Fakta om båtlivet i Sverige 2013

Transkript

1 Fakta om båtlivet i Sverige 2013

2 innehåll Båtfakta Båtarnas värde Båtlivet Båtturism Båtliv omsätter miljarder Båtmarknad Båtlivsorganisationer Båtmässor och media Båtliv och miljön Båtliv är säkert Ordning och reda på sjön Morgondagens båtliv Upptäck båtlivet! Kontaktpersoner 22 Fakta om båtlivet är en årlig publikation avsedd att ge faktaunderlag så att offentlig förvaltning, näringsliv och organisationer kan planera och fatta beslut om svenskt båtliv på riktiga grunder. För fakta i skriften svarar myndigheter och organisationer som finns angivna längst bak i skriften. I Fakta om båtlivet 2013 återfinns valda delar ur Transportstyrelsens stora periodiskt genomförda Båtlivsundersökningen med aktuella fakta från Hela Båtlivsundersökningen 2010 finns på

3 Båtsverige SVeRiGe ett STORT BåTlAnD Sverige har, med några av världens största skärgårdar och med många sjöar och kanaler, utmärkta förutsättningar för ett rikt båtliv. En levande skärgård som genom allemansrätten och strandskyddet är öppen och tillgänglig för alla. Fritt handredskapsfiske längs våra kuster och i de stora sjöarna ger ett ytterligare värde för båtlivet. Svenskarna är ett båtintresserat folk och båtlivet är en av de största folkrörelserna. En tredjedel av landets vuxna befolkning färdas med fritidsbåt minst en gång per säsong. Sverige har en stark båtindustri som ger exportinkomster och arbetstillfällen inte minst i glesbygder. Det finns ett starkt växande intresse från båtägare i våra grannländer att förlägga semestrar till svenska vatten och hamnar vilket också är en viktig och ökande intäktskälla. Med detta som bakgrund är det inte svårt att förstå att båtlivet betyder väldigt mycket för många svenska regioner, företag och utövare och att Sverige med rätta kan kallas ett stort båtland. BRA GeOGRAFi FÖR BåTliV Sverige har från Haparanda i norr till Svinesund i väster en kust på km. Räknar man alla vikar, uddar och öar blir strandremsan km. Det motsvarar en femtedels varv runt jorden. Sverige har några av världens största skärgårdar med sammanlagt över öar. Enbart Stockholms skärgård har öar. I landet finns farbara sjöar och km kanaler. Över 8,5 procent av landets yta täcks av sjöar och vattendrag. BåTSVeRiGe i VÄRlDen Sverige är ett av världens mest fritidsbåttäta länder. Antalet vuxna personer per fritidsbåt är cirka åtta i vårt land. Endast våra nordiska grannar Finland och Norge samt Nya Zeeland uppvisar en liknande båttäthet. Som jämförelse går det 18 personer per fritidsbåt i USA, 40 i Holland, 130 i England, 185 i Tyskland samt 450 i Japan.* * Källa: ICOMIA 3

4 Vanligaste båtsorten är motorbåtar utan övernattningsmöjligheter med motor på minst 10 hk. Båtfakta 4 hur MånGA FRiTiDSBåTAR FinnS DeT? Det finns ingen exakt siffra som anger hur många fritidsbåtar det finns i landet. I Båtlivsundersökningen från hösten 2010 uppskattas det totala antalet båtar till I Båtlivsundersökningen från 2004 var antalet båtar Vanligaste båtsorten är motorbåtar utan övernattningsmöjligheter med motor på minst 10 hk. De utgör 32 procent av båtbeståndet. Näst vanligaste båttyperna är jolle, eka och roddbåt utan motor som utgör 18 procent av båtbeståndet och nästan lika många är kategorin helt öppen båt med motor under 10 hk som utgör 18,4 procent av båtbeståndet. Andelen båtar som det går att övernatta i är 22,9 procent utgör antalet sjödugliga båtar i Sverige. Utöver dem finns båtar som inte är i sjödugligt skick och som inte planeras att sjösättas det närmaste året.

5 BåTBeSTånDeT FÖRDelAT På BåTTyPeR Båttyp Totalt liten båt Kanadensare, kajak Jolle, eka, roddbåt utan motor Helt öppen båt med motor under 10 hk Totalt dagtursbåt Motorbåt med motor på minst 10 hk utan övernattningsmöjlighet Segelbåt, segeljolle utan övernattningsmöjlighet Segelbåt för tillfällig övernattning Ruffad motorbåt avsedd för övernattning Ruffad segelbåt eller motorseglare avsedd för övernattning Totalt antal båtar i sjödugligt skick % 2004 * % 2010 ** Antal 2010 *** 48,3 5,7 20,2 22,4 31,9 27,4 42,5 6,0 18,0 18,4 36,8 32, ,2 1,3 11,6 7,7 2,6 2,2 13,6 7, * Båtlivsundersökningen 2004, ** Båtlivsundersökningen *** omfattar även de hushåll som har fler än två båtar båtar utgör underlaget för hushåll med upp till två båtar är fortsättningsvis den huvudsakliga basen i undersökningen. ByGGnADSåR Knappt var sjätte (16,5 %) båt är byggd 2001 eller senare. Mer än var fjärde (25,7 %) båt är byggd tidigare än BåTlÄnGD Nästan sex av tio (58,9 %) är under 5 meter långa. Knappt 30 procent är mellan 6 och 11 meter långa, medan 2,5 procent av båtarna är mellan 11 och 15 meter långa. BåTlÄnGD i MeTeR (PROCenT) Båtkategori 0 5 m 6 10 m m m >20 m Vet ej Liten båt 79,5 7,5 0,1 0 0,1 12,8 Dagtursbåt 57,2 29,8 1,5 1,0 0,1 10,3 Ruffad motorbåt 34,2 62,1 1,5 0,4 0,1 1,7 Ruffad segelbåt 2,2 72,7 23,9 0 0,2 1,0 Totalt 58,9 28,7 2,5 0,4 0,1 9,4 Båtlivsundersökningen 2010, bas: Samtliga undersökta båtar, st. 5

