TILL DIG SOM KÄMPAR MED EN ÄTSTÖRNING stöd för drabbade och anhöriga SAIRASTAVILLE JA TOIPUVILLE

Transkript

1 TILL DIG SOM KÄMPAR MED EN ÄTSTÖRNING stöd för drabbade och anhöriga SAIRASTAVILLE JA TOIPUVILLE

2

3 TILL DIG SINULLE Vi vet vad det Me handlar olemme om. kuin Våra sinä. kamratstödsledare Lähes kaikki meillä har toimivat antingen ihmiset som ovat patienter eller som keneet närstående itse syömis-häiriön. levt ett liv där Tiedämme ätstörningen millaista styr vardagen, on elää kontrollerar, silloin, kun ko- tvingar och förstör syömishäiriö glädjen sanelee och livslusten. arjen, Vi kont-rolloi, vet också att pakottaa, man kan tuhoaa och får ilon. bli frisk Ja från ätstörningar tiedämme, helt että och hållet. syömishäiriöistä voi ja saa toipua ihan kokonaan. Vi är en förening Luotamme som erbjuder ihmisen olika omaan slags kamratstöd sisäiseen och tietoon rådgivning ja för voimaan. ätstörningspatienter Lähtökohtamme och deras närstående. on kokemustiedon Vi erbjuder arvostaminen stödtjänster för ja insjuknade myös kerääminen. Olemme både tillsammans yhteisö, joka och separat. tarjoaa tukea, neuvontaa, aikaa ja tilaa och deras närstående, syömishäiriötä sairastaville ja heidän läheisilleen. Tukea on tarjolla Att bli frisk sekä från en yhdessä ätstörning että erikseen. är ofta mycket skrämmande. Det handlar om att lära sig och förbinda sig till en tillväxtprocess där man prövar och vidgar sina egna gränser. Under Sairastavana tillfrisknandet toipuminen behöver on var usein och en todella ständigt pelottavaa. finna mod Se att on våga opettelemista på ja ett sitoutumista nytt och skrämmande kasvuprosessiin, sätt. omien Med rajojen starkare tutkimiseen självkänsla ja göra saker annorlunda, blir det lättare avaamiseen. att leva ett Toipuessa kreativt och jokainen fullvärdigt tarvitsee liv på jatkuvaa sina egna rohkeutta villkor. uskaltaa tehdä toisin, uudella ja pelottavalla tavalla. Kunnioittava ja tasa-arvoinen av tillfrisknandet kohtaaminen on är att hyvän lära tukitoiminnan sig känna igen perusta och värdesätta ja sydän. sina Itsetun- egna En viktig del behov, vilket temuksen ofta innebär vahvistuminen att man börjar auttaa ta ansvar elämään för sina oman egna näköistä, val. Förmågan luovaa att ja bära ansvar täysipainoista växer småningom elämää. när känslan av tillit och trygghet förstärks. Att börja se sig själv som värdefull och vara god mot sig själv kräver tid och mycket stöd. Hoppet och Iso den osa positiva toipumista inställningen on omien gror ur tarpeiden små framgångar. tunnistamiseen ja arvostamiseen kasvamista, mikä tarkoittaa usein vastuun ottamista omista Hos de närstående valinnoista. väcks Kyky ofta kantaa frågor vastuuta om det egna kasvaa välbefinnandet pikkuhiljaa luottamuksen samtidigt som ja sjukdomen kan turvallisuuden framkalla mycket kokemuksen kontroversiella vahvistuessa. känslor. Oman Som arvokkuuden närstående behöver man stöd minen för att ja orka lempeyden möta sjukdomen löytäminen samt itseä för att kohtaan finna inre vaatii styrka pitkän och ajan kunna ja näke- hantera sina paljon egna sår tukea. och rädslor. Toivon ja Tveka myönteisyyden inte att fråga kasvu om vår alkaa verksamhet pienistä för onnistumisista. du känner att den kunde vara till nytta för närstående, om dig. Aktuella grupper, Läheisenä kurser kysymykset och andra tjänster omasta hittar jaksamisesta du på vår ja webbplats. toisaalta När hyvinkin broschyren trycks ristiriitaiset (hösten 2012) tunteet har sairastavan Etelän-SYLI rinnalla endast tulevat finskspråkiga lähelle. Läheisenä kamratstödsgrupper, men vitsee utreder tukea sairauden möjligheten kohtaamiseen att starta en sekä svenskspråkig omaan voimaantumiseen samtalsgrupp. tar- Kolla den aktuella ja omien situationen haavojen på ja vår pelkojen webbplats käsittelyyn. Kysy rohkeasti läheisten toiminnasta, jos koet, että siitä voisi olla omille läheisillesi apua. Ajankohtaiset ryhmät, kurssit ja muut palvelut löydät kotisivuiltamme

4 VAD ÄR EN ÄTSTÖRNING? Ända från vaggan till graven har mat och ätande en stor plats i vårt liv. Vi fokuserar på mat redan när livet börjar. För en baby är skillnaden mellan mat och kärlek ytterst liten. Även om våra behov av näring, kärlek och trygghet senare skiljs åt känns det ofta som om mat och emotionell näring har ett nära samband. Därför kan ätstörningar ses som ett försök att kontrollera eller lösa någon form av obalans i livet. Symptomen är ett sätt att kontrollera sin ångest, en stunds lättnad eller en tillflyktsort, men till slut leder ätstörningen in människan i ett mycket farligt, till och med livshotande tillstånd. Ätstörningen inbegriper ofta en rädsla för att tappa kontrollen. Den kan ta sig uttryck i en tvångsmässig kontroll av ätandet och maten, tvångsmässigt ätande, fysisk träning, uppkastningar eller en blandning av olika symptom. Ätstörningarna kan indelas i fyra huvudtyper. Den vanligaste formen av ätstörning är den atypiska ätstörningen, där den insjuknade har många olika symptom. Den nästvanligaste formen är bulimia nervosa, vars symptom är regelbundet tvångsmässigt hetsätande följt av uppkastning, överdriven motion eller andra tömningsmetoder, som den insjuknade tar till för att börja må bättre. Den mest kända formen av ätstörning är anorexi eller anorexia nervosa. Den fjärde typen av ätstörningar är BED (binge eating disorder), hetsätningsstörning. Ortorexi, vilket innebär tvångsmässigt hälsosamt ätande, hör inte till de officiella diagnoserna i Finland. Den som har typiska ortorexisymptom lider vanligen av exempelvis atypisk ätstörning eller anorexi. Gemensamt för de olika symptomen är en strävan att kontrollera skrämmande känslor. Ätstörningen inskränker livet och kan till en början kännas trygg. Ätstörningarna ger en stunds tillflykt från ångest och rädslor. Till slut ger ätstörningen ändå ett oavbrutet psykiskt illamående. Den leder till nervositet, behov av att dra sig undan, ilska, hopplöshet och misstro. Ätstörningen försvårar relationerna till andra människor. Den fjärmar den insjuknade från vänner, kära och familjemedlemmar. Den medför fysisk smärta, otrevliga känslor och svaghet. En ätstörning kan uppstå när det egna livet och jaget känns kaotiska, skrämmande och otrygga. Å andra sidan kan den få sin början av en harmlös bantningskur. Ändå bottnar ätstörningen i nästan alla situationer i följande grundläggande frågor som är gemensamma för alla människor: Blir jag älskad? Duger och räcker jag som jag är? Är jag värdefull som jag är?

5 ALLA SAKER ÄR SVÅRA INNAN DE BLIR ENKLA. Thomas Fuller KAMRATSTÖD FÖR ÄTSTÖRNINGSPATIENTER OCH NÄRSTÅENDE VAD ÄR KAMRATSTÖD? Kamratstöd innebär öppen gruppverksamhet som bygger på egen aktivitet. Det innebär närvaro och förståelse för ett gemensamt problem. Vid träffarna samtalar deltagarna med stöd av två ledare. Avsikten är att diskutera och lösa livets små och stora problem tillsammans. Vid Etelän-SYLIs kvällar för närstående deltar alltid också en expert, som särskilt svarar på frågor som gäller vården. DU ÄR VÄLKOMMEN när du känner att ätandet, maten och tankarna på dessa begränsar ditt liv när du vill bli fri från en ätstörning när du behöver stöd för att hitta dina resurser när du misstänker att någon av dina närstående lider av en ätstörning när du är orolig för din närståendes tankar eller beteende i fråga om ätande och mat när du behöver stöd för att orka och för att utöka dina egna resurser VAR OCH EN HAR TILLFRISKNANDETS NYCKLAR INOM SIG Avsikten är att utveckla och ifrågasätta det egna tänkandet och bryta sig loss från sina roller. Kamratstödets kraft ligger i interaktionen var och en ger och får! Varje träff är annorlunda, eftersom gruppens sammansättning och samtalsämnena varierar. I gruppen får man vara sig själv i just det ögonblicket: ledsen eller glad, pratsam eller tystlåten. Vi värdesätter framför allt ärlighet, olikhet och vars och ens sakkunskap om sitt eget liv. Öppenheten inom gruppen är en av kamratstödsverksamhetens bärande krafter. Förtroendet bygger på att ingen avslöjar de andras identitet eller sprider deras tankar, känslor och berättelser utanför gruppen.

6 VÅRD AV ÄTSTÖRNINGAR VUXNA Hälsovårdscentralen på det egna området är vanligen den första platsen där man söker vård. Läkaren på hälsovårdscentralen ger vid behov en remiss till vård eller undersökningar på sjukhus. Olika kommuner har olika praxis och tjänster (exempelvis mentalvårdsbyråer, psykiatriska sjukskötare osv.). Kontrollera vilka tjänster som erbjuds i ditt område exempelvis på kommunens webbplats. De flesta kommunerna har en egen social- och krisjour. Kommunen kan också ha ett rådgivningsnummer där du får hjälp att hitta rätt tjänst. PRIVATA LÄKARSTATIONER OCH FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Privata läkarstationer är ofta ett bra alternativ, om det är ekonomiskt möjligt. Till en privat läkare får man vanligen tid med kort varsel och man kan också välja vilken läkare man vill gå till. Syömishäiriökeskus (Ätstörningscentralen) är en privat klinik specialiserad på ätstörningar. Den har ett terapicentrum och en dygnet-runtavdelning i Helsingfors. Mer information: Det lönar sig att utnyttja den företagshälsovård som erbjuds av arbetsgivaren, om man har sådana möjligheter. De som arbetar inom hälsovården har tystnadsplikt, så inga patientuppgifter förmedlas till arbetsgivaren. STUDERANDE SHVS är universitets- och högskolestuderandenas hälsovårdscentral, och den erbjuder också mentalvårdstjänster. Vid SHVS mottagningar finns också ett team specialiserat på ätstörningar. Mer information: Kommunerna och städerna erbjuder studerandehälsovård för övriga studerande (exempelvis inom yrkesutbildningen). Mer information på din egen kommuns webbplats. PSYKIATRISKA POLIKLINIKER I annat än nödsituationer behövs en remiss till de psykiatriska poliklinikerna. Remissen skrivs vanligen av hälsovårdscentralen eller jouren i hemkommunen. I huvudstadsregionen får du närmare information på hälsovårdens rådgivningsnummer

7 UNGDOMAR Vården av personer under 18 år börjar vanligen på skolhälsovårdarens mottagning, varifrån den unga hänvisas till läkarvård. Läkaren bedömer den ungas hälsotillstånd och skriver vid behov en remiss till specialsjukvård. Remissen kan också skrivas av en privat läkare. AKTUELL VÅRDINFORMATION Noggrannare aktuell information om vårdplatser i huvudstadsregionen hittar du på vår webbplats på adressen Fråga också efter vår uppdaterade lista med kontaktinformation. FÖRENINGAR OCH ORGANISATIONER ÄTSTÖRNINGSFÖRBUNDET I FINLAND RF På Ätstörningsförbundet i Finland rf:s webbplats och diskussionsforum hittar du information om vårdmöjligheter i hela landet. Information om vårdmöjligheter i din region får du också av ansvarspersonerna i de regionala föreningarna. Kontaktuppgifterna finns på adressen Många föreningar erbjuder stöd och råd åt personer som kämpar med mentala problem. Svenskspråkigt samtalsstöd ger bland andra Krisjouren för Unga (www. krisjourenforunga.fi) och Bul-An rf ( Fråga efter en separat uppdaterad lista över olika föreningars tjänster. Du hittar också information på vår webbplats.

8 KAMRATSTÖDSGRUPPENS GYLLENE REGLER DELTAGANDE Att delta i en grupp och en diskussion är alltid frivilligt. Du kan själv bestämma hur mycket du deltar. Du berättar precis så mycket om dig själv och dina erfarenheter som du själv vill. I gruppen får du vara precis den du är. ANSVAR I gruppen ansvarar var och en bara för sig själv och sina egna behov. Ingen behöver sköta om de andra gruppen ska vara till nytta för dig själv och hjälpa dig att bli frisk. Det betyder ändå inte att du inte får eller kan uppmärksamma de andra och bry dig om dem. Det är ändå inte nödvändigt att ge råd eller anvisningar åt dem. För att du ska bli frisk är det viktigare att du lär dig lyssna och dela med dig av dina erfarenheter. Gruppledarna står till tjänst under gruppträffarna. Eftersom det handlar om en grupp finns det inga individuella samtal vid sidan om. Om och när du känner dig i behov av individuella samtal lönar det sig att ta upp det med gruppledaren. Vi försöker alltid hänvisa dem som behöver hjälp vidare. För gruppmedlemmarna kan kamratstödet också omfatta fritiden och vardagen. Skicka e-post, ring, besök varandra, gå på kafé eller ta en promenad, med respekt för var och ens privatliv och önskemål! Motivera och stöd varandra i tillfrisknandet. JÄMLIKHET OCH RESPEKT Alla som deltar i gruppen är jämlika. Vi funderar inte på utbildning, samhällsstatus, utseende eller liknande egenskaper. Det är viktigt att visa respekt för sina egna och andras tankar. Genom att lyssna på andras erfarenheter och funderingar kan du lära dig mycket. Du behöver inte jämföra dina egna erfarenheter med de andras berättelser. EXPERT PÅ DITT EGET LIV Ingen annan kan veta vad du borde göra med ditt eget liv. Ingen av gruppmedlemmarna, inte dina närstående och inte gruppledarna. Du är expert på ditt eget liv, för ingen annan har levt ditt liv och därför kan ingen annan veta hurdant det har varit och hur det har känts. Var och en av oss är den bästa experten på sig själv. Det betyder inte att du inte har rätt att be om och få hjälp och stöd när du behöver det, till exempel av gruppmedlemmarna eller andra personer.

