Bevarande och gallring av personregister inom enskilda sektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bevarande och gallring av personregister inom enskilda sektorn"

Transkript

1 J Bevarande och gallring av personregister inom enskilda sektorn CLAES GRÄNSTRÖM Bakgrund Debatten om hur datoriserade uppgifter skulle hanteras började i Sverige i mitten på 1960-talet. Utgångspunkten för diskussionen var till en början främst om datateknikens inverkan på offentlighetsprincipen och dess grundsats om allmänna handlingars offentlighet. Upptagningar för automatisk databehandling som hålkort, magnetband jämställdes då med handlingar i vanlig mening. Tryckfrihetsförordningen ändrades i enlighet med detta synsätt. Offentlighetsprincipen omfattar således i dag inte bara handlingar i konventionell mening utan även olika typer av upptagningar. Vidare fastställdes att även handlingar, som var tillgängliga för myndigheten med tekniskt hjälpmedel, som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan avläsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas, skulle utgöra allmänna handlingar. Ä ven s k potentiella handlingar kunde anses utgöra allmänna handlingar. Den långa och ibland komplicerade diskussionen om vad som utgjorde allmän handling har också befruktat de arkivteoretiska diskussionerna. I 3 arkivlagen och i 3 arkivförordningen beskrivs närmare vad som utgör en arkivhandling. Av dessa, förarbetena och Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd framgår klart att arkivhandling inte är samma sak som allmän handling, även om begreppen uppvisar en långt gående symmetri. Diskussioner om vad som utgör arkivhandling har i mångt och mycket utgått från den offentliga sektorns informationsflöde. Om arkivhandlingsbegreppet har inte alls samma diskussion förts inom enskilda sektorn. Det har dock ofta hävdats att samma arkivteori, proveniensprincipen, utgör ledstjärnan även för den enskilda sektorns arkivhantering. I slutet av 1960-talet kom debatten i gång om vilket intrång i den personliga integriteten som ett begagnande av den nya tekniken kunde leda til'l. En utgångspunkt utgjordes av 1970-års folk- och bostadsräkning. Debatten kom 61

2 i Sverige i första hand att inrikta sig på den offentliga sektorns personregister. Orwells bild från 1984 togs fram och varnande röster höjdes för att myndigheternas kunskap och därmed makt över den enskilde skulle öka genom att så många uppgifter kunde samlas in och lagras. Möjligheterna till insamling, lagring och samkörning ökade hela tiden genom den tekniska utvecklingen. Hela tiden rörde sig dock diskussionerna nästan uteslutande om den offentliga sektorns hantering av personuppgifter. De mest kända exemplen under senare tid utgörs av Metropolitdebatten och om införande av ett nytt ADBsystem inom sjukförsäkringen, F AS 90. Mycket sällan har den enskilda sektorns personregister eller andra ADB-register inom denna kommit i fokus på samma sätt som den offentliga sektorn. Enskilda sektorn Enskilda sektorns produktion av arkivhandlingar är mycket stor och överstiger enligt vissa beräkningar arkivproduktionen inom den offentliga sektorn. Användningen av modern teknik, främst då ADB-teknik, är minst lika stor inom den offentliga sektorn. Frågan om vilken typ av information som skapas inom enskilda sektorn är givetvis beroende av vilken typ av arkivbildare som alstrat arkivhandlingarna. Utan tvekan är det nu så att det är näringslivet som skapar mest handlingar i olika former. Det är också inom näringslivet de största riskerna finns för att oersättliga luckor kommer att uppstå. I arkivpropositionen betonades att man måste vara uppmärksam på företagsarkivens värde, inte minst för regional- och lokalhistorisk forskning. Ä ven de som arbetar i företagen har berättigade anspråk på bevarande av den delen av sitt kulturarv. Också den forskning som inriktar sig på sociala förhållanden eller farlig arbetsmiljö, behöver tillgång till information i olika företagsarkiv. Nuvarande regelsystem för offentliga sektorn Beträffande den offentliga sektorns arkiv har nu ett helt nytt regelsystem fastställts, arkivlagen, arkivförordningen, Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd och nya normalreglementen för den kommunala sektorn. Övrig lagstiftning och förordningar har anpassats eller harmoniserats efter de motiv som förs fram i arkivpropositionen. Mycken möda har lagts ned på att i olika sammanhang anpassa reglerna efter den moderna informationshanteringen. A v stort värde har därvid varit att man sökt definiera eller beskriva 62

3 vissa begrepp, termer och rutiner. Stormöda har lagts ned på att reglerna skall vara så verklighetsanpassade som möjligt. Det har därvid visat sig att den hittills rådande proveniensprincipen stämmer helt överens med de krav som ställs enligt offentlighetslagstiftningen. I arkivlagen slås fast att myndighetens arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet och sådana handlingar som avses i 2 kap 9 tryckfrihetsförordningen. Upptagningar som är tillgänliga för flera myndigheter, så att de utgör allmänna handlingar, skall dock bilda arkiv endast hos en av dessa myndigheter. Regeringen har uppdragit åt Riksarkivet (Krigsarkivet) att meddela föreskrifter härom. Arkiven måste således hänföras till en myndighet, som alltså är arkivbildare. Ofta har man använt beteckningen synonymt med beteckningen myndighet, då man definierat arkivbildare som varje myndighet, korporation, företag, förening, inrättning eller enskild person, som upprättar eller mottar handlingar i sin verksamhet. Sedan kan givetvis en arkivbildare arbeta på ett sådant sätt att flera delarkiv kan uppstå i dess verksamhet. Inom den offentliga sektorn används myndighetsbegreppet annorlunda i olika sammanhang. I arkivlagen används begreppet myndighet i regeringsformens betydelse. A v denna med förarbeten framgår att med myndighet avses regeringen, domstolar och förvaltningsmyndigheter. Trots detta kan det ibland vara svårt att avgöra vad som utgör en myndighet inom den offentliga sektorn. Riksarkivet har då inom den statliga sektorn att avgöra vad som utgör myndighet och därmed arkivbildare. Detta är också av stor praktisk betydelse, eftersom tillsynsansvaret måste fastställas, gallringsföreskrifter/ beslut måste attribueras till en myndighet, redovisningen (beskrivning och förtecknande) måste utgå härifrån, leveranserna skall gå till arkivmyndigheten (normalfallet) etc. Datalagen En förmedlande länk mellan offentliga sektorn och enskilda sektorn kan utgöras av datalagen. Datalagen omfattar både den offentliga sektorn oc~ den enskilda sektorn. De i detta avseende väsentligaste begreppen utgörs av personregister och registeransvarig. Registeransvarig inom den offentliga sektorn motsvaras av myndighet enligt regeringsformens mening, precis som arkivbildare enligt arkivlagen. Registeransvarig inom den enskilda sektorn motsvaras av juridisk person, vilket borde leda till att arkivbildare borde vara samma sak. Detta stämmer väl överens med proveniensprinctpen. 63

4 64 Inom den offentliga sektorn har många tankar ägnats åt hur ADB-upptagningar skall hanteras från förteckningssynpunkt, bevarande- och gallringssynpunkt etc. Man har inom gallringsområdet fastställt att Riksarkivet inom den statliga sektorn föreskriver om gallring av upptagningar som inte utgörs av personregister, och att detta på det kommunala området avgörs av kommunfullmäktige eller landsting. Motsvarande gäller också personregister som utgörs av så kallade licensregister Ufr 2 och 12 datalagen). Ä ven de tillståndsregister, där Datainspektionen i det enskilda fallet eller generellt inte meddelat gallringsbeslut, faller in under Riksarkivets och kommunfullmäktiges eller landstingets domvärjo. Det förhåller sig annorlunda när det gäller enskilda sektorns personregister. Enligt huvudregeln i 12 datalagen skall personuppgift, som kan hänföras till den som avses med uppgiften, utgå ur personregistret, då uppgiften inte längre behövs med hänsyn till ändamålet med registret om inte uppgiften även därefter skall bevaras på grund av bestämmelse i lag eller författning eller enligt beslut som meddelats med stöd av författning. Detsamma gäller då den registeransvarige upphör att föra personregistret. Alltså inom den offentliga sektorn finns som ovan arkivlagens bestämmelser. Den allmänna gallringsregeln, som är subsidiär, sätts då åt sidan. I datalagen finns också intaget en rad regler som underlättar eller snarare möjliggör för arkivmyndigheterna enligt arkivlagen att ta emot och förvara personregister (t ex 2 a, 7 a, 10 ). Några författningar som möjliggör ett bevarande av personregister inom den enskilda sektorn, sedan de begagnats för sitt ändamål, finns inte. Registerändamålet har en central betydelse i datalagen, då detta styr användningen av uppgifterna i registret. Innebörden av regeln är att så snart personuppgifterna har använts för sitt ändamål skall de förstöras. I praktiken innebär detta att sedan exempelvis ett affärsförhållande eller kundrelation upphört skall uppgifterna fortlöpande gallras, dvs i regel efter ett eller ett par år. Inte heller finns här möjligheten som inom den offentliga sektorn att överlämna registret med full äganderätt till en juridiskt sett enskild arkivinstitution. Inte heller får arkivmyndigheter ta emot sådana personregister. Den enda möjligheten som nu synes stå till buds är att Datainspektionen föreskriver att personregistret skall avlämnas till såvitt jag förstår en arkivmyndighet. Denna möjlighet har hittills - såvitt är bekant - inte använts. Resultatet blir att inga personregister får bevaras fr~n den enskilda sektorn. Om det bevaras några upptagningar för ADB från den enskilda sektorn, som inte innehåller någ.ra persopuppgifter, för framtida forskning, är obekant. En kvalificerad gissning är att så oftas~ inte är fallet. Vad beror i så fall detta på? Ett svar kan vara att all information som skall bevaras tas ut p~ papper

