Svenska samskolan i Tammerfors, gymnasiet Svenska samskolan i Tammerfors, grundläggande utbildning, åk 1-9

Transkript

1 SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS Läsåret

2 Svenska samskolan i Tammerfors, gymnasiet Svenska samskolan i Tammerfors, grundläggande utbildning, åk 1-9 Adress: Koulukatu 14, Tammerfors Telefon: Rektor Ronny Holmqvist Vicerektor Henrik Aaltonen Övre lärarrummet Lågstadiets lärarrum Ekonom Pia Forss Skolsekreterare Birgit Mäntyniemi Studiehandledare Jan Almark Eftiskoordinator Pamela Mannström Fastighetsskötare Tony Toukoniitty Tidigare rektorer: Axel von Christierson Viktor Groop Adolf Höglander Gunnar Ehnholm Folke Nyberg Alvar Kurtén Anna-Lisa Bjurström Mark Wallenius Folke Jungner Skolans upprätthållare: Föreningen för Svenska samskolans i Tammerfors upprätthållande r.f. Grundläggningsår: 1895

3 Föreningen för Svenska samskolan i Tammerfors upprätthållande r.f. Styrelse: Dipl.ekon. Rikard Bjurström, ordförande Ekon.mag. Pia Forss, ekonom Agronom Axel Holmberg vice ordförande Rektor Ronny Holmqvist, sekreterare Pol.mag. Annina Nyberg-Saxberg Cindi Portin Optiker Suzanne Sjöholm Lektor Kirsi Niemenmaa, lärarrepresentant Ekon.mag. Kari-Pekka Tarko, styrelsemedlem Styrelsens hedersmedlem dipl.ing. Martin Lilius Styrelsemöten under höstterminen 2013: 18.9 kl kl kl kl Styrelsemöten under vårterminen 2014: 17.2 kl kl kl kl Emilia Brändh, åk 9, del av akvarellserie, 2014

4 Lärare Fil.mag. Henrik Aaltonen (1988), lektor, (1995) vicerektor engelska, Business English klassföreståndare för III G Dipl.ing. Pauliina Armholt (2011), äldre lektor matematik och fysik i gymnasiet (moderskaps- och vårdledig läsåret ) Fil.mag. Jan Almark (1989), studiehandledare studiehandledning Ped.mag. Petra Autio (2010), klasslärare, speciallärare klasslärare för klass 2 A (moderskaps- och vårdledig läsåret ) Fil.mag. Anne Bjurström (1980), lektor matematik Teol.stud. Charlotte Dick-Röstad, vikarie Master of Arts Eira Enkvist (2012), timlärare bildkonst Fil.mag. Anders Granlund (2013), vikarie matematik och fysik i gymnasiet Ped.mag. Piia Grönlund (2000), klasslärare klasslärare för åk 5 Fil.mag. Kenneth Gustafsson (1995), lektor modersmål och litteratur Ped.mag. Eva-Maria Hagfors-Vuorinen (2010), klasslärare klasslärare för klass 3 B Fil.mag. Karin Hollsten (2009), timlärare ryska, tyska klassföreståndare för åk 8 2

5 Fil.mag. Ronny Holmqvist (2001), lektor, (2006) rektor för grundutbildningen och gymnasiet ekonomikunskap Fil.kand. Anna Kilpinen (2012), klasslärare klasslärare för 3 B Fil.mag. Lasse Koskinen (2013), klasslärare klasslärare för åk 4 Fil.mag. Joonas Kotkamaa (2010), lektor historia, samhällslära klassföreståndare för 7 B Ped.mag. Kristina Kvist-Juuti (1988), klasslärare klasslärare för klass 1 B, matematik i åk 6 Ped.mag. Anne Lintula (1999), timlärare textilslöjd Teol.mag. Sabina Lindholm (2000), lektor ) Dipl.ing. Kirsi Niemenmaa (1996), lektor fysik, kemi, matematik klassföreståndare för 6 A Skådespelare Lisbeth Nyström (1992), timlärare musik, bildkonst klassföreståndare för 7 A Fil.mag. Inkeri Remsu (2012), timlärare ortodox religion Hum.kand. Tarja Salmi-Kaunisto (1983), lektor Fil.mag. Charlotta Serlachius (2009), klasslärare vikarierande klasslärare för åk 2 Specialpedagog Maija-Liisa Siikasmaa (2000), speciallärare specialundervisning 3

