Flerkärnig regionplanering Internationella exempel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flerkärnig regionplanering Internationella exempel"

Transkript

1 Flerkärnig regionplanering Internationella exempel Polycentric Regional Development - International Examples Polyzentrisch Regionalentwicklung - Internationale Beispiele 1

2 2

3 Förord Den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2001) baseras på en flerkärnig struktur där sju regionala kärnor planeras för att avlasta Stockholms centrum och uppnå en mer balanserad tillväxt i regionen i ett 30-års perspektiv. Att planera och förverkliga fungerande och dynamiska regionala kärnor är ingen enkel process: det kräver insatser från olika håll och aktörer samt samverkan och timing. Hur ska processen hanteras för att lyckas? Regionplane- och trafikkontoret bedriver ett projekt där begreppet flerkärnighet belyses ur olika aspekter, där den här promemorian utgör ett av underlagen. För att få inspiration från omvärlden och dra lärdom för Stockholmsregionen har Regionplane- och trafikkontoret givit i uppdrag till Inregia AB att undersöka hur några jämförbara storstadsregioner har utvecklat konceptet om flerkärnighet i sin regionala utvecklingsplanering. Vad är tänkandet bakom deras planeringsstrategi? Hur skapar de förutsättningar för koncentration av utveckling i kärnorna? Vad innehåller en kärna? Hur arbetar man för genomförandet: vilka är drivkrafter och aktörer? hur påverkar de? Finns det kritiska framgångsfaktorer? Promemorian presenterar undersökningens resultat. Projektledare på Inregia har varit David Andersson (steg 1) och Michael Viehhauser (steg 2). Projektledare på RTK har varit Suzanne Dufresne. En slutrapport om flerkärnighet i Stockholmsregionen kommer att utarbetas och remitteras under våren Stockholm i februari 2003 Börje Wredén T f regionplanedirektör 3

4 Innehållsförteckning Förord 3 Innehållsförteckning 4 Sammanfattning 7 Sambanden måste beaktas 9 Bakgrund och syfte 10 Del 1: Översikt regionerna Berlin, Boston och Lyon 11 Berlin 11 Stadsutvecklingsplaner 14 Några exempel på nya kärnor 16 Regional flerkärnighet 17 Boston 19 Befolkning och sysselsättning 19 Regionkärnor inom fokusområdet 21 Sysselsättningsutveckling 22 Lyon 24 Rumslig planering 26 Stor-Lyons utvecklingskärnor 26 Del 2: Fördjupad analys Dublin och München 29 Dublinregionen 29 Dublinregionen en beskrivning 29 Planeringsprocessen 36 Strategiska planeringsriktlinjer för Dublinregionen 40 Strategiens utvärdering 46 Strategien har implementeringsproblem 46 Exempel på tillväxtcentra 48 Blanchardstown (Fingal County) 49 Swords (Fingal County) 50 Naas-Newbridge-Kilcullen (Kildare County) 50 Relevanta aktörer 52 4

5 Drivkrafter för en polycentrisk utveckling 55 Slutsatser för Dublinregionen 56 Münchenregionen 59 Beskrivning av Münchenregionen 59 Planeringsprocessen 64 Regional planering för flerkärnighet 66 Relevanta aktörer och drivkrafter 76 Exempel på regionala centra 79 Staden Freising 79 Kommunen Ismaning 84 München följer centralortskonceptet 88 Exempel stadsdelcentrum: Perlach 93 Nya kärnor i München 98 Staden Münchens strategier och investeringar för kärnutveckling 100 Slutsatser för Münchenregionen 102 Slutsatser och relevans för Stockholmsregionen 107 Begrepp kring flerkärnighet 107 Dublin och München resonerar som Stockholm 111 Utmaningar och angreppssätt 112 Planeringsförutsättningar för flerkärnighet 113 Framgångsfaktorer 116 Från koncept till genomförande 117 Kommunen avgör - men näringslivet en viktig part 119 Starkt regioncentrum är en förutsättning 120 Sambanden måste beaktas 121 Preface 122 Summary 123 Relationships must be considered 125 Conclusions and relevance to the Stockholm Region 126 Notions related to polycentricity 126 Dublin and Munich reason like Stockholm 128 Challenges and how to face them 129 Planning preconditions for polycentricity 130 Factors for success 132 5

6 From concept to implementation 134 Municipalities decide 136 Strong metropolitan centre a requirement 137 Relationships must be considered 138 Vorwort 139 Zusammenfassung 140 Planungszusammenhänge müssen beachtet werden 142 Bedeutung für die Region Stockholm 144 Begrifflichkeiten rund um Polyzentralität 145 Dublin und München denken wie Stockholm 146 Herausforderungen und Lösungsansätze 147 Planungsvoraussetzungen für Polyzentralität 150 Erfolgsfaktoren 152 Die Gemeinde entscheidet 156 Ein starkes Regionszentrum ist wichtig 158 Beachtung von Planungszusammenhängen 159 Källor och referenser 160 Berlin 160 Boston 160 Dublin 160 Lyon 162 München 163 Stockholm 165 Bilagor 166 Förteckning över bilder, figurer, kartor och tabeller 171 ISSN X RTN

7 Sammanfattning Den regionala utvecklingsplaneringen i Stockholmsregionen inriktas på att stimulera utveckling i flera regionala kärnor. Rapporten Flerkärnig regionutveckling Internationella exempel har utarbetats som ett av flera kunskapsunderlag för detta arbete. I promemorian beskrivs översiktligt regionala förutsättningar, planeringssystem samt rumsliga strategier och utvecklingskoncept för de fem storstadsregionerna Berlin, Boston, Lyon, Dublin och München. De fem storstadsregionerna har en flerkärnig struktur eller en utvecklingsplanering som inriktas mot flerkärnighet. De studerade storstadsregionerna har också strukturella likheter ekonomiskt, fysiskt, demografiskt etc. jämfört med Stockholmsregionen. Efter denna inledande översikt redovisas fördjupade studier av Dublin- och Münchenregionerna. Dessa storstadsområden liknar Stockholmsregionen i flera avseenden. Alla tre har en tydligt monocentrisk struktur, ett näringsliv som domineras av kunskapsintensiva branscher och betydelsefulla flygplatser. Både Dublin- och Münchenregionerna befinner sig, liksom Stockholmsregionen, i en expansiv fas med ekonomisk tillväxt, ökande folkmängd och växande bebyggelseområden även långt utanför den centrala kommunen. Många problem är också likartade, exempelvis ökande trängseln i trafiken, bostadsbrist och hotande utspridning av bebyggelsen. Strävan efter långsiktigt hållbar utveckling betonas i alla tre storstadsregionerna. En gemensam grundläggande princip för den rumsliga utvecklingsplaneringen i de tre storstadsregionerna är att storstadsområdet långsiktigt ska utvecklas mot att bli mer flerkärnigt. München- och Dublinregionernas planering för flerkärnighet uppvisar dock olika drag inbördes och i jämförelse med Stockholmsregionen. Dublinregionen har en relativt ung regionplaneringstradition. Den regionala utvecklingsplaneringen i Dublin utgår från strategier för rumslig utveckling som EU redovisat (ESDP 1 ). I Dublinregionen försöker man styra den starka tillväxten med stöd av en övergripande utvecklingsstrategi från år Betydande investerings- och planeringsinsatser krävs för att strategin ska kunna genomföras. Strävan är att den framtida tillväxten ska koncentreras till fyra inre och nio yttre tillväxtcentra. Dessa centra är lokaliserade i fem utvecklingskorridorer utanför centrala Dublin. Münchenregionens planering bygger på en nationell policy för rumslig utveckling som genomsyrar all utvecklingsplanering i Tyskland. Policyn utgår från en hierarkisk struktur med orter i olika zon- och ortsklasser, definierade enligt speciella kriterier. Planeringen för flerkärnighet i Münchenregionen utgår från det s.k. centralortskonceptet och strävan efter decentraliserad koncentration. Ett 30-tal bebyggelsetyngdpunkter anges inom den närmaste förtätningszonen utanför Münchens centrum. Ett 50-tal olika mindre centra pekas ut i omlandet. Konceptet bekräftar snarare den rådande strukturen än det anvisar hur strukturen ska förändras i framtiden. Inga nya centra pekas ut. 1 ESPD: European Spatial Development Perspective, Utvecklingsplanering i europeiskt perspektiv 7

8 Innebörden av slutsatserna från studierna av Dublin- och Münchenregionernas regionala utvecklingsplanering med avseende på flerkärnighet, sammanfattas enligt följande: Den centrala regionkärnan måste förbli stark och bibehålla en ledande roll Förtätningszonen kring den centrala regionkärnan spelar en avgörande roll; en betydande del av regionens tillväxt sker i den zonen Funktionen i yttre regionala centra är att avlasta den centrala regionkärnan Strävan är att regionens tillväxt enbart ska ske i utpekade centra Fungerande kollektivtrafik med god tillgänglighet till regionala centra är en viktig förutsättning Bevarade grönområden och dämpad trafikökning är starka motiv för flerkärnighet Projekt som är olämpliga från regionala utgångspunkter behöver kunna förhindras Regional förankring och uppföljning av utvecklingen i regionala kärnor är viktigt Planeringen bör avse hela den ekonomiskt funktionella storstadsregionen Genomförande av planer för flera regionala kärnor förutsätter samsyn och samverkan om olika utvecklingsinsatser: Det är nödvändigt att regionala kärnor på olika geografiska och funktionella nivåer får ett centralt läge och att centrala funktioner lokaliseras dit Särskilda strategier och planer behöver utvecklas för varje enskild kärna Både offentliga och privata aktörer måste engageras, och även kunna samverka sinsemellan, vid genomförande av planerna Det behövs någon form av incitament för att stärka utvecklingen mot flerkärnighet Medvetenheten om de svårigheter, som är förknippade med etablering av nya centra behöver vara hög hos alla inblandade Den viktigaste erfarenheten är kanske att konceptet med flera regionala kärnor måste bli så tydligt att alla inblandade, i synnerhet kommunala aktörer och privata investerare, kan förstå bärande motiv, avgörande förutsättningar och eftersträvade konsekvenser. En annan slutsats av den internationella studien är att Stockholmsregionen, jämfört med de studerade regionerna, verkar ha kommit långt i sin strävan att förstå de grundläggande drivkrafterna och villkoren för att kunna utveckla en flerkärnig regional struktur. 8

9 Sambanden måste beaktas Övergripande erfarenheter av relevans för Stockholmsregionen sammanfattas i det följande: En lyckad utveckling av en flerkärnig struktur förutsätter ett komplext samspel inom regionen mellan företrädare för olika sektorer, intressen och aktörsgrupper. Samverkan mellan regionens olika aktörer måste fungera väl. Principerna om en regional struktur med flera kärnor måste vinna hög acceptans för att kunna genomföras. Samordnade investeringar och incitament måste kombineras med en väl genomförd process för att flerkärnighetskonceptet ska bli väl förankrat inom regionen. Regioncentrums betydelse måste beaktas. Initiativ kan komma att krävas för att stärka regioncentrums roll. Utveckling av flera kärnor inom en storstadsregion kan på ett väsentligt sätt bidra till minskad trängsel och till att nya miljöer med stor framtida utvecklingspotential etableras. Intressenterna i respektive kärna, kommun och näringsliv, måste tillsammans definiera de speciella strategier och planer som ska vägleda den enskilda kärnans utveckling. 9

10 Bakgrund och syfte Projektet om Flerkärnig regionutveckling Internationella exempel utgör ett delprojekt inom RTK:s arbete kring regionala kärnor. Det kommer att vara kopplat till ett antal andra delprojekt och ingår i en sammanfattande slutrapport om Stockholmregionens flerkärniga utveckling. Projektet skall ses som kunskapsoch informationsunderlag för beslut som rör Stockholmsregionens planering för utvecklingen av en flerkärnig region. Studien belyser fem flerkärniga storstadsregioner utanför Sverige (Berlin, Boston, Dublin, Lyon och München). Dessa regioner har valts ut därför att de har en utpräglad flerkärnig struktur eller en genomarbetad utvecklingsplan för att styra den rumsliga regionala utvecklingen mot flerkärnighet. För jämförelsen med Stockholmsregionen var det också viktigt att de fem regionerna har en ekonomisk jämförbar struktur med tonvikt på postindustriella tjänstenäringar, en folkmängd på mellan en och fem miljoner invånare inom den funktionella regionen och en positiv tillväxt. Bland de frågor som tas upp i studien är planering för flerkärnighet, politiskt beslutsfattande, praktiskt genomförande av planeringen samt regionalekonomiska frågeställningar relevanta för flerkärnighetens livskraft och hållbarhet. Beskrivningen och analysen av de studerade regionerna ger upphov till insikter som kan tillämpas inom ramen för Stockholmsregionens planering. Studien genomfördes i två steg. Det första steget bestod i en översiktlig analys av de fem stadsregioner. Beskrivningarna finns i första delen av studien. Den andra delen omfattar en fördjupad analys (inklusive några intervjuer) av Dublin- och Münchenregionen som bedömdes vara mest intressanta som jämförelseobjekt. Slutkommentarerna baseras huvudsakligen på del två och visar hur man planerar i Dublin- och Münchenregionen. Kommentarerna anses ha relevans för Stockholmsregionen men inkluderar ingen direkt jämförelse med Stockholmsregionen. En översiktlig redovisning av nyckeltal och en jämförelse av olika utpekade kärnor/centra finns som bilagor. 10

11 Del 1: Översikt regionerna Berlin, Boston och Lyon Berlin Berlin är ett bra exempel för att belysa en flerkärnig struktur och hur planering för nya kärnor kan gå till. Staden har både en spontan, historiskt betingad flerkärnighet men här bedrives också en aktiv planering för att förstärka befintliga kärnor och för att skapa nya. Av tradition har den offentliga sektorn och näringslivet samarbetat vid utvecklingen av staden och dess industri- och bostadsområden. Ett antal stora multinationella teknologiföretag har sitt ursprung i Berlin, bland annat kan nämnas AEG och Siemens. Ett exempel på att det tidigt skapades nya kärnor i Berlin är stadsdelen Siemensstadt som tillkom med fabriker, kontor, bostäder, kyrkor, parker, järnvägsstationer med mera redan kring förra sekelskiftet. Den omstrukturering som har skett i och med återföreningen, huvudstadsstatusen och den allmänna utvecklingen av världsekonomin samt den nya ekonomin har inneburit ett omfattande planarbete i Berlin och dess omgivningar. Nedan visas exempel från den aktuella planeringen och hur staden försöker möta framtiden. Intressant i sammanhanget är att flygplatsstrukturen står inför en stark omvandling då den för närvarande största flygplatsen, Tegel i nordväst, och den näst största, Tempelhof (motsvarar Bromma), ska läggas ner 2007 och ersättas av en ny storflygplats i sydost, där nuvarande Schönefeldflygplatsen ligger idag. Om detta översätts till Stockholmsförhållanden skulle det vara samma sak som att Arlanda och Bromma lades ner för att ersättas av Skavsta. Detta förhållande påverkar stora delar av stads- och regionplaneringen mer eller mindre. Relevans för Stockholm Vad Berlin främst har gemensamt med Stockholm är att de båda är huvudstäder. I övrigt råder ett antal övergripande skillnader: Berlin ligger mitt i före detta DDR som kämpar med hög arbetslöshet, låg tillväxt och avfolkning. Staden Berlin upplever i nuläget en befolkningsminskning bland annat på grund av en uppdämd efterfrågan på småhusboende i förortsmiljö. Berlin är huvudstad i ett mycket decentraliserat land med hård konkurrens från betydligt mer expansiva städer som Frankfurt, Hamburg, Köln och München. Stora tillväxtförväntningar gav upphov till forcerad planering, exploatering och en kraftig byggboom. Detta har lett till att utbudet av kontor, bostäder och industrimark överstiger efterfrågan. Trots dessa olikheter finns det mycket i region- och stadsplanering som är relevant för Stockholm, bland annat följande: Den delstatsöverskridande gemensamma regionplaneringen som har som mål att avlasta Berlin och sprida tillväxt till omgivande städer och orter med hjälp av en decentraliserad koncentration. 11

