Flerkärnig regionplanering Internationella exempel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flerkärnig regionplanering Internationella exempel"

Transkript

1 Flerkärnig regionplanering Internationella exempel Polycentric Regional Development - International Examples Polyzentrisch Regionalentwicklung - Internationale Beispiele 1

2 2

3 Förord Den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2001) baseras på en flerkärnig struktur där sju regionala kärnor planeras för att avlasta Stockholms centrum och uppnå en mer balanserad tillväxt i regionen i ett 30-års perspektiv. Att planera och förverkliga fungerande och dynamiska regionala kärnor är ingen enkel process: det kräver insatser från olika håll och aktörer samt samverkan och timing. Hur ska processen hanteras för att lyckas? Regionplane- och trafikkontoret bedriver ett projekt där begreppet flerkärnighet belyses ur olika aspekter, där den här promemorian utgör ett av underlagen. För att få inspiration från omvärlden och dra lärdom för Stockholmsregionen har Regionplane- och trafikkontoret givit i uppdrag till Inregia AB att undersöka hur några jämförbara storstadsregioner har utvecklat konceptet om flerkärnighet i sin regionala utvecklingsplanering. Vad är tänkandet bakom deras planeringsstrategi? Hur skapar de förutsättningar för koncentration av utveckling i kärnorna? Vad innehåller en kärna? Hur arbetar man för genomförandet: vilka är drivkrafter och aktörer? hur påverkar de? Finns det kritiska framgångsfaktorer? Promemorian presenterar undersökningens resultat. Projektledare på Inregia har varit David Andersson (steg 1) och Michael Viehhauser (steg 2). Projektledare på RTK har varit Suzanne Dufresne. En slutrapport om flerkärnighet i Stockholmsregionen kommer att utarbetas och remitteras under våren Stockholm i februari 2003 Börje Wredén T f regionplanedirektör 3

4 Innehållsförteckning Förord 3 Innehållsförteckning 4 Sammanfattning 7 Sambanden måste beaktas 9 Bakgrund och syfte 10 Del 1: Översikt regionerna Berlin, Boston och Lyon 11 Berlin 11 Stadsutvecklingsplaner 14 Några exempel på nya kärnor 16 Regional flerkärnighet 17 Boston 19 Befolkning och sysselsättning 19 Regionkärnor inom fokusområdet 21 Sysselsättningsutveckling 22 Lyon 24 Rumslig planering 26 Stor-Lyons utvecklingskärnor 26 Del 2: Fördjupad analys Dublin och München 29 Dublinregionen 29 Dublinregionen en beskrivning 29 Planeringsprocessen 36 Strategiska planeringsriktlinjer för Dublinregionen 40 Strategiens utvärdering 46 Strategien har implementeringsproblem 46 Exempel på tillväxtcentra 48 Blanchardstown (Fingal County) 49 Swords (Fingal County) 50 Naas-Newbridge-Kilcullen (Kildare County) 50 Relevanta aktörer 52 4

5 Drivkrafter för en polycentrisk utveckling 55 Slutsatser för Dublinregionen 56 Münchenregionen 59 Beskrivning av Münchenregionen 59 Planeringsprocessen 64 Regional planering för flerkärnighet 66 Relevanta aktörer och drivkrafter 76 Exempel på regionala centra 79 Staden Freising 79 Kommunen Ismaning 84 München följer centralortskonceptet 88 Exempel stadsdelcentrum: Perlach 93 Nya kärnor i München 98 Staden Münchens strategier och investeringar för kärnutveckling 100 Slutsatser för Münchenregionen 102 Slutsatser och relevans för Stockholmsregionen 107 Begrepp kring flerkärnighet 107 Dublin och München resonerar som Stockholm 111 Utmaningar och angreppssätt 112 Planeringsförutsättningar för flerkärnighet 113 Framgångsfaktorer 116 Från koncept till genomförande 117 Kommunen avgör - men näringslivet en viktig part 119 Starkt regioncentrum är en förutsättning 120 Sambanden måste beaktas 121 Preface 122 Summary 123 Relationships must be considered 125 Conclusions and relevance to the Stockholm Region 126 Notions related to polycentricity 126 Dublin and Munich reason like Stockholm 128 Challenges and how to face them 129 Planning preconditions for polycentricity 130 Factors for success 132 5

6 From concept to implementation 134 Municipalities decide 136 Strong metropolitan centre a requirement 137 Relationships must be considered 138 Vorwort 139 Zusammenfassung 140 Planungszusammenhänge müssen beachtet werden 142 Bedeutung für die Region Stockholm 144 Begrifflichkeiten rund um Polyzentralität 145 Dublin und München denken wie Stockholm 146 Herausforderungen und Lösungsansätze 147 Planungsvoraussetzungen für Polyzentralität 150 Erfolgsfaktoren 152 Die Gemeinde entscheidet 156 Ein starkes Regionszentrum ist wichtig 158 Beachtung von Planungszusammenhängen 159 Källor och referenser 160 Berlin 160 Boston 160 Dublin 160 Lyon 162 München 163 Stockholm 165 Bilagor 166 Förteckning över bilder, figurer, kartor och tabeller 171 ISSN X RTN

