotenäs valde att stoppa byggnationen på Udden inför valet Därefter har flera uppskattade kulturevenemang av hög kvalitet såsom tex Stenskulpturutställning befäst platsen till en uppskattad mötesplats för kultur- och naturupplevelser. Under flera år har Hunnebostrandsborna och andra deltagit i olika arbetsgrupper som har lämnat ifrån sig många konstruktiva förslag om önskad utveckling på Udden. Socialdemokraterna i Sotenäs anser att tiden är mogen för att ta fram en ny detaljplan för Udden, en plan som förstärker de uppskattade natur- och kulturvärden som platsen erbjuder och som tar tillvara allt engagemang som finns idag samt det arbete som finns dokumenterat sedan flera tidigare projekt. Socialdemokraterna i Sotenäs föreslår att En ny detaljplan för Uddens framtida utveckling startar under kommande mandatperiod Britt Wall (S), Elving Claesson (S), Stellan Welin (S), Vivianne Gustafsson (S) Socialdemokraterna

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84 Remissversion Regionala miljömål för Västra Götaland Remissversion 1

85 Remissversion Remissversion av nya regionala miljömål för Västra Götaland Detta är remissversionen av de nya regionala miljömålen för Västra Götaland. Förslaget är framtaget av Länsstyrelsen i samverkan med Skogsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Den här versionen av miljömål för Västra Götaland ska komplettera det beslut som togs 2013 där de nationella miljökvalitetsmålen (med tillhörande preciseringar och etappmål) beslutade av regeringen antogs som länets egna. Det gäller dock inte miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö som inte är aktuellt i länet. Varför nya regionala miljömål? Alla regionala miljömål utgår från de miljömål som riksdagen har beslutat ska gälla för Sverige. Vart tredje år görs en fördjupad utvärdering av miljömålen och utifrån den beslutar regeringen om ändringar av redan beslutade miljömål eller om nya miljömål och åtgärder, om man finner att det finns behov av det. I samband med detta har Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i uppdrag att se över de regionala miljömålen. Vem kan lämna synpunkter? Alla är välkomna att lämna synpunkter på förslaget. Remissen har dock skickats direkt till mottagarna på sändlistan i följebrevet via mail. Remisstid och remissvar Remissvaren behöver vi ha senast den 31 oktober 2014 och de skickas till miljoskydd.vastragotaland@lansstyrelsen.se. Kontakt Har ni frågor om miljömålen, miljömålsarbetet eller remissen kontakta gärna miljömålssamordnare Sofie Halsius på telefon eller via mail sofie.halsius@lansstyrelsen.se. 2

86 Remissversion Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Status för samtliga miljökvalitetsmål Måldokumentet... 7 Generationsmålet... 9 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Etappmål i miljömålssystemet Begränsad klimatpåverkan Avfall Biologisk mångfald Farliga ämnen Luftföroreningar

87 Remissversion Bakgrund Nationellt arbete Arbetet med att nå miljökvalitetsmålen utgör grunden för den nationella miljöpolitiken. Riksdagen antog under 2010 en proposition som innebär förändringar i miljömålens struktur och arbetets organisering, men miljömålsarbetets inriktning och ambitionsnivå är oförändrad. I april 2012 beslutade regeringen om nya preciseringar för miljökvalitetsmålen. Preciseringarna uttrycker det tillstånd som ska vara uppfyllt för att miljökvalitetsmålet ska nås. I samband med beslutet om preciseringarna upphörde de tidigare delmålen att gälla och nya etappmål inom områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald fastställdes. Sedan tidigare fanns etappmål för Begränsad klimatpåverkan. Etappmålen är i större utsträckning mer målövergripande och mer inriktade på åtgärder och den samhällsomställning som behövs för att nå miljökvalitetsmålen inom en generation. Etappmålen beslutas succesivt av regeringen. Det nationella miljömålssystemet Generationsmålet Anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen Beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. Etappmålen Är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in. Arbetet i Västra Götaland Länsstyrelsernas huvuduppdrag i det regionala miljömålsarbetet är att i bred samverkan regionalisera miljömålen där det behövs, verka för att målen nås och följa upp om målen kan nås. Årliga bedömningar av miljömålstillståndet De regionala miljömålsbedömningarna görs för vart och ett av länets 15 miljökvalitetsmål på hösten varje år. Sammantaget visar bedömningarna att även om arbetet går framåt krävs det 4

