Uppföljning av gastric bypassopererade patienter inom primärvården
|
|
- Lennart Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppföljning av gastric bypassopererade patienter inom primärvården En kartläggning på Närhälsan Norrmalm vårdcentral, Skövde Närhälsan FoU primärvård FoU-centrum Skaraborg Författare: Sara Orrsjö, ST-läkare Närhälsan Norrmalm vårdcentral, Skövde
2 Rapport 2014:2 Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik FoU-centrum Skaraborg primärvård och tandvård i samverkan Handledare: Per Hjerpe, distriktsläkare, med.dr Närhälsan Norrmalm vårdcentral och FoU-centrum, Skövde
3 SAMMANFATTNING Bakgrund I stora delar av världen utgör övervikt och fetma ett betydande hälsoproblem och prevalensen ökar stadigt. Fetma är en etablerad riskfaktor för flera kroniska sjukdomar och samhällets kostnader och individens risk att utveckla sjukdom ökar med stigande BMI (body mass index). Behandling av fetma på kirurgisk väg har blivit allt mer vanligt förekommande och antalet patienter som genomgått operation ökar därmed ständigt. Gastric bypass betraktas som referensmetod då det är den typ av ingrepp som är mest väldokumenterat och som har visats ge bäst resultat i relation till biverkningar. Den kirurgiska behandlingen är dock behäftad med flertalet risker och komplikationer. Till mer akuta problem hör magsår och tarmvred. På lång sikt riskerar patienten att drabbas av malnutrition, neurologiska problem och vitaminbristtillstånd. För att undvika långsiktiga komplikationer är en fortsatt regelbunden, livslång behandling och uppföljning nödvändig. Det är dock oklart hur väl detta fungerar i klinisk praxis varför vi i detta projekt studerar uppföljningen av dessa patienter vid Närhälsan Norrmalm vårdcentral. Metod Via Scandinavian Obesity Surgery Register (SOREG), identifierades gastric bypassopererade patienter listade på Närhälsan Norrmalm vårdcentral. I en retrospektiv journalstudie studerades om dessa patienters operation var känd på vårdcentralen. Dessutom gjordes en jämförelse mellan faktisk respektive önskvärd uppföljning av läkemedelsbehandling och provtagning enligt rekommendationerna i ett regionalt PM för primärvårdsuppföljning från Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Resultatet beskrivs med hjälp av deskriptiv statistik. Resultat Sammantaget identifierades 48 patienter som genomgått gastric bypass-operation. För fyra av dessa hade remiss för uppföljning skickats från opererande enhet. I 12 av fallen hade en epikriskopia skickats i samband med utskrivning från avdelningen vid operationstillfället. Sju patienter hade själva tagit initiativ till uppföljning. I 25 fall fanns operationen endast nämnd i en bisats och i tre av fallen fanns ingen uppgift alls. Hos cirka 44 % av patienterna hade man registrerat aktuell kroppsvikt efter operationen. Knappt 67 % av patienterna hade fått recept på vitamin B12 och 60 % på kalk och D-vitamintillskott, antingen från vårdcentralen eller annan vårdenhet. Följsamheten till rekommenderad provtagning, uppvisade stor variation mellan olika labprover. Konklusion Sammantaget kan konstateras att både kännedomen om, och uppföljningen och behandlingen av gastric bypass-opererade patienter enligt rekommendationer är låg. Det finns således utrymme för förbättring. Med hjälp av en förbättrad kommunikation mellan inblandade vårdgivare och patienten samt ett väl förankrat vårdprogram finns dock goda möjligheter till handläggning av hög kvalitet. Nyckelord Obesity, gastric bypass, long-term, follow up, primary care
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 ÖVERVIKT OCH FETMA... 1 BEHANDLING AV ÖVERVIKT OCH FETMA... 1 FETMAKIRURGI... 1 UPPFÖLJNING... 2 SYFTE... 3 FRÅGESTÄLLNINGAR... 3 METOD... 3 STUDIEDESIGN... 3 URVAL... 3 DATAINSAMLING/PROCEDUR... 3 STATISTISK ANALYS... 4 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 4 RESULTAT... 5 DISKUSSION... 8 SLUTSATS REFERENSLISTA BILAGA 1: Intyg journalgranskning
5 BAKGRUND Övervikt och fetma I stora delar av världen utgör övervikt och fetma ett betydande hälsoproblem och prevalensen ökar stadigt. Uppgifter gör gällande att omkring en halv miljon av Sveriges vuxna befolkning är drabbade av fetma och att nära 2,5 miljoner kan anses överviktiga (1). Body mass index (BMI) är ett mått som används för att mäta mängden kroppsfett hos en individ och beräknas genom att dividera kroppsvikten (i kg) med kroppslängden (i m) i kvadrat. WHO definierar gränser för under-, normalrespektive övervikt och fetma enligt faktaruta 1 (1). Faktaruta 1. Definitioner av fetma enligt WHO (1). Undervikt <18,5 Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25 29,9 BMI (body mass index) (kg/m 2 ) Fetma 30 Fetma är en etablerad riskfaktor för flera kroniska sjukdomar och samhällets kostnader och individens risk att utveckla sjukdom ökar med stigande BMI. Det finns starka samband mellan BMI och risk för högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes mellitus, kranskärlssjukdom och stroke (2). En bestående