12 Berlins spontana och planerade flerkärniga struktur. Hur staden Berlin planerar och verkar för att omstrukturera och omvandla övergiven industrimark och andra markområden. Planering för nya vetenskaps- och teknologikärnor i delar av staden med låg tillväxt och hög arbetslöshet. Spontan och styrd flerkärnighet Berlin har av tradition en flerkärnig struktur. Berlins nuvarande stadsgräns tillkom 1920 då Storberlin bildades. Samtidigt inkorporerades 7 städer och 59 självständiga kommuner med Berlin. Befolkningsmängden uppgick då till 3,8 miljoner invånare. Staden drabbades hårt av kriget och befolkningen minskade från 4,3 miljoner invånare 1939 till 2,8 miljoner Delningen av Berlin och dess särskilda status under kalla kriget gjorde att staden inte har utvecklats som andra storstäder. Invånarantalet i den nu återförenade staden uppgår till cirka 3,3 miljoner. Ytterligare 0,9 miljoner människor bor i Berlins närmaste omgivningar, bl.a. i städer som Potsdam (huvudstad i delstaten Brandenburg) och Oranienburg. Berlin som både utgör stad och egen delstat är indelad i stadsdelar som till viss del bygger på de självständiga städer och kommuner som fanns före Varje stadsdel har därför en egen kärna/centrum som i de flesta fall har uppstått spontant långt före bildandet av Storberlin Grundinriktningen i stadsplaneringen har varit att bevara och förstärka dessa kärnor genom en polycentrisk stadsplanering. Varje stadsdelscentrum ska innehålla bostäder, arbetsplatser, handel, service, krogar och nöjen. Tabell 1: Staden Berlin och dess 12 Bezirke (stadsdelar) Stadsdel Beteckning (invånare) I. Mitte ( ) II. Friedrichshain-Kreuzberg ( ) III. Pankow ( ) IV. Charlottenburg-Wilmersdorf ( ) V. Spandau ( ) VI. Steglitz-Zehlendorf ( ) VII. Tempelhof-Schöneberg ( ) VIII. Neukölln ( ) IX. Treptow-Köpenick ( ) X. Marzahn-Hellersdorf ( ) XI. Lichtenberg-Hohenschönhausen ( ) XII. Reinickendorf ( ) 12

13 Figur 1: Staden Berlin och dess 12 Bezirke (stadsdelar) Kollektivtrafik Planeringen av trafikinfrastrukturen är sedan länge inriktad på att förbinda de olika kärnorna med varandra och med linjenätet för såväl Stadsbanan, S-Bahn, och tunnelbanan, U-Bahn. Det finns ännu inte i egentlig mening någon huvudknutpunkt för den spårbundna kollektivtrafiken. Ett större antal knutpunkter finns utspridda längs den öst-västliga huvudjärnvägen, bland annat stationerna Zoologischer Garten, Friedrichstrasse, Alexanderplatz och Hauptbahnhof. Övergripande kärnor Berlin kan sägas ha två kärnor av övergripande betydelse, det ursprungliga Mitte med Unter den Linden, Friedrichstrasse och områdena österut mot Alexanderplatz, samt City West med Bahnhof Zoologischer Garten, Kurfürstendamm och Tauenziehenstrasse. Dessa två kärnor (3 km avstånd från varandra), utgjorde centrum i varsin halva under de 40 åren staden var delad. Nya innerstadskärnor För närvarande byggs en ny stor station, Lehrter Bahnhof, som kommer att bli huvudknutpunkt på en plats där en delvis ny nord-sydlig järnväg korsar den befintliga öst-västliga. Lehrter Bahnhof ligger i norra delen av Spreebogen - området, nordväst om den ena stadskärnan Mitte och i närheten av regeringskvarteren med riksdagshuset, de nybyggda departementshusen, regeringskansliet etc. I och omkring den nya stationen planeras för kontor och handel. Ytterligare en kärnpunkt kommer således att växa fram här. Ett par kilometer söder om Lehrter Bahnhof, sydväst om Mitte och öster om City West har ännu en centralt belägen kärna, Potsdamer Platz skapats eller snarare återskapats. På ett markområde som var ingenmansland under kalla kriget har kontorsskrapor, bostadskomplex, affärsgallerior, biografer och restauranger vuxit fram. En ny underjordisk station för regionaltåg och S-bahn byggs för närvarande som kompletterar tunnelbane- och bussförbindelser. 13