6 Fil.stud. Pia Sparv-Honkanen (2005), t.f. lektor klassföreståndare för 6 B Restonom Reeta Stenberg (2012), timlärare huslig ekonomi FyM Peter Sundstedt (2000), timlärare gymnastik, slöjd klassföreståndare för I G FyM Marika Söderström (1998), timlärare gymnastik, hälsokunskap klassföreståndare för åk 9 Fil.mag. Carina Tanskanen (2001), äldre lektor engelska, franska, spanska klassföreståndare för II G Ped.mag. Pia Vataja (1993), klasslärare, speciallärare klasslärare för 1 B Fil.mag. Susanne Wikström-Toivio (1979), äldre lektor modersmål och litteratur Skolgångsbiträden Susanna Forssén (1995), skolgångsbiträde Kultursektreterare Pamela Mannström (2001), skolgångsbiträde DEA Biologie Delphine Marsault (2007), skolgångsbiträde Ped.mag. Monica Skuthälla (2013), skolgångsbiträde Elin Hassel (2013), eftisledare 4

7 Ekon.mag. Pia Forss (2000), ekonom Kanslipersonal Birgit Mäntyniemi (1989), skolsekreterare Hälso- och elevvården Skolläkare Hälsovårdare Mottagning: Juha Vainio Merja Takala måndagar och onsdagar Skolkurator Anita Rundgren (2008) Skolpsykolog Anna-Lena Bergroth (2013) Servicepersonalen Gårdskarl: Tony Toukoniitty (2007) Städpersonal: Dara Hadzalic (2002) Sari Leijo-Vannula (1994) Zvezdana Plehandzic (2002) Pedagogisk ledningsgrupp Fil.mag. Henrik Aaltonen, vicerektor Ekon.mag. Pia Forss Fil.mag. Ronny Holmqvist, rektor Ped.mag. Kristina Kvist-Juuti Fil.mag. Carina Tanskanen FyM Peter Sundstedt Ped.mag. Pia Vataja 5

8 Läsåret Skolan i ständig förändring Svenska samskolan i Tammerfors avslutar sitt etthundranittonde läsår. Elevantalet var vid läsårets början 231 elever i grundskolan och 67 i gymnasiet. En studerande i gymnasiet har under läsåret vistats utomlands. Samskolans vackra skolbyggnad ritades av arkitekt August Krook. Byggnaden representerar en (då) modern gotisk stil men med typiska drag av jugend. Skolhuset blir i september 112 år men byggnaden kommer aldrig att bli klar. Skolbyggnaden är i ständig ombyggnad för att möta tidens krav. Mycket av skolbyggnaden är sig likt sedan August Krooks dagar men mycket har förändrats. Läsåret inleddes under lätt kaotiska förhållanden. Under sommaren 2013 renoverades klassutrymmena på våningarna två och tre och när skolstarten närmade sig kunde det konstateras att renoveringsarbetena var försenade. Under skolårets två första veckor var eleverna i åk 6-9 och gymnasiet tvungna att ha sina lektioner i provisoriska utrymmen. Den 26 augusti var renoveringsarbetena klara och de nyrenoverade utrymmena, med bl.a. fungerande ventilation kunde tas i bruk. Det var imponerande att se hur väl lärare och elever anpassade sig till situationen och tog det hela med jämnmod. Renoveringsarbetena fortsätter under sommaren 2014 och i turen står Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne och Svenska Kulturfonden har genom donationer möjliggjort dessa arbeten. Skolbyggnaden kommer aldrig att bli färdigbyggd och kan jämföras med att vi aldrig blir fullärda. På samma sätt som skolbyggnaden byggs om för att möta tidens krav så får även vi ständigt uppdatera oss kunskapsmässigt och våra färdigheter. I årsberättelsen för läsåret omnämns nya undervisningsformer. I årsberättelsen står det att läsa följande, skrivet av rektor Victor Groop: Vid undervisningen spela i vår tid åskådningsmaterialen en viktig roll och de komma helt säkert i framtidens skolor att få en dominerande betydelse. I stället för torra redogörelser och utläggningar skola träda bilder, teckningar, modeller och föremålen själva. { } Arbetsskolan är dock framtidens skola, dess idé tränger sig omotståndligt fram. I stället för den döda, andlig barlast, som påtvingats det uppväxande slägtet i våra skolor, skall engång träda levande kunskap, vunnet genom elevens självverksamhet och arbete i laboratoriet, i biblioteket, i arbetssalen. 6