5 eller mikrofilm och bevaras i denna form med de bearbetningsförluster som följer av detta. Ett annat svar kan vara att ingen information i form av upptagning för ADB är avsedd vara nödvändig eller värd att bevara. I båda dessa fall skiljer sig förhållandena från dem inom offentliga sektorn, där en stor mängd datorlagrat material bevaras. När det gäller personregister, avlämnas dessa till arkivmyndigheten, när de använts för sitt ändamål. Riksarkivet förvarar ett mycket stort antal register från den offentliga sektorn, både rikstäckande och mindre omfattande från en rad myndigheter. Dessa lånas alltmer ut till olika användare för bearbetning, vilket då kräver ett nytt tillstånd från Datainspektionen. slutsats Om ingenting görs, kommer heller inga personregister från den enskilda sektorn att bevaras. I praktiken kanske inte heller några andra register. Riksarkivet har vid ett flertal tillfällen framhållit detta för statsmakterna och framhållit att alltmer information lagras i form av upptagning för ADB och att denna alltmer sällan skrivs ut på papper eller film eller annan databärare. Riksarkivet menar att legala möjligheter måste skapas för ett bevarande. Turligt nog verkar det i skrivande stund finnas öppningar för att skapa legala möjligheter härför. Den sittande datalagsutredningen har som en punkt att behandla gallringsfrågan. Den är därvid styrd av det arbete som bedrivs inom EG. I ett ändringsförslag till EG-kommissionens förslag (Commission communication on the protection of individuals in relation to the processing of personal data in the Community and information security) om i stort sett total gallring har EG-parlamentets lagutskott föreslagit att undantag får göras om nationelllag medger att personregister (det kan dock tänkas att all personrelaterad information dvs inte bara personregister på upptagningar för ADB kan komma att avses i dessa regler) överförs till "archives and used for historical, statistical or scientific purposes". Godtas detta ändringsförslag kan man i svensk lag medge att personregister även från den enskilda sektorn kan bevaras hos en arkivmyndighet, eventuellt en annan arkivinstitution EG-kommissionen har nu i november lagt fram ett ändringsförslag, där man bl. a. tagit bort den formella skillnaden, som fanns i det tidigare förslaget mellan offentlig och privat sektor. Ifrågavarande undantagsregel har omformulerats enligt följande"- - - personal data- - - kept in a form which permits identification of data subjects for no longerthan is necessary for the purposes in wiew; Member States may lay down appropriate safequards for personal data stored for historical, statistical or scientific use." De nya förslagen analyseras just nu i datalagsutredningen. Ä ven i riksarkivet görs en analys om vad de nya förslagen kan innebära för arkivverksamheten i Sverige. 65

6 J De närmare förutsättningarna (tillstånd, förtecknande, registerutdrag, tillhandahållande etc) får klarläggas i lagstiftningsarbetet. Viktigt är nu att skapa klarhet om datorlagrad information behöver bevaras från den enskilda sektorn. Och om så är fallet att skapa legala möjligheter härför (för personregister) och att se till att det finns resurser och praktiska möjligheter att lagra, vårda och tillhandahålla sådana uppgifter. 66

7 På sporet av en flyktning OLEKOLSRUD "Når alvorlige menn har unders0kt min fortid, sikkert for å finne skurnie saker, og hevder at jeg flyktet til Norge i året 1930, er det en fryktelig bakvaskelse. Jeg kom til Norge- for godt- 29. juli 1929, på Olavsdagen, tredve år gam m el". Slik uttrykte Aksel Sandemose seg i Aktuell10. april1965, bare noen måneder f0r han d0de. 1 Det merkelige er at han aldri f0r hadde husket sin ankomst til Norge så presist. Nå skal en v.rre varsom med å ta Sandemose på ordet-det kan jo tenkesat han her driver ap med de alvorlige menn. Da han n0yaktig på dagen 34 år tidligere, 10. april1931, for f0rste gang s0kte om oppholdstillatelse i Norge, opplyste han derimot tillensmannen i Nesodden at han hadde kommet tillandet "omkring 10/5-1930". Dette er, så vidt jeg har kunnet se, f0rste og siste gang han oppga 1930 som det riktige året. Denne datoen stemme fomvrig god t med h va alle hans biografer vet å fortelle. Den siste av disse, Espen Haavardsholm, har til og med en detaljert og livfull skildring av hvordan Sandemose kom til Oslo med båt 13. mai Han burde vel vite det. Men Aksel Sandemose selv holdt senere alltid, med ett unntak, konsekvent fast på at han ankom sommeren Unotaket er h0sten 1937, da han forklarte seg for over konstabel J ohs. Holen ved Oslo politikammer i forbindelse med s0knad om forlengelse av oppholdstillatelsen. Da oppga han 1933 som ankomstår, if0lge Holen. Her er det trolig blitt for mange 3-tall og for få 9-tall for overkonstabelen, som i tillegg kunne rapportere at Sandemose ble f0dt Hans riktige f0delsedag er Slik er Aksel Sandemoses biografi, i stort som i smått, et stadig oppkomme av merkverdigheter. * Artikeln tidigare publicerad i Nytt Norsk Tidskrift 3/91, s l. "Reke-Cocktail". Også gjengitt i Epistler og moralske tanker, Aschehoug 1973, s Espen Haavardsholm, Mannen fra ]ante. Et portrett av Aksel Sandemose, Gyldendal 1988, s

8 H va kan så slås fast med temmelig stor grad av sikkerhet om Aksel Sandemase i Norge de f0rste årene? På grunnlag av de spor han har etterlatt seg i offentlige arkiver, vii jeg her gj0re rede for omstendigheterne omkring hans f0rste oppholdstillatelse i Norge i 1931, hans flukt t il Sverige i 1941 og hans ervervelse av norsk statsborgerskap i Aksel Sandemoses f0rste s0knad om oppholdstillatelse i Norge er som nevnt datert 10. april1931. Han bodde dahoskj0pmann Gmstad på Blylaget i Nesodden ko mm une. Fra lensmannen i Nesodden gikk s0knaden til politimesteren i Folio, som antok at Sandemase burde gis oppholdstillatelse for begrenset tid, samtidig som han meddelte Sentralpasskontoret i Oslo at det ville bli utferdiget forelegg mot Sandemase for overtredelse av fremmedlovens 5. Etter denne bestemmelsen skulle han ha meldt seg for politiet senest to måneder etter ankomsten. Det var utvisningsgrunn å upplate dette. Hvorvidt han hadde kommet tillandet sensammeren 1929 eller våren 1930 gjorde i denne sammenheng lite fra eller til. Sandemase selv hevdet at han hadde sendt melding tillensmannen da han flyttet til Nesodden. Lensmannen kunde ikke finne noen slik melding. Saken ble henlagt etter bevisets stilling. Fra Sentralpasskontoret gikk det så 16. april en foresp0rsel til Statspolitiet i K0benhavn "om-der kan tilveiebringes na:rmere oplysninger om angivelig dansk forfatter Axel Sandemose, bl.a. om han er en ustraffet og uberyktet person". Sjefen for det danske Statspolitiet kunne fem dager senere opplyse Sentralpasskontoret i Oslo om at Sandemose, "om h vem det vides, at han har haft adskillige Forta:llinger og Artikler optaget i herva:rende Blade og Tidsskrifter, ikke er Statspolitiet ufordelagtig bekendt". Etter dette hadde Sentralpasskontoret ingen innvendinger mot å gi Sandemase oppholdstillatelse for en begrenset tid. Betingelsen burde imidlertid va:re at han s0rget for å betale skatt i rett tid av den inntekt han hadde hatt under sitt opphold i Norge. Omtrent samtidig- 2. mai s0kte Sandemase også om norsk statsborgerskap. Det er i denne sammenheng han for f0rste gang lanserer sommeren 1929 som tidspunktet for sin flytting til Norge. Han opplyste da at han f0rst hadde bodd i Maridale n, så fra 15. mai 1930 i Bly laget, N esodden. Dette fastholdt han deretter til sin d0d. Egentlig var det altfor tidlig for ham å s0ke om statsborgerskap - etter 3. De viktigste kilden e er: Sentralpasskontorets arkiv, sak 366/ 42; Statspolitiets arkiv, sak S 995 Al 42; Justisdepartementets Politikontors arkiv, pakke Statsborgersaker - Avslag (sak 2742/34 P) og pakke Oppholdstillatelser (sak 1483/41 P2); Justisdepartementets journaler fra London-tiden Alt i Riksarkivet. 68

9 loven måtte han ha bodd her i 5 år for å komme i betraktning. Det er vel mulig at Sandemase hadde vrert en tur på bes0k i Norge i 1929, og at han nå valgte å regne sin oppholdstid i Norge fra da av- det kunne styrke statsborgers0knaden. Justisdepartementet kom, riktignok under tvil, til at det ikke forelå tilstrekkelig grunn til å dispensere fra S-års regel en, og meddelte avslag på Sandemoses statsborgers0knad 22. mai Den norske fremmedloven av 1927 opererte med to forskjellige former for oppholdstillatelse for personer uten norsk statsborgerskap: tidsbegrenset opphold for ett år om gangen og opphold på ubestemt tid. Opphold på ubestemt tid kom bare påtale dersom en hadde oppholdt seg i landet minst to år. Ble man innvilget tidsbegrenset opp hold, fikk man såkaldt meldebevis, og måtte m0te personlig hos politiet hver gang den skulle fornyes. Oppnådde man oppholdstillatelse på ubestemt tid, fikk man derimot oppholdsbok. Follo politikammer hadde latt Sandemoses oppholdss0knad ligge i påvente av utfallet av statsborgers0knaden. 26. mai hadde politikammeret ennå ikke mottatt noen beskjed om dette, og fant tiden inne til å ta en beslutning. Sandemase bl e innvilget opphold i Folio "inntil videre", og bl e utstyrt med dertil h0rende oppholdsbok. Når var dette i strid såvel med loven som med Sentralpasskontorets avgj0relse 23. april. Folio politikammer fikk derfor en korreks fra Sentralpasskontoret 23. juni: "Det er ikke adgang til å gi denne person opholdsbok. Den utstedte oppholdsbok må derfor straksinndras og erstattes med meldebevis." Dette b le gjort, og politikammeret ga derpå Aksel Sandemase med familie oppholdstillatelse i 2 år fra å regne. Men Sentralpasskontoret var fremdeles ikke forn0yd med Folio politikammer. I f0lge fremmedlovens 6 kunne ikke meldebevis utstedes for mer enn ett år om gangen. Saken måtte gå en ny runde Sentralpasskontoret i Oslo - politimesteren i Folio -lensmannen i Nesodden- Sandemase på Blylaget og tilbake igjen. Endelig, 15. september 1931, fikk Sentralpasskontoret beskjed om at alle formaliteter var i orden, og at Aksel Sandemase med familie var blitt innvilget opphold i riket til Fram til sin flukt til Sverige h0sten 1941 bodde Aksel Sandemase i Norge deretter på ettårige og halv-årige oppholdstillatelser. Han bodde her "bare på politipass", som Forfatterforeningens formann J o han Bojer så snedig uttrykte det da han i et intervju med Morgenbladet 30. mai 1934 skulle begrunne eksklusjonen av Sandemase fra Forfatterforeningen- en eksklusion som f0rte til at Johan Bojer snart sel v b le kastet som formann. Sandemoses u betalte gjeld, enten det nå var i form av restaurant- og hotellregninger (Grand Hotell i Vikersund 1933 og Hotel Contioental i Oslo 1935) eller skatterestanser, var et årvisst tilbakevendende tema i brevvekslinger og samtaler mellom Sandemase og fremmedmyndighetene. Opphold på ubestemt tid fikk han ikke. 69

10 Han fornyet heller ikke sin statsborgers0knad, sel v om han stadig antydet at han ville gj0re det. Da tyskerne okkuperte Norge, hadde Sandemose derfor bare gyldig oppholdstillatelse ut året I november- etter at tyskerne hadde latt NS overta landets statsadministrasjon - ringte Kultur- og folkeopp lysningsdepartementet til Sentralpasskontoret i anledning Aksel Sandemose. Det kunne bli tale om å s0ke å fjerne ham fra landet, b le det opplyst desember s0kte Sandemose om fornyet oppholdstillatelse. Han avslutter s0knaden med å si at "når jeg ikke har fått bragt mitt statsborgerforhold iorden, er det n<l'!rmest fordi jeg tenkte at det kunde jeg alltid ordne, og så b le det utsatt gan g på gang. Da jeg s0kte for ca. 8 år siden fikk jag besk j ed om at det var for tidlig, men at jeg kunne pmve igjen om et år. Det b le altså dessverre aldri gjort". Han hadde nå en restskatt på 360 kro ner, og Sentralpasskontoret ba politimesteren i Oslo og Aker bringe på det rene om ikke Sandemose kunne betale dette forholdsvis ubetydelige bel0pet. På sin 42-års dag-19. mars 1941-forklarte Sandemose segatter for overkonstabel Johs. Ho len på F remmedkontoret ved Oslo politikammer. Disse to hadde nå V<l'!rt i jevnlig kontakt siden h0sten Sandemoses tidligere forlag "Tiden" var stengt, og han lå i underhandlinger med Aschehoug om å la dette overta hans fremtidige produksjon. Sandemose kunne derfor ikke si noe om sine 0konomiske fremtidsutsikter f0r forhandlingene med Nygaard jr. i Ascheho u g var gått i orden. Aschehoug hadde utgitt hans siste novellesamling i november 1940 ("Fortellinger fra andre tider"), men denne hadde ikke innbrakt nok til å dekke skatterestansene. 25. mars sendte Sentralpasskontoret saken til Politidepartementet. Det gikk to og en halv måned f0r Politidepartementet returnerte saken. Man var innstilt på å gi Sandemose oppholdstillatelse ut året 1941, men det burde f0rst unders0kes om Sandemose nå hadde betalt de nevnte skatterestansene. Det var nå blitt sommeren 1941, og Sandemoses oppholdstillatelse hadde utl0pt for et halvt år siden. I begynnelsen av juli mottok F remmedkontoret i Oslo plutselig et brev fra ham, datert Nes i Seljord Sandemose ba om at hans oppholdstillatelse måtte bli forlenget "iallfall et år frem i tid". Men han sa også f0lgende: "Det forholder seg i korthet slik at jeg ingen avtaler kan treffe når det er u visst om jeg får fornyet min oppholdstillatelse. Ingen 0nsker å engagere seg 0konomisk med en mann som kanskje forlater landet. Jeg har derfor, helt bortsett fra de rådende forhold for tiden, og som man jo kan regne med bare er en overgang, hatt det sv<l'!rt vanskelig det siste halvåret." /41 P2. Justisdepartementet, Politikontoret, Oppholdstillatelser

11 Å oppholde seg i Norge i 1941 uten gyldig tillatelse var ikke risikofritt. Det var det forsåvidt heller ikke å antyde at man kanskje skulle forlate landet. Noen har med blyant satt et sp0rsmålstegn i margen utenfor denne passusen i Sandemoses brev. 29. juli innvilget imidlertid Sentralpasskontoret forlengelse også denne gangen. Da Fremmedkontoret i Oslo fors0kte å innkalle Sandemose for å bringe formalitetene i orden - personer med tidsbegrenset oppholdstillatelse hadde som nevnt personlig framm0teplikt - fikk de imidlertid problemer. 31. januar 1942 sendte Oslo politikaromer saken tilbake til Sentralpasskontoret med uforrettet sak. I september 1941 hadde man fått vite at Sandemose var kommet tilbake til Oslo fra Seljord, og det var deretter gjort "flerre forgjeves fors0k på å treffe ham således at det kunne bli ordnet med oppholdstillatelsen". Fru Lange, Skippergt. 27 kunne ikke gi noen opplysninger om hvor han oppholdt seg. Aschehougs forlag mente det var meget som talte for at han ikke lenger var her i landet og Sandemoses hustru, Dagmar, hadde h0rt at han skulle oppholde seg i Stockholm. Etter alt å d0mme helt uavhengig av Fremmedkontrollens interesse for Sandemose hadde i mellomtiden også det norske nazistiske Statspolitiet fors0kt å få tak i ham. Dette fantstedtidlig om morgenen l0rdag den 27. september Sandemose harselv satt dette i forbindelse med tyskemes arrestasjon av motstands-og XU-pioneren Lauritz Sand. Sand hadde ved midnattstider samme natt blitt tatt av Gestapo med vesken full av spionasjemateriale, og var ille ute. Sandemose hadde i veletår tilh0rt kretsen rundt Lauritz Sand. Om han hadde deltatt i Sands illegale arbeid er u visst, men tvilsomt. Personlig har jeg vansker med å se Sandemose i en slik rolle. En annen ting er at store deler av Sandemoses forfatterskap kan ses som en innbitt motstand mot alt nazismen representerte. I "Over grensen" sier Sandemose at han ble varslet om morgenen fredag 26. september. og at han forlot leiligheten like etter, i det Gestapo var på vei opp trappene for å ta ham. 5 Men han opplyser ikke hvem som varslet ham, og heller ikke hvor han da befant seg. Om kvelden tok han inn hos maleren og davrerende kunstkritiker i Dagbladet, Finn Ni elssen i Griffenfeldsgt. 19. Fra Nielssens vindu kunne Sandemoseen dag se folk stå i k0 for å levere inil ullteppene sine. Tvangsinnleveringen av ulltepper, som ble kunngjort gjennom avisene l0rdag den 27. foregikk mandag den 29. og tirsdag den 30. Sandemose opplyser videre at han tilbrakte "noen hyggelige dager" hos Finn Nielssen. "Noen dager" b0r bety "mer enn to" etter vanlig norsk språk- 5. Arstidene nr. 7-8, Også gjengitt i Bakom står hin onde og hoster så smått, Aschehoug 1976, s

12 bruk. Sandemase må derfor ha forlatt Oslo tidligst mandag k veld den 29. eller tirsdag kveld den 30. september Samtidig gir Sandemoses egen beskrivelse inntrykk av at han var flere d0gn underveis, i m0rke, kulde og sn0. Han husker at han en m0rk kveld sto "under et vindu og h0rte nyheter fra London", at han "en tidlig morgen ferjet over en elv på to stokker og b le s0kkvåt", at han "en natt pakket kram sn0 fast mellom noen steiner og satt der med et tent lys mellom f0ttene". En sen kveld kom han til gården Eikheia, h vorfra han gikk over grensen neste morgen. Sandemoses svenske biograf, Carl-Eric Nord berg, hevder at Sandemase kom fram til stedet Långebäck like ved grensen den 29. september. Datoen er etter alt å d0mme gal, og det er i dag neppe mulig å finne ut av detaljene omkring Sandemoses flukt til Sverige. Ved den norske mottagersentrajen på Kjesäter ble han registret som ankommet Sverige 2. oktober Dersom Sandemoses opplysning om at han b le varslet allerede om morgenen den 26. september skulle Va!re riktig, så betyr dette at han b le fors0kt pågrepet mange timer f0r Lauritz Sand ble arrestert. Den rimelige sammenhengen er at Sandemase etter krigen har justert sin hukommelse etter den offisielle beretningen om arrestasjonen av Lauritz Sand.- Den går nemlig ut på at Sand ble arrestert natten til den 26. september, mens den i virkeligheten fant sted et d0gn senere, like over midnatt natten till0rdag 27. september Det som kan dokumenteres er at folk fra det norske nazistiske Statspolitiet, og ikke fra det tyske Gestapo, fors0kte å arrestere Sandemase tidlig l0rdag morgen den 27. september Men oppdraget hadde de fått fra den tyske gestapomannen Fehmer, som igjen handiet på oppdrag av tysk Abwehr. Sandemase var imidlertid ikke til stede i leiligheten iniels J u elsgate 4. "Hans frue opplyste at han visstnok var i T elemark", heter det i etterforskernes rapport til Statspolitisjefen 22. oktober. Den 27. oktober ble resultatet av etterforskningen meddelt Gestapo. Derpå ble etterforskningen gjenopptatt, idet Dagmar samt tvillingene Hedde og Eva ble forh0rt av Statspolitiet den 29. oktober. Dagmar kunne fortelie at hun hadde fått bes0k av sinmann-som hun fomvrig ikke hadde bodd sammen med de siste fire årene - i oktober 1940 mens hun lå på sykehus. Siclen hadde hun ikke sett barn. Hedda og Eva 6. Kronologien her er vans kelig, bl. a. fordi Lauritz Sand sel v opererer med litt ulike tidspunkter for arrestasjonen i sine forskjellige redegj0relser. Lauritz Sands biograf Karsten Haug sier i sin bok fra 1958 at Sand bl e arrestert om natten 26. september. Hos Espen Haavardsholm er arrestasjonen av Lauritz Sand blitt forrykket enda et d0gn, til " ved midnattstid 25. september 1941" (Mannen fra ]ante, s. 245). Jeg skal ikke her gå inn på alle de kryssjekkinger jeg har foretatt i denne sammenheng, men det korrekte tidspunkt er etter alt å d0mme ca. kl l0rdag 27. september Sand oppgirselv dette tidspunktet i en av sine forklaringer. 72

13 forklarte at de hadde bes0kt sin far på en hytte i Seljord i juli. Siclen hadde Heddatruffet ham noen ganger på Theaterkafeen, siste gang i midten av september. "Det ble ikke bestemt at de skulle trehes igjen. Savnede holder på med en bok som det var meningen skulde ha utkommet i h0st. Vitnet vet ikke hvor han oppholder seg. F amilien har aldri visst hvor han har oppholdt seg siden han flyttet hjemmefra. De har skrevet till boks 1017 når de har villet snakke med ham." Samme dag anmodet Stapo i medhold av midlertidig forordning av 10. oktober 1941 postdirekt0ren om at"'post til Aksel Sandemose, boks 1017 må bli beslaglagt og leilighetsvis bragt til Statspolitiets Oslo og Akeravdeling, Henrik Ibsensgt. 7." Boken som Hedda nevner må v el ha Va!rt en tidlig versjon av "Det svundne er en dm m". På dette tidspunktet var Aksel Sandemose forlengst ute av landet. En blir her slått av at både fremmedmyndighetene og Statspolitiet viste en påfallende sendrektighet i sine bestre belser på å få tak i Sandemose. De f0rstnevnte hadde n<l!rmest latt saken drive hele Dega hamsjansen til å komme unna. Statspolitiet på sin side fors0kte å gripe ham den 27. september. Rapporten til Statspolitisjefen er datert den 22. oktober- mer enn tre uker senere. F0rst en uke deretter fikk tyskerne beskjed. Dette må henge sammen med at vi her er i hemring med en motstandsgruppe inne n Statspolitiet. I hvertfall to av etterforskerne i Sandemose-saken viste seg senere å ha samarbeidet med motstandsfolk, den ene ble faktisk senere selv arrestert av Gestapo. Kanskje Sandemose hadde venner han ikke visste om. Nokså umiddelbart etter at Aksel Sandemose hadde kommet til Sverige s0kte han så endelig- 16. oktober 1941-på nytt om norsk statsborgerskap. I Justisdepartementet i Londonnoterteman i journalen 28. oktober 1941 å ha mottatt en statsborgers0knad fra Josef (sic) Sandemose. l. november sendte man saken tilbake til Utemiksdepartementet og ba om n<l!rmere opplysninger. V el et år senere, 26. november 1942, besluttet regjeringen Nygaardsvold i regjeringskonferanse i Kingston House i London å tildele Sandemose norsk statsborgerskap. 3. december skrev justisminister Terje W old til Utenriksdepartementet, og ba om at legasjonen i Stockholm måtte bli meddelt "at forfatteren Aksel Sandemose vil bli meddelt norsk statsborgerskap dersom han ved legasjonen tilsier Norges konstitusjon troska p". 7 I den posten som Statspolitiet beslagla i 1941 befant det seg også- ternmetig overraskende-et brev til Aksel Sandemose fra Danmarks konsul<t!re representation for Norge, datert 30. september. Av dette brevet går det fram 7. Sandemoses statsborgerseknad har ikke!att seg oppspore. Behandlingen av den kan imidler tid rekonstrueres ved h j el p av journaler og kopibeker frajustisdepartementets London-arkiv samt regjeringsprotokollen fra London-tiden. 73

14 at Sandemose hadde s0kt om visum til Danmark, og at han var innvilget visum for enkelt innreise til 31. oktober Hadde Sandemose virkelig planer om å dra tilbake til Danmark h0sten 1941, eller dreide det seg om en slags avledningsman0ver? Som vi har sett, var det å s0ke om norsk statsborgerskap noe av det f0rste Sandemose foretok seg i landflyktighet i Sverige. Det virker som om selve flukten ble en spore til å få orden på statsborgerskapet. Hadde han noen gang tvilt på om han skulle bli nordmann for godt, så ble denne tvil feid definitivt bort da han havnet i eksil. 29. mai 1945 vendte han hjem til Norge på norsk pass, utstedt i Stockholm 17. desember Dette medf0rte at Sentralpasskontoret for siste gang fant grunn til å beskjeftige seg med Aksel Sandemose. Her hjemme var man i 1945, som rimelig kunne vrere, ikke ajour med hva de lovlige norske myndigheter hadde foretatt seg under sine fem år i landflyktighet. 17. august ba Sentralpasskontoret politimesteren i Oslo forklare h vordan det hadde seg med Sandemoses norske pass- mannen var jo dansk borger Oslo politikammers fremmedregister. 74

15 Arkivkongressen i Montreal En habitue summerar Den XII. Internationella arkivkongressen ägde rum 6-11 sept 1992 i Montreal i Kanada och dess huvudtema var "Arkivarieyrket i informationsåldern". Andra kommer nedan att lämna rapporter från de olika deltemana, och dessa rader syftar till att återge ett allmänt, personligt intryck från kongressdagarna. Dessa var, liksom tidigare, utformade så att varje dag fram tilllunch ägnades åt plenarmöten, medan de deltagare som så önskade under eftermiddagarna kunde bevista de kommitternöten som var offentliga eller flanera bland utställarnas produkter, alternativt besöka olika arkivinstitutioners representanter i deras utställningssal. Plenarmötena blir med ett deltagarantal på ca personer - den svenska delegationen om ca 80 deltagare var den fjärde största - ganska mastiga sessioner. Efter föredragning av huvudrapport och delrapporter finns viss tid till "diskussionsinlägg". Tyvärr blir behållningen av dessa mastodontmöten inte alltid så stor. Detta påpekades senast under föregående kongress i Paris 1988 av flera nordiska deltagare, och troligen som en följd av denna kritik hade parallellsammanträden i mindre salar om vissa speciella ämnen anordnats, bl a om Stasiarkiven i f d Östtyskland och kennedykommissionens arkiv i Washington. Jag upplevde dessa möten som fruktbarare än de stora plenarmötena. Vissa positiva nyheter kunde dock upptäckas även här. Vid den session som behandlade arkivutbildning hade man samlat en panel av studenter som nyligen genomgått arkivutbildning och som redogjorde för sin uppfattning av denna. En annan, mer oavsiktlig, "nyhet" var att de under tidigare kongresser- jag har varit med från 1972-stereotypa och därmed tröttsamma inläggen av arkivtjänstemän från Östeuropa, som inleddes med "knäfall" inför Marx och Lenin, nu helt lyste med sin frånvaro. Om de yttre förhållandena kan sägas att det av glas och betong byggda Palais des Congres i tremiljonersstaden Montreal var funktionell och att sekretria t, simultantolkning m m verkade fungera bra. Möjligen var byggnaden i mitt tycke lite dyster. Under veckans två första dagar nåddes vi deltagare ibland av publika bifallsrop från den volleybollturnering som pågick i den idrottshall som var belägen i husets bottenvåning, något som gav en alldeles speciell atmosfär åt inledningen av denna kongress. Kongress- 75

16 palatset låg centralt intill Montreals lilla Chinatown, vilket kunde utnyttjas i kulinariskt hänseende av de deltagare som inte använde sig av kongressbyggnadens servering. Till de mest intressanta inslagen under en vecka som denna hörde arkivbesök man kan göra. Själv besåg jag under en eftermiddag Centre de Montreal des Archives Nationales du Quebec, dvs provinsens regionalarkiv i Montreal. Detta liksom det heldagsbesök som gjordes i kanadensiska riksarkivet i Ottawa visade dem som till äventyrs inte visste det tidigare hur långt framme Kanada ligger i arkivhänseende. I Ottawa - ca 2 1/2 timmes bussresa från Montreal- erbjöds även en stadsrundtur med buss, och besöket avslutades med en uppskattad uppvisning av Kanadas ridande polis, "a Musical Ride". Ett återkomroende och av de flesta mycket uppskattat inslag i dessa internationella kongresser är de mottagningar som anordnas för deltagarna. Tre stycken ingick denna gång: Den första kvällen stod kanadensiska arkivsamfundet för värdskapet på hotell Le Reine Elisabeth, där mottagningen avsludes med dans. Den andra stod kanadensiska riksarkivet för och ägde rum på Musee des beaux-arts i samband med öppnandet av en fotoutställning med verk av den kände kanadensiska fotografen Y ousof Karsh. Han hade f ö skänkt en stor negativsamling till riksarkivet. Till utställningen hade en elegant och påkostad bok om Karsh och hans konst utgivits, vilken kongressdeltagarna erhöll som gåva. A vslutningsmottagningen, då staden Montreal var värd, hölls i Palais de la Civilisation, där de som erhållit inbjudningskort - deltagarantalet var begränsat- först kunde bese en stor utställning om det antika Rom och därefter, sedan tacktal utväxlats, aväta en riklig byffe. Man får inte heller glömma den andliga spis som erbjöds i form av en konsert av Montreals symfoniorkester i Notre Dame basilikan, där verk av bl a Mendelssohn och Richard Strauss spelades. Nästa gång 1996, blir mötet i Peking, till vilket den kinesiske riksarkivarien hälsade välkommen på melodisk - och otolkad - kinesiska. Lars-Olof Skoglund Sektionen för företagsarkiv (SBL) Företagsarkivet i Dortmund som svarar för regionen Nordrhein-Westfalen fyllde 50 år hösten 1991 och med anledning av detta anordnade arkivet ett symposium som jag bevistade som representant för ICA/SBL. Ämnet för symposiet var att diskutera regionala företagsarkiv i Europa, etablerandet av nya samt att få till stånd en samarbetsform, ett nätverk, för sådana arkiv. 76

17 Det fortsatta EG-samarbetet och den allt snabbare och djupare strukturförändringen väcker arkivfrågor som pockar på en lösning. Diskussionen rörde framför allt de medelstora och mindre företagen som riskerar att helt förstöras om inte någon typ av förvaring skapas. Vid de tyska arkivdagarna i Berlin i oktober 1992 diskuterade också den speciella "Fachgruppe 5" företagsarkivens öde efter sammanslagningen av Väst- och Östtyskland. Sedan 1991 har visserligen ytterligare ett regionalt företagsarkiv, i Wisebaden för Hessen, etablerats, men norra delen av det forna Västtyskland samt hela östsidan saknar sådana institutioner. Glädjande nog fanns det planer på en etablering i Sachsen ochsachsen-anhalt enligt vad som rapporterades i Berlin. Oron för, genom Treuhandförvaltningen, likviderade eller privatiserade företagsarkiv var stor och det var tydligt att landsarkivens resurser inte skulle räcka till. På sina håll (t ex i Brandenburg) var man mycket pessimistisk över möjligheterna att göra något konstruktivt för arkivens fortbestånd och vård. Vid världskongressen i Montreal hade!ca-sektionen för Business and Labour Archives tre sammanträden i själva kongresshuset och ett möte tillsammans med företagsarkivsektionen i SAA (Society of American Archivist) på Hotel Sheraton. Vid två av mötena avhandlades interna arbetsuppgifter såsom framtida planer, publikationer och projekt samt den kommande sammansättningen av the Steering Committee. 12 representanter valdes av vilka undertecknad och Hans Eyvind Naess omvaldes som ordförande resp sekreterare för sektionen som för närvarande har 87 medlemmar. En framtida arbetsuppgift som kommer att prioriteras är att ordna öppna sektionsmöten i de forna öststaterna för att bistå arkivarierna i dessa stater i deras strävanden att i politiskt och ekonomiskt svåra situationer rädda företagsarkiven. En stående uppgift är dessutom att utarbeta arbetsmetoder för att "sälja" vikten av värdet av att bevara företagsarkiven till ägare, verkställande direktörer och ekonomidirektörer. Vid ett tredje öppet möte presenterades olika "papers" av följande personer; Ingo Kriiger, Reflections on the Availability of Social Information in Business Archives, exemplified by the Archives in Savings Banks, Alessandro Lombardo, La Memoire d' entreprise comme ressource: Archives historigues Ansaido och Edie Hedling and Falvia F onseca, Management of Electronic Records. Access and Controll during Active Service and in Terms of Systems to Capture the Archival Re cord. Kommittens holländske medarbetare Jaap Kloosterman hade dessutom lyckats ordna två extrainslag, nämligen Rudholph Pikhoya med redogörelsen The Opening av the Russian Governmental and Party Archives och Vladimir Kozlov med the Opening of Russian Archives as an Indicator of Social Change: Problems and Perspectives. 77

18 Mötet på Sheraton hotell var mycket lyckat och välordnat och huvudtalare där var professor Duncan McDowell of CarletonUniversity i Kanada som talade över "Wonderful Things": History, Business andarchives Look to the F u ture. Föredraget följdes av kortare presentationer av en panel bestående av Gordon Rabchuk från Royal Bank of Canada, Montreal som berättade om bankens arkiv och dess forskningspolicy, undertecknad som talade om urvalsproblem ur skilda perspektiv samt Linda Eagerly vars föredragning behandlade företagsarkiv i USA. Efter föredragningarna följde en mycket livlig diskussion. Alla var ense om att sådana här sammankomster var mycket nyttiga och inspirerande. Tveklöst är inspiration och uppmuntran mycket nödvändiga komponenter i en företagsarkivaries vardag. Anna Christina Ulfsparre Ordförande i ICA/ SBL Automation Committee Automation Committee möttes sannolikt för sista gången under den tolfte internationella kongressen i Montreal i september De möten, som äger rum under de stora kongresserna, blir av naturliga skäl rumphuggna. Också det faktum att kommitten skulle upplösas enligt vad vi hade fått höra gjorde att någon planering framåt för perioden inte ägde rum. Förhållandet att vår ordförande Harold Naugler från Canada hade avlidit sedan vårt senaste sammanträde kastade sin skugga över mötet. Vår agenda utgjordes av en genomgång av de aktiviteter, som hade skett i enlighet med den arbetsplan som kommitten hade upprättat för perioden Vidare diskuterades den ADB-terminologipublikation, som har varit under arbete under de senaste åren och som är avsedd att ersätta en äldre utgåva. Samarbetet med Janus och andra kommitteer och organ inom ICA diskuterades också. Det mest givande under dessa punkter var kanske genomgången av vad kommitten hade uträttat under sin existens. Alla var inte helt övertygade om det berättigade i att en fungerande kommitte skulle läggas ned. Kommitten hade enligt mångas åsikt fyllt en stor uppgift genom att förmedla information av de mest skilda slag inom sitt verksamhetsområde. Vad som diskuterats mycket under de senare mötena är hur man skall kunna tillgodose de intressen som arkivverksamheten är satt att bevaka. I detta sammanhang har glädjande nog en hel del arkivteoriska frågor diskuterats. Hur proveniensprincipen skall tillämpas på elektroniska databärare har mejslats ut i dessa diskussioner. I detta sammanhang har Charles 78

19 Dollars arbete (Archival Theory and Information Technologies utgiven vid universitetet i Macerata) betytt mycket. Detta arbete har diskuterats vid flera tillfällen och det har visat sig att det vid användningen av elektroniska databärare är än viktigare att dokumentera proveniensen. Automation Committe har med anledning härav uppmanat International Council on Archives att anta en rad rekommendationer. Dessa överensstämmer i stor utsträckning med de kommentaret som Charles Dollar framförde under plenardiskussionen under själva kongressen. Kommitten organiserade också en öppen session, där framförallt olika vetenskapliga data i elektronisk form diskuterades. Föredragshållarna representerade organ, som sysslade med meteorologisk och oceanografisk forskning. Man frapperades av den enorma mängd av data som samlades in varje år bland annat med hjälp av satelliter. Man talar här om tiotals terrabyte, som skapas varje år och som skall lagras. För jämförelsens skull kan jämföras med riksarkivets bestånd om cirka lo 000 magnetband, som mycket grovt kan beräknas motsvara en eller två terrabyte. Att över lång tid hantera sådana informationsmassor, bevara och hålla dem tillgängliga kan få tankarna att svindla hos de flesta. Under en eftermiddag hölls en minneshögtid för vår ordförande Harold N augler som så tragiskt avled under våren efter en lång tids sjukdom. Härvid framkom verkligen hur uppskattad Harold N augler varit i vida kretsar både för sina gedigna kunskapet och för sin stora vänlighet mot alla kollegor. Han delade gärna med sig av sitt vetande och hade alltid tid med yngre kollegor, som ville diskutera dessa för arkivverksamheten nya problem, som är förknippade med den moderna tekniken. Nu börjar en ny organisation-inom ICA att träda i kraft vilket innebär att Automation Committee upphör. Undertecknad som deltagit i kommittens arbete i över femton år menar att det i sig nog är riktigt att dela upp kommitten i olika verksamheter. Det visade sig under senare år att det inte fungerade att i samma grupp diskutera komplicerade juridiska problem och arkivbildningsfrågor i modern arkivhantering samtidigt med olika datoriserade söksystem över befintliga bestånd hos arkivinstitutionerna. Det syns därför bättre att i mindre ad hocgrupper koncentrera sig på några få samhöran-de ämnen, som angivits i olika direktiv. Det känns dock vemodigt att gruppen nu upphört och jag kommer att sakna de sociala kontakter som jag fått genom ADB-kommitten. Claes Gränström 79

20 ICA:s Ad Hoc Commission on Descriptive Standards Standardisering gavs stor uppmärksamhet vid!ca-kongressen i Montreal. Terminologistandarder är liksom standarder för lagring och överföring av information på olika medier nödvändigahjälp medel i en tid där den tekniska utvecklingen och yrkeskårens ambition att öka kompetensen leder till ökad internationell samverkan. Inom området arkivredovisning förelåg inför kongressen två dokument från ICAs Ad Hoc Commission on Descriptive Standards som sedan 1989 haft i uppdrag att utarbeta standarder för detta. Dokumenten diskuterades flitigt och sista dagen hölls ett öppet möte så välbesökt att många fick sitta på golvet eller vända i dörren. Initiativet ska ses mot bakgrund av utvecklingen av arkivdatabaser i främst USA och Canada med MARC-formaten och tillhörande registreringsregler som centralt inslag. För att möjliggöra utbyte av information mellan systemen krävs att de följer en gemensam mall. Förebilden för arbetet är bibliotekens Paris Principles från 1960-talet och det standardiseringsarbete som sedan dess bedrivs inom biblioteksvärlden. En annan drivkraft är insikten att etablerade standarder från andra områden kommer att bli dominerande på arkivområdet om inte arkivarierna själva enas om utformningen av sina sökmedel Ett tredje motiv är behovet av riktlinjer i de länder i tredje världen som ännu inte har hunnit skapa egna normer. Kommissionen fick stöd av generalförsamlingen samtidigt som de antagna resolutionerna föreskrev ändringar i inriktningen bort från ett rent depåperspektiv. Principdeklaration avseende arkivredovisning Kommissionens första dokument är Statement of Principles Regarding Archi val Description som här redovisas i svensk översättning. Det innehåller utgångspunkterna för arbetet formulerade i principer för redovisning av arkiv i arkivförteckningar och andra typer av sökmedel Termen Description avser såväl den process i vilken arkivet redovisas och resultatet av denna process, vare sig det består av en arkivförteckning eller annat sökmedel I Sveriges nya arkivlag föreskrivs om en arkivbeskrivning, som i riksarkivets förskrifter får formen av ett sammanfattande och orienterande komplement till arkivförteckningen. I riksarkivets föreskrifter används termen 'arkivredovisning' som gemensam beteckning för arkivbe- 80

ÄNDAMÅLSENLIG ARKIVHANTERING

ÄNDAMÅLSENLIG ARKIVHANTERING 2008-10-22 ÄNDAMÅLSENLIG ARKIVHANTERING Grundläggande information för myndigheter RIKSARKIVET Avdelningen för tillsyn 2 Inledning Syftet med denna information är att hjälpa myndigheter med ändamålsenlig

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 ARKIVREGLEMENTE FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antaget av fullmäktige 2000-05-15, 52 Förutom de i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling Kommunens författningssamling Arkivreglemente ÖFS 2010:1 Fastställd av Kommunfullmäktige 1991-12-16, 156 Historik: Kommunfullmäktige1995-12-11, 200, 2000-08-14, 69, 2006-11-27, 98, 2010-04-12, 51 (Dnr

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR HEDEMORA KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1991-12-18, med senaste ändring 2012-06-19.

ARKIVREGLEMENTE FÖR HEDEMORA KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1991-12-18, med senaste ändring 2012-06-19. ARKIVREGLEMENTE FÖR HEDEMORA KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1991-12-18, med senaste ändring 2012-06-19. Förutom de i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) intagna bestämmelserna

Läs mer

Arkivreglemente. Landstinget Blekinge. Arkivreglemente för Landstinget Blekinge 1(9)

Arkivreglemente. Landstinget Blekinge. Arkivreglemente för Landstinget Blekinge 1(9) Arkivreglemente Landstinget Blekinge Arkivreglemente för Landstinget Blekinge 1(9) Innehållsförteckning Arkivreglemente för Landstinget Blekinge... 3 1 Tillämpningsområde... 3 2 Ansvar för arkivvården...

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN 1(7) ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 23 april 2015, 78 och ersätter tidigare arkivreglemente, fastställt den 29 februari 1996, 22 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782)

Läs mer

Arkivreglemente för Vännäs kommun Dnr 2011/

Arkivreglemente för Vännäs kommun Dnr 2011/ Kommunledningskontoret Antaget av kommunfullmäktige 1(6) Arkivreglemente för Vännäs kommun Dnr 2011/112-004 1 Tillämpningsområde Detta reglemente gäller för kommunfullmäktige och kommunens myndigheter.

Läs mer

forskningens behov Detta reglemente skall gälla även för de aktiebolag som kommunen äger ensam.

forskningens behov Detta reglemente skall gälla även för de aktiebolag som kommunen äger ensam. Sida 1/8 Arkivreglemente för Kungsbacka kommun Förutom de i arkivlagen (AL; SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den kommunala arkivvården inom

Läs mer

Tjörns kommuns författningssamling

Tjörns kommuns författningssamling Tjörns kommuns författningssamling Verksamhetsområde: Kommunstyrelsen Författning: Arkivreglemente Beslut: KF 9, 2002-02-04 Dnr 01.273-003 ARKIVREGLEMENTE Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen

Läs mer

Arkivreglemente för Kristianstads kommun

Arkivreglemente för Kristianstads kommun -1-2014 Arkivreglemente för Kristianstads kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-10-14 158 att gälla från 2014-11-01. Ersätter nr 452 Inledning Information behövs både i dag och i framtiden. Den ska

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Kungliga Svenska Aeroklubben

Inspektion av arkivvården vid Kungliga Svenska Aeroklubben 1(5) Inspektion av arkivvården vid Kungliga Svenska Aeroklubben 1. Sammanfattning Riksarkivet (RA) genomförde den 13 oktober 2011 en inspektion hos Kungliga Svenska Aeroklubben (KSAK). Inspektionen omfattade

Läs mer

SÖ 2003: 36. Avtale mellom Kongeriket Sverige og Kongeriket Norge om forenklet behandling

SÖ 2003: 36. Avtale mellom Kongeriket Sverige og Kongeriket Norge om forenklet behandling Nr 36 Avtal med Norge om enklare förfarande och kortare frister vid tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat

Läs mer

Arkivreglemente med tillämpningsanvisningar för Skövde

Arkivreglemente med tillämpningsanvisningar för Skövde Arkivreglemente med tillämpningsanvisningar för Skövde kommun Förutom de i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den kommunala arkivvården

Läs mer

S Arkivreglemente för Hässleholms kommun

S Arkivreglemente för Hässleholms kommun www.hassleholm.se S Arkivreglemente för Hässleholms kommun Innehåll Tillämpningsområde (1 och 2a AL)... 2 Definitioner... 2 Arkivbildningens syfte (3 AL)... 2 Myndighetens arkivansvar (4 AL)... 2 Arkivmyndigheten

Läs mer

Examensutställning av Erik Betshammar Konstnärligt masterprogram Högskolan för fotografi, Göteborgs universitet

Examensutställning av Erik Betshammar Konstnärligt masterprogram Högskolan för fotografi, Göteborgs universitet Som om de här försöken att hårt pressa ditt huvud mot mitt bröst att tejpa samman våra händer att be dig balansera mina dagböcker på din rygg skulle förändra bevara något. Examensutställning av Erik Betshammar

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Sida 1 (5) ARKIVREGLEMENTE FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2016-02-11, 12 att gälla från och med den 1 januari 2016. Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS

Läs mer

Välkommen till arkiven!!

Välkommen till arkiven!! Välkommen till arkiven!! Vimmerby kommunarkiv och föreningsarkiv Anki Heimonen, kommunarkivarie 0492-76 94 38 anki.heimonen@vimmerby.se Vad är arkiv? Bestånd av handlingar Institution där handlingar förvaras

Läs mer

Arkivregler för Uppsala kommun

Arkivregler för Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hallgren Richard Håkansson Sara Jonsson Sven Datum 2017-01-26 Diarienummer KSN-2016-2175 Kommunstyrelsen Arkivregler för Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Arkivreglemente. Styrdokument

Arkivreglemente. Styrdokument Arkivreglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2012-02-29, 27 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Arkivreglemente...

Läs mer

Arkivreglemente för Staffanstorps kommun

Arkivreglemente för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 1.4 [1] Antaget av kommunfullmäktige 126/14 2014-KS-124 Arkivreglemente för Staffanstorps kommun Förutom de i arkivlagen (SFS 1991:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna

Läs mer

Riktlinjer för hantering av arkiv i Knivsta kommun KS-2016/223

Riktlinjer för hantering av arkiv i Knivsta kommun KS-2016/223 Riktlinjer för hantering av arkiv i Knivsta kommun KS-2016/223 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-05-25 93 Dokumentet ersätter dokumentet Arkivorganisation beslutat av kommunchefen 2008-12-17. 1 INNEHÅLL

Läs mer

Arkivreglemente för Bollnäs kommun Bilaga: Kommentarer och förklaringar.

Arkivreglemente för Bollnäs kommun Bilaga: Kommentarer och förklaringar. Arkivreglemente för Bollnäs kommun Bilaga: Kommentarer och förklaringar. Antaget av kommunfullmäktige den 23 juni 2008, 224. 1. Tillämpningsområde Utöver de bestämmelser som anges i arkivlagen och arkivförordningen

Läs mer

Antaget av KF 73/2015 Gäller fr o m Ersätter tidigare arkivreglemente, antaget av KF 88/92, reviderat KF 116/95.

Antaget av KF 73/2015 Gäller fr o m Ersätter tidigare arkivreglemente, antaget av KF 88/92, reviderat KF 116/95. LIDNESBERGS KOMMUN Författningssamling KOMMUNALT ARKIVREGLEMENTE Antaget av KF 73/2015 Gäller fr o m 2015-05-14 Ersätter tidigare arkivreglemente, antaget av KF 88/92, reviderat KF 116/95. Förutom de i

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING Arkivreglemente Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 5,

FÖRFATTNINGSSAMLING Arkivreglemente Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 5, Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 5, 2016-02-15 Information behövs både i dag och i framtiden. Den ska finnas till hands när den efterfrågas.

Läs mer

Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet

Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet 1 Lag, förordning och Riksarkivets föreskrifter Rätten att överta arkiv Enligt 9 arkivlagen (1990:782) har en arkivmyndighet rätt

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 2007:26 Arkivregler för Stockholms stad Kommunfullmäktiges beslut den 17 september 2007 (Utl 2007:102) (Ersätter Kfs 1995:50) Innehållsförteckning

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 1996-12-16, 145 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Kf 1996-12-17, 225 Blad 1(6) KOMMUNALT ARKIVREGLEMENTE Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den kommunala arkivvården

Läs mer

Dnr Kst 2016/194 Riktlinjer för hantering av arkiv i Järfälla kommun

Dnr Kst 2016/194 Riktlinjer för hantering av arkiv i Järfälla kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2016-09-27 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2016/194 Riktlinjer för hantering av arkiv i Järfälla kommun Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen och

Läs mer

Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att ny mandatperiod inletts.

Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att ny mandatperiod inletts. Föreliggande dokument är antaget av kommunfullmäktige 1992-10-22, 135. Dokumentet är reviderat av kommunfullmäktige 2006-06-20, 76 samt reviderat och fastställt på nytt 2011-05-24, 63. Dokumentet ska fastställas

Läs mer

Riksarkivets författningssamling

Riksarkivets författningssamling Riksarkivets författningssamling ISSN 0283-2941 Föreskrifter om ändring i Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd (RA-FS 1991:1) om arkiv hos statliga myndigheter; RA-FS 2008:4 Utkom från trycket den

Läs mer

Riktlinjer till reglemente för den kommunala arkivvården

Riktlinjer till reglemente för den kommunala arkivvården 1 (8) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KS 2015-03-10, 61 Uppdateras: 2017 Riktlinjer till reglemente för den kommunala arkivvården Innehållsförteckning 1. Krav på arkivvård

Läs mer

8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: mycket bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet?

8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: mycket bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet? Namn: Tone Resa: Spanien - Barcelona - Weekend Datum: 23.-25. mai 2014 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: -ble møtt av hyggelige representanter på flyplassen til avtalt

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler. Arkivregler för Borås Stad

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler. Arkivregler för Borås Stad Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Arkivregler för Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i

Läs mer

Kommunal Författningssamling Taxa

Kommunal Författningssamling Taxa Kommunal Författningssamling Taxa 2012 Nr 2 Arkivreglemente för Kungälvs kommun Gäller fr.o.m. den 1 maj 2012 Ersätter KFS 2003 Nr 19.1 ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132

Läs mer

Bilaga 2 Vedlegg 2. Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och. Vedtekter. for Norsk-svenske reinbeitenemnden. Norsk-svenske overprøvingsnemnden

Bilaga 2 Vedlegg 2. Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och. Vedtekter. for Norsk-svenske reinbeitenemnden. Norsk-svenske overprøvingsnemnden 1 Bilaga 2 Vedlegg 2 Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och Svensk-norska överprövningsnämnden Inledande bestämmelser 1 Denna stadga innehåller närmare bestämmelser för Svensk-norska renbetesnämnden

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE för Höörs kommun

ARKIVREGLEMENTE för Höörs kommun 2016-09-28 Magnus Nilsson 1 (8) ARKIVREGLEMENTE för Höörs kommun Information behövs både i dag och i framtiden. Den ska finnas till hands när den efterfrågas. Då behövs noggrann planering och säker förvaring.

Läs mer

Arkivföreskrifter för Kils kommun

Arkivföreskrifter för Kils kommun KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUT 2015-03-26, 56 Arkivföreskrifter för Kils kommun Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler

Läs mer

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag I denna promemoria finns information om personuppgiftslagen ( PuL ) som från och med den 1 oktober i år börjar gälla för de flesta behandlingar av personuppgifter

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av arkivrutiner. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av arkivrutiner. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av arkivrutiner Krokoms kommun 2 februari 2016 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 7 1 Sammanfattning

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SOLNA FÖRSAMLING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SOLNA FÖRSAMLING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2009-02-25 DNR 9.3-15934/08 SSA 2009:3 Solna församling Att: Tommy Östher INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag 1. Ansvar och organisation Postadress: Besöksadress: Telefon: Telefax:

Inspektion av arkivvården vid Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag 1. Ansvar och organisation Postadress: Besöksadress: Telefon: Telefax: 1 (5) Inspektion av arkivvården vid Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag Närvarande: Från Kammarrätten i Sundsvall: Chef administrativa enheten Arkivarie Registrator Arkivassistent Från Riksarkivet:

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av stadsledningskontoret 2015:27 Arkivregler för Stockholms stad Kommunfullmäktiges beslut den 14 december 2015 (Utl 2015:153) (Ersätter Kfs 2007:26)

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR UMEÅ KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR UMEÅ KOMMUN Stadsledningskontoret ARKIVREGLEMENTE FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumenttyp Reglemente Dokumentägare Kommunstyrelsen Dokumentinformation Arkivreglemente för Umeå kommun Dokumentnamn Arkivreglemente Dokumentansvarig

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2013-02-26 INNEHÅLL INLEDNING... 3 1 MYNDIGHETENS ARKIVORGANISATION...

Läs mer

http://www4.goteborg.se/prod/g-info/ffs.nsf/375623d6d925132cc1256d9600237493/...

http://www4.goteborg.se/prod/g-info/ffs.nsf/375623d6d925132cc1256d9600237493/... Page 1 of 6 Tillbaka 9.3 Regler och riktlinjer Diverse administrativa verksamhetsriktlinjer: Arkivreglemente för Göteborgs stad Arkivreglemente för Göteborgs stad (H 1999:3, P 1999-01-28, 4, H 2000:123,

Läs mer

Vad lär ni eleverna? 2

Vad lär ni eleverna? 2 Vad lär ni eleverna? 2 I Nämnaren nr 14/2 redovisar Ankar Jylltorp ett exempel på hur elever i åk 7 behandlar ett matrecept, dels under en lektion i hemkunskap, dels på lektioner i matematik. Eleverna

Läs mer

Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan

Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 9.3-001342/2014 Sida 1 (7) 2014-03-25 SSA 2014:02 Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan Närvarande från herrängens skola: Lena Hellström

Läs mer

Arkivreglemente för Köpings kommun

Arkivreglemente för Köpings kommun REGLEMENTE 1 (6) Arkivreglemente för Köpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-12-20, 116 Förutom arkivlagens och arkivförordningens bestämmelser om arkivvård gäller följande reglemente för den

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS JÄRFÄLLA KYRKOFÖRVALTNING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS JÄRFÄLLA KYRKOFÖRVALTNING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2008-12-11 DNR 9.3-15935/08 SSA 2008:11 Järfälla kyrkoförvaltning Att: Thomas Waltin INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA

Läs mer

Arkivreglemente för Landstinget i Jönköpings län 1 Tillämpningsområde 2 Arkivmyndighet 3 Central arkivfunktion

Arkivreglemente för Landstinget i Jönköpings län 1 Tillämpningsområde 2 Arkivmyndighet 3 Central arkivfunktion LJ2012/301 1(6) Arkivreglemente för Landstinget i Jönköpings län I anslutning till bestämmelserna i Arkivlagen (SFS 1990:782) och Arkivförordningen (SFS 1991:446) ska följande föreskrifter gälla. 1 Tillämpningsområde

Läs mer

Beredningar, utskott, delegationer och liknande organ, som utses av kommunal nämnd, anses utgöra del av nämnden.

Beredningar, utskott, delegationer och liknande organ, som utses av kommunal nämnd, anses utgöra del av nämnden. Arkivreglemente 1 Arkivreglemente Antagen av kommunfullmäktige 31 mars 2008 72. Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven; SFS 2007:1179 Utkom från trycket den 10 december 2007 utfärdad den 22 november 2007. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

10 OKTOBER Arkivreglemente

10 OKTOBER Arkivreglemente Arkivreglemente Landstingets arkiv är en del av vårt nationella kulturarv. Arkiven ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Förvaltningsrätten i Jönköping

Inspektion av arkivvården vid Förvaltningsrätten i Jönköping INSPEKTIONSRAPPORT 1 (6) Tillsynsenheten Sofia Särdquist Inspektion av arkivvården vid Förvaltningsrätten i Jönköping Närvarande Från Förvaltningsrätten i Jönköping: chefsadministratör arkivassistent/expeditionsvakt

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB

Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB 1 (5) Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB Riksarkivet (RA) inspekterade den 4 december 2014 arkivbildningen och arkivvården vid besiktningsorganet Fordonsprovarna i Väst AB, Importgatan

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR LYSEKILS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR LYSEKILS KOMMUN Lysekils kommun ARKIVREGLEMENTE Utfärdad av: Kommunarkivarien Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2007-11-22 ARKIVREGLEMENTE FÖR LYSEKILS KOMMUN 1. Syfte... 2 2. Tillämpningsområde (1 och 2a AL)...

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS NORRTÄLJE- MALSTA FÖRSAMLING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS NORRTÄLJE- MALSTA FÖRSAMLING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2008-12-11 DNR 9.3-15052/08 SSA 2008:9 Norrtälje-Malsta församling Att: Anne Menander INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Riktlinjer för hantering av arkiv samt föreskrifter för arkivvården i Knivsta kommun KS-2016/223

Riktlinjer för hantering av arkiv samt föreskrifter för arkivvården i Knivsta kommun KS-2016/223 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Lisbeth Rye-Danjelsen 2016-03-08 KS-2016/223 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hantering av arkiv samt föreskrifter för arkivvården i Knivsta kommun KS-2016/223 Förslag

Läs mer

ett led i en process, t.ex. avisera en inspektion och inhämta underlag från en databas,

ett led i en process, t.ex. avisera en inspektion och inhämta underlag från en databas, - - - 1 2 kap. Definitioner I dessa föreskrifter avses med aktivitet arkiv arkivredovisning databärare förvaringsenhet förvaringsmedel handling handlingstyp handlingsslag inventarium klassificeringsstruktur

Läs mer

Dnr KS-2009/852. Arkivreglemente. Antaget av kommunfullmäktige

Dnr KS-2009/852. Arkivreglemente. Antaget av kommunfullmäktige Dnr KS-2009/852 Arkivreglemente Antaget av kommunfullmäktige 2009-11-19 138 Rev. arkivreglemente för Knivsta kommun (Enligt kommunfullmäktiges beslut den 9 december 2002 och gällande från den 1 januari

Läs mer

Arkivreglemente. Mandatperioden Fastställt av landstingsfullmäktige den oktober 2014, 149

Arkivreglemente. Mandatperioden Fastställt av landstingsfullmäktige den oktober 2014, 149 Arkivreglemente Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 149 2014-10-29--30 14LS7147 2(5) ARKIVREGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND I anslutning till bestämmelserna

Läs mer

8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet?

8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet? Namn: Kirsti Paajanen Resa: Rom-Tuscia Datum: 140419-26 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: Urgammal, superartig man som hade bemödat sig lära namnen på oss alla. Fint!

Läs mer

Reglemente för hantering av allmänna handlingar. Beslutat av kommunfullmäktige i Vaxholms stad , 79

Reglemente för hantering av allmänna handlingar. Beslutat av kommunfullmäktige i Vaxholms stad , 79 Reglemente för hantering av allmänna handlingar Beslutat av kommunfullmäktige i Vaxholms stad 2012-12-17, 79 2 av 9 Innehåll 1 Tillämpningsområde...3 2 Ansvarsfördelning för arkivbildning och arkivvård...3

Läs mer

Granskning av barn- & utbildningsnämndens hantering av inkomna/upprättade allmänna handlingar

Granskning av barn- & utbildningsnämndens hantering av inkomna/upprättade allmänna handlingar Revisionsrapport* Granskning av barn- & utbildningsnämndens hantering av inkomna/upprättade allmänna handlingar Nordmalings kommun December 2007 Åsa Adolfsson *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Riksarkivets författningssamling

Riksarkivets författningssamling Riksarkivets författningssamling ISSN 0283-2941 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om elektroniska handlingar (upptagningar för automatiserad behandling); RA-FS 2009:1 Utkom från trycket den 1

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SVENSKA KYRKAN I HUDDINGE

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SVENSKA KYRKAN I HUDDINGE STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2009-01-21 DNR 9.3-15936/08 SSA 2008:19 Svenska kyrkan i Huddinge Att: Christer Pettersson INSPEKTION AV HANTERINGEN AV

Läs mer

Arkivreglemente för Gävle kommun

Arkivreglemente för Gävle kommun Sid 1 (7) Arkivreglemente för Gävle kommun Arkivreglemente för Gävle kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 1998-12-14 210 (dnr EG 1998:485) Förutom de i arkivlagen (AL, SFS 1990:782) och arkivförordningen

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR KLIPPANS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR KLIPPANS KOMMUN ARKIVREGLEMENTE FÖR KLIPPANS KOMMUN 3:11:1-6 Antagen av kommunfullmäktige 1995-12-19, 107. Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård

Läs mer

Community Archives i Sverigeförutsättningar. Angelica Björlestrand / Presentation 2012-05-25 vid Nordiska Arkivdagarna

Community Archives i Sverigeförutsättningar. Angelica Björlestrand / Presentation 2012-05-25 vid Nordiska Arkivdagarna Community Archives i Sverigeförutsättningar och framtiden Angelica Björlestrand / Presentation 2012-05-25 vid Nordiska Arkivdagarna Inledning rådande bild av att de arkiv som har levererats till arkivinstitutioner

Läs mer

Känsliga uppgifter 6. Personnummer på klasslistor 8. Uppgifter om familjemedlemmar 8. Bevarande av uppgifterna 10. Innehållsförteckning.

Känsliga uppgifter 6. Personnummer på klasslistor 8. Uppgifter om familjemedlemmar 8. Bevarande av uppgifterna 10. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning Syftet 2 Personuppgiftslagen (1998:204) 3 Behandling av personuppgifter för administrativa ändamål 6 Känsliga uppgifter 6 Personnummer på klasslistor 8 Uppgifter om familjemedlemmar

Läs mer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Antagna av kommunstyrelsen den 5 mars 2002. Dessa riktlinjer gäller alla typer av digital information, t.ex. databaser, dokument, bilder, kartor och ritningar.

Läs mer

Arkivbeskrivning INNEHÅLL OCH ANSVARSFÖRDELNING. Koncernkontoret. Området för informationsförsörjning och regionarkiv Enheten för informationsstyrning

Arkivbeskrivning INNEHÅLL OCH ANSVARSFÖRDELNING. Koncernkontoret. Området för informationsförsörjning och regionarkiv Enheten för informationsstyrning Koncernkontoret Området för informationsförsörjning och regionarkiv Enheten för informationsstyrning Dokumentslag: Styrande Datum: 2016-04-22 Dokumenttyp: Instruktion Version: 2.2 Arkivbeskrivning INNEHÅLL

Läs mer

Klassificering av verksamhetsinformation (för statliga myndigheter) Nora Liljeholm / Riksarkivet /

Klassificering av verksamhetsinformation (för statliga myndigheter) Nora Liljeholm / Riksarkivet / Klassificering av verksamhetsinformation (för statliga myndigheter) Nora Liljeholm / Riksarkivet / 2013-11-07 Riksarkivet Riksarkivets främsta uppgift är att säkerställa samhällets behov av en långsiktig

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Varje myndighet är en egen arkivbildare och svarar för vården av sitt arkiv enligt arkivlagen och på det sätt som framgår av detta arkivreglemente.

Varje myndighet är en egen arkivbildare och svarar för vården av sitt arkiv enligt arkivlagen och på det sätt som framgår av detta arkivreglemente. Arkivreglemente för Landstinget i Kalmar län Förutom de i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) antagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den landstingskommunala arkivvården inom

Läs mer

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SKARPNÄCKS SKOLA

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SKARPNÄCKS SKOLA S STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (7) 2011-11-25 DNR 9.3-16647/11 SSA 2011:13 Skarpnäcks skola, Att: Patrik Forshage Kopia: Utbildningsförvaltningen, Astrid

Läs mer

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS ÄLDREFÖRVALTNINGEN

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS ÄLDREFÖRVALTNINGEN STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (6) 2013-05-21 DNR 9.3-2196/13 SSA 2013:4 Äldreförvaltningen Att: Barbara Ahlmark HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS ÄLDREFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Data Protection, harmoniserade dataskyddsregler inom EU för vem och varför? Svenska Försäkringsföreningen. 12 november 2015

Data Protection, harmoniserade dataskyddsregler inom EU för vem och varför? Svenska Försäkringsföreningen. 12 november 2015 Data Protection, harmoniserade dataskyddsregler inom EU för vem och varför? Svenska Försäkringsföreningen 12 november 2015 1 Historik och processen mot en dataskyddsförordning Datalagen från 1973. Dataskyddsdirektivet

Läs mer

Navn:Kuzonga s Cheriff Rase: Rhodesian Ridgeback Født: 26/6-05

Navn:Kuzonga s Cheriff Rase: Rhodesian Ridgeback Født: 26/6-05 Navn:Kuzonga s Cheriff Rase: Rhodesian Ridgeback Født: 26/6-05 Mentalbeskrivning (MH) Svenske Schäferhundklubben, Uddevalla Mentalbeskriver: Anna Carin Andersson 31.mars 2007 1a. Hälsning 1b. Samarbete

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i personuppgiftsförordningen (1998:1191); SFS 2001:751 Utkom från trycket den 30 oktober 2001 Omtryck utfärdad den 4 oktober 2001. Regeringen föreskriver

Läs mer

SÖ 2005: 23. Regeringen beslutade den 2 juni 2005 att underteckna avtalet. Avtalet trädde i kraft vid undertecknandet den 1 juli 2005.

SÖ 2005: 23. Regeringen beslutade den 2 juni 2005 att underteckna avtalet. Avtalet trädde i kraft vid undertecknandet den 1 juli 2005. 41464_sö_23 05-12-28 10.11 Sida 1 Nr 23 Avtal med Norge om ändring av och tillägg till avtalet den 7 augusti 2002 (SÖ 2005:22) om den nya Svinesundsförbindelsen Stockholm den 1 juli 2005 Regeringen beslutade

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS ÖSTERÅKER- ÖSTRA RYDS FÖRSAMLING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS ÖSTERÅKER- ÖSTRA RYDS FÖRSAMLING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (7) 2009-02-17 DNR 9.3-19392/08 SSA 2009:2 Österåker-Östra Ryds församling Att: Jan Bonander INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA

Läs mer

Enkät om hur man beskriver elektroniska dokument: Sverige

Enkät om hur man beskriver elektroniska dokument: Sverige Riksarkivet PM M Geber 2006-04-19 Enkät om hur man beskriver elektroniska dokument: Sverige Finska Riksarkivet gör en enkät om hur man beskriver elektroniska dokument och andra elektroniska informationsmaterial

Läs mer

Råd för att inventering av informationsresurser

Råd för att inventering av informationsresurser UTKAST Råd för att inventering av informationsresurser Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data... 3 1.1. Råd för att inventering av informationsresurser...

Läs mer

Lag (2001:99) om den officiella statistiken

Lag (2001:99) om den officiella statistiken SFS nr: 2001:99 Departement/myndighet: Finansdepartementet MSS Utfärdad: 2001-03-15 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:945 Tillämpningsområde m.m. 1 Denna lag innehåller bestämmelser om officiell statistik. Regeringen

Läs mer

GALLRING AV INFORMATION AV TILLFÄLLIG ELLER RINGA BETYDELSE HOS SAMTLIGA MYNDIGHETER I STOCKHOLMS STAD ÄRENDET

GALLRING AV INFORMATION AV TILLFÄLLIG ELLER RINGA BETYDELSE HOS SAMTLIGA MYNDIGHETER I STOCKHOLMS STAD ÄRENDET Stadsarkivet Verksamhetsområde Informationsförsörjning Handläggare: Christina Moberg DNR 5.1.2-9593/2015 Sida 1 (7) 2016-02-03 2016:01 Promemoria GALLRING AV INFORMATION AV TILLFÄLLIG ELLER RINGA BETYDELSE

Läs mer

Arkivbeskrivning för Landsarkivet i Uppsala

Arkivbeskrivning för Landsarkivet i Uppsala Dnr ULA 16-2012/12407 Arkivbeskrivning för Landsarkivet i Uppsala Organisation och arbetsuppgifter Landsarkiven var regionala statliga arkivmyndigheter med det särskilda ansvaret för den statliga arkivverksamheten

Läs mer

Gallring, Linköpings kommun

Gallring, Linköpings kommun 1 (6) E-Lin projektet 2013-10-28 Gallring, Linköpings kommun Delrapport 2 Innehåll Dokumenthistorik... 3 1. Syfte... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Målgrupp... 3 3. Frågeställningar... 4 4. Undersökning... 4 4.1

Läs mer

6. Gallring. Innehållsförteckning ARKIVHANDBOK 2010-04-30. Landstingsarkivet

6. Gallring. Innehållsförteckning ARKIVHANDBOK 2010-04-30. Landstingsarkivet ARKIVHANDBOK 2010-04-30 Landstingsarkivet 6. Gallring Innehållsförteckning Gallring.....2 Gallra, rensa och gallringsfrist... 2 Rensning... 2 Gallring av allmänna handlingar... 3 Gallring vid överföring

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

TJÄNSTEFÖRESKRIFT FÖR VÄRMLANDSARKIV NR: 3.0

TJÄNSTEFÖRESKRIFT FÖR VÄRMLANDSARKIV NR: 3.0 DATUM VÅR BETECKNING 2008-11-26 Dnr 012/2008-1212 ERT DATUM ER BETECKNING HANDLÄGGARE Jan Löfgren 054 61 77 38 TJÄNSTEFÖRESKRIFT FÖR VÄRMLANDSARKIV NR: 3.0 Riktlinjer för leverans av arkivhandlingar Fastställd:

Läs mer

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Offentlighetsprincipen har mycket gamla anor i Sverige. Den infördes

Läs mer

Dnr KK15/773. Arkivreglemente för Nyköpings kommun

Dnr KK15/773. Arkivreglemente för Nyköpings kommun Dnr KK15/773 Arkivreglemente för Nyköpings kommun Antagen 2016 Dnr KK15/773 2/5 Mål och syfte med arkivreglementet Utöver de bestämmelser om arkiv som finns föreskrivna i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen

Läs mer

PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL)

PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL) 1 (6) PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL) Lagens ikraftträdande PUL trädde ikraft den 24 oktober 1998 och genom PUL:s införande upphävdes 1973-års datalag. För behandling av personuppgifter, som påbörjats före den

Läs mer

Att förvalta ett kulturarv

Att förvalta ett kulturarv Att förvalta ett kulturarv Karin Borgkvist Ljung 1:e Arkivarie, FM Arkivpedagog och paleograf Riksarkivet i Marieberg 2015-11-25 Vad är Riksarkivet? Riksarkivets anses tillkommit 1618 då Axel Oxenstierna

Läs mer

RAPPORT FRÅN INSPEKTION AV LÄNSKRIMINALPOLISAVDELNINGEN (POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN)

RAPPORT FRÅN INSPEKTION AV LÄNSKRIMINALPOLISAVDELNINGEN (POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN) STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT DNR 9.3-17157/10 SID 1 (5) 2011-01-12 SSA 2010:24 RAPPORT FRÅN INSPEKTION AV LÄNSKRIMINALPOLISAVDELNINGEN (POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS

Läs mer