7 Sammanfattning Den regionala utvecklingsplaneringen i Stockholmsregionen inriktas på att stimulera utveckling i flera regionala kärnor. Rapporten Flerkärnig regionutveckling Internationella exempel har utarbetats som ett av flera kunskapsunderlag för detta arbete. I promemorian beskrivs översiktligt regionala förutsättningar, planeringssystem samt rumsliga strategier och utvecklingskoncept för de fem storstadsregionerna Berlin, Boston, Lyon, Dublin och München. De fem storstadsregionerna har en flerkärnig struktur eller en utvecklingsplanering som inriktas mot flerkärnighet. De studerade storstadsregionerna har också strukturella likheter ekonomiskt, fysiskt, demografiskt etc. jämfört med Stockholmsregionen. Efter denna inledande översikt redovisas fördjupade studier av Dublin- och Münchenregionerna. Dessa storstadsområden liknar Stockholmsregionen i flera avseenden. Alla tre har en tydligt monocentrisk struktur, ett näringsliv som domineras av kunskapsintensiva branscher och betydelsefulla flygplatser. Både Dublin- och Münchenregionerna befinner sig, liksom Stockholmsregionen, i en expansiv fas med ekonomisk tillväxt, ökande folkmängd och växande bebyggelseområden även långt utanför den centrala kommunen. Många problem är också likartade, exempelvis ökande trängseln i trafiken, bostadsbrist och hotande utspridning av bebyggelsen. Strävan efter långsiktigt hållbar utveckling betonas i alla tre storstadsregionerna. En gemensam grundläggande princip för den rumsliga utvecklingsplaneringen i de tre storstadsregionerna är att storstadsområdet långsiktigt ska utvecklas mot att bli mer flerkärnigt. München- och Dublinregionernas planering för flerkärnighet uppvisar dock olika drag inbördes och i jämförelse med Stockholmsregionen. Dublinregionen har en relativt ung regionplaneringstradition. Den regionala utvecklingsplaneringen i Dublin utgår från strategier för rumslig utveckling som EU redovisat (ESDP 1 ). I Dublinregionen försöker man styra den starka tillväxten med stöd av en övergripande utvecklingsstrategi från år Betydande investerings- och planeringsinsatser krävs för att strategin ska kunna genomföras. Strävan är att den framtida tillväxten ska koncentreras till fyra inre och nio yttre tillväxtcentra. Dessa centra är lokaliserade i fem utvecklingskorridorer utanför centrala Dublin. Münchenregionens planering bygger på en nationell policy för rumslig utveckling som genomsyrar all utvecklingsplanering i Tyskland. Policyn utgår från en hierarkisk struktur med orter i olika zon- och ortsklasser, definierade enligt speciella kriterier. Planeringen för flerkärnighet i Münchenregionen utgår från det s.k. centralortskonceptet och strävan efter decentraliserad koncentration. Ett 30-tal bebyggelsetyngdpunkter anges inom den närmaste förtätningszonen utanför Münchens centrum. Ett 50-tal olika mindre centra pekas ut i omlandet. Konceptet bekräftar snarare den rådande strukturen än det anvisar hur strukturen ska förändras i framtiden. Inga nya centra pekas ut. 1 ESPD: European Spatial Development Perspective, Utvecklingsplanering i europeiskt perspektiv 7

8 Innebörden av slutsatserna från studierna av Dublin- och Münchenregionernas regionala utvecklingsplanering med avseende på flerkärnighet, sammanfattas enligt följande: Den centrala regionkärnan måste förbli stark och bibehålla en ledande roll Förtätningszonen kring den centrala regionkärnan spelar en avgörande roll; en betydande del av regionens tillväxt sker i den zonen Funktionen i yttre regionala centra är att avlasta den centrala regionkärnan Strävan är att regionens tillväxt enbart ska ske i utpekade centra Fungerande kollektivtrafik med god tillgänglighet till regionala centra är en viktig förutsättning Bevarade grönområden och dämpad trafikökning är starka motiv för flerkärnighet Projekt som är olämpliga från regionala utgångspunkter behöver kunna förhindras Regional förankring och uppföljning av utvecklingen i regionala kärnor är viktigt Planeringen bör avse hela den ekonomiskt funktionella storstadsregionen Genomförande av planer för flera regionala kärnor förutsätter samsyn och samverkan om olika utvecklingsinsatser: Det är nödvändigt att regionala kärnor på olika geografiska och funktionella nivåer får ett centralt läge och att centrala funktioner lokaliseras dit Särskilda strategier och planer behöver utvecklas för varje enskild kärna Både offentliga och privata aktörer måste engageras, och även kunna samverka sinsemellan, vid genomförande av planerna Det behövs någon form av incitament för att stärka utvecklingen mot flerkärnighet Medvetenheten om de svårigheter, som är förknippade med etablering av nya centra behöver vara hög hos alla inblandade Den viktigaste erfarenheten är kanske att konceptet med flera regionala kärnor måste bli så tydligt att alla inblandade, i synnerhet kommunala aktörer och privata investerare, kan förstå bärande motiv, avgörande förutsättningar och eftersträvade konsekvenser. En annan slutsats av den internationella studien är att Stockholmsregionen, jämfört med de studerade regionerna, verkar ha kommit långt i sin strävan att förstå de grundläggande drivkrafterna och villkoren för att kunna utveckla en flerkärnig regional struktur. 8