9 Diskussionen kring nya pedagogiska grepp har alltid förts och kommer alltid att föras. Precis som för etthundra år sedan så förs även i våra dagar en diskussion om hur vi ska modernisera den teknik som används i undervisningen och hur vi ska få våra elever mera delaktiga. Det enda sättet att genomföra detta är genom att föra en aktiv dialog mellan lärare och elev och mellan skolan och hemmen. Dessa diskussioner ska även föras i med beaktande av det som händer i samhället. Läroplanerna för grundskola och gymnasium kommer under inkommande läsår ( ) att skrivas om och diskussionerna och arbetet kring dessa kommer under hösten att komma i gång på allvar. Stort fokus har satts på att tillämpa teknologin i undervisningen men även värdegrunderna kommer att betonas mera än tidigare. Skolan av i dag, så även för ett hundra år sedan, var en av samhällets stöttepelare, därför bör diskussionerna om skolans förändring även föras åt andra hållet. Skolan ska utgöra en förebild, inspirationskälla och aktiv part av vårt samhälle. Under året som gått har det förts en aktiv debatt om att Finland borde sköta sina egna ärenden och debattinlägg om att Finland borde gå ut ur Europeiska unionen. Detta får inte ske, vi måste på alla sätt se till att vi inte stöter bort omvärlden. Finland har inom många områden hört till toppskiktet. Vårt kunnande inom bl.a. teknologi och design rankas högt internationellt. I otaliga PISA-undersökningar har vårt skolsystem och våra elevers kunnande väckt beundran världen över. Detta kunnande hade aldrig kunnat växa fram i ett land som fjärmar sig från andra. Vårt problem är kanske att vi inte alltid vågar tro på oss själva. Vi ska hålla huvudet högt, vara stolta över oss själva och även i framtiden vara en förebild för andra. Dag Hammarskjöld, i tiderna generalsekreterare för FN, sade en gång Titta aldrig ner när du tar nästa steg. Bara den som höjer blicken och fokuserar på horisonten hittar rätta vägen. Tack Ett varmt och ödmjukt tack till mina kolleger, skolans lärarkår för det gångna läsåret. Er arbetsinsats är ovärderlig och jag hoppas att ni glädjs med era framtiden genom eleverna. Ett varmt tack till skolans kansli- och servicepersonal. Ni arbetar ofta i skymundan men utan er insats skulle vi inte ha en fungerande skola. 7

10 Ett varmt tack till skolans elevkår, jag är stolt över er. Ett stort tack även till och till vårdnadshavarna, ert engagemang är ovärderligt och jag hoppas att kommunikationen mellan hem och skola utvecklas i samma positiva riktning. Många är de som utan ersättning arbetar för skolans väl. Ert självuppoffrande insatser kan inte mätas i pengar men är guld värda för skolan. Tusen tack till skolans styrelse, föreningen för Hem och Skola, klassmammorna och klasspapporna, tidigare elever och till abiturientbalskommittén. Donationer och gåvor Ronny Holmqvist Samskolan har under läsåret mottagit understöd, stipendier och bokdonationer från olika stiftelser och föreningar. Svenska samskolan tackar Brita Maria Renlunds Minne, Svenska Kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner och Svenska Litteratursällskapet för de understöd Därtill har olika inbetalningar gjorts under året till Samskolans Minnesfond. Elevstipendier utdelas med stöd av Svenska Klubben i Tammerfors, Helsingin Sanomat, Hufvudstadsbladet, Aamulehti, Tampereen Teknillinen Seura, Föreningen Hem och Skola i Tammerfors, M. Wallenius stipendiefond, Studiestödsfonden, Aktia bank, Handelsbanken, Kesko, Nordea, Ålandsbanken, Aito Säästöpankki, Minnesfonden i Tammerfors, Förbundsrepubliken Tysklands bokpremie, Föreningen Natur och Miljö, Pirkanmaan teknologiateollisuus, Spanska ambassadens bokpremie. Den av abiturientföräldrarna arrangerade balen gav ett överskott på över 4 000,- som kom skolan till del och att användas till datorer i grundskolans lägre klasser. Ett stort tack även till alla de som donerat böcker. till Samskolans bibliotek. För alla dessa storartade gåvor och understöd framför Samskolan sitt varma tack! 8