6 BåTARS hastighet Fler än fyra av tio (42,2 %) har en maxhastighet av 20 knop. Drygt tre av tio (30,7 %) har en maxhastighet av knop. 2,2 procent uppges ha en maxhastighet av 41 knop eller snabbare. Över 50 knop är det endast 0,2 procent av båtarna som kommer upp i. BåTTOAleTT Nästan nio av tio (86,8 %) båtar saknar toalett. Totalt finns det cirka båtar med toaletter ombord. Av samtliga båtar med toalett har 26 procent bärbar toalett, 21 procent har fast toalett med direktutsläpp i sjön. Båtar med fast toalett med tank som töms enbart i sjön utgör 38 procent och båtar med fast toalett som kan sugtömmas genom däcksbeslag finns på 24 procent av båtarna. TyP AV BåTMOTOR Av båtar med motor, st, har nästan en tredjedel (31,4 %) 4-taktsmotorer eller en 2-taktsmotor av ny typ med direktinsprutning. Ungefär lika många har en 2-takts utombordsmotor av traditionell typ. 6 MOTORTyP (PROCenT) Diesel-inombordsmotor 15,1 4-takts bensininombordsmotor 7,4 2-takts bensininombordsmotor 2,3 4-takts utombordsmotor 17,2 2-takts utombordsmotor, ny typ med direktinsprutning 6,8 2-takts utombordsmotor av traditionell typ 30,0 Annan typ av framdrivningsmotor 2,6 Vet ej 18,7 Båtlivsundersökningen 2010, bas: Samtliga båtar med motor, st.

7 ...drygt 60 procent har ett värde på upp till SEK. Båtarnas värde I kategorin liten båt, st, har drygt 80 procent ett uppskattat värde under SEK. Av dagturbåtarna, st, har drygt 60 procent ett värde på upp till SEK. Av de ruffade motorbåtarna, st, har 66 procent ett värde på mellan SEK. Av de ruffade segelbåtarna har drygt fyra av fem båtar ett värde på upp till SEK. Endast knappt 3 procent av de ruffade segelbåtarna har ett uppskattat värde som överstiger 2 miljoner SEK. UPPSkATTAT VÄRDe (PROCenT) Båtkategori liten båt Dagtursbåt Ruffad motorbåt Ruffad segelbåt Max kr 48,2 7,8 0,7 0, kr 32,9 29,4 8,1 1, kr 9,0 25,5 35,9 27, kr 0,7 18,3 30,4 22, kr 0,3 7,2 18,2 29, kr 0,0 2,0 3,1 13, kr 0,0 0,7 1,8 1,3 Över kr 0,0 0,2 0,0 0,2 Vet ej 9,0 9,1 1,7 2,7 Båtlivsundersökningen 2010, bas: Samtliga undersökta båtar, st. 7

8 Båtlivet VeM UTÖVAR BåTliV? Människor i alla åldrar och ur alla samhällsgrupper är ute på sjön. Närmare 2,5 miljoner vuxna svenskar (mellan år) fördelat över 1,5 miljoner hushåll vistades i fritidsbåt under Motsvarande siffra 2004 var 1,8 miljoner. Drygt 4 miljoner människor vistades i skärgården under VARFÖR UTÖVAS BåTliV? Tre av fyra båtägare upplever att båtlivet påverkar deras hälsa ganska eller mycket positivt. De viktigaste är natur- och frihetsupplevelsen, tystnaden och lugnet samt fint väder. hur VikTiG ÄR UPPleVelSen? Upplevelse 1 helt oviktig 2 Ganska oviktig 3 Varken viktig eller oviktig 4 Ganska viktig 5 Mycket viktig ej svar Medelvärde 8 Frihetsupplevelsen Naturupplevelsen Social samvaro i hamn Social samvaro i naturhamn Tystnad och lugn Besöka unika platser Vackert väder Frånvaro av andra båtar Bra komfort ombord Servicen i hemmahamn Servicen i gästhamn Tillgång till toaletter i naturhamn 2,5 1,9 24,5 22,1 2,2 9,8 1,3 18,6 11,7 22,4 19,8 14,2 1,3 0,9 19,0 19,6 5,7 19,1 3,4 24,1 19,7 14,2 11,7 11,1 4,1 2,9 13,4 11,8 8,1 11,3 4,8 26,5 21,9 12,1 10,3 9,4 31,0 29,2 22,7 24,0 36,7 33,9 22,6 18,6 30,6 26,6 27,0 27,6 Båtlivsundersökningen 2010, bas samtliga hushåll som äger båt, st. 60,0 64,3 14,9 16,0 45,7 22,8 66,7 9,9 13,5 14,3 18,5 27,1 1,1 0,9 5,5 6,4 1,6 3,1 1,2 2,4 2,6 10,4 12,8 10,5 4,5 4,5 2,8 2,9 4,2 3,4 4,5 2,8 3,1 3,0 3,1 3,5

9 Drygt 4 miljoner människor vistades i skärgården under

10 HUR ANVÄNDS BÅTARNA? År 2010 utnyttjades i genomsnitt cirka båtar per dag under sommaren (maj t o m september). Motsvarande siffra för 2004 var Man kan också säga att det blev omkring 20,5 miljoner båtanvändningsdagar sommaren 2010 att jämföra med 14 miljoner I genomsnitt används båten 25 dagar och med 2 3 personer ombord. Dags- och fisketurer är de vanligaste sätten att använda båten på och det gäller i första hand för de mindre båtarna. Men även större ruffade motorbåtar används numera i allt större utsträckning också för dagsturer. Segelbåtarna används däremot mest för längre turer med övernattning BÅTKLUBBAR I SVeRIge De allra flesta som äger en övernattningsbar fritidsbåt är medlemmar i en båtklubb där de har sin båt liggande. I Sverige finns det drygt båtklubbar. De har tillsammans medlemmar. Båtklubbarnas verksamhet utgör en grundsten i svenskt båtliv och bygger i huvudsak på ideellt och frivilligt arbete. 10 HUR ANVÄNDS BÅTARNA? (procent) Användnings- Liten Dagtursbåt Ruffad område båt motorbåt Dagsturer 46,9 69,2 76,6 Fisketurer 65,6 55,4 40,3 Att åka ut och dyka 1,5 2,6 5,9 Veckohelger med 1,5 5,4 26,1 övernattning Ligga ute i skärgård 1,1 13,5 18,0 mm på semester Längre resor på 0,2 3,4 9,7 semester Transport till sommarstuga, 6,8 15,3 24,0 affär mm Uthyrning 0,0 0,0 0,0 Annat 3,2 7,6 2,7 Vet ej 3,4 0,1 0 Båtlivsundersökningen 2010, bas Samtliga undersökta båtar, st. Ruffad segelbåt 52,2 2,4 1,3 47,2 50,1 41,8 8,8 0,2 2,5 0,3 Totalt 59,9 53,4 2,5 10,0 11,8 5,8 12,7 0,0 4,7 1,4

11 Segelbåtarna används mest för längre turer med övernattning. AnTAl BåTAnVÄnDninGSDAGAR (MiljOneR) Månad Maj 2010 Juni 2010 Juli 2010 Augusti 2010 September 2010 Oktober 2009 april 2010 Summa Genomsnitt antal personer vid båtturer maj till september Genomsnitt antal personer vid båtturer oktober till april Båtlivsundersökningen 2010 liten båt 0,8 1,6 2,1 1,5 0,5 0,3 6,8 2,4 2,0 Dagtursbåt Ruffad motorbåt 1,0 0,5 1,9 0,8 3,0 1,1 1,8 0,8 0,7 0,3 0,5 0,4 8,9 3,1 2,6 3,9 2,8 2,6 Ruffad segelbåt 0,2 0,5 0,7 0,5 0,2 0,1 2,2 2,7 2,6 Totalt 2,5 4,8 6,9 4,6 1,7 1,3 21,8 11

12 Det finns över fritidsbåtshamnar i Sverige. 12

13 Båtturism Det finns cirka 430 klassificerade och kvalitetssäkrade gästhamnar runt den svenska kusten, i de stora insjöarna och i de vackra kanalerna. Riksföreningen Gästhamnar Sverige håller i klassificeringen av gästhamnarna. Föreningen ansvarar också för insamling och sammanställning av gästhamnsstatistiken. Antalet båtnätter i gästhamnarna i Sverige minskade 2012 jämfört med Totala antalet båtnätter i gästhamnarna under 2012 var , vilket motsvarar personer och gästnätter. Av dessa var gästnätter ombord på utländska båtar, vilket innebär en ökning med 1,6 %. Antalet utländska båtnätter var under Som utländska båtar har endast de som för utländsk flagg räknats. Andelen utländska båtnätter i gästhamnarna uppgick under 2012 till 42,0 % och ökade därmed jämfört med Antalet båtar med tysk flagg var (+9%), med dansk (+29%), med norsk (-2%), med finsk flagg var (-41%). 13

14 ...tillgången på naturhamnar är mycket betydelsefull för Sverige som båtturistland. 14 TOTAlA AnTAleT BÄDDnÄTTeR Den vanligaste övernattningsplatsen för båtturister är naturhamnar och tillgången på dessa är mycket betydelsefull för Sverige som båtturistland. I landet finns enligt senaste Båtlivsundersökningen omkring övernattningsbara fritidsbåtar. Det är en ökning med sedan I dessa gjordes sommaren 2010 omkring 5,7 miljoner övernattningar (bäddnätter) var siffran omkring 4 miljoner övernattningar. Flest övernattningar gjordes i naturhamnar. Antalet övernattningar utomlands har fördubblats från till De flesta båtturerna utanför Sverige gick till våra nordiska grannländer.

15 FÖRDelninG PeRSOneR/GÄSTnÄTTeR På län Västra Götaland Stockholm Skåne Östergötland * Kalmar Blekinge Västernorrland Södermanland Halland Gotland Gävleborg Uppsala Norrbotten Värmland Västmanland ** Örebro Västerbotten ÖVeRnATTninGAR i GÄSThAMnAR Båtnätter totalt Personer/gästnätter Antalet personer ombord är i genomsnitt 2,8 personer per båt * Östergötland innehåller två gästhamnar från Jönköpings län. ** Västmanland innehåller två gästhamnar från Kopparbergs län som ingår i kanalsystemet Strömholms Kanal. Källa: Riksföreningen Gästhamnar Sverige AnTAl BÄDDnÄTTeR 2011 UPPDelAT i BåTkATeGORi* (TUSenTAl) Typ av hamn Hemmahamn Gästhamn Naturhamn Annan ordnad hamn Utomlands Summa Genomsnitt antal personer vid båtturer * Båtlivsundersökningen 2010 Dagtursbåt Ruffad motorbåt ,0 2,9 Ruffad segelbåt ,7 Totalt ,9 15

16 Båtliv omsätter miljarder Värdet av båtproduktionen i Sverige ligger på cirka 2 miljarder SEK årligen, båtexporten uppgick 2012 till 477 miljoner SEK och båtimporten till 615 miljoner SEK. Dessa siffror är handelsledets värden utan moms. Det leder till en uppskattad båtförsäljning i Sverige om 1,36 miljarder SEK i konsumentledet. Motor- och tillbehörsförsäljning svarar för 2 miljarder SEK exkl. moms. Dessa varor går ut via handels- och serviceföretag och motsvarar omkring 4 miljarder SEK inkl. moms i konsumtion. Drivmedel för båtar säljs för 1,2 miljarder inkl. moms per år. Båtägarna anger att de i genomsnitt har andra kostnader (bränsle, amorteringar, räntor ingår ej) för sin båt på kr per år. Med Båtlivsundersökningens uppskattade antal båtar i Sverige innebär detta ytterligare 3 miljarder SEK för service, försäkringar, båtplatser, uppläggning m.m. Fritidsbåtsägarnas utgifter för mat, dryck och restaurangbesök var 2010 omkring 1,2 miljarder SEK. Utgifter för andra aktiviteter i anslutning till båtåkandet som besök på museer eller andra turistattraktioner, golfspel etc. är ej inräknade. Sammantaget ger båtlivet en omsättning genom såväl försäljning av sina egna varor och tjänster som genom dem som uppstår i samband med båtens användning som sannolikt ligger omkring 15 miljarder SEK årligen. Detta genererar i sin tur uppemot 3 miljarder SEK i moms till statskassan. TillVeRkninG Den uppskattade svenska båtproduktionen var 2012 cirka båtar jämfört med cirka år Av dessa var omkring 200 segelbåtar, 340 motorbåtar och småbåtar år Motsvarande antal för år 2011 var 255 segelbåtar, 458 motorbåtar och småbåtar. 16 BåTeXPORT i MSek BåTiMPORT i MSek