88 Remissversion kraftfulla insatser om vi ska kunna nå miljökvalitetsmålen till år Genom åtgärdsarbete och samverkan kan vi förbättra förutsättningarna att nå mål. De senaste regionala miljömålsbedömningarna finns att ta del av på Länsstyrelsens hemsida och på miljömålsportalen. På sidan sex i detta dokument finns dessutom en översikt av statusen för Västra Götalands 15 miljömål. När det gäller uppföljning av etappmålen så görs det enbart på nationell nivå i dagsläget. Regionalisering av miljömålen Det har gått 15 år sedan miljömålssystemet infördes och det återstår sex år innan miljökvalitetsmålen ska vara uppnådda. Miljömålsarbetets styrgrupp har beslutat att vi behöver regionalisera miljömålen för att kunna lyfta fram regionala särdrag och områden som kräver ytterligare insatser. Processen har utgått från länsstyrelsernas samverkansorgan RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) rekommendationer för regional anpassning av nationella miljömål. Konkreta och uppföljningsbara mål är redskap som pekar ut riktningen för miljöarbetet. Nationellt beslutade miljökvalitetsmål med tillhörande preciseringar samt etappmålen gäller fullt ut i Västra Götaland. De mål som lagts till kallar vi regionala tilläggsmål, och dessa ska ses som ett komplement till övriga mål och preciseringar. Vid framtagandet av de regionala tilläggsmålen har ambitionen varit att följa följande riktlinjer i så stor utsträckning som möjligt: Målen ska fånga in regionala särdrag och områden som kräver ytterligare insatser. Målen ska kunna användas av flera av Västra Götalands miljömålsaktörer. På sidan åtta i detta dokument finns en schematisk bild över samtliga målnivåer för Västra Götaland. Parallellet med regionaliseringsarbetet pågår en process med att ta fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen. Då det är åtgärderna som vi behöver fokusera på för att kunna nå miljömålen så ligger tyngdpunkten på detta arbete. Det innebär att vi har försökt att hålla nere antalet regionala tilläggsmål. De regionala tilläggsmålen har tagits fram av Länsstyrelsen i samverkan med Skogsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Skogsstyrelsen har framförallt varit inblandade i arbetet med miljömålen Levande skogar, Myllrande våtmarker samt Levande sjöar och vattendrag och Västra Götalandsregionen i arbetet med miljömålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö. 5

89 Remissversion Status för samtliga miljökvalitetsmål 2013 Miljömål Bedömning Trend Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv 6

90 Remissversion Måldokumentet Detta är ett levande dokument, vilket innebär att det kommer att uppdateras med jämna mellanrum. Framförallt sker det då nya etappmål, som beslutas av regeringen successivt, antas och behöver lyftas in i dokumentet för att göra det komplett. De framtagna regionala tilläggsmålen lyfter fram regionala särdrag och områden som kräver ytterligare insatser. Vi bedömer att det är mål som är möjliga att nå om vi arbetar med gemensamma krafter. Målen är tänkta att kunna användas av Västra Götalands kommuner, näringsliv, högskolor och universitet samt ideella organisationer. Alla mål i detta dokument är viktiga att arbeta med, inte bara de regionala tilläggsmålen. Måldokument är tänkt att vara så kort och koncist som möjligt och istället finns det infogade länkar till underlag och vidare läsning där det är relevant. Vissa av de regionala tilläggsmålen är relevanta för flera miljökvalitetsmål och återfinns därför på flera ställen. För miljökvalitetsmålen Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö finns inga regionala tilläggsmål föreslagna. Uppföljningsintervallen för de regionala tilläggsmålen skiljer sig åt och varierar mellan varje år, vartannat år och vart femte år. Detta beror på att den data som behövs för uppföljningen ser olika ut för olika områden. 7

91 Remissversion Målnivåer i Västra Götaland Bilden ovan visar samtliga målnivåer för Västra Götaland. De lodräta strecken symboliserar antal preciseringar och antal regionala tilläggsmål under varje miljökvalitetsmål. De vågräta strecken vid etappmålsområdena visar vilka miljökvalitetsmål som påverkas av respektive etappmålsområdes mål. 8

Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Sotenäs kommun. Avgifter enligt denna taxeföreskrift ska betalas till huvudmannen.

Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Sotenäs kommun. Avgifter enligt denna taxeföreskrift ska betalas till huvudmannen. 1 1(13) TAXEFÖRESKRIFTER FÖR SOTENÄS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING GÄLLER FRÅN 2016 Lagen om allmänna vattentjänster (Vattentjänstlagen SFS 2006:412) reglerar förhållandet mellan huvudman

Läs mer

VA-taxa För Essunga kommuns allmänna VA-anläggning

VA-taxa För Essunga kommuns allmänna VA-anläggning VA-taxa För Essunga kommuns allmänna VA-anläggning Antagen av kommunfullmäktige 2013 11 18 81 Innehållsförteckning Taxa 3 Anläggningsavgifter ( 5 13) 5 Brukningsavgifter ( 14 22) 10 2 Taxa för Essunga

Läs mer

VA-taxa. För Vänersborg kommuns allmänna VA-anläggning 2010

VA-taxa. För Vänersborg kommuns allmänna VA-anläggning 2010 VA-taxa För Vänersborg kommuns allmänna VA-anläggning 2010 Innehållsförteckning Taxa... 2 Anläggningsavgifter ( 5 13)... 4 Brukningsavgifter ( 13 20)... 10 1 Taxa för Vänersborg kommuns allmänna vatten-

Läs mer

VA-taxa. Antagen av Grums Kommunfullmäktige 2015-03-19 28

VA-taxa. Antagen av Grums Kommunfullmäktige 2015-03-19 28 VA-taxa Antagen av Grums Kommunfullmäktige 2015-03-19 28 Innehållsförteckning TAXA... 3 Anläggningsavgifter ( 5 13)... 5 Brukningsavgifter ( 14 22)... 10 2 TAXA för kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

Läs mer

VA-taxa 2016 osthammar.se

VA-taxa 2016 osthammar.se osthammar.se VA-taxa 2016 Taxa för Östhammar kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av Kommunfullmäktige 2015-11-10, 101 Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Östhammars

Läs mer

Taxa för Norsjö kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

Taxa för Norsjö kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Taxa för Norsjö kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Förslag oktober 2008 TAXA för Norsjö kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige den... Huvudman för den allmänna