11 In memoriam Den 21 juni 2013 avled rektor emeritus Mark Wallenius i en ålder av 79 år. Han var född den 16 september i Wärtsilä. Mark Wallenius anställdes som lektor i historia och samhällskunskap vid Svenska samskolan i Tammerfors en tjänst han kom att inneha ända till år 1989, då han valdes till skolans nya rektor. Läraren Mark Wallenius undervisning präglades av hans gedigna kunskaper och han satte alltid eleven i centrum. Under rektor Wallenius tid gick Svenska samskolan i Tammerfors i bräschen då nya undervisningssätt och metoder introducerades, detta resulterade bl.a. i att Samskolans studenter under många år Mark Wallenius hade en härlig humor och ett generöst väsen och han var en person som många uppskattade stort. Svenska samskolan i Tammerfors minns Mark Wallenius med ödmjuk tacksamhet för hans gedigna insatser för skolans bästa. Till Mark Wallenius minne kommer två stipendier i historia och samhällslära att delas ut i samband med vårfesten. Under sommaren 2013 nåddes Svenska samskolan i Tammerfors av budet att tidigare eleven Karin Elina Pelin, student 1933, hade gått bort. Karin Pelin testamenterade sin lägenhet till Föreningen för Svenska samskolans i Tammerfors upprätthållande. Karin Pelin var född 14 januari 1913 och avled i en ålder av 100 år den 17 april Karin Pelin var laboratoriesköterska och att bygga upp det första sjukhuslaboratoriet i Tammerfors. 9

12 Händelser i Svenska samskolan i Tammerfors Höstterminen Läsåret inleddes under kaotiska former. Sommarens renoveringar på våningarna två och tre var försenade och nio klassrum slutet av augusti kunde nyrenoverande utrymmen tas i bruk. 10

13 Gymnasiet hade två dagar med föreläsningar och information. Den 13.8 gav vicerektor Henrik Aaltonen nyttig information om gymnasiestudier och studentskrivningar. Lektor Kenneth Gustafsson höll en föreläsning om Skolspråkets betydelse för studierna i gymnasiet. medryckande föreläsningar om bl.a. positivt tänkande, god start på hösten, goda arbetsrutiner, konsten att utnyttja sin fulla potential. Reetta Saarni informerade om internationella studier Skolfotografering 21.8 Ronny Holmqvist och två elever deltog i utlysandet av skolfreden i Björneborg. Den kommer skolfreden att utlysas i Tammerfors på Ratina stadium Åk 6:s lägerskola på Houtskär, Lärkkulla lägergård Elever från Chronhjelmska skolan i Larsmo besöker SST i samband med deras lägerskola i Tammerfors. 3.9 Aamulehtis stafettkarneval på Pyynikki sportplan II G:s Ålandscykling Säkerhetskursen i Syndalen (gymnasiet) PRAO (praktisk arbetslivsorientering) för åk Höstens studentskrivningar Hem och Skola-dagen uppmärksammades med bl.a. grötfrukost för elever och deras föräldrar i skolans matsal Redaktör Malin Ekholm från YLE informerade för lärare och elever om projektet Veckans skola som Samskolan deltog i under höstterminen Utedag för åk 1-6 på Pyynikki sportplan. 11

14 31.10 Spökfest för åk Teater, Mästerkatten i stövlar för dagis, åk 1 och Abiturienterna bekantade sig med studieutbudet i Helsingfors Tolv studerande från gymnasiet deltog i EYP i Tampereen lyseon lukio Tre studerande i gymnasiet deltog i TURPO-tävlingen som denna gång hölls i Kangasalan lukio. Självständighetsdagen uppmärksammades med bl.a. uppläsande av veteranernas budkavle. 12