9 Sambanden måste beaktas Övergripande erfarenheter av relevans för Stockholmsregionen sammanfattas i det följande: En lyckad utveckling av en flerkärnig struktur förutsätter ett komplext samspel inom regionen mellan företrädare för olika sektorer, intressen och aktörsgrupper. Samverkan mellan regionens olika aktörer måste fungera väl. Principerna om en regional struktur med flera kärnor måste vinna hög acceptans för att kunna genomföras. Samordnade investeringar och incitament måste kombineras med en väl genomförd process för att flerkärnighetskonceptet ska bli väl förankrat inom regionen. Regioncentrums betydelse måste beaktas. Initiativ kan komma att krävas för att stärka regioncentrums roll. Utveckling av flera kärnor inom en storstadsregion kan på ett väsentligt sätt bidra till minskad trängsel och till att nya miljöer med stor framtida utvecklingspotential etableras. Intressenterna i respektive kärna, kommun och näringsliv, måste tillsammans definiera de speciella strategier och planer som ska vägleda den enskilda kärnans utveckling. 9

10 Bakgrund och syfte Projektet om Flerkärnig regionutveckling Internationella exempel utgör ett delprojekt inom RTK:s arbete kring regionala kärnor. Det kommer att vara kopplat till ett antal andra delprojekt och ingår i en sammanfattande slutrapport om Stockholmregionens flerkärniga utveckling. Projektet skall ses som kunskapsoch informationsunderlag för beslut som rör Stockholmsregionens planering för utvecklingen av en flerkärnig region. Studien belyser fem flerkärniga storstadsregioner utanför Sverige (Berlin, Boston, Dublin, Lyon och München). Dessa regioner har valts ut därför att de har en utpräglad flerkärnig struktur eller en genomarbetad utvecklingsplan för att styra den rumsliga regionala utvecklingen mot flerkärnighet. För jämförelsen med Stockholmsregionen var det också viktigt att de fem regionerna har en ekonomisk jämförbar struktur med tonvikt på postindustriella tjänstenäringar, en folkmängd på mellan en och fem miljoner invånare inom den funktionella regionen och en positiv tillväxt. Bland de frågor som tas upp i studien är planering för flerkärnighet, politiskt beslutsfattande, praktiskt genomförande av planeringen samt regionalekonomiska frågeställningar relevanta för flerkärnighetens livskraft och hållbarhet. Beskrivningen och analysen av de studerade regionerna ger upphov till insikter som kan tillämpas inom ramen för Stockholmsregionens planering. Studien genomfördes i två steg. Det första steget bestod i en översiktlig analys av de fem stadsregioner. Beskrivningarna finns i första delen av studien. Den andra delen omfattar en fördjupad analys (inklusive några intervjuer) av Dublin- och Münchenregionen som bedömdes vara mest intressanta som jämförelseobjekt. Slutkommentarerna baseras huvudsakligen på del två och visar hur man planerar i Dublin- och Münchenregionen. Kommentarerna anses ha relevans för Stockholmsregionen men inkluderar ingen direkt jämförelse med Stockholmsregionen. En översiktlig redovisning av nyckeltal och en jämförelse av olika utpekade kärnor/centra finns som bilagor. 10

11 Del 1: Översikt regionerna Berlin, Boston och Lyon Berlin Berlin är ett bra exempel för att belysa en flerkärnig struktur och hur planering för nya kärnor kan gå till. Staden har både en spontan, historiskt betingad flerkärnighet men här bedrives också en aktiv planering för att förstärka befintliga kärnor och för att skapa nya. Av tradition har den offentliga sektorn och näringslivet samarbetat vid utvecklingen av staden och dess industri- och bostadsområden. Ett antal stora multinationella teknologiföretag har sitt ursprung i Berlin, bland annat kan nämnas AEG och Siemens. Ett exempel på att det tidigt skapades nya kärnor i Berlin är stadsdelen Siemensstadt som tillkom med fabriker, kontor, bostäder, kyrkor, parker, järnvägsstationer med mera redan kring förra sekelskiftet. Den omstrukturering som har skett i och med återföreningen, huvudstadsstatusen och den allmänna utvecklingen av världsekonomin samt den nya ekonomin har inneburit ett omfattande planarbete i Berlin och dess omgivningar. Nedan visas exempel från den aktuella planeringen och hur staden försöker möta framtiden. Intressant i sammanhanget är att flygplatsstrukturen står inför en stark omvandling då den för närvarande största flygplatsen, Tegel i nordväst, och den näst största, Tempelhof (motsvarar Bromma), ska läggas ner 2007 och ersättas av en ny storflygplats i sydost, där nuvarande Schönefeldflygplatsen ligger idag. Om detta översätts till Stockholmsförhållanden skulle det vara samma sak som att Arlanda och Bromma lades ner för att ersättas av Skavsta. Detta förhållande påverkar stora delar av stads- och regionplaneringen mer eller mindre. Relevans för Stockholm Vad Berlin främst har gemensamt med Stockholm är att de båda är huvudstäder. I övrigt råder ett antal övergripande skillnader: Berlin ligger mitt i före detta DDR som kämpar med hög arbetslöshet, låg tillväxt och avfolkning. Staden Berlin upplever i nuläget en befolkningsminskning bland annat på grund av en uppdämd efterfrågan på småhusboende i förortsmiljö. Berlin är huvudstad i ett mycket decentraliserat land med hård konkurrens från betydligt mer expansiva städer som Frankfurt, Hamburg, Köln och München. Stora tillväxtförväntningar gav upphov till forcerad planering, exploatering och en kraftig byggboom. Detta har lett till att utbudet av kontor, bostäder och industrimark överstiger efterfrågan. Trots dessa olikheter finns det mycket i region- och stadsplanering som är relevant för Stockholm, bland annat följande: Den delstatsöverskridande gemensamma regionplaneringen som har som mål att avlasta Berlin och sprida tillväxt till omgivande städer och orter med hjälp av en decentraliserad koncentration. 11

12 Berlins spontana och planerade flerkärniga struktur. Hur staden Berlin planerar och verkar för att omstrukturera och omvandla övergiven industrimark och andra markområden. Planering för nya vetenskaps- och teknologikärnor i delar av staden med låg tillväxt och hög arbetslöshet. Spontan och styrd flerkärnighet Berlin har av tradition en flerkärnig struktur. Berlins nuvarande stadsgräns tillkom 1920 då Storberlin bildades. Samtidigt inkorporerades 7 städer och 59 självständiga kommuner med Berlin. Befolkningsmängden uppgick då till 3,8 miljoner invånare. Staden drabbades hårt av kriget och befolkningen minskade från 4,3 miljoner invånare 1939 till 2,8 miljoner Delningen av Berlin och dess särskilda status under kalla kriget gjorde att staden inte har utvecklats som andra storstäder. Invånarantalet i den nu återförenade staden uppgår till cirka 3,3 miljoner. Ytterligare 0,9 miljoner människor bor i Berlins närmaste omgivningar, bl.a. i städer som Potsdam (huvudstad i delstaten Brandenburg) och Oranienburg. Berlin som både utgör stad och egen delstat är indelad i stadsdelar som till viss del bygger på de självständiga städer och kommuner som fanns före Varje stadsdel har därför en egen kärna/centrum som i de flesta fall har uppstått spontant långt före bildandet av Storberlin Grundinriktningen i stadsplaneringen har varit att bevara och förstärka dessa kärnor genom en polycentrisk stadsplanering. Varje stadsdelscentrum ska innehålla bostäder, arbetsplatser, handel, service, krogar och nöjen. Tabell 1: Staden Berlin och dess 12 Bezirke (stadsdelar) Stadsdel Beteckning (invånare) I. Mitte ( ) II. Friedrichshain-Kreuzberg ( ) III. Pankow ( ) IV. Charlottenburg-Wilmersdorf ( ) V. Spandau ( ) VI. Steglitz-Zehlendorf ( ) VII. Tempelhof-Schöneberg ( ) VIII. Neukölln ( ) IX. Treptow-Köpenick ( ) X. Marzahn-Hellersdorf ( ) XI. Lichtenberg-Hohenschönhausen ( ) XII. Reinickendorf ( ) 12

13 Figur 1: Staden Berlin och dess 12 Bezirke (stadsdelar) Kollektivtrafik Planeringen av trafikinfrastrukturen är sedan länge inriktad på att förbinda de olika kärnorna med varandra och med linjenätet för såväl Stadsbanan, S-Bahn, och tunnelbanan, U-Bahn. Det finns ännu inte i egentlig mening någon huvudknutpunkt för den spårbundna kollektivtrafiken. Ett större antal knutpunkter finns utspridda längs den öst-västliga huvudjärnvägen, bland annat stationerna Zoologischer Garten, Friedrichstrasse, Alexanderplatz och Hauptbahnhof. Övergripande kärnor Berlin kan sägas ha två kärnor av övergripande betydelse, det ursprungliga Mitte med Unter den Linden, Friedrichstrasse och områdena österut mot Alexanderplatz, samt City West med Bahnhof Zoologischer Garten, Kurfürstendamm och Tauenziehenstrasse. Dessa två kärnor (3 km avstånd från varandra), utgjorde centrum i varsin halva under de 40 åren staden var delad. Nya innerstadskärnor För närvarande byggs en ny stor station, Lehrter Bahnhof, som kommer att bli huvudknutpunkt på en plats där en delvis ny nord-sydlig järnväg korsar den befintliga öst-västliga. Lehrter Bahnhof ligger i norra delen av Spreebogen - området, nordväst om den ena stadskärnan Mitte och i närheten av regeringskvarteren med riksdagshuset, de nybyggda departementshusen, regeringskansliet etc. I och omkring den nya stationen planeras för kontor och handel. Ytterligare en kärnpunkt kommer således att växa fram här. Ett par kilometer söder om Lehrter Bahnhof, sydväst om Mitte och öster om City West har ännu en centralt belägen kärna, Potsdamer Platz skapats eller snarare återskapats. På ett markområde som var ingenmansland under kalla kriget har kontorsskrapor, bostadskomplex, affärsgallerior, biografer och restauranger vuxit fram. En ny underjordisk station för regionaltåg och S-bahn byggs för närvarande som kompletterar tunnelbane- och bussförbindelser. 13

14 Karta 1: Berlins centrumstruktur i hierarkisk ordning Centrumsområden Mitte och Zoo Övriga huvudcentra Stadsdelscentra Delcentra 5 km Stadsutvecklingsplaner Sedan murens fall har det pågått en intensiv planering för stadens utveckling: dels som ny huvudstad i Tyskland och dels som europeisk storstad i mitten av det nya Europa. Förväntningarna på stark tillväxt har varit mycket höga och under det senaste decenniet har en byggboom rått i staden. Byggverksamheten har både bestått av nybyggnad och ombyggnad. Omfattande ödelagda områden har rivits, sanerats och återbebyggts. Detta både i den så kallade murzonen och i övergivna fabriksområden och kaserner. Förutom planering för de nya huvudstadsfunktionerna i centrum av Berlin har så kallade stadsutvecklingsplaner upprättats för försörjning av bostäder, industri, handel, kontor och fritidsanläggningar över hela staden. Efterfrågan på kontor men framförallt på bostäder har inte motsvarat förväntningarna och överlag har Berlinregionens tillväxt varit låg de senaste 10 åren. Befolkningen i Berlin har till och med minskat. Tjänstesektorn växer dock men inte i takt med utbudet av kontor som har växt kraftigt de senaste 10 åren. Hyrorna är låga i nuläget och med tanke på de stora potentialer som återstår att bebygga eller omvandla till kontor så kommer det att dröja många år innan det kan bli tal om överhettning. Nedanstående karta visar var efterfrågan och potential finns för att erbjuda arbetsplatser i form av kontor. Förutom en kraftig vidareutveckling av kontorsarbetsplatser i de centrala delarna pekas fem andra områden ut i mer perifera delar. 14

15 Karta 2: Potentiella ytor/lägen för kontorsetablering 1 km Utveckling av nya och befintliga industri-/verksamhetsområden Det övergripande målet för den fysiska planeringen med avseende på industri- och näringsliv är att understödja en modernisering och utveckling av Berlins näringsliv i riktning mot forskning, utveckling och kunskapsintensiv produktion. Av tradition har Berlin en omfattande och teknikintensiv produktionsindustri. Denna vill man också värna och utveckla eftersom man anser att en konkurrenskraftig industriell bas är en avgörande förutsättning för Berlins utveckling som tjänsteproduktionsmetropol. Den näringslivspolitiska utvecklingsstrategin går ut på att vårda och vidareutveckla befintliga industriella och vetenskapsinriktade kärnområden. Staden har utarbetat en lägesprofilering och arealindelning av befintliga och kommande industriområden. På en övergripande nivå har stadens olika delar profilerats efter olika teman inom den rumsliga utvecklingen. Exempel på det är Berlins innerstad där man satsar på verksamheter inom media, kläder, grafisk produktion, kommunikationsteknik, IT, läkemedel, kosmetik och solarteknik, andra exempel är Berlin-Ost med branscher inom logistik, byggindustri och maskintillverkning eller Berlin-Nordost med biomedicin, byggindustri och miljöteknik. På mer detaljerad nivå har de olika ytorna profilerats efter branscher och verksamhetstyper. 15

16 FoU- inriktade industriområden Exempel på en mer detaljerad profilering av industrilokaliseringar är de som särskilt pekas ut som lämpliga för etablering av företag inom FoU-sektorn. Dessa lägen är i sin tur specialiserade på enskilda ämnesområden och teknologikluster. Fem områden/kärnor har identifierats. Dessa skall bibehållas och/eller utvecklas: Området kring Tekniska universitetet (TU) i de centrala delarna av staden Tegel i nordvästra delen av Berlin på ett tidigare fabriksområde Området kring sjukhusklinikerna i Buch i nordöstra Berlin Adlershof (sydöstra delen av Berlin), omkring Humboldtuniversitetets (HU) från centrum utlokaliserade campus Området kring Freie Universität Berlin (FU) i de sydvästra delarna. Karta 3: Områden inriktade på företag inom FoU-sektorn Några exempel på nya kärnor Nedan beskrivs tre av de på ovanstående karta markerade områdena närmare. Alla ligger cirka åtta till tio kilometer från Berlin-Mitte. Ett av dem, Adlershof, är ett bra exempel på en flygplatsnära kärna med inriktning på FoU-sektorn. Tegel På ett privatägt gammalt industriområde (Borsig) håller en ny kärna på att etable- 16

