samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet Slutrapport: 3 maj 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet Slutrapport: 3 maj 2013"

Transkript

1 Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet Slutrapport: 3 maj 2013 ett kommunövergripande samverkansprojekt om ljudet i staden. Deltagande kommuner: Göteborgs stad, Malmö stad, Stockholms stad och helsingborgs stad

2 Slutrapport Stadens ljud 2013 Slutrapporten för projektet Stadens ljud samexistens och metodutveckling för stadskvalitet är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan städerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg. Projektet har delvis genomförts i samarbete med Tyréns AB Stockholm och har erhållit ekonomiskt stöd från Delegationen för hållbara städer. Projektgrupp Malin Rizell, Stadsbyggnadsförvaltningen, Helsingborgs stad Jens Gille, Miljöförvaltningen, Helsingborgs stad Klas Groth och Stefan Modig, Stadsbyggnadskontoret, Stockholm stad Magnus Lindqvist, Miljöförvaltningen, Stockholms stad Alexander Danilovic, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad Martin Knape och Erik Pettersson, Miljöförvaltningen, Göteborgs stad Malin Backman, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad Kristina Lembre, Miljöförvaltningen, Malmö stad Styrgrupp Sofia Öreberg, Stadsbyggnadsförvaltningen, Helsingborgs stad Staffan Lorentz, Exploateringskontoret, Stockholms stad Bo Aronsson, Älvstranden Utveckling AB, Göteborg Johan Emanuelsson, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad Information om projektet Malin Rizell, (eller kontakta övriga inom projektgruppen) Samtliga underlagsrapporter och PM finns tillgängliga på Layout Jonathan Johnsson Fotografier Anges vid varje bild Tryck Tryckservice, Ängelholm

3 Ljudet i staden är något vi behöver lära oss mer om, vad är en god ljudmiljö och när blir ljudet oönskat? För att bidra till ökad hållbarhet av våra städer har projektet Stadens ljud undersökt det ljud som klassas som industribuller i syfte att utveckla ett förhållningssätt i planeringen för ny bebyggelse med goda livsbetingelser. Innehåll 4 Sammanfattning 8 Bakgrund 12 Uppstart av projektet Stadens ljud 14 Problembild Förord n Genom samverkan mellan fyra städer med representanter från stadsbyggnads kontor, miljöförvaltning och exploate ringskontor har Stadens ljud lyft fram och pekat på både möjligheter och be gränsningar i ett stadsutvecklingssam manhang. Utifrån erfarenhetsutbyte, semina rier med experter och mindre studier har projektet landat i en gemensam problembild och ett gemensamt förslag för hur ett utvecklat förhållningsätt till industribuller kan möjliggöra planering för täta, mångfunktionella och hållbara hamnstäder. Projektet vill också visa att en offensiv hållning till ljud med nya kreativa lösningar utifrån akustisk design öppnar upp för att skapa god ljudkvalitet i stadens rum. Stadens ljud hoppas att de erfarenheter och lärdomar som dragits i projektet kan komma till nytta för den allmänna debatten om ljud i stadsmiljö, men också vara till gagn för enskilda stadsutveck lingsprojekt. Krister Schultz Kristina Magnusson Christina Börjesson Agneta Hammer Susanne Lindh Katarina Pelin Christer Larsson Gunnar Söderholm Ulla Ingers Förvaltningschef Exploateringskontoret Stockholms stad Stadsbyggnadsdirektör Göteborgs stad Stadsbyggnadsdirektör Malmö stad Stadsbyggnadsdirektör Helsingborgs stad Stadsbyggnadsdirektör Stockholms stad Förvaltningschef Miljöförvaltningen Stockholms stad Miljödirektör Göteborgs stad Miljödirektör Malmö stad Miljödirektör Helsingborgs stad 14 Bakgrund till riktvärden för industribuller 16 Ansvar inom bullerområdet 16 Tillsyn enligt miljöbalken 16 Miljötillstånd 17 Hamnar 17 Störande eller hälsovådligt 19 Industribuller i planeringen 20 Att förhålla sig till Riksintresse hamn 21 Slutsats och förslag 21 Slutsats 21 Förslag för hantering av industribuller i planeringen 23 Förslag till fortsatt arbete 24 Process för att planera för ljudkvalitet 24 Tillämpning av projektets förslag 25 Erfarenheter av samarbetsprojektet 26 Delstudie A Samhällsekonomisk bedömning 26 Metodik 27 Resultat av översiktlig bedömning av samhällsekonomiska konsekvenser 28 Miljöeffekter trafikalstring 29 En miljöekonoms reflektion 29 Slutsats 30 Delstudie B Europeisk utblick 30 Nationella riktlinjer och hantering i projekten 30 Slutsatser av studien 33 PENTA-projektet 34 Delstudie C Akustisk design och hållbar stadsutveckling 34 Akustisk design integrerad i stads utvecklings- och planeringsprocessen 36 Akustisk designverktygslåda 38 Interdisciplinära arbetsmetoder 40 Ett exempel i Norra Djurgårdsstaden 42 Slutsatser 43 Bilagor 43 Bilaga 1: Seminarium 1 Stadens ljud och människors hälsa 47 Bilaga 2: Seminarium 2 Samexistens hamn och stad 51 Bilaga 3: Seminarium 3 Akustisk design och hållbar stadsutveckling 55 Bilaga 4: Dialogmöte med tre länsstyrelser 59 Referenslista 3

4 Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet är ett samarbetsprojekt mellan fyra städer med stora stadsutvecklingsprojekt; Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, Älvstaden i Göteborg, Västra hamnen i Malmö och H+ i Helsingborg. Projektet har fått stöd från Delegationen för hållbara städer och har genomförts under år 2012 och avslutas under april Projektets syfte har varit att synliggöra problematiken med industribuller vid planering av ny bostadsbebyggelse och då särskilt buller från hamnverksamhet. Det övergripande målet har varit att utveckla ett förhållningssätt till riktvärden för industribuller för att kunna möjliggöra täta, hållbara städer med bra ljudkvalitet. Sammanfattning n Buller är ofta en aktuell fråga vid planering för och byggande av nya bostäder. För trafikbuller finns riktlinjer och vägledningar som i huvudsak fungerar bra. Men vid planering av bostäder som påverkas av buller från industrier och industrirelaterad verksamhet saknas tillämpbara riktlinjer. De riktvärden som finns från Naturvårdsverket togs fram för 40 år sedan och har aldrig varit avsedda att användas vid utveckling eller förtätning av staden. Några av riktvärdena för externt industribuller är mycket stränga i en stadsmiljö. Riktvärden nattetid utomhus vid fasad blir ofta dimensionerande och det saknas motiv för att de ska uppfyllas i sin helhet vid nya bostäder. Stadens ljud anser att det saknas forskningsresultat kring sambandet mellan exponering för industrirelaterat buller och risk för påverkan på människors hälsa. Projektets förslag Inom ramen för projektet Stadens ljud har följande förslag utvecklats som utgångspunkt för tillämpning av industribuller utomhus i planeringen. Gällande riktvärden inomhus ska alltid uppfyllas för nya bostäder. Utred i ett tidigt skede möjligheterna att åtgärda vid bullerkällan. Prova alternativa lösningar för planerad bebyggelsestruktur och utformning använda bebyggelse som en skärmande effekt mot ljudkällan. Eftersträva bästa möjliga ljudkvalitet och inte bara lägsta godtagbara. Utgå från ett kompensationstänk som innebär att bebyggelsen anpassas på motsvarande sätt som vid exponering för trafikbuller. Exempel på anpassning är: tillgång till tyst sida, burspråk, bullerskydd på balkonger och hälften av bostadsrummen orienterade åt annat håll än den bullrande verksamheten. Ytterligare kompensationsåtgärd: ställ krav på att uppfylla en högre ljudklass än Boverkets Byggregler, det vill säga ljudklass B eller A med avseende på buller inomhus. (Sådana exempel på utformning har dokumenterat god effekt för att begränsa störningen från trafik, men har hittills inte prövats i industribullersammanhang.) Vid bedömning av acceptabla ljudnivåer, ta hänsyn till att industribuller är komplext och skilj på kontinuerligt buller som är mindre störande, respektive momentana ljudnivåer som är betydligt mer störande. Definiera nattperioden motsvarande övriga EU och som tilllämpas för trafikbuller, det vill säga klockan 22:00-06:00. Nattetid är det inomhusnivåerna som är dimensionerande. Riktlinjerna tillämpas på liknande sätt oavsett veckodag. Buller från trafik till och från den aktuella verksamheten bedöms enligt gällande riktvärden för trafikbuller. Använd Akustisk design som innebär att utgå från helheten i samhällsplaneringen och lyfta fram kvalitativa, önskade ljud och begränsa oönskade ljud. Akustisk design är en underut nyttjad metod för att skapa goda ljudmiljöer. Ett första steg är den verktygslåda med exempel som tagits fram inom ramen för detta projekt. 4

5 Konsekvenserna av presenterat förslag har i dagsläget inte utretts i sin helhet, men bör kunna ligga till grund för ett fortsatt arbete med att utveckla ett förhållningssätt på nationell nivå. En effekt som behöver studeras vidare är hur verksamhets utövare kan påverkas vid senare prövning enligt miljöbalken. Projektet Stadens ljud har omfattat en öppen seminarieserie med olika teman kopplat till industribuller och stadens ljudkvalitet, dialog med berörda myndigheter och tre delstudier. mot att skapa tysta sidor, fokusera på inomhusbullret och där det är möjligt att vidta åtgärder vid källan. Delstudie C har genomförts i samarbete med Tyréns och visar hur akustisk design som interdisciplinär metod kan bli en del i planeringsprocessen för att skapa kvalitativa ljudmiljöer i våra städer. En verktygslåda med olika akustiska designlösningar presenteras och relevanta delar från den prövas för Södra Värtahamnen, del av Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Delstudie A redovisar förslag på samhällsekonomiska parametrar för att visa samhällsnyttan av att planera för täta blandade städer och ger argument för varför dagens tillämpning av riktvärden för industribuller är föråldrad. I delstudie B görs en jämförelse mellan några europeiska hamnstäder och hur dessa hanterar hamnbuller i samband med planering av ny bebyggelse. Slutsatsen är att de studerade projekten i respektive hamnstad har genomförts med en anpassad tillämpning av de nationella riktlinjerna med inriktning 5

