samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet Slutrapport: 3 maj 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet Slutrapport: 3 maj 2013"

Transkript

1 Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet Slutrapport: 3 maj 2013 ett kommunövergripande samverkansprojekt om ljudet i staden. Deltagande kommuner: Göteborgs stad, Malmö stad, Stockholms stad och helsingborgs stad

2 Slutrapport Stadens ljud 2013 Slutrapporten för projektet Stadens ljud samexistens och metodutveckling för stadskvalitet är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan städerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg. Projektet har delvis genomförts i samarbete med Tyréns AB Stockholm och har erhållit ekonomiskt stöd från Delegationen för hållbara städer. Projektgrupp Malin Rizell, Stadsbyggnadsförvaltningen, Helsingborgs stad Jens Gille, Miljöförvaltningen, Helsingborgs stad Klas Groth och Stefan Modig, Stadsbyggnadskontoret, Stockholm stad Magnus Lindqvist, Miljöförvaltningen, Stockholms stad Alexander Danilovic, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad Martin Knape och Erik Pettersson, Miljöförvaltningen, Göteborgs stad Malin Backman, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad Kristina Lembre, Miljöförvaltningen, Malmö stad Styrgrupp Sofia Öreberg, Stadsbyggnadsförvaltningen, Helsingborgs stad Staffan Lorentz, Exploateringskontoret, Stockholms stad Bo Aronsson, Älvstranden Utveckling AB, Göteborg Johan Emanuelsson, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad Information om projektet Malin Rizell, (eller kontakta övriga inom projektgruppen) Samtliga underlagsrapporter och PM finns tillgängliga på Layout Jonathan Johnsson Fotografier Anges vid varje bild Tryck Tryckservice, Ängelholm

3 Ljudet i staden är något vi behöver lära oss mer om, vad är en god ljudmiljö och när blir ljudet oönskat? För att bidra till ökad hållbarhet av våra städer har projektet Stadens ljud undersökt det ljud som klassas som industribuller i syfte att utveckla ett förhållningssätt i planeringen för ny bebyggelse med goda livsbetingelser. Innehåll 4 Sammanfattning 8 Bakgrund 12 Uppstart av projektet Stadens ljud 14 Problembild Förord n Genom samverkan mellan fyra städer med representanter från stadsbyggnads kontor, miljöförvaltning och exploate ringskontor har Stadens ljud lyft fram och pekat på både möjligheter och be gränsningar i ett stadsutvecklingssam manhang. Utifrån erfarenhetsutbyte, semina rier med experter och mindre studier har projektet landat i en gemensam problembild och ett gemensamt förslag för hur ett utvecklat förhållningsätt till industribuller kan möjliggöra planering för täta, mångfunktionella och hållbara hamnstäder. Projektet vill också visa att en offensiv hållning till ljud med nya kreativa lösningar utifrån akustisk design öppnar upp för att skapa god ljudkvalitet i stadens rum. Stadens ljud hoppas att de erfarenheter och lärdomar som dragits i projektet kan komma till nytta för den allmänna debatten om ljud i stadsmiljö, men också vara till gagn för enskilda stadsutveck lingsprojekt. Krister Schultz Kristina Magnusson Christina Börjesson Agneta Hammer Susanne Lindh Katarina Pelin Christer Larsson Gunnar Söderholm Ulla Ingers Förvaltningschef Exploateringskontoret Stockholms stad Stadsbyggnadsdirektör Göteborgs stad Stadsbyggnadsdirektör Malmö stad Stadsbyggnadsdirektör Helsingborgs stad Stadsbyggnadsdirektör Stockholms stad Förvaltningschef Miljöförvaltningen Stockholms stad Miljödirektör Göteborgs stad Miljödirektör Malmö stad Miljödirektör Helsingborgs stad 14 Bakgrund till riktvärden för industribuller 16 Ansvar inom bullerområdet 16 Tillsyn enligt miljöbalken 16 Miljötillstånd 17 Hamnar 17 Störande eller hälsovådligt 19 Industribuller i planeringen 20 Att förhålla sig till Riksintresse hamn 21 Slutsats och förslag 21 Slutsats 21 Förslag för hantering av industribuller i planeringen 23 Förslag till fortsatt arbete 24 Process för att planera för ljudkvalitet 24 Tillämpning av projektets förslag 25 Erfarenheter av samarbetsprojektet 26 Delstudie A Samhällsekonomisk bedömning 26 Metodik 27 Resultat av översiktlig bedömning av samhällsekonomiska konsekvenser 28 Miljöeffekter trafikalstring 29 En miljöekonoms reflektion 29 Slutsats 30 Delstudie B Europeisk utblick 30 Nationella riktlinjer och hantering i projekten 30 Slutsatser av studien 33 PENTA-projektet 34 Delstudie C Akustisk design och hållbar stadsutveckling 34 Akustisk design integrerad i stads utvecklings- och planeringsprocessen 36 Akustisk designverktygslåda 38 Interdisciplinära arbetsmetoder 40 Ett exempel i Norra Djurgårdsstaden 42 Slutsatser 43 Bilagor 43 Bilaga 1: Seminarium 1 Stadens ljud och människors hälsa 47 Bilaga 2: Seminarium 2 Samexistens hamn och stad 51 Bilaga 3: Seminarium 3 Akustisk design och hållbar stadsutveckling 55 Bilaga 4: Dialogmöte med tre länsstyrelser 59 Referenslista 3

4 Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet är ett samarbetsprojekt mellan fyra städer med stora stadsutvecklingsprojekt; Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, Älvstaden i Göteborg, Västra hamnen i Malmö och H+ i Helsingborg. Projektet har fått stöd från Delegationen för hållbara städer och har genomförts under år 2012 och avslutas under april Projektets syfte har varit att synliggöra problematiken med industribuller vid planering av ny bostadsbebyggelse och då särskilt buller från hamnverksamhet. Det övergripande målet har varit att utveckla ett förhållningssätt till riktvärden för industribuller för att kunna möjliggöra täta, hållbara städer med bra ljudkvalitet. Sammanfattning n Buller är ofta en aktuell fråga vid planering för och byggande av nya bostäder. För trafikbuller finns riktlinjer och vägledningar som i huvudsak fungerar bra. Men vid planering av bostäder som påverkas av buller från industrier och industrirelaterad verksamhet saknas tillämpbara riktlinjer. De riktvärden som finns från Naturvårdsverket togs fram för 40 år sedan och har aldrig varit avsedda att användas vid utveckling eller förtätning av staden. Några av riktvärdena för externt industribuller är mycket stränga i en stadsmiljö. Riktvärden nattetid utomhus vid fasad blir ofta dimensionerande och det saknas motiv för att de ska uppfyllas i sin helhet vid nya bostäder. Stadens ljud anser att det saknas forskningsresultat kring sambandet mellan exponering för industrirelaterat buller och risk för påverkan på människors hälsa. Projektets förslag Inom ramen för projektet Stadens ljud har följande förslag utvecklats som utgångspunkt för tillämpning av industribuller utomhus i planeringen. Gällande riktvärden inomhus ska alltid uppfyllas för nya bostäder. Utred i ett tidigt skede möjligheterna att åtgärda vid bullerkällan. Prova alternativa lösningar för planerad bebyggelsestruktur och utformning använda bebyggelse som en skärmande effekt mot ljudkällan. Eftersträva bästa möjliga ljudkvalitet och inte bara lägsta godtagbara. Utgå från ett kompensationstänk som innebär att bebyggelsen anpassas på motsvarande sätt som vid exponering för trafikbuller. Exempel på anpassning är: tillgång till tyst sida, burspråk, bullerskydd på balkonger och hälften av bostadsrummen orienterade åt annat håll än den bullrande verksamheten. Ytterligare kompensationsåtgärd: ställ krav på att uppfylla en högre ljudklass än Boverkets Byggregler, det vill säga ljudklass B eller A med avseende på buller inomhus. (Sådana exempel på utformning har dokumenterat god effekt för att begränsa störningen från trafik, men har hittills inte prövats i industribullersammanhang.) Vid bedömning av acceptabla ljudnivåer, ta hänsyn till att industribuller är komplext och skilj på kontinuerligt buller som är mindre störande, respektive momentana ljudnivåer som är betydligt mer störande. Definiera nattperioden motsvarande övriga EU och som tilllämpas för trafikbuller, det vill säga klockan 22:00-06:00. Nattetid är det inomhusnivåerna som är dimensionerande. Riktlinjerna tillämpas på liknande sätt oavsett veckodag. Buller från trafik till och från den aktuella verksamheten bedöms enligt gällande riktvärden för trafikbuller. Använd Akustisk design som innebär att utgå från helheten i samhällsplaneringen och lyfta fram kvalitativa, önskade ljud och begränsa oönskade ljud. Akustisk design är en underut nyttjad metod för att skapa goda ljudmiljöer. Ett första steg är den verktygslåda med exempel som tagits fram inom ramen för detta projekt. 4

5 Konsekvenserna av presenterat förslag har i dagsläget inte utretts i sin helhet, men bör kunna ligga till grund för ett fortsatt arbete med att utveckla ett förhållningssätt på nationell nivå. En effekt som behöver studeras vidare är hur verksamhets utövare kan påverkas vid senare prövning enligt miljöbalken. Projektet Stadens ljud har omfattat en öppen seminarieserie med olika teman kopplat till industribuller och stadens ljudkvalitet, dialog med berörda myndigheter och tre delstudier. mot att skapa tysta sidor, fokusera på inomhusbullret och där det är möjligt att vidta åtgärder vid källan. Delstudie C har genomförts i samarbete med Tyréns och visar hur akustisk design som interdisciplinär metod kan bli en del i planeringsprocessen för att skapa kvalitativa ljudmiljöer i våra städer. En verktygslåda med olika akustiska designlösningar presenteras och relevanta delar från den prövas för Södra Värtahamnen, del av Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Delstudie A redovisar förslag på samhällsekonomiska parametrar för att visa samhällsnyttan av att planera för täta blandade städer och ger argument för varför dagens tillämpning av riktvärden för industribuller är föråldrad. I delstudie B görs en jämförelse mellan några europeiska hamnstäder och hur dessa hanterar hamnbuller i samband med planering av ny bebyggelse. Slutsatsen är att de studerade projekten i respektive hamnstad har genomförts med en anpassad tillämpning av de nationella riktlinjerna med inriktning 5