14 Karta 1: Berlins centrumstruktur i hierarkisk ordning Centrumsområden Mitte och Zoo Övriga huvudcentra Stadsdelscentra Delcentra 5 km Stadsutvecklingsplaner Sedan murens fall har det pågått en intensiv planering för stadens utveckling: dels som ny huvudstad i Tyskland och dels som europeisk storstad i mitten av det nya Europa. Förväntningarna på stark tillväxt har varit mycket höga och under det senaste decenniet har en byggboom rått i staden. Byggverksamheten har både bestått av nybyggnad och ombyggnad. Omfattande ödelagda områden har rivits, sanerats och återbebyggts. Detta både i den så kallade murzonen och i övergivna fabriksområden och kaserner. Förutom planering för de nya huvudstadsfunktionerna i centrum av Berlin har så kallade stadsutvecklingsplaner upprättats för försörjning av bostäder, industri, handel, kontor och fritidsanläggningar över hela staden. Efterfrågan på kontor men framförallt på bostäder har inte motsvarat förväntningarna och överlag har Berlinregionens tillväxt varit låg de senaste 10 åren. Befolkningen i Berlin har till och med minskat. Tjänstesektorn växer dock men inte i takt med utbudet av kontor som har växt kraftigt de senaste 10 åren. Hyrorna är låga i nuläget och med tanke på de stora potentialer som återstår att bebygga eller omvandla till kontor så kommer det att dröja många år innan det kan bli tal om överhettning. Nedanstående karta visar var efterfrågan och potential finns för att erbjuda arbetsplatser i form av kontor. Förutom en kraftig vidareutveckling av kontorsarbetsplatser i de centrala delarna pekas fem andra områden ut i mer perifera delar. 14

15 Karta 2: Potentiella ytor/lägen för kontorsetablering 1 km Utveckling av nya och befintliga industri-/verksamhetsområden Det övergripande målet för den fysiska planeringen med avseende på industri- och näringsliv är att understödja en modernisering och utveckling av Berlins näringsliv i riktning mot forskning, utveckling och kunskapsintensiv produktion. Av tradition har Berlin en omfattande och teknikintensiv produktionsindustri. Denna vill man också värna och utveckla eftersom man anser att en konkurrenskraftig industriell bas är en avgörande förutsättning för Berlins utveckling som tjänsteproduktionsmetropol. Den näringslivspolitiska utvecklingsstrategin går ut på att vårda och vidareutveckla befintliga industriella och vetenskapsinriktade kärnområden. Staden har utarbetat en lägesprofilering och arealindelning av befintliga och kommande industriområden. På en övergripande nivå har stadens olika delar profilerats efter olika teman inom den rumsliga utvecklingen. Exempel på det är Berlins innerstad där man satsar på verksamheter inom media, kläder, grafisk produktion, kommunikationsteknik, IT, läkemedel, kosmetik och solarteknik, andra exempel är Berlin-Ost med branscher inom logistik, byggindustri och maskintillverkning eller Berlin-Nordost med biomedicin, byggindustri och miljöteknik. På mer detaljerad nivå har de olika ytorna profilerats efter branscher och verksamhetstyper. 15

16 FoU- inriktade industriområden Exempel på en mer detaljerad profilering av industrilokaliseringar är de som särskilt pekas ut som lämpliga för etablering av företag inom FoU-sektorn. Dessa lägen är i sin tur specialiserade på enskilda ämnesområden och teknologikluster. Fem områden/kärnor har identifierats. Dessa skall bibehållas och/eller utvecklas: Området kring Tekniska universitetet (TU) i de centrala delarna av staden Tegel i nordvästra delen av Berlin på ett tidigare fabriksområde Området kring sjukhusklinikerna i Buch i nordöstra Berlin Adlershof (sydöstra delen av Berlin), omkring Humboldtuniversitetets (HU) från centrum utlokaliserade campus Området kring Freie Universität Berlin (FU) i de sydvästra delarna. Karta 3: Områden inriktade på företag inom FoU-sektorn Några exempel på nya kärnor Nedan beskrivs tre av de på ovanstående karta markerade områdena närmare. Alla ligger cirka åtta till tio kilometer från Berlin-Mitte. Ett av dem, Adlershof, är ett bra exempel på en flygplatsnära kärna med inriktning på FoU-sektorn. Tegel På ett privatägt gammalt industriområde (Borsig) håller en ny kärna på att etable- 16