6 Sverige är del av den allt snabbare urbaniseringen, vilket innebär att våra städer i tillväxtregioner växer. Behovet av bostäder och arbetsplatser i centrala eller kollektivtrafiknära lägen är stort i Stockholms-, Göteborgs-, och Malmöregionen. Öresundsregionens utveckling innebär att Helsingborgs stad, som nod i Nordvästra Skåne, också har ett högt inflyttningstryck. Inflyttningen till städer innebär ett ökat behov av bostäder, men också tillhörande social service, handel och utbyggnad av infrastrukturen. Förväntningarna ökar på att dagens stadsplanering ska leda till miljövänliga städer som är långsiktigt hållbara utifrån alla tre dimensionerna med såväl ekonomisk, social som miljömässig hållbarhet. Bakgrund n För att nå målen om långsiktigt hållbar stadsutveckling behöver dagens förhållningssätt till industribuller utvecklas. Ett förhållningssätt anpassat till den fysiska planeringen, dagens syn på markanvändning och tillämpning av lagstiftning. Till exempel finns exploateringsintressen i att kunna utnyttja och återanvända redan ianspråktagen mark. Industri- och hamnområden används inte längre på det sätt som de en gång planerades för, och industriområden som tidigare haft perifer lokalisering i staden har idag mer centrala lägen allt eftersom staden har vuxit. I någon mening har det skett en strukturförvandling i många städer under de senaste årtiondena. För flertalet svenska kommuner finns intresse av att kunna förtäta stadsväven för att ge tillräckligt kundunderlag till kollektivtrafiksystemet, handel och service. Flera företagsbranscher efterfrågar attraktiva miljöer i kollektivtrafiknära lägen att lokalisera sin verksamhet till för att kunna erbjuda attraktiva arbetsplatser. Närheten till vattnet har fortfarande en stark dragningskraft och möjligheten att bygga i vattennära miljöer är en kvalitet som eftersträvas av många. I Sverige bor vi glest i jämförelse med övriga Europa, även i våra storstäder. Ur miljösynpunkt är det inte hållbart att fortsätta sprida ut bebyggelsen och ta jordbruksmark, naturmark eller grönstruktur i anspråk. I jämförelse med 1950-talet har det skett en fyrdubbling av markförbrukning per invånare (Ullstad 2008). Vi ligger bland tio i topp att använda mest asfaltsyta per person i Europa (EU CORINE 2006). I en jämförelse mellan tätort i sin helhet och avgränsad central Tätort Stockholm Stockholms innerstad Göteborg Centrala Göteborg Malmö Centrala Malmö Helsingborg Helsingborg centrala staden Storstadsområdet Köpenhamn (7 kommuner) Köpenhamns kommun Berlin Stadsdel Mitte Paris del (innerstaden) är skillnaden stor och synliggör potentialen i att bygga tätt i centrala, stationsnära lägen se tabell nedan. Gemensamma utmaningar Helsingborg, Stockholm, Göteborg och Malmö är alla städer i expansiva stadsregioner och har identifierat liknande utmaningar att hantera som grund för hållbar stadsutveckling. Att återanvända redan ianspråktagen mark är en gemensam strategi för Invånare per kvadratkilometer 3597 inv/km ² (SCB) 8968 inv/km ² (Wikipedia) 2700 inv/km ² (SCB) 5600 inv/km ² (Egen avgränsning) 3651 inv/km ² (SCB) 9920 inv/km ² (Egen avgränsning) 2529 inv/km ² (SCB) 8572 inv/km ² (Egen avgränsning) 635 inv/km ² (Wikipedia) 7380 inv/km ² (SCB) 3899 inv/km ² (Wikipedia) 8350 inv/km ² (Wikipedia) inv/km ² för 1999 (Wikipedia) 6

7 att kunna möta morgondagens behov på kort och lång sikt. Genomgående planeras denna utveckling med hållbarhet som förtecken; höga miljöambitioner, energi effektivitet och klimatanpassning, balanseras med ambitioner ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Förtätning av städerna är önskvärt av flera anledningar och det har bedömts finnas stor potential i befintliga (både nu och tidigare aktiva) industri- och hamnområden för att möta mål om ökat bostadsbyggande och behov av hållbara strukturer. Det innebär samtidigt att avståndet mellan stad och verksamhet minskar, vilket blir påtagligt inte bara geografiskt utan även vad gäller buller, luft och därmed tillämpning av lagstiftningen. Tabellen nedan är ett sätt att illustrera omfattningen av städernas pågående planering av bostäder för att möta ett framtida behov. Möjligheterna att kunna utnyttja redan ianspråktagen mark är i vissa fall begränsad. Närheten till tillståndspliktiga verksamheter eller annan verksamhet som påverkar sin omgivning försvårar dessa möjligheter. Idag saknas det vägledning för hur kommuner ska kunna påbörja en stadsomvandling eller förtätning och hur de ska förhålla sig till verksamheter med omgivningspåverkan. Tillgänglig vägledning har fokus på att ange förslag till så kallade generella skyddsavstånd som i många fall är orimliga med hänsyn till verksamhetens faktiska störningar eller risker. Verksamhetens rättighet i samband med miljötillstånd kan också te sig orimligt stark eftersom tillståndet förhåller sig till verksamhetens omgivning med angivna avstånd till befintliga bostäder som om den vore statisk. De krav som ställs på skyddsavstånd och säkerhetsavstånd mellan verksamhet och bebyggelse för att möjliggöra framtida expansion av verksamheten är inte tillämpbar på den planering som syftar till att utveckla tät och mångfunktionell stad. Naturvårdsverkets allmänna råd från 1978 med angivna riktvärden för industribuller var ursprungligen råd inför etablering av ny industri, men tillämpas idag som gällande riktvärden vid till exempel länsstyrelsens granskning av detaljplaner. Även om riktvärdena är att betrakta som rekommendationer, finns det behov av översyn av riktvärdena om vi ska kunna utveckla attraktiva städer. Stockholm Göteborg Helsingborg Malmö Antal bostäder i detaljplaner som vann laga kraft år Behov av nya bostäder enligt prognos (årtal inom parentes) (2030) (2021) (2030) (2030) 7

8 Stockholm Norra Djurgårdsstaden (Foto: Lennart Johansson, Stadsbyggnadskontoret, Stockholm stad) Norra Djurgårdsstaden är Stockholms och ett av Norra Europas största stadsutvecklingsområde, som när det är färdigställt bedöms kunna inrymma mellan och nya bostäder och fler än nya arbetsplatser. Utöver detta planeras för både social och kommersiell service likaväl som en utbyggd infrastruktur. n Området har en uttalad miljöprofil och ska bli ett föredöme för hållbart stadsbyggande. Detta innebär att innovativa lösningar för hållbar stadsutveckling ska prövas efter de övergripande ekologiska målen om en klimatanpassad och fossilbränslefri stadsdel 2030 där koldioxidutsläppen understiger 1,5 ton per person och år till Stadsutvecklingen sker till stor del på områden som tidigare använts för gasproduktion och andra industriverksamheter, i ett läge som angränsar till såväl befintlig innerstadsbebyggelse som Kungliga Nationalstadsparkens naturoch kulturområden. Norra Djurgårdsstaden omfattar idag även hamnverksamhet med olika hamnfunktioner. Den tyngre hamnverksamheten kommer att omlokaliseras till andra hamnlägen. Färje- och kryssningstrafiken till Finland, Ryssland och Baltikum kommer att finnas kvar och utvecklas i området men moderniseras och koncentreras till pirerna när container- och oljehanteringen avvecklats från området. Det frigör landytor som är betydelsefulla för genomförandet av den nya stadsdelen. Norra Djurgårdsstaden ligger i nära anslutning till tunnelbanenätet och kommer inom några år att vara försörjd med spårbunden trafik genom den nya Spårväg City. Kopplingarna till stadens lokala gång-, cykel- och bilvägnät stärks genom att barriärer försvinner eller överbryggas. Området har också direkt tillgänglighet till det övergripande regionala vägnätet. bygg.stockholm.se/norradjurgardsstaden 8

9 Göteborg Älvstaden, Frihamnen (Foto: Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad) Göteborg har genom Älvstaden en unik potential att utveckla regionens kärna. Frihamnen är strategiskt viktig för att få innerstaden att växa över älven och för att knyta ihop Kvillestaden, Backaplan, Lindholmen och Ringön. n Området ska vara en knutpunkt med ett innehåll av arbetsplatser, socialt blandat boende och god kollektivtrafik. Här ska Göteborg bygga tätt och stadsmässigt blandat. Kvillebäcken ska ledas genom Frihamnen i ett grönt stråk. Inga godsfärjor ska tillåtas här och området ska kopplas till den historiska stadskärnan genom en ny gång- och cykelbro mellan Frihamnen och Östra Hamngatans och Avenyns förlängning. Frihamnen är ett av flera utbyggnadsområden inom Älvstaden. Området ska omvandlas från hamnområde till hållbar blandstad. Frihamnen är till sin storlek jämförbart med Göteborgs city och har därför möjlighet att rymma en stads utveckling av dignitet. Området ska bilda länk mellan City, Lindholmen, Backaplan och Ringön. Området är idag till större delen obebyggt och erbjuder stora möjligheter till omformning av mark och vatten till en hållbar blandstad. Samtidigt är området omgivet av barriärer som måste överbryggas för att det ska bli tillgängligt och attraktivt. Idag har Frihamnen en stor andel vatten i form av hamnbassänger. Förändrad struktur genom minskad andel öppet vatten medför mer mark som kan göras tillgänglig. Detta skapar även möjlig heter att knyta området bättre mot angränsande områden. I Frihamnen kan utbyggnaden ske med utgångspunkt från en ny kollektivtrafiknod på älvens norra sida på det nya stråket mellan Centralenområdet och Backaplan. Centralt i området ska en ny stor stadsdelspark anläggas. Frihamnen är också ett viktigt område att fungera som testarena för lösningar inom hållbar stadsutveckling. Inför stadens 400-årsjubileum 2021 ska en särskild process bedrivas i syfte att beskriva hur bostäder, arbetsplatser och service kan integreras i en modern innerstadsmiljö vid älven, RiverCity alvstaden.goteborg.se 9

10 Malmö Västra Hamnen, Varvsstaden Stadsförnyelseområdet Varvsstaden i Västra Hamnen har en central placering i staden och kommer att fungera som en länk mellan den befintliga innerstaden och den nyproducerade bebyggelsen i Västra Hamnen. (Foto: Bojana Lukas, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad) n Målsättningen är att Varvsstaden ska bli en attraktiv stadsdel med tydlig identitet inom hållbar och nyskapande stadsutveckling. Området är en del av det gamla Kockumsområdet och visionen om Varvsstaden bygger på idén om den kontrastrika stadsdelen där kontrasterna såväl i den fysiska miljön som hos människorna som befolkar den ger området dess identitet. Varvsstaden ligger på promenadavstånd från stadens stora kommunikationsnod Malmö Centralstation och är kollektivtrafikmässigt välförsett. I området planeras för cirka nya bostäder och arbetsplatser. Det planeras även för en grundskola från förskoleklass till årskurs nio samt två förskolor med vardera fyra avdelningar. Ett värdebaserat planprogram har tagits fram och kommer att ligga till grund för den fortsatta planeringen. Detaljplaneringen kommer att utföras i etapper. malmo.se/vastrahamnen 10

11 Helsingborg H+ H+projektet är ett stadsförnyelseprojekt som syftar till att stärka och utveckla centrala delar av Helsingborgs stad. n Området är 100 hektar stort och stora delar av området är tidigare hamnoch industrimark som nu successivt ska omvandlas till blandad stadsbebyggelse med bostäder, kontor, universitet, handel och service. Visionen är att inom H+området bygga mellan och bostäder och cirka kvadratmeter kontor indelat i flera delområden med skilda karaktärer. I norr ansluter H+området till kommunikationsnoden Knutpunkten med järnvägsstation, färjetrafik till Danmark, regionbussar och stadsbussar och i söder kopplar området till Ramlösa station med två järnvägslinjer. Lunds universitet, Campus Helsingborg, som redan är etablerat inom området ska expandera och utvecklas till ett stads universitet. Utvecklingen av området till attraktiv boende- och stadsmiljö ska ske i sam existens med Helsingborgs hamnverksamhet med färjetrafik och containerhantering. H+projektet ska länka samman Helsingborgs stads södra och norra delar och integreras med befintligt centrum. Fysiska barriärer som nya kopplingar etableras för att få en tätare och mer tillgänglig stad som främjar fotgängare och cyklister och Västkustbanan ska på sikt grävas ned. En högkvalitativ kollektivtrafiklinje ska utvecklas som kopplar ihop söder med centrum. hplus.helsingborg.se (Foto: Helsingborgs stad) förtätningsaspekter De initierade projekten bedöms vara gynnsamma ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, samtidigt som genomförandet av projekten i sig innebär höga investeringskostnader för staden och andra byggherrar. Alternativen till den förtätning som nu planeras kan innebära högre risk för bostadsområden spridda i stadsregionen, med än högre kostnader för investeringar i och drift av infrastrukturen, energiförsörjning och kollektivtrafikförsörjning. Den stora utmaningen för respektive stad är att finna formerna för samverkan mellan stadsutveckling å ena sidan, och å andra sidan bevarande av hamnverksamhet eller annan industriell verksamhet/näring som staden och regionen också är beroende av. Kopplat till detta är förstås olika frågor som till stora delar har be traktats som begränsningar för stadens utveckling och utbyggnad till exempel riksintressen, riskfaktorer och buller. Förtätning av städer är generellt förknippat med tillväxt, hushållning med resurser och miljöförbättringar och de fyra stadsutvecklingsprojekten besitter en stor potential för att skapa mervärden lokalt och för staden i stort. Samtidigt kan förtätning av städer även leda till indirekta negativa effekter som exempelvis att människors hälsa påverkas. 11

12 Projektet Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet är ett samarbets - projekt mellan Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg som syftar till att lyfta fram problematiken kring dagens tillämpning av gällande riktvärden för externt industribuller. Uppstart av projektet n Målsättningen med projektet har varit att utveckla ett förslag till gemensamt förhållningsätt till externt industribuller att användas vid planering av ny bebyggelse i väntan på ny vägledning på nationell nivå. Ett mål har också varit att utbyta erfarenheter mellan de fyra städerna lik väl som med andra berörda aktörer. Projektet har haft särskilt fokus på hur hamnstäder ska kunna utvecklas eftersom samtliga stadsförnyelseprojekt Norra Djurgårdsstaden, Älvstaden, Västra Hamnen och H+ ansluter till hamnar av riksintresse. Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet har fått ekonomiskt stöd genom Delegationen för Hållbara Städer, motiverat av att buller är en av flera knäckfrågor att hantera för att främja hållbar stadsutveckling, till exempel genom att utveckla bebyggelse i hamnområden och utnyttja attraktiva centrala lägen med befintlig infrastruktur. För att ge projektet bredd och möjlighet att konkretisera och visualisera alternativa och innovativa lösningar kring ljud i staden, har projektet samarbetat med Tyréns AB i Stockholm för genomförandet av en delstudie. Tyréns har även varit medsökande och delfinansiär och härigenom har kopplingen till pågående forskning kring akustisk design stärkts. Delegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen för att under perioderna och genomföra olika åtgärder som bidrar till förbättrade förutsättningar för utveckling av hållbara städer i samarbete med kommuner, marknadens aktörer och andra parter. Delegationen har också hanterat ett statligt stöd till utveckling av hållbara städer. Projektet har genomförts huvudsakligen under 2012 genom en projektgrupp med representanter från motsvarande stadsbyggnad och miljöförvaltning i de fyra städerna samt en styrgrupp med representant från respektive stad. Helsingborgs stad har stått som huvudsökande och ansvarat för projektets framdrift och samordning. 12

13 Stadens ljud uppstarten Upprinnelsen till projektet Stadens ljud var ett Nordiskt möte i Göteborg, mars 2011, som Centrala Älvstaden anordnade i samband med sitt visionsarbete. Bland flera gemensamma nämnare för stadsutvecklingsprojekten identifierades just buller som dimensionerande förutsättning för alla fyra städerna. Det bedömdes därför som både intressant och angeläget att påbörja ett gemensamt arbete kring bullerproblematiken. Projektets avgränsning Projektets delmål har varit att genomföra en seminarieserie, tre delstudier, dialog serie med myndigheter samt skapa debatt. Projektet har avgränsats till industribuller i fysisk planering, svårigheterna med dagens tillämpning och möjlig heter att arbeta med ljudkvalitet. Mot bakgrund av projektets tillgängliga resurser och tidsramar har utgångspunkt och fokus legat på den fysiska planeringen. Projektet har inte genomfört fördjupade studier av miljömedicinska aspekter och bullrets hälsopåverkan. Industribuller är komplext och projektet har inte heller detaljstuderat karaktärer och effekter av olika ljud. Det förslag till förhållningssätt vi här presenterar för hantering av externt industribuller är avsett att tillämpas i anslutning till verksamheter som alstrar industribuller och ge möjligheter för verksamheten att fortsätta fungera eller utvecklas utan ytterligare begränsningar. Stadens ljud ser dock att fördjupad kunskap behöver genereras kring dessa aspekter. Projektet har till stora delar byggt på samverkan mellan de fyra städerna för att med utgångspunkt från bullerfrågan identifiera och konkretisera möjligheter och begränsningar till hållbar stadsutveckling samt utbyta erfarenheter vad gäller stadsutvecklingsfrågor generellt. Projektet har även utgjort ett forum för att gemensamt finna möjliga vägar framåt i arbetet med att formulera ett förhållningssätt till nuvarande riktvärden för buller, men också för att belysa möjligheterna till att planera och utforma stadens offentliga miljöer och stadsrum för god ljudkvalitet. 13

14 Problembild Problematiken kring hur vi ska förhålla oss till olika typer av ljud inom staden och vad som kan betraktas som risker för människors hälsa är bara ett exempel på hur stadsutveckling och planering av framtidens hållbara städer blir alltmer komplext. Fler människor och fler aktiviteter ska samsas på samma yta. Friktionen blir större ju tätare och mer blandad staden blir. Underskottet av bostäder och potentialen av att förtäta våra tämligen glesa städer för att få en mer hållbar stadsstruktur kräver nya verktyg som ger vägledning hur vi kan förhålla oss till stadens komplexa ljudbild och därmed tillföra nya bostäder med bra ljudmiljöer. Problembild n Vid planering av nya bostäder som påverkas av buller från industrier och industrirelaterade verksamheter saknas andra tillämpbara riktlinjer än Naturvårdsverkets allmänna råd. De gäller främst utomhus och är ursprungligen avsedda att tillämpas vid prövning och tillsyn av industrianläggningar enligt Miljöbalken. I brist på annat relevant underlag används Naturvårdsverkets riktlinjer som gränsvärden som inte får överskridas, även i planeringen då bostäder kan utformas för att begränsa påverkan av buller. En ytterligare svårighet är att begreppet industribuller täcker in en lång rad olika verksamheter med mycket skiftande karaktär och förutsättningar allt från hamnrelaterad verksamhet, fläktbuller och lastkajer till idrottsverksamhet. Sammanfattning av projektets samlade problembild för industribuller: Det saknas vägledning för industribuller vid planering av ny bebyggelse. Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller tillämpas även i ärenden som regleras enligt planoch bygglagen, PBL. Rättspraxis har befäst Naturvårdsverkets allmänna råd även i planer ingsärenden utan hänsyn tagen till bostädernas utformning. Sveriges riktvärden för industribuller nattetid är väldigt stränga i stadsmiljö och vi vet inte om det är hälsomässigt motiverat med så stränga nivåer. Det är orimligt att i stadsmiljö utgå från att riktvärden för industribuller ska uppnås vid den mest utsatta fasaddelen. Industribuller är komplext och omfattar många olika typer av bullerkällor med olika störningsgrad. Det saknas forskning om hur vi människor upplever och påverkas av olika typer av industrirelaterat ljud (buller) Hamnars miljötillstånd med bullervillkor försvårar förtätning och en utveckling mot begränsningsvärden komplicerar hanteringen ytterligare. Bakgrund till riktvärden för industribuller Naturvårdsverket gav 1973 ut provisoriska riktvärden för externt industribuller för tillämpning i samband med koncession eller anmälan enligt miljöskyddslagen. Avsikten var att tillämpa riktvärdena under en treårig försöksperiod. Områdesanvändning Ekvivalent ljudnivå i dba H högsta ljudnivå i dba, läge Fast D dagtid Kvällstid Sön & helgdag Nattetid momentant ljud nattetid 07:00 18:00 18:00 22:00 07:00 18:00 22:00 07:00 22:00 07:00 Bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap Tabell 1. Utomhusriktvärden för externt industribuller, avseende frifältsvärden vid nyetablering av industri. 14