viktnedgång, även av måttlig storlek, hos personer med fetma ger vinster i form av minskad sjuklighet, ökad livslängd och minskade kostnader för samhället (3). Behandling av övervikt och fetma Det finns olika metoder för att förebygga och behandla fetma, däribland kostbehandling, beteendeterapi, ökad fysisk aktivitet, läkemedelsbehandling och kirurgi (1). Behandling av fetma på kirurgisk väg har blivit allt mer vanligt förekommande och antalet patienter som genomgått operation ökar därmed ständigt (4). År 2002 opererades cirka 700 patienter och år 2010 cirka 8000 i Sverige (5). Fetmakirurgi Kirurgisk behandling vid svår fetma har visats ge varaktig viktreduktion och minskad mortalitet (6). Det finns flera olika typer av ingrepp inom fetmakirurgin. Av dessa är gastric bypass den metod som är mest väldokumenterad och som har visats ge bäst resultat i relation till biverkningar, varför den nu används som referensmetod (1). Verkningsmekanismen är komplex och omfattar ökad 1
6 mättnadskänsla, minskad hunger, ändrad födoämnespreferens och bevarad energikonsumtion (7). Ingreppet utförs numera oftast genom laparoskopisk metod och innebär att man syr av en liten ficka i övre delen av ventrikeln, medan en större del av ventrikeln och duodenum frikopplas. Den lilla ventrikelfickan kopplas sedan direkt till jejunum medan duodenum kopplas till ett något mer distalt tunntarmssegment (8). Den kirurgiska behandlingen är dock behäftad med flertalet risker och komplikationer. Till mer akuta problem hör magsår och tarmvred. Det senare kan leda till behov av akut reoperation för att lösa den inklämda tarmslyngan (9). På lång sikt riskerar patienten att drabbas av malnutrition, neurologiska problem och vitaminbristtillstånd. Både de dietära restriktioner som ingreppet kräver och förlusten av gastrointestinala segment där näringsämnen tas upp, kan leda till näringsmässiga brister (10). Brist på vitamin B12 och folsyra kan leda till makrocytär anemi, medan järnbrist kan ge mikrocytär sådan. Folsyraunderskott hos en gravid kvinna riskerar även att ge neuralrörsdefekt hos fostret (11). Vitamin B12-brist kan dessutom orsaka skador på perifera nerver, koordinationssvårigheter, ataxi och kognitiv nedsättning (10). Underskott av D- vitamin och kalcium ökar risken för osteoporos och därmed frakturer (11). För att förebygga dessa brister rekommenderas ett livslångt tillskott av B12, kalcium och D-vitamin samt en komplett multivitamintablett till alla opererade. Järntillskott rekommenderas till kvinnor i fertil ålder eller efter påvisad brist. Folsyra ges vid graviditet och amning eller efter behov (1). Andra långsiktiga problem kan vara eksem, svamp eller sår i hudveck, till följd av hudöverskott hos den som minskat kraftigt i vikt (9). Uppföljning När man studerat långtidsresultat efter gastric bypass-operation har det visat sig att många patienter behåller en lägre kroppsvikt och att reoperation är ovanligt. Däremot är följsamheten till årliga kontroller och rekommenderade kosttillskott bristande (12). Det första året efter genomgången gastric bypass-operation följs patienten vanligen av läkare, sjuksköterska och dietist på den opererande enheten, men därefter betraktas vederbörande i allmänhet som kirurgiskt färdigbehandlad och denna uppföljning avslutas (10). För att undvika långsiktiga komplikationer är en fortsatt regelbunden, livslång uppföljning nödvändig (9, 11). Det saknas i nuläget nationella riktlinjer för denna uppföljning, men ett exempel på uppföljning finns i ett PM från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (10). Denna uppföljning kan lämpligen ske inom primärvården och för detta ändamål bör allmänläkarens roll lyftas fram (9, 11). Eftersom gastric bypass-opererade personer är en relativt ny patientgrupp på vårdcentralerna saknas dock ofta lokala rutiner för hur de ska handläggas. Det är också ofta oklart hur många opererade individer varje vårdcentral har bland sina listade personer. 2
7 SYFTE Det övergripande syftet med detta projekt är att kartlägga i vilken utsträckning personalen på Närhälsan Norrmalm vårdcentral i Skövde har kännedom om vilka av de listade patienterna som genomgått gastric bypass-operation och hur stor följsamheten är till befintliga riktlinjer för uppföljning av dessa patienter samt att identifiera ett eventuellt behov av förändrade/förbättrade rutiner. FRÅGESTÄLLNINGAR I vilken utsträckning har personalen på vårdcentralen kännedom om att patienten genomgått gastric bypass-operation och hur har denna information i så fall kommunicerats? Hur stor andel av gastric bypass-opererade patienter följs upp enligt befintliga riktlinjer på Närhälsan Norrmalm vårdcentral i Skövde? Skiljer sig uppföljningen åt mellan olika parametrar? Finns det ett behov av förändrade/förbättrade rutiner? METOD Studiedesign Detta projekt har genomförts enligt kvantitativ metod, i form av en retrospektiv journalstudie. En jämförelse har gjorts mellan faktisk respektive önskvärd uppföljning av gastric bypass-opererade patienter. Urval