Torsås. Herrljunga. Hallabro. Bodö. Ulricehamn. Skara. Bromölla. Nynäshamn. Kristianstad

Transkript

1 Hållbarhetsredovisning 2012

2 Torsås Bodö Nynäshamn Skara Herrljunga Ulricehamn Hallabro Bromölla Kristianstad Lunds Energikoncernen AB (publ) är moderbolag till en mängd mindre energi bolag och ägs, via holdingbolaget Kraftringen AB, av de fyra skånska kommunern a Lund, Eslöv, Hörby och Lomma. Koncernens verksamheter omfattar produktion, distribution och försäljning av el, gas, värme och kyla, samt energirelaterade tjänster inom service, kommunikation och entreprenader. Största delen av verksamheten finns i sydvästra Skåne, Lund och Lomma, samt Eslöv och Hörby i Ringsjöområdet. Koncernen är också starkt etablerad i nordvästra Skåne, Blekinge, Småland, Södermanland, Sjuhäradsbygden och på Västgötaslätten. Huvudkontoret ligger i Lund. Lunds Energikoncernen har även via uttagsrätter produktion i två norska vattenkraftverk belägna vid Svartisen och Kobbelv.

3 Höör Höör Landskrona Eslöv Lund Ystad Hörby Örtofta Lomma Skurup Innehåll Hållbarhet - en del av vår affärsidé Året som gått - en visionsresa Regionala samarbeten - en del av lösningen En klimatsmart investering Med fokus på framtida generationer Miljöansvar Medarbetaren Samhällsansvar Ekonomisk utveckling Produktansvar Intressentdialog Styrning och organisation GRI-index Bestyrkanderapport

4 Hållbarhet - en del av vår affärsidé 2011 var första året som Lunds Energikoncernen gjorde en hållbarhetsredovisning. Då var det ett sätt att utvärdera nuläget och synliggöra vad vi redan gör. Nu tar vi nästa steg i arbetet genom att låta hållbarhetsfrågor bli en central del av verksamheten och affärsidén. Lunds Energikoncernen påbörjade under 2012 en förändringsresa som innebär ett nytänkande och ett nytt grepp kring vår verksamhet och organisation. Den här resan betyder att vi aktivt tar in hållbarhet i vår kärnverksamhet, bland annat genom att skapa en ny enhet som heter Strategisk verksamhetsutveckling. Enheten kommer att äga ansvaret för att utveckla och driva koncernens omvärldsbevakning, hållbarhets- och CSR/CSVfrågor samt att omsätta detta till koncernens verksamhet och verklighet. Energibranschen är en viktig aktör i utvecklingen mot ett hållbart samhälle och har därmed ett stort ansvar. Vi har i vårt arbete utgått från ett framtidsscenario år 2021 och hur energiförsörjningen skulle kunna se ut baserat på dagens samhällstrender. Utvecklingen inom transportsektorn går mot att de fossila bränslena kommer att fasas ut mot en hel palett av olika drivmedel, där vi i dag satsar på tre av dem: el, gas och biodiesel. Trenden visar också att människor blir alltmer intresserade av att producera sin egen energi, vilket driver fram utvecklingen av nya tjänster inom småskalig elproduktion och smarta nät. Prisutvecklingen på solceller medför till exempel att det kommer att bli lönsamt att installera solceller på fastigheter i södra Sverige i större skala än idag. Intresset för att bygga ut vindkraften kommer också att vara fortsatt stort. För oss som energibolag är miljöfrågor en betydande del av hållbarhetsarbetet och redan 1998 blev vi, som ett av de första energibolagen i landet, miljöcertifierade enligt ISO Våra miljömål är höga och nyckeltalen för 2012 visar att vi hela tiden rör oss framåt. Men begreppet hållbarhet omfattar också mycket mer än enbart miljöarbete. För oss handlar det om att vara med och ta ansvar för framtida generationer genom att bidra till att utveckla våra ägarkommuner och deras arbete mot ett hållbart samhälle. Vår verksamhet ska uppfylla kommunallagens krav på att verka i allmänhetens intresse samtidigt som vi måste uppfylla aktiebolagslagens krav på god ekonomisk hushållning. Det är den här balansen som utgör grunden i vår verksamhet och som är såväl en utmaning som en av våra största styrkor när det gäller hållbarhetsarbete. I det moderna samhället blir vi alltmer beroende av ständig tillgång till energi i olika former. Energiförsörjningen är med andra ord en viktig parameter i framtidens hållbara samhälle, där välfärd och tillväxt är väsentliga delar. God lönsamhet och finansiell stabilitet är förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. Årets resultat är mycket bättre än förra året, främst tack vare ökad produktionsvolym och erhållna försäkringsersättningar. Det ekonomiska resultatet för 2012 uppgår till 240 miljoner kronor, att jämföra med 68 miljoner kronor för För ett kommunägt energibolag är vinstmaximering inte det primära. Istället handlar det om affärsmässig samhällsnytta där vi med hänsyn till ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar säkerställer att kommuninvånarna får så god tillgång till energi som möjligt. Vi har också avkastningskrav från ägarkommunerna som betyder att delar av vår vinst går tillbaka till invånarna i form av kommunal service. 4 Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

5 För oss handlar det om att vara med och ta ansvar för framtida generationer Vi har sett en uppåtgående trend när det gäller vår kundnöjdhet de senaste åren. Det nya greppet om vår organisation och verksamhet innebär ett ökat fokus på att utveckla kundrelationen genom ett närmare samarbete där tydlighet och professionalism är honnörsord. Vi ökar också våra satsningar på forskning och innovation i nära samarbete med universitet och högskolor för att ta fram nya, intressanta kundlösningar. På så sätt skapar vi handlingsutrymme för att möta de framtida utmaningar och krav som vi ställs inför. Vår målsättning för denna, vår andra hållbarhetsredovisning, är att alla medarbetare och ägare ska känna till vårt hållbarhetsarbete och vad det innebär på ett övergripande plan. Vi vill också göra våra kunder, leverantörer och invånare i lokalsamhället medvetna om vår strävan. Genom att ha en kontinuerlig dialog ökar vi förståelsen för varandra och för hur vi tillsammans ska arbeta för ett hållbart samhälle. Under våren 2013 fortsätter koncernens visionsoch strategiarbete och implementeringen av de verksamhetsförändringar som identifierats under Den 1 maj går därefter startskottet för den nya organisationen där hållbarhet och engagemang står i fokus! Lund, mars 2013 Sylvia Michel, vd och koncernchef Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 5