15 9.12 Kadett Max Schwenson (student från SST) föreläste om Kadettskolan för gymnasiet Åk 1-5:s julfest Två elever i åk 5 deltog i Barnens parlament i Tammerfors stadshus Lucia med åk Hem och Skola ordnade en välbesökt basar i Samskolan Julkyrka i Alexanderskyrkan med kyrkoherde Kim Rantala Julfest för åk 6-9 och gymnasiet. Åk 9 förvisade julskådespelet Askungen. 13

16 Emilia Brändh, åk 9, interiör, 2014 Vårterminen Vårterminen inleddes med en gemensam samling för hela skolan i festsalen Abiturienterna besökte Åbo Akademi och Turun Yliopisto Abiturientbalen på hotell Rosendahl. En storstilad fest med närmare 300 deltagare. 7.2 Vårens studentskrivningar inleddes med textkompetensprovet i modersmål Bänkskuddaredagen.

17 14.2 De gamlas dag

18 4.3 Gymnasiets utedag i slalombacken vid Sappee. 7.3 Europaparlamentariker Nils Torvalds berättade om arbetet i Europaparlamentet för gymnasiet och åk Författaren Annika Luther berättade om sitt författarskap för åk 9 och gymnasiet Gymnasiets projektkurs i Murcia, Spanien. Äldre lektor Carina Tanskanen uppmärksamhet i den lokala median Gymnasiestuderanden i I och II G deltog i språkresa till Berlin tillsammans med läraren Karin Hollsten. Ett samarbetsprojekt mellan Svenska samskolan i Tammerfors och Björneborgs svenska samskola Åk 9 deltog i Utbildningsstyrelsens nationella utvärdering av inlärningsresultat i modersmål och litteratur. 16

19 23.4 Förskolans (hösten nya ettor) besökte Samskolan tillsammans med sina föräldrar Åk 7-9 hade en temadag i Åbo. Eleverna besökte bl.a. Åbo slott och såg musikalen Jesus Christ Superstar på Åbo Svenska Teater. 2.5 Två gymnasiestuderande besökte Kaartin Jääkärirykmentti och Kadettskolan i Sandhamn tillsammans med lektor Joonas Kotkamaa. 6.5 Studeranden från Pirkkalan lukio besökte Samskolan Åk 9:s lägerskola till Stockholm tillsammans med sin klassföreståndare Marika Söderström Dagsverke för åk 7-9 och gymnasiet. Lärarna hade planeringsdag Stafettkarnevalen i Helsingfors. Samskolans lag tog brons i gatustafetten! 26.5 Vårfest för åk Vårfest och studentdimission. Abiturientbalskommittén överräckte euro till Samskolan. Från vänster Keijo Vataja, Pia Vataja, Katja Ahinko (ordf.), vicerektor Henrik Aaltonen och Tom Höglund. Samskolans varmaste tack till den storartade gåvan!

20 Sol och spanska i Spanien Sedan hösten 2009 har det varit möjligt att läsa spanska vid Svenska samskolan i Tammerfors. Det är äldre lektorn i engelska och franska, Carina Tanskanen, som också har börjat undervisa i spanska. De elever som nu går i tvåan i gymnasiet kunde redan i åk sju välja en kortkurs i spanska. Fem tappra elever har efter högstadiet fortsatt med studierna också i gymnasiet. Dessa elever plus nio elever från ettan i gymnasiet samt två lärare hade möjligheten att åka till Murcia, Spanien den 6-12 april. SST:arna tillsammans med de spanska värdarna i stadshuset i Murcia till staden Murcia som ligger i regionen med samma namn. Vi bodde i familjer och studerade vid Institúto Hispánico de Murcia, en liten språkskola. Förutom tog emot oss i stadshuset, vi gick på rundtur i staden, vi besökte två katolska privatskolor, Jesús María och Capuchinos. Likheter med SST kunde konstateras, bl.a. att det fanns undervisning från dagis till gymnasiet i samma område. Men