Via Scandinavian Obesity Surgery Register (SOREG), som registrerar alla patienter opererade med gastric bypass i Sverige, identifierades patienter, hemmahörande i Västra Götalandsregionen, som genomgått gastric bypassoperation mellan och Bland dessa selekterades de patienter som hör till Närhälsan Norrmalm genom en jämförelse med förteckningen över vårdcentralens listade patienter Grunden till tidsramen är att registret startades i maj 2007 och att det inte är dags för uppföljning inom primärvården förrän två år efter operationen, då patienten följs på opererande enhet första året och då första uppföljningen inom primärvården är aktuell först ett år därefter. Datainsamling/Procedur Relevant data rörande de aktuella patienterna samlades in genom manuell journalgenomgång i det elektroniska datajournalsystemet Profdoc på Norrmalm vårdcentral och registrerades i avidentifierad form med hjälp av programmet Excel. Patientjournalen genomsöktes efter uppgifter om att patienten genomgått gastric bypass-operation och hur denna information i så fall förmedlats. 3
8 Behandlings- och uppföljningsrekommendationerna i ett regionalt PM för primärvårdsuppföljning från Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, användes som mall för de studerade parametrarna i studieprotokollet. De parametrar som undersöktes var: mätning av kroppsvikt recept på vitamin B12, kombinationstablett med kalk- och D-vitamin, folsyra och järn labprovtagning avseende kalcium, albumin, kreatinin, natrium, kalium, PTH, ferritin, Hb, pre-albumin + CRP, kobalamin, folat och 24-OH-Dvitamin Eftersom målsättningen är att uppföljning ska ske årligen, kontrollerades dessutom tidpunkten för senaste utfärdade receptet, senaste uppmätta kroppsvikten och senaste analyserade labprovet. Med hänsyn till att det kan finnas viss variation i tidpunkt för årskontroll registrerades också om den senaste åtgärden var utförd inom de senaste 15 månaderna eller om den låg längre tillbaka i tiden. Statistisk analys Resultatet redovisas med hjälp av deskriptiv statistik och beräkningar har gjorts med hjälp av statistikprogrammet SPSS version 19.0 (IBM corp., Etiska överväganden Projektet utgör ett kvalitetsarbete inom ramen för vårdcentralens verksamhetsutveckling och studien kommer inte att publiceras i någon tidskrift. Vårdcentralens verksamhetschef har godkänt granskning av för projektet relevanta patientjournaler (bilaga 1). En etisk diskussion har förts med handledaren utan att några avgörande problem kunnat identifieras, då inga patienter kommer att kontaktas och då någon intervention inte är aktuell. Därför har bedömningen gjorts att etikansökan inte är nödvändig. 4
9 RESULTAT Sammantaget identifierades 48 patienter som genomgått gastric bypass-operation inom det angivna tidsintervallet och som var listade hos Närhälsan Norrmalm vårdcentral Av dessa var 11 män och 37 kvinnor. Medelåldern vid operationstillfället var 41 år. Den yngsta patienten som opererades var 21 år, medan den äldsta var 62 år. Flertalet av patienterna, 32 stycken, opererades i Skövde, medan sju patienter opererades på Carlanderska i Göteborg. Resterande nio patienter genomgick operationen på något av sju andra centra i landet. I figur 1 redovisas vilket år patienterna opererades. Då SOREG-registret startade i maj månad 2007 och uthämtad data endast sträcker sig till , representerar staplarna för 2007 och 2011 inte hela dessa årtal Figur 1. Antal opererade patienter per år. I figur 2 redovisas hur personalen på vårdcentralen fick kännedom om att patienterna opererats. I vissa fall hade remiss, med explicit önskemål om uppföljning, skickats från opererande enhet. I andra fall var det patienten själv som tagit kontakt, med önskemål om årskontroll. Hos en del av patienterna fanns epikrisen från operationstillfället inskannad i journalen. Vanligt förekommande var att operationen endast var omnämnd i en bisats, t ex en kort notis i samband med agrafftagning hos undersköterskan. I en mindre andel av fallen fanns ingen uppgift om genomgånget ingrepp att finna i journalen. 5
10 Antal Remiss för uppföljning Patienten begärt uppföljning Epikriskopia Enbart omnämnt i journal Ej känd Figur 2. Hur fick vårdcentralen kännedom om operationen? I figur 3 redovisas hur stor andel av de 48 patienterna som blivit vägda på vårdcentralen eller där man vid besöket anamnestiskt tagit reda på aktuell kroppsvikt och noterat den i journalen. 56,3% 31,3% 12,5% Under de senaste 15 mån Efter op, men för mer än 15 mån sedan Okänt/ej uppmätt Figur 3. Andel av patienterna där uppgift om aktuell kroppsvikt fanns angiven i journalen. Andelen av de gastric bypass-opererade patienterna som fått rekommenderade recept utfärdade via vårdcentralen redovisas i figur 4 och 5. I samma figurer redovisas också den andel som enligt journaltexten tar de rekommenderade läkemedlen, men där recept utfärdats via annan vårdgivare. Av de som erhållit recept på vitamin B12-preparat via vårdcentralen, fick 82,4 % receptet inom de senaste 15 månaderna och för kalk- och D-vitamin-preparat var siffran 93,8 %. 6
11 33,3% 35,4% Från VåC Någon annanstans ifrån 31,3% Okänt/ej rec Figur 4. Andel av patienterna som fått recept utfärdade på vitamin B12-preparat. 39,6% 27,1% 33,3% Från VåC Någon annanstans ifrån Okänt/ej rec Figur 5. Andel av patienterna som fått recept utfärdade på kalk- och D-vitamin-preparat. Utöver dessa recept rekommenderas även förskrivning av preparat innehållande järn respektive folsyra till vissa patienter, i första hand kvinnor i fertil ålder samt övriga patienter utefter, genom provtagning, påvisad brist. Av patienterna hade 10,4 % fått recept på järnpreparat via vårdcentralen och ytterligare 6,3 % hade fått sådant recept någon annanstans ifrån. Recept på folsyrapreparat hade utfärdats till 2,1 % av patienterna. Följsamheten till rekommenderad provtagning, uppvisade relativt stor variation mellan olika labprover. Andelen utförda analyser redovisas i figur 6. 7
12 Figur 6. Andel av patienterna som tagit varje enskilt labprov. DISKUSSION Det primära resultatet av studien är att både kännedomen om, och uppföljningen och behandlingen av gastric bypass-opererade patienter enligt rekommendationer är låg även om resultatet ser något olika ut för de olika parametrarna. I litteraturen finns inga direkt jämförbara studier att relatera resultaten från denna undersökning till, men i en svensk enkätstudie från 2012 bland personer i Örebro och Uppsala som genomgått gastric bypass-operation mellan 1993 och 2003 fann man att 37 % deltagit i årliga uppföljande medicinska kontroller. Samma studie visade att 72 % av patienterna tog vitamin B12-tillskott och 24 % av dem tog multivitamintabletter regelbundet (12). I relation till dessa siffror är resultaten från vår studie inte särskilt överraskande. Man kan med relativt stor sannolikhet dra slutsatsen att bilden är liknande på andra vårdcentraler. Något förvånande är att en så liten andel som 8,3 % av patienterna, remitterats från opererande enhet till primärvården för fortsatt uppföljning. Detta faktum kan vara en indikator på att det fortfarande är en relativt ny patientgrupp där etablerade rutiner ännu saknas. Det skulle också kunna vara så att man på grund av komplikationer eller ett mer komplicerat postoperativt förlopp behållit patienten för en längre tids uppföljning på den opererande enheten. En annan möjlighet är att patienten tidigare varit listad på annan vårdcentral dit den ursprungliga remissen skickats. Med det vårdvalssystem som finns för primärvården, med ökad möjlighet för patienterna att byta vårdcentral, är detta inte ett helt osannolikt scenario. Betydligt färre än hälften av patienterna har i samband med besök på vårdcentralen efter operationen blivit vägda eller lämnat anamnestisk uppgift angående aktuell kroppsvikt. Orsaken till detta skulle kunna vara att man upplever att problemet med vikten nu är löst och inte behöver kontrolleras längre, eller att det är ett känsligt ämne att ta upp. 8
13 Drygt 66 % av patienterna har fått recept på vitamin B12 utfärdat via vårdcentralen eller angivit vid besöket att de fått detta förskrivet någon annanstans ifrån. Något färre, närmare bestämt cirka 60 % av patienterna, har fått recept på kalk + D-vitamin-preparat från vårdcentralen eller annan förskrivare. Skillnaden i förskrivning mellan dessa båda preparat kan möjligen ligga i att fler patienter får biverkningar av det senare preparatet och därmed har svårt att fullfölja behandlingen. Den låga förskrivningen av de rekommenderade läkemedlen kan på längre sikt innebära en ökad risk för komplikationer i form av anemi, skador på perifera nerver, koordinationssvårigheter, kognitiv nedsättning samt osteoporos och därmed frakturer. Förekomsten av labprover som analyserats uppvisar stor variation. Kreatinin, kalium och Hb är de analyser som har utförts på flest patienter, vilket skulle kunna förklaras av att de är prover som är vanliga i flera kliniska situationer och som distriktsläkarna är väl förtrogna med och ofta ordineras även av andra orsaker. Vid datainsamlingen togs ingen hänsyn till anledningen till provtagningen, utan varje labprov registrerades bara som taget eller inte taget inom den aktuella tidsramen. Den stora variationen kan tala för att proverna i första hand inte tagits som uppföljning efter gastric bypass-operation utan snarare på andra indikationer. Ett problem är också att indikationen för vissa av provtagningsrekommendationerna upplevs oklara. Ett exempel är rekommendationen om analys av pre-albumin, vilket är ett labprov som inte ingår i den provarsenal som finns tillgänglig på vårdcentralen. Därav har inga sådana analyser gjorts. En svaghet i utformningen av denna studie är att vårdcentralsjournalen, inklusive lablista och receptmodul, varit den enda källan för datainsamling. Detta medför att de patienter som här redovisas som att de inte fått ett visst recept utfärdat eller inte tagit ett visst labprov, mycket väl kan ha varit någon annanstans för detta ändamål utan att det framgår