Läs mer

Taxa för Dorotea kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

Taxa för Dorotea kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Taxa för Dorotea kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2014-10-07 Dorotea kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2014-11-24, 82 Innehåll ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER 1-4... 3 1 Avgiftsskyldighet... 3 2

Läs mer

Taxa för Motala kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

Taxa för Motala kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Kommunal författningssamling Taxa för Motala kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Motala kommun Gäller från 2014-01-01 Antagna av: Kommunfullmäktige Diarienummer: 08/KS 0134 Datum: 2008-08-25

Läs mer

Taxeföreskrifter 2010-01-01

Taxeföreskrifter 2010-01-01 Ändring 12 punkt 12.1 och punkt 12.2. Antagen av kommunfullmäktige 2009-11-30 77 Taxeföreskrifter 2010-01-01 TAXA för Kinda kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Taxa för Sala kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning

Taxa för Sala kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning Sala kommun Kommunal författningssamling Taxa för Sala kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning KFS 070 revision 02 TAXA ANTAGEN: 2012-12-17 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2013-01-01 ERSÄTTER: 427/2008, 356/2003

Läs mer

VA-taxa Torsås kommun

VA-taxa Torsås kommun VA-taxa Torsås kommun TAXA för Torsås kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige 2017-04-24, 40. Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Torsås kommun.

Läs mer

Förslag till VA-taxa Lindesbergs kommun 2016 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Anläggningsavgifter... 5 Brukningsavgifter.. 10 Taxans införande 13 2 TAXA för Lindesbergs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning.

Läs mer

VA-taxa För Boxholms kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-taxa För Boxholms kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-taxa För Boxholms kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Innehållsförteckning Inledande bestämmelser...2 Anläggningsavgifter ( 5 13)...4 Brukningsavgifter ( 14 22)...10 Taxans införande...14

Läs mer

VA-TAXA. för Munkedal kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. att gälla från och med

VA-TAXA. för Munkedal kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. att gälla från och med Dnr 2018/258 Antagen av kommunfullmäktige 2018-11-29, 94, 95, 97 VA-TAXA för Munkedal kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning att gälla från och med 2019-01-01 Dnr 2018/258 Innehåll ANLÄGGNINGSAVGIFTER

Läs mer

TAXA för Årjängs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

TAXA för Årjängs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning TAXA för Årjängs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige den 2014-12-17 Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Årjängs kommun Avgifter enligt denna

Läs mer

VA-TAXA. för Sotenäs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. att gälla från och med Antagen av kommunfullmäktige , 170

VA-TAXA. för Sotenäs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. att gälla från och med Antagen av kommunfullmäktige , 170 SVAB Antagen av kommunfullmäktige 2018-12-13, 170 VA-TAXA för Sotenäs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning att gälla från och med 2019-01-01 SVAB Innehåll ANLÄGGNINGSAVGIFTER ( 5-13)... 3 BRUKNINGSAVGIFTER

Läs mer

VA-taxa. för Krokoms kommun. Antagen 2008-10-22 av Kf 97 Prissatt

VA-taxa. för Krokoms kommun. Antagen 2008-10-22 av Kf 97 Prissatt VA-taxa för Krokoms kommun Antagen 2008-10-22 av Kf 97 Prissatt TAXA för Krokom kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige den 22 oktober 2008. Huvudman för den allmänna

Läs mer

VA-taxa för Älvsbyns Kommun

VA-taxa för Älvsbyns Kommun VA-taxa för Älvsbyns Kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-11-24 Reviderad 2016-01-01 ( 56 Styrelse Älvsbyns Energi AB 2015-12-18) Älvsbyns Energi AB TAXA FÖR ÄLVSBYNS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING

Läs mer

TAXEFÖRESKRIFTER För LEVA i Lysekils allmänna vatten- och avloppsanläggning

TAXEFÖRESKRIFTER För LEVA i Lysekils allmänna vatten- och avloppsanläggning TAXEFÖRESKRIFTER FÖR ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING GÄLLER FRÅN 2012-01-01 TAXEFÖRESKRIFTER För LEVA i Lysekils allmänna vatten- och avloppsanläggning Lagen om allmänna vattentjänster (Vattentjänstlagen

Läs mer

Taxa för kommunens allmänna vattenoch avloppsanläggning

Taxa för kommunens allmänna vattenoch avloppsanläggning Taxa för kommunens allmänna vattenoch avloppsanläggning Fastställd av kommunfullmäktige 2015-11-23, 191 Gäller fr.o.m. 2016-01-01 Taxa för Oskarshamns kommun allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen

Läs mer

VATTEN- OCH AVLOPPSTAXA 2017

VATTEN- OCH AVLOPPSTAXA 2017 VATTEN- OCH AVLOPPSTAXA 2017 Söderköpings kommun Kommunfullmäktige Antagen 2016-12-07 151 Taxor och avgifter för vatten och avlopp Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Söderköpings

Läs mer

Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter.

Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. VA-taxa 4 (18) VA-TAXA 2013 TAXA för Hudiksvalls kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige den.. Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Hudiksvalls

Läs mer

Taxa för Kristinehamns kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Gäller från och med 2009-01-01

Taxa för Kristinehamns kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Gäller från och med 2009-01-01 Taxa för Kristinehamns kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Gäller från och med 2009-01-01 Innehållsförteckning Anläggningsavgifter ( 5 13)...5 Brukningsavgifter ( 14 22)...11 TAXANS INFÖRANDE...