6 Året som gått - en visionsresa Visionsresa Det gångna året har varit en intensiv period med utveckling och nytänkande i fokus för Lunds Energikoncernen. I januari tillträdde Sylvia Michel som ny vd och koncernchef och den siste februari gick därefter startskottet för ett visionsoch strategi arbete som på många sätt genomsyrat koncernens verksamhet under Den påbörjade visionsresan tog sitt avstamp i ett behov av en ny, framtidsinriktad affärsidé för att möta de stora förändringar och utmaningar energibranschen står inför de närmaste åren. Hit hör till exempel införandet av en nordisk slutkundsmarknad, högt ställda miljömål och ökade krav på samhällsansvar. Utmärkande för strategiarbetet har varit att en stor del av koncernens medarbetare på ett eller annat sätt varit engagerade. Olika delprojekt har drivits och alla som velat har haft möjlighet att delta och påverka. Ambitionen har varit att utnyttja den kompetens som finns internt och tillsammans skapa något nytt. I september presenterades koncernens nya vision Energi för framtida generationer, samt en ny affärsidé med tydligt hållbarhetsfokus: Tillsammans med medvetna kunder och samarbetspartners skapar vi energi som leder utvecklingen av det hållbara samhället. Örtofta I mars togs det första spadtaget till det nya, biobränsleeldade kraftvärmeverket i Örtofta och ett omfattande arbete inleddes med uppförandet. Örtoftaverket tas i kommersiellt bruk under våren Örtoftaverket kan du läsa mer om på sidan 10. Samarbeten Samarbetena med de kommande forskningsanläggningarna ESS och MAX IV har fortsatt under 2012 och i september tecknades ett samarbetsavtal mellan Lunds Energikoncernen och MAX IV-laboratoriet avseende fjärrvärme och fjärrkyla. I september tecknades även ett avtal mellan Lunds Energikoncernen och Region Skåne om ett samarbete för att hitta energilösningar som stödjer målen om att bli en klimatneutral region senast år Mer om dessa samarbeten hittar du på sidan 8. Ett annat samarbete som pågått under året är tävlingen Spänningssökarna för åttondeklassare, som arrangerades tillsammans med Vattenhallen Science Center LTH. I december tillträdde också Liisa Fransson som adjungerad lektor vid Avdelningen för Miljö och Energisystem vid LTH för att ytterligare stärka vår samverkan med universitetet. Läs vidare på sidan 12. Den 11 december tog styrelsen beslut om en ny affärsplan och den 12 december redovisades planerna för medarbetarna på en gemensam kickoff. 6 Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

7 Kranbygge i Örtofta Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 7

8 Regionala samarbeten en del av lösningen Lunds Energikoncernen tar ansvar för att använda naturresurser så effektivt som möjligt genom att fokusera på lokala energilösningar som både skapar stora miljövinster och bidrar till en hållbar tillväxt. Det gäller uppvärmning av fastigheter, drivmedel till fordonsflottan, energitjänster med mera. Tillsammans med Region Skåne har koncernen under 2012 tagit fram ett framgångsrecept för hur regionen ska kunna nå sitt mål att vara en fossilbränslefri region Samarbetet fokuserar på lokala energilösningar och främjar lokala arbetstillfällen, vilket skapar regional ekonomisk tillväxt. Avsiktsförklaringen mellan Lunds Energikoncernen och Region Skåne är den första i sitt slag i Sverige. - Vi ser en ökad medvetandegrad för de här frågorna hos våra kunder, säger Sylvia Michel, vd och koncernchef på Lunds Energikoncernen. För För oss är det angeläget att vara med och ta ansvar för en hållbar utveckling av regionen. oss är det angeläget att vara med och ta ansvar för en hållbar utveckling av regionen och det gör vi genom att tillvarata lokala resurser och föra in dem i ett kretslopp. Att Region Skåne vill ta det här steget för ett hållbart Skåne tillsammans med oss är något vi är mycket glada för. Överskottsvärme som resurs Lunds Energikoncernen arbetar även för klimatneutral energikonsumtion i många andra sammanhang. Bland annat finns samarbeten med forskningsanläggningarna European Spallation Source (ESS) och MAX IV för att ta fram energilösningar som tillvaratar den stora mängden överskottsvärme från anläggningarna. Värme som annars skulle ha gått förlorad. I samarbetet med ESS sker en unik samverkan mellan Lunds Energikoncernen och E.ON för att designa energilösningen för den nya neutronforskningsanläggningen. Målet är att stå modell för andra, liknande, framtida anläggningar, med 20 % minskning av energiförbrukningen; 100 % användning av förnybar energi; 60 % återanvändning av energi; och pålitlig tillförsel av elektricitet utan störningar för omgivningen. ESS tas i drift MAX IV-anläggningen är konstruerad så att energiåtgången minimeras och den överskottsvärme som genereras tillvaratas och återvinns även här. Lunds Energikoncernen levererar fjärrkyla och fjärrvärme till MAX IV och distribuerar i sin tur anläggningens överskottsvärme i Lunds fjärrvärmenät. MAX IV beräknas vara i full drift Fjärrvärme är en viktig del i hur vi bygger för framtiden. Ingen annan uppvärmningsform bidrar mer till det hållbara samhället fjärrvärmen innebär en ekonomisk och miljömässig vinst för hela regionen, säger Mats Didriksson, utvecklingschef på Lunds Energikoncernen. 8 Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

9 Vår miljökarta bioolja pellets bioolja värme från ån träflis träbriketter biogas spillvärme laddstolpe laddstolpe spillvärme Örtoftaverket bioolja pellets naturgas laddstolpar för elfordon fordonsgas returträ Källby avloppsreningsverk biogas fordonsgas halm Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 9

10 En klimatsmart investering I Örtofta, på den skånska slätten strax utanför Eslöv, bygger Lunds Energikoncernen ett biobränsleeldat kraftvärmeverk för ett hållbart Skåne. I mars 2014 ska Örtoftaverket Lunds Energikoncernens största satsning någonsin invigas. Då har det gått ganska exakt två år sedan första spadtaget, och åtta år sedan första ansökan lämnades in. Örtoftaverket kommer att stå för cirka hälften av koncernens fjärrvärmeproduktion årligen. Till det kommer elproduktion motsvarande hela behovet i Eslövs kommun och en omfattande global sänkning av koldioxidutsläppen. Örtoftaverket är ett nyckelprojekt för vårt arbete med att skapa hållbar energi och tillväxt. Ett viktigt syfte med Örtoftaverket är att effektivisera och modernisera fjärrvärmeproduktionen i kommunerna Lund, Eslöv och Lomma, som tillsammans bildar Lunds Energikoncernens största fjärrvärmenät. Anläggningen bidrar också till att både regionens och Sveriges klimatmål kan uppfyllas. Verket drivs av regionala och lokala biobränslen som skogsavfall, returträ och torv, och skapar lokala arbetstillfällen inom skogsnäringen och transportsektorn. - Örtoftaverket är ett nyckelprojekt för vårt arbete med att skapa hållbar energi och tillväxt, säger Sylvia Michel, vd och koncernchef på Lunds Energikoncernen. Effektivt och miljövänligt När man kombinerar el- och värmeproduktion kommer en mycket stor andel av bränslet till nytta, jämfört med ett traditionellt kraftverk. Dessutom är Örtoftaverket försett med utrustning för rökgaskondensering vilket ytterligare ökar effektiviteten. - Vi försöker tänka hållbarhet i såväl stort som smått, säger Richard Bengtsson, sedan sommaren 2012 projektchef för bygget av Örtoftaverket. Ett exempel är att vi återvinner schaktmassorna från markförberedelserna till den fem meter höga vall som nu omgärdar området. Där planterar vi växter av olika slag, som kommer bidra till att minska verkets inverkan på omgivningen. - Ett annat exempel är att det i processen uppstår en del värme som inte går att utnyttja i fjärrvärmenätet. Den energin leder vi ner till ett markvärmesystem som ska säkerställa att vi kan kyla komponenter i processen. Ännu ett mervärde blir då att marken runt verket hålls isfri året runt. Örtoftaverket är ett viktigt bidrag för hållbar elproduktion i regionen och södra Sverige, fortsätter Richard Bengtsson. Örtoftaverket drivs av en panna som är utvald och anpassad för just trä- och skogsbränsle. Här ska toppar, grenar och andra trädrester förbrännas. Returträ som rivningsvirke, gamla lastpallar och liknande ska också bli till flis och sedan el och värme. Ett normalår beräknar vi att det kommer att gå åt ton skogsbränsle, ton returträ och ton torv per år. Våra leverantörer finns i Skåne och södra Småland. Verket har en gynnsam placering med närhet till goda förbindelser via både väg och järnväg. Tack vare detta kan 10 Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

11 Örtoftaverket från ovan i december 2012 vi välja bränsleleverantör efter vad som är optimalt både affärsmässigt och ur miljösynpunkt. Lång resa Resan mot ett biobränsleeldat kraftvärmeverk i Örtofta har pågått ända sedan 2006, då Lunds Energikoncernen lämnade in miljö- och byggansökan för projektet. Tillståndsfrågorna drog ut på tiden och ledde till överklaganden i flera högre instanser. - Vi gläder oss över att vi äntligen har kommit så här långt, och ser nu fram emot att få sätta verket i drift under våren 2014, säger Sylvia Michel. Samtidigt måste vi ifrågasätta hur tillståndsprocessen fungerar i Sverige. Vårt land har högt uppsatta miljömål inför 2020, och det blir svårt att nå dem om vi inte kan effektivisera de politiska processerna. Satsningen på Örtoftaverket är den största investeringen som Lunds Energikoncernen gjort. Den totala kostnaden beräknas till cirka 1,8 miljarder kronor. Det är en viktig och miljöriktig investering för att säkra fjärrvärmens framtid i Skåne. - Med Örtoftaverket tar vi ett stort steg mot att förse våra kunder med en helt förnybar uppvärmningsform, avslutar Sylvia Michel. Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 11

12 Med fokus på framtida generationer Den nya vision som tagits fram för Lunds Energikoncernen innebär att koncernen ska vara en ledande aktör i utvecklingen av morgondagens samhälle. I det ingår allt från ett stort miljöoch samhällsansvar till att skapa engagemang för energifrågan och framtidens behov av nya, innovativa energilösningar. Ett initiativ som startade under 2012 är tävlingen Spänningssökarna. Tävlingen arrangeras i samarbete mellan Lunds Energi och Vattenhallen Science Center LTH och riktar sig till alla åttondeklassare i Lund och Lomma. Syftet är att öka elevernas kunskaper kring energi och miljö, samtidigt som de får tillfälle att fundera runt vilka innovativa lösningar som krävs i framtiden. Tjugosex klasser var med och tävlade om en resa till Science Museum i London. Det vinnande bidraget kom från BMSL-skolan i Lund som presenterade en idé om ett globalt solnätverk. En ny omgång av Spänningssökarna har satt igång under våren Med Spänningssökarna har vi verkligen sett prov på att det bland ungdomarna i Lund och Lomma finns såväl kunskap som intresse för att skapa nya, smarta energilösningar. Det bådar gott inför framtiden, säger Magnus Sjövik, marknadschef på Lunds Energikoncernen. Lektor på LTH I december 2012 startade ytterligare ett samarbete med Lunds Tekniska Högskola (LTH) när Liisa Fransson från Lunds Energikoncernen blev utsedd till adjungerad lektor på Avdelningen för Miljö och Energisystem. Under två år kommer hon att ägna 20 % av sin tjänst åt olika projekt samt åt att undervisa och handleda doktorander och examensarbetare. - Vi har länge haft olika forskningssamarbeten med LTH, säger Sylvia Michel, vd och koncernchef för Lunds Energikoncernen. Nu fördjupar vi vår relation genom att vi fått möjligheten att aktivt delta i arbetet vid Avdelningen för Miljö och Energisystem. Detta är stort och viktigt för oss! Bakgrunden till samarbetet är att Lunds Energikoncernen vill ge möjlighet för forskare att utvärdera teknik och affärsmodeller inom koncernens olika projekt. - Både LTH och Lunds Energikoncernen arbetar för en klimatneutral energikonsumtion, fortsätter Sylvia Michel. Vi vill båda bidra till engagemang och kunskap om energi och har därför tillsammans identifierat ett antal samarbetsområden som vi kommer att arbeta vidare med. Det gäller bland annat hållbar stadsutveckling, biogas och andra typer av bioenergi, samt systemintegration och smarta nät. TEDx Lund Fokus på framtiden var det också när Lunds Energikoncernen sponsrade Lunds första TEDx-evenemang i november Temat för evenemanget var The opportunities for a better tomorrow. Talare var Maria Wetterstrand, Christer Gunnarsson, Heiner Linke, Karl McFaul och Cecilia Andrén Nyström, som höll anföranden om vilka möjligheter det finns inför den omställning till ett mer hållbart samhälle som vi ser framför oss. TEDx är en lokal variant av det större TED (akronym för Technology, Entertainment, 12 Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

13 Världspremiär för TEDxLund Vi vill bidra till engagemang och kunskap om energi Design ) som är en årlig konferens i Kalifornien. På TED får många av världens mest intressanta talare och personligheter presentera ämnen de brinner för. Föreläsningarna spelas in och läggs därefter ut på Internet där allmänheten utan kostnad kan ta del av dem. Så skedde även i Lund och filmerna hittas på: Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 13

14 Miljöansvar Energi- och miljöfrågor är så starkt sammankopplade att de oftast är samma fråga. Så ser vår vardag ut inom Lunds Energikoncernen. Våra produkter och tjänster ger idag stora miljövärden i samhället och hos våra kunder och vår verksamhet har sedan länge varit inriktad på att minska den miljöpåverkan som uppstår i våra processer. Under året tog vi en ny inriktning i koncernen med ett starkt fokus på hållbarhet. Vårt väl förankrade miljöarbete är en grundpelare i detta och nya miljömål satte inriktning på att fortsätta minimera vår miljöpåverkan samtidigt som vi via våra erbjudanden kring hållbara energilösningar också maximerar vårt hållbarhetsavtryck i samhället. Våra nyckeltal inom miljöområdet uppvisar även för år 2012 bevis på att detta arbete pågår. Andelen förnybar och återvunnen energi i fjärrvärmen fortsätter att öka och vår försäljning av fordonsgas ersätter för vart år allt mer bensin i samhället. Vår redovisning som inkluderar klimatpåverkan enligt livscykelperspektiv och primärenergifaktorer visar också det synsätt kring energisystemen som vi förespråkar, d.v.s. ett systemperspektiv där vi tar ansvar för den miljöpåverkan som sker från utvinning av naturresurs till användning och resthantering. Trovärdighet i våra miljönyckeltal är viktigt för oss. Våra beräkningar grundar sig därför till stor del på överenskommelsen i Värmemarknadskommittén (branschorganisationen Svensk Fjärrvärme och kundorganisationerna Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO). Överenskommelsen omfattar en metod för beräkning av parametrarna resurseffektivitet, klimatpåverkan och andel fossila bränslen. Vår produktion och våra nät bygger upp ett hållbart samhälle Vår produktion av fjärrvärme, fjärrkyla, el och biogas sker i effektiva anläggningar och baseras till allt större andel på förnybara och återvunna energikällor. Se diagram 1. Produktion och utsläpp GWh ton/kton Produktionsvolym = el = fjärrvärme = fjärrkyla = biogas Direkta utsläpp = kton koldioxid (CO 2 ) = ton kväveoxider (NO x ) = ton svaveloxider (SO x ) Diagram 1: Produktion och utsläpp. I diagrammet redovisas produktionsvolym samt direkta utsläpp, d.v.s. de som uppstår inom våra egna anläggningar där vi producerar fjärrvärme (2012: 1085 GWh), fjärrkyla (61 GWh), el (209 GWh) och biogas (6 GWh). Utsläpp av NO x grundar sig på kontinuerliga samt periodvisa mätningar i anläggningar. Utsläppen av svaveldioxid är beräknade utifrån bränslets svavelhalt. 2012: 60 kton CO 2, 197 ton NO x samt 22 ton SO 2. Övriga ämnen i utsläppen uppgår inte till signifikant volym för redovisning. 14 Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

15 Fjärrvärme En viktig pusselbit i det hållbara samhället Våra fjärrvärmenät består av ca 30 mil ledning som sträcker ut sig i ett nät under gator och byggnader och ca m 3 vatten cirkulerar ständigt i nätet. Fjärrvärmesystemet gör det möjligt att tillvarata och återvinna restprodukter från staden och omgivningarna, t.ex. i form av värme från industri och reningsverk. Under 2012 producerades fjärrvärmen i vårt största nät Lund-Lomma-Eslöv till ca 16 % genom det varma vatten som vi via vår geotermilösning pumpar upp från 700 meters markdjup. En stor del av fjärrvärmen baserades på spillvärmen från sockerbruket i Örtofta, på förbränning av rivningsvirke i vår anläggning i Lomma och på förbränning av vegetabiliska restprodukter från livsmedelsindustrin. För mer information om vår mix av energikällor i fjärrvärmeproduktionen, se tabell 2. Kopplat till detta finns även mer information om dels direkta utsläpp från produktionen men även nyckeltal baserade på ett vidgat systemperspektiv i tabell 1 samt tabell 3. Fjärrvärmen är på en resa mot fossilfritt år Ett steg på vägen är Örtofta verket som med start 2014 kommer producera stora volymer förnybar el och värme. Även leveranserna av spillvärme från de stora forskningsanläggningarna MAX-IV och ESS är viktiga i resan mot fossilfri fjärrvärme. Se diagram 2 för steg på resan hittills. Tabell 1: Direkta utsläpp per producerad energienhet fjärrvärme (kg/mwh) Tabell 2: Bränslemix för fjärrvärmen Ingående bränsle/energikälla Koldioxid Kväveoxider 0,15 0,16 0,13 Svaveloxider 0,019 0,019 0,009 Direkta utsläpp är de som uppstår inom våra egna anläggningar för fjärrvärmeproduktion. GWh Bioolja 291 Värmepumpar (geotermiskt vatten, värme från 222 avloppsvatten, värme från fjärrkylaproduktion, värme från akvifer) Naturgas 187 El till värmepumpar 110 Spillvärme Nordic Sugar Returträ Pellets 35 Köpt värme (flis- och halmbaserad) 35 Skogsflis 34 Briketter 16 Biogas 4 Olja 0,6 El (elpanna) 0,3 Diagram 2: Andel förnybart bränsle och återvunnen värm e i koncernens f järrvärmeproduktion 1985 Förnybart bränsle och återvunnen värme: 17 % Övrigt: 83 % Primärenergifaktor: 1, Förnybart bränsle och återvunnen värme: 44 % Övrigt: 56 % Primärenergifaktor: 0, Förnybart bränsle och återvunnen värme: 70 % Övrigt: 30 % Primärenergifaktor: 0, Förnybart bränsle och återvunnen värme: 74 % Övrigt: 26 % Primärenergifaktor: 0,56 Tabell 3: Utsläpp fjärrvärme Nyckeltal per fjärrvärmenät 2012 Direkta koldioxidutsläpp Andel förnybart och (kg/mwh) återvunnen värme Klimatpåverkan (kg CO 2 e/mwh) Primärenergifaktor Eslöv-Lomma-Lund % 93 0,56 Bjärred % 352 1,58 S. Sandby och Dalby % 363 1,63 Genarp 0 98 % 32 0,11 Klippan % 62 0,29 Ljungbyhed % 75 0,39 Östra Ljungby 0 98 % 29 0,2 Nyckeltal för andel förnybart, klimatpåverkan och primärenergifaktor grundar sig på överenskommelsen i Värmemarknadskommittén (branschorganisationen Svensk Fjärrvärme och kundorganisationerna Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO). Överenskommelsen omfattar en metod för beräkning av parametrarna resurseffektivitet, klimatpåverkan och andel fossila bränslen. Notera att direkta koldioxidutsläpp fördelas på producerad volym, medan klimatpåverkan fördelas på levererad fjärrvärme och omfattar såväl utvinning och transport av bränsle som energiomvandling. Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 15

16 Förnybar elproduktion Vi genomför stora satsningar på förnybar elproduktion, en bristvara framförallt när det gäller södra Sverige. Genom det kommande biobränsleeldade kraftvärmeverket i Örtofta mer än fördubblar vi vårt bidrag till förnybar elproduktion. Genom samtidig produktion av el och fjärrvärme i verket kommer vi ta tillvara på naturresurserna maximalt och alla våra fjärrvärmekunder bidrar på så sätt till att skapa underlag för mer skånsk el. Våra sex vindkraftverk Anna, Bella och Clara i Lund, Årröd i Hörby och Virke i Eslöv samt Jöns Pumpare i Tomelilla ger sitt bidrag med leveranser av Bra Miljövalmärkt el. Se diagram 3 för mer information om vår egen elproduktion. I vår vision om det hållbara samhället tror vi starkt på en utbyggnad av mikroproduktion där våra kunder i framtiden är producenter av allt mer energi, t.ex. via solceller eller mindre vindkraftverk. Vi arbetar aktivt med att få till en ökad utbyggnad av mikroproduktionen i vårt närområde inte minst genom att köpa in överskottsenergin till ett bra pris. Diagram 3: Elproduktion 2012 (GWh) Vattenkraft (Norge): 112 (53 %) Vindkraft: 7 (3 %) Gasturbin (kraftvärme): 71 (34 %) Biobränsle (kraftvärme): 20 (10 %) De direkta utsläppen per producerad energienhet el uppgår till 105 g koldioxid/kwh, 0,16 g kväveoxider/kwh och 0,007 g svaveloxider/kwh. Till produktionen av el i kraftvärmeverk allokeras 108 GWh naturgas respektive 42 GWh returträ. Elhandel ett handelssystem att påverka Lunds Energikoncernen agerar både som elhandelsbolag och elproduktionsbolag. Som elproduktionsbolag är vi med och påverkar mixen i riktning mot allt mer förnybar produktion. Som elhandelsbolag erbjuder vi våra kunder Förnybar el och Bra Miljöval el, vilket säkerställer att kundens volym är förnybar. Alla elhandelsbolag köper upp elen till sina kunder på den nordiska elbörsen, Nord Pool. Elproducenterna säljer sin el till Nord Pool och det ursprung som elen får bestäms därför av denna mix. Se diagram 4 för ursprunget på elen. Diagram 4: Elens ursprung 27 % 33 % 100 % 34 % 40 % 23 % 43 % = förnybart = fossilt = kärnkraft Samlad elförsäljning fördelat på förnybar el (vind-, vattenkraft och biobränsle), fossila bränslen (kol, olja och torv) respektive kärnkraftsel Ursprung på våra produkter Bra Miljöval el och Förnybar el Elens ursprung för de kunder som inte tecknat avtalen Bra Miljöval, vindkraftel eller vattenkraftsproducerad el, d.v.s. Nord Poolsmixen Siffrorna avser 2011, aktuell statistik för 2012 publiceras av Energimarknadsinspektionen i maj Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

17 Fjärrkyla En dold miljölösning Vårt fjärrkylanät i Lund levererar kyla till forskning och processtekniska ändamål och för komfort i till exempel sjukhusets lokaler. Kylan framställs i värmepumpar som samtidigt producerar fjärrvärme vilket gör att resurserna tas till vara så effektivt som möjligt, se tabell 4 för mer information om fjärrkylans miljönyckeltal. Fjärrkyla ersätter elslukande luftkonditioneringssystem och får även bort skadliga freoner som finns i dessa anläggningar. Tabell 4: Fjärrkyleproduktion 2012 Utsläpp (kg koldioxid/levererad MWh kyla) 75 Primärenergifaktor 0,59 Nät Våra nät är möjliggörare Våra nät elnät, fjärrvärmenät, fjärrkylanät, gasnät och fibernät är alla möjliggörare i det hållbara samhället. Det är exempelvis nödvändigt att elnäten alltid går att förlita sig på eftersom el inte kan lagras eller transporteras på annat sätt. Våra elnät ansluter dessutom allt mer både stor- och småskalig ny förnybar elproduktion och är därmed en förutsättning för omställningen till ett hållbart energisystem. Nästa generations elnät, så kalllade smarta nät, ställs inför nya utmaningar exempelvis genom lokal mikroproduktion. De nya näten, som både ska kunna ge och ta, kräver smarta funktioner så att konsumtionen kan styras till tidpunkter med stor tillgång på förnyelsebar energi. Som kund i våra nätområden märker man omställningen genom att man får sin energiförbrukning mätt per timme, färre och kortare avbrott samt att man får möjlighet att vara aktiv på energimarknaden. Vårt fibernät innebär till exempel att man kan utnyttja molntjänsterna med ökad lagringskapacitet och bandbredd fullt ut, vilket ger miljövinster i form av energieffektivisering och minskat behov av resor. Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 17

18 Drivmedel Alla med sin plats i det hållbara samhället För att klara övergången från fossila drivmedel till förnybara tror vi att framtidens fordonsflotta kommer att drivas med en mängd olika sorters förnybara drivmedel. Vi satsar på tre av dem: Fordonsgas ett drivmedel för alla Fordonsgas är ett samlingsnamn för biogas och naturgas använt som drivmedel i personbilar och tunga transporter. Vi har sex tankställen för fordonsgas, varav tre är publika och används av privatbilister och tre är för bussar och renhållningsfordon. Se tabell 5 för de volymer fordonsgas som tankas på våra tankställen. Idag körs renhållningsfordonen i Lund på vår fordonsgas bestående av förnybar biogas producerad i reningsverket i Lund. Biogasproduktionen kommer att öka successivt i samhället och därmed ersätta allt mer av den naturgas som finns kvar i fordonsgasen. Tabell 5: Fordonsgas Såld volym (Nm 3 ) Ersätter liter bensin Vi planerar för en biogasanläggning som ska ta tillvara på lokala restprodukter och gödsel från jordbruket och producera biogas som ska räcka till över privatbilisters årsbehov. Biodiesel för tyngre fordon Genom vårt delägandeskap i det lokala företaget Energigårdarna är vi med och erbjuder ett förnybart alternativ drivmedel för tyngre fordon som bussar, lastbilar och anläggningsmaskiner. Biodieseln är tillverkad av lokalt odlad raps och kan tankas på depåer i bland annat Lund och Kristianstad. El som drivmedel för stadstrafik För att uppnå ett hållbart energisystem i framtiden kan elbilar och infrastruktur för laddning vara en viktig faktor. En elmotor är i sig mer än fyra gånger så effektiv som en vanlig bensinmotor samtidigt som de direkta utsläppen av växthusgaser minimeras. Marknaden ökar dessutom i snabb takt och vi banar väg för utvecklingen genom utbyggnaden av infrastrukturen. Idag har vi 15 laddstolpar i Lund och en i Hörby där du kan tanka din elbil gratis. Fordonsgas som består av naturgas reducerar koldioxidutsläppen med ca % jämfört med bensin. (källa: Energieffektivisering Genom att effektivisera energianvändningen minskar de energirelaterade miljöutsläppen av CO 2. Med hjälp av våra tjänster inom energilösningar kan regionens företagare optimera sitt energiuttag och förbättra driftnettot i sina anläggningar. Ett kundcase: Energianalys med efterföljande energieffektivisering Under 2012 utförde vi en energianalys hos Johns Manville i Helsingborg, som visade på en årlig besparingspotential om ca 1 miljon kr vid en investering för åtgärder motsvarande ca 1,4 miljoner kronor. Åtgärder är redan påbörjade och vid jämförelse januari 2013 med januari 2012 indikeras att det finns goda möjligheter att uppnå eller överträffa besparingen. Bland annat medför en på helgen avstängd kompressor en årlig besparing på ca kwh. Dessutom har drifttryck på ångpanna sänkts, tidstyrning på ventilationsanläggningar och temperaturer optimerats och tryckluftsanläggningen kompletterats som sparar ytterligare till vår nöjda kund. 18 Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

19 Klimatneutral koncern Lunds Energikoncernen arbetar i riktning mot att bli ett klimatneutralt företag. Den viktigaste delen i detta arbete är att genomföra utsläppsminskande åtgärder överallt i verksamheten, i allt från produktion till tjänsteresor. Utöver detta genomförs årligen en sammanställning av växthusgasutsläppen för att följa upp att arbetet går åt rätt håll. Sammanställningen följer GHG-protokollets (Greenhouse Gas Protocol) rekommendationer. Utsläppen av växthusgaser minskade under 2012 dels genom en minskad användning av fossila bränslen i energiproduktionen men också genom kortare bränsletransporter. Koncernens riktlinjer för resor samt fordonsinköp bidrar också till att ständigt reducera utsläppen från verksamheten. Våra totala växthusgasutsläpp = Scope 1 = Scope 2 = Scope ton koldioxidekvivalenter Diagram 5. Sammanställningen omfattar följande utsläppskällor: Scope 1 är direkta utsläpp av koldioxid, lustgas och köldmedium från våra produktions- och reservkraftanläggningar samt fordon. Scope 2 är indirekta utsläpp från el och värme som används i våra anläggningar oc kontor samt förluster i våra elnät. Scope 3 är begränsad till indirekta utsläpp från bränsletransporter och tjänsteresor. Avfall I vår dagliga verksamhet strävar vi efter att följa avfallshierarkin och vårt ISO certifierade miljöledningssystem styr upp hanteringen. Avfall från kontor källsorteras i 3-8 fraktioner beroende på ort och plats samt material- eller energiåtervinns. Farligt avfall källsorteras och återvinns. I verksamheten uppkommer även större mängder skrot av metaller såsom koppar, järn och aluminium från ledningsnäten. Detta avfall återvinns till ny metallråvara. I energiproduktionen med biobränsle uppkommer askor som används som sluttäckning på deponi eller deponeras. En liten del av biobränsleaskorna kan återföras som näring till skogsbruk. Se tabell 6 för statistik över de större avfallsmängderna från verksamheten. Tabell 6: Avfall Askor (ton) 2012 Biobränsleaska 169 Flygaska 663 Bottenaska 1156 Kabelskrot (ton) 2012 Koppar 16 Järn och aluminium 31 Aluminium 26 Blandskrot 99 Farligt avfall (ton) * 2012 Oljeavfall 15 Sotvatten 38 Spolvatten tankrengöring 52 * Mindre mängder av farligt avfall, såsom elektronikskrot, ljuskällor och pannaska, redovisas ej, då dess mängd understiger 5 % av totala avfallsvolymen. Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 19

20 H E L S I D 20 Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

21 Energi för framtida generationer E S B I L D Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 21

22 Medarbetaren Attraktiv arbetsgivare Att vara en attraktiv arbetsgivare är en förutsättning för koncernens konkurrenskraft och vision. För oss betyder detta att våra medarbetare ska ges möjlighet att hela tiden utvecklas, att vi ska ha attraktiva belöningssystem och en företagskultur med värderingar som möjliggör utveckling för både medarbetaren och koncernen. Det betyder också att vi kan knyta till oss nya, innovativa medarbetare från yrkeslinjerna, gymnasiet, högskolan och universitetet. Lunds Energikoncernen har bland annat ett nära samarbete med Lunds Tekniska Högskola (LTH), mer om detta kan du läsa på sidan 12. Vi tror på att engagemang och motivation hos våra medarbetare skapas när var och en känner att deras arbetsinsats utgör en viktig del i koncernens framtid. För att få en bild av hur medarbetarna upplever sin arbetssituation och identifiera förbättringsområden inom företaget, genomförs vartannat år så kallat Motiverat Medarbetarindex (MMI). Det innebär att vi mäter våra medarbetares motivation och våra chefers ledarskap för att få återkoppling på hur attraktiva vi är som arbetsgivare. Det totala resultatet för 2012 blev 72 % att jämföra med resultatet från den förra mätningen 2010 som var 69 %. De årliga utvecklingssamtalen och uppföljningssamtalen utgör också en viktig beståndsdel i kommunikationen mellan chef och medarbetare. Trygg och säker arbetsmiljö När vi talar om arbetsmiljö menar vi både den fysiska miljön på arbetsplatsen och den psykosociala arbetsmiljön, det vill säga om psykiskt välbefinnande och trivsel i fråga om arbetsuppgifter, chefer och arbetskamrater. Arbetsmiljöarbetet vid Lunds Energikoncernen är en integrerad och naturlig del i företagets totala verksamhet. Grundläggande i arbetet är att förebygga ohälsa och skador till följd av arbetet och på så sätt skapa en trygg och säker arbetsmiljö. I den väsentlighetsanalys som genomfördes 2011 framkom också att just en säker och god arbetsmiljö ansågs som en av de viktigaste hållbarhetsfrågorna hos våra nyckelintressenter. Hela resultatet från analysen hittar du på sidan 35. Antalet anmälda tillbud har under 2012 ökat från 8 stycken till 9 stycken. Rapportering av tillbud är viktigt för att förebygga att arbetsolyckor inträffar, och hjälper oss att uppmärksamma vad som behöver förbättras. Antalet rapporterade olyckor uppgick till 5 stycken under 2012 vilket är en minskning från 2011 när antalet var 12 stycken. Förebyggande arbetsmiljöarbete går ut på att skapa en god och hälsosam arbetsplats, att undvika olycksfall och sjukdom och inte minst att skapa en trygg och säker arbetsmiljö för alla våra anställda. Vår arbetsmiljöoch säkerhetsorganisation omfattar samtliga anställda inom koncernen där övergripande frågor sköts på koncernnivå och det dagliga arbetet på bolagsnivå. När det gäller arbetsmiljö finns en central arbetsmiljökommitté, där samtliga anställda är representerade, och därunder en lokal arbetsmiljögrupp för varje skyddsområde. Säker hetsarbetet leds av koncernens säkerhetssamordnare och det löpande säkerhetsarbetet övervakas i sin tur av lokala säkerhetsansvariga på dotterbolagen. Mångfald för oss För oss på Lunds Energikoncernen handlar jämställdhet och mångfald om att vi som jobbar i koncernen ska spegla dem vi jobbar för, alltså våra kunder och kommuninvånare. Därför strävar vi alltid, utifrån uppfyllda kompetenskrav, efter mångfald i personalsammansättning, vid rekrytering samt vid tillsättning av arbetsgrupper. Energibranschen har traditionellt varit en mansdominerad bransch, så även inom Lunds Energikoncernen. De senaste åren ser vi en positiv trend mot en jämnare könsfördelning även om statistiken visar att vi fortfarande har en bit kvar. Av koncernens tillsvidareanställda är 118 kvinnor vilket motsvarar 30 % av antalet tillsvidareanställda. Andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnliga anställda är 14 %, vilket är en ökning från föregående år. Motsvarande procentsats för männen är 15 %. 22 Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

23 Tabell 7: Styrelse, ledning och övriga anställda fördelat på kön och ålder Styrelse Kvinnor Kvinnor % Män Män % Totalt Totalt % -29 år 0 0 % 0 0 % 0 0 % år 2 11 % 4 22 % 6 33 % 50- år 4 22 % 8 44 % % Totalt 6 33 % % % Ledning Kvinnor Kvinnor % Män Män % Totalt Totalt % -29 år 0 0 % 0 0 % 0 0 % år 2 22 % 4 44 % 6 67 % 50- år 1 11 % 2 22 % 3 33 % Totalt 3 33 % 6 67 % % Anställda Kvinnor Kvinnor % Män Män % Totalt Totalt % -29 år 7 2 % 28 7 % 35 9 % år % % % 50- år % % % Totalt % % % Tabell 8: Personalomsättning fördelat på kön och ålder Ålderskategori Antal kvinnor Antal avgång kvinnor Andel avgång kvinnor Antal män Antal avgång män Andel avgång män Totalt avgång Total personalomsättning -29 år % % 0 0 % år % % % 50- år % % % Totalt % % % Personalomsättningen är baserad på antal tillsvidareanställda som lämnade Lunds Energikoncernen under 2012 och uppgick till 11 %. Den interna rörligheten har i princip varit oförändrad mot föregående år. Personalsammansättning Antal tillsvidareanställda ligger i nivå med föregående år och uppgick till 399 medarbetare vid utgången av personer var visstidsanställda vid årets utgång. Samtliga medarbetare är anställda och verksamma i Sverige. Antalet avgångar bland tillsvidareanställda uppgår till 45 personer i koncernen. Utbildning för motiverade chefer och medarbetare Olika medarbetare har olika behov av styrning och ledning. Vilket ledarskap som en medarbetare behöver varierar också från situation till situation. Är det första gången du genomför en uppgift ställer det andra krav på ledarskapet än om du gjort uppgiften många gånger och är säker i din roll. under 2012 inlett en utbildning i Situationsanpassat ledar- respektive medarbetarskap för samtliga anställda i koncernen. Vi tror att genom att både chefer och medarbetare blir bättre på att ge varandra återkoppling, så lägger vi grunden för en arbetsplats med högt i tak, öppen kommunikation och möjlighet att påverka. Att komma som nyanställd till en organisation är också en situation som ställer krav på en arbetsplats. Lunds Energikoncernen är en komplex organisation med flera bolag, varumärken och verksamheter. För att ge våra nyanställda en så bra introduktion som möjligt och en förståelse för verksamheten, bjuds alla in till en introduktionsutbildning bestående av ett heldagsmöte och ett studiebesök på våra olika anläggningar. För att skapa förutsättningar för ett gott medarbetar- och ledarskap och ett bra arbetsklimat har vi Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 23

24 Samhällsansvar Påverkan och inflytande Som energikoncern har vi en speciell situation i samhället eftersom vi producerar och distribuerar el och värme nyttigheter som alla människor behöver i sin vardag. Därför berör vår verksamhet varenda människa. Vårt moderna samhälle är uppbyggt på eltillgång, vilket är en lagstadgad rättighet i Sverige. Bristande leveranssäkerhet skulle innebära att viktiga samhällsfunktioner som sjukhus, infrastruktur och industrier hotades. Det innebär att vi som energikoncern har ett stort inflytande och därmed också ett stort ansvar gentemot samhället när det gäller leveranssäkerhet. Såväl el som värme och gas är också produkter förknippade med en hög säkerhetsrisk. Därför har vi en skyldighet att se till att våra produkter inte orsakar skador hos allmänheten och ett viktigt ansvar att förhindra att olyckor inträffar. All slags energiproduktion påverkar miljön på något sätt, men det är vårt ansvar att arbeta för att minimera den så mycket som möjligt. Dels kan vi direkt påverka vår egen produktion och vilka inköp vi väljer att göra, dels kan vi mer indirekt påverka våra kunders val och energianvändning genom rådgivning och marknadsaktiviteter. Idag erbjuder vi ett antal energilösningar och energieffektiviseringstjänster till företagskunder och planer finns att utöka detta även till privatmarknaden. Genom att öka kunskapen om energibranschen och de möjligheter till energieffektivisering och miljölösningar som finns tar vi ansvar inte bara för de ökade kraven från kunder och andra intressenter, utan även för framtida generationer och det samhälle vi lämnar efter oss. Ett exempel är Spänningssökarna, en tävling som Lunds Energikoncernen tillsammans med LTH drog igång under 2012 med syfte att öka intresset och kunskapen om energi hos ungdomar. Mer om detta kan du läsa på sidan Energibranschens centrala roll i samhället gör också att den är starkt övervakad och kontrollerad av lagar. Detta innebär att den direkta påverkansgraden i vissa frågor är begränsad för energibolagen. Som kommunägt energibolag är Lunds Energikoncernens möjlighet att påverka även begränsad när det gäller leverantörskedjan. Kommunalägda bolag lyder under Lagen om offentlig upphandling som uppmuntrar konkurrens så långt som möjligt. Koncernen köper alltid från den leverantör som bäst uppfyller de fastställda kraven i upphandlingen. Detta ställer krav på oss att vara skickliga i våra upphandlingar och ställa krav på exempelvis miljöcertifiering i kravspecifikationer till leverantörsupphandlingar. Trender Trender inom hållbarhet som identifierats under 2012 har förutom kemikalier och klimatfrågor, handlat om energieffektivisering. Det är inom energianvändningen som de stora vinsterna kan göras när det gäller förbättrad miljöprestanda och minskade utsläpp av växthusgaser. Och för de flesta företag finns det också betydande pengar att tjäna genom ett systematiskt arbete för att spara energi. Leverantörskedjan blir allt viktigare och av den samlade miljö- och klimateffekterna från verksamheten kan leverantörskedjan utgöra en stor del. Lunds Energikoncernen har som mål att i framtiden även inkludera leverantörskedjan i hållbarhetsredovisningen. 24 Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

25 Under 2013 kommer hållbarhetsarbetet på allvar att bli en del av affärsverksamheten. I ekonomiskt tuffa tider räcker det inte med att tro eller hoppas att arbete inom CSR stärker varumärket i största allmänhet. Det gäller att visa att socialt ansvar och systematiskt miljöarbete med ökad material- och resurseffektivitet inte bara leder till minskade utsläpp, utan också är direkt lönsamma. Genom att lyfta upp hållbarhet i vår affärsidé har vi tagit ett aktivt steg i denna riktning. Risker och möjligheter Trender inom hållbar utveckling medför både risker och möjligheter för koncernens långsiktiga utveckling och finansiella resultat. Vi måste hela tiden anpassa oss till bland annat ökad genomlysning av bolaget, att lagstiftning kan ändras och växande krav på hänsyn till hållbarhetsaspekterna i alla delar av verksamheten. Om vi inte klarar av att möta omvärldens förväntningar och koncernens egna målsättningar på ett tillfredsställande sätt, finns en risk att lönsamheten och varumärket påverkas negativt. Vi riskerar också sämre kostnadseffektivitet om åtgärder inte vidtas för att exempelvis spara energi och minimera utsläpp. Samhällets växande medvetenhet om klimatförändringar kommer med största säkerhet att resultera i nya lagar och förordningar som i sin tur påverkar våra verksamheter, både finansiellt och operativt. Vi bevakar kontinuerligt frågorna för att vara redo till snabb anpassning. Utsläppsbegränsningar, skatter som leder till dyrare bränslen samt samhällets omställning till förnybara energikällor är några viktiga områden. Å andra sidan kan vår marknadsposition stärkas om Lunds Energikoncernen bättre än konkurrenterna kan möta kundernas efterfrågan på såväl insyn, kvalitet och mänskliga rättigheter som miljö- och hälsoanpassade produkter. Vi kan också bli mer kostnadseffektiva g enom till exempel minskad energi- och bränsleförbrukning i våra verksamheter. Våra möjligheter att verka för en mer hållbar utveckling är i regel störst genom lokal närvaro på respektive marknad och genom att utbilda och informera våra kunder och övriga intressenter. Utmaningar föder idéer. Klimatdebatten kommer sannolikt att leda fram till hårdare begränsningar av koldioxidutsläpp. Det ökar behovet av miljöanpassade lösningar. Ny teknik utvecklas också utifrån de nya behoven, vilket ger möjligheter till fler miljöanpassade lösningar. Eftersom vi arbetar med frågan redan idag kan vi stärka vår position på marknaden om och när nya regler införs. Arbetet med att ta fram en ny vision och affärsidé som fokuserar på hållbarhet visar att Lunds Energikoncernen antagit utmaningen att leda utvecklingen mot ett hållbart samhälle och möta de stora förändringar energibranschen står inför de närmaste åren. Läs mer om visionsarbetet på sidan 6. Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 25

26 Samhällsansvar Lunds Energikoncernen arbetar aktivt som medlem i en mängd olika branschorganisationer, intresseorganisationer och nätverk. Nedan följer ett urval samt hur vi är aktiva inom dem. Svensk Energi - medlem Svensk Energi är bransch- och intresseorganisationen för landets elförsörjningsföretag och företräder branschen vid kontakter med regering, riksdag och myndigheter. Svensk Fjärrvärme - medlem Svensk Fjärrvärme är branschorganisationen för Sveriges fjärrvärmeföretag. Energigas Sverige - medlem och styrelsemedlem Energigas Sverige är en branschorganisation som arbetar för en ökad användning av energigas. Svenskt Gastekniskt Centrum (SGC) - delägare och styrelsemedlem SGC är ett företag inom hållbar utveckling som samordnar teknisk utveckling kring energigaser. Elforsk AB - representant i styrgruppen för laddstolpar och elfordon Elforsk AB har som syfte att rationalisera energibranschens gemensamma forskning och utveckling. RSPO (RoundTableOnSustaniblePalmOil) - medlem RSPO har som mål att främja användningen av hållbart framställd palmolja. Sustainable Business Hub - medlem Sustainable Business Hub är ett nätverk som hjälper företag med verksamhet inom miljö- och energiområdet. Biogas Syd - medlem Biogas Syd är ett nätverk som arbetar för att främja produktion, distribution och användning av biogas i Skåne. Partnerskap för Ekonomihögskolan - medlem Ekonomihögskolans stiftelse för partnerskap har som syfte att utveckla samarbetet mellan näringslivet och forskning och utbildning. Connect Skåne - medlem Connect Skåne är ett ideellt nätverk som hjälper innovativa företag att utvecklas och växa. Ideon Lightfoot Academy - medlem och sponsor Ideon Lightfoot Academy är ett nätverk för att ge företag hjälp med affärsutveckling inom miljö, etik, risk och sociala frågor. Försiktighetsprincipen Lunds Energikoncernen arbetar utifrån följande definition av Försiktighetsprincipen: Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I praktiken innebär detta att vi alltid vidtar skyddsåtgärder då risk finns för skada på miljö eller människors hälsa, vilket finns beskrivet i våra miljöledningsrutiner. Denna ansats finns även med vid förändringar eller avveckling av anläggningar och vid projektering av nya. 26 Hållbarhetsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen