Nr 1 Motion angående arvodering och principer för lönesättning av fackliga förtroendemän

Transkript

1 Nr 1 Motion angående arvodering och principer för lönesättning av fackliga förtroendemän Det är ofta ett problem att rekrytera företrädare till fackliga förtroendeposter. Den framtida rekryteringen till mer omfattande fackliga uppdrag kommer sannolikt att försvåras betydligt om det ekonomiska utbytet blir sämre än konkurrerande alternativ inom klinik, forskning och chefskap. Det skulle bli lättare att rekrytera kunniga fackliga företroendemän om lön och eventuella arvoden sammantaget ger ett något bättre ekonomiskt utbyte än andra aktuella alternativ. I vissa verksamheter anses facklig meritering eller fackligt arbete snarast demeriterande bland annat pga. stor frånvaro från den kliniska tjänsten. Det finns visserligen ett formellt skydd i förtroendemannalagen från negativ särbehandling, vilket dock i praktiken kan kringgås. Enstaka läkarföreningar har i lokala avtal eller i lokal praxis uppnått att fackliga förtroendeuppdrag är meriterande i den lokala lönebildningen, vilket borde bli praxis över hela landet. Årslönen för många fackligt aktiva läkare med omfattande uppdrag blir ändå ofta lägre än om man varit enbart i klinisk tjänst. Ett skäl till detta är att jourkompensationen ibland utgör en stor del av lönen främst hos sjukhusspecialister. Centrala fackliga uppdrag medför vidare omfattande förberedelser och resande vilket betyder långa arbetsdagar för vilka endast mindre ersättning utgår. Ett sätt att göra fackligt arbete mer attraktivt är att införa arvodering på det vis som idag finns på ledande centrala poster i Läkarförbundet. Redan idag finns goda exempel på detta i vissa lokalföreningar. Detta är visserligen en fråga för varje delförening i förbundet men en positiv inställning från förbundet centralt vore av stort värde. att Läkarförbundet skall verka för att fackligt företroendeuppdrag skall vara meriterande i den lokala lönebildningen att Läkarförbundet skall verka för arvodering av fackliga förtroendemän med omfattande uppdrag

2 Nr 2 Motion om ansvar i vården Idag har verksamhetschefen enlig Hälso och sjukvårdslagen samt SOSFS 2005:12 det samlade ansvaret för hela verksamheten. Det regleras att verksamheten ska vara uppbyggd på ett patientsäkert, effektivt och kvalitativt sätt. Verksamhetschefens förutsättningar i dagens sjukvård med centralt införda patientjournalsystem, centralisering av stödfunktioner och flera beslutsnivåer mellan sig och uppdragsgivaren (politikerna) gör att denne inte kan förhindra eller påverka systemens inverkan på verksamheten. Att utkräva ansvar för följderna av undermåliga IT system eller ofullständiga centrala upphandlingar med mera av en chefsnivå som har ringa eller ingen möjlighet att påverka utformningen av dessa är inte rättssäkert. Ansvaret måste kunna utkrävas av den som har fattat beslutet. att Läkarförbundet tar upp en diskussion med Socialstyrelsen om problemet enligt ovan att, om Socialstyrelsen anser att en ändring i HSL behövs för detta, en sådan propå görs till Socialdepartementet.

3 Nr 3 Motion om läkaren och sjukhusmaten Europeiska Unionen har under året publicerat data som visar att 40 % av patienterna intagna på sjukhus och 60 % av de i särskilda boenden har eller löper risk för undernäring. Detta är förenat med sämre läkningsprocess, längre vårdtider och ökad dödlighet. Läkekonsten har i tusentals år insett betydelsen av kost, motion, livsstil och beteenden, men detta till trots har ekonomer och politiker prioriterat bort lokal tillagning av sjukhusmaten. Flera landsting i Sverige har gjort tveksamma upphandlingar av sjukhusmaten som kommit att serveras i plasttråg, exploderat i mikrovågsugnar och fyllts upp med tillsatser. Även om man med exakthet kan definiera näringsinnehållet i enportionsmat när den lämnar fabrikens löpande band är denna kunskap värdelös om inte maten äts upp. Enligt preliminär planering kan nya Karolinska sjukhuset komma att byggas utan kök. Man brukar i detta sammanhang lyfta fram goda exempel som Hvidovre hospital, ett av Danmarks största sjukhus. Sedan några år erbjuder man där dagligen en à la carte meny med ett 90 tal rätter som kan kompletteras med tillbehör. Man erbjuder variation, individualisering, anpassning av portionsstorlek samt har insett betydelsen av färska råvaror och servering på porslin för smak och kvalitet. Värdet av mindre svinn kompenserar den högre portionskostnaden och tar dessutom bättre hänsyn till miljön. I Stockholm har inte ens vissa landstingspolitiker haft inflytande i beslutsprocessen vid upphandling av sjukhusmat och nationellt har läkarkåren hamnat än mer i skymundan i denna för våra patienter och deras behandling viktiga fråga. Det medicinska värdet av bra sjukhusmat måste uppvärderas. att Läkarförbundet verkar för att kvalitén på sjukhusmaten förbättras

4 Nr 4 Motion om Läkartidningens fackliga sidor Läkartidningen är Läkarförbundets medlemstidning och innehåller såväl nyheter, debatt, annonser som medicinsk vetenskap. Ett fåtal av dessa sidor anses avsedda för fackligt innehåll till stort värde för läkarförbundets möjlighet att nå ut i media. Som led i Läkarförbundets rekryteringsstrategi vore det önskvärt om dessa sidor utformades med ökat inflytande från fackliga förtroendevalda. Detta för bredare spegling av det fackliga arbetet samt att bidra till känslan av ett gemensamt förbund. att Läkartidningen inrättar en redaktionskommitté för de fackliga sidorna.

5 Nr 5 Motion om det professionella ansvarets omfattning I en verklighet av återkommande besparingar och nedskärningar i sjukvården är det inte ovanligt att läkares ansvarsområden breddas och slås samman. Om ett utökat ansvar kan axlas av ansvarig läkare utan negativa konsekvenser för medicinsk kvalitet, patientsäkerhet och arbetsmiljö kan det vara av värde för effektivare arbetsorganisation. I vissa fall vidgas ansvarsområdet utanför den egna specialitetens gräns och utan att kompletterande fortbildning följer med vilket kan få skadliga följder för patientsäkerhet och psykosocial arbetsmiljö. Exempel på detta är när man tvingas till att vara bakjour för annan specialitet än den man själv tjänstgör inom. I dagens vård är man även subspecialiserad och då ökar vikten av vidareutbildning för att upprätthålla kompetens även inom den egna specialiteten. En specialistkompetent läkares personliga och professionella ansvar förutsätter eget inflytande över ansvarsområdets omfattning och rätt att bedöma vilken kompetens man behöver tillgodogöra sig för att kunna ta på sig detta. att Läkarförbundet verkar för läkares rätt att avgränsa sitt ansvarsområde till den egna specialiteten att Läkarförbundet sammanställer underlag för att främja läkares rätt att utveckla sitt kunskapsområde och därmed sitt professionella ansvar att Läkarförbundet belyser problematiken framöver

6 Nr 6 Motion angående certifiering Certifiering är ett värdeladdat begrepp som bland annat kommer upp som profilfråga för Social demokraterna i kommande valrörelse. Erfarenheter från Danmark är inte odelat positiva. Kostnaderna för deras nationella kvallitetscertifiering av alla offentligt finansierade vårdgivare har varit betydande och nyttan begränsad. Certifiering med definitionen kvalitetsutvärdering där en erkänd myndighet utvärderar om en aktivitet, service eller institution svarar upp mot ett antal utpekade standarder lämpar sig väl för olika former av standardiserade processer som laboratorieverksamhet. För komplex verksamhet som annan hälso och sjukvård så lämpar sig certifiering enligt ISO standard betydligt sämre. Mjuka värden och en lärande miljö med kontinuerligt kunskapsutbyte med fokus på patienten i centrum. Vidare uppstår frågan om hur man hanterar individer och verksamhet som ej når certifieringsstandard. att Läkarförbundet verkar för att certifiering ej ersätter en lärande miljö att en lärande miljö garanteras genom inrättande av fortbildningsinspektioner enligt förslag i det nya fortbildningspolitiska programmet. att strukturkvalitet dvs. erforderlig personal och kompetens liksom resultatkvalitet skiljs från begreppet certifiering. att den medicinska kompetensen stärks vid upprättande av medicinska standarder för struktur och resultatkvalitet.

7 Nr 7 Motion om intygsskrivande åt försäkringskassan Idag finns en överenskommelse mellan vårdhuvudmännen och Försäkringskassan om att vi som läkare skall fylla i intyg åt Försäkringskassan. Dessa intyg har genom åren blivit både fler till antalet och alltmer komplicerade. Dels är det ibland svårt att förstå vilken blankett som skall användas och vilka uppgifter som skall fyllas i, dessutom förefaller en del av uppgifterna irrelevanta eller rent av kränkande för patienten. I och med att endast personuppgifter överförs in i olika intygsmoduler i journalsystem problemet ar likartat i flera system över landet blir problemet ännu värre. Eftersom få uppgifter hämtas med automatik från journalen får man hålla på och klicka mellan olika delar av journalen och växelvis överföra information manuellt. Dessutom är ibland intygen svåra att se i det fönster man skriver i vilket leder till att man dubbelför uppgifter som skulle kommit i nästa del. Detta leder till merarbete utan säkerställd nytta för patienterna eller ens nytta för försäkringskassan. - att Läkarförbundet tar upp en diskussion med SKL och Försäkringskassan om mängden olika intyg - att Läkarförbundet tar upp en diskussion med SKL och Försäkringskassan om relevansen av uppgifter som efterfrågas i intyg - att Läkarförbundet tar upp en diskussion med SKL om hur intygsmoduler i olika journalsystem fungerar och uppdateras - att Läkarförbundet tar upp en diskussion med SKL om att kostnader för den verkliga läkartid som åtgår beräknas och tydliggörs