Läs mer

VA-taxa. För Filipstads kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Antagen av kommunfullmäktige Gäller från och med

VA-taxa. För Filipstads kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Antagen av kommunfullmäktige Gäller från och med VA-taxa För Filipstads kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-18 Gäller från och med 2018-01-01 Innehållsförteckning Inledning ( 1-4).2 Anläggningsavgifter

Läs mer

VA-taxa 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-03 243

VA-taxa 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-03 243 VA-taxa 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-03 243 Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Vårgårda kommun. Huvudmannaskapet utövas av Kommunstyrelsen. Avgifter enligt denna

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 1 MOTALA KOMMUN 09/KS0196 KFS 2009:6 Ers KFS 2008:10 TAXA FÖR MOTALA KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING (Antagen av kommunfullmäktige den 25 maj 2009 66, gäller fr o m den 1 juli 2009.) Huvudman

Läs mer

Taxa för Sorsele kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2018

Taxa för Sorsele kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2018 Taxa för Sorsele kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2018 Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-26, 53 Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är kommunen. Avgifter enligt denna

Läs mer

VA-taxa. för Danderyds kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-taxa. för Danderyds kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning VAtaxa för Danderyds kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning 2012 Inledande bestämmelser... 1 1. Avgiftsskyldig... 1 2. Avgiftstyper... 1 3. Definitioner... 1 4. Vattentjänster och tidpunkt för betalningsskyldighet...

Läs mer

Taxa för Upplands-Bro kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning

Taxa för Upplands-Bro kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning Taxa för Upplands-Bro kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning Fastställd av Kommunfullmäktige den 8 februari 2017, Kf 5 Sida 1 av 15 Taxa för Upplands-Bro kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

Läs mer

TAXA för Stöten Vatten ABs vatten- och avloppsanläggning.

TAXA för Stöten Vatten ABs vatten- och avloppsanläggning. TAXA för Stöten Vatten ABs vatten- och avloppsanläggning. 1 (5) Antagen vid styrelsemöte den 20 maj 2016. Huvudman för vatten- och avloppsanläggningen är Stöten Vatten AB. 1 För att täcka nödvändiga kostnader

Läs mer

VA-Taxa. för Järfälla kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-11-04 Gäller från och med 2014-01-01

VA-Taxa. för Järfälla kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-11-04 Gäller från och med 2014-01-01 VA-Taxa för Järfälla kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av Kommunfullmäktige 2013-11-04 Gäller från och med 2014-01-01 2 (15) Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Läs mer

Taxa för Ekerö kommun allmänna vatten- och avloppsanläggningar (KFS 13:2)

Taxa för Ekerö kommun allmänna vatten- och avloppsanläggningar (KFS 13:2) Nummer: 13:2 Blad: (1) Taxa för Ekerö kommun allmänna vatten- och avloppsanläggningar (KFS 13:2) Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Ekerövatten AB och handhas av Roslagsvatten

Läs mer

VA-taxa. För Degerfors Kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Gäller från och med Antagen av kommunfullmäktige

VA-taxa. För Degerfors Kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Gäller från och med Antagen av kommunfullmäktige VA-taxa För Degerfors Kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Gäller från och med 2018-07-01 Antagen av kommunfullmäktige 2018-06-18 Innehållsförteckning Anläggningsavgifter 5-13 sid 2 Brukningsavgifter

Läs mer

VA-taxa. För Höörs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2014

VA-taxa. För Höörs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2014 VA-taxa För Höörs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2014 Inledande bestämmelser... 1 1. Avgiftsskyldig... 1 2. Avgiftstyper... 1 3. Definitioner... 1 4. Vattentjänster och tidpunkt för betalningsskyldighet...

Läs mer

VA-taxa. för Åtvidabergs Vatten AB:s allmänna Vatten- och Avloppsanläggning. Giltig from

VA-taxa. för Åtvidabergs Vatten AB:s allmänna Vatten- och Avloppsanläggning. Giltig from Antagen 2008-12-17, Kf 110 Senast reviderad 2014-12-17, Kf 150 VA-taxa för Åtvidabergs Vatten AB:s allmänna Vatten- och Avloppsanläggning Giltig from 2015-01-01 1 TAXA för Åtvidabergs Vatten AB:s allmänna

Läs mer

TAXA FÖR VATTEN OCH AVLOPP 2013

TAXA FÖR VATTEN OCH AVLOPP 2013 TAXA FÖR VATTEN OCH AVLOPP 2013 För Sävsjö kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige den... Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Sävsjö kommun.

Läs mer

Vatten- och avloppstaxa

Vatten- och avloppstaxa Vatten- och avloppstaxa 2018 TAXA för Bengtsfors kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige den 2017-11-27. Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är

Läs mer

Taxa för Marks kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

Taxa för Marks kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Taxa för Marks kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige den 24 november 2016, 152. Huvudmannen för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Marks kommun. Avgifter

Läs mer

Föreskrifter med principer för vattenoch avloppstaxa i Eskilstuna kommun

Föreskrifter med principer för vattenoch avloppstaxa i Eskilstuna kommun Föreskrifter med principer för vattenoch avloppstaxa i Eskilstuna kommun 1 Taxa för Eskilstuna kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-11. Huvudman för den allmänna

Läs mer

Småhusfastighet: Fastighet som är bebyggd eller avsedd att bebyggas med en eller tvåfamiljshus.