av vårdcentralsjournalen. Några av dessa patienter kanske fortfarande följs på opererande enhet, andra kanske har varit på någon annan vårdcentral. Sannolikt är dock en viss del av patienterna utan recept och provtagning. För att närmare avgöra detta skulle man kunna gå vidare med en enkätundersökning. En viktig fråga gällande uppföljningen av den gastric bypass-opererade patienten är: Vem äger ansvaret för den fortsatta uppföljningen? Man kan på olika grunder argumentera för kirurgens, distriktsläkarens respektive patientens eget ansvar för olika delar i denna. En förutsättning för att åstadkomma en högkvalitativ uppföljning av en patient som genomgått gastric bypass-operation, är en välfungerande kommunikation mellan den kirurgklinik där patienten opererats och den enhet som ska ta vid, när patienten anses färdigbehandlad. Minst utrymme för felaktigheter torde ges om en remiss med explicit begäran om fortsatt uppföljning skickas till den vårdcentral där patienten är listad. Detta tillvägagångssätt bidrar också med kunskap om hur operationen förlöpt och hur uppföljningen fungerat fram till överlämningen. Kirurgen bör således ha ansvaret att initiera primärvårdsuppföljningen och överlämna nödvändig information för denna. 9
14 Distriktsläkaren är sannolikt den som är bäst lämpad att ansvara för den fortsatta uppföljningens innehåll. Med bred kunskapsbas och kännedom om patientens övriga medicinska situation kan distriktsläkaren ta ställning till hur den individuella uppföljningen bäst utformas. Varje vårdcentral har troligen patienter som genomgått gastric bypass-operation på olika kirurgiska kliniker och hitintills har observerats skillnader i hur rekommendationerna om uppföljning ser ut. En nationell konsensus gällande primärvårdsuppföljningens innehåll skulle sannolikt öka följsamheten till rekommendationerna och därmed förbättra uppföljningens kvalitet. En förutsättning för en fungerande uppföljning är dessutom att riktlinjerna är anpassade efter primärvårdens arbetssätt och tillgängliga utbud av laboratorieanalyser. I ett sjukvårdssystem med riktning mot ökat patientinflytande och möjlighet för patienter att, genom vårdval, aktivt besluta vem som ska sörja för deras vård, synes det mest rimligt att patienten själv tar ansvar för att den årliga uppföljningen kommer till stånd. Då patienter idag rör sig mellan olika primärvårdsenheter finns stora risker för uteblivna årskontroller om patienten förutsätter kallelse till läkarbesök istället för att ta eget ansvar för detta. Det bör följaktligen åligga patienten själv att ta kontakt med sin vårdcentral när det är tid för årskontroll. SLUTSATS Sammantaget kan konstateras att både kännedomen om, och uppföljningen och behandlingen av gastric bypass-opererade patienter enligt rekommendationer är låg. Det finns således utrymme för förbättring. Med hjälp av en förbättrad kommunikation mellan inblandade vårdgivare och patienten samt ett väl förankrat vårdprogram finns dock goda möjligheter till handläggning av hög kvalitet. 10
15 REFERENSLISTA 1. SBU. Fetma problem och åtgärder. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 160. ISBN X. 2. Thompson D, Edelsberg J, Colditz GA, et al. Lifetime health and economic consequences of obesity. Arch Intern Med 1999;159(18): Oster G, Thompson D, Edelsberg J, et al. Lifetime health and economic benefits of weight loss among obese persons. Am J Public Health 1999;89(10): Leffler E, Gustavsson S, Karlson BM. Time trends in obesity surgery 1987 through 1996 in Sweden a populationbased study. Obes Surg 2000;10(6): Näslund I. Accelererande utveckling av obesitaskirurgi i Sverige. Läkartidningen 2011 Dec 7-13;108(49): Sjöström L, Narbro K, Sjöström CD, et al. Effects of bariatric surgery on mortality in Swedish obese subjects. N Engl J Med Aug 23;357(8): Olbers T. Obesitaskirurgi eller sagan om den fula ankungen. Läkartidningen 2011 Dec 7-13;108(49): Colquitt JL, Picot J, Loveman E, et al. Surgery for obesity. Cochrane Database Syst Rev Apr 15;(2):CD PM Primärvårdsuppföljning efter Gastric Bypass, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Matrana MR, Davis WE. Vitamin deficiency after gastric bypass surgery: a review. South Med J Oct;102(10): Ziegler O, Sirveaux MA, Brunaud L, et al. Medical follow up after bariatric surgery: nutritional and drug issues. General recommendations for the prevention and treatment of nutritional deficiencies. Diabetes Metab Dec;35(6 Pt 2): Edholm D, Svensson F, Näslund I, et al. Long-term results 11 years after primary gastric bypass in 384 patients. Surg Obes Relat Dis Mar 23. [Epub ahead of print] 11
16 Bilaga 1 Intyg Sara Sjögren, ST-läkare vid Vårdcentralen Norrmalm i Skövde, går under 2012 kursen i Grundläggande FoU- metodik inför ansökan om specialistbevis i Allmänmedicin. Hon genomför under denna kurs ett projektarbete i form av en studie om hur gastric bypass-opererade patienter följs upp inom primärvården. Per Hjerpe, distriktsläkare och med dr, Vårdcentralen Norrmalm och Primärvårdens FoU-centrum, Skövde, är handledare. För att kunna genomföra arbetet behöver Sara Sjögren studera journalerna från ett antal patienter. Resultaten kommer att registreras i avidentifierat skick för att sedan bearbetas statistiskt. Sara Sjögren beräknas genomföra sitt insamlingsarbete under perioden Studien redovisas i en projektrapport som kommer att publiceras på FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborgs hemsida. Skövde Intygas i tjänsten Micael Elmersson Verksamhetschef Vårdcentralen Norrmalm, Skövde
17 Närhälsan FoU primärvård FoU-centrum Skaraborg, Torggatan 17, Skövde E-post: Hemsida:
Överviktskirurgi vem, hur och resultat?
Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp
Läs merVad händer efter kirurgisk obesitasbehandling
Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Malin Werling ST-läkare allmänmedicin, Göteborg Forskare, Sahlgrenska/SU malin.werling@vgregion.se Stockholm SFSD symposium 2016-04-08 Disposition Bakgrund/Historik
Läs merRegionala riktlinjer för kvinnor inom mödrahälsovården som genomgått gastric by-passoperation
Regionala riktlinjer för kvinnor inom mödrahälsovården som genomgått gastric by-passoperation Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med
Läs merRegionala riktlinjer för mödrahälsovården gällande kvinnor som genomgått viktminskningskirurgi
Regionala riktlinjer för mödrahälsovården gällande kvinnor som genomgått viktminskningskirurgi Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Peter Sigsjö Hälso och sjukvårdsstrateg 040-675 36 70 Stefan.karlegard@skane.se Datum 2015-04-01 1 (5) Behovsanalys vid förlängning av befintligt
Läs merUppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober
Läs merAMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)
AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merÖverviktskirurgi - långtidseffekter
Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merGraviditet efter fetmakirurgi
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2017-11-30 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravård Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Faktaägare:
Läs merSpecialiserade överviktsmottagningar
Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar
Läs merPatienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.
Bakgrund - för vårdgivare Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merGrav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund
Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.
Läs merGod remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010
God remisshantering för läkare och patient ST-läkare Primärvården Södra Bohuslän FoU-arbete 2010 Handledare: Mille Milacovic, Mölnlycke VC God remisshantering för läkare och patient Inledning En patient
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merÅrsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018
Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad
Läs merLÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN?
LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN? En jämförelse mellan journal och patientens egenrapportering ST-läkare Anneli Ringman - Råå Vårdcentral Handledare: Ann-Sofi Rosenqvist Vetenskaplig handledare: Veronica
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merVälkomna! Fetma förekomst, konsekvenser och behandling. Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska
Välkomna! Fetma förekomst, konsekvenser och behandling Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska http://www.vgregion.se/beslutstodfetma Kom ihåg att mekanismerna bakom fetma är
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merAMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)
--9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion
Läs merRisk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi
Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi Rebecka Kaplan Sturk Mödrahälsovårdsöverläkare Kvinnokliniken Södersjukhuset Roos N. et al BMJ 2013 1 Gastric bypass i Sverige År 2007-2011 genomfördes i
Läs merUppföljning av gastric bypass-opererade patienter inom opererande enheter och primärvården - en undersökning på Hällefors vårdcentral.
1 Uppföljning av gastric bypass-opererade patienter inom opererande enheter och primärvården - en undersökning på Hällefors vårdcentral. Luma Muhi/ST läkare/hällefors vårdcentral. Handledare: Peter Engfeldt,
Läs mer2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.
Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS
Läs merKirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus
Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Obesitas - Behandlingsmodaliteter Livsstilsförändringar Diet regimer Fysisk aktivitet Beteende terapi
Läs merUppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation
Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation Svar skickas till: Överviktsenheten Kirurgkliniken Västmanlandssjukhus 721 89 Västerås Till patienten! För några år sedan genomgick du en överviktsoperation.