17 ras med industripark, handel, kultur- och fritidsanläggningar. På området har man också skapat en kuvös för nystartade företag. Området började planläggas av staden 1991 på privat initiativ. Den främsta etableringen hittills är Motorola med mobitelefontillverkning. Buch På ett sjukhusområde i nordöstra Berlin med delvis nerlagda kliniker kommer en teknologipark med inriktning på biomedicin och bioteknik att utvecklas. Befintlig medicinsk forskningsverksamhet ska locka till sig företag i branschen. Utvecklingen av området har precis börjat. Konkreta resultat finns ännu inte. Adlershof På en tidigare flygplats för flygplatstester och platsen för en vetenskapsakademi etablerade DDR ett kasernområde och anläggningar för TV-produktion. Efter murens fall upphörde den militära verksamheten, vetenskapsakademin och TVproduktionen beslutade delstatsregeringen att Adlershof skulle utvecklas till ett vetenskaps- och näringslivsområde. Parallellt med sanerings- och rivningsarbeten började företag inom utvalda teknologibranscher etableras i närområdet. För ändamålet bildades ett utvecklings- och exploateringsbolag. En översiktsplan för området gjordes 1993 som innebär en satsning på naturvetenskaplig utbildning och forskning, etablering av industrier, mediaföretag och företag inom tjänstesektorn. Enligt planen skall även bostäder, handel, hotell, fritidsanläggningar och parker inrymmas på området. Idag är Adlershof ett integrerat vetenskaps- näringslivs- och mediaområde. Kärnan i området är en vetenskaps- och teknologipark. Hit har bland annat Humboldtuniversitetet förlagt institutionerna för matematik, kemi och media. Bredvid teknologiparken har en mediastad uppstått med film- och tv-produktion. I nuläget finns det ca arbetsplatser på området samt studenter. Målet för 2010 är arbetsplatser och studenter. Dessutom skall bostäder byggas på området. Ur kommunikationssynpunkt är Adlershof bra beläget då direktanknytning med S-bahn finns både till centrala Berlin och den kommande storflygplatsen Schönefeld som ligger tre kilometer från Adlershof. Området är dessutom motorvägsanslutet och vägförbindelserna kommer ytterligare att förbättras efterhand som bygget av Berlins inre motorvägsring fortskrider. I närområdet och i riktning mot flygplatsen planeras ytterligare industri- och teknologiparker. De som ligger närmast flygplatsen förväntas exploateras först efter år Regional flerkärnighet Efter murens fall inleddes ett samarbete med den nybildade delstaten Brandenburg som omsluter Berlin. Ett mellan de två delstaterna gemensamt planeringsorgan har fastställt en regional utvecklingsplan som innehåller en vision om en decentraliserad men koncentrerad stadsutveckling i området närmast Berlin. Visionen går ut på att koncentrera den tillväxt som sker i Berlins närområde till en stadskrans med sex stycken regionala utvecklingskärnor. På detta sätt vill man kunna avlasta Berlin från exploateringstryck samtidigt som omgivande områden med låg tillväxt 17

18 kan utvecklas på ett marksnålt och långsiktigt hållbart vis. Detta innebär att man vill undvika en ohämmad exploatering av Berlins närmaste omgivningar i form av till exempel ytkrävande och trafikalstrande externhandels-etableringar och villaområden. Ambitionen är alltså att stärka eller skapa flerkärnighet i hela Berlins omgivning. Grundtankarna i visionen är: Ingen ensidig satsning på Berlin Förstärkning av de regionala fördelarna som motor för en utjämnad bebyggelsestruktur Fördelning av stödmedel utefter de olika omgivande områdenas utvecklingspotential eftersträvas. Karta 4: Visionen angående decentraliserad koncentration i Berlin och Brandenburg Inre förtätningszon Yttre utvecklingszon Regionalt utvecklingscentrum (inre regiondel) Regionalt utvecklingscentrum (yttre regiondel) Industri och tillverkning utvecklingsort Ort med särskilt utvecklingsbehov (inre del) Centrum (inre regiondelen) 20 km 18

19 Boston Boston är liksom Stockholm en hamnstad, med en glesbefolkad skärgård i öst, ett ganska tätbefolkat centrum och ett antal småstäder och förorter i nordlig, västlig och sydlig riktning. Många av småstäderna i Bostonregionen uppstod som bondbyar på slutet av sextonhundratalet och början av sjuttonhundratalet, då regionen var en del av en brittisk koloni. Många av småstäderna utvecklades under den industriella revolutionen till att bli bruksorter med inriktning på sko- eller textilindustrin. Boston är numera känt för sina många universitet, eftersom många av Amerikas mest prestigefyllda universitet, tekniska högskolor och medicinska institut är belägna i regionen. Bostons ekonomi är för närvarande baserad på tjänstenäringar med en tyngdpunkt på finansiell service och en högteknologikorridor längs motorvägen Route 128, som omringar staden. Ringvägen 495 omringar regionen på en distans av ungefär fyra mil från innerstaden. Här finner man en spridd bebyggelse förutom vissa gamla industristäder. Bostonregionen betjänas av ett omfattande kollektivtrafiksystem som består av tunnelbanor, busslinjer, spårvagnar och pendeltågslinjer i nordlig, sydlig och västlig riktning och drivs av trafikhuvudmannen MBTA. Det finns dessutom över parkeringsplatser vid pendeltågs- och tunnelbanestationer. Även om många förorter har tillgång till pendeltåg med tämligen täta avgångar, är det ett problem att det sällan finns anslutningsbussar eller annan kollektivtrafik i förorterna. Detta kan vara ett skäl till den genomgående höga användningen av personbilar i regionen. Bostonregionen har ett väl utvecklat motorvägnät. Planeringsorganisation Storstadsregionens planeringsråd (Metropolitan Area Planning Council, grundades 1973) är ansvarigt för översikts- och transportplaneringen och är en oavhängig offentlig myndighet som består av kommunala tjänstemän, representanter för delstatsmyndigheter och oberoende medlemmar tillsatta av guvernören. Det omfattar 101 kommuner i Bostonregionen varav sex är representerade i organisationens planeringskommitté. Staden Boston är permanent medlem av kommittéen. Själva planeringsarbetet genomförs av den regionala planeringsorganisationen MPO som är kopplad till planeringsrådet. Rådets funktion är att vara en sorts länk mellan regionens transportsystem och markanvändningsplanering. Rådet tar fram en regionplan (MetroPlan): den senaste är daterad år Planens syfte är att förstärka befintliga regionkärnor, framförallt de som har bra tillgång till kollektivtrafik och vatten/avloppssystem som klarar en befolkningsökning. Däremot är det den enskilda kommunen som beslutar om markanvändningsbestämmelser. Befolkning och sysselsättning Boston ( invånare) är den största staden i delstaten Massachusetts och också dess huvudstad. Bostonregionen (drygt tre miljoner invånare), som den är definierad enligt Bostonregionens planeringsorganisation (Boston MPO), utgör cirka en tredjedel av delstatens yta men med hälften av delstatens befolkning. 19

20 Både Bostons stad och delstaten Massachusetts har direktvalda parlament och folkvalda ledare (borgmästare i staden och guvernör i delstaten). Bostonregionens planeringsorganisation har dessutom definierat ett inpendlingsområde till Boston som omfattar nästan 7,5 miljoner människor i östra Massachusetts samt delar av delstaterna New Hampshire, Maine, Connecticut och Rhode Island. Det utpekade fokusområdet omfattar tre miljoner människor inom en distans av 35 till 40 km från innerstaden. Fokusområdet kan även definieras som området mellan innerstaden och motorvägen Route 128 samt kommunerna i anslutning till motorvägen i väster. Karta 5: Bostonregionen fokusområde Delstatsgränser Bostonregionen (MPO) 25 km Befolkningsmönstret har ändrats dramatiskt sedan Fram till femtiotalet bodde huvuddelen av befolkningen i Boston eller i grannkommunerna runt Boston eller längs kusten. Under femtiotalet byggdes Route 128, den stora tullmotorvägen som sträcker sig över hela delstaten i öst-västlig riktning (Massachusetts Turnpike), den nord-sydliga motorväg Nr 3 och flera andra stora motorvägar. De stora motorvägarna orsakade en omfattande suburbanisering av befolkning och jobb, framförallt längs motorvägarna Route 128 och Route 3. Utflyttningen fortsatte under perioden 1960 till 1970, men då var det områden väster om ringvägen och i sydost som växte mest till 1980 fortsatte suburbaniseringsprocessen; kommunerna inom fokusområdet tappade befolkning medan ytterkommunerna växte. Efter 1980 vände trenden: folk började att flytta tillbaka till centra längs Route 128 och till innerstaden, men den nya trenden är svag jämfört med fyra decenniers utflyttning. 20

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen har beretts tillfälle att avge yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) samrådsförslag. Yttrandet

Läs mer

Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor

Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor 19, KS 2013-01-21 15:30 KS: 213/2012 2012-12-27 Dnr: KS213/2012 Handläggare Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor Sammanfattning Stockholms läns landstings Tillväxt- och planeringsutskott

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 2008-11-27 Dnr V-2008-0522 Doss 22 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Befolkning, ekonomisk omvandling och regioner

Befolkning, ekonomisk omvandling och regioner Befolkning, ekonomisk omvandling och regioner Effekter på trafikarbete och CO2 Lars-Olof Olander Hållbar stadsutveckling i framkant Regional stadsutveckling drivkrafter, trender och utmaningar Malmö den

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Vad säger OECD territorial reviews Vilket fokus har regionerna i pågående infrastrukturplanering Motiv och svårigheter vid utvecklad samverkan

Läs mer

Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS

Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS Synpunkter på förslag till ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) Nacka 2008 11 27 Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS I den nya

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Katarina Fehler, Börje Wredén Tillväxt, miljö och regionplanering Reglab 10 november 2011 RUFS 2 RUFS en skvader? RUFS är i första hand en fysisk

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 4 2013-02-06 Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 2014-2025 Länsstyrelsen i Stockholms län har, med anledning av regeringsuppdraget

Läs mer

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

Södertörnskonferensen den 14 januari 2010

Södertörnskonferensen den 14 januari 2010 Södertörnskonferensen den 14 januari 2010 KONFERENSDOKUMENTATION Innehåll SÅ HÄR HAR DET SETT UT och SÅ HÄR SER DET UT Konferensens förslag till ändringar samt val av de viktigaste punkterna i nulägesbeskrivningen

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Pressmeddelande 25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Även 25 år efter murens fall är få svenska företag etablerade i området som utgjorde det gamla

Läs mer

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur Nyttan med en GISbaserad modell för att simulera framtida bebyggelsestruktur som underlag för den fysiska strukturen i RUFS 2010 och dialogen med kommunerna Helena Näsström, Tillväxt, miljö och regionplanering

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Arbetspendlingens struktur i Skåne Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader

Läs mer

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Västra Småland Castellums fastigheter i Västra Småland är främst belägna i Värnamo, Jönköping och Växjö. Det samlade fastighetsbeståndet per 31 december 2003