6 Sverige är del av den allt snabbare urbaniseringen, vilket innebär att våra städer i tillväxtregioner växer. Behovet av bostäder och arbetsplatser i centrala eller kollektivtrafiknära lägen är stort i Stockholms-, Göteborgs-, och Malmöregionen. Öresundsregionens utveckling innebär att Helsingborgs stad, som nod i Nordvästra Skåne, också har ett högt inflyttningstryck. Inflyttningen till städer innebär ett ökat behov av bostäder, men också tillhörande social service, handel och utbyggnad av infrastrukturen. Förväntningarna ökar på att dagens stadsplanering ska leda till miljövänliga städer som är långsiktigt hållbara utifrån alla tre dimensionerna med såväl ekonomisk, social som miljömässig hållbarhet. Bakgrund n För att nå målen om långsiktigt hållbar stadsutveckling behöver dagens förhållningssätt till industribuller utvecklas. Ett förhållningssätt anpassat till den fysiska planeringen, dagens syn på markanvändning och tillämpning av lagstiftning. Till exempel finns exploateringsintressen i att kunna utnyttja och återanvända redan ianspråktagen mark. Industri- och hamnområden används inte längre på det sätt som de en gång planerades för, och industriområden som tidigare haft perifer lokalisering i staden har idag mer centrala lägen allt eftersom staden har vuxit. I någon mening har det skett en strukturförvandling i många städer under de senaste årtiondena. För flertalet svenska kommuner finns intresse av att kunna förtäta stadsväven för att ge tillräckligt kundunderlag till kollektivtrafiksystemet, handel och service. Flera företagsbranscher efterfrågar attraktiva miljöer i kollektivtrafiknära lägen att lokalisera sin verksamhet till för att kunna erbjuda attraktiva arbetsplatser. Närheten till vattnet har fortfarande en stark dragningskraft och möjligheten att bygga i vattennära miljöer är en kvalitet som eftersträvas av många. I Sverige bor vi glest i jämförelse med övriga Europa, även i våra storstäder. Ur miljösynpunkt är det inte hållbart att fortsätta sprida ut bebyggelsen och ta jordbruksmark, naturmark eller grönstruktur i anspråk. I jämförelse med 1950-talet har det skett en fyrdubbling av markförbrukning per invånare (Ullstad 2008). Vi ligger bland tio i topp att använda mest asfaltsyta per person i Europa (EU CORINE 2006). I en jämförelse mellan tätort i sin helhet och avgränsad central Tätort Stockholm Stockholms innerstad Göteborg Centrala Göteborg Malmö Centrala Malmö Helsingborg Helsingborg centrala staden Storstadsområdet Köpenhamn (7 kommuner) Köpenhamns kommun Berlin Stadsdel Mitte Paris del (innerstaden) är skillnaden stor och synliggör potentialen i att bygga tätt i centrala, stationsnära lägen se tabell nedan. Gemensamma utmaningar Helsingborg, Stockholm, Göteborg och Malmö är alla städer i expansiva stadsregioner och har identifierat liknande utmaningar att hantera som grund för hållbar stadsutveckling. Att återanvända redan ianspråktagen mark är en gemensam strategi för Invånare per kvadratkilometer 3597 inv/km ² (SCB) 8968 inv/km ² (Wikipedia) 2700 inv/km ² (SCB) 5600 inv/km ² (Egen avgränsning) 3651 inv/km ² (SCB) 9920 inv/km ² (Egen avgränsning) 2529 inv/km ² (SCB) 8572 inv/km ² (Egen avgränsning) 635 inv/km ² (Wikipedia) 7380 inv/km ² (SCB) 3899 inv/km ² (Wikipedia) 8350 inv/km ² (Wikipedia) inv/km ² för 1999 (Wikipedia) 6

7 att kunna möta morgondagens behov på kort och lång sikt. Genomgående planeras denna utveckling med hållbarhet som förtecken; höga miljöambitioner, energi effektivitet och klimatanpassning, balanseras med ambitioner ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Förtätning av städerna är önskvärt av flera anledningar och det har bedömts finnas stor potential i befintliga (både nu och tidigare aktiva) industri- och hamnområden för att möta mål om ökat bostadsbyggande och behov av hållbara strukturer. Det innebär samtidigt att avståndet mellan stad och verksamhet minskar, vilket blir påtagligt inte bara geografiskt utan även vad gäller buller, luft och därmed tillämpning av lagstiftningen. Tabellen nedan är ett sätt att illustrera omfattningen av städernas pågående planering av bostäder för att möta ett framtida behov. Möjligheterna att kunna utnyttja redan ianspråktagen mark är i vissa fall begränsad. Närheten till tillståndspliktiga verksamheter eller annan verksamhet som påverkar sin omgivning försvårar dessa möjligheter. Idag saknas det vägledning för hur kommuner ska kunna påbörja en stadsomvandling eller förtätning och hur de ska förhålla sig till verksamheter med omgivningspåverkan. Tillgänglig vägledning har fokus på att ange förslag till så kallade generella skyddsavstånd som i många fall är orimliga med hänsyn till verksamhetens faktiska störningar eller risker. Verksamhetens rättighet i samband med miljötillstånd kan också te sig orimligt stark eftersom tillståndet förhåller sig till verksamhetens omgivning med angivna avstånd till befintliga bostäder som om den vore statisk. De krav som ställs på skyddsavstånd och säkerhetsavstånd mellan verksamhet och bebyggelse för att möjliggöra framtida expansion av verksamheten är inte tillämpbar på den planering som syftar till att utveckla tät och mångfunktionell stad. Naturvårdsverkets allmänna råd från 1978 med angivna riktvärden för industribuller var ursprungligen råd inför etablering av ny industri, men tillämpas idag som gällande riktvärden vid till exempel länsstyrelsens granskning av detaljplaner. Även om riktvärdena är att betrakta som rekommendationer, finns det behov av översyn av riktvärdena om vi ska kunna utveckla attraktiva städer. Stockholm Göteborg Helsingborg Malmö Antal bostäder i detaljplaner som vann laga kraft år Behov av nya bostäder enligt prognos (årtal inom parentes) (2030) (2021) (2030) (2030) 7

8 Stockholm Norra Djurgårdsstaden (Foto: Lennart Johansson, Stadsbyggnadskontoret, Stockholm stad) Norra Djurgårdsstaden är Stockholms och ett av Norra Europas största stadsutvecklingsområde, som när det är färdigställt bedöms kunna inrymma mellan och nya bostäder och fler än nya arbetsplatser. Utöver detta planeras för både social och kommersiell service likaväl som en utbyggd infrastruktur. n Området har en uttalad miljöprofil och ska bli ett föredöme för hållbart stadsbyggande. Detta innebär att innovativa lösningar för hållbar stadsutveckling ska prövas efter de övergripande ekologiska målen om en klimatanpassad och fossilbränslefri stadsdel 2030 där koldioxidutsläppen understiger 1,5 ton per person och år till Stadsutvecklingen sker till stor del på områden som tidigare använts för gasproduktion och andra industriverksamheter, i ett läge som angränsar till såväl befintlig innerstadsbebyggelse som Kungliga Nationalstadsparkens naturoch kulturområden. Norra Djurgårdsstaden omfattar idag även hamnverksamhet med olika hamnfunktioner. Den tyngre hamnverksamheten kommer att omlokaliseras till andra hamnlägen. Färje- och kryssningstrafiken till Finland, Ryssland och Baltikum kommer att finnas kvar och utvecklas i området men moderniseras och koncentreras till pirerna när container- och oljehanteringen avvecklats från området. Det frigör landytor som är betydelsefulla för genomförandet av den nya stadsdelen. Norra Djurgårdsstaden ligger i nära anslutning till tunnelbanenätet och kommer inom några år att vara försörjd med spårbunden trafik genom den nya Spårväg City. Kopplingarna till stadens lokala gång-, cykel- och bilvägnät stärks genom att barriärer försvinner eller överbryggas. Området har också direkt tillgänglighet till det övergripande regionala vägnätet. bygg.stockholm.se/norradjurgardsstaden 8

9 Göteborg Älvstaden, Frihamnen (Foto: Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad) Göteborg har genom Älvstaden en unik potential att utveckla regionens kärna. Frihamnen är strategiskt viktig för att få innerstaden att växa över älven och för att knyta ihop Kvillestaden, Backaplan, Lindholmen och Ringön. n Området ska vara en knutpunkt med ett innehåll av arbetsplatser, socialt blandat boende och god kollektivtrafik. Här ska Göteborg bygga tätt och stadsmässigt blandat. Kvillebäcken ska ledas genom Frihamnen i ett grönt stråk. Inga godsfärjor ska tillåtas här och området ska kopplas till den historiska stadskärnan genom en ny gång- och cykelbro mellan Frihamnen och Östra Hamngatans och Avenyns förlängning. Frihamnen är ett av flera utbyggnadsområden inom Älvstaden. Området ska omvandlas från hamnområde till hållbar blandstad. Frihamnen är till sin storlek jämförbart med Göteborgs city och har därför möjlighet att rymma en stads utveckling av dignitet. Området ska bilda länk mellan City, Lindholmen, Backaplan och Ringön. Området är idag till större delen obebyggt och erbjuder stora möjligheter till omformning av mark och vatten till en hållbar blandstad. Samtidigt är området omgivet av barriärer som måste överbryggas för att det ska bli tillgängligt och attraktivt. Idag har Frihamnen en stor andel vatten i form av hamnbassänger. Förändrad struktur genom minskad andel öppet vatten medför mer mark som kan göras tillgänglig. Detta skapar även möjlig heter att knyta området bättre mot angränsande områden. I Frihamnen kan utbyggnaden ske med utgångspunkt från en ny kollektivtrafiknod på älvens norra sida på det nya stråket mellan Centralenområdet och Backaplan. Centralt i området ska en ny stor stadsdelspark anläggas. Frihamnen är också ett viktigt område att fungera som testarena för lösningar inom hållbar stadsutveckling. Inför stadens 400-årsjubileum 2021 ska en särskild process bedrivas i syfte att beskriva hur bostäder, arbetsplatser och service kan integreras i en modern innerstadsmiljö vid älven, RiverCity alvstaden.goteborg.se 9

10 Malmö Västra Hamnen, Varvsstaden Stadsförnyelseområdet Varvsstaden i Västra Hamnen har en central placering i staden och kommer att fungera som en länk mellan den befintliga innerstaden och den nyproducerade bebyggelsen i Västra Hamnen. (Foto: Bojana Lukas, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad) n Målsättningen är att Varvsstaden ska bli en attraktiv stadsdel med tydlig identitet inom hållbar och nyskapande stadsutveckling. Området är en del av det gamla Kockumsområdet och visionen om Varvsstaden bygger på idén om den kontrastrika stadsdelen där kontrasterna såväl i den fysiska miljön som hos människorna som befolkar den ger området dess identitet. Varvsstaden ligger på promenadavstånd från stadens stora kommunikationsnod Malmö Centralstation och är kollektivtrafikmässigt välförsett. I området planeras för cirka nya bostäder och arbetsplatser. Det planeras även för en grundskola från förskoleklass till årskurs nio samt två förskolor med vardera fyra avdelningar. Ett värdebaserat planprogram har tagits fram och kommer att ligga till grund för den fortsatta planeringen. Detaljplaneringen kommer att utföras i etapper. malmo.se/vastrahamnen 10