Läs merÖkad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017
Ökad följsamhet med påminnelser Kronans Apotek november 2017 Sammanfattning Det är ett väl dokumenterat och känt problem att patienter inte fullföljer sin läkemedelsbehandling. För vissa sjukdomar handlar
Läs merSjuklig övervikt en kirurgisk sjukdom?
Sjuklig övervikt en kirurgisk sjukdom? Torbjörn Eriksson, specialistläkare i Värnamo, skrev denna essäuppgift för Svensk Kirurgisk Förenings kompetensbevis i kirurgi 2008. Han har nu uppdaterat den för
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merSätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral
Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral Malin Arvidsson, ST-läkare, Spånga vårdcentral Februari 2013 Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao Klinisk handledare:
Läs merFör vårdgivare Bakgrund Vår verksamhet Vem är aktuell för kirurgi
För vårdgivare Bakgrund Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt
Läs merPatientens upplevelse av obesitaskirurgi
Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen
Läs merBEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA
BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA EN RETROSPEKTIV STUDIE VID SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL I UPPSALA PROJEKTARBETE
Läs merAlkoholberoende efter obesitaskirurgi
Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt
Läs merGastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se
Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom
Läs mer8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning
8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening
Läs merLedtal för diabetessjuksköterskor
Ledtal för diabetessjuksköterskor Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård i samverkan med Svensk sjuksköterskeförening SFSD och Svensk sjuksköterskeförening förordar: ledtalet 400 patienter med
Läs merBarndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland
Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merÄldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner
Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner En journalstudie på vårdcentralen Oden i Falköping FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Avin Jagsee, ST-läkare Vårdcentralen
Läs merNationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merFörskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen
Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit
Läs merRegional riktlinje för val av operationsmetod
Regional riktlinje för val av operationsmetod vid fetma Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Läs merÖverviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?
Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,
Läs merIsolerad hyperterm perfusion
2015-10-30 SVN 2015-19 Gunilla Gunnarsson, ordf. RCC i Samverkan Sveriges kommuner och landsting 118 82 Stockholm Sydöstra sjukvårdsregionens remissvar avseende nationell nivåstrukturering av sju åtgärder
Läs merANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage
Läs merKvalitetsarbeten Stockholm 2016
2017-08-23 Kvalitetsarbeten Stockholm 2016 Rita Fernholm Distriktsläkare, medicinsk rådgivare Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Stockholm, doktorand Karolinska Institutet rita.fernholm@sll.se 2017-08-23
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel - 190507 Question #: 1 Artikeln tar upp en aspekt på nätval som är viktigt vid laparoskopiskt IPOM, nämligen behovet av en adhesionsbarriär. Varför behövs en sådan barriär?
Läs merEn guidad tur i kostdjungeln
Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merSpecial läkemedels. På spaning mot nya läkemedel
Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merHur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr
Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min
Läs merSBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU
SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Sven Oredsson Medicinsk rådgivare 040-675 30 59 Sven.Oredsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-04-20 Dnr 1500885 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Icke-kirurgisk behandling
Läs merSammanställning av avvikelser skickade mellan Skaraborgs Sjukhus, primärvård i Skaraborg och kommunerna i Skaraborg 2016
ANTECKNINGAR Susanne Gustavsson 2017-02-16 Sammanställning av avvikelser skickade mellan Skaraborgs Sjukhus, primärvård i Skaraborg och kommunerna i Skaraborg 2016 Antal avvikelser Totalt har 662 avvikelser
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merDigitala vårdmöten. Erfarenheter från Region Jönköpings län
Digitala vårdmöten Erfarenheter från Region Jönköpings län 2017-09-11 När vi bara gör på ett sätt får vi specialanpassa varje gång för en personcentrerad vård Med flexibla kommunikationssätt och förberedda
Läs merFrån sämst till bäst i klassen
Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som
Läs merAntikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig
Läs merSekundär frakturprevention i Värmland
Sekundär frakturprevention i Värmland en ny evidensbaserad osteoporosfrakturkedja Andreas Otto, ST-läkare, ortopediska kliniken i Karlstad Mål Minska incidensen av typiska osteoporosfrakturer - i synnerhet
Läs merSkräddarsydd behandling för barn (och tonåringar) Annika Janson Överläkare, med dr, Rikscentrum Barnobesitas annika.janson@karolinska.
Skräddarsydd behandling för barn (och tonåringar) Annika Janson Överläkare, med dr, Rikscentrum Barnobesitas annika.janson@karolinska.se 1 Rikscentrum Barnobesitas Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merRapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping
Rapport från Dagen Nutrition den 17 november 2011 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna
Läs merIndikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar
Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland
Läs merTips och råd vid uppstart av förbättringsarbete
Tips och råd vid uppstart av förbättringsarbete Rita Fernholm, med. lic. Distriktsläkare Boo VC, medicinsk rådgivare Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting. rita.fernholm@gmail.com
Läs mer2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.
