An1iralitetssjukhuset i Karlskrona genom tiderna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "An1iralitetssjukhuset i Karlskrona genom tiderna"

Transkript

1 An1iralitetssjukhuset i Karlskrona genom tiderna Av Inga Lindskog De vittomfattande intressen, som voro utmärkande för de män, vilka började anlägga den svenska örlogsstationen i Karlskrona 1680, ger anledning att förmoda att ej heller sjukvården var dem främmande. Hans W achtmeisters intresse härför kan ofta påvisas, och Erik Dahlbergh var en berest man, som troligen i Paris år 1668 hade sett det av Ludvig XIV planlagda Invalidhotellet. I våra dagar blir dessutom den förste fortifikationsbefälhavaren Carl Magnus Stuart alltmera uppskattad för sitt målmedvetna arbete med befästningarna. Det första varvet i Karlskrona låg vid södra stranden av Wämö och därintill tycks också det äldsta sjukhuset ha legat. Under åren 1682 och 1683 voro en mängd soldater kommenderade till trakten för att jämte folk från Skeppsholmen i Stockholm arbeta med befästningarna och broarna till själva staden. Några smärre byggnader blev därför uppförda för sjukvården och bostadsbaracker byggdes för officerarna på andra sidan Vämöviken. Den förste amiralitetsmedikus, som verkade i Karlskrona, var Johan Rothman, vilken tillträdde tjänsten i mars Under sitt maktpåliggande arbete med den nya flottstationen ådagalade amiralgeneral W achtmeister ett stort nit för sjukvården i denna del av riket. Den 20 februari 1683 framhöll han bl. a. för Collegium Medicum i Stockholm sina åsikter om den läkare som skulle anställas, och skrev klokt nog:»läkaren bör vara en extreme capabel och förfaren man, särdeles som uppå hans capacitet ankommer icke allenast de invärtes curer och vad hans eget arbete angår utan ock inspektioner över chirurgien; då han dessutom uppå en så aflägsen ort bliva skall, ock ej af consilio alieno sig betjena får, bör han derföre vara den, som af sig sjelf och egen experience bestå kan.» - Troligen har den antagne läkaren, doktor Rothman, visat sig vara lämplig på befattningen, ty den 14 augusti samma år gav Wachtmeister honom det vitsordet, att han»är väl tilfreds med hur Rothman sin beställning uppdrager».

2 107 På grund av delade meningar om örlogsstationens anläggning och svårigheter med bostaden bodde doktor Rothman första tiden i Kalmar och reste på inspektion till Karlskrona. I brev från Kalmar har han därvid till amiralgeneral W achtmeister framhållit lämpliga åtg;irder för sjukvårdens ordnande vid flottan denna tid och han lokaliserar också sin ämbetslokal till»här på Slottet» i Kalmar, och ansåg sig som rikets amiralitetsmedikus ha ansvaret över dessa frågor. En del av hans brev finnes bevarade i amiralitetskollegiets inkomna handlingar för år 1684, och tack vare det klara språket får man ett mycket personligt intryck av de förhållanden, som beröres däri. Han skrev (bil. l ) :»Jag haver efter befallning varit uti Karlskrona och där de sjuka besökt, vilka över 100 för tiden där funnos, varav vid pass 30 st., som sig ben och fötter avfrusit hava äro...» Doktor Rothman föreslog, att man»de stinkande och smittosamma sjuka tillhopa i ett hus för sig bringar och de andra, som sig bäst fördraga, i de andra 2 husen lämnar». Han ansåg, att det även var»högnödigt att man förordnar några badstugor åt dem, som av barndomen äro vane bada en gång i veckan, vilket mest i hela Sverige brukeligt är... samt sin kropp tvätta och lort av sig bortbränna i den heta bastuluften». Vidare önskade han få»veta var jag, vill Gud livet och hälsan förläna, skall över sommaren bliva för husrums skull, efter jag ej längre än till påsk husrum haver», och i Karlskrona»inga hus att leja finnes»! Brevet var skrivet i Kalmar den 8 februari Den 25 april samma år skrev doktor Rothman, att han för andra gången varit i Karlskrona och tackade i detta brev Wachtmeister för att denne»så nådigt haver täcktz efter min förriga begäran de sjuke med badstugu och andra nödvändiga hus försedt». Han anhöll ännu en gång om bostad för egen del och önskade sig»det huset som schoutbynacht Olof Borg bebor» samt möjlighet att ordna»en kryddegård». -En anläggning för medicinalväxter var nämligen denna tid oundgänglig för såvälläkare som apotekare. Amiralitetsmedikus Johan Rothman var av småländsk pr~stsläkt och född på 1630-talet samt son till kaplanen Sven i Rottne intill Urshult. Denne uppfostrade tidigt sina söner i naturläkekonst och örtkännedom och hade namn om sig att vara väl hemma i medicinska frågor. En annan son blev också läkare, och dennes son var sedan lärare för Linne, och den som uppmanade honom att tillika med medicin studera botanik. Här slog alltså dessa gångna generationers erfarenheter ut i blom till vetenskap. Det föll sig således naturligt, att Johan Rothman, som först studerade

3 108 hebreiska i Uppsala och tänkte bli präst, lät övertala sig av professor Hoffvenius att bli läkare, och han lyckades även bli den förste som fick diplom som medicine doktor inom Sverige. Med kunnighet och klarhet genomgick Rothman sina studier, men han hade det svårt med ekonomien och kom i onåd hos Hoffvenius, för att han tillverkade och sålde medicin till apotekarnas förfång. Han blev därvid anklagad inför konsistoriet och försvarade sig med att hans fader varit hans bästa lärare. Denne tycks också haft tillgång till Paracelsus' skrifter, Petrus Månsons Örtabook eller någon i prästgården kvarglömd munkskrift och har även utarbetat en egen receptbok, vari Rothmans slagvatten torde varit det försålda. I förtrytelse lämnade Johan Rothman härefter universitetet och begav sig till England, där han en tid hade»v eniam docendi» i Oxford att undervisa om gifter. A v sin samtida ansågs han excentrisk. Efter hemkomsten kom han till Stockholm och blev läkare hos Magnus Gabriel de la Gardie samt praktiserade i huvudstaden. Rätt snart insåg han emellertid, att han måste låta sig promoveras, och för den skull vände han sig till de la Gardie och anhöll, att denne i egenskap av universitetskansler skulle hjälpa honom. På order av greve de la Gardie fick Johan Rothman nådigt d. 16 sept diplom som medicine doktor i Uppsala. Han var nu en mogen man på nära femtio år och lyckligt gift med Anna Bröms, dotter till överstelöjtnanten och hauptmannen på Leckö Olof Bröms. Han hade nämligen under ett besök på slottet Makalös i Stockholm blivit varmt förälskad i henne, samt kastat alla planer på vidare utländska resor. Med tacksamhet mottog han i stället straxt därefter av konungen det hedrande uppdraget att bli amiralitetsmedikus vid flottan i dess nya huvudstation i Karlskrona. Jämsides med sitt arbete att skapa ett sjukhus för amiralitetet intresserar sig Rothman även för sjukvården ombord på fartygen. Han kände sitt ansvar, och ett år efter det att han tillträtt tjänsten begärde han, att örlogsflottan skulle förses med s. k. instrumentkistor. Hans brev därom är daterat den 5 mars och han skrev bl. a.:»hos flottan saknas nämligen instrumenta chirurgica, som inga till dags inköpta äro, så att om någon hastig ruptur (schism) skulle förekomma och flottan måste oförutsett gå till sjöss, så får mången ärlig Kavaljer sitt lif i sådana nödiga instrumenters defekt otillbörligen tillsätta, varföre jag finner högnödigt sådant påminna att ombord hava medikamentskistor. Och skulle befäl och mästare få taga med sig sina kistor, käril och medikamenter samt ansvara att intet förloras.» En samtida handling VIsar, att ett kontrakt sedan uppgjorts med in-

4

5 110 lo 20 :J 0 Je a. la. '" Ritning över Amiralitetssjukhuset i Karlskrona bifogad Per Rosenholms skrivelse av den 27 juni år Krigsarkivet. strumentmakaren Anders Ketscher om tillverkning av fältkistor för flottan. På ett målmedvetet sätt utförde sålunda doktor Rothman ett grundläggande arbete för sjukvården i Karlskrona och vid flottan men önskade också ordna sjukhusfrågan. Sedan arbetena legat nere några år, började Carl XI åter intressera sig för den nya örlogsstationen och utnämnde år 1688 till fortifikationsbefälhavare där den begåvade Paul Ludvig Leijonsparre. Denne kan ha ritat ovanstående sjukhus, ty han skrev själv härom i sina anteckningar:»enkannerligen lät jag mig angeläget vara framställa sådana desseiner, som till Kongl. Amiralitetet nödigt fanns öfver Bagare-, Brygg-, och Sjukhusen, av vilka en del sedan kommo till verklig fullbordan.» - På det förslag till Karlskrona örlogshamn, som Leijonsparre ritat år 1694, och Carl XI själv approberat, är även inlagt ett välplacerat område benämnt»amiralitetssjukhuset» som ett symmetriskt planlagt projekt enligt Erik Dahlbergs och Carl Magnus Stuarts anvisningar (se s. l O 9).

6

7 112 Detta amiralitetssjukhus var avsett att ligga längst ut i sydvästra delen av staden på Björkholmen och begynte uppföras åren Läget var väl avpassat vid stranden av sundet mellan Björkholmen och själva staden med en lugn tilläggsplats vid Petter Ljungs vik. På 1692 års stat upptogs enligt amiralitetskollegiets beslut medel till uppförande av två flyglar samt» 2 nya sjukhus på Björkholmen, 2 badstugor och flyttande av timmerhus» med 4,182 rdu Uppgiften kompletteras på ett lyckligt sätt av holmamiralen Per Rosenholms skrivelse av den 27 juni 1692 (se bil. 3) jämte en därtill fogad ritning, som kapten E. Bergman funnit i Krigsarkivet och välvilligt ställt till förfogande över själv~ byggnaden. Jämför man denna ritning till amiralitetssjukhuset med ett stick uti Petter Geddas sjöatlas från år 1696 över Karlskrona från norr, där de olika anläggningarna äro namngivna, ger en detaljförstoring därav en intressant bild av detta första sjukhus på Björkholmen i slutet av talet. På sticket ser man också de skansar som äldre personer i Karlskrona ännu erinra sig, och där synes även kvarnarna på den s. k. Möllebacken i staden. På detta sätt får man också belägg på Giinthers uppgift, att mot slutet av Carl XI:s regering ett nytt sjukhus byggdes, varmed han med det äldre avsåg Vämö sjukbarack. Denna nya anläggning brukade man även kalla Amiralitetsbarackerna, ty man tänkte bygga om husen med sten längre fram, något som väl framgår av den officiella förteckningen över hus och byggnader i Karlskrona, som Amiralitetskollegiet erhöll vid regeringsskiftet Där heter det nämligen: På Björkholmen: Ett baracksjukhus af timmer, 90 alnar långt och 16 alnar brett (54 m X 9,6 m). Grunden är så murad, att huset kan påbyggas med sten. 3 hus af timmer, hwilka brukas till Apotek, Kiök och Mönsterhus för Fältskärerna att förbinda uti. l hus af timmer, 33 alnar långt och 13 alnar brett, h varuti äro 2 :ne badstugur och l kammare til de si ukas badande och curerande ( 2 O m X 8 m). Med orden barack menar man en provisoriskt uppförd byggnad för militärer och sjuka, vilket dock inte hindrar, att dessa kunna vara gediget byggda i synnerhet förr i tiden. Här nämnes också särskilt att man använt 1 Enligt arkivrådet E. Wendt.

8 113 ;o[j. Il Kronans tomter på Björkholmen, detalj ur generalkvartermästarelöjtnant Gustaf Otto von Lindeblads tomtkarta, Karlskrona Fortifikationens arkiv, Krigsarkivet. 8-5 r6685 Sjöhist. Samfundet. X.

9 114 timmer vid uppförandet, ehuru avsikten att bygga av sten aldrig blev fullföljd. Byggnaderna voro uppförda på den plats, som idag motsvarar sluttningen mot den s. k. Ormagropen vid varvssidan av Björkholmen. Amiralitetsbarackerna, som detta sjukhus alltså allmänt kallades, bestod tydligen av flera olika hus. Generalkvartermästarelöjtnant Otto v. Lindeblad, vilken då var fortifikationsbefälhavare, anger på sin tomtkarta år 1718 även samma mått, 54 meter långt och 9,6 meter brett, för själva sjukhusbyggnaden och där kunde rymmas ungefär 15 o patienter. sjukhuset innehöll sex sjuksalar. Därintilllåg två byggnader för kök och visthus, och mitt emot varandra låg apoteket och inspektorens bostad samt två flyglar. Vidare fanns på området den ovan nämnda badstugan med en kammare till de sjukas badande och kurerande. Det var antagligen en bastu, ett regelbundet bruk, som belyses klart i amiralitetsmedikus Rothmans brev, och detta är så tillvida intressant, som denna sed försvann alltmera. Ännu under förra århundradet fanns dock på landsbygden bastuguinredning på gårdarna. 1 Vad angår storleken på dessa hus, så kan som en jämförelse nämnas, att bland övriga hus i Karlskrona exempelvis det Granschougska vid L:a Björkholmen var ca 15 meter långt och 11 meter brett samt ansågs som ett av de förnämsta husen. Det har i våra dagar restaurerats av staden och bebos av stadsarkitekten. Man kan därför inte ha något att erinra mot storleken av sjukhusets byggnader, även om proportionerna inte hade våra dagars mått. Enligt ovanstående citat:»grunden är så murad, att huset kan påbyggas med sten», så torde byggnadstekniskt sett detta ha betytt en relativt hög stengrund, och enligt Rosenholms uppgift var denna också pålad vid vattnet och lagd som kaj. Vid ordnandet av flottans medicinalstat tycks amiralitetsmedikus Rothman även ha varit angelägen om att få till stånd ett reglemente, innan han lämnade sin tjänst. Karl XI lät skriva härom till Collegium Medicum den 24/4 1695:»Såsom Amiralitetsmedicus Dr Rothman vid Commissionen i Karlskrona har insinuerat ett Memorial huru han sig sjelf samt fältskererna sig i sina ämbeten böre förhålla, icke allenast så, att ämbetena inte må göre varannan intrång, utan ock beträffande det vad dem vid de sjukes upvacktning och handterande isynnerhet åligger. Ty hava Vi funnit nödigt samma 1 Jfr Magalottis reseskildring från Sverige 1674.

10 115 memorial till Eder remittera med befallning att I med underdåniga tankar däröver inkommen, på det Vi sedan derutöver med så mycket bättre grund må statuera, vad som nyttigt och tjänligt må vara.» I det reglemente, som härefter utgavs år 1699 heter det om amiralitetsmedikus, att han själv skulle taga största omsorgen om de invärtes sjuka samt övervaka sjukhuset och avge månatlig rapport om förhåll:,lndena. Dessutom skulle han utöva kontroll, hur de utvärtes sjuka sköttes av fältskärerna och barberarna samt badarna. Man gjorde härvid åtskillnad på de olika sår, som erhållits i krig eller genom sjukdom, och avundsjukan mellan de olika närbesläktade yrkena orsakade ofta stridigheter. De patienter, som skulle vårdas i amiralitetsbarackerna, voro i huvudsak de som inte kunde erhålla tillsyn i sina kvarter, d. v. s. i sina hem eller bostäder. I den härför utfärdade instruktionen heter det:»om någon av de gemene uti Kongl. Maj:t tjänst sargas eller sjuknar, bör densamme helas och till den saken inlogeras uti därtill förordnade sjukbaracker, vilka med nödtorftige sängkläder och värme samt annan behörighet skola vara inrättade, på det att doktoren och bardberaren måga kunna dem så mycket bättre uppvakta.» - Detta får anses vara ett av våra äldsta statliga sjukhusreglementen. Officerare och vederlikar och befäl av alla grader m. fl. åtnjöto intill våra dagar den förmånen, att läkaren skulle besöka dem i deras hem och på sjukhuset betalade de blott kostersättning. Huruvida man tänkt sig ett annat sjukhus i Karlskrona vid denna tid är ännu ej utrett, men i arkitekt Erik Palmstedts observation 1 från hans resa år 1778 heter det:»vid Generalamiralens hus från Erik Dahlberghs tid äro de murar, som varit ärnade till kaserner, hvilken anläggning numera dock icke fullföljes.» -Muren till terrassen i trädgården vid»grevagården» är nära 4 meter hög och av gråsten samt vackert byggd med en präktig sandstenstrappa, som nästan förefaller vara avsedd för en monumental byggnad. En av fältskärerna tjänstgjorde också vid»w achtmeisterska regementet». Inom sjukhusets område låg apoteket, benämnt Göta Lejon efter skansen intill. Det förestods till att börja med av flera olika apotekare, men Joh. Eberh. Perber innehade privilegiet i nära 40 år. Han var en stor blomstervän och anlade i Augerum en egen botanisk trädgård, som var berömd i hela landet. En katalog upprättades av Johan Rothmans brorson, provinsialläkaren i Växjö, och dennes lärjunge- Carl von Linne. 1 Åter utgiven av prof. Martin Olsson 1927.

11 116 Amiralitetsmedikus Rothman efterträddes av Johan Gottskalk Traneus, vilken var född i Strängnäs, där fadern var lektor vid gymnasiet. Den unge T raneus blev student i U p p sala och bedrev sina studier där. Han fick härefter tillfälle tillläkarepraktik hos den kände Urban Hjärne. Orsaken härtill var, att denne som flykting kommit från Lifland och blivit mycket välvilligt mottagen av lektor Traneus, som gav honom både kläder och hem hos sig samt höll honom i Strängnäs gymnasium. Urban Hjärne var därför angelägen att göra vad han kunde för sin välgörares son, och på hans inrådan reste Traneus utomlands för att fullborda sina studier och avlade med. doktorsgraden i Rheims Efter hemkomsten blev han tack vare Hjärne brunnsläkare i Medevi. År 1689 utnämndes Traneus till assessor vid Collegium Medicum i Stockholm och omkring blev han amiralitetsmedikus i Karlskrona. Under sina besök i Uppsala hade Traneus kommit i kontakt med den snillrike Olof R u d beck och hört om hans anatomiska undersökningar, redan då berömda och beundrade. I en skrivelse av den 14 september 1698 anhöll därför amiralitetsmedikus Traneus, kirurgerna Starck och Ziegelhoff hos Collegium Medicum att»ett tjenligt rum vid Baraquerna kunde få byggas, däruti man vid tillfälle kunde göra operatiorres chirurgicae och seetiorres anatomicae». Urban Hjärne, som var preses i Collegium Medicum tillstyrkte och medverkade till att Kungl. Maj:t i februari 1699 i samband med reglementet för medicinalstaten vid flottan lämnade tillstånd härtill.»vid sjukbarackerna på Björkholmen får uppföras en Anatomiecammar, varuti man kan hålla seetioner och öppningar af de kroppar, vilka af sällsamma och ovanlige sjukdomar äro afledne.» Denna framsynta åtgärd har observerats. i andra sammanhang, men när man läser sådana omdömen som»barack» och»sjukvården sköttes av barberare», får man lätt en låg uppfattning om saken. Dr Traneus avsåg att»uti anatomiecammaren undervisa de fältskärer, som på egen hand skulle vara på fartygen». I början av 1700-talet stadfästes av Carl XII den Kirurgiska Societetens stadgar och bland kirurgerna vid Amiralitetet i Karlskrona märktes flera ansedda män såsom Bertram Tauenberg, vilken 1710 undergick kirurgiskt förhör i Stockholm och 1722 blev amiralitetsmästarfältskär, Tobias Miitzow, som 1718 efter undergången mästarexamen blev regementsfältskär vid W achtmeisterska Regementet i Karlskrona, samt Henrik Mathias Heiligtag, vilken 1716 i Stockholm undergick kirurgiskt mästerprov och sedan verkade ett 20-tal år i Karlskrona.

12 117 Den nya örlogsstaden blev förskonad från att direkt bli utsatt för det långvariga krig, som Karl XII förde. Dess innevånare fingo dock känning härav på många andra sätt. Sålunda upplevde de en farsot, böldpesten, som tog djupa grepp bland befolkningen. sjukligheten vid flottan var år 1712 så stor, att knappt så många hade blivit träffade under föregående 12 års krig ombord på svenska örlogsskepp av kulor, som de vilka det året träffades av farsoten. Amiralitetsbarackerna på Björkholmen räckte inte på långt när till, och man hyrde bl. a. mäster Ampferts hus vid Tyska bryggaregården och straxt intill finnes ännu, som nämnts, på amiralitetskyrkogården på Vämö udde bevarade gravstenar från denna pesttid. Man fick även inkvartera de sjuka hos borgerskapet. Men ingen ville därvid taga befattning med de pestsjuka, och dessa klagade över att t. o. m. deras anhöriga lämnade dem och att de fingo ligga övergivna i oeldade, kalla rum. Läkarna blev själva smittade, och bland dem som enligt amiralitetsförsamlingens dödsbok avled i pesten detta år märktes mästerbarberaren, kirurgen Jurgen Ziegelhoff och även hans maka. Plikttroget besökte han de sjuka och utsatte sig för smitta samt lämnar efter sig minnet av en modig man, som stupade under utövande av sin tjänst. Kommendör Hans Jurgen Ziegelhoff torde ha varit son till honom. I februari 1712 skriver doktor Traneus:»Angående efterskrevne pestkläder, som de sjuka hava legat på uti barackerna och även varandes gamla och försletne, samt komma att efter order uppbrännas: Bolstrar 201 st, Huvudbolstrar 166 st, Lakan 230 st.» I dess ställe rekvirerades 200 nya bolstrar, 15 O huvudbolstrar och 200 lakan, men det dröjde fem månader, innan man fick utkvittera dessa för sjukhusets räkning trots påminnelser (enl. prof. O. Hult). På hösten 1712 avtog sjukligheten. Enligt en till amiralitetskollegiet avsänd skrivelse i oktober var likväl en tredjedel av örlogsflottans besättning sjuk eller 3,700 av 11,000 man. Den l nov förklarade doktor Traneus, att det nu ej längre var pesten som härjade, utan»en knektsjuka av fördärvad mat och dryck» och att folket hade dåligt med kläder. Febern var elakartad och orsakade lång trötthet och var sannolikt typhus reccurens (återfallsfeber). Flera skepp måste avrustas och användas till sjukskepp bl. a.»persiska Kopman». Doktor Traneus nämnes på äldre dagar som»en gammal praktikus, vilken var van vid brunnar» (Medevi och Ronneby). Han avled år 1718 och efterlämnar minnet av en aktad läkare.

13 118 Hans efterträdare blev professor Lars Braunersköld, en karolinsk läkare med mycket gott anseende och även han av prästsläkt. Han hette egentligen Braun, men adlades till Braunersköld för sina meriter i statens tjänst samtidigt som han erhöll befattning som amiralitetsmedikus i Karlskrona år 1718 och utnämndes till arkiater. På den karta som Kongl. Fästningskommissionen utgav i december år 1724 betecknas märkligt nog sjukhuset på Björkholmen som»lazarettet». Härmed avsågs antagligen ett militärt sådant. 1 Då alla byggnaderna äro mycket noggrant uppräknade på denna karta, förefaller denna anläggning ha varit en av fästningskommissionen särskilt uppmärksammad detalj. Det fanns denna tid blott två läkare bosatta i Karlskrona, av vilka den ene var provinsialläkare för hela Blekinge, varför en stor del av sjukvården torde varit koncentrerad till detta»lazarett», där arkiater Braunersköld som förutvarande professor även undervisade kirurger och fältskärer och som sagt kunde företaga obduktioner m. m. Denna karta från år 1724 ger även en mycket tydlig bild av hur området såg ut, och en väl textad förklaring med nummer gör, att man lätt kan finna de olika husen och deras ändamål på kartan. sjukhuset, som rymde ca 150 patienter, låg vid stranden med en på pålar över vattnet belägen bekvämlighetsinrättning, så kallade cloaquer. Dessa förstörde visserligen vattnet i Sundsmaren, men var betydligt bättre än de gropar i marken, som funnos på gårdarna nere i staden och förlängde epidemierna. Man kan lugnt säga, att de som planlagt detta sjukhusområde, gjort sitt bästa av saken och i åtskilligt voro före sin tid. Arkiater Braunersköld gjorde mycket för att bättra invalidernas lott, men det var svårt att åstadkomma något i en tid, då t. o. m. lönerna uteblevo. Dessvärre måste Braunersköld, trots sin duglighet, taga avsked från sin tjänst i Karlskrona och återvände som blind till sin ungdomsstad Kalmar, där han bodde hos sin bror biskop Braunerhjelm. Doktor Hans Roslin blev år 1729 amiralitetsmedikus i Karlskrona. Både han och hans maka, Katarina W ertroiiller vor o från Stockholm, där hans far var rådman. Hans Roslin var student i Uppsala under Olof Rudbecks tid och fullbordade sina studier genom en utrikes resa och blev med. dr 1708 samt tjänstgjorde därefter i Malmö och Kristianstad. Sonen - Alexander Roslin - den blivande porträttmålaren, föddes medan fadern var läkare i Malmö och var tolv år då familjen flyttade till Karlskrona. 1 Det tyska ordet»lazarett» avser alltjämt militärsjukhus.

14 119 Lazarettet i Karlskrona örlogsstation, enligt Defensionskommissionens skrivelse i december Krigsarkivet.

15 120 Doktor Hans Roslin ägnade sitt ämbete stor omsorg och var en beläst man. Han medverkade till att förbättra flottans instrumentförråd och skrev ett memorial till amiralitetskollegium, vilket i februari på Roslins uppmaning sände detta till Collegium Medicum. Den 30 mars svarade emellertid denna myndighet, att angående kirurgiska instrument bör man vända sig till Kirurgiska Societeten, emedan Collegium»ej sådan behöfver». Doktor Roslins»Förteckning på Medicamenter» för ett skepp på 3 O O man innehöll till stor del örtmedicin och för övrigt var det en rätt knapphändig utrustning som fordrades på den tiden ombord:»specifica tio n på dhe Instrumen ter år , som behöfves på ett skiepp af 3 O O man: l cauntheriserjärn, brett l d:o runt afbitare 2 roundsprutor med fodral l bensåg med spännare huvudsåg med spännare T repan med tillbehör Axell-zug l krumknif l kugeltång l Messingsmortel med stöt l d:o av tenn eller glas med stöt elystirspipor l Mundskruf l tandtång l snabeltång l bistouri Incisionssax liten viktställ med vikt l gran till jmf l kopparplåsterpanna l förtent kopparkittel med lock till dekokt l sond eller Catheder af silfver Nålar större och mindre» Doktor Roslin var även med om att utarbeta ett nytt reglemente för sjukhuset i Karlskrona och däri har särskilt amiralitetsmedikus sysslor noga angivits (se bil. 4). Sommaren 1741 låg amiral Thomas Rajalin med den svenska flottan för ankar vidaspögaddarna utanför Fredrikshamn i Finska viken. Enligt samtida vittnen var tillgången på färskt vatten synnerligen dålig, och

16 121 man fick ro långa sträckor för att hämta sådant. Svårigheten med proviant var också stor. I den heta sommarvärmen uppstod en häftig epidemi, vilken tog oanad fart. Möjligen var det dysenteri och med all sannolikhet även typhus reccurens som härjade. Den 3 augusti 1741 fick man underrättelse om Sveriges krigsförklaring mot Ryssland; då var av den från Karlskrona medförda besättningen 2,400 man sjuka och 800 döda eller 61 procent av hela styrkan. I den rapport, som sändes fjorton dagar senare till Buddenbrock, befälhavare för trupperna i Finland och en av de ivrigaste förespråkarna för detta krig, skriver Rajalin, att»det vore väl om någon god Doctor eller experimenterad Fältskär vore till fångs att consultera». Man förstår väl den redlige gamle amiralen, som själv föll offer för farsoten och avled den 4 september ombord på sitt amiralsskepp Ulrica Eleonora. Den 14 oktober återvände flottan till Karlskrona och sjukligheten spred sig nu snabbt därstädes. Sjukvården i Amiralitetsbarackerna på Björkholmen ombestyrdes från år 1737 av amiralitetsmedikus doktor Johan Fjellström. Det var säkert inte ett lätt arbete att avvärja denna svåra epidemi, och han får det vitsordet, att han»sin befattning med särdeles flit och gott loford bestridde». Samtidigt vårdades på sjukhuset också de sårade från kriget, vilka kommit hem med fartygen. Till följd härav antogs en del tyska fältskärer, och för den skull utfärdade amiralitetskollegium 10 mars 1742 en instruktion på tyska med titeln:»w or nach die Feltscheren au f der Flotte...», vilken skrift var författad av dr Fjellström. Vattenfrågan i staden vållade även bekymmer. Många läto köra efter dricksvatten från L yckeby berömda källa, och båtledes fördes vatten från Lyckebyån och från Ronneby i pråmar till flottans behov. Am.-medikus Fjellström var född i Piteå lappmark som tionde barn till kyrkoherden Pehr Uneus Fjellström och Agata Leostadius, prästdotter från Arjeplog. Fadern avled 1707, medan barnen ännu voro små, och dessa blev omhändertagna av olika familjer, som välvilligt bistodo modern med deras uppfostran. En broder blev kyrkoherde och känd för att genom sin lapska grammatik ha grundlagt det lapska skriftspråket. Johan Fjellström upptogs av en köpman i Piteå och fick gå i skola där. Han följde med sin styvfader undan ryssarna söderut 1719 och kom att studera i L und. År promoverades han till med. dr, och det var en av de första läkarpromotionerna inom Sverige. 1 Han fick därefter anställning som hovrättsmedikus i Jönköping, och från år 1737 blev han ami- 1 Den fjärde, om man räknar Rothmans.

17 122 ralitetsmedikus i Karlskrona. Detta arbete skötte han med stort intresse och nit. Dr Fjellström var angelägen om att sjukhusbyggnaderna underböllos och förbättrades. Den sista reparationen skedde under åren och i den redogörelse, som sändes till riksdagen heter det, att under den gånga perioden sedan sista riksdagen hade följande arbeten utförts:»angående barackerna på Björkholmen och dem tillhöriga hus, bodar, plank och broar: Sedan sistlidne riksdag: Bekommit 3 st dubbla dörrkarmar och 6 st dörrar härtill. Nytt tak på vedboden, ett högt plank; 2:ne höga fönsterkarmar med bågar. Sjöboden förlängd och reparerad. 3 :ne appareller anlagda, jämte andra småreparationer» och minnestabellen heter det:»behöves en och annan förbättring.» Dessa tydliga tecken till modernisering med dubbeldörrar och höga fönsterkarmar blev den sista åtgärd i positiv riktning, som sjukhusbyggnaderna på Björkholmen fick vara med om. Ej långt härefter skulle de få vika för en ny dockanläggning på varvet. KAPITEL II Sjukhuset i Bastion Aurora I östra delen av Karlskrona ligger Bastion Aurora tillhörande stadens äldsta befästning och byggd år 1703 efter anvisningar av Carl Magnus Stuart för att försvara varvet mot landsidan. Ett viktigt problem för försvaret under mitten av 1700-talet var frågan om inkvartering av folket och i enlighet med Kungl. brev av den 5 sept fattade riksdagen beslut om att bygga en ny kasern vid Bastion Aurora i Karlskrona för Kopvardieregementet. Detta bestod av båtsmän från handelsflottan, som genom regementskontrakt värvats att tjänstgöra vid örlogsflottan under den tid av året, då denna var rustad. På grund av sin duglighet utgjorde de en värdefull stam på örlogsvarvet och kallades varvsparaden eller kopvardiekarlar.

18 123 Stuarts ritning Bastion Aurora. Krigsarkivet. Det var alltså angeläget att detta riksdagsbeslut blev fullföljt så snart som möjligt och den 12 november 1752 upprättades entreprenadkontrakt mellan»kongl. Amiralitets Wärfskontoret» och murmästare Braume om uppförande av en kasern intill Bastion Auroras östra mur för ett pris av 16,400 rdlr. Arbetet utfördes efter en ritning daterad den 15 mars 1753 och uppgjord av bromästaren vid flottans varv, löjtnantmekanikus I. G. Steuer. Runt området uppfördes även en gårdsmur enligt kontrakt med samme murmästare Braume. Arbetet blev färdigt för inflyttning år 1753 och avslutades Flöjeln på den gamla skilderkuren på bastionen bär också årtalet 1754, och övriga uppgifter om byggnadsåret ha stundom avsett riksdagsbeslutet, och därför varit missvisande. Man förändrade fästningen till ett stenhus i två våningar, och citadellanordningen hade spelat ut sin roll. Bland koncepthandlingar till riksdagsrelationer för år 1755 finnes en av Psilandersköld och von Rajalin undertecknad redogörelse för byggnadsarbetet (se bil. 5). Anläggningen kom genom muren att utgöra en åttkantig enhet kring en borggård mot havet. Man avsåg först att blott bygga ett skaffhus åt båtsmännen för att de inte skulle behöva gå hem till skaffning, där de voro»gårdskarlar», ty detta tog ofta ansenlig tid. Skaffhuset ökades emellertid redan från början till kasern för att bättre utnyttja arbetskraften. Vad båtsmännen angår, ville de hellre bo i kvarter, och detta framgick

19 124 också genom rotemännens (böndernas) yttrande vid diskussionen härom i riksdagen Kofferdikarlarna fingo ej heller länge njuta av sina nya kaserner. Den 11 dec skrev nämligen Amiralitetskollegium till Kungl. Maj:t, att åtgärder måtte träffas för att bevara de dyrbara örlogsskeppen från förruttnelse genom förvaring i dockor eller skjul. Vid års riksdag beslöt man därför att bygga en stor ny docka på örlogsvarvet i Karlskrona. Augustin Ehrensvärd var som det sekreta utskottets rådgivare en ivrig förespråkare för denna sak, och han fick en ovärderlig hjälp av sin kunnige vän från Sveaborg, Dan Thunberg, som sedan utförde arbetet med dockan i Karlskrona. För att bereda plats åt denna nya anläggning måste emellertid sjukhusets timmerbyggnader på Björkholmen rivas, och en plan utarbetades av ovannämnde Steuer för de tomter, som skulle inlösas av kronan, och för sjukvårdens förflyttning. Doktor Johan Fjellström var härvid angelägen om att ordna för sjukvården på bästa sätt och lyckades få de nya kasernerna vid Bastion Aurora upplåtna för amiralitetets sjukvård. Denna sak hade även blivit aktuell genom det 1752 nyöppnade lasarettet på Kungsholmen i Stockholm, nuvarande Serafimerlasarettet. Efter års riksdagsbeslut flyttade sålunda flottans sjukhus till Bastion Aurora och där kom det att förbliva i nära tvåhundra år. - Enligt Kungl. Brev av den 10 jan upphörde sjukvården alldeles på Björkholmen fr. o. m. den dagen. Amiralitetsmedikus Fjellström avled dock redan den 24 januari 1760 och fick det eftermälet att han skött sitt ämbete med all heder intill sin död. U~der hans över 20 års tjänstetid hade han haft stora svårigheter att brottas med, såsom 1741 års krig, epidemier och icke minst sjukhusets förflyttning. Tyvärr visade det sig snart, att detta andra provisorium för sjukhuset var ur flera synpunkter olämpligt. Kasernbyggnaden vid Bastion Aurora hade fästningsmuren såsom vägg utåt och genom att denna tjocka långvägg saknade såväl ventilation som fönster, kunde man med svårighet hindra uppkomsten av fuktighet inne i sjuksalarna. Det var även mycket besvärligt att värma upp dem. Den nye amiralitetsmedikus, doktor Mårten Kähler, anmälde flera gånger skriftligen till befälhavande amiralen Rajalin, att förändringar måste vidtagas. J. G. Steurs ritning 1753 till kasernbyggnaden vid Bastion Aurora.

20 125 Doktor Mårten Kähler var född i Uppland och son till en kvartermästare Costbäck vid Livregementet, som varit med vid Poltava. Denne dog, när sonen var späd, och modern gifte om sig med rådman Kähler, vilket namn sonen antog. Denne studerade i Uppsala under Linne och disputerade under arkiater Rosensteins presidium. Han var gift med en dotter till skeppsbyggmästare Gilbert Sheldon och under en lång utrikesresa had_e han samlit värdefulla naturalier, vilka tyvärr gingo förlorade på hemfärden på fartyget. Dr Kähler översatte även den svenskfödde engelske marinläkaren James Linds redogörelse för erfarenheter av citroner m. m. mot skörbjugg, som den berömde kapten Cook även använde sig av vid sin resa till Söderhavet Den kvicke, men som memoarförfattare ganska subjektive Carl Tersmeden ger en belysande skildring av sjukhusinrättningen i de nya kasernerna vid Bastion Aurora denna tid. Han skriver, att amiral Johan Rajalin anhållit att få en kommendörkapten till sjukhuschef och att han föreslagit Tersmeden. -,-Kommendanten skall ha tillagt, att det inte vore den behagligaste kommendering att dagligen se till sjuka, men att både han och amiralitetskollegium skulle vara betjänta, om Tersmeden åtog sig det uppdraget.»den l jan infann jag mig till nyårsvisiter med min fru i Karlskrona», skriver han och skildrar denna så typiska sed. Därefter fortsätter Tersmeden:»Fredagen den 5 januari 1767 gick jag till sjukhuset och uppsökte l :a amiralitetsmedicus Kähler. Han småskrattade med ironisk min och sade: 'Det är ej av de agreablaste commissioner att börja med i Carlskrona.'- Gertsdorff, Brandenburg och Hjortsberg, vilka voro övriga läkare, kommo alla dit, och Kähler presenterade mig såsom posthavande där. I detsamma kom amiral Rajalin och gjorde herrarna en myndig föreställning, att allt vad jag till tjänsten rörande sjukhuset befallde, skulle efterlevas. Inspektoren fick en ännu allvarsammare befallning att rätta sig efter mina ordres. På allas min kunde jag se, att chefen ej behagade dem med sina bryska faconer. Vi gingo sedan ned i alla sjukrummen att efterse de sjukas tillstånd och skötsel. Rajalin frågade i vart rum, om de hade något att klaga över. Sådant skulle de anmäla hos mig. Vad Rajalin sade, hörde jag inte, men jag hörde Kähler viska till Hjortsberg, så att amiralen hörde det: 'Tjuven tror, att var man stjäl.' Rajalin såg bistert på Kähler men sade intet. Kähler frågade då amiralen, hur det gick med de nödvändiga behov, som Kähler tillika med fältskärerna för en månad sedan skriftligen anmält.

Bröderna Ericsson och kanalbygget

Bröderna Ericsson och kanalbygget Bröderna Ericsson och kanalbygget (Hittat i ett tidningsurklipp från 1957) För alla svenskar är namnen John och Nils Ericsson välbekanta. Alla vet, att John Ericsson var en stor uppfinnare, och att det

Läs mer

Kung Lindorm och kung Trana

Kung Lindorm och kung Trana q Kung Lindorm och kung Trana k Sagan är satt med typsnittet Nyfors, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Gröna gången

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Gröna gången FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Gröna gången Varvschefsbostället ligger mittemellan Ekipagemästareoch Tygmästarebostället. Skeppsbyggare af Chapmans egen bostad i Karlskrona Strax utanför örlogsvarvet

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

Soldater Skrift - Soldiers Scriptures. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp.

Soldater Skrift - Soldiers Scriptures. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp. Soldater Skrift - Soldiers Scriptures Efesierbrevet 6:10-18 10 För övrigt, bliven allt starkare i Herren och i hans väldiga kraft. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot

Läs mer

A. När en närstående har dött

A. När en närstående har dött A. När en närstående har dött Andakt när en närstående har dött hålls på begäran av den avlidnas anhöriga. Den kan hållas i sjukhusets kapell, i patientrummet i hemmet. På ett bord, som täckts av en vit

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

Göteborgs befästningar och garnison

Göteborgs befästningar och garnison 1 Göteborgs befästningar och garnison Boken skrevs av Valdemar Ljungberg och publicerades i samband med stadens trehundraårsjubileum. Boken är ett resultat av en livslång forskargärning och är att betrakta

Läs mer

Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker.

Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker. Dopet i vatten Inledning Det är viktigt att läsa Bibeln och lära sig vad Gud vill säga till sitt folk. Jag tror på att noggrant studera Skriften så att man vet exakt vad Gud har för oss. Han säger att

Läs mer

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors

Läs mer

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

Min hjärtans allra käraste på världen

Min hjärtans allra käraste på världen Min hjärtans allra käraste på världen Under några år i början av 1600-talet utspelade sig en hopplös kärlekshistoria mellan en adelsfröken och en svensk kung. Några brev, skrivna under åren 1613-1615 minner

Läs mer

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 4 sön e Trettondedagen Västerås 2017-01-28, Norrköping 2017-01-29 1/5 Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 Nåd vare med er och

Läs mer

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 1 Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 Avskrivet av Bertil Malmfält 2012-11-16 Georg Karlsson har samlat ihop olika varor till butiken i mer än trettio

Läs mer

C. När någon har avlidit

C. När någon har avlidit C. När någon har avlidit Andakt enligt detta formulär hålls på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med en vit

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket. Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa

Läs mer

Lag (1964:163) om införande av brottsbalken

Lag (1964:163) om införande av brottsbalken Lag (1964:163) om införande av brottsbalken 1 [1601] Den av riksdagen år 1962 antagna och den 21 december samma år (nr 700) utfärdade brottsbalken ([1001] o.f.) skall jämte vad nedan stadgas träda i kraft

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

Nionde roten, tomt 40

Nionde roten, tomt 40 Tomt 9.40 1 Nionde roten, tomt 40 Kvarteret Vadman Tjugofemte roten 1637 57v Trettonde roten 1657h 70 Spannmålsgatan under Väder- kvarnsberget Paul Persson 1658 Christopher Johansson stadstjänare 1666

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Grundregler. för Stiftelsen Stockholms Sjukhem

Grundregler. för Stiftelsen Stockholms Sjukhem Grundregler Stiftelsen Stockholms Sjukhem i den lydelse grundreglerna har efter i maj 2010 beslutade ändringar Utarbetad av: Ansvarig: Vers: Dnr: Föreg. datum: Datum: Sida: Styrelsen Sjukhusdirektören

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Jes 9:1 Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande

Jes 9:1 Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande Jes 9:1 Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande dagar skall han ge ära åt trakten utmed havsvägen, landet

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

10 Sönd e Tref, 3 årg 28/ Att bygga en katedral

10 Sönd e Tref, 3 årg 28/ Att bygga en katedral 10 Sönd e Tref, 3 årg 28/8 2011 Att bygga en katedral Folket sade: "Aldrig någonsin skall vi överge Herren och tjäna andra gudar. 17Herren är vår Gud. Det var han som förde oss och våra fäder ut ur Egypten,

Läs mer

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32 1 Herrdals kapell 20130616 Det är jag var inte rädda Matt 14:22-32 I Herrdals kapell utanför Kungsör finns en altartavla som föreställer bibelberättelsen om när Jesus och Petrus går på vattnet. I mitten

Läs mer

C.W. Appelqvist i Fristad

C.W. Appelqvist i Fristad År 1873 den 9 januari har undertecknad Kronolänsman i häradet med biträde af Nämndemmen Erik Hansson i Gnedby och Nils Petersson i Bjärka, jämt byggmästaren J.E. Werngren i Söderköping besett och wärderat

Läs mer

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet. 01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson drsppens påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson Skärtorsdagen Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Joh.6:56 Ta emot syndernas förlåtelse!

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Karlskrona - från pina till turism

Karlskrona - från pina till turism Karlskrona - från pina till turism Hur uppstår egentligen ök-eller smeknamn? Ja, för Karlskronas del är det kanske inte så konstigt. Dess öknamn Pinan har naturligtvis sitt ursprung från gamla tider då

Läs mer

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser Upptäck Historia Upptäck Historia Lgr 11 är ett grundläromedel i historia för årskurs 4 6. Läromedlet består av grundboken Upptäck Historia med tillhörande två arbetsböcker och en lärarbok. PROVLEKTION:

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till

Läs mer

Den karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012

Den karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012 Den karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012 04 oktober 2012 En av Västsveriges främsta och äldsta historiska sevärdheter finns i gamla Råda socken eller i Mölnlycke samhälle i Härryda kommun. Jag

Läs mer

Sjötrafikförordning (1986:300)

Sjötrafikförordning (1986:300) Särskilda trafikförfattningar m.m./sjötrafikbestämmelser 1 Allm. anm. Sveriges sjöterritorium, se [1751] o.f. 1 kap. Allmänt [2301] Med fartyg avses i denna förordning varje farkost som används eller kan

Läs mer

Topphemligt Boende. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik Vercruysse

Topphemligt Boende. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik Vercruysse Topphemligt Boende Från övergivet hus till lyxbostad, galleri, restaurang och boutique. Graanmarkt 13 i Antwerpen blev Ilse Cornelissens och Tim Van Gelovens drömprojekt. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik

Läs mer

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958 Rolf Lundblads helg & vardag i Kungliga Flottan som eldare 1957-59 Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958 Det började en kall höstdag, 5 november 1957. Många av oss hade kommit direkt från sjön,

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

Anders Brogren Sankt Lars kyrkogata 4 Falkenberg

Anders Brogren Sankt Lars kyrkogata 4 Falkenberg Anders Brogren Sankt Lars kyrkogata 4 Falkenberg Till Svenska kyrkans överklagandenämnd Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar Anmälan ang. vägran att utlämna handling I sin s.k. blogg skriver komminister

Läs mer

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Den fjärde september öppnade Östasiatiska museet efter att ha varit stängt för ombyggnad sedan augusti

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Länsstyrelsen har med ledning av vad som framkommit vid utredningarna upprättat förslag till reservatföreskrifter,

Länsstyrelsen har med ledning av vad som framkommit vid utredningarna upprättat förslag till reservatföreskrifter, Nr 902. Länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län resolution i nedannämnda ärende. Given Göteborg i landskansliet den 6 maj 1968. Länsarkitekten länet har i en hit ingiven skrivelse, vid vilken fogats karta

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

Husargarnisonen i Ystad Thorbjörn Sjunneson

Husargarnisonen i Ystad Thorbjörn Sjunneson Husargarnisonen i Ystad Thorbjörn Sjunneson När man nämner ordet kavalleri i kombination med Ystad tänker nog de flesta på di blåe det vill säga Skånska Dragonerna. Detta är dock något missvisande då dragonerna

Läs mer

Inge och Margareta Håkansson, Morkullevägen 84, berättar om sitt boende i Sunnersta

Inge och Margareta Håkansson, Morkullevägen 84, berättar om sitt boende i Sunnersta Inge och Margareta Håkansson, Morkullevägen 84, berättar om sitt boende i Sunnersta Vi har bott här på Morkullevägen sedan år 1958. När vi flyttade hit var adressen dock Granvägen 3, men i enlighet med

Läs mer

Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år A. Första läsningen - 1 Mos 22:9-18 (Vår fader Abrahams offer)

Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år A. Första läsningen - 1 Mos 22:9-18 (Vår fader Abrahams offer) 727 Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år A Ingångsantifon (jfr Heb 7:24,9:15) Kristus, det nya förbundets Förmedlare, behåller för alltid sitt prästämbete, eftersom han är till i evighet.

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren Ett vykort från Per Bunnstads vykortssamling vilket visar tälten på övningsplatsen, sannolikt år 1896. Från militärt tältläger till statligt byggnadsminne

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Gud bekräftar det Aronitiska prästerskapet

Gud bekräftar det Aronitiska prästerskapet Gud bekräftar det Aronitiska prästerskapet Vid flera tillfällen vänder sig folket mot Aron och att endast han och hans ättlingar skall få fungera som präster. Vid varje tillfälle bekräftar Gud mycket tydligt

Läs mer

Tal vid Regementets dag vid Kungsbäck den 5 sept. 2009

Tal vid Regementets dag vid Kungsbäck den 5 sept. 2009 Tal vid Regementets dag vid Kungsbäck den 5 sept. 2009 av regementets siste chef överste Tomas Bornestaf Regementskamrater, försvarsvänner 2009 är ett märkesår på flera sätt för 300 år sedan år 1709 inträffade

Läs mer

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915.

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Denna stiglucka leder från stora landsvägen in till Lau kyrka. Stigluckan är inte medeltida, men står ungefär på samma plats som den medeltida

Läs mer

Sjätte Påsksöndagen - år A

Sjätte Påsksöndagen - år A 645 Sjätte Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning 'Jag skall inte

Läs mer

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 1 Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 Laga skifte infördes i Sverige 1827 med förordning om hur uppdelning av jorden skulle ske. Redan då frågade lantmätaren Sennebybönderna, om man ville

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Man kan sjunga t.ex. en av följande psalmer: 240, 242, 244, 521 eller 522. Inledande välsignelse och växelhälsning

Man kan sjunga t.ex. en av följande psalmer: 240, 242, 244, 521 eller 522. Inledande välsignelse och växelhälsning C. Gravläggning Detta formulär kan användas när gravläggningen inte sker på samma ort som jordfästningen. ormuläret kan användas också vid nedläggning av urna och i tillämpliga delar då man har en välsignelse

Läs mer

Östanåskyrkan Joh 11

Östanåskyrkan Joh 11 1 Östanåskyrkan 140323 Joh 11 Det är få skildringar i evangelierna som rymmer så många perspektiv som johannesevangeliets elfte kapitel. Det är ett yttre skeende men också ett inre skeende; vi möter Jesus

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid.

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Jennys barndom Jenny föddes på en gård som heter Lingmyren i Skarvtjärn, Harmångers socken en 16 juli 1901.Tre

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Svenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom

Svenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom Svenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom Radiobolaget bildades i september 1919 av flera för radio intresserade svenska firmor för att verkställa undersökningar och experimentarbeten inom

Läs mer

Kung Polybos: Men ut med språket då ditt vider!vad väntar du på? Spåman: Din son kommer förråda dig! Din son kommer bli din död.

Kung Polybos: Men ut med språket då ditt vider!vad väntar du på? Spåman: Din son kommer förråda dig! Din son kommer bli din död. SCEN 1 - I TRONRUMMET Scenen börjar med att Drottning Iokaste och Kung Polypos sitter i tronsalen, Iokaste håller i ett spädbarn när en spåman kommer in. Spåman: Min kung! Jag har nyheter till er! Kung

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Det militära ackordssystemet

Det militära ackordssystemet Det militära ackordssystemet Lite förenklat kan man säga att ackord var ett sätt att sälja och köpa tjänster som användes förr i tiden, både inom offentlig förvaltning och inom krigsmakten. Ackord var

Läs mer

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.3 Pensioner

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.3 Pensioner Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.3 Pensioner Många militärt anställda har haft rätt att uppbära pension eller gratial av en eller annan orsak. Officerare och underofficerare betalade in en avgift till

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Polhemsplatsen med Skandinaviska Bankens hus i kvarteret Diana till vänster år Foto: Sven Stertman. Bildkälla: Innovatums bildarkiv.

Polhemsplatsen med Skandinaviska Bankens hus i kvarteret Diana till vänster år Foto: Sven Stertman. Bildkälla: Innovatums bildarkiv. Polhemsplatsen med Skandinaviska Bankens hus i kvarteret Diana till vänster år 1971. Foto: Sven Stertman. Bildkälla: Innovatums bildarkiv. På måndag flyttar Skandinaviska Banken i Trollhättan in i sina

Läs mer

PATIENTEN I FOKUS - Hur detta gestaltas på Vidarkliniken i Järna

PATIENTEN I FOKUS - Hur detta gestaltas på Vidarkliniken i Järna Asmussens Arkitektgrupp AB 1 /6/ PATIENTEN I FOKUS - Hur detta gestaltas på Vidarkliniken i Järna Anförande hållet på Forum Vårdbyggnad s Konferens i Malmö 16-17 november 2011 Tid 30 minuter Presentation

Läs mer

Soldattorp nr 59 under Slögestorp

Soldattorp nr 59 under Slögestorp torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

8 söndagen under året år A

8 söndagen under året år A 933 8 söndagen under året år A Ingängsantifon (jfr Ps 18:19-20) Herren är mitt stöd, han har fört mig ut på en rymlig plats, han har räddat mig, ty han har behag till mig. Inledning I början av denna heliga

Läs mer