17 ras med industripark, handel, kultur- och fritidsanläggningar. På området har man också skapat en kuvös för nystartade företag. Området började planläggas av staden 1991 på privat initiativ. Den främsta etableringen hittills är Motorola med mobitelefontillverkning. Buch På ett sjukhusområde i nordöstra Berlin med delvis nerlagda kliniker kommer en teknologipark med inriktning på biomedicin och bioteknik att utvecklas. Befintlig medicinsk forskningsverksamhet ska locka till sig företag i branschen. Utvecklingen av området har precis börjat. Konkreta resultat finns ännu inte. Adlershof På en tidigare flygplats för flygplatstester och platsen för en vetenskapsakademi etablerade DDR ett kasernområde och anläggningar för TV-produktion. Efter murens fall upphörde den militära verksamheten, vetenskapsakademin och TVproduktionen beslutade delstatsregeringen att Adlershof skulle utvecklas till ett vetenskaps- och näringslivsområde. Parallellt med sanerings- och rivningsarbeten började företag inom utvalda teknologibranscher etableras i närområdet. För ändamålet bildades ett utvecklings- och exploateringsbolag. En översiktsplan för området gjordes 1993 som innebär en satsning på naturvetenskaplig utbildning och forskning, etablering av industrier, mediaföretag och företag inom tjänstesektorn. Enligt planen skall även bostäder, handel, hotell, fritidsanläggningar och parker inrymmas på området. Idag är Adlershof ett integrerat vetenskaps- näringslivs- och mediaområde. Kärnan i området är en vetenskaps- och teknologipark. Hit har bland annat Humboldtuniversitetet förlagt institutionerna för matematik, kemi och media. Bredvid teknologiparken har en mediastad uppstått med film- och tv-produktion. I nuläget finns det ca arbetsplatser på området samt studenter. Målet för 2010 är arbetsplatser och studenter. Dessutom skall bostäder byggas på området. Ur kommunikationssynpunkt är Adlershof bra beläget då direktanknytning med S-bahn finns både till centrala Berlin och den kommande storflygplatsen Schönefeld som ligger tre kilometer från Adlershof. Området är dessutom motorvägsanslutet och vägförbindelserna kommer ytterligare att förbättras efterhand som bygget av Berlins inre motorvägsring fortskrider. I närområdet och i riktning mot flygplatsen planeras ytterligare industri- och teknologiparker. De som ligger närmast flygplatsen förväntas exploateras först efter år Regional flerkärnighet Efter murens fall inleddes ett samarbete med den nybildade delstaten Brandenburg som omsluter Berlin. Ett mellan de två delstaterna gemensamt planeringsorgan har fastställt en regional utvecklingsplan som innehåller en vision om en decentraliserad men koncentrerad stadsutveckling i området närmast Berlin. Visionen går ut på att koncentrera den tillväxt som sker i Berlins närområde till en stadskrans med sex stycken regionala utvecklingskärnor. På detta sätt vill man kunna avlasta Berlin från exploateringstryck samtidigt som omgivande områden med låg tillväxt 17

18 kan utvecklas på ett marksnålt och långsiktigt hållbart vis. Detta innebär att man vill undvika en ohämmad exploatering av Berlins närmaste omgivningar i form av till exempel ytkrävande och trafikalstrande externhandels-etableringar och villaområden. Ambitionen är alltså att stärka eller skapa flerkärnighet i hela Berlins omgivning. Grundtankarna i visionen är: Ingen ensidig satsning på Berlin Förstärkning av de regionala fördelarna som motor för en utjämnad bebyggelsestruktur Fördelning av stödmedel utefter de olika omgivande områdenas utvecklingspotential eftersträvas. Karta 4: Visionen angående decentraliserad koncentration i Berlin och Brandenburg Inre förtätningszon Yttre utvecklingszon Regionalt utvecklingscentrum (inre regiondel) Regionalt utvecklingscentrum (yttre regiondel) Industri och tillverkning utvecklingsort Ort med särskilt utvecklingsbehov (inre del) Centrum (inre regiondelen) 20 km 18

19 Boston Boston är liksom Stockholm en hamnstad, med en glesbefolkad skärgård i öst, ett ganska tätbefolkat centrum och ett antal småstäder och förorter i nordlig, västlig och sydlig riktning. Många av småstäderna i Bostonregionen uppstod som bondbyar på slutet av sextonhundratalet och början av sjuttonhundratalet, då regionen var en del av en brittisk koloni. Många av småstäderna utvecklades under den industriella revolutionen till att bli bruksorter med inriktning på sko- eller textilindustrin. Boston är numera känt för sina många universitet, eftersom många av Amerikas mest prestigefyllda universitet, tekniska högskolor och medicinska institut är belägna i regionen. Bostons ekonomi är för närvarande baserad på tjänstenäringar med en tyngdpunkt på finansiell service och en högteknologikorridor längs motorvägen Route 128, som omringar staden. Ringvägen 495 omringar regionen på en distans av ungefär fyra mil från innerstaden. Här finner man en spridd bebyggelse förutom vissa gamla industristäder. Bostonregionen betjänas av ett omfattande kollektivtrafiksystem som består av tunnelbanor, busslinjer, spårvagnar och pendeltågslinjer i nordlig, sydlig och västlig riktning och drivs av trafikhuvudmannen MBTA. Det finns dessutom över parkeringsplatser vid pendeltågs- och tunnelbanestationer. Även om många förorter har tillgång till pendeltåg med tämligen täta avgångar, är det ett problem att det sällan finns anslutningsbussar eller annan kollektivtrafik i förorterna. Detta kan vara ett skäl till den genomgående höga användningen av personbilar i regionen. Bostonregionen har ett väl utvecklat motorvägnät. Planeringsorganisation Storstadsregionens planeringsråd (Metropolitan Area Planning Council, grundades 1973) är ansvarigt för översikts- och transportplaneringen och är en oavhängig offentlig myndighet som består av kommunala tjänstemän, representanter för delstatsmyndigheter och oberoende medlemmar tillsatta av guvernören. Det omfattar 101 kommuner i Bostonregionen varav sex är representerade i organisationens planeringskommitté. Staden Boston är permanent medlem av kommittéen. Själva planeringsarbetet genomförs av den regionala planeringsorganisationen MPO som är kopplad till planeringsrådet. Rådets funktion är att vara en sorts länk mellan regionens transportsystem och markanvändningsplanering. Rådet tar fram en regionplan (MetroPlan): den senaste är daterad år Planens syfte är att förstärka befintliga regionkärnor, framförallt de som har bra tillgång till kollektivtrafik och vatten/avloppssystem som klarar en befolkningsökning. Däremot är det den enskilda kommunen som beslutar om markanvändningsbestämmelser. Befolkning och sysselsättning Boston ( invånare) är den största staden i delstaten Massachusetts och också dess huvudstad. Bostonregionen (drygt tre miljoner invånare), som den är definierad enligt Bostonregionens planeringsorganisation (Boston MPO), utgör cirka en tredjedel av delstatens yta men med hälften av delstatens befolkning. 19

20 Både Bostons stad och delstaten Massachusetts har direktvalda parlament och folkvalda ledare (borgmästare i staden och guvernör i delstaten). Bostonregionens planeringsorganisation har dessutom definierat ett inpendlingsområde till Boston som omfattar nästan 7,5 miljoner människor i östra Massachusetts samt delar av delstaterna New Hampshire, Maine, Connecticut och Rhode Island. Det utpekade fokusområdet omfattar tre miljoner människor inom en distans av 35 till 40 km från innerstaden. Fokusområdet kan även definieras som området mellan innerstaden och motorvägen Route 128 samt kommunerna i anslutning till motorvägen i väster. Karta 5: Bostonregionen fokusområde Delstatsgränser Bostonregionen (MPO) 25 km Befolkningsmönstret har ändrats dramatiskt sedan Fram till femtiotalet bodde huvuddelen av befolkningen i Boston eller i grannkommunerna runt Boston eller längs kusten. Under femtiotalet byggdes Route 128, den stora tullmotorvägen som sträcker sig över hela delstaten i öst-västlig riktning (Massachusetts Turnpike), den nord-sydliga motorväg Nr 3 och flera andra stora motorvägar. De stora motorvägarna orsakade en omfattande suburbanisering av befolkning och jobb, framförallt längs motorvägarna Route 128 och Route 3. Utflyttningen fortsatte under perioden 1960 till 1970, men då var det områden väster om ringvägen och i sydost som växte mest till 1980 fortsatte suburbaniseringsprocessen; kommunerna inom fokusområdet tappade befolkning medan ytterkommunerna växte. Efter 1980 vände trenden: folk började att flytta tillbaka till centra längs Route 128 och till innerstaden, men den nya trenden är svag jämfört med fyra decenniers utflyttning. 20

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Pressmeddelande 25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Även 25 år efter murens fall är få svenska företag etablerade i området som utgjorde det gamla

Läs mer

Kungens kurva - Skärholmen

Kungens kurva - Skärholmen resurs pporten e vs i de yttre Kungens kurva - Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen e i den Kungens kurva Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen Uppföljning av utvecklingen

Läs mer

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

Västlänken - en del av Göteborgs framtid - en del av Göteborgs framtid Bakgrund Göteborgs lokala arbetsmarknad ska växa med över en halv miljon människor till år 2020 Göteborgs centrala delar, regionens kärna, stärks med fler arbetsplatser, fler

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga 108.15

10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga 108.15 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 18 (38) Sammanträdesdatum 2015-06-10 Dnr KS 2015/202 10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

"07-12-10" www.businessregion.se

07-12-10 www.businessregion.se Dagens upplägg: Trender globalt och regionalt? Hur går det för Göteborg? Styrkor och svagheter Framtida utvecklingsmöjligheter Effekter på fastighetsvärden och miljö Den helt globala världen Export och

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Näringslivsstrategi för Mora

Näringslivsstrategi för Mora Näringslivsstrategi för Mora I n n e h å l l Övergripande målsättning... 3 Specifika målsättningar till 2022... 3 Mått för uppföljning... 3 Målgrupper... 3 Strategi... 4 Fokusområden... 4 Förutsättningar...

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010)

Synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010) ARB300 v 1.4 2006-03-06 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) Tekniska förvaltningen Gatuavdelningen, gatu- och parkgruppen Ingenjör Hans Velin 0589-87 610 hans.velin@arboga.se Datum 2009-09-24 Synpunkter på Regional

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR 2014 FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR VÄLKOMMEN ATT VÄXA MED OSS! Huddinge kommun växer snabbt. Idag har kommunen över 100 000 invånare, vilket gör den till störst i länet efter Stockholms

Läs mer

Landsvägen 50. Ett magnifikt läge mitt i centrala Sundbyberg. Ser du också affärsläget. Hyr denna lokal Ring oss: 08-34 54 55

Landsvägen 50. Ett magnifikt läge mitt i centrala Sundbyberg. Ser du också affärsläget. Hyr denna lokal Ring oss: 08-34 54 55 Ser du också affärsläget Landsvägen 50 Ett magnifikt läge mitt i centrala Sundbyberg Hyr denna lokal Ring oss: 08-34 54 55 Duvbo Näckrosen Kollektivtrafik av världsklass finns i direkt anslutning till