11 Helsingborg H+ H+projektet är ett stadsförnyelseprojekt som syftar till att stärka och utveckla centrala delar av Helsingborgs stad. n Området är 100 hektar stort och stora delar av området är tidigare hamnoch industrimark som nu successivt ska omvandlas till blandad stadsbebyggelse med bostäder, kontor, universitet, handel och service. Visionen är att inom H+området bygga mellan och bostäder och cirka kvadratmeter kontor indelat i flera delområden med skilda karaktärer. I norr ansluter H+området till kommunikationsnoden Knutpunkten med järnvägsstation, färjetrafik till Danmark, regionbussar och stadsbussar och i söder kopplar området till Ramlösa station med två järnvägslinjer. Lunds universitet, Campus Helsingborg, som redan är etablerat inom området ska expandera och utvecklas till ett stads universitet. Utvecklingen av området till attraktiv boende- och stadsmiljö ska ske i sam existens med Helsingborgs hamnverksamhet med färjetrafik och containerhantering. H+projektet ska länka samman Helsingborgs stads södra och norra delar och integreras med befintligt centrum. Fysiska barriärer som nya kopplingar etableras för att få en tätare och mer tillgänglig stad som främjar fotgängare och cyklister och Västkustbanan ska på sikt grävas ned. En högkvalitativ kollektivtrafiklinje ska utvecklas som kopplar ihop söder med centrum. hplus.helsingborg.se (Foto: Helsingborgs stad) förtätningsaspekter De initierade projekten bedöms vara gynnsamma ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, samtidigt som genomförandet av projekten i sig innebär höga investeringskostnader för staden och andra byggherrar. Alternativen till den förtätning som nu planeras kan innebära högre risk för bostadsområden spridda i stadsregionen, med än högre kostnader för investeringar i och drift av infrastrukturen, energiförsörjning och kollektivtrafikförsörjning. Den stora utmaningen för respektive stad är att finna formerna för samverkan mellan stadsutveckling å ena sidan, och å andra sidan bevarande av hamnverksamhet eller annan industriell verksamhet/näring som staden och regionen också är beroende av. Kopplat till detta är förstås olika frågor som till stora delar har be traktats som begränsningar för stadens utveckling och utbyggnad till exempel riksintressen, riskfaktorer och buller. Förtätning av städer är generellt förknippat med tillväxt, hushållning med resurser och miljöförbättringar och de fyra stadsutvecklingsprojekten besitter en stor potential för att skapa mervärden lokalt och för staden i stort. Samtidigt kan förtätning av städer även leda till indirekta negativa effekter som exempelvis att människors hälsa påverkas. 11

12 Projektet Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet är ett samarbets - projekt mellan Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg som syftar till att lyfta fram problematiken kring dagens tillämpning av gällande riktvärden för externt industribuller. Uppstart av projektet n Målsättningen med projektet har varit att utveckla ett förslag till gemensamt förhållningsätt till externt industribuller att användas vid planering av ny bebyggelse i väntan på ny vägledning på nationell nivå. Ett mål har också varit att utbyta erfarenheter mellan de fyra städerna lik väl som med andra berörda aktörer. Projektet har haft särskilt fokus på hur hamnstäder ska kunna utvecklas eftersom samtliga stadsförnyelseprojekt Norra Djurgårdsstaden, Älvstaden, Västra Hamnen och H+ ansluter till hamnar av riksintresse. Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet har fått ekonomiskt stöd genom Delegationen för Hållbara Städer, motiverat av att buller är en av flera knäckfrågor att hantera för att främja hållbar stadsutveckling, till exempel genom att utveckla bebyggelse i hamnområden och utnyttja attraktiva centrala lägen med befintlig infrastruktur. För att ge projektet bredd och möjlighet att konkretisera och visualisera alternativa och innovativa lösningar kring ljud i staden, har projektet samarbetat med Tyréns AB i Stockholm för genomförandet av en delstudie. Tyréns har även varit medsökande och delfinansiär och härigenom har kopplingen till pågående forskning kring akustisk design stärkts. Delegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen för att under perioderna och genomföra olika åtgärder som bidrar till förbättrade förutsättningar för utveckling av hållbara städer i samarbete med kommuner, marknadens aktörer och andra parter. Delegationen har också hanterat ett statligt stöd till utveckling av hållbara städer. Projektet har genomförts huvudsakligen under 2012 genom en projektgrupp med representanter från motsvarande stadsbyggnad och miljöförvaltning i de fyra städerna samt en styrgrupp med representant från respektive stad. Helsingborgs stad har stått som huvudsökande och ansvarat för projektets framdrift och samordning. 12

13 Stadens ljud uppstarten Upprinnelsen till projektet Stadens ljud var ett Nordiskt möte i Göteborg, mars 2011, som Centrala Älvstaden anordnade i samband med sitt visionsarbete. Bland flera gemensamma nämnare för stadsutvecklingsprojekten identifierades just buller som dimensionerande förutsättning för alla fyra städerna. Det bedömdes därför som både intressant och angeläget att påbörja ett gemensamt arbete kring bullerproblematiken. Projektets avgränsning Projektets delmål har varit att genomföra en seminarieserie, tre delstudier, dialog serie med myndigheter samt skapa debatt. Projektet har avgränsats till industribuller i fysisk planering, svårigheterna med dagens tillämpning och möjlig heter att arbeta med ljudkvalitet. Mot bakgrund av projektets tillgängliga resurser och tidsramar har utgångspunkt och fokus legat på den fysiska planeringen. Projektet har inte genomfört fördjupade studier av miljömedicinska aspekter och bullrets hälsopåverkan. Industribuller är komplext och projektet har inte heller detaljstuderat karaktärer och effekter av olika ljud. Det förslag till förhållningssätt vi här presenterar för hantering av externt industribuller är avsett att tillämpas i anslutning till verksamheter som alstrar industribuller och ge möjligheter för verksamheten att fortsätta fungera eller utvecklas utan ytterligare begränsningar. Stadens ljud ser dock att fördjupad kunskap behöver genereras kring dessa aspekter. Projektet har till stora delar byggt på samverkan mellan de fyra städerna för att med utgångspunkt från bullerfrågan identifiera och konkretisera möjligheter och begränsningar till hållbar stadsutveckling samt utbyta erfarenheter vad gäller stadsutvecklingsfrågor generellt. Projektet har även utgjort ett forum för att gemensamt finna möjliga vägar framåt i arbetet med att formulera ett förhållningssätt till nuvarande riktvärden för buller, men också för att belysa möjligheterna till att planera och utforma stadens offentliga miljöer och stadsrum för god ljudkvalitet. 13

14 Problembild Problematiken kring hur vi ska förhålla oss till olika typer av ljud inom staden och vad som kan betraktas som risker för människors hälsa är bara ett exempel på hur stadsutveckling och planering av framtidens hållbara städer blir alltmer komplext. Fler människor och fler aktiviteter ska samsas på samma yta. Friktionen blir större ju tätare och mer blandad staden blir. Underskottet av bostäder och potentialen av att förtäta våra tämligen glesa städer för att få en mer hållbar stadsstruktur kräver nya verktyg som ger vägledning hur vi kan förhålla oss till stadens komplexa ljudbild och därmed tillföra nya bostäder med bra ljudmiljöer. Problembild n Vid planering av nya bostäder som påverkas av buller från industrier och industrirelaterade verksamheter saknas andra tillämpbara riktlinjer än Naturvårdsverkets allmänna råd. De gäller främst utomhus och är ursprungligen avsedda att tillämpas vid prövning och tillsyn av industrianläggningar enligt Miljöbalken. I brist på annat relevant underlag används Naturvårdsverkets riktlinjer som gränsvärden som inte får överskridas, även i planeringen då bostäder kan utformas för att begränsa påverkan av buller. En ytterligare svårighet är att begreppet industribuller täcker in en lång rad olika verksamheter med mycket skiftande karaktär och förutsättningar allt från hamnrelaterad verksamhet, fläktbuller och lastkajer till idrottsverksamhet. Sammanfattning av projektets samlade problembild för industribuller: Det saknas vägledning för industribuller vid planering av ny bebyggelse. Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller tillämpas även i ärenden som regleras enligt planoch bygglagen, PBL. Rättspraxis har befäst Naturvårdsverkets allmänna råd även i planer ingsärenden utan hänsyn tagen till bostädernas utformning. Sveriges riktvärden för industribuller nattetid är väldigt stränga i stadsmiljö och vi vet inte om det är hälsomässigt motiverat med så stränga nivåer. Det är orimligt att i stadsmiljö utgå från att riktvärden för industribuller ska uppnås vid den mest utsatta fasaddelen. Industribuller är komplext och omfattar många olika typer av bullerkällor med olika störningsgrad. Det saknas forskning om hur vi människor upplever och påverkas av olika typer av industrirelaterat ljud (buller) Hamnars miljötillstånd med bullervillkor försvårar förtätning och en utveckling mot begränsningsvärden komplicerar hanteringen ytterligare. Bakgrund till riktvärden för industribuller Naturvårdsverket gav 1973 ut provisoriska riktvärden för externt industribuller för tillämpning i samband med koncession eller anmälan enligt miljöskyddslagen. Avsikten var att tillämpa riktvärdena under en treårig försöksperiod. Områdesanvändning Ekvivalent ljudnivå i dba H högsta ljudnivå i dba, läge Fast D dagtid Kvällstid Sön & helgdag Nattetid momentant ljud nattetid 07:00 18:00 18:00 22:00 07:00 18:00 22:00 07:00 22:00 07:00 Bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap Tabell 1. Utomhusriktvärden för externt industribuller, avseende frifältsvärden vid nyetablering av industri. 14

15 Problembild En arbetsgrupp tillsattes för att ta fram underlag för slutliga riktvärden. De industrier som studerades i samband med fastställande av slutliga riktvärden var tung industri, bland annat trä-, massa-, metall- och verkstadsindustri publicerades de riktvärden som fortfarande gäller (AR 1978:5, rev 1983). Riktvärdena har med tiden fått ett så starkt stöd i rättspraxis att de är att betrakta som bindande, trots att de är allmänna råd och generella rekommendationer. Begreppet industribuller har kommit att användas för en lång rad olika verksamheter med mycket skiftande förutsättningar exempelvis allt från hamnrelaterad verksamhet, fläktbuller till idrottsverksamhet. De allmänna råden är inte avsedda att användas för fysisk planering. De hälsomässiga bedöm ningar och överväganden i övrigt som låg till grund för fastställande av Naturvårdsverkets riktvärden var mycket bristfälliga och helt inriktade att användas vid koncessionsärenden för större industrianläggningar. Inte heller på senare tid har det gjorts några försök att öka kunskapen om hur människor påverkas av industribuller vid gällande nivåer. Överhuvudtaget är forskningen om industribuller och påverkan på människors hälsa bristfällig. I dagsläget finns enbart ett fåtal störningsundersökningar. En trolig orsak är att andelen exponerade för industribuller är betydligt färre än de som exponeras för buller från de olika trafikslagen. Projektet Stadens ljud har inte kunnat finna några undersökningar alls som handlar om nybyggda bostäder och påverkan av industribuller. Exempel på varvsindustri som inte längre finns i städerna Eriksbergs varv i Göteborg under 1970-talet. (Göteborgs stad) Stuprörsproblematiken Delegationen för Hållbara Städer har sammanställt en skrift 15 hinder för hållbar stadsutveckling. Stuprörs tänkande och stuprörsagerande försvårar helhetslösningar och förverkligandet av visionen om den sammanhållna och mångfunktionella staden. Den stuprörsproblematik som vi brottas med idag är i mångt och mycket ett arv från en modernistisk planeringstradition som i hög grad löste konflikter genom funktionsupp delning och fysisk åtskillnad och storskaliga lösningar. Många av dagens planeringsverktyg togs ursprung ligen fram för att underlätta ett stor -skaligt industrialiserat byggande av bostäder under miljonprogrammens utbyggnad. Dagens stadsbyggnadsuppgifter består i hög grad av komplettering och justering i befintliga stadsmiljöer och utveckling av blandstäder och då fungerar verktygen sämre. 15

16 Problembild Ansvar inom bullerområdet I dagsläget upplevs samordningen och det samlade myndighetsansvaret avseende buller vara bristfälligt. Boverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Trafikverket och Transportstyrelsen har olika roller och ansvar inom bullerområdet. Riksrevisionen har i en tidigare granskning konstaterat att samsyn mellan myndigheterna saknas (RiR 2009:5). Naturvårdsverket är den myndighet som sedan 2000 har ett utpekat ansvar att samordna de olika myndigheternas arbete. Efter riksrevisionens kritik fick Naturvårdsverket ett förtydligande i sin instruktion med betoning på att särskilt samordna myndigheternas arbete avseende omgivningsbuller. Naturvårdsverket har sedan 2010 en verksamhetsplan för arbetet med nationell samordning av bullerfrågorna. Samtliga berörda myndigheter medverkar i arbetet som organiserats i arbetsgrupper inom ett antal delområden. Avsikten är att fokusera på frågor där myndigheternas uppfattningar skiljer sig, för att successivt arbeta mot en ökad samsyn. Under genomfördes projektet Strategi för kommunikation av samhällsbuller. Ett projekt initierat av Sveriges Kommuner och Landsting, där även Boverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen och Trafikverket medverkade. Projektets huvudsyfte var att skapa en grund för samsyn inom bullerområdet och att lyfta fram det som förenar myndigheternas syn på buller. Det framtagna materialet används och utvecklas vidare inom den nationella samordningen. Projektets resultat har förmedlats med ett konstaterande: Buller är ett samhällsproblem nu stärker vi arbetet genom ökad samverkan, på en konferens 23 maj Slutsatsen av samarbetet har formulerats i tre punkter: Buller är ett stort problem och en viktig fråga med bland annat stora samhällsekonomiska kostnader. Buller går att åtgärda eftersom det idag finns teknik och metoder som både är tekniskt och ekonomiskt möjliga att genomföra. Minskat buller är positivt och är en självklar del i ett attraktivt och hållbart samhälle Utifrån de delrapporter kring samordning av omgivningsbuller som Naturvårdsverket presenterar kan konstateras att det återstår ett flertal utmaningar för att nå samsyn mellan alla berörda myndigheter. Inom miljöområdet tillämpas riktvärden för externt industribuller i praktiken på två sätt. Dels är de vägledande för prövningar av miljöfarlig verksamhet, dels används de som stöd för bedömningar i tillsynsärenden av vitt skilda slag. Inom den fysiska planeringen används de regelmässigt som gränsvärden som inte får överskridas oavsett om det gäller nybyggnad av småhus eller förtätning i den centrala staden. Tillsyn enligt miljöbalken I samband med tillsyn enligt miljöbalken är utgångspunkten att Naturvårdsverkets riktvärden ska klaras. Tillsyn kan initieras av tillsynsmyndigheten själv eller efter klagomål från allmänheten. Om krav riktas mot verksamhetsutövaren att vidta skyddsåtgärder kan det innebära att det blir svårt eller till och med omöjligt att fortsätta bedriva verksamheten. Miljöbalken tar inte hänsyn till vem som var först på platsen utan alla har rätt till en individuell prövning av den upplevda störningen. Eftersom riktvärdena ska uppfyllas utomhus vid fasad finns det risk att ingen hänsyn tas till fasadisolering, hur bostadsrummen är orienterade eller andra faktorer som har betydelse för störningsupplevelsen. Vid tillsyn sker dock en skälighetsavvägning där flera faktorer ska vägas samman för att bedöma om krav ska föreläggas verksamhetsutövaren. Miljötillstånd För större verksamheter utgör riktvärdena utgångspunkten för villkorsformulering i samband med prövning av miljötillstånd enligt miljöbalken. I tillståndsprövningen är det vanligt att det görs anpassningar till de lokala förutsättningarna utifrån praktiska och ekonomiska förutsättningar så att det blir möjligt för verksamheten att klara villkoren. Anpassningar kan gälla både i tider och i ljudnivåer. Anpassningar är vanliga vid omprövningar av befintliga verksamheter där lokaliseringsprövningen är nedtonad. En vanlig villkorsformulering är att bullervillkor ska klaras vid bostad. Detta är en olycklig formulering som behöver preciseras för ökad tydlighet och också för möjligheten till uppföljning. Tolkningen har normalt varit vid tomtgräns men i stadsmiljöer har närmaste bostadsfasad använts i de fall tomtgräns sammanfallit med byggnaden. Ett miljötillstånd, med eller utan villkor, har stark rättsverkan. Verksamhetsutövaren har rätt att bedriva sin verksamhet utifrån tillståndets omfattning och villkor, men också en tydlig skyldighet att inte överskrida givna ramar villkor. Ofta blir nattperioden utomhus dimensionerande för industribuller. Ett villkor kan exempelvis formuleras så att: buller vid bostad inte får överskrida 40 dba ekvivalent ljudnivå nattetid klockan 22:00 07:00. Tillståndet följs upp årligen i samband med att miljörapport inges. Vid genomgång av aktuella tillståndsprövningar kan konstateras att det sker en successiv omvandling av gamla tillstånd med villkor angivna som riktvärden till mer strikta begränsningsvärden. Begränsningsvärde Överskridande av ett begränsningsvärde betraktas, till skillnad från ett riktvärde, som miljöbrott och är straffsanktionerat med obligatorisk åtals anmälning. Därför kan man förutse att övergången till denna strängare typ av villkor kan innebära att verksamheterna behöver en större marginal mellan uppmätt/ beräknade nivåer och villkoret. Med 16

17 Problembild utgångpunkt i miljöprövningar kan praxis befästas på så mycket som 5 dba. Marginalen blir då den nivå som ny bebyggelse måste förhålla sig till även om den de facto aldrig förekommer. Hamnar Hamnverksamhet är en typ av miljöfarlig verksamhet som blev tillståndspliktig först när miljöbalken infördes i slutet av 1990-talet. Flera stora hamnar i Sverige ligger nu i processer för att fastställa slutliga villkor för buller. Dessa hamnar härbärgerar många olika typer av bullerkällor, har verksamhet som till stor del bedrivs utomhus (ibland dygnet om) och är ofta centralt lokaliserade i städer. En sammanställning av Sveriges hamnars miljötillstånd gjordes för några år sedan av Anders Klingström, Sveriges hamnar. Sammanställningen redovisar 66 hamnområden varav 20 hamnar har provisoriska bullervillkor som i de flesta fall ligger över riktvärden för nyetablerad industri. Bland hamnar med slutliga bullervillkor är det 15 som har bullervillkor motsvarande riktvärden för nyetablerad industri (inkluderat de med specialvärden exempelvis 45 dba natt) och 25 hamnar med riktvärden för befintlig industri (inkluderat dem med specialvillkor exempelvis högre kvällsvärde). Slutsatsen är att det är svårt för hamnar att klara riktvärden för nyetablerad industri och ofta överklagas förslag till villkor av hamnbolagen med segdragna processer i domstol som varken gagnar hamnverksamheten eller stadens möjligheter att pröva förtätning i anslutning till hamnområde. I anslutning till hamnverksamhet förekommer nästan alltid trafik till och från området. Frågan om när trafiken övergår från att definieras som trafik och istället räknas som industriverksamhet, har diskuterats i olika sammanhang. Frågan har avgörande betydelse för möjligheterna att uppfylla riktvärdena för buller eftersom det är stor skillnad på riktvärdena för trafik- respektive industribuller. För trafikbuller accepteras betydligt högre ljudnivåer än om det räknas som industribuller. En definition som ibland tillämpats är att trafiken räknas som industriverksamhet då den passerar fabriksgrind arna och är inne på hamnområdet. Projektet Stadens ljud anser att det är risken för störning och karaktären på bullret som bör ligga till grund för bedömningen. Det innebär att väg- respektive järnvägstrafik till, från eller inom hamnområdet bör räknas som trafikbuller så länge det inte är rangering, arbetsfordon på tomgång och liknande aktiviteter. Containerhantering i Helsingborgs Hamn. (Foto: Helsingborgs stad) Den lösning som prövas för Helsingborgs hamn kan lyftas fram som ett intressant exempel. Det yrkade förslaget i tillståndsprövningen av Helsingborgs hamn AB innebär att villkor fastställs efter uppdelning av hamnens verksamhetsdelar och bullerkällor. Under rubriken Soft Port sorteras bullerkällor som är jämförbara med infrastrukturbuller: bilar, lastbilar och bilfärja. Medan Hard Port innefattar den egentliga hamnverksamheten med lastning/lossning av containrar, buller från kranar, truckar, combiterminal och liknande samt buller från lastbåtar. Inom hamnens verksamhetsområde är den mjuka och hårda delen i princip skild åt. Utifrån uppdelningen yrkar man på olika villkor där Soft Port ska tillåtas bullra mer än Hard Port med motiveringen att detta är buller som inte är lika störande och i hög grad maskeras av trafikbuller. De slutliga villkoren avses inom kort prövas i miljöprövningsdelegationen. Störande eller hälsovådligt? Exponering för trafikbuller kan innebära effekter på människors hälsa. Sambandet mellan vägtrafikbuller och störning är väl utrett i ett antal studier, för industribuller är underlaget betydligt mer begränsat. Gemensamt för de störningsstudier som gjorts för trafikbuller är att de i huvudsak utgår från befintlig bebyggelse där det ur bullersynpunkt vanligtvis saknas genomtänkta lösningar, exempelvis genom fullgod fasadisolering och lägenhetslösningar som ger tillgång till bullerskyddad sida. Störningsupplevelsen från industrirelaterat buller beror till stor del på buller källan och dess läge, ljudets karaktär och när exponeringen sker. Ofta blir riktvärdena för industribuller nattetid dimensionerande. Eftersom riktvärdena gäller utomhus, ibland dessutom vid tomtgräns, kan rimligheten i att ställa så långtgående krav ifrågasättas. Det gäller i synnerhet i samband med bebyggelseplanering, då bostäderna kan anpassas till den omgivande ljudmiljön. Vid situationer då det förekommer trafikbuller som hela dygnet maskerar industribullret är det svårt att motivera långtgående krav på industrin. I en stadsmiljö kommer de typiska klagomålen på industribuller inte från industrier utan från fläktinstallationer på innergårdar, musik från uteserveringar, gatuliv etcetera. På uppdrag av Naturvårdsverket har Karolinska Institutet och Stockholms Universitet tagit fram en kunskapsöversikt över trafik- och industrirelaterat buller relaterat till hälsoaspekter (Environmental noise and health current knowledge and research needs 2013). 17