2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET
Läs merGastric pacing (magsäcksstimulering) vid behandling av fetma
Gastric pacing (magsäcksstimulering) vid behandling av fetma Publicerad 04-03-10 Version 1 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Gastric pacing är en ny metod för behandling av fetma som innebär att elektrisk
Läs merInnehåll. Verksamhetsberättelse. Mottagna recept. Vanligaste diagnosen. Framgångsfaktorer. Aktivitetskatalogen
FaR på Hisingen Fysisk aktivitet på Recept Innehåll Mottagna recept Vanligaste diagnosen Verksamhetsberättelse 27 Framgångsfaktorer Aktivitetskatalogen Av FaR -samordnare Anders Esko, Camilla Söderlindh,
Läs merDel 3_9 sidor_12 poäng
Del 3_9 sidor_12 poäng Karin Orpulént, 37 år söker dig på vårdcentralen för sin övervikt. Hon har bantat med olika kurer hela sitt liv. Tyvärr har det har alltid slutat med att hon väger mer än innan hon
Läs merUtlåtande avseende nominerad fråga för HTA-rapport. Substitution med vitaminer och mineraler efter fetmaoperation med gastric bypass
Utlåtande avseende nominerad fråga för HTA-rapport Substitution med vitaminer och mineraler efter fetmaoperation med gastric bypass Förslag/ställd fråga: Vilket vetenskapligt underlag finns för rekommendationer
Läs merPSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER
PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas
Läs merKirurgisk behandling av åderbråck i Region Skåne
Specialiserad planerad vård 1 (5) Kirurgisk behandling av åderbråck i Gemensamma riktlinjer för utredning och behandling av åderbråckssjukdom har saknats i. Ett vårdprogram för patienter med åderbråckssjukdom
Läs merHur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården?
Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? En kartläggning av vårdkontakter i Skaraborg 10 år efter insjuknandet FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ann Segerblom
Läs merMobil hemsjukvårdsläkare Överenskommelse Primärvård - hemsjukvården Marks Kommun
Mobil hemsjukvårdsläkare Överenskommelse Primärvård - hemsjukvården Marks Kommun Vården ges i möjligaste mån i hemmet och utgår från patientens behov Kommunens sjuksköterska och mobil hemsjukvårdsläkare
Läs merEnkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Eva Angenete, Docent i kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken,
Läs merFaktorer som påverkar resultatet av operationen
Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,
Läs merStark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet
Stark för kirurgi Stark för livet Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet Socialstyrelsen:insatser som främjar arbetet med sjukdomsförebyggande metoder Svenska Läkaresällskapets levnadsvaneprojekt
Läs merVarför måste man ha diabetes? Diabeteskirurgi Metabol kirurgi
Varför måste man ha diabetes? Diabeteskirurgi Metabol kirurgi Arvo Hänni, Hans-Erik Johansson, Anette Öhrn-Liberg Överviktsenheten/Endokrin & Diabetessektionen Specialmedicin, Akademiska Sjukhuset, Uppsala
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:
Läs merManual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)
Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merEffekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie
Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie CDC4G-trial www.cdc4g.com (changing diagnostic criteria for gestational diabetes) Helena Fadl,
Läs merÖverviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26
Kirurgkliniken Västerviks sjukhus Överviktskirurgipatientinformation inför läkarbesök Reviderat 2014-02-26 Utfärdat av: Magnus Fröstorp, överläkare Godkänt av: Bengt Arvidsson, verksamhetschef Bakgrund
Läs merPrimärvårdens universitetssjukvårdsenheter i Västra Götalandsregionen: Göteborg och Södra Bohuslän Skaraborg, Södra Älvsborg (Fyrbodal) FoU primärvård
Primärvårdens universitetssjukvårdsenheter i Västra Götalandsregionen: Göteborg och Södra Bohuslän Skaraborg, Södra Älvsborg (Fyrbodal) Universitetssjukvård FoU-centrum Gbg/SB FoU-centrum Fyrbodal Primärvårdens
Läs merEpidemiologi 1. Ragnar Westerling
Epidemiologi 1 Ragnar Westerling Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epi bland Demo folk Logi läran om Epidemiologi Svarar på frågor om tid, plats, person Vem är det som drabbas
Läs mera. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.
Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merPROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept
PROJEKTRAPPORT Följsamhet till fysisk aktivitet på recept Ett ST-projekt inom allmänmedicin på Trångsunds vårdcentral Tobias Gelius Trångsunds vårdcentral tobias.gelius@sll.se Handledare: Bo Christer Bertilsson
Läs merUppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.
Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten
Läs merSKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017
SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017 Anders Johansson, Birgitta Lytsy I gruppen som tagit fram rapporten ingick också: Hans Rutberg, Susanne Lundqvist, Leif Lundstedt, Einar Sjölund, Per Wigert,
Läs mer- En kartläggning i slutenvården
Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,
Läs merNyhetsbrev BEST just nu nr 10
Nyhetsbrev BEST just nu nr 10 I detta nummer Referat från BEST-mötet i Göteborg 29 september OBS! nya versioner av studiedokument (protokoll, patientinformation, support) Byte i studieledningen Ändrat
Läs mer