Småhusfastighet: Fastighet som är bebyggd eller avsedd att bebyggas med en eller tvåfamiljshus. FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Taxa för allmänna vatten och avloppsanläggningar Gäller från: 2016 03 15 Antagen: KF 4, 2016 02 15 TAXA för Karlshamns kommuns allmänna

Läs mer

VA-taxa Hällefors kommun 2016

VA-taxa Hällefors kommun 2016 VA-taxa Hällefors kommun 2016 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Anläggningsavgifter... 5 Brukningsavgifter.. 10 Taxans införande 13 2 TAXA för Hällefors kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning.

Läs mer

Förslag till vatten- och avloppstaxa för Uppvidinge kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning att gälla fr. o. m. 2014-01-01

Förslag till vatten- och avloppstaxa för Uppvidinge kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning att gälla fr. o. m. 2014-01-01 Förslag till vatten- och avloppstaxa för Uppvidinge kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning att gälla fr. o. m. 2014-01-01 Antagen av kommunfullmäktige 2013-11-26, 92 Förvaltningen av den allmänna

Läs mer

för Trosa kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar år 2014.

för Trosa kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar år 2014. VA-TAXA för Trosa kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar år 2014. Antagen av kommunfullmäktige i Trosa kommun den 4:e december 2013. Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Läs mer

VA-taxa För vatten- och avloppsanläggning tillhörig Härnösand Energi & Miljö AB

VA-taxa För vatten- och avloppsanläggning tillhörig Härnösand Energi & Miljö AB VA-taxa 2017 För vatten- och avloppsanläggning tillhörig Härnösand Energi & Miljö AB Innehållsförteckning Generella bestämmelser, definitioner ( 1-4) 2 Anläggningsavgifter ( 5 13)... 4 Brukningsavgifter

Läs mer

TAXA 2017 för Skurups kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

TAXA 2017 för Skurups kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning TAXA 2017 för Skurups kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 355. Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Skurups kommun. Avgifter

Läs mer

Nedanstående avgifter är antagna av kommunfullmäktige och gäller från och med

Nedanstående avgifter är antagna av kommunfullmäktige och gäller från och med TAXA för Eksjö kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige 2009-11-26 190. Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Eksjö Energi AB. Avgifter enligt

Läs mer

VA-taxa. För Köpings kommun

VA-taxa. För Köpings kommun VA-taxa För Köpings kommun Innehållsförteckning Allmän information ( 1 4)... 1 Anläggningsavgifter (vid ny eller ändrad anläggning)... 3 5. Anläggningsavgift för bostadsfastighet... 3 6. Anläggningsavgift

Läs mer

LIDINGÖ STADS FÖRFATTNINGSSAMLING

LIDINGÖ STADS FÖRFATTNINGSSAMLING LIDINGÖ STADS FÖRFATTNINGSSAMLING F 43 / 2014 TAXA FÖR DEN ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN antagen av kommunfullmäktige den 24 november 2014 och gällande från den 1 januari 2015 1 (9) TAXA FÖR

Läs mer

Antagen Kf 110, 2008-12-17. VA-taxa. för Åtvidabergs Vatten AB:s allmänna Vatten- och Avloppsanläggning. Giltig from 2009-01-01

Antagen Kf 110, 2008-12-17. VA-taxa. för Åtvidabergs Vatten AB:s allmänna Vatten- och Avloppsanläggning. Giltig from 2009-01-01 Antagen Kf 110, 2008-12-17 VA-taxa för Åtvidabergs Vatten AB:s allmänna Vatten- och Avloppsanläggning Giltig from 2009-01-01 TAXA för Åtvidabergs Vatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen

Läs mer

FÖRESKRIFTER FÖR VATTEN- OCH AVLOPPSTAXA

FÖRESKRIFTER FÖR VATTEN- OCH AVLOPPSTAXA FÖRESKRIFTER FÖR VATTEN- OCH AVLOPPSTAXA I Sundbybergs stad Antagen av kommunfullmäktige den 21 november 2016. Gäller från och med den 1 januari 2017. FÖRESKRIFTER FÖR VATTEN- OCH AVLOPPSTAXA I SUNDBYBERGS

Läs mer

VA-taxa 2014. Antagen av kommunfullmäktige 18 november 2013 att gälla från och med 1 januari 2014.

VA-taxa 2014. Antagen av kommunfullmäktige 18 november 2013 att gälla från och med 1 januari 2014. VA-taxa 2014 Antagen av kommunfullmäktige 18 november 2013 att gälla från och med 1 januari 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Taxa...2 Anläggningsavgifter ( 5-13).4 Brukningsavgifter ( 14-21)..9 Taxans införande.

