Sammanträdesprotokoll 1 (32) Sammanträdesdatum Sessionssalen, kommunhuset i Hultsfred kl

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll 1 (32) Plats och tid Sessionssalen, kommunhuset i Hultsfred kl Beslutande Lars Rosander,C Mattias Wärnsberg, S Åke Nilsson, KD Tomas Söreling, S Monica Bergh, KD Carola Nilsson, S Gunilla Aronsson, C Tommy Rälg, S Lars Torstenson, M Rosie Folkesson, S Per-Inge Pettersson, C Tommy Ejnarsson, V Mats Fransson, C Torbjörn Wirsenius, FP Övriga deltagande Lars-Erik Rönnlund, kommunchef Carina Littorin, MP Britt Olsson, sekreterare Mona-Lisa Carlsson, S Mats Stenström, ekonomichef 66-75, 77 Mattias Karlsson, controller Gunnel Stark, redovisningskamrer Michael Leijonhud, näringslivstrateg Utses att justera Torbjörn Wirsenius Tommy Ejnarsson Underskrifter Paragrafer Sekreterare Ordförande Justerande. Britt Olsson. Lars Rosander.. Torbjörn Wirsenius Tommy Ejnarsson Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsen Datum för anslags Datum för anslags uppsättande nedtagande Förvaringsplats av protokollet Kommunkansliet Underskrift. Britt Olsson

2 Sammanträdesprotokoll 2 (32) Samtliga förvaltningar Revisionen Informationssekreteraren KS 66/2011 Dnr 2009/1 003 Riktlinjer för begrepp på styrande dokument i Hultsfreds kommun Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar anta Riktlinjer för begrepp på styrande dokument i Hultsfreds kommun. Ärendebeskrivning Kommunchef Lars-Erik Rönnlund, kanslichef Magnus Blomberg och kommunsekreterare Britt Olsson har gått igenom de styrdokument, policys, riktlinjer, regler etc som finns idag. Det är tydligt att alla dokument inte är medräknade då det hela tiden fylls på med dokument som dyker upp i olika sammanhang. En inventeringslista med ca 100 dokument har sammanställts. Det finns dokument som behöver revideras, hör hemma hos en annan nämnd osv. Detta är ett ständigt arbete då en del dokument är inaktuella, en del kan sammanfogas och nya kommer till. För att tydliggöra vad som ska kallas vad, dokumentets tillhörighet och var besluten ska tas har riktlinjer för begrepp på styrande dokument i Hultsfreds kommun tagits fram. Denna ligger också som ett underlag till styrmodellen som ska antas i samband med budget Kommunstyrelsens arbetsutskott 167/11

3 Sammanträdesprotokoll 3 (32) Kommunfullmäktige KS 67/2011 Dnr 2011/ Styrmodell - inför budget 2012 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att att besluta om att anta följande styrdokument: - Styrmodell, innehållande kommunens nya rutin för styrning av verksamheterna - Kommunfullmäktiges strategikarta, innehållande kommunens vision, värdegrund och övergripande strategiska mål Vidare föreslår kommunstyrelsen kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta förslag på nyckeltal och målnivåer på de strategiska målen för 2012 där inte sådana redan anges i dokumentet Mål och budget Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade , 31 att innan kommunens nya styrmodell slutligen fastställdes skulle verksamheterna beredas möjlighet att lämna synpunkter. Detta skulle ske inom ramen för budgetprocessen gällande år Så har nu skett och nu lämnas det slutliga förslaget. Ändringar är markerade fet och kursivt och det som föreslås strykas är överstruket. Redaktionella ändringar så som förtydliganden, stavfel och språkförbättringar är inte markerade. Inga ändringar är gjorda i strategikartan. Tidsplanen för budgetprocessen har förtydligats och strukturerats om för att passa den nya budgetprocessen som innebär att kommunfullmäktige förväntas besluta om Mål och budget i juni. Förslaget till styrmodell innefattar först dokumentet Styrmodell som beskriver rutinen för styrning. Det kan sägas utgöra grunden för hur vi ska arbeta. Det andra dokumentet Kommunfullmäktiges strategikarta är förslaget till det övergripande innehållet i styrmodellen. Detta är en beskrivning av kommunens vision, värdegrund och strategiska mål i de fyra perspektiven. Båda dessa beslutas av kommunfullmäktige och är sedan grunden för alla andra verksamheters arbete med styrmodellen. Kommunstyrelsens förvaltning har även tagit fram ett antal dokument som ska utgöra stöd för verksamheterna när de utvecklar sina mål och nyckeltal

4 Sammanträdesprotokoll 4 (32) etc. T.ex. finns det ett dokument som beskriver teorin balanserad styrning och ett annat som kan användas när man samtalar med sin personal om verksamhetens mål och aktiviteter. I kommunfullmäktiges strategikarta anger kommunfullmäktige de övergripande strategiska målen, visionen och värdegrunden. De strategiska målen är satta i fyra olika perspektiv. Detta i enlighet med teorin om balanserad styrning. För att mäta måluppfyllelse kan sedan nyckeltal anges för varje strategiskt mål samt kan målnivåer sättas på nyckeltalen. När det gäller det strategiska målet ekonomi i balans i perspektivet ekonomi så föreslås ett antal nyckeltal i dokumentet Mål och budget för år 2012 som kommunfullmäktige förväntas fatta beslut om samtidigt som detta beslut. I de övriga tre perspektiven finns ännu inga nyckeltal för att mäta graden av måluppfyllelse på kommunfullmäktigenivå. Eftersom verksamheterna kommer att ange nyckeltal för alla sina mål kan det visa sig att det inte behövs nyckeltal på vissa av de strategiska målen. Eller tvärtom att de nyckeltal som sätts på de strategiska målen även kan användas som nyckeltal på verksamheternas mål. Det föreslås därför att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta förslag på nyckeltal och målnivåer på de strategiska målen. Yrkande Per-Inge Pettersson, C, yrkar bifall till förslaget. Kommunstyrelsens arbetsutskott 52/11, 155/11 Kommunstyrelsen 31/11

5 Sammanträdesprotokoll 5 (32) Kommunfullmäktige KS 68/2011 Dnr 2011/ Ekonomisk uppföljning per Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Alla verksamheter visar negativa avvikelser. Därför föreslår kommunstyrelsen kommunfullmäktige att ge kommunens styrelse och kommunens nämnder i uppdrag att vidta åtgärder för att eliminera dessa enligt av fullmäktige fastställda budgetregler, samt att i övrigt visa återhållsamhet gällande driftbudgetens kostnader. Vidare föreslås att uppdrag ges för att till årets slut sträva efter att minska den beräknade stora investeringsbudgeten genom att förskjuta eller ställa in genomförandet av enskilda investeringsobjekt. Ärendebeskrivning Efter sammanställning av budgetrapporterna per och verksamheternas helårsprognoser beräknas resultatet för år 2011 bli ett underskott på 9,5 mnkr. När budgeten fastställdes beräknades årets resultat till noll efter det att ett ofördelat besparingskrav på 9,4 mnkr lagts in. Efter ombudgeteringen för år 2011 låg det ofördelade besparingskravet på 8,7 mnkr. Med samma sätt att resonera skulle prognosen visa ett nollresultat med ett ofördelat besparingskrav på 9,5 mnkr. Verksamheternas kostnader beräknas bli 13,3 mnkr högre än budgeterade medel. Med intäkter 6,5 mnkr högre än budget blir verksamheternas nettokostnader 6,8 mnkr högre än budget. Investeringsbudgeten beräknas uppgå till 52,9 mnkr, vilket är i nivå med budget inkl ombudgetering. Finansieringsanalysen visar att verksamheten tillför 13,7 mnkr. Med investeringsutgifter på 52,9 mnkr och återbetalning av förskotterade preliminära skatteintäkter på 16,7 mnkr plus utbetalning av förskott till Trafikverket på 2,5 mnkr skulle vid oförändrat rörelsekapital till årets slut lånebehovet vara 58,4 mnkr. Hittills i år är endast 7,8 mnkr av investeringarna bokförda samtidigt som nivån på likvida medel bör vara högre än idag. Detta gör att lånebehovet kan beräknas vara runt mnkr. Kommunstyrelsens arbetsutskott 153/11

6 Sammanträdesprotokoll 6 (32) Kommunfullmäktige KS 69/2011 Dnr 2011/ Omfördelning i budget 2011, Virserums badhus Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna att kronor förs över för innevarande år från Hagadals konto för underhåll till upprustning av Virserums badhus. Ärendebeskrivning Under 2011 kommer renovering av vattenrening att utföras i Virserums badhus. För att få en säkrare arbetsmiljö, bättre badvatten, minska användandet av kemikalier samt få bort kloraminer från luften i bassängutrymmet krävs installation av bärvattensystem och UV-ljusrening. Efter samråd med Walde Pettersson, ÖSK, bedöms vattenrening och förbättrad arbetsmiljö som synnerligen angeläget och den mest kostnadseffektiva lösningen är att utföra hela upprustningen vid ett och samma tillfälle. Finansiering av totalupprustning kan ske genom att kronor får omföras från Hagadals konto för underhåll (driftbudget 2011). Vissa planerade åtgärder vid Hagadal bland annat byte av duschutrustningar senareläggs med anledning av att medel istället omförs för upprustning vid Virserums badhus. I Hultsfreds kommuns investeringsbudget för år 2011 finns kronor avsatta för byte/renovering av vattenrening i Virserums badhus. Avsatta medel avser renovering av sandfilter samt byte av doserutrustning för kemikaliehantering. För att vid renoveringstillfället samtidigt kunna installera bärvattensystem och UV-ljusrening kan kronor omföras från kontot för Hagadals underhållsplan. Kommunstyrelsens arbetsutskott 154/11

7 Sammanträdesprotokoll 7 (32) Kommunfullmäktige KS 70/2011 Dnr 2011/ Budget 2012, fastställande av utdebitering av kommunalskatt Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att utdebiteringen till kommunen för år 2012 blir oförändrad, det vill säga 22,32 kronor per skattekrona. Ärendebeskrivning Budgetberedningen lämnar förslag om oförändrad utdebitering av kommunalskatt för år Budgetberedningen 1/11

8 Sammanträdesprotokoll 8 (32) Kommunfullmäktige KS 71/2011 Dnr 2011/ Budget 2012 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa förslaget till driftbudget för år 2012 och plan samt investeringsbudget 2012 och plan För beräkning av skatteintäkter, utjämningsbidrag etc används Sveriges Kommuner och Landstings prognos över uppräkningsfaktorerna för åren 2011 och 2012, 2,8 % respektive 4,2 %. Anslaget för oförutsedda behov till kommunstyrelsens förfogande föreslås till 375 tkr. Anslaget för oförutsedda behov till kommunstyrelsens arbetsutskotts förfogande föreslås till 50 tkr. Anslaget för oförutsedda behov till kommunfullmäktiges förfogande föreslås fastställas till 650 tkr. Anslaget för särskilda ändamål föreslås fastställas till tkr avseende 2011 års löneökningar 9 851,3 tkr samt för 2012 års löneökningar ,7 tkr. Protokollsanteckning Mattias Wärnsberg, S, Tomas Söreling, S och Tommy Ejnarsson, V, meddelar att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet inväntar SKL:s dragning om genomlysningen för att eventuellt återkomma på kommunfullmäktiges sammanträde med yrkanden i samband med budget för år Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige godkände 33/ förslag till fördelning av ram för drift- och investeringsbudget för år Särskilda överläggningar har genomförts med nämnderna och kommunstyrelsens förvaltningar. Budgetberedningen 2011

9 Sammanträdesprotokoll 9 (32) Kommunfullmäktige KS 72/2011 Dnr 2011/ Ramar för att uppta lån och borgen år 2012 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige I enlighet med reglementet för kommunstyrelsen föreslås kommunstyrelsen bemyndigas att vid behov för kommunens räkning utöver rörelsekredit på 39,5 mnkr uppta tillfälliga lån under 2012 inom ramen 30 mnkr. Kommunstyrelsen föreslås att under år 2012 ha rätt att omsätta lån, dvs låna upp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2012 och ta upp långfristiga lån till ett högsta belopp om totalt 50 mnkr. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att såsom för egen skuld ingå borgen för - AB Hultsfreds Bostäders låneförpliktelse upp till ett lånebelopp om 167,3 mnkr samt 22,7 mnkr för nya lån vilket innebär totalt 190 mnkr - Hultsfreds Kommunala Industri AB:s låneförpliktelse upp till ett totalt lånebelopp om 125,9 mnkr samt 14,1 mnkr för nya lån vilket innebär totalt 140 mnkr - Rock City Hultsfred AB:s (Hultsfreds Kommunala Industri AB:s helägda dotterbolag) låneförpliktelse upp till ett totalt lånebelopp om 19,0 mnkr samt 1 mnkr för nya lån vilket innebär totalt 20,0 mnkr samt tillkommande löpande ränta och kostnader. Budgetberedningen 4/11

10 Sammanträdesprotokoll 10 (32) Kommunfullmäktige KS 73/2011 Dnr 2011/ Avgifter och taxor för år 2012 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa avgifter och taxor i Hultsfreds kommun att gälla från och med 1 januari Ärendebeskrivning Ett förslag om avgifter och taxor för år 2012 har sammanställts och lämnats för fastställande i kommunfullmäktige och föreslås gälla från och med 1 januari Budgetberedningen 3/11

11 Sammanträdesprotokoll 11 (32) Kommunfullmäktige KS 74/2011 Dnr 2011/ Plan- och bygglovtaxa, förslag till uppdatering av taxa för hantering av ärenden enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken (strandskyddsärenden) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta ny plan- och bygglovtaxa för Hultsfreds kommun enligt Sveriges Kommuner och Landstings förslag (2011) med en reduktionsfaktor på 0,7 av nya grundbeloppet. Vidare föreslår kommunstyrelsen kommunfullmäktige att fastställa kostnadstäckningsgraden till cirka 70 %. Föreslås att taxan träder i kraft från och med den dag fullmäktigeprotokollet justeras. Samtidigt upphör tidigare taxa enligt beslut i kommunfullmäktige 34/ att gälla. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att miljö- och byggnadsnämnden får löpande införa mindre justeringar av taxan som följer SKL:s ändringar. Ärendebeskrivning Hultsfreds kommun tillämpar sedan 2008 en taxa som är baserad på Sveriges Kommuner och Landstings(SKL) förslag. Förbundet bedriver kontinuerlig översyn av taxan och dess tillämpning, Den senaste uppdateringen gjordes Sveriges Kommuner och Landsting har gjort en översyn av bygglovtaxan. Denna har föranletts främst av den nya Plan- och bygglagen som träder i kraft 2 maj I och med lagändringen får miljö- och byggnadsnämnden flera nya uppgifter att hantera, främst inom ramen för bygglovsprövning, anmälan, startbesked och teknisk handläggning men också genom den nya möjligheten att lämna planbesked. Förslaget bygger på ett nytt grundbelopp P, prisbasbeloppet/ Prisbasbeloppet för 2011 är kronor, varför P kommer att bli 42,8. Grundbeloppet kan justeras med hänsyn till förhållanden i varje kommun, med en koefficient 0,8 eller 1,2.

12 Sammanträdesprotokoll 12 (32) Tids- eller kostnadskrävande skriftliga upplysningar liksom andra åtgärder eller uppdrag kan debiteras. Merparten av Sveriges kommuner kommer att använda sig av Sveriges Kommuner och Landstings förslag till taxa. Med anledning av förändringarna som träder i kraft 2 maj 2011, finns det anledning att uppdatera den kommunala plan- och bygglovtaxan för Hultsfreds kommun. Fördelarna är bland annat: - enhetlig utformning av taxor och avgifter för hela riket - kompetent och kontinuerlig uppdatering av taxan med hänsyn till gällande lagstiftning och förändringar i densamma - möjligheter till kommunal anpassning av avgifternas storlek Beräkning av avgift sker på liknande sätt som nu genom grundbelopp och olika handläggningsfaktorer beroende på yta och komplexitet. Kommunfullmäktige beslutar om hur stor del av verksamheten som ska avgiftsfinansieras. För närvarande är grundbeloppet 39 kronor vilket ger en kostnadstäckning på cirka 70%. 30% av verksamheten finansieras med skattemedel. Detta motsvarar verksamhetens allmänna rådgivning vilken inte får avgiftsfinansieras. Med hänsyn till invånarantalet och kostnadstäckning är en reduktionsfaktor på 0,8 lämplig för Hultsfreds kommun. Ett förslag till komplettering av beslut lämnats av miljö- och byggnadskontoret med anledning av att det uppmärksammats att SKL löpande uppdaterar/reviderar den nya plan- och bygglovtaxan 2011 varför man önskar ett tillägg. Kommunfullmäktige beslutade 42/ att återremittera ärendet till kommunstyrelsen för att kompletteras med ytterligare uppgifter om hur avgiftsnivåerna diskuteras hos grannkommunerna inom regionen. I en sammanställning gjord av stadsarkitekt Jonas T Sandelius framgår bl a att Vimmerby väljer 0,7 som reduktionsfaktor och Högsby kommun 0,8. Miljö- och byggnadsnämnden 29/2011 Kommunstyrelsens arbetsutskott 80/2011, 158/2011 Skrivelse från miljö- och byggnadskontoret Kommunstyrelsen 42/2011 Kommunfullmäktige 42/2011 Stadsarkitektens yttrande

13 Sammanträdesprotokoll 13 (32) Kommunfullmäktige KS 75/2011 Dnr 2011/ Tydligt medlemsansvar - Kommuninvest Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta att med Kommuninvest ekonomisk förening och medlemmarna i föreningen samt Kommuninvest i Sverige AB ingå nytt regressavtal, att regressavtalet ska ersätta nuvarande regressavtal, benämnt Avtal, daterat med början den 7 maj 1993, att med Kommuninvest i Sverige AB ingå avtal gällande Hultsfreds kommuns ansvar för Kommuninvest i Sverige AB:s motpartsexponeringar avseende derivat, att bemyndiga kommunstyrelsens ordförande Lars Rosander och ekonomichef Mats Stenström i förening att underteckna ovan angivna avtal för kommunens räkning. Ärendebeskrivning Bakgrund Medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening beslutade vid stämman 2011 att medlemmarna ska ingå dels ett förtydligat regressavtal som ersätter nuvarande regressavtal, dels ett garantiavtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat. Hultsfreds kommun blev medlem i Kommuninvest ekonomisk förening år Kommuninvest skapades utifrån grundidén att tillsammans får svenska kommuner och landsting bättre villkor för sina investeringar än vad de får var och en för sig. Idag har föreningen 262 medlemmar. Kommuninvests förmåga att bistå medlemmarna med stabil och kostnadseffektiv finansiering baseras på dess mycket höga

14 Sammanträdesprotokoll 14 (32) kreditvärdighet. Avgörande för finansmarknadens förtroende för Kommuninvest är den solidariska borgen som krävs för ett medlemskap i Kommuninvest. Borgensåtagandet innebär att medlemmarna har ett solidariskt ansvar för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Sedan verksamheten startade har sättet att arbeta med finansiering ändrats på många olika sätt. Omvärlden ser annorlunda ut. Medlemmarnas krav på finansiering har förändrats. De har önskemål om snabb lånehantering samtidigt som inga bindande låneåtaganden lämnas i förväg. För Kommuninvests del ställer detta krav på en högre betalningsberedskap. Vidare använder Kommuninvest idag olika typer av försäkringsinstrument, så kallade derivat, för att minska riskerna i upplånings- och utlåningsverksamheten samt likviditetsförvaltningen. Därutöver har medlemmarna i ägardirektiven angivit att Kommuninvest vid alla tillfällen ska ha en tillfredsställande likviditet. Krav på likviditet föreligger även från myndigheter och kreditvärderingsföretag. Genom de förändringar som har skett i verksamheten och de krav som i övrigt ställs, behöver medlemmarna ingå de två nya avtalen. Därigenom tillförsäkras att medlemmarnas ansvar för Kommuninvests åtaganden blir tydligt även i framtiden. Ändringarna innebär inte något utökat medlemsansvar, då den solidariska borgen, som redan idag innebär ett totalansvar för verksamheten, inte ändras. Kommuninvest gör den bedömningen att genom de två nya avtalen ska någon ytterligare ändring av de avtal som rör medlemsansvaret inte behöva göras inom överskådlig tid. Föreningsstämmans beslut att ingå de två avtalen har föregåtts av utredningar och diskussioner i föreningsstyrelsen samt har presenterats vid de 22 medlemssamrådsmöten som hållits under våren Ett förtydligat regressavtal Detta avtal ersätter nuvarande regressavtal och reglerar det inbördes ansvaret mellan medlemmarna om Kommuninvests fordringsägare skulle framställa anspråk gentemot någon medlem med hänvisning till det

15 Sammanträdesprotokoll 15 (32) solidariska borgensåtagandet. Vidare reglerar regressavtalet den närmare proceduren om ett krav på betalning skulle framställas gentemot en medlem. Ansvaret i regressavtalet för förfinansieringen (den del av upplåningen som ännu ej är utlånad) är gemensamt för alla medlemmar. Ansvaret står i relation till medlemmens andel av föreningens totala insatskapital. När det gäller den del av upplåningen som använts för utlåningen är enbart de medlemmar som lånar ansvariga. Detta ansvar sker i förhållande till medlemmens andel av Kommuninvests totala utlåning. Ett nytt garantiavtal beträffande ansvar gällande motpartsexponeringar i derivat För att minska valuta- och ränteriskerna i verksamheten använder Kommuninvest sig av derivat ett slags försäkringsinstrument. De vanligaste derivaten är swappar, optioner och terminer. Beroende på räntans eller valutans utveckling kommer Kommuninvest att ha en skuld eller en fordran på sin motpart. Garantiavtalet omfattar den fordran som Kommuninvest har på sin motpart, medan den solidariska borgensförbindelsen reglerar Kommuninvests skuld till motparten. Motpartsrisken avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sina åtaganden. Om inte motparten klarar av sina åtaganden kan Kommuninvest begära att medlemmarna fullgör sitt betalningsansvar enligt garantiavtalet. I likhet med det grundläggande solidariska borgensåtagandet är ansvaret för motpartsexponeringar genom derivatkontrakt gemensamt för alla medlemmar när det gäller förfinansieringen (derivat kopplade till den del av upplåningen som ännu ej är utlånad). Ansvaret utgörs av medlemmens andel av föreningens totala insatskapital. När det gäller de derivat som är kopplade till utlåningen är enbart de medlemmar som lånar ansvariga. Detta ansvar sker i förhållande till medlemmens andel av Kommuninvests totala utlåning. Medlemmarnas ansvar för motpartsexponeringar gällande derivat regleras idag i Kommuninvests utlåningsreverser och kommer därför att utmönstras ur dessa så snart det nya garantiavtalet blir gällande. Kommuninvests skyddssystem Kommuninvest arbetar hela tiden aktivt för att förebygga finansiella

16 Sammanträdesprotokoll 16 (32) förluster. Som kreditinstitut ska Kommuninvest alltid bedriva verksamheten inom ramen för de krav som samhället uppställt i den finansiella lagstiftningen och genom Finansinspektionens normering. Medlemmarna har i ägardirektiv fastslagit den grundläggande synen på risk. Kommuninvest får inte driva sådana verksamheter som innebär att risknivån överstiger vad som hade varit tillåtet risktagande för en kommun eller ett landsting enligt kommunallagen. Riskerna i verksamheten ska minimeras och den totala risknivån får inte äventyra Kommuninvests finansiella situation. Den grundläggande principen för Kommuninvests riskhantering är att villkoren för upplåning och utlåning ur ett riskperspektiv ska vara likvärdiga. Syftet är att minimera eller eliminera de risker som uppstår i verksamheten. Kommuninvests regler och processer har utformats för att säkerställa en systematisk och trygg riskhantering. Bolagsstyrelsen har det övergripande ansvaret för riskexponering och hantering av risker samt beslutar om bolagets övergripande riskpolicy och instruktioner för finansverksamheten. Kommuninvest ställer höga krav på motparterna. Placeringar av ännu inte utlånat kapital sker i första hand i värdepapper utfärdade av stater, statligt garanterade finansiella institutioner med hög kreditvärdighet, banker med hög kreditvärdighet eller i form av säkerställda obligationer. Motpartsriskerna vid användning av derivat begränsas genom att kontrakt ingås med motparter med hög kreditvärdighet. Motpartens kreditbetyg är avgörande för vad Kommuninvest är beredd att acceptera när det gäller derivatens löptid, struktur och tillåten riskexponering. För att begränsa risker och exponeringar som uppkommer på grund av värdeförändringar i derivat, ingår Kommuninvest säkerhetsavtal med motparterna. Dessa ger Kommuninvest en rätt att under vissa förutsättningar kräva, men också en skyldighet att ställa, säkerheter. Kommuninvests kapitalbas uppgick den 31 december 2010 till cirka 944 miljoner kr. Det utgör den primära ekonomiska bufferten om något negativt händer. Under november 2010 har Kommuninvest stärkt kapitalbasen med 1 miljard kr genom ett förlagslån från medlemmarna. Syftet med en större kapitalbas är att öka förmågan att hantera allvarliga störningar.

17 Sammanträdesprotokoll 17 (32) Medlemmarna har i ägardirektiv angivit att den utökade kapitalbas som blir följden av det eviga förlagslånet, inte får användas för att öka Kommuninvests totala risknivå. De tillgångar som ingår i Kommuninvests verksamhet påverkar medlemsansvaret. Tillgångarna utgörs primärt av utlånade medel samt placeringar av likviditeten. I en situation där medlemsansvaret skulle bli aktuellt, kan Kommuninvest sälja tillgångarna och använda deras värde för att återbetala genomförd upplåning. Därigenom minskas det totala medlemsansvaret. Övrigt Samtliga medlemmar i Kommuninvest behöver ingå de två nya avtalen. Dessa utgör en förutsättning för medlemskap i Kommuninvest och bygger på de skyldigheter en medlem har gentemot föreningen och övriga medlemmar. Vidare utgör ett ingående av de nya avtalen en förutsättning för att kunna låna pengar från Kommuninvest. Kommunstyrelsens arbetsutskott 137/11

18 Sammanträdesprotokoll 18 (32) Kommunfullmäktige KS 76/2011 Dnr 2011/ Ansvarsfrihet för Regionförbundet i Kalmar län Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att för sin del bevilja ansvarsfrihet för Regionförbundet i Kalmar län och de förtroendevalda för år Ärendebeskrivning Regionförbundet i Kalmar län ombildades fr o m 2003 till samverkansorgan (kommunförbund) enligt lagen 2002:34 om samverkansorgan i länen. I samband därmed ändrades förbundsordningen, bl a avseende beslutsorgan. I stället för fullmäktige finns numera enbart en förbundsstyrelse (direktion enligt KL 3 kap, 23 ) som beslutande församling. Det innebär att ansvarsfrihet beviljas av medlemmarna (kommunerna och landstinget). Regionförbundet i Kalmar län anhåller om att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för år 2010 och hänvisar till översänt bokslut och revisionsberättelse. Kommunstyrelsens arbetsutskott 138/11

19 Sammanträdesprotokoll 19 (32) Ekonomikontoret Samtliga förvaltningar Revisionen KS 77/2011 Dnr 2011/ Reviderade fakturerings- och kravregler Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar fastställa fakturerings- och kravregler enligt nedan. Med detta upphör tidigare antagna fakturerings- och kravregler som beslutades av kommunstyrelsen 41/ Fakturerings- och kravregler 1 Beloppsgränser - Betalningsvillkor 1.1 Fakturor vars belopp understiger kostnaderna för utskrift, distribution och liknande skickas inte ut. Normalt skickas inte fakturor ut om de understiger 50 kr. 1.2 Barnomsorgsavgifter faktureras månadsvis. Fakturan skickas omkring den 10:e i den månad avgiften avser. Betalning ska vara kommunen tillhanda senast den sista dagen i samma månad. 1.3 Äldreomsorgsavgifter faktureras månadsvis. Fakturan skickas omkring den 15:e i varje månad, hyror betalas i förskott och övriga avgifter i efterskott. Betalning ska vara kommunen tillhanda senast den sista dagen i samma månad. 1.4 Hyror, arrende faktureras månads-/kvartals-/halvårs- och helårsvis beroende på avtal och ska betalas i förskott. Fakturan skickas omkring den 10:e i månaden. Betalning ska vara kommunen tillhanda senast den sista dagen i samma månad. 1.5 Alla övriga kundfakturor faktureras fortlöpande under månaden. Betalning ska vara kommunen tillhanda senast 30 dagar efter fakturadatum. 2 Kravåtgärder 2.1 Inkassokrav skickas dagar efter fakturans förfallodag utformat så att det kan följas av ansökan om betalningsföreläggande.

20 Sammanträdesprotokoll 20 (32) 2.2 Innan vidare åtgärder vidtas inhämtas synpunkter från berörd förvaltning över obetalda fakturor. 2.3 För obetald musikskoleavgift gäller, att ny termin inte får påbörjas på musikskolan om avgiften för föregående termin inte blivit betald. 2.4 Information avseende obetalda hyror översänds till socialkontoret. 2.5 Obetald barnomsorgsavgift kan medföra avstängning av plats på förskola, familjedaghem och fritidshem. 2.6 Vid krav avseende vis faktura görs kontroll om gäldenären har andra obetalda fakturor. 2.7 Ansökan om betalningsföreläggande skickas av personal på ekonomikontoret till kronofogdemyndigheten dagar efter utsänt inkassokrav (minimitid 8+4=12 dagar). 2.8 Ansökan om betalningsföreläggande avseende återbetalning av socialbidrag skickas till kronofogdemyndigheten av socialkontoret. 2.9 Ansökan om betalningsföreläggande ska inte lämnas till kronofogdemyndigheten på fordringsbelopp som efter soliditetsundersökning bedöms omöjliga att få betalt för Utslag/dom skickas till kronofogden med begäran om utmätning/vräkning Kvittning av obetald faktura kan komma att ske om gäldenären har en fordran på kommunen. 3 Tilläggsavgifter 3.1 Dröjsmålsränta utgår enligt räntelagen (1975:635) från förfallodagen till dess betalning sker och beräknas efter den högsta procentsats, som vid varje tillfälle medges, såvida inget annat avtalats. Dröjsmålsränta som automatiskt inte kan påläggas nästa faktura ska normalt inte faktureras om denna inte uppgår till 50 kr. 3.2 Inkassokostnad i samband med utskickande av inkassokrav ska debiteras gäldenären med 160 kr. Inkassokostnaden följer förändringarna i förordningen om ersättning för inkassokostnader m.m. i Svensk författningssamling. 3.3 Kostnad för upprättande av avbetalningsplan kan debiteras gäldenären med 150 kr. Avgiften följer förändringarna i förordningen om ersättning för inkassokostnader m.m. i Svensk författningssamling.

21 Sammanträdesprotokoll 21 (32) 3.4 Ersättning för egna kostnader i samband med betalningsföreläggande samt vanlig och särskild handräckning debiteras gäldenären med 340 kr respektive 375 kr. Avgifterna följer förändringarna i förordningen om ersättning för inkassokostnader m.m. i Svensk författningssamling. 3.5 Ersättning för ansöknings- och expeditionsavgifter, delgivningskostnader samt kostnader för registreringsbevis i samband med mål som avser betalningsföreläggande eller handräckning debiteras gäldenären. 4 Anstånd 4.1 Personalen vid ekonomikontoret har rätt att bevilja tre månaders anstånd från förfallodagen med betalning av fordringar på belopp upp till 25 procent av ett prisbasbelopp kr. 4.2 Ekonomichefen har rätt att bevilja tre månaders anstånd från förfallodagen med betalning av fordringar på belopp upp till 1,5 prisbasbelopp. 4.3 Övriga fall av begärt anstånd prövas av kommunstyrelsens arbetsutskott. 5 Avbetalning 5.1 Begränsningar i avbetalningsbelopp följer beloppen som gäller för anstånd enligt 4.1 och 4.2. Avbetalningsplan över 3 månader godkänns av ekonomichefen. 5.2 Vid upprättande av avbetalningsplan bör avbetalningstiden inte överstiga 12 månader (avgift kan uttas enligt punkt 3.3). 6 Bokföringsmässiga avskrivningar 6.1 Ekonomichefen har rätt att avskriva de fordringsbelopp upp till ett prisbasbelopp som bedöms omöjliga att få betalt för. Förteckning över verkställda avskrivningar delges kommunstyrelsen 2 gånger/år. 6.2 Avskrivning av fordringsbelopp större än ett prisbasbelopp lämnas till kommunstyrelsens arbetsutskott för beslut. Förteckning över verkställda avskrivningar delges kommunstyrelsen. 6.3 Ekonomichefen har rätt att avskriva fordringar vid konkurs upp till två prisbasbelopp. 6.4 Avskrivning av fordringsbelopp gällande återbetalning av socialbidrag beslutas av socialnämnden. 6.5 Avskriven fordran belastar respektive förvaltnings verksamhet.

22 Sammanträdesprotokoll 22 (32) 6.6 Där avskrivning skett, kan fordringar komma att registreras för framtida bevakning och indrivning hos Intrum Justitia Inkassobevakning. Tjänster får inte erbjudas gäldenären förrän skulden är reglerad. 7 Verkställighet 7.1 För verkställighet av ovanstående åtgärder ansvarar: , , 6.5, 6.6, 2.11 Marie Hjelm, Ulrika Örmander och Ylva Hirte. 2.7, , , , Gunnel Stark eller Mats Stenström med kontrasignering av Marie Hjelm eller Ulrika Örmander. 2.8, 6.4 Personal på socialkontoret enligt beslut av socialnämnden. 7.2 Rättningar av felaktiga fakturor sköts av rutinansvarig personal på ekonomikontoret på uppdrag av fakturaansvarig på respektive förvaltning. Rättningarna attesteras av beslutsansvarig eller utsedd ersättare.

23 Sammanträdesprotokoll 23 (32) Anders Nyberg Kultur- och fritidskontoret Ekonomikontoret KS 78/2011 Dnr 2011/ Marknadsföringsbidrag till dokumentärfilm om Hutlsfredsfestivalen Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar lämna ett marknadsföringsbidrag till dokumentären om Hultsfredsfestivalen med kronor. Bidraget får belasta kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov. Ärendebeskrivning Arbetet med en dokumentärfilm om Hultsfredsfestivalens grundande, framgång och nedgång har påbörjats. Producent är Anders Nyberg, som har bevakat och följt utvecklingen av festivalen som journalist och besökare under många år. Anders är född och uppvuxen i Hultsfred och har erfarenhet från flera producentuppdrag för Sveriges Radio och Sveriges Television. Dokumentären kommer att ge en historisk tillbakablick på Hultsfredsfestivalens 25 år genom intervjuer med bland andra Putte Svensson, Per Alexandersson och Håkan Waxegård samt med musikjournalister, artister och festivalbesökare. Dokumentären vill förmedla den känsla som tiotusentals besökare känner under en festivalvecka i Hultsfred. Filmen kommer också att visa vad Hultsfredsfestivalen har betytt för den svenska musikhistorien, för besökarna och för Hultsfreds kommun. Reaktor Sydost har tidigt beviljat ett stöd på kronor och Sveriges Television, Konstnärsnämnden, Sv Filminstitutet m fl har visat intresse att medverka till att dokumentären kan finansieras och genomföras. En dokumentärfilm om Hultsfredsfestivalen kommer med största säkerhet att få stor exponering och ha ett stort marknadsföringsvärde, vilket är helt i linje med kommunens sponsringspolicy. Filmen kommer att mötas av stort intresse från alla som en gång besökt Hultsfred och festivalen men framförallt från alla som planerar att besöka Hultsfred sommaren 2011 och vara med om när festivalen drar igång igen, vilket i allra högsta grad bör aktualisera en film om Hultsfredsfestivalen. Kommunstyrelsens arbetsutskott 143/11

24 Sammanträdesprotokoll 24 (32) Barn- och utbildningsnämnden Utvecklingskontoret KS 79/2011 Dnr 2011/ Reglemente för skolskjutsverksamhet i Hultsfreds kommun Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet till barn- och utbildningsnämnden för ytterligare beredning. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden beslutade 45/ att överlämna förslag till reviderat reglemente för skolskjutsverksamheten i Hultsfreds kommun. Arbetsutskottet beslutade 148/ att lämna reglementet vidare till kommunstyrelsen. Vid genomgång av reglementet på mötet lyfts flera frågor varför ledamot Tommy Rälg, S, föreslår att ärendet återremitteras för ytterligare beredning. Detta för att möjliggöra bland annat en klarare skrivning i reglementet så det framgår vad som är lagtext. Yrkande Tommy Rälg, S, yrkar om återremiss för ytterligare beredning. Propositionsordning Ordförande ställer proposition dels på arbetsutskottets förslag om att anta reglementet dels på Tommy Rälgs yrkande om återremiss och finner att reglementet ska återremitteras till barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsnämnden 45/11 Kommunstyrelsens arbetsutskott 148/11

25 Sammanträdesprotokoll 25 (32) Kommunfullmäktige KS 80/2011 Dnr 2011/ Inför bildandet av kollektivtrafikmyndighet Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att att att att att ställa sig bakom principöverenskommelsen, Organisation och samverkansformer för kollektivtrafiken i Kalmar län, mellan Landstinget i Kalmar län och länets kommuner, Landstinget i Kalmar län såsom kollektivtrafikmyndighet för länet fr.o.m övertar ansvaret för allmän kollektivtrafik, färdtjänst och riksfärdtjänst, genomföra en skatteväxling mellan kommunerna och landstinget med 41 öre för landstingets övertagande av kostnader uppräknad till 2011 års nivå fr.o.m , landstinget förvärvar kommunernas aktier i Kalmar Läns Trafik AB per till nominellt värde på villkor enligt föreliggande förslag till överlåtelseavtal, föreslå Landstinget att interimistiskt starta Trafikstyrelsen i september Ärendebeskrivning En ny lag (2010:1065) om kollektivtrafik träder i kraft den 1 januari En av förändringarna jämfört med nuvarande lagstiftning är att det i varje län ska finnas en regional kollektivtrafikmyndighet. En viktig utgångspunkt i den nya lagen är att strategiska beslut om kollektivtrafik ska fattas i förvaltningsform inom en myndighet och inte som idag genom länstrafikbolag. Motivet är ökad insyn, en tydligare politisk styrning och en bättre samordning med annan samhällsplanering. Kollektivtrafikmyndigheten ska, i samråd med motsvarande myndigheter i angränsande län samt med andra berörda myndigheter och organisationer m.fl., upprätta ett trafikförsörjningsprogram, som ska ange mål för den regionala kollektivtrafiken, behovet av kollektivtrafik i länet, åtgärder för att skydda miljön samt omfattningen av trafik enligt lagen om färdtjänst och lagen om riksfärdtjänst m.m.

26 Sammanträdesprotokoll 26 (32) En särskild principöverenskommelse, Organisation och samverkansformer för kollektivtrafiken i Kalmar län, mellan landstinget och länets kommuner har utarbetats. Enligt denna övertar landstinget ansvaret för allmän kollektivtrafik, färdtjänst och riksfärdtjänst från kommunerna den 1 januari En trafikförvaltning inom landstinget kommer att ansvara för myndighetsutövning enligt lagen om kollektivtrafik samt upprättande av trafikförsörjningsprogram och annan övergripande planering av kollektivtrafiken. För den övergripande politiska styrningen och förankringen hos kommunerna föreslås inrättande av en trafikstyrelse med 12 ledamöter (varav 6 representanter för kommunerna och 6 för landstinget). Kommunernas aktieinnehav i Kalmar Läns Trafik AB kommer att överföras till landstinget genom särskilt avtal om överlåtelse av aktierna per den 1 januari Former för samråd och samverkan kring bl.a. den strategiska inriktningen av kollektivtrafiken föreslås ske genom ett kollektivtrafikråd med tjänstemän som representerar länets samtliga kommuner, regionförbundet och landstinget. Beträffande frågan om skatteväxling mellan länets kommuner och landstinget beaktas kostnaderna för nuvarande kollektivtrafik i 2011 års nivå, vilket för landstingets del motsvarar 41 skatteören. För att kompensera omfördelningen mellan kommuner till följd av skatteväxlingen görs en mellankommunal utjämning. Det noteras att ett särskilt avtal mellan landstinget och kommunerna om ansvar för kollektivtrafiken i Kalmar län, med principöverenskommelsen som grund, kommer att utarbetas för beslut senare under 2011 av landstingsfullmäktige och respektive kommunfullmäktige. Hultsfreds kommun anser att det är viktigt med en fortsatt utveckling av kollektivtrafiken i länet i enlighet med det som skisserats i tidigare utredningar och som beskrivs i den redovisade utredningen från Regionförbundet. Från den skissartade nivå som nu finns bör en plan utarbetas som beskriver stegen i utvecklingen de kommande åren. Där bör kommunerna, via Trafikstyrelsen, få vara med och lägga förslag innan beslut om nivå och innehåll fattas. Ambitionshöjningen är en viktig gemensam fråga för länets kommuner och landstinget. Kommunstyrelsens arbetsutskott 159/11

27 Sammanträdesprotokoll 27 (32) Kommunfullmäktige KS 81/2011 Dnr 2011/ Etableringsformen för nyanländas etablering i Sverige Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att socialnämnden får det övergripande ansvaret för samordningen av de kommunala uppdragen för nyanländas etablering i samhället enligt etableringsreformen som började gälla Det kommunala ansvaret omfattar bland annat SFIundervisning, bostadsförsörjning, insatser för barn inom förskola, skola och samhällsorientering. Vidare föreslås att socialnämnden även får i uppdrag att fortsättningsvis teckna avtal med Länsstyrelsen om mottagning av flyktingar och andra skyddsbehövande. Ärendebeskrivning Socialnämnden har beslutat att föreslå kommunstyrelsen att uppdra åt barn- och utbildningsnämnden att genom SFI eller annan leverantör anordna samhällsorientering enligt SFS 2010:1138 för nyanlända i Hultsfreds kommun. I och med reformen av ansvaret för nyanländas etablering i samhället som infördes flyttades huvudansvaret för etableringen från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Förutom ansvaret för etablering av nyanlända som kommit till kommunen före har kommunen även fortsättningsvis ansvar för ett antal uppdrag som ingår i det samlade etableringsarbetet. Ansvaret omfattar bland annat SFI-undervisning, bostadsförsörjning, insatser för barn inom förskola, skola och samhällsorientering. Nytt är att omfattningen av och formerna för samhällsorienteringen preciseras tydligare än tidigare. Huvuddelen av verksamheten som rör nyanländas etablering ligger idag inom socialnämndens ansvar, inklusive att organisera SFI-undervisningen. För att fortsättningsvis hålla ihop det samlade ansvaret förordas att socialnämnden får uppdraget att även ombesörja den utvecklade samhällsorienteringen. Uppdraget att teckna avtal med Länsstyrelsen om mottagning av flyktingar och andra skyddsbehövande bör fortsättningsvis också höra hemma hos socialnämnden. Socialnämnden 10/2011 Kommunstyrelsens arbetsutskott 165/11

28 Sammanträdesprotokoll 28 (32) Kommunfullmäktige KS 82/2011 Dnr 2011/ Förslag om insynsplats i kommunstyrelsen för kommunfullmäktigeledamoten Göran Berglund Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fullmäktigeledamoten Göran Berglund erbjuds en personlig insynsplats i kommunstyrelsen under innevarande mandatperiod. Detta innebär att Göran Berglund får yttranderätt och kan delta i överläggningar, men kan inte komma med förslag eller delta i beslut i ärendet eller få sin mening antecknad till protokollet. Arvodet blir detsamma som för ej tjänstgörande ersättare. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktiges ledamot, Göran Berglund, Björkmossa, Virserum, har lämnat en förfrågan om möjligheten att få en personlig insynsplats i kommunstyrelsen vilket då även möjliggör deltagande i budgetberedningen och övriga partiövergripande beredningar. Göran Berglund är invald i fullmäktige för Sverigedemokraterna men har deklarerat att han inte tillhör något av de etablerade partierna utan enbart representerar sig själv. Enligt KL 4 kap 23 får fullmäktige besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i en viss nämnd ska få närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Beslutet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet. I nämndernas reglementen finns bestämmelser att ersättare som inte tjänstgör har yttranderätt vid sammanträdet och får delta i överläggningar, men kan inte komma med förslag eller delta i beslut i ärendet eller få sin mening antecknad i protokollet. Yrkande Tommy Rälg, S, yrkar avslag på förslaget.

29 Sammanträdesprotokoll 29 (32) Propositionsordning Ordförande ställer proposition på dels arbetsutskottets förslag om att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna en insynsplats dels på Tommy Rälgs yrkande om avslag på begäran om insynsplats. Ordförande finner att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna en insynsplats för Göran Berglund. Kommunstyrelsens arbetsutskott 166/11

30 Sammanträdesprotokoll 30 (32) Kommunfullmäktige KS 83/2011 Dnr 2011/ Virserumsdagarna ansöker om bidrag på kronor för genomförandet av dagarna 2011 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige bevilja ett kommunalt bidrag med kronor till Virserumsdagarna 2011 och finansiering föreslås liksom tidigare år ske ur kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov. Ärendebeskrivning Virserumsdagarna är en ideell kulturförening som i samband med Virserums Musikdagar anordnar informations- och debattforum på temat Kultur & Hälsa. Musiken står i centrum och går som en röd tråd tack vare att Gunilla von Bahr, f.d. rektor Kungliga Musikhögskolan, är en av förgrundsfigurerna tillsammans med Gunnar Bjursell, professor och chef för tvärvetenskapligt Centrum för Kultur och Hälsa vid Göteborgs universitet. Virserumsdagarna, som arrangeras för åttonde gången, har utvecklats med olika seminarier och sommarakademi blir det fortsättning på Musik & Hälsakurs, 5 hp, i samarbete med Kungliga Musikhögskolan. Virserumsdagarna har de senaste åren fått ett kommunalt bidrag med kronor. Som motprestation har hittills två seminariedagar om sambandet kultur och hälsa arrangerats för kommunens olika personalgrupper. Den senaste seminariedagen riktade sig i första hand till personal inom äldreomsorgen med redovisning av flera forskningsprojekt som visar att kulturell stimulans främjar hälsan och behovet av vård minskar eller kan flyttas framåt. Virserumsdagarnas vision är att bli för kulturen vad Almedalsveckan är för politiken och förutsättningarna finns med tanke på den kompetens som man har i nätverket runt dessa dagar. Ett annat mål är, att tillsammans med universitet, högskolor och studieförbund skapa nya möjligheter för utbildning, företag och framtida arbetsplatser. Arbetsutskottet beslutade 144/ att påminna om den uppföljning som kom upp i samband med ansökan 2010 ksau 139/ om bl a utvärdering, framtidsplaner och mer publikt arrangemang 2011 samt att ansökan kan komma in tidigare kommande år.

31 Sammanträdesprotokoll 31 (32) Yrkande Tommy Ejnarsson, V, yrkar bifall till förslag om bidrag till Virserumsdagarna. Kommunstyrelsens arbetsutskott 144/11

32 Sammanträdesprotokoll 32 (32) KS 84/2011 Anmälan av delegationsbeslut m m Följande delegationsbeslut och beslut, som av annan anledning inte fordrar kommunstyrelsens handläggning, anmäls till kommunstyrelsen Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Delegationsbeslut Ekonomichefen Avskrivning fordringar Utredare/inspektör serveringstillstånd serveringstillstånd