Läs mer

Bebyggelsestruktur och persontransporter

Bebyggelsestruktur och persontransporter Bebyggelsestruktur och persontransporter Institutionen för teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola Allmänt om bebyggelse och persontransporter Bakgrund Det finns en ganska utbredd uppfattning bland

Läs mer

Arlanda - Märsta. KAPITELUTDRAG ur arbetsmaterial 2:2013 Stockholmsregionens regionala stadskärnor

Arlanda - Märsta. KAPITELUTDRAG ur arbetsmaterial 2:2013 Stockholmsregionens regionala stadskärnor resurs pporten e vs i de yttre Arlanda - Märsta Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen e i den Arlanda Märsta Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen Uppföljning av utvecklingen i de yttre regionala

Läs mer

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Europeiska unionen Verksamhetsområdets yta: 150 000 kvm Avstånd Landvetter: 26 km Avstånd Centralstationen/City:

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

STRAIR Strategic Development and Cooperation between Airport Regions

STRAIR Strategic Development and Cooperation between Airport Regions PM - slutrapport Regionplane- och trafikkontoret Caroline Olsson STRAIR Strategic Development and Cooperation between Airport Regions Stockholms läns landsting Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Ledig lokal om 465m 2 för verkstads- eller handelsverksamhet

Ledig lokal om 465m 2 för verkstads- eller handelsverksamhet Ledig lokal om 465m 2 för verkstads- eller handelsverksamhet Centralt belägen, rymlig lokal för verkstads- eller handelsverksamhet Objektet Lokal för verkstad- eller handelsverksamhet om 465 kvm med god

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 Vi är många som vill förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne! Vi är så här många som pendlar ut: 14 435

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Kontor, kunskap och kommunikationer. Välkommen till Silverdal, en vetenskapspark med centralt läge i Stockholm

Kontor, kunskap och kommunikationer. Välkommen till Silverdal, en vetenskapspark med centralt läge i Stockholm Kontor, kunskap och kommunikationer Välkommen till Silverdal, en vetenskapspark med centralt läge i Stockholm Framtidens arbetspla Stockholms bästa läge Till Stockholm city är det 12 km, till Arlanda kommer

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 15 SVERIGE- BAROMETERN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen på den

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS 94 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS KÖPENHAMNS FLYGPLATS Tillgänglighet Tilllgänglighet är nyckelordet när en region ska säkra konkurrenskraften i den globaliserade världen. Tillgänglighet

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Hur växer Nordost? Svag sysselsättningstillväxt i Nordost Stockholms

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se

Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se - Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna

Läs mer

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen... 3 1. Tillgänglighet

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS

ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS examensarbete 20 p - fysisk planering 180 p - bth karlskrona - sebastian gårdendahl 2005.05.11 TY HÄR PÅ JORDEN HAR VI INGEN STAD SOM

Läs mer

BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24

BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24 BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 Läge 4 Infrastruktur och Kommunikationer 5 Fastigheten 6 Flygfoto 7 Byggrätter 8-9 Fakta Huddinge Kommun 10-11 Kontakt 12 BILAGOR

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Ny infrastruktur för goda arbetsstudie

Ny infrastruktur för goda arbetsstudie Ny infrastruktur för goda arbetsstudie och bostadsvillkor i Östra Mellansverige Socialdemokraterna i Östra MellanSverige Innehåll Vår vision 3 Full fart framåt eller bakåt? 4 Att bo leva och arbeta i Östra

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Verksamhetsmark. landskrona.se

Verksamhetsmark. landskrona.se Verksamhetsmark Strategiskt läge Landskrona är en medelstor stad med 43 000 invånare, strategiskt belägen i den växande Öresundsregionen. Inom en timmes restid når du ett område med hela 3,7 miljoner invånare.

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407

Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407 Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407 Projekt: Förstudie - Strategisk långtidsplan för utvecklingen av cykelparkering i Borås, 2010-10-01 till 2013-04-30

Läs mer

Esplanaden 1. Sundbyberg 670 kvm. Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55

Esplanaden 1. Sundbyberg 670 kvm. Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55 Esplanaden 1 Sundbyberg 670 kvm Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55 Välkommen till Diligentia Esplanaden 1 Esplanaden 1 är i huvudsak en kontorsfastighet, med Kronofogden

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Att lyckas iväst. För dig som funderar på att etablera ditt företag i Hässelby eller Vällingby. broschyrtryck.indd 1 2010-03-10 22.

Att lyckas iväst. För dig som funderar på att etablera ditt företag i Hässelby eller Vällingby. broschyrtryck.indd 1 2010-03-10 22. Att lyckas iväst För dig som funderar på att etablera ditt företag i Hässelby eller Vällingby broschyrtryck.indd 1 2010-03-10 22.57 Välkommen till Hässelby-Vällingby! Hässelby-Vällingby ligger i den västra

Läs mer

Indikatorer. The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Utgångsläge för. Inriktningsmål. Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens

Indikatorer. The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Utgångsläge för. Inriktningsmål. Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Indikatorer The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Kunskapslyft för barn och unga: Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

Res över dagen ny tillgänglighet i STRING-korridoren

Res över dagen ny tillgänglighet i STRING-korridoren Res över dagen ny tillgänglighet i STRING-korridoren SE I korridoren Öresund-Hamburg förbättras år 2021 radikalt möjligheterna till affärsresor och pendling, både med bil och tåg. I projektet Green STRING

Läs mer