21 olikheterna märktes också; de yngre eleverna hade uniform, det var stora klasser, frityrkokta munkar bara att de är långsmala. Dessa churros ska man doppa i en Vi blev mycket väl mottagna i Murcia. Carina deltog i ett 25 minuter långt var också lokalteven på plats och en bild av oss kom även i tidningen. Staden Murcia med sina drygt invånare visade sig från sin bästa sida. Det var varmt och soligt, ca grader. Den gamla katedralen i barockstil imponerade också, likaså universitetet. Kasinot som inte var ett kasino utan en En dag besökte vi Cartagena som ligger vid kusten ca 50 km från Murcia. Att staden grundats redan på 200-talet f.kr. märktes. Där fanns t.ex. ruiner av en gammal romersk teater, en gammal fästning och man höll på med arkeologiska utgrävningar. Det var från denna stad, också i tiderna kallad Karthago Nova, som Hannibal med sina trupper och elefanter startade det andra puniska kriget och marscherade över Pyrenéerna och Alperna mot Rom. Cartagena Sista dagen började med ett besök i vid las Salinas de San Pedro del Pinatar.

22 vi veta att området är ett naturskyddsområde och massor med fåglar häckar där Mar Menor medan den medföljande läraren och ornitologen Jan Almark var i sitt esse. Jag citerar honom: Observationer 12.4 från saltbassängerna i San 40, silkeshäger 10, sandlöpare 60, svartbent strandpipare 3 plus en del arktiska och dikesrenarna hittade jag: tofslärkor, rörhönor, svartstare, sammetshätta och härfågel. Kolonier av rödnäbbad trut, långnäbbad mås fanns där också och lite i inlandet såg jag från bussfönstret en kohägerkoloni på c. 50 individer. Överallt kuttrade turkduvor och gulhämplingarnas kännspaka läte blev tillsammans med koltrastens sång en ljuv bakgrundsmusik. spanska. Förutom möjligheter att utöva sina kunskaper i praktiken och en liten inblick i livet i Spanien hoppas jag att resan sporrar till fortsatta studier i det spanska språket. För att det överhuvudtaget var möjligt att åka till Spanien har eleverna samlat in pengar genom godis- och kexförsäljning samt lopptorg. Vi har även fått bidrag från Svenska kulturfonden, Pro Juventute Nostra, Föreningen Hem och Skola, samt Tammerforssamfundet, vilket vi är tacksamma för. Även staden och skolan bidrog med gåvor som vi kunde dela ut. Att resan var lyckad intygar studerande Veronica Viljanen. Trots sina unga år har hon rest mycket och hennes kommentar om resan var: Det var min bästa resa utomlands hittills. Staden Murcia var vacker, människorna var trevliga och det var rent. Carina Tanskanen 20

23 Berlin ist immer eine Reise wert möjligheten att förkovra sina kunskaper i ämnet under några intensiva dagar i metropolen Berlin. Resan ägde rum i början av april, den 8-11 april närmare bestämt, och även denna gång, precis som för två år sedan, gjordes resan i samarbete med Björneborgs svenska samskola. Totalt 22 elever och två medföljande lärare checkade in sina väskor vid lunchtid i gång långt tidigare dock. Det är inte precis gratis att åka iväg på en dylik resa. Vi ansökte om understöd från Svenska Kulturfonden och blev överlyckliga då beskedet kom. Eleverna har sålt kex och lakrits hela inklusive diverse uppgifter före och efter, får eleverna en kurs. Gruppen samlad framför die Mauer gick bra och vi hittade snabbt till hotellet, ett litet mysigt familjeägt hotell i Berlins sydvästra hörn, Hotel Arche. Hotellet bestod av 2-4 personers rum och vi försökte blanda eleverna så gott det gick. Meningen med 21