15 Problembild En arbetsgrupp tillsattes för att ta fram underlag för slutliga riktvärden. De industrier som studerades i samband med fastställande av slutliga riktvärden var tung industri, bland annat trä-, massa-, metall- och verkstadsindustri publicerades de riktvärden som fortfarande gäller (AR 1978:5, rev 1983). Riktvärdena har med tiden fått ett så starkt stöd i rättspraxis att de är att betrakta som bindande, trots att de är allmänna råd och generella rekommendationer. Begreppet industribuller har kommit att användas för en lång rad olika verksamheter med mycket skiftande förutsättningar exempelvis allt från hamnrelaterad verksamhet, fläktbuller till idrottsverksamhet. De allmänna råden är inte avsedda att användas för fysisk planering. De hälsomässiga bedöm ningar och överväganden i övrigt som låg till grund för fastställande av Naturvårdsverkets riktvärden var mycket bristfälliga och helt inriktade att användas vid koncessionsärenden för större industrianläggningar. Inte heller på senare tid har det gjorts några försök att öka kunskapen om hur människor påverkas av industribuller vid gällande nivåer. Överhuvudtaget är forskningen om industribuller och påverkan på människors hälsa bristfällig. I dagsläget finns enbart ett fåtal störningsundersökningar. En trolig orsak är att andelen exponerade för industribuller är betydligt färre än de som exponeras för buller från de olika trafikslagen. Projektet Stadens ljud har inte kunnat finna några undersökningar alls som handlar om nybyggda bostäder och påverkan av industribuller. Exempel på varvsindustri som inte längre finns i städerna Eriksbergs varv i Göteborg under 1970-talet. (Göteborgs stad) Stuprörsproblematiken Delegationen för Hållbara Städer har sammanställt en skrift 15 hinder för hållbar stadsutveckling. Stuprörs tänkande och stuprörsagerande försvårar helhetslösningar och förverkligandet av visionen om den sammanhållna och mångfunktionella staden. Den stuprörsproblematik som vi brottas med idag är i mångt och mycket ett arv från en modernistisk planeringstradition som i hög grad löste konflikter genom funktionsupp delning och fysisk åtskillnad och storskaliga lösningar. Många av dagens planeringsverktyg togs ursprung ligen fram för att underlätta ett stor -skaligt industrialiserat byggande av bostäder under miljonprogrammens utbyggnad. Dagens stadsbyggnadsuppgifter består i hög grad av komplettering och justering i befintliga stadsmiljöer och utveckling av blandstäder och då fungerar verktygen sämre. 15

16 Problembild Ansvar inom bullerområdet I dagsläget upplevs samordningen och det samlade myndighetsansvaret avseende buller vara bristfälligt. Boverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Trafikverket och Transportstyrelsen har olika roller och ansvar inom bullerområdet. Riksrevisionen har i en tidigare granskning konstaterat att samsyn mellan myndigheterna saknas (RiR 2009:5). Naturvårdsverket är den myndighet som sedan 2000 har ett utpekat ansvar att samordna de olika myndigheternas arbete. Efter riksrevisionens kritik fick Naturvårdsverket ett förtydligande i sin instruktion med betoning på att särskilt samordna myndigheternas arbete avseende omgivningsbuller. Naturvårdsverket har sedan 2010 en verksamhetsplan för arbetet med nationell samordning av bullerfrågorna. Samtliga berörda myndigheter medverkar i arbetet som organiserats i arbetsgrupper inom ett antal delområden. Avsikten är att fokusera på frågor där myndigheternas uppfattningar skiljer sig, för att successivt arbeta mot en ökad samsyn. Under genomfördes projektet Strategi för kommunikation av samhällsbuller. Ett projekt initierat av Sveriges Kommuner och Landsting, där även Boverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen och Trafikverket medverkade. Projektets huvudsyfte var att skapa en grund för samsyn inom bullerområdet och att lyfta fram det som förenar myndigheternas syn på buller. Det framtagna materialet används och utvecklas vidare inom den nationella samordningen. Projektets resultat har förmedlats med ett konstaterande: Buller är ett samhällsproblem nu stärker vi arbetet genom ökad samverkan, på en konferens 23 maj Slutsatsen av samarbetet har formulerats i tre punkter: Buller är ett stort problem och en viktig fråga med bland annat stora samhällsekonomiska kostnader. Buller går att åtgärda eftersom det idag finns teknik och metoder som både är tekniskt och ekonomiskt möjliga att genomföra. Minskat buller är positivt och är en självklar del i ett attraktivt och hållbart samhälle Utifrån de delrapporter kring samordning av omgivningsbuller som Naturvårdsverket presenterar kan konstateras att det återstår ett flertal utmaningar för att nå samsyn mellan alla berörda myndigheter. Inom miljöområdet tillämpas riktvärden för externt industribuller i praktiken på två sätt. Dels är de vägledande för prövningar av miljöfarlig verksamhet, dels används de som stöd för bedömningar i tillsynsärenden av vitt skilda slag. Inom den fysiska planeringen används de regelmässigt som gränsvärden som inte får överskridas oavsett om det gäller nybyggnad av småhus eller förtätning i den centrala staden. Tillsyn enligt miljöbalken I samband med tillsyn enligt miljöbalken är utgångspunkten att Naturvårdsverkets riktvärden ska klaras. Tillsyn kan initieras av tillsynsmyndigheten själv eller efter klagomål från allmänheten. Om krav riktas mot verksamhetsutövaren att vidta skyddsåtgärder kan det innebära att det blir svårt eller till och med omöjligt att fortsätta bedriva verksamheten. Miljöbalken tar inte hänsyn till vem som var först på platsen utan alla har rätt till en individuell prövning av den upplevda störningen. Eftersom riktvärdena ska uppfyllas utomhus vid fasad finns det risk att ingen hänsyn tas till fasadisolering, hur bostadsrummen är orienterade eller andra faktorer som har betydelse för störningsupplevelsen. Vid tillsyn sker dock en skälighetsavvägning där flera faktorer ska vägas samman för att bedöma om krav ska föreläggas verksamhetsutövaren. Miljötillstånd För större verksamheter utgör riktvärdena utgångspunkten för villkorsformulering i samband med prövning av miljötillstånd enligt miljöbalken. I tillståndsprövningen är det vanligt att det görs anpassningar till de lokala förutsättningarna utifrån praktiska och ekonomiska förutsättningar så att det blir möjligt för verksamheten att klara villkoren. Anpassningar kan gälla både i tider och i ljudnivåer. Anpassningar är vanliga vid omprövningar av befintliga verksamheter där lokaliseringsprövningen är nedtonad. En vanlig villkorsformulering är att bullervillkor ska klaras vid bostad. Detta är en olycklig formulering som behöver preciseras för ökad tydlighet och också för möjligheten till uppföljning. Tolkningen har normalt varit vid tomtgräns men i stadsmiljöer har närmaste bostadsfasad använts i de fall tomtgräns sammanfallit med byggnaden. Ett miljötillstånd, med eller utan villkor, har stark rättsverkan. Verksamhetsutövaren har rätt att bedriva sin verksamhet utifrån tillståndets omfattning och villkor, men också en tydlig skyldighet att inte överskrida givna ramar villkor. Ofta blir nattperioden utomhus dimensionerande för industribuller. Ett villkor kan exempelvis formuleras så att: buller vid bostad inte får överskrida 40 dba ekvivalent ljudnivå nattetid klockan 22:00 07:00. Tillståndet följs upp årligen i samband med att miljörapport inges. Vid genomgång av aktuella tillståndsprövningar kan konstateras att det sker en successiv omvandling av gamla tillstånd med villkor angivna som riktvärden till mer strikta begränsningsvärden. Begränsningsvärde Överskridande av ett begränsningsvärde betraktas, till skillnad från ett riktvärde, som miljöbrott och är straffsanktionerat med obligatorisk åtals anmälning. Därför kan man förutse att övergången till denna strängare typ av villkor kan innebära att verksamheterna behöver en större marginal mellan uppmätt/ beräknade nivåer och villkoret. Med 16

17 Problembild utgångpunkt i miljöprövningar kan praxis befästas på så mycket som 5 dba. Marginalen blir då den nivå som ny bebyggelse måste förhålla sig till även om den de facto aldrig förekommer. Hamnar Hamnverksamhet är en typ av miljöfarlig verksamhet som blev tillståndspliktig först när miljöbalken infördes i slutet av 1990-talet. Flera stora hamnar i Sverige ligger nu i processer för att fastställa slutliga villkor för buller. Dessa hamnar härbärgerar många olika typer av bullerkällor, har verksamhet som till stor del bedrivs utomhus (ibland dygnet om) och är ofta centralt lokaliserade i städer. En sammanställning av Sveriges hamnars miljötillstånd gjordes för några år sedan av Anders Klingström, Sveriges hamnar. Sammanställningen redovisar 66 hamnområden varav 20 hamnar har provisoriska bullervillkor som i de flesta fall ligger över riktvärden för nyetablerad industri. Bland hamnar med slutliga bullervillkor är det 15 som har bullervillkor motsvarande riktvärden för nyetablerad industri (inkluderat de med specialvärden exempelvis 45 dba natt) och 25 hamnar med riktvärden för befintlig industri (inkluderat dem med specialvillkor exempelvis högre kvällsvärde). Slutsatsen är att det är svårt för hamnar att klara riktvärden för nyetablerad industri och ofta överklagas förslag till villkor av hamnbolagen med segdragna processer i domstol som varken gagnar hamnverksamheten eller stadens möjligheter att pröva förtätning i anslutning till hamnområde. I anslutning till hamnverksamhet förekommer nästan alltid trafik till och från området. Frågan om när trafiken övergår från att definieras som trafik och istället räknas som industriverksamhet, har diskuterats i olika sammanhang. Frågan har avgörande betydelse för möjligheterna att uppfylla riktvärdena för buller eftersom det är stor skillnad på riktvärdena för trafik- respektive industribuller. För trafikbuller accepteras betydligt högre ljudnivåer än om det räknas som industribuller. En definition som ibland tillämpats är att trafiken räknas som industriverksamhet då den passerar fabriksgrind arna och är inne på hamnområdet. Projektet Stadens ljud anser att det är risken för störning och karaktären på bullret som bör ligga till grund för bedömningen. Det innebär att väg- respektive järnvägstrafik till, från eller inom hamnområdet bör räknas som trafikbuller så länge det inte är rangering, arbetsfordon på tomgång och liknande aktiviteter. Containerhantering i Helsingborgs Hamn. (Foto: Helsingborgs stad) Den lösning som prövas för Helsingborgs hamn kan lyftas fram som ett intressant exempel. Det yrkade förslaget i tillståndsprövningen av Helsingborgs hamn AB innebär att villkor fastställs efter uppdelning av hamnens verksamhetsdelar och bullerkällor. Under rubriken Soft Port sorteras bullerkällor som är jämförbara med infrastrukturbuller: bilar, lastbilar och bilfärja. Medan Hard Port innefattar den egentliga hamnverksamheten med lastning/lossning av containrar, buller från kranar, truckar, combiterminal och liknande samt buller från lastbåtar. Inom hamnens verksamhetsområde är den mjuka och hårda delen i princip skild åt. Utifrån uppdelningen yrkar man på olika villkor där Soft Port ska tillåtas bullra mer än Hard Port med motiveringen att detta är buller som inte är lika störande och i hög grad maskeras av trafikbuller. De slutliga villkoren avses inom kort prövas i miljöprövningsdelegationen. Störande eller hälsovådligt? Exponering för trafikbuller kan innebära effekter på människors hälsa. Sambandet mellan vägtrafikbuller och störning är väl utrett i ett antal studier, för industribuller är underlaget betydligt mer begränsat. Gemensamt för de störningsstudier som gjorts för trafikbuller är att de i huvudsak utgår från befintlig bebyggelse där det ur bullersynpunkt vanligtvis saknas genomtänkta lösningar, exempelvis genom fullgod fasadisolering och lägenhetslösningar som ger tillgång till bullerskyddad sida. Störningsupplevelsen från industrirelaterat buller beror till stor del på buller källan och dess läge, ljudets karaktär och när exponeringen sker. Ofta blir riktvärdena för industribuller nattetid dimensionerande. Eftersom riktvärdena gäller utomhus, ibland dessutom vid tomtgräns, kan rimligheten i att ställa så långtgående krav ifrågasättas. Det gäller i synnerhet i samband med bebyggelseplanering, då bostäderna kan anpassas till den omgivande ljudmiljön. Vid situationer då det förekommer trafikbuller som hela dygnet maskerar industribullret är det svårt att motivera långtgående krav på industrin. I en stadsmiljö kommer de typiska klagomålen på industribuller inte från industrier utan från fläktinstallationer på innergårdar, musik från uteserveringar, gatuliv etcetera. På uppdrag av Naturvårdsverket har Karolinska Institutet och Stockholms Universitet tagit fram en kunskapsöversikt över trafik- och industrirelaterat buller relaterat till hälsoaspekter (Environmental noise and health current knowledge and research needs 2013). 17