17 Fritidsbåtsägarnas utgifter för mat, dryck och restaurangbesök var 2010 omkring 1,2 miljarder SEK. DRiVMeDelSSkATT MeD MeRA FRån BåTliVeT BenSinPRiS (BF95) årssnitt per liter Moms Punktskatter (koldioxid- och energiskatt) Total skatt per liter Förbrukning, tusen kubikmeter Bensinskatter, MSEK Försäljningsvärde, MSEK DieSelPRiS årssnitt per liter Moms Punktskatter (koldioxid- och energiskatt) Total skatt per liter Förbrukning, tusen kubikmeter Dieselskatter, MSEK Försäljningsvärde, MSEK GASOil(färg. miljökl. III), årssnittspris/liter Moms Punktskatter (koldioxid- och energiskatt) Total skatt per liter Förbrukning, tusen kubikmeter Gasoilskatter, MSEK Försäljningsvärde Summa skatter Summa försäljningsvärde MSek ,06 2,41 5,24 7,66 31,00 240,00 386,00 11,48 2,30 4,34 6,64 12,00 80,00 138, ,97 2,59 5,50 7,82 38,00 297,12 492,87 12,42 2,48 4,34 6,82 14,00 95,54 173, ,66 666, * 14,09 2,82 5,23 8,05 50,00 402,00 704,50 14,09 2,82 4,54 7,36 20,00 147,16 281,80 13,50 2,70 3,81 6,50 7,00 45,50 94,50 595, ,8 2012* 16,00 3,20 5,37 8,57 45,00 385,65 720,00 16,00 2,96 4,67 7,63 25,00 190,75 400,00 14,50 2,90 3,92 6,82 7,00 47,70 101,00 624, ,00 * Volymerna är inklusive drivmedel som bärs i dunk. För diesel har skatten beräknats utan inblandning av FAME. Förbrukningsuppgifterna har uppskattats av Sweboat och Petrobell. 17

18 Båtmarknad* Marknaden uppskattas 2012 bestå av omkring båtar. Av dessa var 200 segelbåtar, motorbåtar och småbåtar. UPPSkATTAT AnTAl BåTAR På SVenSkA MARknADen 2008* Segelbåtar Motorbåtar Småbåtar Totalt Källa: Sweboat Under året har både exporten och importen minskat vilket tydligt syns i siffrorna nedan samt i det ovan angivna antalet båtar på den svenska marknaden. År 2012 exporterades båtar till ett värde av ca 477 miljoner SEK. De största exportmarknaderna är Norge, Tyskland, Finland och Storbritannien. Båtimporten uppgick 2012 till ca 615 miljoner SEK och båtar. Dessa kommer från Kina och grannländerna Norge och Finland samt Storbritannien. SySSelSÄTTninG Båtbranschen är viktig för Sverige. Den ger sysselsättning till företag i hela landet. Den finns ofta i traditionellt sysselsättningssvaga områden som Orust/Tjörn, Gotland, Värmland, Småland och på några platser i Norrland, och den ger landet exportinkomster. Cirka personer är direkt sysselsatta i den svenska båtbranschen. Om man räknar med alla underleverantörer torde omkring personer vara beroende av båtbranschen för sin sysselsättning. 18 * Siffrorna för 2012 är uppskattade. Komplett statistik finns tillgänglig på Sweboats hemsida i mars Reservation för att samtliga båtar inte är försålda ut till slutkonsument.

19 personer är medlemmar i en eller flera av organisationerna. Båtlivsorganisationer Svenska Båtunionen, SBU, organiserar större delen av svenskt båtliv, cirka 900 klubbar och sällskap är anslutna med medlemmar. Unionens huvudsakliga uppgifter är att arbeta med båtlivets trygghets- och sjösäkerhetsfrågor, produktion av informationsmaterial samt att föra ut informationen till förbund, klubbar, enskilda medlemmar och olika samhällsorgan. Svenska Seglarförbundet, SSF, är ett av 69 specialidrottsförbund som är anslutna till Svenska Riksidrottsförbundet, RF, och ett av 35 olympiska specialförbund i Sveriges Olympiska Kommitté, SOK. SSF har cirka medlemmar, fördelade på 17 distrikt, 400 klubbar 19

20 och 80 klassförbund. SSF har till uppgift att främja och administrera all seglingsidrott i Sverige och företräda svensk seglingsidrott i utlandet. Dessutom ska SSF utveckla och organisera sin verksamhet i samverkan med klubbar när det gäller rekrytering, utbildning, träning och tävling. Målet med SSF:s verksamhet är att i Sverige få fler att börja segla, får fler kappseglare och en stark elit. Svenska Kryssarklubben, SXK, är en av världens största båtklubbar med ca individuellt anslutna medlemmar varav över medlemmar i andra länder, huvudsakligen Norden. Kryssarklubbens främsta uppgift är att öka intresset och lusten för turist- och långfärder till sjöss. Det gör man genom att arbeta för gott sjömanskap och tillhandahålla bra information om båtar, utrustning, väder, hamn- och farleder. Kryssarklubben är aktiv i utvecklingen av båtlivet, bevakar båtpolitiska frågor, deltar i den offentliga debatten och är aktiv i miljöfrågor gällande båtlivet. De ca 160 st blå förtöjningsbojar som Kryssarklubben placerat ut längs den svenska kusten och de nio uthamnar som finns efter ostkusten utgör en trygghetsfaktor för Kryssarklubbens medlemmar. I Kryssarklubben finns fler än båtar registrerade, varav över motorbåtar. Klubben är representerad i större delen av Europa genom 14 kretsar och över 50 ombud personer är medlemmar i en eller flera av organisationerna. Ett samverkansorgan, Sjösportens Samarbetsdelegation, har bildats för att svara för båtlivets gemensamma kontakter med bl.a. myndigheter. BåTMÄSSOR OCh MeDiA I Sverige finns idag två större båtmässor inomhus, Allt för Sjön på Stockholmsmässan med cirka besökare och Båtmässan i Göteborg med cirka besökare. Det finns även ett antal flytande båtmässor, bland andra Öppna Varv på Orust och Allt på Sjön i Gustavsberg utanför Stockholm. I landet finns ett tiotal facktidskrifter som speglar båtlivet, vilka tillsammans har en upplaga över exemplar. 20

21 Båtliv och miljön En ren och frisk natur är en självklar förutsättning för ett rikt båtliv. Stiftelsen Håll Sverige Rent har sedan länge olika samarbeten med det organiserade båtlivet, bl.a. med Svenska Båtunionen, när det gäller båtlivets miljöfrågor. Inom Håll Sverige Rent bedrivs ytterligare kampanjer inom båtliv och miljö. Flera regionala, nationella och internationella miljöprojekt drivs av Håll Sverige Rent för att minska den marina nedskräpningen och marina föroreningar i såväl Västerhavet som Östersjön. Håll Sverige Rent har även en miljöutmärkelse för hamnar och stränder med ett enklare miljöledningssystem som fokuserar på avfallsfrågor och nedskräpning. Håll Sverige Rent är även värdar av Blå Flagg en internationell miljöutmärkelse för hamnar och stränder. Den finns i ett fyrtiotal länder, både inom och utanför Europa. Utmärkelsen tilldelas de hamnar och stränder som uppfyller ett antal kriterier som rör vattenkvalitet, säkerhet, service och miljöinformation. Individuell Blå Flagg är ett frivilligt åtagande för fritidsbåtsägare som följer vissa kriterier för att minska sin påverkan på miljön. Dessa båtägare färdas varsamt i känsliga naturområden, håller rent i naturen och hanterar kemikalier på ett miljövänligt sätt. Läs mer på Havs- och vattenmyndigheten, som sedan 2011 har ansvar för alla miljöfrågor som påverkar hav och vatten, verkar för levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla. Myndigheten arbetar med 21

22 frågor om bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av Sveriges sjöar, vattendrag och hav. Båtmiljörådet samlar organisationer och myndigheter som har intresse av att minska båtlivets miljöpåverkan. Från 1 januari 2012 är Havsoch vattenmyndigheten ordförande i rådet. Båtmiljörådet har antagit ett 12-punkters miljöprogram för att visa hur de aktuella miljöfrågorna bedöms, vilka mål som finns inom området samt listar överenskommelser om åtgärder. Programmet tar bland annat upp områden som hur man ska komma tillrätta med bränslespill vid tankning, ren båtbotten, körsätt, hänsynsområden, skrotning och bottenpåverkan från båtlivet. Havs och Vattenmyndigheten är även delfinansiär till Skärgårdsstiftelsens webbsida båtmiljö.se samt till den kopplade mobilapp. Dessa ger båtägare enkel och snabb information om var tömningsstationer finns samt prognos för risk för havstulpanpåväxt. Läs mer på Ren BåTBOTTen De flesta båtar behöver skydd att hålla havstulpaner, alger och musslor borta från skrovet och målas därför ofta med båtbottenfärger, varav en del innehåller gifter. Skärpt lagstiftning har lett till att de giftigaste färgerna har förbjudits och miljöanpassade alternativ har introducerats. Kemikalieinspektionen har drivit genom en utfasning av ytmjuka färger med höga 22 MeDel FÖR ATT hindra BeVÄXninG På BåTen Båtkategori liten båt Dagtursbåt Båtbottenfärg 7,8 27,1 Maskinell båtbottentvätt i vattnet 0 3,6 Tillfällig torrsättning 2,7 5,4 Skrubbning av båtbotten för hand 12,6 14,3 Förvaring av båten på land 7,5 6,3 Tillfällig förläggning av båten 0,1 0,3 i sötvatten Annan metod 1,7 2,9 Nej 68,8 38,9 Vet ej 4,6 9,7 Båtlivsundersökningen 2010, bas: Samtliga undersökta båtar, st. Ruffad motorbåt 40,0 2,1 8,1 11,1 4,4 0,3 4,1 42,8 4,1 Ruffad segelbåt 65,4 0,5 14,8 13,5 1,2 7,5 0,8 18,5 2,3

23 halter zinkoxid och alla sådana färger har försvunnit från marknaden under Biociden Irgarol finns av miljöskäl inte längre kvar i fritidsbåtfärger och nyligen har ett antal lågläckande kopparfärger godkänts för användning i Östersjön. Utbudet av alternativa lösningar med liten miljöpåverkan är fortfarande begränsat och fler alternativ behövs för att passa olika typer av fartyg och förutsättningar i olika havsmiljöer. För mer information, se Enligt Båtlivsundersökningen 2010 har nästan var fjärde undersökt båt en båtbottenfärg för att förhindra beväxning. Uppdelat på havsområde är siffrorna för användning av båtbottenfärg 50 procent för västkusten, 50 procent för Östersjön och 23 procent för Bottniska viken. Havs- och vattenmyndigheten har genomfört ett uppdrag med att kartlägga och utreda miljöpåverkan från de båttvättningsalternativ som finns för fritidsbåtar. Uppdraget syftade till att sätta upp nationella riktlinjer och riktvärden för en samordnad bedömning i kommunerna. Inom uppdraget berörs borsttvättar, spolplattor och tvätt på land. Uppdraget slutrapporteras den 30 juni Mer information finns på lova en SAk FÖR VåRA hav LOVA, lokala vattenvårdsprojekt, är ett bidrag som ges för att stimulera kreativa och kostnadseffektiva initiativ som på lokal nivå syftar till att minska övergödningen i våra hav. Under 2013 kommer ett antal redan pågående eller beslutade Lova projekt genomföras medan det kommer vara begränsade möjligheter att starta nya Lova projekt. Exempel är installation av borsttvättar, spolplattor, mottagningsstationer för toalettavfall etc. Läs mer på 23

24 SPORTFiSke, FRilUFTSliV OCh BåTliV Sportfiske är en av Sveriges största fritidssysselsättningar. Mer än en miljon vuxna svenskar fiskar enligt SCB och Havs och Vattenmyndigheten. Den senaste Båtlivsundersökningen visar att mer än hälften av alla båtar i undersökningen används till fiske. Många sportfiskare äger båt och en stor del av fiskelivet i Sverige är knutet till fiske med spö. Sportfisket omsätter 2 miljarder SEK årligen i Sverige. Fritt handredskapsfiske längs våra kuster och i de stora sjöarna ger ett ytterligare värde till våra svenska vatten. Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund är sportfiskarnas intresseorganisation. Förbundet organiserar omkring medlemmar och har cirka 400 medlemsklubbar. Vattenvård och fiskevård förenar alla sportfiskeintresserade och förbundet har länge arbetat mot försurning, motverkat överfiske och förespråkat en mer genomtänkt vattenkraft som minskar negativ påverkan på våra vattendrags eko-system. Sportfisket producerar omfattande natur- och fiskevård, cirka jobbar frivilligt dagar per år enligt SCB*. 24 PADDlA DiG Till hälsa Friluftslivet inom paddlingen har stor betydelse för både regional utveckling samt förmänniskors hälsa. Idag kan alla paddla tack vare stabila, mer lättpaddlade kajaker. Hos svenska kanotförbundet finns över 130 godkända kanotuthyrare och cirka 120 kanotklubbar spridda över hela landet för att inspirera alla åldrar. Inom paddlingen finns någon gren för alla oavsett om man vill forsa fram bland härliga vågor eller njuta av havets eller sjöarnas exotiska värld. * SCB: Undersökning Fiske 2000

25 Båtliv är säkert Båtliv är en säker fritidssysselsättning. De senaste 20 åren har antalet omkomna i samband med fritidsbåtliv halverats. Omkomna per båtar är 3,3 personer år Motsvarande siffra för Finland är 7,8, Norge 3,8, UK 3,3 och USA 5,4. ANTAL omkomna Källa: Transportstyrelsen 2010 Trots de minskade olyckstalen kan det även detta år konstateras att drunkning eller att förolyckas inom båtlivet, oftast drabbar män över 50 år. Förekomsten av flytplagg/flytväst är mycket sparsam i dessa sammanhang. 80 procent av båtägarna uppger att de alltid har flytväst med i båten till samtliga ombord var det 70 procent. Ytterligare 8 procent har det ofta. Transportstyrelsen arbetar med en strategi för att fram till 2020 minska olyckorna med fritidsbåt. Arbetet baseras på den samlade kunskapen hos Sjösäkerhetsrådets medlemmar och övriga organisationer som velat medverka. Ett stort antal organisationer och myndigheter kommer att vara engagerade i genomförandet. Målet är ett årligt genomsnitt av högst 25 omkomna. Olyckor utreds nu betydligt grundligare för att erfarenheterna ska kunna användas i förebyggande syfte. 25

26 FÖRARkOMPeTenS OCh SÄkeRheT Vart tredje hushåll som äger en båt har förarkompetens. Förarintyg och skärgårdsskepparexamen är de vanligaste examina. Av de som har båt har 65 procent mer än 100 timmars körerfarenhet. Av de som har båt som kan köras fortare 20 knop har 59 procent över 300 timmars körerfarenhet. AVlAGD examen (PROCenT) Avlagd examen Förarintyg/ skärgårdsskepparexamen Kustskepparintyg/ skepparexamen Manöverintyg för högfartsbåt Båtmekanikerintyg VHF-certifikat Annan, högre förarkompetens Ingen examen Vej ej/ej svar Totalt alla båtar 21,9 12,2 0,8 0,9 3,5 1,9 67,2 1,5 Båtlivsundersökningen 2010, bas: Samtliga undersökta båtar, st. 26 Ordning och reda på sjön SjÖFylleRiBeSTÄMMelSeR Den 1 juni 2010 utvidgades straffansvaret för sjöfylleri genom att det infördes en fast nedre promillegräns på 0,2 promille alkohol i blodet. Även straffansvaret för grovt sjöfylleri utvidgades så att ansvar kan följa direkt vid en alkoholkoncentration om minst 1,0 promille i blodet. Straff ansvaret enligt promillegränserna gäller endast vid framförande av ett fartyg som antingen med motordrift kan framföras med en hastighet om minst 15 knop eller har ett skrov med en största längd av minst tio meter. För båtar som är mindre än 10 meter och går långsammare än 15 knop gäller samma regler som tidigare föraren får inte vara mer alkoholpåverkad än att hon eller han kan köra båten på ett säkert sätt. Till promillegränserna har det även införts en möjlighet att ta rutinmässiga alkoholutandningsprov (sållningsprov). Det innebär att Kustbevakningen och Polisen har möjlighet att stoppa dessa båtar utan misstanke om sjöfylleri.

27 ...en nedgång från cirka 200 rapporterade under OklART OM SjÖFylleRieT ÖkAT eller MinSkAT Det är för tidigt att se om det skett en ökning eller minskning av sjöfylleriet, beroende på att den nya lagen varit gällande under relativt kort tid. Men Sjöpolisen i Stockholms län redovisade 204 genomförda sållningsprov och anträffade 16 misstänkta för sjöfylleri Jämförande siffror för 2011 var 203 genomföra sållningsprov varpå 23 stycken var positiva. Sjöpolisen i Västra Götaland genomförde 687 sållningsprov under 2012 där 29 stycken var positiva. Jämförande siffror för 2011 var 810 genomförda sållningsprov varpå 50 stycken var positiva. Sjöpolisen i Stockholm genomförde 37 stycken laserkontroller och rapporterade 21 stycken för hastighetsöverträdelse. I Västra Götaland gjorde Sjöpolisen 44 laserkontroller och rapporterade 28 stycken för hastighetsöverträdelse. Både Sjöpolisen i Stockholms län och i Västra Götaland gjorde färre rapporter under 2012 vilket är ett resultat av det dåliga vädret under juni och juli månad. Under hela 2012 genomförde Kustbevakningen cirka rutinmässiga alkoholutandningsprov i hela landet. Detta innebär att antalet alkoholutandningsprov är något färre än året innan (2 300). Cirka 170 personer rapporterades misstänkta för sjöfylleri. Det är en nedgång från cirka 200 rapporterade under Om minskningen av antalet genomförda alkoholutandningsprov är enda orsaken till att antalet personer som misstänkts för sjöfylleri minskat med cirka 30 personer är svårt att bedöma. De utökade befogenheterna mot sjöfylleri har varit i kraft under för kort tid för att urskilja något klart mönster. Kustbevakningen kan dock notera att det finns vilja att följa alkoholbestämmelserna och att båttaxi och andra transportalternativ används i större utsträckning. 27