18 Problembild Exempel hur riktvärden för industribuller påverkar samhällsutvecklingen/stadsbyggandet Bageri i Malmö n Detaljplan Trevnaden har vunnit laga kraft och bygglovsprocess pågår. Planen föreslår 160 till 200 bostäder på tidigare skoltomt. Planområdet omges av större vägar och påverkas av trafikbuller. Planerat bostadsområde påverkas även av bullerstörningar från verksamheten bageriverksamhet. Planprocessen har varit lång för att hitta en lösning som stad, verksamhet och länsstyrelse finner acceptabla. Ett avtal har upprättats mellan verksamhetsutövare och stad och planen ställer krav på dubbelfasad vid fönster för att boende ska kunna ha öppna fönster utan att störas av industribullret. Trafikbullernivåerna är de facto högre men bedöms inte utgöra en planeringsbegränsning. Spårdepå i Majorna i Göteborg n Majstångsgatan i Majorna en pågående detaljplan för att pröva möjligheten att bygga bostäder på befintlig parkeringsyta med sluten kvartersstruktur och tyst sida. I närheten finns vagnhallar för spårvagnar och maxbullret från spårvagnsdepån överskrids i planområdet. Det finns befintliga bostäder mellan vagnhallarna och aktuellt planområde. En hög skärm föreslås uppföras närmast vagnhallarna. Länsstyrelsen bedömer det rimligt att göra avsteg från Natur vårdsverkets allmänna råd då det inte är ett frekvent återkommande maxbuller utan begränsat till ett fåtal tillfällen. Kvarteret Trevnaden omges av trafikbuller som är dimensionerande, men bageriverksamhetens buller (verksamheten är lokaliserad i bildens nederkant) har inneburit särskilda krav i detaljplanen och avtal har upprättats mellan verksamhetsutövare och staden. (Illustration: Kanozi arkitekter) Tunnelbanedepå i Stockholm n Planering av bostadsbebyggelse i an slutning till en T-banedepå. Depån definieras som industribuller vilket medför krav på att riktvärden för industribuller ska uppfyllas vid nya bostäder trots att trafikbullret dominerar. Rangerbangård Hagalund i Solna n Krav på en nio meter hög skärm till orimlig kostnad. Växling på järnväg n Exempel från Trafikverket om att kommuner hävdar att växlingsrörelser på järnväg ska definieras som industribuller trots att det är rullande järnvägstrafik. Tillfällig verksamhet med begränsad tid n Ett sågverk med aktivitet fyra veckor per år måste hanteras som om verksamheten pågår dagligen året runt. Ovanstående exempel visar på orimligheten med så skarpa krav som gäller utomhus, oftast tolkat som att de gäller vid tomtgräns. Riktvärden för industribuller används som absoluta riktvärden medan annan typ av buller är tänjbara ibland kanske alltför elastiskt. Definitionen av natt mellan klockan 22:00 07:00 försvårar och att all verksamhet bedöms som att det pågår kontinuerligt inom respektive dag/kväll och nattperiod. Att industribuller omfattar all typ av verksamhet från tung industri till luftvärmepumpar och fotbollsplaner till lekande barn är inte heller rimligt i en levande stad. En spårvagnsdepå. (Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad) Lekande barn = industribuller. (Foto: Joakim Karlsson) 18

19 Problembild Arbetet genomfördes i form av en littera turstudie med slutsatser av dagens kunskap och behov av framtida forskningsinsatser. I undersökningen framgår att det endast finns ett fåtal studier kring industribuller och hälsa. De som finns handlar uteslutande om subjektiva störningsupplevelser i enkätundersökningar. Som framgår av figur 1 nedan visar en av de fåtaliga studier som gjorts att störningsgraden från industribuller är något högre än för vägtrafik, men betydligt mindre störande än flyg- och vindkraftsbuller. Skillnaden är i storleksordningen 3 dba. Uttryckt på annat sätt är cirka 8 procent mycket störda från vägtrafikbuller vid nivån Lden 58 dba och motsvarande störningsgrad vid industribullernivån Lden 58 dba. Som de flesta andra störningsstudier är materialet baserat på en befolkning boende sedan en tid i redan etablerade bostadsområden. (Lden: Level day, evening, night) används i Europa som ett viktat medelvärde över dygnet, med högre värdering av bullret kvälls- och nattetid. Industribuller är inte homogent. Det består ofta av buller som är fullt jämförbart med trafikbuller såsom lastbilar och monotont fläktljud men det kan också bestå av extremt starka tillfälliga ljud, dunsar och rena toner buller som är av särskilt störande karaktär. Området är dåligt utforskat men det som finns pekar mot att hälsopåverkan av industribuller är jämförbar med trafikbuller så länge dess karaktär inte innehåller återkommande inslag av till exempel slagljud, gnissel, toner och låga frekvenser, se figur 1. Det är därför mycket viktigt att definiera komponenterna i verksamheternas buller och arbeta med att minimera dessa vid källan. Men å andra sidan är inte heller trafikbuller homogent. Det förekommer särskilt störande ljud även från trafiken i form av spårskrik, buller från motorcyklar och tunga fordon. Industribuller i planeringen I en traditionellt funktionsuppdelad stad, med lokalisering av miljöstörande verksamheter till industriområden, behöver riktvärden sällan tillämpas på ett skarpt sätt då det ofta finns buffertavstånd till bostäder. Inte sällan innehåller dessa zoner också vägar med trafikbuller som maskerar eventuellt förekommande industribuller. I syfte att vara mer resurseffektiva i mark utnyttjandet och minska behovet av transporter, finns starka önskemål från många kommuner att förtäta städerna och öka funktionsblandningen. Buller är nästan alltid den dimensionerande planeringsförutsättningen i staden. Omgivningsbuller kommer till den största delen från transportsystemen med vägar och järnvägar som dominerande källor. Industribuller står oftast för en liten del av stadens sammantagna ljudbild, men kan samtidigt vara avgörande för att kunna bygga bostäder i närheten av en hamn eller annan tillståndspliktig verksamhet. ett Moment 22 i den fysiska planeringen Boverkets allmänna råd Buller i planeringen (2008:1) möjliggör för kommuner att skapa goda boendemiljöer även i trafikutsatta områden. Rådet ger stöd för principen att man, med givna förutsättningar, kan kompensera boende för störningar på en bullerexponerad sida med en tyst inomhusmiljö och en skyddad utemiljö på den icke bullerexponerade sidan. Den anpassning som krävs av bebyggelsens struktur och gestaltning säkerställs i detaljplan och bygglov. En korrekt genomförd detaljplan med bostadsbebyggelse ska således innebära en garanti för en acceptabel boendemiljö samt att väghållaren inte drabbas av krav på bulleråtgärder. Detta under förutsättning att det inte sker några dramatiska förändringar i trafikföringen. Figur 1. Andelen mycket störda av en bullerexponering från olika källor. (Henk Vos, Mikael Ögren VTI/AMM GU) Länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms stad har tillsammans inom projektet Trafikbuller och planering, utvecklat det kompensationstänkande som beskrivs i Boverkets allmänna råd. Arbetet har pågått under 15 år och finns redovisat i fyra rapporter, Trafikbuller och planering, del I IV. Här finns många goda exempel på hur man kan arbeta med anpassning av ny bebyggelse så att bra boendemiljöer kan åstadkommas även i bullerutsatta områden. 19

20 Problembild Projektet Stadens ljud bedömer att dessa principer till stora delar kan överföras till situationer där ny bebyggelse planeras i hamnnära miljöer. Eftersom det saknas riktlinjer för hur industri- och industrirelaterat buller ska hanteras i bebyggelseplaneringen, ges inte motsvarande möjligheter till att göra anpassningar av ny bebyggelse i anslutning till verksamheter. Det innebär att verksamhetsutövare löper stor risk att drabbas av inskränkningar i sin verksamhet om nya bostäder tillåts etableras i dess närhet. I ljuset av detta är det fullt förståeligt och rationellt att verksamhetsutövare och länsstyrelse motsätter sig nya detaljplaner med bostäder. Om verksamheten är av sådan art att den har villkor för buller, eller enligt föreläggande ska klara riktvärden, innebär detta i praktiken ett stopp för nya bostäder som inte klarar uppsatta riktvärden/villkor. Detta gäller även i fall när industribullret maskeras av trafikbuller. Projektet anser att detta inte är rimligt utifrån ett samhällsperspektiv. Att förhålla sig till riksintresse hamn I Sverige är 50 hamnar av riksintresse utpekade av Trafikverket enligt beslut den 2 juli Tidigare var Sjöfartsverket den sektorsmyndighet som gjorde anspråk på att en hamnverksamhet är av riksintresse. Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg är alla hamnstäder med en omfattande hamnverksamhet av riksintresse. Hamnarna är en del av stadens historia och näringsliv som också kommer att prägla stadens fortsatta utveckling. Globalt och nationellt har sjöfarten stor betydelse som troligen kommer att öka. Idag anländer drygt 80 procent av godset till Sverige via en hamn och motsvarande 65 procent av gods från Sverige skeppas ut via en hamn (Trafikanalys rapport 2012:7). Syftet med riksintresset är att långsiktigt skydda viktiga hamnfunktioner i hamnen med anslutande leder, det vill säga vägar, järnvägar och sjöfartsleder som ansluter till hamnområdet. Kommunen är skyldig att visa hur riksintresset säkerställs långsiktigt genom att tillräcklig yta avsätts för hamnverksamhet, säkerställa framkomlighet på anslutande leder och att hänsyn tas till hamnens omgivningspåverkan som exempelvis buller och hantering av farligt gods. Länsstyrelsen i Stockholm har i sin precisering av riksintresset Stockholms hamn (Rapport 2005:17) betonat att riksintresset inte är statiskt utan syftar till att skydda viktiga hamnfunktioner. Vid omlokalisering av hamnverksamhet ska riksintresset för den hamnfunktionen kunna omprövas. Riksintresset kan innebära restriktioner för hamnstäders möjligheter till stadsförtätning och omvandling av tidigare industri- och hamnområden. I några exempel har länsstyrelser i sina yttranden bedömt att om föreslagen bostadsbebyggelse i anslutning till hamnområdet inte klarar riktvärden för nyetablerad industri innebär det att riksintresset hotas. Enligt 3 kap 8 i miljöbalken står det att: Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. I miljötillståndet kan dock en hamn ha slutliga villkor alternativt prövotidsvillkor räknat till närmsta befintliga bostad med bullernivåer som är högre än riktvärden för nyetablerad industri eftersom hamnen annars inte kan bedriva sin hamnverksamhet. Det innebär att det är oklart om det är bullervillkoren, eller riktvärdena för externt industribuller (i de fall nivåerna inte är samma), som man har att förhålla sig till vid planering av bostäder och hur detta i så fall förhåller sig till riksintresset? Projektet genomförde ett dialogmöte med länsstyrelserna i de tre storstadslänen och diskuterade bland annat hur man kan förhålla sig till riksintresse hamn i bebyggelseplanering. Flera svårigheter identifierades bland annat att bullerfrågan hanteras olika i respektive län och länsstyrelserna anser själva att bedöma en detaljplans påverkan på riksintresse hamn är kanske ett av de svåraste. Länsstyrelserna från storstadslänen arbetar för att få bättre samordning och samsyn kring hur de ska förhålla sig till bland annat industribuller i hamnnära lägen. När en sektorsmyndighet pekar ut att en hamnverksamhet med vissa funk tioner är av riksintresse, är det då givet att stadens möjlighet till utveckling och förtätning får underordna sig riksintresset? Hamnarna måste ligga där de ligger intill vattenfarleder och med djuphamnslägen. En alternativ avvägning skulle kunna vara att eftersom hamnen är av riks intresse och inte kan omlokaliseras får stadens invånare acceptera en högre ljudnivå vid den bullerutsatta sidan än vad riktvärden för industribuller anger så länge goda ljudmiljöer totalt sett kan åstadkommas med en genomtänkt planering av bebyggelsen och möjligen åtgärder vid källan. Ett riksintresseanspråk prövas först när en detaljplan hamnar i mark- och miljö domstol vid ett överklagande eller överprövning av detaljplanen. Det finns också omprövningsmöjligheter för ett riksintresse när förändringar har skett och även villkor i en hamns miljötillstånd kan omprövas. 20

Ett av Sveriges mest spännande stadsförnyelseprojekt!