18 Problembild Exempel hur riktvärden för industribuller påverkar samhällsutvecklingen/stadsbyggandet Bageri i Malmö n Detaljplan Trevnaden har vunnit laga kraft och bygglovsprocess pågår. Planen föreslår 160 till 200 bostäder på tidigare skoltomt. Planområdet omges av större vägar och påverkas av trafikbuller. Planerat bostadsområde påverkas även av bullerstörningar från verksamheten bageriverksamhet. Planprocessen har varit lång för att hitta en lösning som stad, verksamhet och länsstyrelse finner acceptabla. Ett avtal har upprättats mellan verksamhetsutövare och stad och planen ställer krav på dubbelfasad vid fönster för att boende ska kunna ha öppna fönster utan att störas av industribullret. Trafikbullernivåerna är de facto högre men bedöms inte utgöra en planeringsbegränsning. Spårdepå i Majorna i Göteborg n Majstångsgatan i Majorna en pågående detaljplan för att pröva möjligheten att bygga bostäder på befintlig parkeringsyta med sluten kvartersstruktur och tyst sida. I närheten finns vagnhallar för spårvagnar och maxbullret från spårvagnsdepån överskrids i planområdet. Det finns befintliga bostäder mellan vagnhallarna och aktuellt planområde. En hög skärm föreslås uppföras närmast vagnhallarna. Länsstyrelsen bedömer det rimligt att göra avsteg från Natur vårdsverkets allmänna råd då det inte är ett frekvent återkommande maxbuller utan begränsat till ett fåtal tillfällen. Kvarteret Trevnaden omges av trafikbuller som är dimensionerande, men bageriverksamhetens buller (verksamheten är lokaliserad i bildens nederkant) har inneburit särskilda krav i detaljplanen och avtal har upprättats mellan verksamhetsutövare och staden. (Illustration: Kanozi arkitekter) Tunnelbanedepå i Stockholm n Planering av bostadsbebyggelse i an slutning till en T-banedepå. Depån definieras som industribuller vilket medför krav på att riktvärden för industribuller ska uppfyllas vid nya bostäder trots att trafikbullret dominerar. Rangerbangård Hagalund i Solna n Krav på en nio meter hög skärm till orimlig kostnad. Växling på järnväg n Exempel från Trafikverket om att kommuner hävdar att växlingsrörelser på järnväg ska definieras som industribuller trots att det är rullande järnvägstrafik. Tillfällig verksamhet med begränsad tid n Ett sågverk med aktivitet fyra veckor per år måste hanteras som om verksamheten pågår dagligen året runt. Ovanstående exempel visar på orimligheten med så skarpa krav som gäller utomhus, oftast tolkat som att de gäller vid tomtgräns. Riktvärden för industribuller används som absoluta riktvärden medan annan typ av buller är tänjbara ibland kanske alltför elastiskt. Definitionen av natt mellan klockan 22:00 07:00 försvårar och att all verksamhet bedöms som att det pågår kontinuerligt inom respektive dag/kväll och nattperiod. Att industribuller omfattar all typ av verksamhet från tung industri till luftvärmepumpar och fotbollsplaner till lekande barn är inte heller rimligt i en levande stad. En spårvagnsdepå. (Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad) Lekande barn = industribuller. (Foto: Joakim Karlsson) 18

19 Problembild Arbetet genomfördes i form av en littera turstudie med slutsatser av dagens kunskap och behov av framtida forskningsinsatser. I undersökningen framgår att det endast finns ett fåtal studier kring industribuller och hälsa. De som finns handlar uteslutande om subjektiva störningsupplevelser i enkätundersökningar. Som framgår av figur 1 nedan visar en av de fåtaliga studier som gjorts att störningsgraden från industribuller är något högre än för vägtrafik, men betydligt mindre störande än flyg- och vindkraftsbuller. Skillnaden är i storleksordningen 3 dba. Uttryckt på annat sätt är cirka 8 procent mycket störda från vägtrafikbuller vid nivån Lden 58 dba och motsvarande störningsgrad vid industribullernivån Lden 58 dba. Som de flesta andra störningsstudier är materialet baserat på en befolkning boende sedan en tid i redan etablerade bostadsområden. (Lden: Level day, evening, night) används i Europa som ett viktat medelvärde över dygnet, med högre värdering av bullret kvälls- och nattetid. Industribuller är inte homogent. Det består ofta av buller som är fullt jämförbart med trafikbuller såsom lastbilar och monotont fläktljud men det kan också bestå av extremt starka tillfälliga ljud, dunsar och rena toner buller som är av särskilt störande karaktär. Området är dåligt utforskat men det som finns pekar mot att hälsopåverkan av industribuller är jämförbar med trafikbuller så länge dess karaktär inte innehåller återkommande inslag av till exempel slagljud, gnissel, toner och låga frekvenser, se figur 1. Det är därför mycket viktigt att definiera komponenterna i verksamheternas buller och arbeta med att minimera dessa vid källan. Men å andra sidan är inte heller trafikbuller homogent. Det förekommer särskilt störande ljud även från trafiken i form av spårskrik, buller från motorcyklar och tunga fordon. Industribuller i planeringen I en traditionellt funktionsuppdelad stad, med lokalisering av miljöstörande verksamheter till industriområden, behöver riktvärden sällan tillämpas på ett skarpt sätt då det ofta finns buffertavstånd till bostäder. Inte sällan innehåller dessa zoner också vägar med trafikbuller som maskerar eventuellt förekommande industribuller. I syfte att vara mer resurseffektiva i mark utnyttjandet och minska behovet av transporter, finns starka önskemål från många kommuner att förtäta städerna och öka funktionsblandningen. Buller är nästan alltid den dimensionerande planeringsförutsättningen i staden. Omgivningsbuller kommer till den största delen från transportsystemen med vägar och järnvägar som dominerande källor. Industribuller står oftast för en liten del av stadens sammantagna ljudbild, men kan samtidigt vara avgörande för att kunna bygga bostäder i närheten av en hamn eller annan tillståndspliktig verksamhet. ett Moment 22 i den fysiska planeringen Boverkets allmänna råd Buller i planeringen (2008:1) möjliggör för kommuner att skapa goda boendemiljöer även i trafikutsatta områden. Rådet ger stöd för principen att man, med givna förutsättningar, kan kompensera boende för störningar på en bullerexponerad sida med en tyst inomhusmiljö och en skyddad utemiljö på den icke bullerexponerade sidan. Den anpassning som krävs av bebyggelsens struktur och gestaltning säkerställs i detaljplan och bygglov. En korrekt genomförd detaljplan med bostadsbebyggelse ska således innebära en garanti för en acceptabel boendemiljö samt att väghållaren inte drabbas av krav på bulleråtgärder. Detta under förutsättning att det inte sker några dramatiska förändringar i trafikföringen. Figur 1. Andelen mycket störda av en bullerexponering från olika källor. (Henk Vos, Mikael Ögren VTI/AMM GU) Länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms stad har tillsammans inom projektet Trafikbuller och planering, utvecklat det kompensationstänkande som beskrivs i Boverkets allmänna råd. Arbetet har pågått under 15 år och finns redovisat i fyra rapporter, Trafikbuller och planering, del I IV. Här finns många goda exempel på hur man kan arbeta med anpassning av ny bebyggelse så att bra boendemiljöer kan åstadkommas även i bullerutsatta områden. 19