28 FORTkÖRninG Under 2012 genomförde Kustbevakningen fartkontroller. Av dessa rapporterades 400. Sjöpolisen i Stockholm genomförde 37 stycken laserkontroller och rapporterade 21 stycken för hastighetsöverträdelse. I Västra Götaland gjorde Sjöpolisen 44 laserkontroller och rapporterade 28 stycken för hastighetsöverträdelse. Både Sjöpolisen i Stockholms län och i Västra Götaland gjorde färre rapporter under 2012 vilket är ett resultat av det dåliga vädret under juni och juli månad. FÖRSÄkRinGAR Mer än två tredjedelar av alla båtar är försäkrade i någon form. Närmare 40 procent har en speciell båtförsäkring och knappt 30 procent omfattas av hemförsäkringen. Resterande båtar, som inte är försäkrade, utgörs mest av mindre båtar utan motor. SjÖ- OCh FlyGRÄDDninG Sjöfartsverket ansvarar för all sjö- och flygräddningstjänst i Sverige. Sjöfartsverket ansvarar för räddningsinsatser när någon är eller befaras vara i sjönöd, samt för sjuktransporter från fartyg. Räddningstjänstansvaret gäller kustområdet samt Vänern, Vättern och Mälaren, exklusive hamnområden. Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral i Göteborg leder och koordinerar räddningsinsatserna och nås med anropssignal Sweden Rescue eller via larmnummer 112. Sjöräddningens målsättning är att på svenskt territorialvatten, då positionen är känd, ska den nödställda kunna undsättas inom 60 minuter i 90 procent av alla fall. På internationellt vatten inom den svenska sjöräddningsregionen gäller 90 minuter i 90 procent av alla fall. Under de senaste åren har målsättningarna uppfyllts varje år. 28 SjÖFARTSVeRkeT AnSVARAR Sjöräddningen i Sverige bedrivs enligt den modell som FN har satt upp för en effektiv sjö- och flygräddningsorganisation. Sjöfartsverket är ett statligt affärsverk som har det juridiska ansvaret för den svenska sjöräddningsregionen för både sjö- och flygräddning. Sjöfartsverkets räddningscentral tar emot larm och beslutar om lämplig insats samt

29 leder insatserna. SOS Alarm ser via 112-numret till att den nödställde till sjöss kommer i kontakt med Sjöfartsverket. Sjöräddningssällskapet drivs ideellt och har räddningsstationer längs Sveriges kuster och i insjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren. Sjöfartsverket har fem räddningshelikoptrar stationerade i Göteborg, Umeå, Visby, Norrtälje och Ronneby som deltar i sjöräddning. Kustbevakningen är en civil myndighet som sköter övervakning och kontroll till sjöss och deltar även i sjöräddning med enheter. Sjöpolisen utför polisiära uppgifter i skärgårdsområdena längs Sveriges kust. Polisen inriktar sig på stölder, säkerhet, fortkörning, fylleri och vårdslöshet, men deltar även i sjöräddning. Räddningstjänsten drivs i kommunal regi och anlitas av Sjöräddningscentralen & SOS Alarm för insatser på sjön. Även försvarsmaktens och Sjöfartsverkets (lotsar och båtsmän) enheter ingår i sjöräddningen. Många sjöräddningsinsatser orsakas av okunskap. En viktig åtgärd är därför att förbättra utvecklingen och stödja de utbildningsinsatser som utförs genom Nämnden för båtlivsutbildning, Nfb, tillsammans med bildningsförbunden och andra båtutbildare. Generellt är fortfarande de vanligaste orsakerna till sjöräddningsinsatser av två typer: grundkänning och maskinhaveri. Grundstötning är ibland en logisk följd av att man vistas i alltför svårnavigerade farvatten och kombineras detta med en något för hög fart ökar risken för grundkänning. Sjökortsbilden kan också vara en orsak till problem då många av de mest intressanta båtlivsområdena finns i skärgårdar som är dåligt uppmätta. De digitala sjökorten har sällan en bättre redovisning än de gamla papperssjökorten. Kategorin maskinhaveri kan handla om relativt enkla fel som bränslestopp på grund av igensatta filter, igensatt kylvattenkanal, slut på bränsle, skadad eller trasig impeller. Fel som är enkla att åtgärda men som ändå kan försätta besättning och båt i farliga situationer. SjÖRÄDDninG Sjöräddningsinsatser åren: Totalt Varav fritidsbåtar Källa: Båtlivsundersökningen

30 ... Barnens Livräddningsskola innehåller tre delar: bad-, båt- och isvett. BARnenS livräddningsskola Sedan många år driver Svenska Livräddningssällskapet ett skolprojekt som kallas Barnens Livräddningsskola. Sedan september 2007 står det i läroplanen att alla barn vid utgången av årskurs 5 ska kunna simma 200 m varav 50 m på rygg samt hoppa i på djupt vatten. Redan i årskurs 1 4 genomgår barnen skolprojektet Barnens Livräddningsskola som innehåller tre delar: bad-, båt- och isvett. Projektet drivs sedan 2010 av Svenska Livräddningssällskapet som ett samarbete med Sweboat, Sjöräddningssällskapet, Transportstyrelsen/Sjösäkerhetsrådet och Strålsäkerhetsmyndigheten, i syfte att lära alla barn att undvika olyckor och hur man kan hjälpa en människa i nöd. 30 SjÖRÄDDninGSSÄllSkAPeT Sjöräddningssällskapet är en ideell förening som räddar liv till sjöss. Verksamheten är helt beroende av gåvor, medlemskap och frivilliga sjöräddare som är beredda att rycka ut i alla väder, längs hela vår kust och i de stora sjöarna. Sjöräddningssällskapet genomför ca räddningsinsatser per år och står för 70 procent av alla sjöräddningsinsatser i Sverige, utan några statliga bidrag. Sjöräddningssällskapet arbetar också med sjösäkerhet och med att förebygga olyckor till sjöss. Genom att erbjuda sina medlemmar möjligheten att ta kontakt innan läget blivit akut minimeras

31 antalet allvarliga sjöräddningsfall. Inom verksamhetsområdet förebyggande arbete är utmaningarna under de närmsta åren att förebygga sjöräddning genom insatser riktade till skolbarn samt satsningar på information. Ett viktigt arbete som syftar till att höja säkerheten till sjöss för alla. SJÖSÄKeRHeTSRÅDeT Sjösäkerhetsrådet är en del av Transportstyrelsen. I rådet ingår representanter från Transportstyrelsen, Sjöräddningssällskapet, Polisen, Kustbevakningen, Försäkringsbolagen, Sweboat, Svenska Båtunionen, Seglarförbundet, Kryssarklubben, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), Sportdykarna, Riksföreningen Gästhamnar Sverige, Svenska Livräddningssällskapet, Försvarsmakten, Sportfiskarna och SMHI. Genom olycksuppföljning och kampanjer i media på mässor mm. informerar rådet fritidsbåtlivet och andra om hur sjösäkerheten kan förbättras och om hur sjöolyckor kan och ska undvikas. ce-märkning Båtar tillverkade fram till 1996 är i många fall typgodkända. Från den 16 juni 1998 ska alla nya båtar som säljs inom EG och alla begagnade båtar som importeras från tredje land vara CE-märkta. Reglerna för CE-märkning finns i Fritidsbåtsdirektivet 94/25/EG och i ett tilläggsdirektiv 2003/44/EG som i Sverige återfinns i föreskriften Sjöfs 2005:4. Direktiven fastställer ett antal väsentliga säkerhetskrav som ska vara uppfyllda för att båten ska få säljas och tas i bruk. För att underlätta för tillverkarna att uppfylla dessa krav har drygt 70 internationella standarder utarbetats för att stödja båtdirektiven. I direktivet från 2003 infördes regler för avgas- och ljudemissioner. UppTÄcK BÅTLIVeT Upptäck båtlivet är ett initiativ från Sweboat med syfte att få fler människor att upptäcka båtlivet som fritidssysselsättning. På adress kan man inspireras och lockas till livet på sjön, informeras om båtlivets många möjligheter och där finns information om flertalet båttyper ( världens största båtdatabas utrustning, varv och båtplatser, utbildningar, säkerhet och miljö och mycket annat. För den som går i båttankar ska sajten vara den självklara källan till inspiration och information. 31

32 Morgondagens båtliv Båtlivet ökar. Och det kommer att öka i framtiden. En studie som Stockholmsmässan genomförde 2006 visar att 2,5 miljoner svenskar, som i dag inte är delaktiga i båtlivet, drömmer om ett liv på sjön. De är mellan år, kvinnor är i majoritet, och de ser själva upplevelsen till sjöss som det primära. De ser livet till sjöss som en fantastisk källa till starka, minnesvärda upplevelser. Det handlar om upptäckarglädje, om njutning, om natur och umgänge i marin miljö. Grunden för denna grupp är en uttalad kärlek till livet till sjöss. De lever tillsammans, sambo eller gifta med barn. De kan karaktäriseras som äventyrliga individualister. De bor relativt ofta i lägenhet, vanligen i mellanstora städer och ekonomiskt ligger de på genomsnittet. De är de nya båtmänniskorna. Parallellt med den nya gruppen på 2,5 miljoner äventyrliga individualister lever gruppen sociala traditionalister vidare som de gjort de senaste decennierna. Till den gruppen räknas alla dem som i dag redan utövar båtliv. De är övervägande män, mellan 30 och 45 år, med nybildade familjer med eller utan barn och hygglig ekonomi. De har båtägandet som en identitet och livsstil. Till gruppen hör även barnen i hushåll som redan har båt, och som förmodligen fått smak på båtlivet från barnsben. Mellan och av dessa avser att köpa båt inom de närmaste två åren

33 33

34 Upptäck båtlivet! Båtliv kan njutas i många olika former, i kanot eller kajak, i snurrebåt, i beboeliga motor- eller segelbåtar. Man kan också bo på husbåt eller flytande hus! Det är upplevelsen som lockar, sättet att nå den är ofta underordnat. Båtlivet är på dina egna villkor. Du väljer tid och plats efter eget sinne. Du väljer aktivitet som kanske bad, fiske, segling eller windsurfing. Eller du väljer inaktivitet och fullständig avkoppling på en solvarm klipphäll. Båtlivet bara finns där precis som du vill ha det. Mats Eriksson Sweboat 34

35 Kontaktpersoner AllT FÖR SjÖn Thomas Sandberg, , BåTMÄSSAn Bengt Wallin, , havs- OCh VATTenMynDiGheTen Christina Hallström, , håll SVeRiGe RenT Joakim Brodahl, , kemikalieinspektionen Kurt Haglund, , kustbevakningen Bernt Stedt, , MynDiGheTen FÖR SAMhÄllSSkyDD OCh BeReDSkAP Christian Söder, , RikSFÖReninGen GÄSThAMnAR SVeRiGe Lars-Göran Forss, , RikSPOliSSTyRelSen Per Engström, , SjÖFARTSVeRkeT Maria Ottosson, ,, SjÖPOliSen Västra Götaland, Owe Magnusson, , Stockholms Län, Carl-Gustav Jonsson, , SjÖRÄDDninGSSÄllSkAPeT Pressansvarig , SPORTFiSkARnA Jesper Taube, , SVenSkA BåTUniOnen Hans W. Berglund, , SVenSkA kanotförbundet Anders Danielsson, , SVenSkA kryssarklubben Per Berkhuizen, , SVenSkA SeGlARFÖRBUnDeT Stefan Rahm, , SWeBOAT Mats Eriksson, , SjÖSÄkeRheTSRåDeT Lars-Göran Nyström, , TillVÄXTVeRkeT Peter Terpstra, , TRAnSPORTSTyRelSen Jonas Ekblad, , 35

36 36 Kryssargatan Stockholm Box SE Stockholm Telefon info@sweboat.se Informedia Communications AB Grafisk form: Anekdot Text & Form Bilder: Mats Hagman, Anders Ekholm, Sweboat DanagårdLiTHO 2013