facköversättaren Vad kostar dålig översättningskvalitet? VAD HÄNDER MED TÖI? 8 SKYDDA DIG MOT PRODUKTIONSSTOPP 10

Transkript

1 organ för sveriges facköversättarförening nr årgång 24 facköversättaren Vad kostar dålig översättningskvalitet? VAD HÄNDER MED TÖI? 8 SKYDDA DIG MOT PRODUKTIONSSTOPP 10

2 Nr Årgång 24 Innehållet får gärna återges om källan anges. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Kansli Postadress Sveriges Facköversättarförening Box 36, SE Stockholm Besöksadress Wallingatan 11, Stockholm Tel: Öppettider: mån fre Lunchstängt: E-post: info@sfoe.se Webbplats: PlusGiro Bankgiro Redaktion Ansvarig utgivare Nadja Chekhov Chefredaktör Kerstin Orsén Tolvmansvägen 8 B Huddinge Tel: E-post: redaktor@sfoe.se Övriga redaktionsmedlemmar Brett Jocelyn Epstein, Anna Hermerén, Mats D Linder, Björn Olofsson, Britt-Marie Seex, Christian Swärdshammar och Gisela Weltzin Thunberg Grafisk design Mazzarin Reklambyrå Foto Gisela Weltzin Thunberg Tryck Trydells tryckeri Prenumeration Pris för år 2013 SEK 225:- + moms Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: Utgivningsplan 2013 Nr Manusstopp Utgivning 1 10 januari 20 februari 2 1 mars 10 april 3 3 maj 19 juni 4 9 juli 27 augusti 5 12 september 23 oktober 6 12 november 16 december Styrelsen har ordet styrelsen@sfoe.se Bästa medlemmar! Det är med ett visst vemod jag skriver denna min sista ledare som ordförande för SFÖ. Min tid i styrelsen har varit oerhört givande, lärorik och framför allt rolig och jag har sett ordförandeskapet som ett privilegium och ett förtroende från medlemmarnas sida som jag aldrig har tagit lättvindigt på. SFÖ HAR VUXIT och utvecklats och är inte längre en liten förening som väldigt få känner till. Det är visserligen sant att SFÖ ännu inte har blivit ett välkänt begrepp för den breda allmänheten, men vår ambition att öka medvetenheten och kunskapen om SFÖ bland myndigheter och andra intressenter har infriats. Under min tid som ordförande har SFÖ t.ex. bjudits in till Kammarkollegiet för att ge sin syn på offentliga upphandlingar av översättningstjänster och varit remissinstans i den statliga utredningen avseende EU-direktivet om översättning och tolkning i straffrättsliga förfaranden. Denna utredning har lett till en lagrådsremiss från regeringens sida som just nu är under behandling. Det senaste exemplet på att SFÖ blir alltmer en kraft att räkna med kan ni läsa om här intill under Styrelsen informerar, då vi nyligen blev inbjudna till Språktjänsten på UD för att diskutera strategier för effektivare och bättre upphandlingar av översättningstjänster i samband med Regeringskansliets förestående upphandling. SFÖ ÄR EN fantastisk förening som dock inte skulle fungera över huvud taget utan alla de tusentals timmar av frivilligt arbete som läggs ner av såväl styrelse som de enskilda arbetsgrupperna. Det är emellertid inte särskilt ovanligt att det kommer mejl från medlemmar som undrar varför vi inte erbjuder vissa tjänster, varför vi inte gör saker och ting snabbare eller varför vi inte gör saker och ting annorlunda. Svaret är enkelt: Det arbete som styrelsen och arbetsgrupperna utför är helt oavlönat och måste ske på bekostnad av vårt betalda arbete. Det är faktiskt så att SFÖ blir den förening som medlemmarna gör den till. SFÖ skulle över huvud taget inte fungera utan alla frivilliga insatser, men SFÖ skulle kunna erbjuda ännu mer om fler engagerade sig. Vi strävar efter att skapa mervärde för våra medlemmar i alla våra aktiviteter, men man får inte glömma bort att det kanske viktigaste mervärdet av alla är det faktum att SFÖ ger oss facköversättare, som i regel har ganska ensamma arbeten, en gemenskap och ett forum för utbyte av tankar och idéer med kolleger. Ett utmärkt sätt att få större utbyte av medlemskapet och att få möjlighet att påverka vad som händer är att engagera sig i föreningen. Därför vill jag ta tillfället i akt att uppmana alla er som har idéer och uppslag att också engagera er personligen genom att gå med i någon arbetsgrupp eller i styrelsen. Tro mig det ger också en själv som individ så mycket mer! MITT EGET ENGAGEMANG i föreningen har gett mig oerhört mycket jag har fått vänner för livet, jag har lärt mig mycket som jag inte hade en aning om tidigare och det har i sin tur stärkt mig i min yrkesroll. Efter sju år i styrelsen, varav fyra som ordförande, är det dock dags för mig att stiga åt sidan och jag vill en sista gång tacka för ert förtroende. Men jag vill också tacka alla de engagerade och fantastiska personer som jag har haft det stora privilegiet att få samarbeta med i styrelsen, ingen nämnd och ingen glömd. Utan er hade mitt uppdrag som ordförande blivit mycket svårare att fullfölja. Till slut vill jag önska min efterträdare och den nya styrelsen lycka till! Nadja Chekhov ordförande ISSN X 2 Sveriges facköversättaren Facköversättarförening 2/13

3 Styrelsen informerar Nyrekrytering, upphandling och samarbete inleder året Den 8 och 9 februari 2013 träffades styrelsen för sitt sista möte före konferensen och årsmötet i Göteborg. Som vanligt fanns det många punkter på dagordningen, denna gång många brådskande frågor. Feskekörka i Göteborg. Staden för SFÖ:s konferens Islutet på januari 2013 sade SFÖ:s kansliansvariga Anna Karin Fredmer helt oväntat upp sig. Detta kom som en fullständig överraskning för styrelsen. Eftersom Anna-Karin hade en månads uppsägningstid blev det viktigt att agera snabbt. Styrelsen bestämde sig därför att dels ta in en resurs från Manpower för att garantera att kansliet hålls igång under den mest hektiska arbetsperioden under året på kansliet, dels att genast initiera en rekryteringsprocess för att hitta en permanent efterträdare. Som ni säkert kan tänka er var detta väldigt intensiva veckor med mycket arbete på kort tid, men till slut hittade styrelsen flera bra kandidater. Hela processen ledde så småningom fram till att SFÖ anställde Tara Olavisdotter som började som kansliansvarig den 12 mars. En presentation av Tara finns på sidan 14, och Tara kommer även att delta vid kon- ferensen i Göteborg för att på plats träffa många SFÖ:are! Styrelsen önskar Tara välkommen och hoppas att hon ska trivas i sin nya roll som spindel i nätet hos SFÖ! En annan viktig fråga under årets första månader var Regeringskansliets planerade upphandling av översättningstjänster. Språktjänsten på UD hade bjudit in SFÖ för att inhämta SFÖ:s synpunkter på hur en upphandling av översättningstjänster kan genomföras på bästa sätt för att uppnå ett resultat som är bra både för den upphandlande enheten och översättarna och samtidigt säkerställa en hög kvalitet på översättningstjänsterna. SFÖ:s ordförande Nadja Chekhov och styrelseledamoten Ingrid Olsson representerade föreningen och hade ett mycket konstruktivt samtal med företrädarna för UD som visade sig vara väl insatta i hur översättningsmarknaden fungerar och vilka svårigheter som kan uppstå i samband med offentlig upphandling. Exakt hur upphandlingen kommer att utformas är ännu oklart, men styrelsen uppfattar det som mycket positivt att SFÖ tillfrågas i denna typ av frågor. Det visar att SFÖ uppfattas som en seriös aktör med omfattande sakkunskap om branschen. Dessutom avhandlade styrelsen även alla vanliga frågor vid sitt möte bl.a. antog styrelsen SFÖ:s budget för 2013 och diskuterade en lång rad olika frågor. Den 15 mars träffade ordföranden Nadja Chekhov på kansliet i Stockholm den verksamhetsansvariga (ung. generalsekreterare) från finska SKTL som ett led i det kontinuerliga samarbete som har inletts mellan SFÖ och SKTL. Styrelsen hoppas att så många medlemmar som möjligt kommer till konferensen i Göteborg! SFÖ:S STYRELSE, MARS 2013 facköversättaren 2/13 3

4 ÖVERSÄTTNINGSKVALITET Vad kostar dålig översättningskvalitet? Inom språkbranschen råder ofta snabba leveranstider och små budgetar. Om man snabbar på ett översättningsprojekt för att möta en deadline, eller snålar med resurser på grund av budgetrestriktioner, kan kvaliteten bli lidande. Islutänden kan en dålig översättning bli kostsam. Man tar nästan för givet att en översättning ska ha bra kvalitet, men som alla andra tjänster så har kvalitet ett pris. I januari 2012 publicerade EU-kommissionen rapporten Studies on translation and mulilingualism med underrubriken Inom språkbranschen råder ofta snabba leveranstider och små budgetar. Om man snabbar på ett översättningsprojekt för att möta en deadline, eller snålar med resurser på grund av budget- restriktioner kan kvaliteten bli lidande.. Rapporten innehåller en undersökning baserad på verksamheten inom kommissionens Generaldirektoratet för översättning och föreslår en metodik för kostnadsbaserad utvärdering som även kan användas av andra offentliga organisationer. Den tar upp kvantifiering av kostnaderna för dålig översättningskvalitet, metodik, kvalitetsdefinitioner, kostnader för dålig översättningskvalitet samt hur dålig översättningskvalitet kan ha inverkan på köparens organisation. Att spara in på översättningsbudgeten kan initialt innebära en besparing, men risken är att resultatet blir en dåligt översatt text. Enligt EU-kommissionens undersökning är de direkta kostnaderna för dålig översättningskvalitet de som ett företag får betala för att korrigera översättningsfel, medan de indirekta kostnaderna är de som kommer från försäljningsförluster på grund av sådana fel. ETT FÖRETAGS RYKTE påverkas när en kund får en dåligt översatt text. Dessa kostnader kan inte mätas, men om en kund är missnöjd leder det till minskad 4 facköversättaren 2/13

5 ÖVERSÄTTNINGSKVALITET Vad är kvalitet? Ordet kommer ursprungligen från latinets qua litas som betyder värde eller egenskap. Det finns många beskrivningar, definitioner och tolkningar av begreppet kvalitet. Ofta syftar de till en beskrivning av något i positiv bemärkelse. Att tolkningen av kvalitet skiftar från person till person är inte konstigt. Kvalitet motsvarar nämligen vad någon förväntar sig av något. Svensk standard, SS , definierar kvalitet som: Alla sammantagna egenskaper hos en produkt som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov. Detta torde ge en fingervisning om vad det handlar om; att åstadkomma egenskaper som tillfredsställer behov. framtida försäljning, bristande trovärdighet och potentiell skada på företagets rykte. Många SFÖ-medlemmar arbetar inte med EU-uppdrag så i den här artikeln vill jag beskriva ämnet i mer generella termer. Men för dem som vill läsa hela rapporten kan den laddas ner här: ec.europa.eu/dgs/translation/publications/studies/index_en.htm. VAD ÄR DÅ kvalitetsöversättning? EUkommissionens DGT definerar kvalitetsöversättning så här: Korrekt bruk av målspråket. Korrekt bruk av terminologi relaterad till det aktuella ämnet. Konsekvens med originalet. Överensstämmelse med gällande normer för vissa texttyper. Översättningskvalitet är ett vagt begrepp. Dåliga översättningar är ofta rätt lätta att upptäcka. I bästa fall får en mindre bra översättning läsaren att skaka på huvudet och småle åt en dåligt översatt mening, men översättningsfel kan ha allvarliga juridiska, ekonomiska eller politiska konsekvenser. Översättningskvalitet innebär mer än att en översatt text är fri från fel. En översatt text måste vara lättläst, även om originalet inte är särskilt tydligt. Kvalitet är inte gratis. Det kräver arbete och investering i kvalitetssäkring. Kvalitetssäkring innan själva översättningen omfattar val av översättare (direkt eller i anbud/offerter), utbildning (översättaren lär känna kunden och kundens behov, stil, preferenser, terminologi etc). Kvalitet efter översättning innebär kontroller, utvärdering, revidering och feedback av översättningsfel. Översättare brukar vara eniga om att ett välskrivet och tydligt original bidrar väsentligt till en översättning med hög kvalitet. Dåligt skrivna original kan leda till brist på skärpa och missförstånd vilket kan innebära extra kostnader. Originalets kvalitet är viktigt, inte bara för att det är lättare att förstå och gör översättarens arbete enklare utan också för att det spar tid och pengar. Kvaliteten på översättningar kan inte bara mätas i mängden översättningsfel. Även om en översatt text inte innehåller uppenbara misstag kan den ändå ha dålig kvalitet om den är svår att förstå eller är dåligt formulerad. Man kan inte alltid skylla på originalets dåliga kvalitet. Det är översättarens uppgift att producera översättningar med hög kvalitet. Men detta kan bara ske om översättaren får goda förutsättningar. MÅNGA ÖVERSÄTTARE hävdar att en översättning kan bli bättre än originalet. Resultatet beror på en kombination av källtext, referensmaterial, och tiden som allokeras för översättningen och för ordentlig korrekturläsning före leverans. Det är ganska lätt att identifiera en felaktig eller inkorrekt översättning som en översättning med dålig kvalitet, medan en utmärkt... kostnaderna för och konsekvenserna av översättningar med dålig kvalitet (är) inte alltid uppenbar för beställare av översättningar. översättning är nästan osynlig. Kvalitet tas ofta för givet och det faktum att en sådan faktiskt kostar eller kräver en investering tänker man långt från alltid på. Däremot är kostnaderna för och konsekvenserna av översättningar med dålig kvalitet inte alltid uppenbar för beställare av översättningar. Dålig kvalitet innebär extra kostnader. Dålig översättningskvalitet, kanske baserad på dåliga original, kan skada företag eller användare och leda till juridisk osäkerhet och stämningar. Sådana kostnader är svåra att kvantifiera, men de kan bli avsevärda. KOSTNADER FÖR DÅLIG översättningskvalitet uppstår såväl för kunder som för översättare. Om en översättare har levererat en undermålig översättning uppstår en kostnad om översättningen måste rättas: diskussioner med kunden om ett otydligt original eller om terminologi och ordval. Det kan ha skett på grund av för kort deadline, bristande kunskap om ämnet, etc. Kostnaderna för att undvika dålig översättningskvalitet är kopplade till: Förarbeten för att undvika dålig översättningskvalitet (välja och utbilda översättare; skapa bra originaltexter, korrekta IT-verktyg och processer) Efterarbete för att korrigera dålig kvalitet (granskning, utvärdering av kundnöjdhet, revideringar, tidsförlust) Hantering av konsekvenserna av dålig kvalitet facköversättaren 2/13 5

6 ÖVERSÄTTNINGSKVALITET Exempel på dåliga översättningar Ett sport- och vildmarksföretag vars bilaga brukar medfölja dagstidningen, har bland annat följande produktbeskrivningar: Om handsken Fieldplayer Passformen är tight men vristen är anpassad. Vristen, på en handske? Om kängan Solid Lite GTX formar sig efter foten för att motverka hålfots kolapps Kolapps, någon? Om kniven 88 Masur Handtak av Masturbjörk Hm. Kommer dessa dåliga översättningar att få företagets kunder att avstå från att handla hos dem och gå till en annan butik? Vem vet. (kostnader för publicering av rättelser, förlust av anseende och skada på image, eventuella stämningar och domstolsfall). GENOM ATT INVESTERA tillräckliga resurser på kvalitet finns stora pengar att tjäna längs vägen. Översättningsköparen ska helst inse att den billigaste översättningen inte alltid är den bästa översättningen. Att satsa mer på en professionell översättare är att undvika kostnader för rättningar efter leverans. Det kostar oftast mer att korrigera fel än att få det rätt första gången. Otydliga original kan fördröja översättningsprocessen. Om översättaren inte förstår vad författaren vill säga läser man underlaget flera gånger och frågar kanske en kollega om råd. Om problemet ändå inte kan lösas kontaktar översättaren beställaren. Beställaren i sin tur måste kanske höra med författaren. Ibland kan diskussioner uppstå och allt detta tar tid, både för beställaren och för översättaren. Rapporten hävdar att en översättare (eller beställare) kan ägna 15 till 60 minuter per dag åt att tydliggöra texter. BETYDELSEN AV KORREKT terminologi kan inte undervärderas. För ett företag eller en organisation blir det mer kostnadseffektivt att investera i att etablera korrekt terminologi så tidigt som möjligt. Att inte ge översättaren tillräckligt med tid för att göra ett bra arbete kan leda till att översatta texter, som är måttligt bra eller undermåliga, publiceras och kan därigenom skada köparens image. Trots att det inte går att uppskatta ett skadat rykte i pengar får konsekvensen av dålig översättningskvalitet inte undervärderas. PAY NOW OR PAY LATER. I översättningsvärlden är detta verkligen en sanning. Kunder som letar efter den billigaste översättningen inser ofta inte att resultatet kan fläcka ett företags image som har byggts upp med hårt arbete under lång tid, eller ha en negativ inverkan på försäljningen. I värsta fall kan en dålig översättning leda till livshotande skador. Lågprisöversättningar som utförs av oerfarna eller okvalificerade översättare kan ge katastrofala resultat. Räkneexempel Säg att en översättare ägnar 15 minuter om dagen åt kontakter med beställaren beträffande tvetydiga, felaktiga eller dåligt skrivna original. Om översättaren arbetar 200 dagar om året försvinner 50 timmar per år bara på att reda ut dåligt skrivna original. Det är alltså uppenbart att Inom näringslivet arbetar man oupphörligt med att odla sin image, men resultatet av ansträngningarna kan gå upp i rök med en enda större översättningsblunder. Översättningsfel på en läkemedelsburk kan få livshotande konsekvenser för en patient, dåligt översatta instruktioner i en maskinmanual kan innebära livshotande skador för en fabriksarbetare. Om köpare av översättningar vill få optimal översättningskvalitet bör de skapa goda förutsättningar för översättaren. Rimlig tid, termlistor och stilguider hjälper långt. Att originalet är genomgånget, tydligt och fritt från faktafel ska vara självklart. Då ska extra kostnader inte behöva uppstå för rättelser efter leverans. det finns pengar att hämta för såväl beställande företag som för översättaren att originalen är bra. Att detta är lågt räknat är uppenbart. BRITT-MARIE SEEX 6 facköversättaren 2/13

7 UTBILDNING Tydligheten framför allt Tess Whitty (till höger) och Sara Rösare. Fredagen den 15 mars arrangerade Utbildningsgruppen kursen Fallgropar Skrivregler Språkhjälpmedel på Hôtell Eggers i Göteborg. Kursle- darna var Tess Whitty (fm) och Sara Rö- sare (em).som vanligt var alla deltagarna mycket aktiva och engagerade, och det blev många intressanta diskussioner (bland annat om kommatecken före och kan man sätta det? och om interpunktion vid parenteser och citattecken). GISELA WELTZIN THUNBERG Ladda dina översättningar! facköversättaren 2/13 7

8 UTBILDNING TÖI blir en del av Institutionen för svenska och flerspråkighet Som Facköversättaren tidigare har rapporterat upphör TÖI Tolk och Översättarinstitutet vid Stockholms universitet att existera i sin hittillsvarande form. Tolk- och översättarinstitutet grundades 1986 som en s.k. särskild inrättning vid Stockholms universitet med ett nationellt uppdrag direkt från regeringen att utbilda tolkar och översättare för Sveriges behov. I och med autonomireformen avvecklades de särskilda inrättningarna och TÖI inordnades den 1 juli 2012 i Stockholms universitets ordinarie verksamhet. Från den 1 januari 2013 ingår TÖI:s verksamhet i en ny institution - Institutionen för svenska och flerspråkighet som består av tidigare Institutionen för nordiska språk, Centrum för tvåspråkighetsforskning och Tolk- och översättarinstitutet. TÖI är fortfarande ett självständigt institut inom Institutionen för svenska och flerspråkighet, med egen budget och ledning. Verksamheten pågår i vanlig ordning och med samma personal på våning 6 i F-huset i Södra huset på Frescati. Södra huset. Integrering av de administrativa rutinerna och den administrativa personalen är det som prioriteras högst just nu, men så småningom kommer även en samlokalisering att ske och man hoppas även få en del synergivinster inom kursutbudet. För närvarande är det prefektstyre både på TÖI och på institutionen, medan allt tar fastare form. TÖI:s nya stadgar och styrelse, liksom sammansättningen av den nya institutionens styrelse ska vara klart till den 1 juli BJÖRN OLOFSSON Språkutbildningar håller hög kvalitet Universitetskanslersämbetet har utvärderat kvaliteten på utbildningar i språk och översättning vid ett antal universitet och högskolor, enligt ett pressmeddelande från ämbetet. Utbildningar inom översättning och översättningsvetenskap som erbjuds vid tre universitet har utvärderats. Majoriteten av dessa utbildningar bedöms hålla hög kvalitet eller mycket hög kvalitet. Det högsta omdömet tilldelades mastersutbildningen i översättningsvetenskap vid Tolk- och översättarinstitutet numera en del av Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet. De universitet och högskolor vars utbildningar får högsta omdömet uppmuntras i form av en extra kvalitetspeng från regeringen. Eftersom medlemmar av SFÖ undervisar på flera av landets översättningsutbildningar har vi all anledning att känna oss delaktiga i detta goda resultat. Hela pressmeddelandet och kompletta resultat finns att läsa på tinyurl.com/cbd5f69 BJÖRN OLOFSSON 8 facköversättaren 2/13

9 facköversättaren 2/13 9

10 PRODUKTIONSSKYDD Hängslen och livrem Hur skyddar du dig mot produktionsstopp? Facköversättaren listar här de vanligaste propparna. Professionellt översätteri fungerar ungefär som industrin i övrigt processen får aldrig stanna. Ett stopp på någon produktionslinje betyder stockningar eller materialbrist på andra. En sumpad deadline betyder tio andra sumpade deadlines i andra delar av det stora produktionsnätverk som de flesta facköversättare är en liten maska i. Och vi har alla varit med om att kunder inte lämnar sitt material i tid och den fint avstämda arbetsplaneringen faller ihop som ett korthus. Vissa produktionsstopp är svåra att gardera sig mot som sjukdom hos en själv eller barnen. Andra produktionsstopp går faktiskt att hantera, och det är vad denna artikel handlar om. Grundprincipen är: 1. Identifiera de känsliga punkterna i produktionsprocessen 2. Se till att ha en alternativ väg förbi varje känslig punkt. Vilka är då de känsliga punkterna i en översättares produktionsprocess? Några uppenbara exempel är: Datorhaveri Filförlust Internetbortfall E-poststrul Elavbrott Telefonavbrott Datorhaveri Datorn är vårt utan konkurrens viktigaste arbetsredskap. Därför får vi inte stå handfallna om datorn, eller en hårddisk i den, plötsligt totalhavererar. En professionell datorarbetare har alltid en reservdator, med alla viktiga produktionsprogram (Office, CAT-verktyg) installerade och uppdaterade. Både huvuddatorn och reservdatorn ska vara kopplade till en gemensam filarea i molnet, t.ex. Dropbox. Där ligger alla filer till alla pågående jobb, ännu inte betalda jobb, och alla CAT-databaser. 10 facköversättaren 2/13

11 Filförlust Förutom att alla filer under arbete ligger i Dropbox eller motsvarande (se ovan) har vi givetvis backup på huvuddatorns hela innehåll. Att hitta ett bra backupprogram är svårt, men efter mycket letande har jag fastnat för Genie Timeline, som säkerhetskopierar till en extern minnesenhet (i mitt fall en NAS-server i ett annat rum), omärkligt i bakgrunden, och inte bara gör det vid vissa tidpunkter, utan kontinuerligt. Programmet sparar dessutom ett antal tidigare versioner av varje fil - bra om en fil blir korrupt och man måste hitta en version från en tidpunkt innan felet infann sig, eller om man har råkat radera viktiga delar av en fil. Internetbortfall Vi måste alltid ha två vägar ut på Internet via olika operatörer. Här finns många tänkbara lösningar, själv har jag som huvudförbindelse ett 4Gabonnemang via Tele2 och som alternativ möjlighet att låta IPhonen dela ut ett lokalt nätverk. Det funkar även med de flesta Android-lurar. En fördel är givetvis att alla datorer inom någorlunda räckhåll får del av samma reservförbindelse. Ytterligare ett reservalternativ är att köpa ett litet USB-modem och ett abonnemang (hos annan operatör), som bara är att plugga in i datorn om ordinarie internetförbindelse skulle gå ner. Glöm inte att provköra! E-poststrul Kan uppstå även utan att hela internetförbindelsen går ner. Ofta beror det på serverproblem hos internetleverantören. Den som har en lokal e-postklient kan även drabbas av korrupta filer i den (Outlook.pst tenderar att bli stor och infektionskänslig). Lokala filer och då den senast bevisligen fungerande versionen kan alltid hämtas tillbaka från backupen. Dessutom har jag lagt in en regel hos e-postleverantören, att all inkommande mejl automatiskt vidarebefordras till ett G-mailkonto, som därmed kontinuerligt speglar mitt ordinarie konto, och som jag dessutom enkelt kan logga in på via mobilen och alltid ha tillgång till på resande fot. Den som väljer att bara köra mejl i molnet kan t.ex. låta G-mailkontot speglas av ett Yahoo-konto, och vice versa. Behöver vi ta emot en viktig fil omgående är det bara att ringa avsändaren och ge direktadressen till alternativkontot. Elavbrott Mindre sannolikt för översättare i tätbebyggelse. Själv är jag uppvuxen i en miljö med den tvivelaktiga kombon bävrar och luftledningar, och har därför eventualiteten av elavbrott i ryggmärgen. I stadsmiljö brukar det bara bli frågan om korta avbrott som bärbara datorer lätt hanterar. Stationära maskiner måste kompletteras med en UPS-enhet med ett batteri som räcker för att hålla alla anslutna enheter vid liv åtminstone minuter. Den skyddar dessutom mot spänningsspikar som kan skada känslig elektronik. Översättare på landet bör överväga att dessutom skaffa ett bensindrivet elverk som man hinner dra igång innan UPSbatteriet töms. Telefonavbrott Telefonavbrott känns i dessa mobilernas era knappast lika överhängande som för ett par decennier sedan. Själv har jag ännu inte vågat ta steget att klippa landlinan, men hur man än gör så gäller även här att det måste finnas två vägar via olika operatörer. En billig försäkring mot kommunikationsbortfall är att köpa en enkel mobil för ett par hundra och ett startpaket kan få ligga i skrivbordslådan tills behov uppstår. För alla dessa reservåtgärder gäller att vi regelbundet måste köra livbåtsövning, testa att reservutgången fungerar och lugnt och metodiskt kunna övergå till den alternativa vägen när det behövs. Den som drabbas av panik när ett fel uppstår kommer att göra fel och slösa tid och problem kommer att uppstå i andra delar av det finmaskiga produktionsnät vi ingår i. Processen får aldrig stanna. BJÖRN OLOFSSON PRODUKTIONSSKYDD Obegripliga myndighetstexter efterlyses Har du stött på riktigt krånglig myndighetssvenska som är svår att förstå? I så fall kan du göra en insats för forskningen genom att skicka in formuleringen till Språkrådet, som vill kartlägga vad det är som är svårt och krångligt i de offentliga texterna. Skicka in ditt/dina exempel till till klarsprak(a)sprakradet.se. Märk mejlet Oklart och berätta gärna lite om kommunikationssituationen så att sammanhanget blir tydligare, uppmanar Språkrådet. AH Nya prov för EUöversättare Under sommaren 2013 kommer det att hållas nya översättningsprov för dig som är intresserad av att arbeta som EU-översättare vid någon av EU-instititionerna. I skrivande stund är det ännu inte klart vilka språkkombinationer som proven kommer att omfatta eller vilka datum som gäller, men håll utkik här om du är intresserad: Mer information ska komma under våren. AH facköversättaren 2/13 11

12 NYHETER Vad blev det av serbokroatiska? Grammatik ett ämne som rockar Det har Språkkonsulterna och Svensklärarföreningen velat visa genom Grammatikdagen, som anordnades för andra gången den 22 mars. Under den här dagen stod grammatik på programmet på skolor och unversitet runtom i landet. På Kulturhuset i Stockholm hölls dessutom en seminariedag dit alla var välkomna, såväl experter som lekmän, språkpoliser som språkliberaler. Även om Grammatikdagen är över för i år, kan man alltid gå in på hemsidan se som också är fylld med grammatik: här kan man testa sina egna kunskaper, få tips från lathunden GrammaTiken och dessutom hitta receptet till en alldeles särskild grammatikbakelse. AH Hyperpolyglott ett fenomen som fascinerar Hur många språk är det egentligen möjligt att kunna? Hur ska man vara funtad för att behärska 58 språk, vilket den tidigare världsrekordhållaren Ziad Fazah påstod sig kunna göra? Och vad innebär det egentligen att på allvar behärska ett språk? Dessa och andra frågor undersöker Michael Erard i sin bok Babel No More: The Search for the World s Most Extraordinary Language Learners, där han ger sig ut på en resa världen över för att träffa personer som har språkkunskaper utöver det vanliga. AH Ibland blir jag tillfrågad om skillnaderna mellan språken som tidigare kallades serbokroatiska. Här är ett försök att förklara bakgrunden till de numera tre språken. Före Jugoslaviens sönderfall var det officiella språket i landet serbokroatiska, med en östlig variant (Serbien, Montenegro och Makedonien) och en västlig (Kroatien och Bosnien-Hercegovina). Det fanns två alfabet, det kyrilliska och det latinska och dessa var jämbördiga. Efter Balkankrigen utropade sig de forna republikerna Kroatien och Bosnien-Hercegovina till självständiga stater. För att markera sin självständighet upphävdes serbokroatiskan och det blev istället tre språk bosniska, kroatiska och serbiska, eller BKS som det ofta kallas i Sverige. Serbiskan skrivs med det kyrilliska alfabetet men kan även skrivas med det latinska medan de andra två språken skrivs enbart med latinskt alfabet. Vad är det då för skillnad mellan de tre språken? Lingvistiskt sett är det inte någon skillnad alls. Alla tre folkgrupperna förstår varandra obehindrat i såväl tal som skrift. Skillnaden är snarare av politisk karaktär. Efter krigen i början av 1990-talet har dock en hel del nyord införts i såväl bosniskan som kroatiskan, men mest i kroatiskan. I bosniska har en hel del turkiska låneord införts. Man kan väl säga att det finns vissa dialektala skillnader (som även fanns före Balkankrigen men är mer markanta nu), men de tre språken skiljer sig mycket mindre åt än svenska, norska och danska. Slovenien har alltid haft ett eget språk, slovenska, och Makedonien likaså, makedonska. Emellertid var alla tvungna att lära sig det officiella språket serbokroatiska fram till Jugoslaviens sönderfall. I Sverige tog det ett tag innan Kammarkollegiet gick över till bosniska, kroatiska, serbiska. Vi som är auktoriserade translatorer till eller från dessa språk är auktoriserade i alla tre språken. Den som tidigare var auktoriserad till eller från serbokroatiska uppgraderades automatiskt av Kammarkollegiet till alla tre språken. Hoppas jag har kunnat kasta lite ljus över denna komplicerade fråga. NADJA CHEKHOV 12 facköversättaren 2/13

13 TEKNIK Revisited Den som söker kanske finner Copernic Desktop Search! En artikel med rubriken Den som söker kanske finner skrev jag i Facköversättaren för runt ett år sedan och fick smäll på fingrarna av uppmärksamma läsare eftersom Google Desktop Search, som jag entusiastiskt flaggade för, visade sig ha gått i definitiv pension i september Google motiverade det beslutet med att de flesta användare numera har sina data i molnet, en analys vi kan ställa oss tveksamma till. Oavsett anledning förlorade vi i alla fall möjligheten att ha en (efter indexering) blixtsnabb sökfunktion i den egna hårddisken, som presenterar resultaten med vidhängande sammanhang på välbekant och tryggt Google-manér. NU HAR EMELLERTID en värdig ersättare seglat upp, Copernic Desktop Search 3.7. Programmet finns i gratisversion för privatanvändare och i en mer avancerad version för företag, men privatversionen räcker långt och täcker med råge vanliga sökbehov i de egna hårddiskarna för de flesta översättare. Efter den oproblematiska installationen börjar programmet indexera datorns hårddiskar (vilka diskar och mappar får man välja själv). Man kan välja att låta Copernic få första tjing på datorns resurser, eller att nöja sig med smulorna av datorkraft som blir över medan man arbetar med annat. Har man några textfiler och PDF-filer tar indexeringen i vilket fall som helst några dagar, men stör inte arbetet. Även fortsättningsvis startar Copernic automatiskt med datorn, för att uppdatera index över nya och ändrade filer. Uppenbarelsens ögonblick infinner sig efter avslutad inledande indexering när plötsligt inte minsta textfil längre kommer undan våra argusögon. Vi kan välja att ha en ständigt öppen Copernicsökruta i verktygsfältet, eller att aktivera programmet vid behov. I båda fallen skriver vi in några nyckelord från en översättning vi antagligen gjorde någon gång, ett gammalt mejl från en sedan länge avpolletterad kontakt som vi bara minns förnamnet på, en bra-att-ha-pdffil som vi antagligen har sparat någon gång någonstans... I GRÄNSSNITTETS ÖVRE fönsterhalva visas nu en lista över alla filer av olika format där den aktuella ordkombinationen finns med sökväg och fildatum för varje fil. Copernic är samtidigt en metasöktjänst som söker efter samma ordkombination i Google, Bing, Yahoo och andra sökmaskiner. Resultatet av den sökningen på nätet visas i den undre fönsterhalvan. Här bör tilläggas möjligheten till avancerad sökning, med standardmässiga sökoperatorer, kända från Google, och med några praktiska specialfunktioner, där särskilt möjligheten att avgränsa ett tidsfönster är till stor hjälp. Ett klick på en post i övre fönsterhalvan öppnar en bild av filen, med sökorden markerade, i den undre fönsterhalvan. Ett ögonkast på den bilden räcker ofta för att bringa klarhet i grundfrågan, precis som resultatlistan i Google. Det går dessutom att klippa ut text från filbilden. Ett dubbelklick på en post öppnar filen direkt i sitt ursprungsprogram man behöver inte leta efter den i Utforskaren. Alternativt kan man med en klickning öppna mappen som filen ligger i. FILFORMATEN SOM KAN sökas i gratisversionen är de flesta vanliga som översättare brukar jobba med. Professional-versionen, som kostar ca 50 USAdollar, indexerar ytterligare 150 filformat, men såvitt jag kan se inte tmx eller andra CAT-format, så inte mycket är vunnet med att betala det i och för sig facila priset utom möjligen att kunna söka i komprimerade filer som zip och rar. Spännande är att gå på upptäcktsfärd i programmets menyer, och hitta otippade sökfunktioner och presentationsformat. En smart detalj är historiken, som automatiskt sparar mödosamt komponerade sökningar. Copernic Deskop Search är enligt min åsikt omistligt i verktygslådan för översättare och andra textarbetare med stora mängder textinformation i sina datorer, som inte alltid är optimalt arkiverad. BJÖRN OLOFSSON facköversättaren 2/13 13

14 SFÖ-NYTT Välkommen till SFÖ, Tara! Facköversättaren har mejlat till Tara Olavisdotter som är ny kansliansvarig på SFÖ:s kansli. Hej Tara vem är du? Jag är en öppen person som tycker det viktigaste i livet är att utveckla ett gott hjärta. Vad har du gjort förut? Jag har gjort allt möjligt. Jag har jobbat med allt från bokföring till ledsagning. Har i många år varit verksam i en biståndsorganisation och är det fortfarande: Svensktibetanska skol- och kulturföreningen, där jag jobbat ideellt med allt på en förening förekommande uppgifter. Föreningen har bl a byggt 108 skolor på Tibets landsbygd och har fadderbarn (någon som vill ha ett?). I egenskap av föreningens kassör och guide reste jag till Tibet, Indien och Nepal även privat. Jag har också varit egenföretagare, har översatt ett par böcker inom österländsk psykologi/filosofi. Har fött en dotter som är vuxen nu. Vilka av dina tidigare erfarenheter tror du att du kommer att få mest nytta av på SFÖ-kansliet? Erfarenheten av föreningsarbete. Vad har du för bild av översättningsbranschen sedan tidigare? Det tycks mig vara en tuff bransch. Hur ser du på SFÖ:s och SFÖkansliets roll framöver? Har bara jobbat några dagar och kan just nu inte se skogen för träden. Det enda jag kan säga i dagsläget är att det känns roligt. Det är viktigt med bra översättningar och att vårda det svenska språket. Jag tycker det är väldigt roligt med språk överhuvudtaget. ANNA HERMERÉN Festivalstämning mitt i vintern Tisdagsmorgnar i januari är normalt sett kanske inte de piggaste stunderna man upplever under året, men den veckan filmfestivalen anordnas har åtminstone vi Göteborgsbaserade medlemmar en tisdagsmorgon att se fram emot. I år var det dryga tiotalet översättare som traditionsenligt samlades på det franska konditoriet Le Petit Café för att äta en stadig frukost och sedan gå vidare till förmiddagsfilmen på den anrika biografen Draken. Festivalträffarna under de senaste åren har gett många härliga filmupplevelser, men frågan är om inte årets filmval var det mest passande hittills. Detta eftersom norrmannen Dag Johan Haugeruds långfilmsdebut Som du ser meg har en översättare i en av huvudrollerna. Följaktligen var igenkänningsfaktorn ofta hög, och det var flera roliga scener som tydligt gick hem bäst i vår del av salongen. I filmen berättas tre parallella historier där rollfigurerna på olika sätt hamnar i socialt obekväma situationer på grund av svårigheter att kommunicera tydligt och en emellanåt överdriven vilja att vara andra till lags. Den skildrar på ett intressant sätt, och i ett behagligt tempo, hur vardagskonflikter kan uppstå trots att alla inblandade bara vill väl. Vi hade ett par mycket trevliga timmar i biomörkret, och filmen rekommenderas varmt till den som gärna studerar sociala (och högst mänskliga) beteenden. Flera goda skratt utlovas också. Sammanfattningsvis var filmfrukosten återigen ett välkommet inslag mitt i januarikylan. Nu ser vi fram emot 2014 års festival. TOMAS HEDIN 14 facköversättaren 2/13

15 Specialerbjudande för SFÖ-medlemmar på SDL ger dig mer Marknadsledande SDL Trados Studio 2011 har allt du behöver för att skapa, redigera och granska högklassiga översättningar så snabbt som möjligt. Uppdatering av SDL Trados Studio 2011-kompetens för SFÖ-medlemmar Delta i en kostnadsfri workshop (före SFÖ-konferensen) 18 april 2013, 14:00-18:00 Elite Park Avenue Hotel, Göteborg Boka plats 3 exempel på att SDL Trados Studio 2011 ger dig mer: 1. Mer innovativa funktioner Kraftfulla översättningsminnen och en mängd funktioner som ökar produktiviteten hjälper dig att leverera översättningsprojekt med högre kvalitet. 2. Mer tillbaka på din investering Välj en lösning som används av över 80 % av översättningskedjan så kan du vara säker på att din investering är framtidssäkrad. 3. Mer tid för dig! Leverera översättningarna snabbare så att du kan åta dig fler projekt eller arbeta på möjligheterna att få nya kunder. facköversättaren 2/13 15

16 NYHETER Humanist- och teologdagarna 2013 För den som till äventyrs inte befinner sig på SFÖ-konferensen i Göteborg den april kanske Lunds universitets HT-dagar locka? HT-dagarna ska utläsas Humanistoch teologdagarna och anordnas av de humanistiska och teologiska fakulterna, som liksom tidigare år bjuder in allmänheten till ett antal populärvetenskapliga föreläsningar. Vilket temat blir i år är ännu inte klart, men det färdiga programmet hittar du här: Föreläsningarna är gratis och hålls i Språk- och litteraturcentrum (SOL-huset). På UR Play finns också en del inspelade föredrag från förra årets HT-dagar som hade temat Vanor och ovanor. Här kan man få veta mer om verkliga och virtuella namn, fredagsmysets egentliga innebörd och de mänskliga rättigheternas historia. AH Prisutdelning i Juvenes Translatores Den 11 april är det dags för prisutdelning i översättningstävlingen Juvenes Translatores. Den här EU-tävlingen har anordnats sedan 2007 och riktar sig till 17-åriga ungdomar i hela Europa. Med detta vill man gynna språkkunskaper i stort samt slå ett slag för översättningsstudier och uppmärksamma den ständigt ökande efterfrågan på översättare, både inom EU-institutionerna och i EU i allmänhet. Ett 20-tal svenska skolor deltog i tävlingen och från Sverige blir det Agnes Forsberg från Johannes Hedberggymnasiet i Helsingborg som får åka och ta emot priset i Bryssel. Grattis säger FÖ! AH Europas språkhuvudstad? Det är inte bara 20-talet utländska världsstjärnor i Manchesters båda fotbollslag som gör Englands tredje största stad till ett språkligt unikum. Uppgifter som nyligen offentliggjorts av Storbritanniens Office of National Statistics visar att staden kan skryta med ett svårslaget rekord. Här talas det mer än 150 språk! Nysammanställd statistik efter folkräkningen i England och Wales 2011 visar att det talas minst 153 språk i Manchester självklart alla de stora språken, men även allt från acholi (utbrett i norra Uganda) till zulu, plus flera indiska språk, ett antal varianter av romani och till och med nahuatl (ett aztekiskt språk som talas i Mexiko). I själva verket kan man antagligen höra ännu fler språk på Manchesters gator och torg. Svenska, danska, finska och isländska finns med på listan, men inte norska. Att norrmän inte trivs i Manchester är svårt att tro. Där regnar det enligt utsago minst lika flitigt som i Bergen! Språkvetaren professor Yaron Matras på University of Manchester påpekar i en intervju med Daily Mail¹ att det finns en större språklig mångfald bland Manchesters invånare än i åtskilliga av världens länder. Han är övertygad om att Manchester är Europas språkrikaste stad i förhållande till sin storlek. Visserligen talas det fler än 300 språk i London, men Salford Quays i Manchester. huvudstaden är med sina drygt 8 miljoner invånare mer än 16 gånger så stor som Manchester. Professor Matras forskningsprojekt Multicultural Manchester² har visat att ungefär två tredjedelar av Manchesters skolbarn är tvåspråkiga. Det är en mycket stor andel som bekräftar hur värdefull stadens språkliga kultur är. En annan rapport, även den baserad på data som samlats under folkräkningen 2011, bjuder på en ny överraskning. Det främmande språk med flest modersmålstalare i England är numera polska. Bland de drygt 56 miljoner människor som bor i England och Wales har hela polska som modersmål. Tidigare har de stora invandrarspråken länge varit övervägande indoariska språk punjabi, bengaliska, urdu och gujarati. Svenska kommer på 49:e plats i den senaste sammanställningen. Längst ner på listan finner man bland andra de gamla inhemska språken korniska (ett återupplivat språk som tidigare talades i Cornwall) med drygt 500 användare, samt skotsk gaeliska (58 modersmålstalare) och en variant av gaeliska som talas på ön Man (33 modersmålstalare)³. IAN HINCHLIFFE mlm.humanities.manchester.ac.uk facköversättaren 2/13

17 BOKRECENSION Guldgruva för nybörjaren och för den mer erfarne Den som tänker satsa på en karriär som (fack)översättare har förmodligen ett otal frågor. Om man då känner till SFÖ:s existens är det förstås dit man i första hand vänder sig, såvida man inte har någon vän eller bekant som är översättare. Men oavsett hur mycken lärdom man får ut av sådana källor kan jag garantera att Corinne McKays How to Succeed as a Freelance Translator nu i sin andra utgåva har en väldig massa nyttiga erfarenheter att bibringa. Corinne har inte bara lång erfarenhet, hon har grundligt tänkt igenom ämnet och kan konsten att skriva både trevligt, lättläst, koncentrerat och lättbegripligt. Och jag törs garantera att även mången etablerad översättare har en hel del att hämta här i varje fall om man inte har orderboken full med en rad stimulerande och välbetalda uppdrag och bästa ordning på sin arbetssituation. Vad gäller nybörjaren kan det vara nyttigt att höra sådana icke helt självklara saker som att ju vanligare språkkombination man arbetar med, desto viktigare är det att specialisera sig fackmässigt och på så sätt hitta en nisch. Eller att den som skickar ut sitt CV till en massa översättningsbyråer inte ska vänta sig att få svar från mer än några procent av dem, och att det alltså handlar om att kontakta ett stort antal såväl i Sverige som utomlands för att få lite snurr på verksamheten. För att inte tala om allt det ekonomiska Här finns också många goda råd för hur man gör för att skaffa sig direktkunder (och hur man kollar dem innan man börjar jobba för dem), utförliga anvisningar för hur man skriver ett CV, hur man använder sociala medier både för egen PR och i jobbet, och här finns alltså mycket utförliga råd om prissättning, avtal och affärsvillkor. Varje kapitel avslutas med tips om nyttiga sajter; somliga är förstås mest för den amerikanska översättaren men de flesta är allmänt nyttiga. Bokens styrka ligger framför allt i marknadsföring och de affärsmässiga förhållandena, ämnen som är av enorm betydelse för den som är i början av sin karriär. Och i synnerhet vad gäller marknadsföring traditionellt ett område där jag vet att inte bara jag är bedrövligt svag är det nog mången SFÖ-medlem som har ett och annat att lära. Den är kanske lite svag på området Translation technology, men för den som behöver veta mer om sådant och vem gör inte det? finns alltid Jost Zetzsches guldgruva (dock ej gratis). Corinne har den synnerligen populära bloggen Thoughts on Translation. Hennes bok är på 205 sidor och kostar ca $20. MATS DANNEWITZ LINDER FIT-kalender SFÖ:s medlemmar kan delta i evenemang som FIT och våra systerorganisationer ordnar till medlemspris, så passa på att vidareutbilda dig och förbättra dina språkkunskaper genom att besöka en konferens i utlandet. Att resan kan räknas som tjänsteresa är bara ännu ett plus! (OBS! Tala med din revisor/ redovisningskonsult först för att veta vad som gäller för just din företagsform). Här kommer några axplock, mer finns på eller brittiska ITI:s internationella kalender på Colloque traduction maj Liège, Belgien Université de Liège ordnar en konferens på engelska och franska ( Translators as cross-cultural gobetweens / Impliciter, expliciter Le traducteur comme équilibriste interculturel). NAJIT s 34th Annual Conference maj St.Louis, Missouri, USA The National Association of Judiciary Interpreters and Translators i USA har sin årliga konferens i St. Louis. confgeneral.php ITI Conference maj London, Storbritannien The Institute of Translation & Interpreting (ITI) har sin konferens på Hilton Hotel, Gatwick Airport i London, och erbjuder workshops under MasterClass Friday fredag 17/5. ScotNet Summer Workshop Translating Culture 15 juni Skottland Brittiska ITI:s skotska avdelning ordnar en Scottish Network Summer Workshop 2013 den 15 juni under rubriken Translating Culture med J.-P. Mailhac. facköversättaren 2/13 17

18 SFÖ-NYTT Boktipset Brett Jocelyn Epstein, Gilla Ed Wood Garanterat Garamond. Formgivaren Lars Halls favorittypsnitt. Som även formgav Föreningssparbankens guldmynt. Gill sans. Finns på många matförpackningar. Ris som makaroner. En storslagen renhet. Dom Casual. Världens sämsta regissör Edward D Wood jr hade en förkärlek till detta typsnitt som har blivit synonymt med kitsch. Så även hans filmer. Vad spelar teckensnitt, typsnitt och fonter för roll? Du kanske tycker att detta låter tråkigt. I själva verket är denna bok om fonter mycket underhållande. Boken ger korta historier ( font breaks, som Garfield uttrycker det) om olika typsnitt och de människor som formade dem, samtidigt som han undersöker historien om tryckning, bokutgivning och betydelsen av teckensnitt i allmänhet. Garfield lyckas sprida information samtidigt som han ger roliga och intressanta godbitar om de ofta excentriska personerna och/eller omständigheterna som bidrar till i utvecklingen av nya typsnitt. Garfield diskuterar varför läsbarhet/tillgänglighet är väsentliga begrepp inom typsnittsmakandet, hur de har uppfattats på olika sätt över tid, och hur vissa verkar mer ärliga än andra. Han utforskar varför vissa typsnitt har blivit framgångsrika och nu finns överallt (till exempel Helvetica, som han säger finns överallt i städer). Han ger bakgrunden om några av människorna bakom typsnitt t. ex. Margaret Calvert, som utvecklade många vägskyltar, eller fransmannen Claude Garamond, som under 1600-talet erbjöd the first real flight of fancy i text. Ibland skvallrar Garfield även om andra, såsom Eric Gill, skaparen av Gill Sans, som också var känd för dramatically outré [sexual] meanderings with his daughters, sister and dog. Gill var inflytelserik för att han skapade typsnitt utan seriffer (det vill säga sans serif, därav sans i Gill Sans). Eftersom Garfield förklarar vad seriffer med mera är känner läsaren sig som en del av typografivärlden och förstår vad Garfield talar om. Detta gäller även om den genomsnittliga läsaren förmodligen inte kommer att bli besatt av att identifiera specifika typsnitt som Garfield säger är ett problem för teckensnittdesigners som är far worse than trying to identify a song from a snippet of lyric or melody. Garfield diskuterar också påverkan av teckensnitt på vissa typer av texter. Till exempel talar han om de teckensnitt som används i serier om Batman: Batman: The Dark Knight Returns achieved that near-sublime melding of visuals and text, where one didn t swamp the other, and both could be absorbed simultaneously. Han undersöker hur otidsenliga några historiska filmer är, eftersom de använder typsnitt som inte fanns vid den tidpunkt då filmen utspelas i (ett exempel är Ed Wood, som utspelas på 1950-talet men som använder ett typsnitt utvecklades först under 1980-talet). Men i ett något mer allvarligt och dramatiskt avsnitt analyserar Garfield teckensnitt i Nazityskland och hur gotisk skrift var outlawed by decree, eftersom den fonten sågs som judisk och också var svårläst, särskilt för utlänningar, vilket var ett problem eftersom Tyskland ville invadera andra länder och förväntade att människorna där skulle läsa allt material som de publicerade. Istället bytte regimen till en romersk font. Kort sagt är denna bok full av detaljer om ett ämne som borde fascinera vem som helst, och särskilt folk som arbetar med text, som översättare. När vi läser, påverkas vi omedvetet av fonten som används, och vi får idéer om författaren, innehållet och kontexten från den. Kolla typsnittet som används här. Facköversättaren använder Minion som tillhör antikva-familjen, har seriffer och är en lättförståelig font. Vad tror du att det gör för dig som läsare? För en sak, hoppas jag, att det uppmuntrar dig att läsa Garfields bok. B.J. EPSTEIN 18 facköversättaren 2/13

19 SFÖ-NYTT Studentspalten Kontaktpersoner: Lisa Fransson, Ida Jonsson, Hur gick det sen? Mitt första möte med uppfattningen om det skulle vara omöjligt att försörja sig som översättare kom någon gång under vårvintern Då besökte jag Arbetsförmedlingen i hopp om ett extrajobb eller en praktikplats för att fördriva tiden innan jag skulle börja plugga på Uppsala Universitet. Att jag hade haft svårt att hitta jobb den senaste tiden i kombination med en periods sjukdom hade gjort mig ganska uppgiven och modfälld, men att ha hittat Översättarprogrammet hade givit mig tillförsikt igen. Det var ju det jag ville göra! Arbetsförmedlaren tittade skeptiskt på mig och förklarade att för det första fanns det knappast jobb för okvalificerade ungdomar och för det andra: hade jag verkligen tänkt över det här? Översättare var ju inget framtidsjobb direkt. Tyckte hon. All framtidstro var borta med snålblåsten när jag traskade därifrån i snömodden. Jag hamnade i något slags åtgärdsprogram där jag skulle få gå på en jobbsökarkurs, vilket jag kanske hade varit kvar i än om jag inte lyckats med att få ett extrajobb på annat håll. Och sedan började jag plugga. Det var ibland både jobbigt och svårt den där språkhistorietentan som jag fick göra om flera gånger är inget kärt minne direkt, och min C-uppsats vill jag inte ens tänka på men vilken skillnad jämfört med att gå som siffra i statistiken Arbetslösa ungdomar, att lära sig saker och komma någonvart! Motivationen stannade kvar genom satsdiagram och litteraturanalyser, och efter tre år fyllde jag i ansökningspapperna för att få ut kandidatexamen och en dag i slutet av maj satte jag mig bland andra hugade för att skriva antagningsprov till Översättarprogrammet. Och så i juli fick jag antagningsbeskedet: jag kom in. Det skulle dock visa sig att strapatsen inte riktigt var slut än. Det var inte ovanligt att såväl ordinarie- som gästföreläsare såg lite bekymrat på oss och försäkrade oss om att det här skulle bli svårt. Svårt att få jobb, svårt att försörja sig på de jobb man fick. Hade vi verkligen tänkt klara oss på bara engelska, på bara språkstudier? Nej, det går då rakt inte för sig. Jag var inte den enda på programmet som låg vaken om nätterna och undrade varför jag inte hade läst mer franska efter gymnasiet, hur det skulle gå att få in foten på en översättningsbyrå, varför i hela friden jag hade gett mig in på fem års studier som aldrig skulle ge jobb Varför hade vi inte blivit ekonomer allihop? Så hur gick det sen? Man ska väl nu inte ta ut glädjen i förskott, men jag tillåter mig att vara försiktigt positiv. Jag kan betala hyran, jag har fått flera uppdrag (mest i förlagsbranschen) varav en större översättning och nattsömnen är förhållandevis god. Att vissa lärare var, ja ska vi säga realistiska? vägdes gott och väl upp av andra lärares entusiasm, för att inte tala om min utmärkta praktikplats. Skulle jag råda en hugad översättarstudent att fortsätta? Ja. Kan man stå ut med att ha ett jobb som stundtals är svårt, frustrerande och otryggt blir man belönad med ett jobb som dessutom är bland de roligaste, intressantaste och mest varierade som finns. Men det vet ni ju redan. IDA JONSSON Medlemsnytt Vi är nu 1125 medlemmar! Vi önskar följande medlemmar välkomna i SFÖ: Martin Eriksson, Täby Kajsa Pehrsson, Huddinge Anne Fillipsen, Malmö Erika Sturesson, Kävlinge Teng-Chian Kuo, Stockholm Anneli Lamoureux, Sciez Amanda Isaksson, Göteborg Tony Nilsson, Limhamn Camilla Johansson, Linköping Jacob Nolskog, Göteborg Caroline Antoni, Rävlanda Linda Axelsson, Bergkvara Vill du börja skriva studentspalten på denna sida? Är du översättarstudent och vill skriva om dina studier, samt få kontakter i branschen och en ganska snygg rad på CV:t? Då kanske du är nästa studentskribent i Facköversättaren! Mejla ida.jon@gmail.com Nästa nummer Manusstopp senast den 3 maj En ny välmatad tidning kommer i din brevlåda den 19 juni. facköversättaren 2/13 19

20 Posttidning B Retur till: Sveriges Facköversättarförening Box 36, SE Stockholm, Sweden SFÖ-konferens 2013 Packlista inför konferensen Våren är på ingång och det är bara några få dagar kvar till årets SFÖ-konferens i Göteborg. Bankettmenyn är proväten. Projektorerna och mikrofonerna har dubbelkollats. Konferensskjortorna är nystrukna. Bra-att-ha-lådan är färdigpackad med skruvmejslar, diverse sladdar, halstabletter och plåster. Kort sagt: Konferensgruppen och Elite Park Avenue är redo för hundratals konferenssugna SFÖ:are. Men vad ska man egentligen ha med sig när man åker på SFÖ-konferens? Här är ett förslag till packlista: Årsmöteshandlingar, digitala eller utskrivna (finns INTE utskrivna på plats) En utskrift av mejlet Bekräftelse på anmälan det underlättar vid registreringen! Egna visitkort Ett väl genomtänkt förvaringssystem för fådda visitkort Din halvfärdiga deklaration, och alla frågor du vill ställa i Skatteverkets monter En hög kluriga språkfrågor till Språket i P1 och Lotten Bergman Bekväma inneskor Till banketten: plattången, slipsen, tjusiga sjalen och/eller dansskorna Solkräm och gummistövlar (om du mot förmodan hinner med en tur utomhus) Ett nyfiket humör och en pigg hjärna redo för vidgade vyer! Väldigt varmt välkomna till Västkusten den april! KONFERENSGRUPPEN I SFÖ VÄST 20 facköversättaren 2/13