20 Problembild Projektet Stadens ljud bedömer att dessa principer till stora delar kan överföras till situationer där ny bebyggelse planeras i hamnnära miljöer. Eftersom det saknas riktlinjer för hur industri- och industrirelaterat buller ska hanteras i bebyggelseplaneringen, ges inte motsvarande möjligheter till att göra anpassningar av ny bebyggelse i anslutning till verksamheter. Det innebär att verksamhetsutövare löper stor risk att drabbas av inskränkningar i sin verksamhet om nya bostäder tillåts etableras i dess närhet. I ljuset av detta är det fullt förståeligt och rationellt att verksamhetsutövare och länsstyrelse motsätter sig nya detaljplaner med bostäder. Om verksamheten är av sådan art att den har villkor för buller, eller enligt föreläggande ska klara riktvärden, innebär detta i praktiken ett stopp för nya bostäder som inte klarar uppsatta riktvärden/villkor. Detta gäller även i fall när industribullret maskeras av trafikbuller. Projektet anser att detta inte är rimligt utifrån ett samhällsperspektiv. Att förhålla sig till riksintresse hamn I Sverige är 50 hamnar av riksintresse utpekade av Trafikverket enligt beslut den 2 juli Tidigare var Sjöfartsverket den sektorsmyndighet som gjorde anspråk på att en hamnverksamhet är av riksintresse. Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg är alla hamnstäder med en omfattande hamnverksamhet av riksintresse. Hamnarna är en del av stadens historia och näringsliv som också kommer att prägla stadens fortsatta utveckling. Globalt och nationellt har sjöfarten stor betydelse som troligen kommer att öka. Idag anländer drygt 80 procent av godset till Sverige via en hamn och motsvarande 65 procent av gods från Sverige skeppas ut via en hamn (Trafikanalys rapport 2012:7). Syftet med riksintresset är att långsiktigt skydda viktiga hamnfunktioner i hamnen med anslutande leder, det vill säga vägar, järnvägar och sjöfartsleder som ansluter till hamnområdet. Kommunen är skyldig att visa hur riksintresset säkerställs långsiktigt genom att tillräcklig yta avsätts för hamnverksamhet, säkerställa framkomlighet på anslutande leder och att hänsyn tas till hamnens omgivningspåverkan som exempelvis buller och hantering av farligt gods. Länsstyrelsen i Stockholm har i sin precisering av riksintresset Stockholms hamn (Rapport 2005:17) betonat att riksintresset inte är statiskt utan syftar till att skydda viktiga hamnfunktioner. Vid omlokalisering av hamnverksamhet ska riksintresset för den hamnfunktionen kunna omprövas. Riksintresset kan innebära restriktioner för hamnstäders möjligheter till stadsförtätning och omvandling av tidigare industri- och hamnområden. I några exempel har länsstyrelser i sina yttranden bedömt att om föreslagen bostadsbebyggelse i anslutning till hamnområdet inte klarar riktvärden för nyetablerad industri innebär det att riksintresset hotas. Enligt 3 kap 8 i miljöbalken står det att: Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. I miljötillståndet kan dock en hamn ha slutliga villkor alternativt prövotidsvillkor räknat till närmsta befintliga bostad med bullernivåer som är högre än riktvärden för nyetablerad industri eftersom hamnen annars inte kan bedriva sin hamnverksamhet. Det innebär att det är oklart om det är bullervillkoren, eller riktvärdena för externt industribuller (i de fall nivåerna inte är samma), som man har att förhålla sig till vid planering av bostäder och hur detta i så fall förhåller sig till riksintresset? Projektet genomförde ett dialogmöte med länsstyrelserna i de tre storstadslänen och diskuterade bland annat hur man kan förhålla sig till riksintresse hamn i bebyggelseplanering. Flera svårigheter identifierades bland annat att bullerfrågan hanteras olika i respektive län och länsstyrelserna anser själva att bedöma en detaljplans påverkan på riksintresse hamn är kanske ett av de svåraste. Länsstyrelserna från storstadslänen arbetar för att få bättre samordning och samsyn kring hur de ska förhålla sig till bland annat industribuller i hamnnära lägen. När en sektorsmyndighet pekar ut att en hamnverksamhet med vissa funk tioner är av riksintresse, är det då givet att stadens möjlighet till utveckling och förtätning får underordna sig riksintresset? Hamnarna måste ligga där de ligger intill vattenfarleder och med djuphamnslägen. En alternativ avvägning skulle kunna vara att eftersom hamnen är av riks intresse och inte kan omlokaliseras får stadens invånare acceptera en högre ljudnivå vid den bullerutsatta sidan än vad riktvärden för industribuller anger så länge goda ljudmiljöer totalt sett kan åstadkommas med en genomtänkt planering av bebyggelsen och möjligen åtgärder vid källan. Ett riksintresseanspråk prövas först när en detaljplan hamnar i mark- och miljö domstol vid ett överklagande eller överprövning av detaljplanen. Det finns också omprövningsmöjligheter för ett riksintresse när förändringar har skett och även villkor i en hamns miljötillstånd kan omprövas. 20

Frågor och svar om Boverkets vägledning om industribuller

Frågor och svar om Boverkets vägledning om industribuller 2015 04 21 Frågor och svar om Boverkets vägledning om industribuller 1. Varför har Boverket och Naturvårdsverket inte en gemensam vägledning? Eftersom vi på respektive myndighet jobbar utifrån olika lagstiftningar

Läs mer

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Elvir Kovacic Trafikplanerare Stadsbyggnadskontor Malmö TRAFIKBULLER miljöstörning som berör flest människor i Sverige. ca 20-25 % av inneboende i flerbostadshus

Läs mer

Buller och bostadsbyggande

Buller och bostadsbyggande Buller och bostadsbyggande 8 november 2013 Bullernätverket Stockholm Anders Lillienau Regeringens utredare Varför en utredning? Stor inflyttning till städer Gällande lagar inte tillräckligt samordnade

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 augusti 2014 MN 2014-1147 SB 2014/755.807 1 (5) HANDLÄGGARE Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun 704840 RAPPORT A Author Johanna Åström Phone +46 10 505 46 19 Mobile +46706615021 E-mail johanna.astrom@afconsult.com Date 2015-06-17 Project ID 704840 Håbo Kommun Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Läs mer

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332 1(12) 2012-04-11 KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03 Uppdragsnummer: 231332 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning Brita Lanfelt

Läs mer

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdrag: 31 05451 Rapport: 31 05451 C Datum: 2009-12-18 Antal sidor: 9 Bilagor: 31 05451/C01 - C04 Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdragsgivare: Maxera Bygg &

Läs mer

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Veidekke Bostad AB Göran Axelsson Box 1503 172 29 Sundbyberg Datum Uppdragsnummer Bilagor 2011-10-06 11069 A01 A02 Rapport A Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Rapport 11069

Läs mer

RAPPORT 14209 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Datum

RAPPORT 14209 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Datum RAPPORT 14209 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Kund HB Solna Haga 4:28 Marin Wahlberg Tomtebodavägen 3a 171 65 Solna Datum Uppdragsnummer 2014-12-09 14209 Rapport A (Förhandskopia) Haga 4:28, 4:44 Solna Bullerutredning

Läs mer

RAPPORT 15229 1 (10)

RAPPORT 15229 1 (10) RAPPORT 15229 1 (10) Kund Upplands Väsby kommun Datum Uppdragsnummer 15229 2015-10-09 Rapport A Fyrklövern, Upplands Väsby Trafikbullerutredning hus 4-8 Bilagor A01 Rapport 15229 A Fyrklövern, Upplands

Läs mer

Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor

Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare Centrum för Arbets- och Miljömedicin Stockholms läns landsting Samordningsgruppen Magnus

Läs mer

Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet

Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet Innehåll Riktvärden Utredningar Mätningar Kommande riktvärden 2014-11-28 www.tyrens.se 2 Trafikbuller

Läs mer

Tanums-Gissleröd Anneberg

Tanums-Gissleröd Anneberg Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. Rapport 5229-B / / Rolf Cedås Tanums-Gissleröd Kartläggning av vägbuller för bostad Till denna rapport hör karta över planområde 5229-1 samt bullerkartor

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,

Läs mer

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan 12108 RAPPORT A (FÖRHANDSKOPIA) 1 (7) Kund Stena Fastigheter Projekt AB Tord Porsblad Box 16144 103 23 Stockholm Datum Uppdragsnummer 2012-12-10 12108 Rapport (Förhandskopia) Bro station, Upplands Bro

Läs mer

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Rissneleden 6 i Sundbyberg AB c/o BGC Marcus Leander 106 42 Stockholm Datum Uppdragsnummer Bilagor A01 2012-01-18 11124 Rapport A (Förhandskopia) Kv Freden Större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning

Läs mer

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan Handläggare Åsa Lindkvist RAPPORT A 1 (7) Datum 2011-03-10 Revision 1: 2011-06-09 Uppdragsnr 562099 Tel 010-5056041 Bilagor: A01-A06 Mobil 070-1845741 Kristofer Uddén Fax 010-5051183 Botkyrka kommun asa.lindkvist@afconsult.com

Läs mer

LJUDMILJÖÅTGÄRDER KI CAMPUS, SOLNA

LJUDMILJÖÅTGÄRDER KI CAMPUS, SOLNA RAPPORT LJUDMILJÖÅTGÄRDER KI CAMPUS, SOLNA GRANSKNINGSHANDLING 2013-10-17 Uppdrag: Titel på rapport: Status: 241662, Bullerutredning för forskarbostäder campus solna Ljudmiljöåtgärder KI campus, Solna

Läs mer

1 (16) PM 4166.01 2013-11-20 Rev C. Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER

1 (16) PM 4166.01 2013-11-20 Rev C. Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER 1 (16) PM 41.01 20 Rev C Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER I denna PM redovisas beräknade trafikbullernivåer utomhus baserat

Läs mer

2012-12-11. STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder. R03 Rev 01 2013-04-05. Uppdragsnummer: 230620

2012-12-11. STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder. R03 Rev 01 2013-04-05. Uppdragsnummer: 230620 1(11) 2012-12-11 STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder R03 Rev 01 2013-04-05 Uppdragsnummer: 230620 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Bedömningsgrunder. Innehåll RAPPORT A 2 (7) 565135

1 Bakgrund. 2 Bedömningsgrunder. Innehåll RAPPORT A 2 (7) 565135 RAPPORT A 2 (7) Innehåll 1 BAKGRUND 2 2 BEDÖMNINGSGRUNDER 2 3 BERÄKNADE BULLERNIVÅER 3 4 KOMMENTARER 4 4.1 Högst 55 dba vid alla fasader 4 4.2 Nivå på uteplats 4 4.3 Nivå inomhus 4 5 TRAFIKUPPGIFTER 4

Läs mer

Kv Willan 7, Ängelholm Trafikbuller vid planerat bostadshus

Kv Willan 7, Ängelholm Trafikbuller vid planerat bostadshus 1 (6) Kv Willan 7, Ängelholm vid planerat bostadshus Uppdragsgivare Ängelholms kommun Ref: Ralph Blomqvist Uppdrag Beräkning av vägtrafikbullernivåer vid planerat bostadshus på kv Willan 7 i Ängelholm..

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag om industri- och annat verksamhetsbuller

Redovisning av regeringsuppdrag om industri- och annat verksamhetsbuller 1(8) SKRIVELSE 2014-04-24 Ärendenr: NV-01190-13 Bov 20121-542/2013 Miljödepartementet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag om industri- och annat verksamhetsbuller Boverkets

Läs mer

Hasselbacken, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan

Hasselbacken, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan 12014 RAPPORT B 1 (8) Kund Ebab Johan Brodin Box 7031 121 07 Stockholm-Globen Datum Uppdragsnummer 12014 2012-10-15 Rapport B Hasselbacken, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor B01-B04 Rapport

Läs mer

Trafikbuller i planering och bygglov

Trafikbuller i planering och bygglov Trafikbuller i planering och bygglov ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Leif Åkerlöf 070 301 93 19 leif.akerlof@ahakustik.se Innehåll Nya riktvärden för trafikbuller Innehåll Nya riktvärden för trafikbuller

Läs mer

RAPPORT 15048 A 1 (13) Uppdrag Genomgång, för detaljplan, av förutsättningarna, med avseende på trafikbuller, för bostäder på Lyckebo i Håbo kommun.

RAPPORT 15048 A 1 (13) Uppdrag Genomgång, för detaljplan, av förutsättningarna, med avseende på trafikbuller, för bostäder på Lyckebo i Håbo kommun. RAPPORT 15048 A 1 (13) Kund 746 Entreprenad Bygg & El AB Anders Hedlund Västerängsvägen 16 746 34 Bålsta Datum Uppdragsnummer 15048 2015-04-21 Rapport A Lyckebo, Håbo kommun Trafikbullerutredning för bygglov

Läs mer

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10933 Kv. Urmakaren, Kumla Rapport 10933-13112200.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 5 Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-11 k:\lime easy\dokument\10933\10933-13112200.doc

Läs mer

Åtgärdsprogram mot buller

Åtgärdsprogram mot buller Åtgärdsprogram mot buller Kortsiktiga åtgärder och långsiktig strategi Systematiskt åtgärdsarbete - ej gata för gata Beskriver dagens bullersituation med utblick mot framtiden Vidtagna åtgärder och pågående

Läs mer

10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning

10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning Rapport 10734-11062200.doc Antal sidor: 7 Bilagor: 18 Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2011-07-04

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

En god ljudmiljö i Örebro kommun

En god ljudmiljö i Örebro kommun En god ljudmiljö i Örebro kommun Örebro kommuns åtgärdsprogram mot buller enligt förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Bullerseminarium 26 mars 2013 Tidplan 11 maj 2012: Kartläggningen presenterades

Läs mer

YTTRANDE 2014-09-25 Ärendenr: NV-05012-14. Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet.