Läs mer

ÅNGE KOMMUN VA-TAXA Antagen av Ånge kommunfullmäktige , 93

ÅNGE KOMMUN VA-TAXA Antagen av Ånge kommunfullmäktige , 93 ÅNGE KOMMUN VA-TAXA 2016 Antagen av Ånge kommunfullmäktige 2015-11-30, 93 ÅNGE KOMMUN Tekniska förvaltningen TAXA för Ånge kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-30

Läs mer

VA-taxa. För Storfors kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Bilaga 2 Kommunfullmäktige

VA-taxa. För Storfors kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Bilaga 2 Kommunfullmäktige Bilaga 2 Kommunfullmäktige 2017-06-21 38. VA-taxa För Storfors kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-21 Gäller från och med 2017-08-01 Sida 2 (11) Allmänna

Läs mer

VA-taxa 2013 VETLANDA KOMMUN

VA-taxa 2013 VETLANDA KOMMUN VA-taxa 2013 VETLANDA KOMMUN 1 TAXA för Vetlanda kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-19 Antagen av Vetlanda Energi och Teknik AB:s styrelse 2013-05-06 Huvudman

Läs mer

VA-taxa Hällefors kommun 2015

VA-taxa Hällefors kommun 2015 VA-taxa Hällefors kommun 2015 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Anläggningsavgifter... 5 Brukningsavgifter.. 10 Taxans införande 13 2 TAXA för Hällefors kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning.

Läs mer

TAXA för Finspångs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2016

TAXA för Finspångs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2016 1(11) TAXA för Finspångs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2016 Taxan fastställs av kommunfullmäktige. Huvudman för den allmänna vattenoch avloppsanläggningen är Finspångs Tekniska Verk AB.

Läs mer

VA-taxa för Tranås kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-taxa för Tranås kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-taxa för Tranås kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av Tranås kommunfullmäktige den 2016-12-05 301. TAXA FÖR TRANÅS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGNING Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

TAXA för Finspångs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2014

TAXA för Finspångs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2014 1(13) 1(13) TAXA för Finspångs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2014 Taxans konstruktion är antagen av kommunfullmäktige den 17 december 2008. Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN KS 2009/0373 346 KFS 2010:01 Taxa för Falköpings kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (Antagen av kommunfullmäktige den xx 2011) (Gäller från

Läs mer

för VA SYDs allmänna vatten- och avloppsanläggning i Eslövs kommun

för VA SYDs allmänna vatten- och avloppsanläggning i Eslövs kommun TAXA för VA SYDs allmänna vatten- och avloppsanläggning i Eslövs kommun Antagen av kommunfullmäktige den 2015-11-30. Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är VA SYD. Avgifter enligt

Läs mer

VA-taxa För Degerfors Kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Gäller från och med 2013-07-01 Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-29

VA-taxa För Degerfors Kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Gäller från och med 2013-07-01 Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-29 VA-taxa För Degerfors Kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Gäller från och med 2013-07-01 Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-29 Innehållsförteckning Anläggningsavgifter 5-13 sid 2 Brukningsavgifter

Läs mer

TAXA. fr o m för Forshaga kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

TAXA. fr o m för Forshaga kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning TAXA fr o m 2017-01-01 för Forshaga kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av Forshaga kommunfullmäktige 2011-08-30 84 Reviderad av Forshaga kommunfullmäktige 2016-06-21 74 Huvudman för

Läs mer

VA-TAXA. För Tranås kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. För Tranås kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA För Tranås kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Taxa för Tranås kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av Kommunfullmäktige 2015-11-02. VA-taxan träder i kraft den 1 januari

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Taxor och avgifter (6)

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Taxor och avgifter (6) VA Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Melleruds kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen. Avgifterna enligt denna taxa skall betalas till Melleruds kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

VA-TAXA 2015 för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Borgholms kommun

VA-TAXA 2015 för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Borgholms kommun VA-TAXA 2015 för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Borgholms kommun Antagen av kommunfullmäktige den 2014-11-24 Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Borgholms kommun

Läs mer

VA-taxa för SEVAB Strängnäs Energis allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-taxa för SEVAB Strängnäs Energis allmänna vatten- och avloppsanläggning 1 (11) VA-taxa för SEVAB Strängnäs Energis allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-20, 206 Förvaltningen av VA-anläggningen handhas av SEVAB Strängnäs Energi AB nedan

Läs mer

Taxa. Bjurholms allmänna vatten- och avloppsanläggningstaxa KS14-355 346. Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi

Taxa. Bjurholms allmänna vatten- och avloppsanläggningstaxa KS14-355 346. Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi KS14-355 346 Bjurholms allmänna vatten- och avloppsanläggningstaxa Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Upprättad 2014-11-11 Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 86 Innehåll

Läs mer

Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska avgifter).

Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska avgifter). 1(12) TAXA för Solna Vattens allmänna vatten- och avloppsanläggning. Antagen av kommunfullmäktige den 18 februari 2008. Huvudman för den allmänna anläggningen är Solna Vatten AB. Avgifter enligt denna

Läs mer

ALVESTA KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING

ALVESTA KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING ALVESTA KOMMUN VA-taxa 2016 FÖR ALVESTA KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING Förvaltningen för Samhällsplanering 342 80 ALVESTA 0472-15000 TAXA FÖR ALVESTA KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING

Läs mer

VA-taxa Lindesbergs kommun 2018

VA-taxa Lindesbergs kommun 2018 VA-taxa Lindesbergs kommun 2018 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Anläggningsavgifter... 5 Brukningsavgifter.. 10 Taxans införande 13 2 TAXA för Lindesbergs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning.

Läs mer

Taxa för allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Antagen av kommunfullmäktige 92/2018

Taxa för allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Antagen av kommunfullmäktige 92/2018 Taxa för allmänna vatten- och avloppsanläggningar Antagen av kommunfullmäktige 92/2018 Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2018-10-25, 92 Diarienummer: 2018/468 34 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

VA-AVGIFTER. för Arvika kommuns allmänna vatten-, avlopp- och dagvattenanläggning. Antagen av KF

VA-AVGIFTER. för Arvika kommuns allmänna vatten-, avlopp- och dagvattenanläggning. Antagen av KF VA-AVGIFTER för Arvika kommuns allmänna vatten-, avlopp- och dagvattenanläggning Antagen av KF 2017-12-18 234 Innehåll Allmänt... 3 1 Avgiftsskyldighet... 3 2 Avgiftstyper... 3 3 Fastighetstyper... 3 4

Läs mer

ANLÄGGNINGSTAXA - för Torsås kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar

ANLÄGGNINGSTAXA - för Torsås kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar ANLÄGGNINGSTAXA - för Torsås kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar Gäller från och med 2012-07-01 Torsås kommun är huvudman för den allmänna VA-anläggningen. Förvaltningen av denna handhas under

Läs mer

Taxa Ks 2017:94/0031. Kf till

Taxa Ks 2017:94/0031. Kf till Dokumentnamn TAXA FÖR ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR Gällivare Kommun Dokumenttyp Diarienummer Taxa Ks :94/0031 Beslutad av Framtagen av Kommunfullmäktige Service- och tekniknämnden Teknikavdelningen

Läs mer

TAXA för Jokkmokks kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

TAXA för Jokkmokks kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Sida 1(7) TAXA för Jokkmokks kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Förvaltningen av Va-anläggningar handhas under kommunstyrelsen av gatukontoret nedan kallat VA-verket. 1 För att täcka kostnader

Läs mer

Taxa för Aneby kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

Taxa för Aneby kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Taxa för Aneby kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015. Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Aneby Miljö & Vatten AB. Avgifter

Läs mer

VA-TAXA 2016 ARBOGA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-26, 156

VA-TAXA 2016 ARBOGA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-26, 156 VA-TAXA 2016 ARBOGA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-26, 156 TAXA För Arboga kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-26, KF 156. Huvudman för den

Läs mer

VA-taxa för Nykvarns kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-taxa för Nykvarns kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-taxa för Nykvarns kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Gällande från 1 januari år 2016 Antagen av kommunfullmäktige den 27-10 år 2015 Ändringar införda till och med KF, [nr/år] Taxa för Nykvarns

Läs mer

VA-taxa för allmänna vatten- och avloppsanläggningar

VA-taxa för allmänna vatten- och avloppsanläggningar 1 (11) Typ: Taxa Giltighetstid: Tills vidare Version: 0.1 Fastställd: 2006-03-01, 13 Uppdateras: Förvaltningen av VA-anläggningen handhas av teknik- och serviceförvaltningen, nedan kallad VA-verksamheten.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige i Strömstads kommun Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Strömstads kommun.

Antagen av kommunfullmäktige i Strömstads kommun Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Strömstads kommun. Vatten- och avloppstaxa 2018 TAXA för Strömstads kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar Antagen av kommunfullmäktige i Strömstads kommun 2017-11-23 Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Läs mer

Taxa för Järfälla kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

Taxa för Järfälla kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA Taxa för Järfälla kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Kommunfullmäktige 2014-11-10 Att gälla från och med 2015-01-01 Antagen av kommunfullmäktige 2014-11-10, gällande från och med 2015-01-01.

Läs mer

VA-taxa Hammarö kommun 2018

VA-taxa Hammarö kommun 2018 VA-taxa Hammarö kommun 2018 Innehållsförteckning Anläggningsavgifter ( 5 13)... 4 Brukningsavgifter ( 14 22)... 11 1 TAXA för Hammarö kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Brukningsavgifter (

Läs mer

Hjo kommun. Taxa för Hjo kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Taxa. 1. Dokumenttyp. Taxa. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Taxa för Hjo kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Taxa. 1. Dokumenttyp. Taxa. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Taxa Taxa för Hjo kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 1. Dokumenttyp Taxa 2. Fastställande/upprättad 2009-12-14 av Kommunfullmäktige 135 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller

Läs mer

VA-taxa 2016. För Vänersborg kommuns allmänna VA-anläggning

VA-taxa 2016. För Vänersborg kommuns allmänna VA-anläggning VA-taxa 2016 För Vänersborg kommuns allmänna VA-anläggning 2 Innehållsförteckning Innehåll För Vänersborg kommuns allmänna VA-anläggning... 1 Taxa... 3 1... 3 2... 3 3... 3 4... 4 Anläggningsavgifter (

Läs mer

VA-taxa. Pajala kommun. Gäller fr.o.m. 1 juli 2009 Enligt beslut i kommunfullmäktige , 36,

VA-taxa. Pajala kommun. Gäller fr.o.m. 1 juli 2009 Enligt beslut i kommunfullmäktige , 36, VA-taxa 2009 Pajala kommun Gäller fr.o.m. 1 juli 2009 Enligt beslut i kommunfullmäktige 2009-06-04, 36, 2011-10-24 61 Ersätter VA-taxa för Pajala kommun antagen 22 juni 1977 Innehållsförteckning VA-taxa

Läs mer

VA-taxa. För Filipstads kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-18 Gäller från och med 2015-01-01

VA-taxa. För Filipstads kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-18 Gäller från och med 2015-01-01 VA-taxa För Filipstads kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-18 Gäller från och med 2015-01-01 Innehållsförteckning Inledning ( 1-4).2 Anläggningsavgifter

Läs mer

VA-taxa Rapport. Tekniska förvaltningen VA-avdelningen. Kungsgatan 49, 4 tr. Sida 1(18) Datum E-post

VA-taxa Rapport. Tekniska förvaltningen VA-avdelningen. Kungsgatan 49, 4 tr. Sida 1(18) Datum E-post Rapport 1(18) Tekniska förvaltningen VA-avdelningen VA-taxa 2018 Bodens kommun www.boden.se E-post teknisk_forvaltning@boden.se Organisationsnr 212000-2767 Postadress 961 86 Boden Besöksadress Kungsgatan

Läs mer

VA-taxa 2016 För Trollhättans kommuns allmänna VA-anläggning

VA-taxa 2016 För Trollhättans kommuns allmänna VA-anläggning VA-taxa 2016 För Trollhättans kommuns allmänna VA-anläggning Innehållsförteckning Anläggningsavgifter ( 5 12)... 4 Brukningsavgifter ( 13 21)... 9 1 VA-TAXA 2016 för Trollhättans kommuns allmänna vatten-

Läs mer

VALLENTUNAVATTEN AB:S ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR I VALLENTUNA KOMMUN

VALLENTUNAVATTEN AB:S ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR I VALLENTUNA KOMMUN Gäller från 2014-01-01 VA-TAXA FÖR VALLENTUNAVATTEN AB:S ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR I VALLENTUNA KOMMUN 1 ROSLAGSVATTEN AB genom VALLENTUNAVATTEN AB TAXA för Vallentuna kommuns allmänna vatten-

Läs mer

HERRLJUNGA VATTEN AB

HERRLJUNGA VATTEN AB HERRLJUNGA VATTEN AB 2015 ÅRS TAXA FÖR ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR I HERRLJUNGA KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE I HERRLJUNGA 2015-02-17 KF 7 KS 3 TAXA FÖR ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR

Läs mer

Allmänna bestämmelser för användande av Robertsfors kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning ABVA

Allmänna bestämmelser för användande av Robertsfors kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning ABVA Allmänna bestämmelser för användande av Robertsfors kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning ABVA Gäller fr o m 2010-01-01 Förvaltning av VA-anläggningen handhas av Tekniska kontoret, Gatuavdelningens

Läs mer

VA-taxa för Gnesta kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar

VA-taxa för Gnesta kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans VA-taxa för Gnesta kommuns allmänna vatten- och Taxa Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Teknikchef KoT.2014.212 2014-12-15

Läs mer

TAXA för Årjängs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

TAXA för Årjängs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning TAXA för Årjängs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige den 2014-12-17 Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Årjängs kommun Avgifter enligt denna

Läs mer

Förslag till ny VA-taxa för Arvidsjaurs kommun

Förslag till ny VA-taxa för Arvidsjaurs kommun Förslag till ny VA-taxa för Arvidsjaurs kommun 2009-06-26 Arvidsjaurs kommun Uppdragsnr 0909 Förslag till ny VA-taxa för Arvidsjaurs kommun ARVIDSJAURS KOMMUN BESTÄLLARE Arvidsjaurs kommun Mårten Enoksson

Läs mer

Vatten- och avloppstaxa

Vatten- och avloppstaxa Vatten- och avloppstaxa Trosa kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar Gäller fr.o.m. 2018-01-01 Antagen av: Dokumentkategori: Dokumenttyp: Kommunfullmäktige 2017-11-29, 104, Dnr KS 2017/157 Kommunfullmäktige

Läs mer

VA-TAXAN 2014. Taxa för Nacka kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXAN 2014. Taxa för Nacka kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXAN 2014 Taxa för Nacka kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Taxa för Nacka kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning I denna taxa hänvisas till vattentjänstlagen och då avses Lagen

Läs mer

Taxa för allmänna vatten- och avloppsanläggningar inom Sandvikens kommun Gäller från 2015-01-01 och tills vidare

Taxa för allmänna vatten- och avloppsanläggningar inom Sandvikens kommun Gäller från 2015-01-01 och tills vidare Taxa för allmänna vatten- och avloppsanläggningar inom Sandvikens kommun Gäller från 2015-01-01 och tills vidare Avgifterna i 5.1, 6.1, 14.1 och 21 är uppdaterade följande datum: 2010-01-01 2011-01-01

Läs mer

för Strömstads kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar

för Strömstads kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar Vatten- och avloppstaxa 2016 1(12) TAXA för Strömstads kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar Antagen av kommunfullmäktige i Strömstads kommun 2015-12-17 Huvudman för den allmänna vatten- och

Läs mer

VAXHOLMSVATTEN AB:S ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR

VAXHOLMSVATTEN AB:S ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR Gäller från 2012-07-01 VA-TAXA FÖR VAXHOLMSVATTEN AB:S ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR I VAXHOLMS STAD 1 ROSLAGSVATTEN AB genom VAXHOLMSVATTEN AB TAXA för Vaxholms stads allmänna vatten- och avloppsanläggning

Läs mer

VA-taxa 2018 Antagen Kommunfullmäktige

VA-taxa 2018 Antagen Kommunfullmäktige VA-taxa 2018 Antagen Kommunfullmäktige 2017-11-22 Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Vårgårda kommun. Huvudmannaskapet utövas av Kommunstyrelsen. Avgifter enligt denna taxa skall

Läs mer