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Stockholm Arlanda Airport Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Bilaga MKB2.1 Utvecklingsområden för bebyggelse - 1 - Bilaga MKB2.1 Planerade bebyggelseområden.doc

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Tillväxt, miljö och regionplanering

Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Stockholmsregionen och östra Mellansverige! Möjligheter och utmaningar när vi växer och blir 1,4 miljoner fler till 2050 Befolkning

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

På väg mot vision 2020 87+13 10+13= 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 50+40+10+ 12+11+5+1,7% 30+47=

På väg mot vision 2020 87+13 10+13= 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 50+40+10+ 12+11+5+1,7% 30+47= kista SCIENCE CITY Statistik 2012 På väg mot vision 2020 87+13 128 195 24 000 775 10+13= 17 300 000 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 30+47= 50+40+10+ 12+11+5+1,7% INNEHÅLL

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända.

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända. Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-05-20 87 Planbesked Vrå 3:1, TB Exploatering 2015/190 Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge positivt planbesked. Ärende

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Näringslivsstrategi för Mora

Näringslivsstrategi för Mora Näringslivsstrategi för Mora I n n e h å l l Övergripande målsättning... 3 Specifika målsättningar till 2022... 3 Mått för uppföljning... 3 Målgrupper... 3 Strategi... 4 Fokusområden... 4 Förutsättningar...

Läs mer

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 Ett handslag för strategiska åtgärder med sikte på hållbar ekonomisk tillväxt i Ängelholm Förutsättningarna för näringsliv och offentlig sektor förändras

Läs mer

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige  Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

En sammanbunden stad 2035

En sammanbunden stad 2035 En sammanbunden stad 2035 Strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg 2017 2020 Förord En sammanbunden stad 2035 - en gemensam strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg För

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg

Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg Gävleborg i ett större funktionellt perspektiv utmaningar och möjligheter En urbaniserad värld från landbygd till megastäder En osäkrare värld krig, fattigdom,

Läs mer

REGIONEN ÄR DEN NYA STADEN

REGIONEN ÄR DEN NYA STADEN REGIONEN ÄR DEN NYA STADEN Energiting Sydost Hotell Rådmannen, Alvesta 13 nov 2014 Christer Ljungberg, Trivector AB Regionen är den nya staden Trivector 4 Trivector FORDONSKILOMETER I USA (OKT 2014)

Läs mer

10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga 108.15

10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga 108.15 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 18 (38) Sammanträdesdatum 2015-06-10 Dnr KS 2015/202 10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga

Läs mer

Reflektion från seminarieserien

Reflektion från seminarieserien Reflektion från seminarieserien Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från GOS projektets 6 seminarier Sammanhängande fysisk struktur Integration av marknader beror helt på hur systemet

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Tunnelbana till Järfälla

Tunnelbana till Järfälla Tunnelbana till Järfälla Järfälla en kort översikt 69 000 invånare Area 63 km 2 8:e minsta kommun 7:e mest tätbefolkade kommun 38 procent grönområden Naturreservat Inpendling 13 500 Utpendling 21 300 Järfälla

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Godstransportstrategi för Västra Götaland

Godstransportstrategi för Västra Götaland Dnr: Godstransportstrategi för Västra Götaland Christian Bergman, VGR, berättar vid sammanträdet om arbetet med att ta fram en regional godstransportstrategi. Den handlar om hur Västra Götaland ska utvecklas

Läs mer

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen

Läs mer

Helena Näsström. Ny Regional utvecklingsplan för Stockholms län med utblick i Östra Mellansverige RUFS 2010

Helena Näsström. Ny Regional utvecklingsplan för Stockholms län med utblick i Östra Mellansverige RUFS 2010 08-11-14 1 Helena Näsström Ny Regional utvecklingsplan för Stockholms län med utblick i Östra Mellansverige RUFS 2010 Vad är en regional utvecklingsplan? Regionplanen behandlar frågor som: är av regionalt

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm Förord Orange linje behövs! Idag växer Stockholms län med cirka 40 000 invånare per år. Det innebär stora utmaningar för hur Stockholm ska kunna möta

Läs mer

2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum

2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum 2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum PM Funktionella krav körspår Innehåll Bilagor... 2 Uppdraget... 3 Utgångspunkter... 3 Funktionella krav och disposition... 3 Tågplattformar i

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen mm4 2016-11-24 Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen 2018-2029 Länsstyrelsen i Stockholms län har i en skrivelse till länets kommuner önskat

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm -RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet

Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm -RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet Kommunstyrelseförvaltningen Planering och samhällsutveckling Sid 1 (5) Ärendenummer: 171/2013-211 Handläggare: Anna Eklund 2013-11-19 Kommunstyrelsen Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm

Läs mer

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Yttrande över Samråd om ÖP 2010 - förslag till ny översiktsplan för Upplands-Bro kommun

Yttrande över Samråd om ÖP 2010 - förslag till ny översiktsplan för Upplands-Bro kommun Michael Viehhauser TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2009-09-02 RTN 2009-0121 Regionplanenämnden Yttrande över Samråd om ÖP 2010 - förslag till ny översiktsplan för Upplands-Bro kommun Förslag till beslut

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen

Läs mer