24 samarbete av detta slag är ju att eleverna från respektive skola lär känna varandra. Efter en liten bensträckarpaus var det dags för välkomstmiddag på Dicke Wirtin, en mörk, men mysig tysk lokal i närheten av hotellet. Vi åt typisk tysk mat, Wienerschitzel, Bratwurst och Apfelstrudel eller Eisbecher till efterrätt. Jag tror ingen gick hungrig därifrån. Efter maten tog vi en vända till Kurfürstendamm, men alla butiker hade redan stängt för kvällen. Vilket säkert var lika bra, eftersom jag antar att alla var rätt så möra efter en lång dag i resandets tecken. Följande morgon välkomnades vi av ett dignande frukostbord. Kokta ägg, grönsaker, frukt... En bra start på dagen! För att få en bättre helhetsbild av staden bestämde vi oss för att göra en guidad rundtur den första dagen. Orvokki Mette fungerade som vår guide och hennes långa erfarenhet av Berlin, av muren och dess fall, gav oss otroligt mycket. Med buss hann vi dessutom se väldigt olika delar av Berlin: Charlottenburg, Kreuzberg, Mitte, Tiergarten... I slutet av rundturen steg vi av vid Holocaust Denkmal, Förintelsemonumentet i folkmun, ett minnesmärke tillägnat de judar som blev mördade under förintelsen. Vi gick i de trånga korridorerna som bildades av de höga betongpelarna. Det var kallt och rått ute, vilket i och för sig passade sinnesstämningen bra. Historiens vingslag gjorde sig ständigt påminda i staden. Vi fortsatte till fots till Brandenburger Tor och lyssnade på Orvokkis kunnande. Magens kurrande påminde oss om att det var dags för lunch. Vi fortsatte på det tyska temat och provade på Currywurst. Eleverna blev positivt överraskade och många menade att det smakade bättre än det såg ut. Efter lunchen besökte vi riksdagshuset och glaskupolen. Det kostar ingenting, men det kan löna sig att boka på förhand, så sparar man en hel del tid. Utsikten från glaskupolen var plenisalen. Vi åkte vidare till East Side Gallery, den delen av muren som ännu står kvar. Vi gick längs med den 1,3 km långa muren och beundrade alla de hundratals konstverk som pryder den idag. Kvällen avrundades med lite fritid och shopping och eleverna hade bland annat möjlighet att besöka KaDeWe, Europas näststörsta varuhus. 22

25 mest besökta och artrikaste djurparken i Europa. Vi beundrade elefanter, etc. Två timmar var nästan för kort tid för att hinna se allt. Efter besöket Spree. Dess väggar pryds av tavlor från viktiga statsbesök, där den ena kända politikern följer den andra. Vi åt Flammkuchen med olika sorters fyllning och drack ett svalkande glas Apfelschorle till. Efter att ha vilat fötterna en stund fortsatte programmet med ett besök till Mauermuseum som ligger invid den före detta gränsövergången Checkpoint Charlie. Museet grundades 1962 och berättar på ett imponerande sätt om tiden före, under och efter muren, och om människor som riskerade sina liv för att vinna frihet. Några elever lät sig fotograferas med vakterna vid Checkpoint Charlie och vi kollade in var muren en gång stod. För att lite lätta på stämningen besökte vi ett närliggande chokladcafé, Fassbender- Rausch, som jag varmt kan rekommendera. Chokladpralinerna är så detaljerat och vackert gjorda och smakar förstås därefter himmelskt rörde oss så småningom mot hotellet efter ännu en lyckad dag. Förintelsemonumentet Redan fredag och sista dagen på plats. Efter lite fritid på förmiddagen var det sedan dags att dra den något tyngre väskan efter sig och bege sig mot eleverna lärde sig ett och annat under resan. Framför allt hoppas jag att de

26 vågade använda den tyska de lärt sig och att de märkte att de visst förstår en hel del. Jag hoppas att de även i fortsättningen vill jobba med sin tyska och besöker Tyskland snart igen det är på ort och ställe man lär sig allra, allra bäst. Tack till alla som på ett eller annat sätt gjorde att resan blev av! Vielen Dank! Karin Hollsten Veckans skola livsdrömmar och papperstidningens framtid. Några elevnyheter väckte mycket diskussion på nätet, vilket fungerade uppmuntrande för den som hade skrivit artikeln. Före nyhetsveckan besökte YLE-redaktör Malin Ekholm skolan och informerade om hur nyheter skrivs. Även lärarna Susanne Wikström-Toivio, Kenneth Gustafsson, Joonas Kotkamaa och Charlotte Dick-Röstad fungerade som handledare. Efter nyhetsveckan gav Malin Ekholm kommentarer på varje artikel. Sammanfattningsvis är det viktigt för våra elever att få respons på sina texter och att ha kontakt med den svenska medievärlden i Finland. 24