Ett av Sveriges mest spännande stadsförnyelseprojekt! Ett av Sveriges mest spännande stadsförnyelseprojekt! Resan FÖP H+ Kommunfullmäktige 2011 - Beslut om inriktning för markanvändning. Klargör förutsättningar för buller, risk, lukt Bullerpolicy remissversion

Läs mer

H+ ett strategiskt stadsutvecklingsprojekt för hela staden! 2012-05-07 Avvägning mellan förtätning och ljudmiljö i Helsingborg exemplet H+

H+ ett strategiskt stadsutvecklingsprojekt för hela staden! 2012-05-07 Avvägning mellan förtätning och ljudmiljö i Helsingborg exemplet H+ H+ ett strategiskt stadsutvecklingsprojekt för hela staden! 2012-05-07 Avvägning mellan förtätning och ljudmiljö i Helsingborg exemplet H+ H+ Fakta H+ Utveckling fram till år 2035 Yta: 100 hektar, 1 000

Läs mer

För att kunna samexistera Hamn och Stad

För att kunna samexistera Hamn och Stad För att kunna samexistera Hamn och Stad H+ Fakta H+ Utveckling fram till år 2035 Yta: 100 hektar, 1 000 000 m 2 Antal lägenheter: 4 000-5 000 Antal boende: 11 000, 9 500 nya invånare Verksamhetsyta: 35

Läs mer

Frågor och svar om Boverkets vägledning om industribuller

Frågor och svar om Boverkets vägledning om industribuller 2015 04 21 Frågor och svar om Boverkets vägledning om industribuller 1. Varför har Boverket och Naturvårdsverket inte en gemensam vägledning? Eftersom vi på respektive myndighet jobbar utifrån olika lagstiftningar

Läs mer

REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER, S2014/5195/PBB

REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER, S2014/5195/PBB 2014-09-23 1 (5) Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN

Läs mer

Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller

Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller YTTRANDE Vårt dnr 2014-09-19 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Kerstin Blom Bokliden Socialdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller Sammanfattning

Läs mer

BULLER Tydligare och generösare regler om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik samt flyg

BULLER Tydligare och generösare regler om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik samt flyg BULLER 1. 2. En ökad samordning av planoch bygglagen och miljöbalken En ändring i plan- och bygglagen som motsvarar miljöbalkens krav Tillsyn enligt miljöbalken som utgår från den bedömning som Tydligare

Läs mer

Buller i planeringen Hur kan kommuner och länsstyrelse verka för en god bebyggd miljö?

Buller i planeringen Hur kan kommuner och länsstyrelse verka för en god bebyggd miljö? Buller i planeringen Hur kan kommuner och länsstyrelse verka för en god bebyggd miljö? Plan-, bygg och bostadsdagar i Norrbottens län 21-22 november 2012 Karin Kallioniemi plansamordnare Länsstyrelsen

Läs mer

DETALJPLAN FÖR VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE VID SKEE I STRÖMSTADS KOMMUN

DETALJPLAN FÖR VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE VID SKEE I STRÖMSTADS KOMMUN 1(8) DETALJPLAN FÖR VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE VID SKEE I STRÖMSTADS KOMMUN STRÖMSTADS KOMMUN detaljplan Göteborg FB ENGINEERING AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon:

Läs mer

Konsekvenser av nya regelverk om industri- och trafikbuller Bullernätverket 5 november 2014. Lisa Johansson

Konsekvenser av nya regelverk om industri- och trafikbuller Bullernätverket 5 november 2014. Lisa Johansson Konsekvenser av nya regelverk om industri- och trafikbuller Bullernätverket 5 november 2014 Lisa Johansson Problem med dagens riktvärden och praxis Buller lyfts ofta fram som ett hinder för bostadsbyggande

Läs mer

Buller och bostadsbyggande

Buller och bostadsbyggande Buller och bostadsbyggande 8 november 2013 Bullernätverket Stockholm Anders Lillienau Regeringens utredare Varför en utredning? Stor inflyttning till städer Gällande lagar inte tillräckligt samordnade

Läs mer

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Elvir Kovacic Trafikplanerare Stadsbyggnadskontor Malmö TRAFIKBULLER miljöstörning som berör flest människor i Sverige. ca 20-25 % av inneboende i flerbostadshus

Läs mer

H+ - som helhetstanke. Sofia Öreberg, strategisk planering Helsingborg

H+ - som helhetstanke. Sofia Öreberg, strategisk planering Helsingborg H+ - som helhetstanke Sofia Öreberg, strategisk planering Helsingborg En vision att bygga stad i hamn En plats med utmaningar och möjligheter Början Söder i förändring Boendedialog och förbättringsåtgärder

Läs mer

Komplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet

Komplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet 2011-10-17 Malin Rizell malin.rizell@helsingborg.se Tel 042-107569 Dnr 28/2011 Delegationen för Hållbara städer Boverket Komplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling

Läs mer

Naturvårdsverket Stockholm

Naturvårdsverket Stockholm Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Remissvar Naturvårdsverkets förslag till vägledning om begränsning av externt buller från industrier och likartad miljöfarlig verksamhet, Dnr 546-2206-09 Skogsindustrierna

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 augusti 2014 MN 2014-1147 SB 2014/755.807 1 (5) HANDLÄGGARE Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten Utblick buller Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten jenny.nordvoll@lansstyrelsen.se Ljud är önskvärt, oljud är inte det Oönskat ljud är buller Bullrets störande verkan beror

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg. Tryck: december 2012 Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN summering Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.se/ ladda-ner Vision Älvstaden är antagen

Läs mer

Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller

Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller REMISSVERSION VÄGLEDNING OM INDUSTRI- OCH ANNAT VERKSAMHETSBULLER Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller - Remissversion B E SÖ K: ST O C K H O LM - V ALH AL L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N

Läs mer

Pågående ändringar av reglerna för buller från trafik och industrier

Pågående ändringar av reglerna för buller från trafik och industrier Pågående ändringar av reglerna för buller från trafik och industrier Kommunerna och miljön 16-17 april 2015 Kerstin Blom Bokliden, miljöexpert SKL, kerstin.blom.bokliden@skl.se, tel: 08-452 78 60 Regelhierarki

Läs mer

Söderbymalm 3:405, Haninge

Söderbymalm 3:405, Haninge Uppdrag: 547428 Rapport: 547428 B Datum: 2009-11-17 Antal sidor: 7 Bilagor: B01-B03 Söderbymalm 3:405, Haninge Ombyggnad av kommunalhuset till bostäder Bullerutredning Uppdragsgivare: Peab Bostad AB Region

Läs mer

Kv Kantorn etapp 2. Trafikbullerutredning. www.bjerking.se. Sammanfattning. Uppdrag nr. 14U25633

Kv Kantorn etapp 2. Trafikbullerutredning. www.bjerking.se. Sammanfattning. Uppdrag nr. 14U25633 Kv Kantorn etapp 2 Trafikbullerutredning Sammanfattning Det finns goda förutsättningar att uppföra bostäder som uppfyller gällande riktvärden för trafikbuller. www.bjerking.se Sida 1 (13) Trafikbullerutredning

Läs mer

Bussdepå, Tomteboda, Solna

Bussdepå, Tomteboda, Solna RAPPORT 12175 B 1 (8) Kund Solna kommun c/o Iterio Datum Uppdragsnummer 12175 Bilagor 2016-10-14 Rapport B Tomteboda bussdepå, Solna Bullerutredning för planerade bostäder Rapport 12175 B Bussdepå, Tomteboda,

Läs mer

Bullerutredning kv Fritiden

Bullerutredning kv Fritiden Ystad Kommun Malmö 2014-06-17 Datum 2014-06-17 Uppdragsnummer 1320003845 Utgåva/Status 2 Erik Hedman Erik Hedman Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning Trafikbullerutredning www.bjerking.se Sida 2 (8) Trafikbullerutredning Uppdragsnamn Kv Kantorn Uppsala kommun Trafikbuller Rikshem AB Krister Karlsson Box 3034 750 03 Uppsala Uppdragsgivare Rikshem AB

Läs mer

/12. Bedömningarna grundas på planer enligt Sweco Architects och -24. Förslaget redovisar fyra punkthus om ca 7 våningar.

/12. Bedömningarna grundas på planer enligt Sweco Architects och -24. Förslaget redovisar fyra punkthus om ca 7 våningar. 2012-05-03 1/12 AB Stockholmshem / Sweco Architects Rubinvägen, Hägersten Redovisning av trafikbuller 1 Inledning Nedan redovisas beräkning av trafikbuller för planerad nybyggnad av bostäder vid Rubinvägen

Läs mer

Tanums-Gissleröd Anneberg

Tanums-Gissleröd Anneberg Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. Rapport 5229-B / / Rolf Cedås Tanums-Gissleröd Kartläggning av vägbuller för bostad Till denna rapport hör karta över planområde 5229-1 samt bullerkartor

Läs mer

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Veidekke Bostad AB Göran Axelsson Box 1503 172 29 Sundbyberg Datum Uppdragsnummer Bilagor 2011-10-06 11069 A01 A02 Rapport A Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Rapport 11069

Läs mer

Datum 2015-10-02. Genomgång, med avseende på trafikbuller för nyproduktion av ett vårdboende/boende och tre bostadshus.

Datum 2015-10-02. Genomgång, med avseende på trafikbuller för nyproduktion av ett vårdboende/boende och tre bostadshus. 709578 RAPPORT A 1 (8) Handläggare Samuel Tuvenlund Tel +46 (0) 10 505 52 13 Mobil +46 (0)70 184 74 85 Fax +46 10 505 00 10 samuel.tuvenlund@afconsult.com Datum 2015-10-02 Skanska Stefan Canderyd Vår referens

Läs mer

Dags att lägga undan Bättre plats för arbete?

Dags att lägga undan Bättre plats för arbete? Dags att lägga undan Bättre plats för arbete? 2011-04-14 Malin Rizell - översiktsplanearkitekt Bättre plats för arbete Bra plats för staden Datum Titel på presentationen Sidan 2 Staden i ständig utveckling

Läs mer

Långsiktigt mål enligt riksdagens beslut (proposition 1996/97:53):

Långsiktigt mål enligt riksdagens beslut (proposition 1996/97:53): 2008-04-27 1/7 Seniorgården AB Kv Porträttet, Tyresö strand Beräkning av trafikbuller 1 Inledning Nedan redovisas beräkning av vägtrafikbuller med hänsyn till planerad nybyggnad av seniorbostäder inom

Läs mer

RAPPORT BULLERUTREDNING HJÄRTAT 1. Bullerutredning för detaljplan Hjärtat 1, Halmstads kommun

RAPPORT BULLERUTREDNING HJÄRTAT 1. Bullerutredning för detaljplan Hjärtat 1, Halmstads kommun Handläggare Elisabeth Persson Telefon 010-505 25 52 Mobil 072-505 18 43 E-post elisabeth.persson@afconsult.com Beställare Halmstads kommun Niklas Lidström niklas.lidstrom@halmstad.se 070-364 13 04 Datum

Läs mer

Kv. Skolmästaren 1 och 2. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: 2014-051 r01 rev1 Datum: 2014-05-23. Att: Peter Carlsson Bruksgatan 8b

Kv. Skolmästaren 1 och 2. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: 2014-051 r01 rev1 Datum: 2014-05-23. Att: Peter Carlsson Bruksgatan 8b Rapport nummer: 2014-051 r01 rev1 Datum: 2014-05-23 Kv. Skolmästaren 1 och 2 Trafikbullerutredning L:\2014\2014-051 SS Kv Skolmästaren 1 och 2, Structor Miljöteknik AB\Rapporter\2014-051 r01.docx Beställare:

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,

Läs mer

Ingenting, Solna Kv Laboratoriet och Polisen Bullerutredning för detaljplan

Ingenting, Solna Kv Laboratoriet och Polisen Bullerutredning för detaljplan Projekt: 31-04686 Rapport: 31-04686-D Datum: 2009-02-16 Antal sidor: 12 Bilagor: D01-D04 Ingenting, Solna Kv Laboratoriet och Polisen Bullerutredning för detaljplan Uppdragsgivare: Skanska Fastigheter

Läs mer

AKUSTISK DESIGN metod för stadens ljud och hållbar stadsutveckling

AKUSTISK DESIGN metod för stadens ljud och hållbar stadsutveckling AKUSTISK DESIGN metod för stadens ljud och hållbar stadsutveckling PRESENTATION TYRÉNS (www.tyrens.se) ) Björn Hellström o o o akustisk designer, arkitekt (SAR / MSA), Tyréns professor i ljudkonst, Konstfack

Läs mer

Miljöbalken en samlad, breddad, skärpt miljölagstiftning

Miljöbalken en samlad, breddad, skärpt miljölagstiftning Miljöbalken en samlad, breddad, skärpt miljölagstiftning Kerstin Cederlöf Chefsjurist på Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-03-21 1 Miljöbalken en samlad, breddad,

Läs mer

Samrådshandling förslag till detaljplan för del av Innerstaden, del av Södra hamnen, del av Innerstaden 2:1

Samrådshandling förslag till detaljplan för del av Innerstaden, del av Södra hamnen, del av Innerstaden 2:1 1 Miljönämnden 2008 02 21 12 1 Dnr 2008 0170 Samrådshandling förslag till detaljplan för del av Innerstaden, del av Södra hamnen, del av Innerstaden 2:1 Ärendebeskrivning Miljönämnden har erhållit rubricerat

Läs mer

NYA BULLERREGLER i bygg- och miljölagstiftningen. Stadsjurist Andrea Hjärne Dalhammar, Miljöförvaltningen, Malmö stad

NYA BULLERREGLER i bygg- och miljölagstiftningen. Stadsjurist Andrea Hjärne Dalhammar, Miljöförvaltningen, Malmö stad NYA BULLERREGLER i bygg- och miljölagstiftningen Stadsjurist Andrea Hjärne Dalhammar, Miljöförvaltningen, Malmö stad Plan- och bygglagstiftning Exploateringslag Markens lämplighet för ändamålet Byggnadernas

Läs mer

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332 1(12) 2012-04-11 KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03 Uppdragsnummer: 231332 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning Brita Lanfelt

Läs mer

Viksjö C, Järfälla kommun Trafikbullerutredning R01 Handläggare Kvalitetsgranskning

Viksjö C, Järfälla kommun Trafikbullerutredning R01 Handläggare Kvalitetsgranskning 1(7) 2012-04-05 Viksjö C, Järfälla kommun Trafikbullerutredning R01 rev02: 2013-03-19 Uppdragsnummer: 241866 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning Brita Lanfelt 010-452 25 50

Läs mer

RAPPORT 15229 1 (10)

RAPPORT 15229 1 (10) RAPPORT 15229 1 (10) Kund Upplands Väsby kommun Datum Uppdragsnummer 15229 2015-10-09 Rapport A Fyrklövern, Upplands Väsby Trafikbullerutredning hus 4-8 Bilagor A01 Rapport 15229 A Fyrklövern, Upplands

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

RAPPORT 14209 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Datum

RAPPORT 14209 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Datum RAPPORT 14209 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Kund HB Solna Haga 4:28 Marin Wahlberg Tomtebodavägen 3a 171 65 Solna Datum Uppdragsnummer 2014-12-09 14209 Rapport A (Förhandskopia) Haga 4:28, 4:44 Solna Bullerutredning

Läs mer

Detaljplan för Tyfter i Diseröd Kungälv. Bullerutredning

Detaljplan för Tyfter i Diseröd Kungälv. Bullerutredning Handläggare Ohlsson Perry Tel +46105058438 Mobil +46701847438 Fax +46105053009 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (7) Datum Kungälvs kommun Nämndhuset 442 81 Kungälv Uppdragsnr 577009 Detaljplan för

Läs mer

Förändring av förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader

Förändring av förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader Promemoria Datum 2016-12-29 Diarienummer 4873/2016 Näringsdepartementet Förändring av förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader Boverket har fått i uppdrag av regeringen att redovisa konsekvenser

Läs mer

Bygg bort bullret! Bygg bort bullret!

Bygg bort bullret! Bygg bort bullret! Bygg bort bullret! Bygg bort bullret! 1 Bostadsbrist och bullerregler hänger ihop Bostadsbristen är växande hinder för städer och samhällen att utvecklas. Den medför att äldre blir kvar i för stora villor

Läs mer

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun 704840 RAPPORT A Author Johanna Åström Phone +46 10 505 46 19 Mobile +46706615021 E-mail johanna.astrom@afconsult.com Date 2015-06-17 Project ID 704840 Håbo Kommun Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Läs mer

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdrag: 31 05451 Rapport: 31 05451 C Datum: 2009-12-18 Antal sidor: 9 Bilagor: 31 05451/C01 - C04 Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdragsgivare: Maxera Bygg &

Läs mer

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan 12108 RAPPORT A (FÖRHANDSKOPIA) 1 (7) Kund Stena Fastigheter Projekt AB Tord Porsblad Box 16144 103 23 Stockholm Datum Uppdragsnummer 2012-12-10 12108 Rapport (Förhandskopia) Bro station, Upplands Bro

Läs mer

Lokomobilvägen, Nacka kommun Bullerutredning

Lokomobilvägen, Nacka kommun Bullerutredning Rapport nummer: 2012-066 r01 Datum: 2012-06-20 Lokomobilvägen, Nacka kommun Bullerutredning L:\2012\2012-066 SS Lokomobilvägen, Nacka kommun, Nacka kommun\rapporter\2012-066 r01.docx Beställare: Nacka

Läs mer

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan Handläggare Åsa Lindkvist RAPPORT A 1 (7) Datum 2011-03-10 Revision 1: 2011-06-09 Uppdragsnr 562099 Tel 010-5056041 Bilagor: A01-A06 Mobil 070-1845741 Kristofer Uddén Fax 010-5051183 Botkyrka kommun asa.lindkvist@afconsult.com

Läs mer

Kompletterande bullerberäkning för kvarteren Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3

Kompletterande bullerberäkning för kvarteren Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3 UPPDRAG Trafikanalys Västervik UPPDRAGSNUMMER 7000443 UPPDRAGSLEDARE Joakim Bengtsson UPPRÄTTAD AV Mathieu Boué DATUM 2015-11-25 Kompletterande bullerberäkning för kvarteren Garvaren 2 och 6 samt Långholmen

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt svar på remisserna.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt svar på remisserna. 1 (7) HANDLÄGGARE Stefan Törnqvist 08-535 364 14 stefan.tornqvist@huddinge.se Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remisser: Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet (SOU 2013:57) samt

Läs mer

Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad

Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad Miljönämndens arbetsutskott 2010 04 15 27 1 Dnr 2009 2276 Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad Bilagor: Krav på bullerplank vid Mariebergsvägen, 09 2276 Tekniska förvaltningens

Läs mer

Tomteboda bussdepå, Solna Bullerutredning för ändrad detaljplan

Tomteboda bussdepå, Solna Bullerutredning för ändrad detaljplan 12175 RAPPORT A 1 (5) Kund Svefa Fastighetsutveckling AB, Pia Chudi Box 3316 103 66 Stockholm Datum Uppdragsnummer 12175 Bilagor A01-A08 2013-04-11 Rapport A Tomteboda bussdepå, Solna Bullerutredning för

Läs mer

KV LAXEN, LULEÅ TRAFIKBULLER

KV LAXEN, LULEÅ TRAFIKBULLER RAPPORT KV LAXEN, LULEÅ TRAFIKBULLER SLUTRAPPORT 2014-06-12 Uppdrag: 253483, Laxen, Luleå Titel på rapport: Kv Laxen - Trafikbuller Status: Datum: 2014-06-12 Medverkande Beställare: Kontaktperson: HSB

Läs mer

RAPPORT 14223 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9)

RAPPORT 14223 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) RAPPORT 14223 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Kund Signalisten Solna Erik Lindfors Datum Uppdragsnummer Bilagor 2014-12-04 14223 Rapport A (Förhandskopia) Palsternackan, Jungfrudansen, Solna Trafikbullerutredning

Läs mer

Hur vi jobbar med buller i Umeå

Hur vi jobbar med buller i Umeå Hur vi jobbar med buller i Umeå Bakgrund Verksamhetsöverskridande samarbete Bullerfrågan i detaljplaner Kravspecifikation bullerutredningar Magdalena Blomquist Biträdande planchef Detaljplanering/ Umeå

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Bedömningsgrunder. Innehåll RAPPORT A 2 (7) 565135

1 Bakgrund. 2 Bedömningsgrunder. Innehåll RAPPORT A 2 (7) 565135 RAPPORT A 2 (7) Innehåll 1 BAKGRUND 2 2 BEDÖMNINGSGRUNDER 2 3 BERÄKNADE BULLERNIVÅER 3 4 KOMMENTARER 4 4.1 Högst 55 dba vid alla fasader 4 4.2 Nivå på uteplats 4 4.3 Nivå inomhus 4 5 TRAFIKUPPGIFTER 4

Läs mer

Innehåll. 1. Underlag. 2. Bakgrund

Innehåll. 1. Underlag. 2. Bakgrund Innehåll 1. Underlag... 2 2. Bakgrund... 2 3. Riktvärden för ljud från industriverksamhet... 3 4. Riktvärden för ljud från trafik... 3 5. Riktvärden för byggbuller... 4 6. Förutsättningar... 5 6.1. Trafikuppgifter...

Läs mer

ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV RISK- OCH BULLERFRÅGOR FÖR NÄSBY 4:1472

ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV RISK- OCH BULLERFRÅGOR FÖR NÄSBY 4:1472 Projekt Projektnummer Näsby 4:1472 104862 Handläggare Datum Rosie Kvål 2011-09-01 rev 2011-11-23 Internkontroll Datum Erik Midholm 2011-08-30 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV RISK- OCH BULLERFRÅGOR FÖR NÄSBY

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

Beräknade trafikbullernivåer

Beräknade trafikbullernivåer 12009 PM D 1 (7) Kund Täby kommun Datum Uppdragsnummer 12009 Bilagor: D01-D03 2016-09-12 PM D Västra Roslags-Näsby, Täby Trafikbullerunderlag för fortsatt planering. I denna PM redovisas ekvivalenta och

Läs mer

Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet

Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet Innehåll Riktvärden Utredningar Mätningar Kommande riktvärden 2014-11-28 www.tyrens.se 2 Trafikbuller

Läs mer

Bullerutredning Svalöv

Bullerutredning Svalöv DOKUMENT: 150_00190-01 DATUM:, rev. Bullerutredning Svalöv fastighet Södra Svalöv 32:1 Göteborg Stockholm Malmö Stenungsund Lilla Bommen 5 Hälsingegatan 43 Östergatan 18 Gärdesvägen 9B 411 04 Göteborg

Läs mer

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Rissneleden 6 i Sundbyberg AB c/o BGC Marcus Leander 106 42 Stockholm Datum Uppdragsnummer Bilagor A01 2012-01-18 11124 Rapport A (Förhandskopia) Kv Freden Större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning

Läs mer

RAPPORT. Fenix - Komplettering KLARA ARKITEKTBYRÅ AB UPPDRAGSNUMMER 1150982000 2015-07-16 SWECO ENVIRONMENT MILJÖ INFRASTRUKTUR

RAPPORT. Fenix - Komplettering KLARA ARKITEKTBYRÅ AB UPPDRAGSNUMMER 1150982000 2015-07-16 SWECO ENVIRONMENT MILJÖ INFRASTRUKTUR RAPPORT KLARA ARKITEKTBYRÅ AB Fenix - Komplettering UPPDRAGSNUMMER 1150982000 SWECO ENVIRONMENT MILJÖ INFRASTRUKTUR MATHIEU BOUÉ RICARDO OCAMPO DAZA Uppdragsledare, Akustiker Handläggare, Akustiker repo001.docx

Läs mer

Trafikbuller i planering och bygglov

Trafikbuller i planering och bygglov Trafikbuller i planering och bygglov ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Leif Åkerlöf 070 301 93 19 leif.akerlof@ahakustik.se Innehåll Nya riktvärden för trafikbuller Innehåll Nya riktvärden för trafikbuller

Läs mer

Trygghetsboende vid Björkbacken i Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan

Trygghetsboende vid Björkbacken i Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan Uppdrag: 543020 Rapport: 543020 A Datum: 2009-03-06 Antal sidor: 7 Bilagor: A01 Trygghetsboende vid Björkbacken i Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan Uppdragsgivare: Tyresö kommun Sophia Norrman

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Webbutbildningar. Introduktion i PBL för förtroendevalda

Webbutbildningar. Introduktion i PBL för förtroendevalda Webbutbildningar Introduktion i PBL för förtroendevalda Webbutbildningar Att arbeta med PBL Webbutbildningar Ämnesfördjupningar: - Buller en översikt - EKS Boverkets konstruktionsregler - Huvudmannaskap

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor

Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare Centrum för Arbets- och Miljömedicin Stockholms läns landsting Samordningsgruppen Magnus

Läs mer

Kv Gamla Uppsala, Uppsala. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: r01 Datum: Rev

Kv Gamla Uppsala, Uppsala. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: r01 Datum: Rev Rapport nummer: 2016-060 r01 Datum: Rev 1 2016-05-03 Kv Gamla Uppsala, Uppsala Trafikbullerutredning L:\2016\2016-060 KO Gamla Uppsala, Junior Living Holding AB\Rapporter mm\2016-060 r01 Trafikbullerutredning_rev

Läs mer

711632 RAPPORT B 1 (7)

711632 RAPPORT B 1 (7) 711632 RAPPORT B 1 (7) Handläggare Johanna Åström Tel +46 (0) 10 505 46 139 Mobil +46 (0)70 661 50 21 Fax +46 10 505 00 10 Johanna.astrom@afconsult.com Datum 2015-10-30 Håbo kommun Emma Zetterman Centrumleden

Läs mer

Nystavaren 5, 6 och 7, Eskilstuna Kommun Trafikbullerutredning

Nystavaren 5, 6 och 7, Eskilstuna Kommun Trafikbullerutredning Beställare: Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Beställarens representant: Anna Ekwall Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Anna Lena Frennborn Johanna Gervide Uppdragsnr:

Läs mer

RAPPORT R01 Bullerkartering Bullerkartering för detaljplan Gambrinius sjösida, etapp 2 Nässjö stad, Nässjö kommun

RAPPORT R01 Bullerkartering Bullerkartering för detaljplan Gambrinius sjösida, etapp 2 Nässjö stad, Nässjö kommun RAPPORT 10144859 R01 Bullerkartering Bullerkartering för detaljplan Gambrinius sjösida, etapp 2 Nässjö stad, Nässjö kommun 2010-11-22 Upprättad av: Leonard Kolman Granskad av: Andreas Novak RAPPORT 10144859

Läs mer

Detaljplan för Älvsby 1:13 m. fl. Älvsby industriområde - sydost Värmdö kommun Industribullerutredning

Detaljplan för Älvsby 1:13 m. fl. Älvsby industriområde - sydost Värmdö kommun Industribullerutredning Beställare: Samhällsbyggnadkontoret 134 22 Gustavsberg Beställarens representant: Björn Wallgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Gervide Johanna Gervide,

Läs mer

2012-12-11. STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder. R03 Rev 01 2013-04-05. Uppdragsnummer: 230620

2012-12-11. STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder. R03 Rev 01 2013-04-05. Uppdragsnummer: 230620 1(11) 2012-12-11 STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder R03 Rev 01 2013-04-05 Uppdragsnummer: 230620 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Kålleredgården 1:29, Mölndals stad

Kålleredgården 1:29, Mölndals stad Källa: Eniro Kålleredgården 1:29, Mölndals stad Kålleredgården 1:29, Mölndals stad Beställare: Beställarens representant: Konsult: Box 8774 402 76 Göteborg Uppdragsledare: Handläggare: Mölndals stad GLN7350013290008

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning gällande trafikbuller samt etablering av återvinningscentral i Svenljunga

Miljömedicinsk bedömning gällande trafikbuller samt etablering av återvinningscentral i Svenljunga Miljömedicinsk bedömning gällande trafikbuller samt etablering av återvinningscentral i Svenljunga Peter Molnár Miljöfysiker Mikael Ögren Akustiker Göteborg den 28 maj 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq=

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq= Diarienummer 225/003.313-03 _ìääéêìíêéçåáåö^ååéä îtwnq OMMVJMUJNMIêÉîOMNMJMOJMU rqpqûiikfkd Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

1 (16) PM 4166.01 2013-11-20 Rev C. Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER

1 (16) PM 4166.01 2013-11-20 Rev C. Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER 1 (16) PM 41.01 20 Rev C Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER I denna PM redovisas beräknade trafikbullernivåer utomhus baserat

Läs mer

RAPPORT. Bullerutredning Kv. Diamanten Falköping FALKÖPINGS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 1182067000 2015-05-15 SWECO ENVIRONMENT AB UPPSALA MILJÖ

RAPPORT. Bullerutredning Kv. Diamanten Falköping FALKÖPINGS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 1182067000 2015-05-15 SWECO ENVIRONMENT AB UPPSALA MILJÖ repo001.docx 2012-03-2914 FALKÖPINGS KOMMUN Bullerutredning Kv. Diamanten Falköping UPPDRAGSNUMMER 1182067000 SWECO ENVIRONMENT AB UPPSALA MILJÖ RICARDO OCAMPO DAZA RIKARD SJÖHOLM Uppdragsledare, Akustiker

Läs mer

Norrtälje hamn, kvarter 3 och 4

Norrtälje hamn, kvarter 3 och 4 Kund Index Living AB Magnus Ekman Box 7744 103 95 Stockholm Datum Uppdragsnummer 15087 2015-04-27 Rapport A Norrtälje hamn kvarter 3 och 4 Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor A01-A03 Rapport 15087

Läs mer

En god ljudmiljö i Örebro kommun

En god ljudmiljö i Örebro kommun En god ljudmiljö i Örebro kommun Örebro kommuns åtgärdsprogram mot buller enligt förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Bullerseminarium 26 mars 2013 Tidplan 11 maj 2012: Kartläggningen presenterades

Läs mer

RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2. Buller vid Slottet. Sunne kommun

RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2. Buller vid Slottet. Sunne kommun RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2 Buller vid Slottet Sunne kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Slottet Sunne kommun Serie nr: 2012:87 Projektnr: 12132 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

Strömstad ny sporthall, Buller PM

Strömstad ny sporthall, Buller PM PM 04:0 Strömstad ny sporthall, Buller PM AB Strömstadslokaler. Strömstad Dokumentinformation Titel: Strömstad ny sporthall, Buller PM AB Strömstadslokaler, Strömstad Datum: 04-0-06 Uppdragsansvarig: Handläggare:

Läs mer

Kv Willan 7, Ängelholm Trafikbuller vid planerat bostadshus

Kv Willan 7, Ängelholm Trafikbuller vid planerat bostadshus 1 (6) Kv Willan 7, Ängelholm vid planerat bostadshus Uppdragsgivare Ängelholms kommun Ref: Ralph Blomqvist Uppdrag Beräkning av vägtrafikbullernivåer vid planerat bostadshus på kv Willan 7 i Ängelholm..

Läs mer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet. ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000

Läs mer

Regelverk för omgivningsbuller vad gäller?

Regelverk för omgivningsbuller vad gäller? Regelverk för omgivningsbuller vad gäller? magnus.lindqvist@boverket.se Upplägg Bakgrund 1990-2012 prop 2012/13:25 > idag Förordning Innehåll i bullerutredningar Vad händer nu 1990-2012 1990-talet stor

Läs mer

Bullerutredning Ljungskogen. Malmö 2015-01-13

Bullerutredning Ljungskogen. Malmö 2015-01-13 Malmö 2015-01-13 Datum 2015-01-13 Uppdragsnummer 61661253716 Utgåva/Status Rev 3 Jenny Ekman Johan Jönsson Jens Karlsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö

Läs mer

Inledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag

Inledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag 4 1 Inledning Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste strategiska dokument och visar kommunens syn på bland annat den framtida bebyggelseutvecklingen, infrastruktursatsningar

Läs mer

Kv. Munksundet 29:2-3

Kv. Munksundet 29:2-3 Datum: 2014-05-06 Projekt: Kungsgatan/Idrottsallén, Enköping Peab AB Trafikbullerberäkning HANDLÄGGARE: Johan Odemalm Melisa Jiménez KVALITETSKONTROLL: Ingemar Ohlsson ADL KONSULT AB KATARINAVÄGEN 22 116

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10933 Kv. Urmakaren, Kumla Rapport 10933-13112200.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 5 Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-11 k:\lime easy\dokument\10933\10933-13112200.doc

Läs mer