YTTRANDE 2014-09-25 Ärendenr: NV-05012-14. Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-25 Ärendenr: NV-05012-14 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet.se S2014/5195/PBB Yttrande över Socialdepartementets

Läs mer

RAPPORT 14005 A FÖRHANDSKOPIA 1 (12)

RAPPORT 14005 A FÖRHANDSKOPIA 1 (12) RAPPORT 14005 A FÖRHANDSKOPIA 1 (12) Kund HSB Bostad AB Karolina Rentzhog Box 8160 104 20 Stockholm Datum Uppdragsnummer 2014-01-30 14005 Rapport A (Förhandskopia) Engelbrektshöjden, Järfälla Trafikbullerutredning

Läs mer

Del av kv Åkarp 7:58, Burlövs kommun Södervångskolan - Trafikbuller vid planerad nybyggnad

Del av kv Åkarp 7:58, Burlövs kommun Södervångskolan - Trafikbuller vid planerad nybyggnad 1 (7) Del av kv Åkarp 7:58, Burlövs kommun Södervångskolan - vid planerad nybyggnad Uppdragsgivare Riksbyggen, Bonumbostaden, Malmö Ref: Jon Ossler Uppdrag Beräkning av vägtrafikbullernivåer vid planerat

Läs mer

Bullerutredning för Detaljplan för bostäder på Floda 8:10 och 2:413

Bullerutredning för Detaljplan för bostäder på Floda 8:10 och 2:413 Floda Missionsförsamling Bullerutredning för Detaljplan för bostäder på Floda 8:10 och 2:413 Malmö 2014-11-13 Bullerutredning för Detaljplan för bostäder på Floda 8:10 och 2:413 Datum 2014-11-13 Uppdragsnummer

Läs mer

Utby 3:25 m.fl. Änggatan i Älvängen Trafikbullerutredning

Utby 3:25 m.fl. Änggatan i Älvängen Trafikbullerutredning Utby 3:25 m.fl. Änggatan i Älvängen Beställare: Ale kommun 449 80 Alafors Beställarens representant: Charlotte Lundberg Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Anders Axenborg Uppdragsnr:

Läs mer

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby Uppdrag: 552771 Rapport: 552771 A Datum: 2010-03-16 Antal sidor: 6 Bilagor: 552771 A01 Gripsvall, Täby Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Täby kommun Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183

Läs mer

Dragonvägen, Upplands Väsby Trafikbullerutredning för detaljplan

Dragonvägen, Upplands Väsby Trafikbullerutredning för detaljplan RAPPORT 15138 1 (12) Kund Riksbyggen Datum Uppdragsnummer 15138 2015-06-30 Rapport A Dragonvägen, Upplands Väsby Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor A01 A03 Rapport 15114 A Dragonvägen, Upplands

Läs mer

Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde vid Mörby, Ekerö kommun, revidering med högst 7 000 flygrörelser per årsmedeldygn.

Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde vid Mörby, Ekerö kommun, revidering med högst 7 000 flygrörelser per årsmedeldygn. 1 (5) Handläggare: Bengt Simonsson, Antal sidor 5 Antal bilagor Beställare: Järntorget bostads AB gm Bengt Jansson Malmö 2014-02-21 rev. 2014-04-24 Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde

Läs mer

Ljudutredning Tvätthall

Ljudutredning Tvätthall Uppdrag Beställare Att Handläggare Granskare Rapportnr AB STORSTOCKHOLMS LOKALTRAFIK Stefan Lindqvist Jan Pons Monica Waaranperä 6108871 - R02 Datum 2011-05-09 Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm

Läs mer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet. ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller 1(5) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Anna-Karin Ekström 010-452 22 14 2(5) 1 Förutsättningar

Läs mer

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning BULLERBERÄKNING FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Inledning I denna skrivelse och på bifogad karta och beräkning visas bullerberäkning gjord enligt Naturvårdsverkets

Läs mer

PM Trafikeffekter av olika scenarier för lokalisering av bebyggelse i fyra städer

PM Trafikeffekter av olika scenarier för lokalisering av bebyggelse i fyra städer PM Trafikeffekter av olika scenarier för lokalisering av bebyggelse i fyra städer Delrapport inom projektet Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet. 2012-12-03 Analys & Strategi

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Logistikcentrum Gläborg, Munkedals kommun - bullerutredning

Logistikcentrum Gläborg, Munkedals kommun - bullerutredning RAPPORT 1 (11) Handläggare Perry Ohlsson Tel +46 10 505 84 38 Mobil +46 70 184 74 38 Fax +46 10 505 30 09 perry.ohlsson@afconsult.com Datum 2012-08-21 Munkedals kommun 455 80 Munkedal Uppdragsnr 574831

Läs mer

RAPPORT. Bullerutredning till två detaljplaner i Mellingeholm NORRTÄLJE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 1182079000 2015-09-10 SWECO ENVIRONMEN AB UPPSALA MILJÖ

RAPPORT. Bullerutredning till två detaljplaner i Mellingeholm NORRTÄLJE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 1182079000 2015-09-10 SWECO ENVIRONMEN AB UPPSALA MILJÖ NORRTÄLJE KOMMUN Bullerutredning till två detaljplaner i Mellingeholm UPPDRAGSNUMMER 1182079000 SWECO ENVIRONMEN AB UPPSALA MILJÖ HENRIK NAGLITSCH RICARDO OCAMPO DAZA Uppdragsledare, Akustiker Handläggare,

Läs mer

Bergfotsvägen, Tumba. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan

Bergfotsvägen, Tumba. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan 12012 RAPPORT B 1 (11) Kund SW Projektutveckling AB Stig Mörtsjö Warfvinges väg 35 112 51 Stockholm Datum Uppdragsnummer 12012 Bilagor B01, B02 2012-06-05 Rapport A Bergfotsvägen, Tumba. Botkyrka kommun

Läs mer

Samordnad planering för urbana stationssamhällen 2013-03-06. Lena Dübeck, lena.dubeck@boverket.se

Samordnad planering för urbana stationssamhällen 2013-03-06. Lena Dübeck, lena.dubeck@boverket.se Samordnad planering för urbana stationssamhällen 2013-03-06 Lena Dübeck, lena.dubeck@boverket.se Boverket myndighet för samhällsplanering, byggande och boende Boverket ska i frågor inom sitt verksamhetsområde

Läs mer

Muréngatan, Gävle Trafikbullerutredning för detaljplan

Muréngatan, Gävle Trafikbullerutredning för detaljplan Handläggare RAPPORT A (FÖRHANDSKOPIA) 1 (13) Datum Uppdragsnr 564865 Leif Åkerlöf 2011-04-20 Tel 010-5056058 Bilagor: A01-A02 Mobil 070-1845758 Realoption i Sverige AB Fax 010-5051183 Svartbäcksgatan 10

Läs mer

Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning

Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning Projekt: 31-03978 Rapport: 31-03978-C Datum: 2007-10-08 Antal sidor: 9 Bilagor: 31-03978-C01 Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Fabege AB Birthe Ehrling Projekt och utveckling

Läs mer

RAPPORT 13202 A 1 (13)

RAPPORT 13202 A 1 (13) RAPPORT 13202 A 1 (13) Kund Alfa SSM Bygg AB Kungsgatan 57 A 111 22 Stockholm Datum Uppdragsnummer 13202 2015-01-09 Rapport A Slingan, Solna Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor A01 A05 Rapport

Läs mer

Detaljplan för kv Yrkesskolan Trafikbullerutredning

Detaljplan för kv Yrkesskolan Trafikbullerutredning Beställare: Botkyrka kommun Beställarens representant: Daniel Edvardsson Konsult: Uppdragsledare Handläggare buller Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Björn Wallgren Anna-Lena Frennborn Uppdragsnr:

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning

10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning Rapport 10458-10042600.doc Revidering 2 Antal sidor: 7 Bilagor: B01-06 Uppdragsansvarig Andreas Berg Jönköping

Läs mer

Kv Bävern 1, Trelleborg. Nybyggnad av bostäder utmed Nygatan. Trafikbuller

Kv Bävern 1, Trelleborg. Nybyggnad av bostäder utmed Nygatan. Trafikbuller Trafikbullerutredning Kv Bävern 1, Trelleborg Nybyggnad av bostäder 2015-02-02 Uppdragsnummer 260 675 1 (8) Kv Bävern 1, Trelleborg. Nybyggnad av bostäder utmed Nygatan. Trafikbuller Uppdragsgivare Midroc

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling 1 Naturvårdsverkets författningssamling ISSN xxxxx Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från vindkraftverk [till 2 kap. miljöbalken]; NFS 2006: Utkom från trycket den beslutade den xxx 2006. Dessa

Läs mer

RAPPORT 14174 A 1 (13)

RAPPORT 14174 A 1 (13) RAPPORT 14174 A 1 (13) Kund AB Sollentunahem Ulf Wedlund Box 6059 192 06 Sollentuna Datum Uppdragsnummer 14174 2015-01-30 Rapport A Esset, Sollentuna Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor A01 A05

Läs mer

RAPPORT 14072 A FÖRHANDSKOPIA 1 (13) Rapport 14072 A (Förhandskopia) Järntorget, Oxelösund Trafikbullerutredning för ändrad detaljplan

RAPPORT 14072 A FÖRHANDSKOPIA 1 (13) Rapport 14072 A (Förhandskopia) Järntorget, Oxelösund Trafikbullerutredning för ändrad detaljplan RAPPORT 14072 A FÖRHANDSKOPIA 1 (13) Kund Oxelösunds kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Samy Abu Eid 613 81 Oxelösund Datum Uppdragsnummer Bilagor A01 2014-05-23 14072 Rapport A (Förhandskopia)

Läs mer

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Projekt: 544859 Rapport: 544859 B, Revision 1 Datum: 2010-03-29 Revision 1: 2010-04-22 Antal sidor: 5 Bilagor: 544859 B01 Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Linda Sjögren Aros arkitekter

Läs mer

Vårsta centrum, Botkyrka. Trafikbullerutredning. Rapport: 2014-115 r01 Datum: 2014-10-16 Revision 2: 2014-10-17