27 Tornrummet berättar 2014 Våren har kommit men lindarna utanför tornrummets fönster låter oss ännu vänta med sin grönska. Arbetet för elevhälsan och specialundervisningen har däremot inte låtit sig vänta. Var och hurdana insatser det har behövts kan vara värda en summering. I början av höstterminen, lördagen den 21.9, samlades en stor skara nordiska pedagoger kring Nordisk specialpedagogisk konferens i Åbo. Huvudfrågan för konferensen, vad olika länder kan lära av varandra, diskuterades och belystes med olika föreläsningar bl.a. av Cor Meijer Director for European Agency for Development in Special Needs Education,, konsult i frågor som motivation och arbetsplanering, Anneli Sihvo examenssekreterare på Studentexamensnämnden i Helsingfors, Ritva Haakana, speciallärare för gymnasier i Tammerfors och av vår speciallärare Pia Vataja för att nämna några. Specialundervisning i gymnasiet och specialarrangemang vid studentskrivningar väckte mycket diskussion under konferensen. Examenssekreterare Anneli Sihvo var mån om att höra tankar från fältet, Budskapet var att gymnasiestuderandes lärande skall stödas på olika sätt. En aktuell fråga var även slopandet av neurologutlåtandet i samband med ansökan av specialarrangemang vid läs- och skrivsvårigheter i studentexamensprov. Den kom sedan de nya föreskrifter som gäller examen som genomförs från och med hösten 2014 (www. Specialistutlåtandet har slopats medan lärarnas uttalanden om examinandens svårigheter har fått ännu större vikt. I Svenska samskolan tas fem timmar i veckan av specialundervisningen i grundskolan till specialundervisningen i gymnasiet från och med hösten Stöd för och handledning i studier i gymnasiet kan även ges av gymnasiestudierna kräver kontinuerligt arbete, närvaro på lektioner och tid. Det är svårt och arbetsamt att ta igen kurser som man missat. Om de obligatoriska kurserna inte är gjorda, får man inte skriva ämnet i fråga.

28 Skolfolket överraskades av att reformen om införandet av den nya lagen för elevhälsa, som trädde i kraft och som skall tillämpas från och med , införs så snabbt. Enligt Regionförvaltningsverkets jurist Thomas Sundell, som stött oss i tolkandet av lagen, vill man ändra elevvårdskulturen. Nyckelorden i lagen är förebyggande arbete, ingripande, medverkan, allas ansvar och dokumentation. Skolans styrgrupp för elevhälsa med rektor som ordförande har redan inlett sitt arbete och kommit fram till en lämplig arbetsmodell i enlighet med lagen. hösten, Hem och Skola hade en informationskväll den 14.5 och elevkåren får ta del av informationen senare i maj. Kurators- och psykologservice betonas i den nya lagen. Elevvården hör till alla som arbetar i skolan och har dagliga möten haft skolpsykologen Anna-Lena Bergroth från Esbo ungefär en gång i månaden. Skolhälsovårdare Merja Takala har fortsatt att vara i vår skola på måndagar och onsdagar. Övriga dagar har hon varit tillgänglig i Aleksanteriskolan. Skolläkaren Juha-Kristian Vainio har haft sin mottagning två gånger i månaden. Med andra instanser har samarbetet inletts vid behov. Att få bra doser av svenska i olika former är ett viktigt recept för skolframgång, likaså ett aktivt förhållningssätt till eventuella andra modersmål. De stöder varandra. Utan att nedvärdera Internets eller andra mediers betydelse, är det viktigt att lyfta fram vardagssamtalens med den övriga världen en stund och i stället fokusera på närvaro och att lyssna här och nu, är kanske någonting vi alla kan öva på. Arbetet fortsätter 26 Maija Siikasmaa

29 Nordisk lärarträff på Färöarna I Klaksvík på Färöarna ordnades en nordisk lärarträff Gemensamma teman under lärarträffen var att integrera kulturtradition i undervisningen och tyngden låg på konst- och färdighetsämnen som slöjd och huslig ekonomi. Jag blev vald till stadens representant i slöjden och Jaana Kuosa i huslig ekonomi. Övriga deltagare var lärare från Tammerfors nordiska vänstäder: 4 lärare från Odense, Norrköping och Trondheim. Färöarna. Det var spännande att komma ut annorlunda än vad jag tidigare hade upplevt. Vi fortsatte resan med taxi till Klaksvík och jag blev placerad med danskarna i en taxibil avsedd för lokaltransport. Vi körde genom olika öar och byar och passagerarna fördes ända till hemdörren.