9 HUR KAN JAG VARA STÖDJANDE OCH KONSTRUKTIV? I gruppen försöker vi undvika kritik. Konstruktiv respons är ändå mer än önskvärt. Under samtalen fokuserar vi på möjliga lösningar, inte på hur dåligt någon har det. Kom ihåg att varje gruppmedlem ska få lika mycket tid. En gruppmedlem i taget talar. I KAMRATSTÖDSGRUPPEN ÄR VI INTE... experter, yrkesfolk, kritiker och påtryckare. Vi är inte de som vet vad som är rätt och fel eller de som vet bäst, vi kränker inte någons privatliv, vi går inte till personangrepp och vi är inte likgiltiga UTAN vi upplever samma sak, är närvarande, uppmuntrar, ger utrymme och delar känslor. Vi ingjuter hopp och tro, vi ger ett nytt perspektiv, vi lyssnar och vi lär oss nytt TYSTNADSPLIKT Gruppledarna och gruppmedlemmarna har tystnadsplikt. Du kan berätta för andra om vad du har lärt dig och varit med om i gruppen men inte om vad någon annan har sagt eller gjort. TANKAR OM TILLFRISKNANDE OCH MOTIVATION Gruppens viktigaste uppgift är att stödja ätstörningspatienterna att bli friska, inte att vidmakthålla sjukdomen. Under tillfrisknandet förändras tänkandet, känslorna, attityderna och agerandet. Du har nytta av att observera och försöka förstå hur de egna tankarna, känslorna och attityderna påverkar tillfrisknandet. Fundera på vad som får dig att må bättre. Vad motverkar det? Vad tänker du om dig själv? Vad tror du om dina egna metoder och möjligheter? För olika personer innebär tillfrisknandet olika saker. Att bli friskare är inte nödvändigtvis detsamma som att bli helt frisk. Man kan bli friskare, även om man fortfarande har symptom.

10 ETELÄN-SYLI RY Etelän-SYLI ry:n, Ätstörningsfamiljer i Södra Finland rf. är en förening för ätstörningspatienter och deras närstående. Föreningen grundades 1998 och verkar i södra Finland. Vi erbjuder information, rådgivning och kamratstöd. Vårt mål är också att öka den allmänna kännedomen om hur mångformiga och allvarliga ätstörningar kan vara. Vi samarbetar bland annat med yrkesfolk inom hälsovården och med andra organisationer. För insjuknade erbjuder vi - mångsidigt kamratstöd - hopp om att bli frisk - information om vårdplatser och behandlingsformer - en öppen gemenskap där du blir accepterad och uppskattad som du är Vi frågar inte vilken diagnos du har fått. Om något i ditt ätbeteende oroar dig är du välkommen med i vår verksamhet. För närstående erbjuder vi - stöd och ork via kamratstödsgrupper och samtal - expertföreläsningar och information om sjukdomen och olika behandlings möjligheter För frivilliga och kamratstödsledare erbjuder vi - meningsfullt och givande frivilligarbete - utbildning och erfarenhet som är till nytta också på andra områden - möjlighet att påverka föreningens verksamhet - avkopplande samvaro För våra samarbetspartner såsom vårdenheter, organisationer, läroanstalter och företag erbjuder vi - information om olika typer av ätstörningar och behandlingen av dessa - erfarenhetsbaserad kunskap om att insjukna, tillfriskna och vandra bredvid - kontakter till andra aktörer och experter inom branschen Vi är medlem i Ätstörningsförbundet i Finland och Centralförbundet för Mental Hälsa. Vår verksamhet finansieras av RAY.

11 KONTAKTUPPGIFTER Besöksadress: Kabelfabriken, Tallbergsgatan 1 B, 4:e vån., Gräsviken, Helsingfors Postadress: Tallbergsgatan 1 C 115, Helsingfors Telefon: E-post: info@etelansyli.fi Mer information om vår verksamhet och våra kontaktpersoners uppgifter: Foto Copyright Aki Lähteenmäki

12