Vårsta centrum, Botkyrka. Trafikbullerutredning. Rapport: 2014-115 r01 Datum: 2014-10-16 Revision 2: 2014-10-17 Rapport: 2014-115 r01 Datum: 2014-10-16 Revision 2: 2014-10-17 Vårsta centrum, Botkyrka Trafikbullerutredning L:\2014\2014-115 SS Vårsta centrum, Botkyrka, Botkyrka kommun\rapporter\2014-115 r01.docx Beställare:

Läs mer

RAPPORT 14179 A 1 (12)

RAPPORT 14179 A 1 (12) RAPPORT 14179 A 1 (12) Kund Prenova Urban Öhman Datum Uppdragsnummer 14179 2015-02-04 Rapport A Runstenen, Gävle Bullerutredning för detaljplan Bilagor A01-A02 Rapport 14179 A Runstenen, Gävle Bullerutredning

Läs mer

Risker och störningar för boende i omgivningen Wallhamn industriområde, Habborsby 2:50 och Vallhamn 3:4

Risker och störningar för boende i omgivningen Wallhamn industriområde, Habborsby 2:50 och Vallhamn 3:4 Risker och störningar för boende i omgivningen Beställare: Wallhamnbolagen Tjörn Beställarens representant: Rune Ohlsson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bo Harlén

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning C:\Users\Claes\Documents\Ramböll\Ribby ängar\rapporter\ribby ängar 1-478, Trafikbullerutredning.docx AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Claes Pagoldh 2012-07-13 61291253042:1 Beställare:

Läs mer

Trafikbullerutredning för detaljplan

Trafikbullerutredning för detaljplan RAPPORT 14035 C 1 (15) Kund Coop Fastigheter AB Projekt & Drift Jan Eriksson 171 88 Solna Datum Uppdragsnummer 14035 Bilagor C01-C05 2014-10-27 Rapport C Tegelhagen, Upplands Bro Trafikbullerutredning

Läs mer

Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning

Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning Projekt: 31-04414 Rapport: 31-04414-A Datum: 2006-10-25 Antal sidor: 6 Bilagor: 31-04414-A01 Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Bo Hedberg Strömkarlsvägen 60, 6 tr 167 62 Bromma

Läs mer

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Projekt: 544859 Rapport: 544859 A Datum: 2009-06-11 Antal sidor: 5 Bilagor: 544859 A01 Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Linda Sjögren Aros arkitekter Box 1924 SE 751 49 Uppsala Uppdrag:

Läs mer

Samordningsutredningens förslag i ljuset av vad vi idag vet om bullers hälsoeffekter

Samordningsutredningens förslag i ljuset av vad vi idag vet om bullers hälsoeffekter Bullernätverket i Stockholms län Seminarium: Buller i planeringen Stockholm, 9:e November, 2013 Samordningsutredningens förslag i ljuset av vad vi idag vet om bullers hälsoeffekter Mats E. Nilsson Psykologiska

Läs mer

12092 RAPPORT D 1 (7)

12092 RAPPORT D 1 (7) 12092 RAPPORT D 1 (7) Kund Peab Bostad AB Ingemar Ljungberg Box 808 169 28 Solna Datum Uppdragsnummer 12092 2013-04-30 Rapport D Messingen kv 5, Upplands Väsby Trafikbullerutredning Bilagor D01-D06 Rapport

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning Trafikbullerutredning Förutsättningar för Brygga 1-3, Ekerö Uppdragsgivare: Järntorget Bostad AB Referens: Bengt Jansson Vårt referensnummer: 14011-2 Antal sidor + bilagor: 7 + 7 Rapportdatum: 2014-02-18

Läs mer

Datum. Svedala 15:11, Svedala kommun Bullerutredning för nya byggnader innehållande bostäder och butiker Frank Andersson Uppdragsansvarig

Datum. Svedala 15:11, Svedala kommun Bullerutredning för nya byggnader innehållande bostäder och butiker Frank Andersson Uppdragsansvarig RAPPORT 1 (6) Handläggare Frank Andersson Tel +46 (0)10 505 52 14 Mobil +46 (0)70 184 74 88 Fax +46 10 505 38 01 frank.andersson@afconsult.com Datum 2013-01-28 ICA Fastigheter Sverige AB Bertil Zachrisson

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning Trafikbullerutredning Förutsättningar för kv Spaken 1 och 2 Uppdragsgivare: JM AB Referens: Lennart Fahlström Uppdragsnummer: K00393 Antal sidor + bilagor: 6 + 4 Rapportdatum: 2015-02-12 Handläggande akustiker

Läs mer

Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället. Presentation av förstudie 2015-03-27

Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället. Presentation av förstudie 2015-03-27 Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället Presentation av förstudie 2015-03-27 Förstudie Studien är en kartläggning av regelverk och aktörers roller. Förstudie Studien är en kartläggning

Läs mer

Bullerutredning kv. Kronometern, Luleå

Bullerutredning kv. Kronometern, Luleå RAPPORT 582835-A 1 (8) Handläggare Jonas Aråker Tel +46 (0)10 505 85 16 Mobil +46 (0)73 184 11 17 Fax +46 920 148 58 Jonas.Araker@afconsult.com Datum 2013-03-07 Beställare MAF Arkitektkontor AB Storgatan

Läs mer

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun Rapport 2014:66, version1.0 Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Serie nr: 2014:66 Projektnr: 14100 Författare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag Riktvärden för flygbuller

Redovisning av regeringsuppdrag Riktvärden för flygbuller SKRIVELSE 2013-04-26 Ärendenr: NV-00321-13 Bov 20121-936/2012 Miljödepartementet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag Riktvärden för flygbuller Förord Boverket och Naturvårdsverket

Läs mer

PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn

PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn PM TRAFIK OCH BULLERUTREDNING 1 Datum 2013-11-27 PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn Anna-Ida Lundberg ÅF Lars Lindström ÅF Anders Bernhardsson M4Traffic ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2

Läs mer

10589 Uddevalla kommun Åtgärdsprogram mot trafikbuller

10589 Uddevalla kommun Åtgärdsprogram mot trafikbuller Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10589 Uddevalla kommun Åtgärdsprogram mot trafikbuller Rapport 10589-12031300.doc Antal sidor: 10 Bilagor: Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2011-03-17

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING 1(5) 2013-07-01 Rev 2013-11-26 VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING för detaljplan för del av Svedala 200:79 m.fl NorraTofta i Svedala Bakgrund I samband med detaljplan för förslag till ny bebyggelse på Norra Tofta

Läs mer

11245 Kv Lektionen, Sollentuna Trafikbullerutredning

11245 Kv Lektionen, Sollentuna Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 24 Kv Lektionen, Sollentuna Rapport 24-13120.doc Antal sidor: Bilagor: Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-1 k:\lime easy\dokument\24\24-13120.doc Soundcon

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Fågelsång eller inglasad balkong. om vägtrafikbuller i tätort

Fågelsång eller inglasad balkong. om vägtrafikbuller i tätort Fågelsång eller inglasad balkong om vägtrafikbuller i tätort Ljuv musik, ljud och buller Det finns en tid i nästan varje människas liv när ljudet av mopedknatter är som ljuv musik. Men den perioden brukar

Läs mer

RAPPORT 15059 A 1 (11)

RAPPORT 15059 A 1 (11) RAPPORT 15059 A 1 (11) Kund Tyresö kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Hanna Fürstenberg Danielson 135 81 Tyresö Datum 2015-05-26 Rapport A Tyresövallen, Tyresö Ljud från idrottsplats Uppdragsnummer 15059

Läs mer

10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Trafikbullerutredning

10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Rapport 10955-12082800.doc Antal sidor: 5 Bilagor: 2 Uppdragsansvarig Jönköping 2012-08-28 g:\kontakt\dokument\10955\10955-12082800.doc

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning

Läs mer

Innehåll RAPPORT 2 (20) 2010-03-24. 1 SAMMANFATTNING 3 Total ekvivalent ljudnivå från både tåg- och vägtrafikbuller.

Innehåll RAPPORT 2 (20) 2010-03-24. 1 SAMMANFATTNING 3 Total ekvivalent ljudnivå från både tåg- och vägtrafikbuller. Handläggare Olofsson Edvin Tel 010 505 84 86 Mobil Edvin.Olofsson@afconsult.com RAPPORT 1 (20) Datum Jan Wennberg Sommen Strand skogsgatan 10 Uppdragsnr 54581201 Kontaktperson: Birger Boström 0703 05 06

Läs mer

Mätning och beräkning av buller utomhus

Mätning och beräkning av buller utomhus Specialister på byggakustik och omgivningsbuller Mätning och beräkning av buller utomhus Vi hjälper er när ni har behov av att hantera buller utomhus, både vad gäller beräkningar och mätningar men även

Läs mer

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp Uppdragsnr: 10168123 1 (8) PM 10168123.03 Denna PM har uppdaterats 2013-11-18 med nya data för trafik på Helsingborgsvägen samt järnvägen. Utöver detta har extra beräkningar utförts med lägre tåghastigheter

Läs mer

Östra Kongahälla, Kungälv. Trafikbullerutredning nya bostäder

Östra Kongahälla, Kungälv. Trafikbullerutredning nya bostäder Author Johan Hässel Phone +46 10 505 84 27 Mobile +46701847427 E-mail johan.hassel@afconsult.com Date 2015-10-19 Project ID 701045 Report ID 701045-rB-Rev 151019 Client Kungälvs kommun, Matilda Svenning

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder Handläggare Hässel Johan Tel +400847 Mobil +4670184747 Fax +46 1 7747474 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (14) Datum 01-01- Härryda Kommun André Berggren Planenheten 4 80 Mölnlycke Uppdragsnr 69847

Läs mer

Beställare: Senectus Omsorgsfastigheter genom Urban Thorén Antal sidor: 8. Handläggare: Lennart Nilsson och Johanna Hallberg Datum: 2011-03-11

Beställare: Senectus Omsorgsfastigheter genom Urban Thorén Antal sidor: 8. Handläggare: Lennart Nilsson och Johanna Hallberg Datum: 2011-03-11 Rapport R105001-2 Beställare: Senectus Omsorgsfastigheter genom Urban Thorén Antal sidor: 8 Projekt: 105001 Handläggare: Lennart Nilsson och Johanna Hallberg Datum: 2011-03-11 Valla Gränd, Haninge Beräkning

Läs mer

Buller. Har du frågor om vad som gäller för egenkontroll av ljudnivåer? Information till verksamhetsutövare om egenkontroll av ljudnivåer

Buller. Har du frågor om vad som gäller för egenkontroll av ljudnivåer? Information till verksamhetsutövare om egenkontroll av ljudnivåer Har du frågor om vad som gäller för egenkontroll av ljudnivåer? Kontakta gärna oss på Miljö och Stadsbyggnad! Telefon växel: 0522-69 60 00 E-post: miljostadsbyggnad@uddevalla.se Buller Information till

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer