An1iralitetssjukhuset i Karlskrona genom tiderna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "An1iralitetssjukhuset i Karlskrona genom tiderna"

Transkript

1 An1iralitetssjukhuset i Karlskrona genom tiderna Av Inga Lindskog De vittomfattande intressen, som voro utmärkande för de män, vilka började anlägga den svenska örlogsstationen i Karlskrona 1680, ger anledning att förmoda att ej heller sjukvården var dem främmande. Hans W achtmeisters intresse härför kan ofta påvisas, och Erik Dahlbergh var en berest man, som troligen i Paris år 1668 hade sett det av Ludvig XIV planlagda Invalidhotellet. I våra dagar blir dessutom den förste fortifikationsbefälhavaren Carl Magnus Stuart alltmera uppskattad för sitt målmedvetna arbete med befästningarna. Det första varvet i Karlskrona låg vid södra stranden av Wämö och därintill tycks också det äldsta sjukhuset ha legat. Under åren 1682 och 1683 voro en mängd soldater kommenderade till trakten för att jämte folk från Skeppsholmen i Stockholm arbeta med befästningarna och broarna till själva staden. Några smärre byggnader blev därför uppförda för sjukvården och bostadsbaracker byggdes för officerarna på andra sidan Vämöviken. Den förste amiralitetsmedikus, som verkade i Karlskrona, var Johan Rothman, vilken tillträdde tjänsten i mars Under sitt maktpåliggande arbete med den nya flottstationen ådagalade amiralgeneral W achtmeister ett stort nit för sjukvården i denna del av riket. Den 20 februari 1683 framhöll han bl. a. för Collegium Medicum i Stockholm sina åsikter om den läkare som skulle anställas, och skrev klokt nog:»läkaren bör vara en extreme capabel och förfaren man, särdeles som uppå hans capacitet ankommer icke allenast de invärtes curer och vad hans eget arbete angår utan ock inspektioner över chirurgien; då han dessutom uppå en så aflägsen ort bliva skall, ock ej af consilio alieno sig betjena får, bör han derföre vara den, som af sig sjelf och egen experience bestå kan.» - Troligen har den antagne läkaren, doktor Rothman, visat sig vara lämplig på befattningen, ty den 14 augusti samma år gav Wachtmeister honom det vitsordet, att han»är väl tilfreds med hur Rothman sin beställning uppdrager».

2 107 På grund av delade meningar om örlogsstationens anläggning och svårigheter med bostaden bodde doktor Rothman första tiden i Kalmar och reste på inspektion till Karlskrona. I brev från Kalmar har han därvid till amiralgeneral W achtmeister framhållit lämpliga åtg;irder för sjukvårdens ordnande vid flottan denna tid och han lokaliserar också sin ämbetslokal till»här på Slottet» i Kalmar, och ansåg sig som rikets amiralitetsmedikus ha ansvaret över dessa frågor. En del av hans brev finnes bevarade i amiralitetskollegiets inkomna handlingar för år 1684, och tack vare det klara språket får man ett mycket personligt intryck av de förhållanden, som beröres däri. Han skrev (bil. l ) :»Jag haver efter befallning varit uti Karlskrona och där de sjuka besökt, vilka över 100 för tiden där funnos, varav vid pass 30 st., som sig ben och fötter avfrusit hava äro...» Doktor Rothman föreslog, att man»de stinkande och smittosamma sjuka tillhopa i ett hus för sig bringar och de andra, som sig bäst fördraga, i de andra 2 husen lämnar». Han ansåg, att det även var»högnödigt att man förordnar några badstugor åt dem, som av barndomen äro vane bada en gång i veckan, vilket mest i hela Sverige brukeligt är... samt sin kropp tvätta och lort av sig bortbränna i den heta bastuluften». Vidare önskade han få»veta var jag, vill Gud livet och hälsan förläna, skall över sommaren bliva för husrums skull, efter jag ej längre än till påsk husrum haver», och i Karlskrona»inga hus att leja finnes»! Brevet var skrivet i Kalmar den 8 februari Den 25 april samma år skrev doktor Rothman, att han för andra gången varit i Karlskrona och tackade i detta brev Wachtmeister för att denne»så nådigt haver täcktz efter min förriga begäran de sjuke med badstugu och andra nödvändiga hus försedt». Han anhöll ännu en gång om bostad för egen del och önskade sig»det huset som schoutbynacht Olof Borg bebor» samt möjlighet att ordna»en kryddegård». -En anläggning för medicinalväxter var nämligen denna tid oundgänglig för såvälläkare som apotekare. Amiralitetsmedikus Johan Rothman var av småländsk pr~stsläkt och född på 1630-talet samt son till kaplanen Sven i Rottne intill Urshult. Denne uppfostrade tidigt sina söner i naturläkekonst och örtkännedom och hade namn om sig att vara väl hemma i medicinska frågor. En annan son blev också läkare, och dennes son var sedan lärare för Linne, och den som uppmanade honom att tillika med medicin studera botanik. Här slog alltså dessa gångna generationers erfarenheter ut i blom till vetenskap. Det föll sig således naturligt, att Johan Rothman, som först studerade

3 108 hebreiska i Uppsala och tänkte bli präst, lät övertala sig av professor Hoffvenius att bli läkare, och han lyckades även bli den förste som fick diplom som medicine doktor inom Sverige. Med kunnighet och klarhet genomgick Rothman sina studier, men han hade det svårt med ekonomien och kom i onåd hos Hoffvenius, för att han tillverkade och sålde medicin till apotekarnas förfång. Han blev därvid anklagad inför konsistoriet och försvarade sig med att hans fader varit hans bästa lärare. Denne tycks också haft tillgång till Paracelsus' skrifter, Petrus Månsons Örtabook eller någon i prästgården kvarglömd munkskrift och har även utarbetat en egen receptbok, vari Rothmans slagvatten torde varit det försålda. I förtrytelse lämnade Johan Rothman härefter universitetet och begav sig till England, där han en tid hade»v eniam docendi» i Oxford att undervisa om gifter. A v sin samtida ansågs han excentrisk. Efter hemkomsten kom han till Stockholm och blev läkare hos Magnus Gabriel de la Gardie samt praktiserade i huvudstaden. Rätt snart insåg han emellertid, att han måste låta sig promoveras, och för den skull vände han sig till de la Gardie och anhöll, att denne i egenskap av universitetskansler skulle hjälpa honom. På order av greve de la Gardie fick Johan Rothman nådigt d. 16 sept diplom som medicine doktor i Uppsala. Han var nu en mogen man på nära femtio år och lyckligt gift med Anna Bröms, dotter till överstelöjtnanten och hauptmannen på Leckö Olof Bröms. Han hade nämligen under ett besök på slottet Makalös i Stockholm blivit varmt förälskad i henne, samt kastat alla planer på vidare utländska resor. Med tacksamhet mottog han i stället straxt därefter av konungen det hedrande uppdraget att bli amiralitetsmedikus vid flottan i dess nya huvudstation i Karlskrona. Jämsides med sitt arbete att skapa ett sjukhus för amiralitetet intresserar sig Rothman även för sjukvården ombord på fartygen. Han kände sitt ansvar, och ett år efter det att han tillträtt tjänsten begärde han, att örlogsflottan skulle förses med s. k. instrumentkistor. Hans brev därom är daterat den 5 mars och han skrev bl. a.:»hos flottan saknas nämligen instrumenta chirurgica, som inga till dags inköpta äro, så att om någon hastig ruptur (schism) skulle förekomma och flottan måste oförutsett gå till sjöss, så får mången ärlig Kavaljer sitt lif i sådana nödiga instrumenters defekt otillbörligen tillsätta, varföre jag finner högnödigt sådant påminna att ombord hava medikamentskistor. Och skulle befäl och mästare få taga med sig sina kistor, käril och medikamenter samt ansvara att intet förloras.» En samtida handling VIsar, att ett kontrakt sedan uppgjorts med in-

4

5 110 lo 20 :J 0 Je a. la. '" Ritning över Amiralitetssjukhuset i Karlskrona bifogad Per Rosenholms skrivelse av den 27 juni år Krigsarkivet. strumentmakaren Anders Ketscher om tillverkning av fältkistor för flottan. På ett målmedvetet sätt utförde sålunda doktor Rothman ett grundläggande arbete för sjukvården i Karlskrona och vid flottan men önskade också ordna sjukhusfrågan. Sedan arbetena legat nere några år, började Carl XI åter intressera sig för den nya örlogsstationen och utnämnde år 1688 till fortifikationsbefälhavare där den begåvade Paul Ludvig Leijonsparre. Denne kan ha ritat ovanstående sjukhus, ty han skrev själv härom i sina anteckningar:»enkannerligen lät jag mig angeläget vara framställa sådana desseiner, som till Kongl. Amiralitetet nödigt fanns öfver Bagare-, Brygg-, och Sjukhusen, av vilka en del sedan kommo till verklig fullbordan.» - På det förslag till Karlskrona örlogshamn, som Leijonsparre ritat år 1694, och Carl XI själv approberat, är även inlagt ett välplacerat område benämnt»amiralitetssjukhuset» som ett symmetriskt planlagt projekt enligt Erik Dahlbergs och Carl Magnus Stuarts anvisningar (se s. l O 9).

6

7 112 Detta amiralitetssjukhus var avsett att ligga längst ut i sydvästra delen av staden på Björkholmen och begynte uppföras åren Läget var väl avpassat vid stranden av sundet mellan Björkholmen och själva staden med en lugn tilläggsplats vid Petter Ljungs vik. På 1692 års stat upptogs enligt amiralitetskollegiets beslut medel till uppförande av två flyglar samt» 2 nya sjukhus på Björkholmen, 2 badstugor och flyttande av timmerhus» med 4,182 rdu Uppgiften kompletteras på ett lyckligt sätt av holmamiralen Per Rosenholms skrivelse av den 27 juni 1692 (se bil. 3) jämte en därtill fogad ritning, som kapten E. Bergman funnit i Krigsarkivet och välvilligt ställt till förfogande över själv~ byggnaden. Jämför man denna ritning till amiralitetssjukhuset med ett stick uti Petter Geddas sjöatlas från år 1696 över Karlskrona från norr, där de olika anläggningarna äro namngivna, ger en detaljförstoring därav en intressant bild av detta första sjukhus på Björkholmen i slutet av talet. På sticket ser man också de skansar som äldre personer i Karlskrona ännu erinra sig, och där synes även kvarnarna på den s. k. Möllebacken i staden. På detta sätt får man också belägg på Giinthers uppgift, att mot slutet av Carl XI:s regering ett nytt sjukhus byggdes, varmed han med det äldre avsåg Vämö sjukbarack. Denna nya anläggning brukade man även kalla Amiralitetsbarackerna, ty man tänkte bygga om husen med sten längre fram, något som väl framgår av den officiella förteckningen över hus och byggnader i Karlskrona, som Amiralitetskollegiet erhöll vid regeringsskiftet Där heter det nämligen: På Björkholmen: Ett baracksjukhus af timmer, 90 alnar långt och 16 alnar brett (54 m X 9,6 m). Grunden är så murad, att huset kan påbyggas med sten. 3 hus af timmer, hwilka brukas till Apotek, Kiök och Mönsterhus för Fältskärerna att förbinda uti. l hus af timmer, 33 alnar långt och 13 alnar brett, h varuti äro 2 :ne badstugur och l kammare til de si ukas badande och curerande ( 2 O m X 8 m). Med orden barack menar man en provisoriskt uppförd byggnad för militärer och sjuka, vilket dock inte hindrar, att dessa kunna vara gediget byggda i synnerhet förr i tiden. Här nämnes också särskilt att man använt 1 Enligt arkivrådet E. Wendt.

8 113 ;o[j. Il Kronans tomter på Björkholmen, detalj ur generalkvartermästarelöjtnant Gustaf Otto von Lindeblads tomtkarta, Karlskrona Fortifikationens arkiv, Krigsarkivet. 8-5 r6685 Sjöhist. Samfundet. X.

9 114 timmer vid uppförandet, ehuru avsikten att bygga av sten aldrig blev fullföljd. Byggnaderna voro uppförda på den plats, som idag motsvarar sluttningen mot den s. k. Ormagropen vid varvssidan av Björkholmen. Amiralitetsbarackerna, som detta sjukhus alltså allmänt kallades, bestod tydligen av flera olika hus. Generalkvartermästarelöjtnant Otto v. Lindeblad, vilken då var fortifikationsbefälhavare, anger på sin tomtkarta år 1718 även samma mått, 54 meter långt och 9,6 meter brett, för själva sjukhusbyggnaden och där kunde rymmas ungefär 15 o patienter. sjukhuset innehöll sex sjuksalar. Därintilllåg två byggnader för kök och visthus, och mitt emot varandra låg apoteket och inspektorens bostad samt två flyglar. Vidare fanns på området den ovan nämnda badstugan med en kammare till de sjukas badande och kurerande. Det var antagligen en bastu, ett regelbundet bruk, som belyses klart i amiralitetsmedikus Rothmans brev, och detta är så tillvida intressant, som denna sed försvann alltmera. Ännu under förra århundradet fanns dock på landsbygden bastuguinredning på gårdarna. 1 Vad angår storleken på dessa hus, så kan som en jämförelse nämnas, att bland övriga hus i Karlskrona exempelvis det Granschougska vid L:a Björkholmen var ca 15 meter långt och 11 meter brett samt ansågs som ett av de förnämsta husen. Det har i våra dagar restaurerats av staden och bebos av stadsarkitekten. Man kan därför inte ha något att erinra mot storleken av sjukhusets byggnader, även om proportionerna inte hade våra dagars mått. Enligt ovanstående citat:»grunden är så murad, att huset kan påbyggas med sten», så torde byggnadstekniskt sett detta ha betytt en relativt hög stengrund, och enligt Rosenholms uppgift var denna också pålad vid vattnet och lagd som kaj. Vid ordnandet av flottans medicinalstat tycks amiralitetsmedikus Rothman även ha varit angelägen om att få till stånd ett reglemente, innan han lämnade sin tjänst. Karl XI lät skriva härom till Collegium Medicum den 24/4 1695:»Såsom Amiralitetsmedicus Dr Rothman vid Commissionen i Karlskrona har insinuerat ett Memorial huru han sig sjelf samt fältskererna sig i sina ämbeten böre förhålla, icke allenast så, att ämbetena inte må göre varannan intrång, utan ock beträffande det vad dem vid de sjukes upvacktning och handterande isynnerhet åligger. Ty hava Vi funnit nödigt samma 1 Jfr Magalottis reseskildring från Sverige 1674.

10 115 memorial till Eder remittera med befallning att I med underdåniga tankar däröver inkommen, på det Vi sedan derutöver med så mycket bättre grund må statuera, vad som nyttigt och tjänligt må vara.» I det reglemente, som härefter utgavs år 1699 heter det om amiralitetsmedikus, att han själv skulle taga största omsorgen om de invärtes sjuka samt övervaka sjukhuset och avge månatlig rapport om förhåll:,lndena. Dessutom skulle han utöva kontroll, hur de utvärtes sjuka sköttes av fältskärerna och barberarna samt badarna. Man gjorde härvid åtskillnad på de olika sår, som erhållits i krig eller genom sjukdom, och avundsjukan mellan de olika närbesläktade yrkena orsakade ofta stridigheter. De patienter, som skulle vårdas i amiralitetsbarackerna, voro i huvudsak de som inte kunde erhålla tillsyn i sina kvarter, d. v. s. i sina hem eller bostäder. I den härför utfärdade instruktionen heter det:»om någon av de gemene uti Kongl. Maj:t tjänst sargas eller sjuknar, bör densamme helas och till den saken inlogeras uti därtill förordnade sjukbaracker, vilka med nödtorftige sängkläder och värme samt annan behörighet skola vara inrättade, på det att doktoren och bardberaren måga kunna dem så mycket bättre uppvakta.» - Detta får anses vara ett av våra äldsta statliga sjukhusreglementen. Officerare och vederlikar och befäl av alla grader m. fl. åtnjöto intill våra dagar den förmånen, att läkaren skulle besöka dem i deras hem och på sjukhuset betalade de blott kostersättning. Huruvida man tänkt sig ett annat sjukhus i Karlskrona vid denna tid är ännu ej utrett, men i arkitekt Erik Palmstedts observation 1 från hans resa år 1778 heter det:»vid Generalamiralens hus från Erik Dahlberghs tid äro de murar, som varit ärnade till kaserner, hvilken anläggning numera dock icke fullföljes.» -Muren till terrassen i trädgården vid»grevagården» är nära 4 meter hög och av gråsten samt vackert byggd med en präktig sandstenstrappa, som nästan förefaller vara avsedd för en monumental byggnad. En av fältskärerna tjänstgjorde också vid»w achtmeisterska regementet». Inom sjukhusets område låg apoteket, benämnt Göta Lejon efter skansen intill. Det förestods till att börja med av flera olika apotekare, men Joh. Eberh. Perber innehade privilegiet i nära 40 år. Han var en stor blomstervän och anlade i Augerum en egen botanisk trädgård, som var berömd i hela landet. En katalog upprättades av Johan Rothmans brorson, provinsialläkaren i Växjö, och dennes lärjunge- Carl von Linne. 1 Åter utgiven av prof. Martin Olsson 1927.

11 116 Amiralitetsmedikus Rothman efterträddes av Johan Gottskalk Traneus, vilken var född i Strängnäs, där fadern var lektor vid gymnasiet. Den unge T raneus blev student i U p p sala och bedrev sina studier där. Han fick härefter tillfälle tillläkarepraktik hos den kände Urban Hjärne. Orsaken härtill var, att denne som flykting kommit från Lifland och blivit mycket välvilligt mottagen av lektor Traneus, som gav honom både kläder och hem hos sig samt höll honom i Strängnäs gymnasium. Urban Hjärne var därför angelägen att göra vad han kunde för sin välgörares son, och på hans inrådan reste Traneus utomlands för att fullborda sina studier och avlade med. doktorsgraden i Rheims Efter hemkomsten blev han tack vare Hjärne brunnsläkare i Medevi. År 1689 utnämndes Traneus till assessor vid Collegium Medicum i Stockholm och omkring blev han amiralitetsmedikus i Karlskrona. Under sina besök i Uppsala hade Traneus kommit i kontakt med den snillrike Olof R u d beck och hört om hans anatomiska undersökningar, redan då berömda och beundrade. I en skrivelse av den 14 september 1698 anhöll därför amiralitetsmedikus Traneus, kirurgerna Starck och Ziegelhoff hos Collegium Medicum att»ett tjenligt rum vid Baraquerna kunde få byggas, däruti man vid tillfälle kunde göra operatiorres chirurgicae och seetiorres anatomicae». Urban Hjärne, som var preses i Collegium Medicum tillstyrkte och medverkade till att Kungl. Maj:t i februari 1699 i samband med reglementet för medicinalstaten vid flottan lämnade tillstånd härtill.»vid sjukbarackerna på Björkholmen får uppföras en Anatomiecammar, varuti man kan hålla seetioner och öppningar af de kroppar, vilka af sällsamma och ovanlige sjukdomar äro afledne.» Denna framsynta åtgärd har observerats. i andra sammanhang, men när man läser sådana omdömen som»barack» och»sjukvården sköttes av barberare», får man lätt en låg uppfattning om saken. Dr Traneus avsåg att»uti anatomiecammaren undervisa de fältskärer, som på egen hand skulle vara på fartygen». I början av 1700-talet stadfästes av Carl XII den Kirurgiska Societetens stadgar och bland kirurgerna vid Amiralitetet i Karlskrona märktes flera ansedda män såsom Bertram Tauenberg, vilken 1710 undergick kirurgiskt förhör i Stockholm och 1722 blev amiralitetsmästarfältskär, Tobias Miitzow, som 1718 efter undergången mästarexamen blev regementsfältskär vid W achtmeisterska Regementet i Karlskrona, samt Henrik Mathias Heiligtag, vilken 1716 i Stockholm undergick kirurgiskt mästerprov och sedan verkade ett 20-tal år i Karlskrona.

12 117 Den nya örlogsstaden blev förskonad från att direkt bli utsatt för det långvariga krig, som Karl XII förde. Dess innevånare fingo dock känning härav på många andra sätt. Sålunda upplevde de en farsot, böldpesten, som tog djupa grepp bland befolkningen. sjukligheten vid flottan var år 1712 så stor, att knappt så många hade blivit träffade under föregående 12 års krig ombord på svenska örlogsskepp av kulor, som de vilka det året träffades av farsoten. Amiralitetsbarackerna på Björkholmen räckte inte på långt när till, och man hyrde bl. a. mäster Ampferts hus vid Tyska bryggaregården och straxt intill finnes ännu, som nämnts, på amiralitetskyrkogården på Vämö udde bevarade gravstenar från denna pesttid. Man fick även inkvartera de sjuka hos borgerskapet. Men ingen ville därvid taga befattning med de pestsjuka, och dessa klagade över att t. o. m. deras anhöriga lämnade dem och att de fingo ligga övergivna i oeldade, kalla rum. Läkarna blev själva smittade, och bland dem som enligt amiralitetsförsamlingens dödsbok avled i pesten detta år märktes mästerbarberaren, kirurgen Jurgen Ziegelhoff och även hans maka. Plikttroget besökte han de sjuka och utsatte sig för smitta samt lämnar efter sig minnet av en modig man, som stupade under utövande av sin tjänst. Kommendör Hans Jurgen Ziegelhoff torde ha varit son till honom. I februari 1712 skriver doktor Traneus:»Angående efterskrevne pestkläder, som de sjuka hava legat på uti barackerna och även varandes gamla och försletne, samt komma att efter order uppbrännas: Bolstrar 201 st, Huvudbolstrar 166 st, Lakan 230 st.» I dess ställe rekvirerades 200 nya bolstrar, 15 O huvudbolstrar och 200 lakan, men det dröjde fem månader, innan man fick utkvittera dessa för sjukhusets räkning trots påminnelser (enl. prof. O. Hult). På hösten 1712 avtog sjukligheten. Enligt en till amiralitetskollegiet avsänd skrivelse i oktober var likväl en tredjedel av örlogsflottans besättning sjuk eller 3,700 av 11,000 man. Den l nov förklarade doktor Traneus, att det nu ej längre var pesten som härjade, utan»en knektsjuka av fördärvad mat och dryck» och att folket hade dåligt med kläder. Febern var elakartad och orsakade lång trötthet och var sannolikt typhus reccurens (återfallsfeber). Flera skepp måste avrustas och användas till sjukskepp bl. a.»persiska Kopman». Doktor Traneus nämnes på äldre dagar som»en gammal praktikus, vilken var van vid brunnar» (Medevi och Ronneby). Han avled år 1718 och efterlämnar minnet av en aktad läkare.

13 118 Hans efterträdare blev professor Lars Braunersköld, en karolinsk läkare med mycket gott anseende och även han av prästsläkt. Han hette egentligen Braun, men adlades till Braunersköld för sina meriter i statens tjänst samtidigt som han erhöll befattning som amiralitetsmedikus i Karlskrona år 1718 och utnämndes till arkiater. På den karta som Kongl. Fästningskommissionen utgav i december år 1724 betecknas märkligt nog sjukhuset på Björkholmen som»lazarettet». Härmed avsågs antagligen ett militärt sådant. 1 Då alla byggnaderna äro mycket noggrant uppräknade på denna karta, förefaller denna anläggning ha varit en av fästningskommissionen särskilt uppmärksammad detalj. Det fanns denna tid blott två läkare bosatta i Karlskrona, av vilka den ene var provinsialläkare för hela Blekinge, varför en stor del av sjukvården torde varit koncentrerad till detta»lazarett», där arkiater Braunersköld som förutvarande professor även undervisade kirurger och fältskärer och som sagt kunde företaga obduktioner m. m. Denna karta från år 1724 ger även en mycket tydlig bild av hur området såg ut, och en väl textad förklaring med nummer gör, att man lätt kan finna de olika husen och deras ändamål på kartan. sjukhuset, som rymde ca 150 patienter, låg vid stranden med en på pålar över vattnet belägen bekvämlighetsinrättning, så kallade cloaquer. Dessa förstörde visserligen vattnet i Sundsmaren, men var betydligt bättre än de gropar i marken, som funnos på gårdarna nere i staden och förlängde epidemierna. Man kan lugnt säga, att de som planlagt detta sjukhusområde, gjort sitt bästa av saken och i åtskilligt voro före sin tid. Arkiater Braunersköld gjorde mycket för att bättra invalidernas lott, men det var svårt att åstadkomma något i en tid, då t. o. m. lönerna uteblevo. Dessvärre måste Braunersköld, trots sin duglighet, taga avsked från sin tjänst i Karlskrona och återvände som blind till sin ungdomsstad Kalmar, där han bodde hos sin bror biskop Braunerhjelm. Doktor Hans Roslin blev år 1729 amiralitetsmedikus i Karlskrona. Både han och hans maka, Katarina W ertroiiller vor o från Stockholm, där hans far var rådman. Hans Roslin var student i Uppsala under Olof Rudbecks tid och fullbordade sina studier genom en utrikes resa och blev med. dr 1708 samt tjänstgjorde därefter i Malmö och Kristianstad. Sonen - Alexander Roslin - den blivande porträttmålaren, föddes medan fadern var läkare i Malmö och var tolv år då familjen flyttade till Karlskrona. 1 Det tyska ordet»lazarett» avser alltjämt militärsjukhus.

14 119 Lazarettet i Karlskrona örlogsstation, enligt Defensionskommissionens skrivelse i december Krigsarkivet.

15 120 Doktor Hans Roslin ägnade sitt ämbete stor omsorg och var en beläst man. Han medverkade till att förbättra flottans instrumentförråd och skrev ett memorial till amiralitetskollegium, vilket i februari på Roslins uppmaning sände detta till Collegium Medicum. Den 30 mars svarade emellertid denna myndighet, att angående kirurgiska instrument bör man vända sig till Kirurgiska Societeten, emedan Collegium»ej sådan behöfver». Doktor Roslins»Förteckning på Medicamenter» för ett skepp på 3 O O man innehöll till stor del örtmedicin och för övrigt var det en rätt knapphändig utrustning som fordrades på den tiden ombord:»specifica tio n på dhe Instrumen ter år , som behöfves på ett skiepp af 3 O O man: l cauntheriserjärn, brett l d:o runt afbitare 2 roundsprutor med fodral l bensåg med spännare huvudsåg med spännare T repan med tillbehör Axell-zug l krumknif l kugeltång l Messingsmortel med stöt l d:o av tenn eller glas med stöt elystirspipor l Mundskruf l tandtång l snabeltång l bistouri Incisionssax liten viktställ med vikt l gran till jmf l kopparplåsterpanna l förtent kopparkittel med lock till dekokt l sond eller Catheder af silfver Nålar större och mindre» Doktor Roslin var även med om att utarbeta ett nytt reglemente för sjukhuset i Karlskrona och däri har särskilt amiralitetsmedikus sysslor noga angivits (se bil. 4). Sommaren 1741 låg amiral Thomas Rajalin med den svenska flottan för ankar vidaspögaddarna utanför Fredrikshamn i Finska viken. Enligt samtida vittnen var tillgången på färskt vatten synnerligen dålig, och

16 121 man fick ro långa sträckor för att hämta sådant. Svårigheten med proviant var också stor. I den heta sommarvärmen uppstod en häftig epidemi, vilken tog oanad fart. Möjligen var det dysenteri och med all sannolikhet även typhus reccurens som härjade. Den 3 augusti 1741 fick man underrättelse om Sveriges krigsförklaring mot Ryssland; då var av den från Karlskrona medförda besättningen 2,400 man sjuka och 800 döda eller 61 procent av hela styrkan. I den rapport, som sändes fjorton dagar senare till Buddenbrock, befälhavare för trupperna i Finland och en av de ivrigaste förespråkarna för detta krig, skriver Rajalin, att»det vore väl om någon god Doctor eller experimenterad Fältskär vore till fångs att consultera». Man förstår väl den redlige gamle amiralen, som själv föll offer för farsoten och avled den 4 september ombord på sitt amiralsskepp Ulrica Eleonora. Den 14 oktober återvände flottan till Karlskrona och sjukligheten spred sig nu snabbt därstädes. Sjukvården i Amiralitetsbarackerna på Björkholmen ombestyrdes från år 1737 av amiralitetsmedikus doktor Johan Fjellström. Det var säkert inte ett lätt arbete att avvärja denna svåra epidemi, och han får det vitsordet, att han»sin befattning med särdeles flit och gott loford bestridde». Samtidigt vårdades på sjukhuset också de sårade från kriget, vilka kommit hem med fartygen. Till följd härav antogs en del tyska fältskärer, och för den skull utfärdade amiralitetskollegium 10 mars 1742 en instruktion på tyska med titeln:»w or nach die Feltscheren au f der Flotte...», vilken skrift var författad av dr Fjellström. Vattenfrågan i staden vållade även bekymmer. Många läto köra efter dricksvatten från L yckeby berömda källa, och båtledes fördes vatten från Lyckebyån och från Ronneby i pråmar till flottans behov. Am.-medikus Fjellström var född i Piteå lappmark som tionde barn till kyrkoherden Pehr Uneus Fjellström och Agata Leostadius, prästdotter från Arjeplog. Fadern avled 1707, medan barnen ännu voro små, och dessa blev omhändertagna av olika familjer, som välvilligt bistodo modern med deras uppfostran. En broder blev kyrkoherde och känd för att genom sin lapska grammatik ha grundlagt det lapska skriftspråket. Johan Fjellström upptogs av en köpman i Piteå och fick gå i skola där. Han följde med sin styvfader undan ryssarna söderut 1719 och kom att studera i L und. År promoverades han till med. dr, och det var en av de första läkarpromotionerna inom Sverige. 1 Han fick därefter anställning som hovrättsmedikus i Jönköping, och från år 1737 blev han ami- 1 Den fjärde, om man räknar Rothmans.

17 122 ralitetsmedikus i Karlskrona. Detta arbete skötte han med stort intresse och nit. Dr Fjellström var angelägen om att sjukhusbyggnaderna underböllos och förbättrades. Den sista reparationen skedde under åren och i den redogörelse, som sändes till riksdagen heter det, att under den gånga perioden sedan sista riksdagen hade följande arbeten utförts:»angående barackerna på Björkholmen och dem tillhöriga hus, bodar, plank och broar: Sedan sistlidne riksdag: Bekommit 3 st dubbla dörrkarmar och 6 st dörrar härtill. Nytt tak på vedboden, ett högt plank; 2:ne höga fönsterkarmar med bågar. Sjöboden förlängd och reparerad. 3 :ne appareller anlagda, jämte andra småreparationer» och minnestabellen heter det:»behöves en och annan förbättring.» Dessa tydliga tecken till modernisering med dubbeldörrar och höga fönsterkarmar blev den sista åtgärd i positiv riktning, som sjukhusbyggnaderna på Björkholmen fick vara med om. Ej långt härefter skulle de få vika för en ny dockanläggning på varvet. KAPITEL II Sjukhuset i Bastion Aurora I östra delen av Karlskrona ligger Bastion Aurora tillhörande stadens äldsta befästning och byggd år 1703 efter anvisningar av Carl Magnus Stuart för att försvara varvet mot landsidan. Ett viktigt problem för försvaret under mitten av 1700-talet var frågan om inkvartering av folket och i enlighet med Kungl. brev av den 5 sept fattade riksdagen beslut om att bygga en ny kasern vid Bastion Aurora i Karlskrona för Kopvardieregementet. Detta bestod av båtsmän från handelsflottan, som genom regementskontrakt värvats att tjänstgöra vid örlogsflottan under den tid av året, då denna var rustad. På grund av sin duglighet utgjorde de en värdefull stam på örlogsvarvet och kallades varvsparaden eller kopvardiekarlar.

18 123 Stuarts ritning Bastion Aurora. Krigsarkivet. Det var alltså angeläget att detta riksdagsbeslut blev fullföljt så snart som möjligt och den 12 november 1752 upprättades entreprenadkontrakt mellan»kongl. Amiralitets Wärfskontoret» och murmästare Braume om uppförande av en kasern intill Bastion Auroras östra mur för ett pris av 16,400 rdlr. Arbetet utfördes efter en ritning daterad den 15 mars 1753 och uppgjord av bromästaren vid flottans varv, löjtnantmekanikus I. G. Steuer. Runt området uppfördes även en gårdsmur enligt kontrakt med samme murmästare Braume. Arbetet blev färdigt för inflyttning år 1753 och avslutades Flöjeln på den gamla skilderkuren på bastionen bär också årtalet 1754, och övriga uppgifter om byggnadsåret ha stundom avsett riksdagsbeslutet, och därför varit missvisande. Man förändrade fästningen till ett stenhus i två våningar, och citadellanordningen hade spelat ut sin roll. Bland koncepthandlingar till riksdagsrelationer för år 1755 finnes en av Psilandersköld och von Rajalin undertecknad redogörelse för byggnadsarbetet (se bil. 5). Anläggningen kom genom muren att utgöra en åttkantig enhet kring en borggård mot havet. Man avsåg först att blott bygga ett skaffhus åt båtsmännen för att de inte skulle behöva gå hem till skaffning, där de voro»gårdskarlar», ty detta tog ofta ansenlig tid. Skaffhuset ökades emellertid redan från början till kasern för att bättre utnyttja arbetskraften. Vad båtsmännen angår, ville de hellre bo i kvarter, och detta framgick

19 124 också genom rotemännens (böndernas) yttrande vid diskussionen härom i riksdagen Kofferdikarlarna fingo ej heller länge njuta av sina nya kaserner. Den 11 dec skrev nämligen Amiralitetskollegium till Kungl. Maj:t, att åtgärder måtte träffas för att bevara de dyrbara örlogsskeppen från förruttnelse genom förvaring i dockor eller skjul. Vid års riksdag beslöt man därför att bygga en stor ny docka på örlogsvarvet i Karlskrona. Augustin Ehrensvärd var som det sekreta utskottets rådgivare en ivrig förespråkare för denna sak, och han fick en ovärderlig hjälp av sin kunnige vän från Sveaborg, Dan Thunberg, som sedan utförde arbetet med dockan i Karlskrona. För att bereda plats åt denna nya anläggning måste emellertid sjukhusets timmerbyggnader på Björkholmen rivas, och en plan utarbetades av ovannämnde Steuer för de tomter, som skulle inlösas av kronan, och för sjukvårdens förflyttning. Doktor Johan Fjellström var härvid angelägen om att ordna för sjukvården på bästa sätt och lyckades få de nya kasernerna vid Bastion Aurora upplåtna för amiralitetets sjukvård. Denna sak hade även blivit aktuell genom det 1752 nyöppnade lasarettet på Kungsholmen i Stockholm, nuvarande Serafimerlasarettet. Efter års riksdagsbeslut flyttade sålunda flottans sjukhus till Bastion Aurora och där kom det att förbliva i nära tvåhundra år. - Enligt Kungl. Brev av den 10 jan upphörde sjukvården alldeles på Björkholmen fr. o. m. den dagen. Amiralitetsmedikus Fjellström avled dock redan den 24 januari 1760 och fick det eftermälet att han skött sitt ämbete med all heder intill sin död. U~der hans över 20 års tjänstetid hade han haft stora svårigheter att brottas med, såsom 1741 års krig, epidemier och icke minst sjukhusets förflyttning. Tyvärr visade det sig snart, att detta andra provisorium för sjukhuset var ur flera synpunkter olämpligt. Kasernbyggnaden vid Bastion Aurora hade fästningsmuren såsom vägg utåt och genom att denna tjocka långvägg saknade såväl ventilation som fönster, kunde man med svårighet hindra uppkomsten av fuktighet inne i sjuksalarna. Det var även mycket besvärligt att värma upp dem. Den nye amiralitetsmedikus, doktor Mårten Kähler, anmälde flera gånger skriftligen till befälhavande amiralen Rajalin, att förändringar måste vidtagas. J. G. Steurs ritning 1753 till kasernbyggnaden vid Bastion Aurora.

20 125 Doktor Mårten Kähler var född i Uppland och son till en kvartermästare Costbäck vid Livregementet, som varit med vid Poltava. Denne dog, när sonen var späd, och modern gifte om sig med rådman Kähler, vilket namn sonen antog. Denne studerade i Uppsala under Linne och disputerade under arkiater Rosensteins presidium. Han var gift med en dotter till skeppsbyggmästare Gilbert Sheldon och under en lång utrikesresa had_e han samlit värdefulla naturalier, vilka tyvärr gingo förlorade på hemfärden på fartyget. Dr Kähler översatte även den svenskfödde engelske marinläkaren James Linds redogörelse för erfarenheter av citroner m. m. mot skörbjugg, som den berömde kapten Cook även använde sig av vid sin resa till Söderhavet Den kvicke, men som memoarförfattare ganska subjektive Carl Tersmeden ger en belysande skildring av sjukhusinrättningen i de nya kasernerna vid Bastion Aurora denna tid. Han skriver, att amiral Johan Rajalin anhållit att få en kommendörkapten till sjukhuschef och att han föreslagit Tersmeden. -,-Kommendanten skall ha tillagt, att det inte vore den behagligaste kommendering att dagligen se till sjuka, men att både han och amiralitetskollegium skulle vara betjänta, om Tersmeden åtog sig det uppdraget.»den l jan infann jag mig till nyårsvisiter med min fru i Karlskrona», skriver han och skildrar denna så typiska sed. Därefter fortsätter Tersmeden:»Fredagen den 5 januari 1767 gick jag till sjukhuset och uppsökte l :a amiralitetsmedicus Kähler. Han småskrattade med ironisk min och sade: 'Det är ej av de agreablaste commissioner att börja med i Carlskrona.'- Gertsdorff, Brandenburg och Hjortsberg, vilka voro övriga läkare, kommo alla dit, och Kähler presenterade mig såsom posthavande där. I detsamma kom amiral Rajalin och gjorde herrarna en myndig föreställning, att allt vad jag till tjänsten rörande sjukhuset befallde, skulle efterlevas. Inspektoren fick en ännu allvarsammare befallning att rätta sig efter mina ordres. På allas min kunde jag se, att chefen ej behagade dem med sina bryska faconer. Vi gingo sedan ned i alla sjukrummen att efterse de sjukas tillstånd och skötsel. Rajalin frågade i vart rum, om de hade något att klaga över. Sådant skulle de anmäla hos mig. Vad Rajalin sade, hörde jag inte, men jag hörde Kähler viska till Hjortsberg, så att amiralen hörde det: 'Tjuven tror, att var man stjäl.' Rajalin såg bistert på Kähler men sade intet. Kähler frågade då amiralen, hur det gick med de nödvändiga behov, som Kähler tillika med fältskärerna för en månad sedan skriftligen anmält.

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958 Rolf Lundblads helg & vardag i Kungliga Flottan som eldare 1957-59 Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958 Det började en kall höstdag, 5 november 1957. Många av oss hade kommit direkt från sjön,

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket. Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren Ett vykort från Per Bunnstads vykortssamling vilket visar tälten på övningsplatsen, sannolikt år 1896. Från militärt tältläger till statligt byggnadsminne

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Län Blekinge Gatuadress Yttre Stekön Kommun Ronneby Storlek 2 rum (1 sovrum) / 50 m² Område Yttre Stekön Tillträde tidigast Enligt överenskommelse

Län Blekinge Gatuadress Yttre Stekön Kommun Ronneby Storlek 2 rum (1 sovrum) / 50 m² Område Yttre Stekön Tillträde tidigast Enligt överenskommelse Län Blekinge Gatuadress Kommun Ronneby Storlek 2 rum (1 sovrum) / 50 m² Område Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " Läget här är fantastiskt med kvällssolen som ligger på och den rogivande utsikten

Läs mer

GÖTEBORG SOM MARITIM STÖDJEPUNKT

GÖTEBORG SOM MARITIM STÖDJEPUNKT GÖTEBORG SOM MARITIM STÖDJEPUNKT Utdrag ur tidskriften Göteborgs försvar 1940 Så länge stadssamhällen funnits vid Göta Älvs utlopp, hava tid efter annan sjöstyrkor utgått och hamnen sålunda använts som

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan.

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan. Protokoll fört vid sammanträde med Industriens Norrlandsutrednings arbetsutskott den 4 maj 1942 kl. 14.30 å Industriens Utredningsinstitut, Malmtorgsgatan 8, Stockholm. Närvarande: Herrar Högbom (ordf.),

Läs mer

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.3 Pensioner

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.3 Pensioner Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.3 Pensioner Många militärt anställda har haft rätt att uppbära pension eller gratial av en eller annan orsak. Officerare och underofficerare betalade in en avgift till

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Bild 1 1. I vilken stad började historien om Titanic, Olympic och Britannic? 2. Vem var Lord James Pirrie? 3. Vad var Harland & Wolff? 4. Vad

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Gustav lär unga sjövett, Parloiren världsunik.

Gustav lär unga sjövett, Parloiren världsunik. GP 1985-08-21 Marinens Känsö av idag: Gustav lär unga sjövett, Parloiren världsunik. Karantän för sjuka Känsös karaktäristiska ansikte mot världen: Längst ut till vänster den unika parloiren väl skild

Läs mer

Län Jämtland Gatuadress Lövviken 273 Kommun Krokom Storlek 2 rum (1 sovrum) / 60 m² Område Lövviken Tillträde tidigast Enligt överenskommelse

Län Jämtland Gatuadress Lövviken 273 Kommun Krokom Storlek 2 rum (1 sovrum) / 60 m² Område Lövviken Tillträde tidigast Enligt överenskommelse Län Jämtland Gatuadress Kommun Krokom Storlek 2 rum (1 sovrum) / 60 m² Område Lövviken Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " Lugnt, enskilt och sjönära läge. Fantastisk utsikt! -- Britt-Mari Kjellin,

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Cykelställen i Vaxholm

Cykelställen i Vaxholm Cykelställen i Vaxholm Vaxholms turistbyrå Vaxön 1.Start: Västerhamnen Följ kajen från Västerhamnen till rondellen, vid Söderhamnsplan tag höger och följ Strandgatan mot Kastellet. 2. Kastellet År 1548

Läs mer

Steffens väg 709. Län Värmland Gatuadress Steffens väg 709 Kommun Karlstad Storlek 6.0 rum (4 sovrum) / 160 m² Område. Tillträde tidigast

Steffens väg 709. Län Värmland Gatuadress Steffens väg 709 Kommun Karlstad Storlek 6.0 rum (4 sovrum) / 160 m² Område. Tillträde tidigast Län Värmland Gatuadress Kommun Karlstad Storlek 6.0 rum (4 sovrum) / 160 m² Område Sjönära, Edsgatan Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Villa med vacker

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

- - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS

- - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS - - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS 1 - - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM Region Skåne vill att det ska finnas

Läs mer

Topphemligt Boende. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik Vercruysse

Topphemligt Boende. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik Vercruysse Topphemligt Boende Från övergivet hus till lyxbostad, galleri, restaurang och boutique. Graanmarkt 13 i Antwerpen blev Ilse Cornelissens och Tim Van Gelovens drömprojekt. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik

Läs mer

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter. ÖN Kapitel 1 Jag heter sir Lincon och jag är en uppfinnare och en kapten. Jag är 42år gammal och jag föddes 1895 i Sverige. Jag har uppfunnit flygplanet, luftskeppet och robotfågeln. Mitt fartyg heter

Läs mer

Landsvägen 29. Län Jönköping Gatuadress Landsvägen 29 Kommun Vaggeryd Storlek 6.0 rum (3 sovrum) / 172 m² Område Skillingaryd / Klevshult

Landsvägen 29. Län Jönköping Gatuadress Landsvägen 29 Kommun Vaggeryd Storlek 6.0 rum (3 sovrum) / 172 m² Område Skillingaryd / Klevshult Län Jönköping Gatuadress Kommun Vaggeryd Storlek 6.0 rum (3 sovrum) / 172 m² Område Skillingaryd / Klevshult Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Välkomen

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

PATIENTEN I FOKUS - Hur detta gestaltas på Vidarkliniken i Järna

PATIENTEN I FOKUS - Hur detta gestaltas på Vidarkliniken i Järna Asmussens Arkitektgrupp AB 1 /6/ PATIENTEN I FOKUS - Hur detta gestaltas på Vidarkliniken i Järna Anförande hållet på Forum Vårdbyggnad s Konferens i Malmö 16-17 november 2011 Tid 30 minuter Presentation

Läs mer

Stadgar för Göteborgs Läkaresällskap Stiftat år 1845

Stadgar för Göteborgs Läkaresällskap Stiftat år 1845 Stadgar för Göteborgs Läkaresällskap Stiftat år 1845 antagna den 11 dec 1974 ändrade den 7 nov 1994 samt den 4 juni 2003 Sällskapets syfte och sammansättning 1 Göteborgs Läkaresällskap har som syfte att

Läs mer

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Nosekomsvägen 4

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Nosekomsvägen 4 Län Uppsala Gatuadress Kommun Tierp Storlek 11.0 rum (5 sovrum) / 134 m² Område Örbyhus Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Stor enplansvilla i vinkel med

Läs mer

Rubrik: Handelsbalk (1736:0123 2)

Rubrik: Handelsbalk (1736:0123 2) Rubrik: Handelsbalk (136:0123 2) Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. - SFS nr: 136:0123.2

Läs mer

Program för Fältjägarresa till Sankt Petersburg 19-26 maj 2014

Program för Fältjägarresa till Sankt Petersburg 19-26 maj 2014 Program för Fältjägarresa till Sankt Petersburg 19-26 maj 2014 Välkomna med på en resa till Empress of the Baltic, Sankt Petersburg i Ryssland. Förmodligen har ingen stad i världen fått så mycket historisk

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Servicehuset Hemmet Stiftelsen Hemmet i Åbo

Servicehuset Hemmet Stiftelsen Hemmet i Åbo t Servicehuset Hemmet Stiftelsen Hemmet i Åbo Hemmets historik...2 Hemmets verksamhetsidé...3 Utrymmena...4 Service...5 Måltider...6 Aktiviteter...7 Rosenhemmet...8 2 V ÄLKOMMEN TILL HEMMET Stiftelsen

Läs mer

Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012

Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012 1 Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012 Bild från Uppsala Tidning den 18 nov. 1989 där han som 80-åring berättar om livet och om snideriet. Eugen och

Läs mer

Ett hus med plats för många där vi trivts. Väldigt lugnt och naturnära läge med trevliga grannar. -- Gunnar Bjurbäck, säljare

Ett hus med plats för många där vi trivts. Väldigt lugnt och naturnära läge med trevliga grannar. -- Gunnar Bjurbäck, säljare Län Värmland Gatuadress Kommun Karlstad Storlek 7 rum (6 sovrum) / 162 m² Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " Ett hus med plats för många där vi trivts. Väldigt lugnt och naturnära läge med trevliga

Läs mer

Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. Gåvobrevet. jämte. testators önskemål beträffande fondens förvaltning

Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. Gåvobrevet. jämte. testators önskemål beträffande fondens förvaltning Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne Gåvobrevet jämte testators önskemål beträffande fondens förvaltning med däri gjorda ändringar LO.m. 2009-10-02 GÅVOBREV Jag Ernst August Bång överlämnar härmed

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA

UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA Stiftelsen Villa Ensi erbjuder en trygg boendeform i en av de vackraste delarna av Helsingfors. Villa Ensi vid Havsgatan i Eira är ett trivsamt och mångsidigt servicehus, med

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Bågängsvägen 4

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Bågängsvägen 4 Län Skåne Gatuadress Kommun Malmö Storlek 6 rum (4 sovrum) / 140 m² Område Djupadal Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " Vi har trivts jättebra i huset och det passar perfekt för en barnfamilj.

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Lindängsvägen 19

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Lindängsvägen 19 Län Örebro Gatuadress Kommun Askersund Storlek 6 rum (3 sovrum) / 79 m² Område Zinkgruvan Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 19 Huset på ligger i ett alldeles sagolikt

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

Major Joachim Zachris Dunckers brev till sin hustru 12.10.1808 (Nationalbibliotekets handskriftssamling, Dunckerska samlingen)

Major Joachim Zachris Dunckers brev till sin hustru 12.10.1808 (Nationalbibliotekets handskriftssamling, Dunckerska samlingen) Idensallmi den 12 october 1808 Min Söta Marie Charlotte! Din, Gossens och ehr alles välmåga utgör min vesenterliga, och enda sällhet; att gossen lärt sig gå bevisar att han är frisk. Gud välsigne honom!

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

FHT-Marin, Arne Ahlström 1

FHT-Marin, Arne Ahlström 1 FHT-Marin, Arne Ahlström 1 Guglielmo Marconi Född i Bologna 1874 Död i Rom 1937 FHT-Marin, Arne Ahlström 2 Vad händer i Sverige efter Marconis uppfinning av radion? * Marinens korvett Balder besöker 1899

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Vårviks Backa Bräcke By

Vårviks Backa Bräcke By Län Västra Gatuadress Götaland Kommun Bengtsfors Storlek 3.0 rum (2 sovrum) / 64 m² Område Bräcke By Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning 15 naturtomter

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 mars 2012 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings beslut den 18 mars 2011

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch.

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch. RAPPORT FRÅN ZAMBIA I november besökte Ulla och jag familjen Linyama i Zambia 5 dagar. Ett besök som var efterlängtat från båda parter. Vi togs verkligen emot med stora famnen. Det visade sig att Michael

Läs mer

Kastetvägen 34. Län Västra Götaland Gatuadress Kastetvägen 34 Kommun Uddevalla Storlek 5.0 rum (4 sovrum) / 134 m². Tillträde tidigast

Kastetvägen 34. Län Västra Götaland Gatuadress Kastetvägen 34 Kommun Uddevalla Storlek 5.0 rum (4 sovrum) / 134 m². Tillträde tidigast Län Västra Götaland Gatuadress Kommun Uddevalla Storlek 5.0 rum (4 sovrum) / 134 m² Område Sund västra Uddevalla Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Detta

Läs mer

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631.

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Källor och historisk metod A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Den 20 maj ansatte vi Magdeburg på allvar,

Läs mer

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 ELSÄK2000, v1.1, 2011-11-16 PM 1 (6) Horst Blüchert Generaldirektörens stab 08-508 905 51 2012-02-22 Dnr 12EV1004 Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 Elinstallatörsförordningens (1990:806)

Läs mer

Postulatsdagar som firats på svenska tryckerier

Postulatsdagar som firats på svenska tryckerier Postulatsdagar som firats på svenska tryckerier Av Östen Hedin Några av de vackraste tillfällestrycken är det synliga beviset på en företeelse i boktryckerierna som är värd att uppmärksammas. Med ursprung

Läs mer

Dagsverke. n i 10 tim arbete

Dagsverke. n i 10 tim arbete Värderingsinstrument öfver den kostnad, som erfodras till utflyttnings verkställande af nedannämnde delegares i Jernäs skifteslag byggnader m. m. ; författadt år 1908. Dagsverke n i 10 tim arbete Handtverks-

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Tillsyn enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.

Tillsyn enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. Beslut Datum 2013-05-07 Diarienummer 1363-4455/2011 Makarna NN Bjurholms kommun 916 81 Bjurholm Tillsyn enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. Slutsatser 1. Boverket riktar ingen kritik

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

Uddegatan 6. Län Kalmar Gatuadress Uddegatan 6 Kommun Oskarshamn Storlek 4.0 rum (3 sovrum) / 145 m² Tillträde tidigast. Enligt överenskommelse

Uddegatan 6. Län Kalmar Gatuadress Uddegatan 6 Kommun Oskarshamn Storlek 4.0 rum (3 sovrum) / 145 m² Tillträde tidigast. Enligt överenskommelse Län Kalmar Gatuadress Kommun Oskarshamn Storlek 4.0 rum (3 sovrum) / 145 m² Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Hemtrevlig villa belägen i småortsidyll

Läs mer

Nedre Trätte 457. Län. Västra Gatuadress Nedre Trätte 457. Kommun Orust Storlek 1 rum / 26.5 m² Område Svanesund Tillträde tidigast

Nedre Trätte 457. Län. Västra Gatuadress Nedre Trätte 457. Kommun Orust Storlek 1 rum / 26.5 m² Område Svanesund Tillträde tidigast Län Västra Gatuadress Götaland Kommun Orust Storlek 1 rum / 26.5 m² Område Svanesund Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " Underbart ställe med fantastisk utsikt. Närheten till hav och natur ger

Läs mer

Köhlers väg 2. Län Skåne Gatuadress Köhlers väg 2 Kommun Svedala Storlek 7.0 rum (2 sovrum) / 135 m² Område. Tillträde tidigast.

Köhlers väg 2. Län Skåne Gatuadress Köhlers väg 2 Kommun Svedala Storlek 7.0 rum (2 sovrum) / 135 m² Område. Tillträde tidigast. Län Skåne Gatuadress Kommun Svedala Storlek 7.0 rum (2 sovrum) / 135 m² Område Börringe Station Tillträde tidigast 2013-02-01 www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Ett äldre hus på en fantastisk tomt

Läs mer

Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14

Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14 Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14 Skissboken - osignerad - sändes till Upplands-Bro Kulturnämnd på 70-talet från någon person i Värmland därför att ett flertal bilder kunde relateras

Läs mer

Svenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom

Svenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom Svenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom Radiobolaget bildades i september 1919 av flera för radio intresserade svenska firmor för att verkställa undersökningar och experimentarbeten inom

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Lindövägen 6C

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Lindövägen 6C Län Kalmar Gatuadress Kommun Kalmar Storlek 4 rum (3 sovrum) / 140 m² Område Lindö Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " Området känns tryggt och bra med närhet till både centrum, skola och grönområden.

Läs mer

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga 1.5.1 Lantvärnet 1.5.2 Beväringar före 1886 1.5.3 Beväringar och värnpliktiga 1886- Värnpliktsorganisationens framväxt Den första

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier.

Reserapport efter utbytesstudier. Reserapport efter utbytesstudier. Shanghai Kina. Karl SSK hösten 2012 1) Vilket program läser du på? Jag läser till sjuksköterska på campus Norrköping och är nu inne på min femte termin. 2) Vilket universitet,

Läs mer

Okhaldhunga times sep 2012

Okhaldhunga times sep 2012 Okhaldhunga times sep 2012 Så, kära vänner, var det dags för oss att knyta ihop säcken. Fyra månader går fort och vi är nu i Kathmandu och väntar på vårt flyg hem om ett par dagar. Någonstans i luften

Läs mer

Sky det onda såsom synd emot Gud

Sky det onda såsom synd emot Gud Sky det onda såsom synd emot Gud Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Hes 18:21-24; Luk 12:13-21; SKR 394-95. Se sista sidan!) Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket

Läs mer