Byggemenskaper. Ett komplement till bostadsutvecklingen i Karlstad. Buildingcommunities An addition to the housing development in Karlstad

Transkript

1 Byggemenskaper Ett komplement till bostadsutvecklingen i Karlstad Buildingcommunities An addition to the housing development in Karlstad Joakim Jansson & Robert Trell Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap Byggingenjörsprogrammet 22,5 högskolepoäng Handledare: Malin Olin Examinator: Malin Olin 10 maj 2013

2 Sammanfattning Byggemenskap är ett begrepp, direkt översätt från tyskans baugemeinschaft, som innebär att en grupp människor i egen regi planerar, låter bygga och använder en byggnad. Denna byggform som varit mycket framgångsrik i Tyskland sedan en tid, har så smått spridit sig till Sverige och resulterat i bl.a. ett bostadshus i Malmö som vann Sveriges främsta arkitekturpris, Kasper Salin-priset, år Byggformen och konceptet byggemenskap har ännu inte etablerat sig på den svenska marknaden men intresset växer då det finns flera fördelar för samhället och dess medborgare. Med detta arbete ringar vi in och lyfter fram vad byggemenskaper är, vad det medför och vilken plats det kan ta i dagens bostads- och samhällsplanering. Vi undersöker om det finns hinder som kan vara en bidragande anledning till att konceptet inte utvecklats i Sverige och Karlstad, och vad man på kommunal nivå kan göra för att underlätta byggemenskapers framgång. För att se vad en byggemenskap kan resultera i på en given plats utför vi ett projekt med en fiktiv grupp (byggemenskap), där vi kombinerar byggemenskapens mål med mål framtagna för hållbar stadsutveckling. Byggemenskapen (den fiktiva) har sin utgångspunkt i en grupp småbarnfamiljer som vill skapa sitt eget boende i staden istället för att bygga var sin villa på landet, vilket är en mycket tydlig trend för denna målgrupp. Projektområdet utgörs av tomten Sköldpaddan 6, i stadsdelen Haga i Karlstad, som är en central och attraktiv tomt med närhet till stadens många funktioner och kvalitéer. Projektområdet utformas för att uppfylla både gruppens och samhällets mål. För att länka samman och göra gemensam sak av några av de samhällsenliga målen, gruppens mål och egna intressen, kom vi fram till två stycken fokusområden; ytor och trafik. Yteffektivitet är ett nyckelord i staden med många funktioner på liten yta som skall ge en bra helhet. Bilen används av många, även i staden, och det är inte en hållbar situation. I utformandet av området ersätts den privata bilen med en bilpool och användandet av cykeln främjas. Byggemenskaper skapar och bygger sina egna hem och förverkligar sina drömmar samt bidrar till att utveckla staden i en positiv riktning. Byggemenskap som planeringsverktyg för stads- och samhällsplanerare handlar först och främst om mångfald och brukardeltagande. Varje byggemenskap är unik och det är det som skiljer sig från det konventionella byggandet där bostadsbyggandet ser mer likriktat ut. Genom konceptet byggemenskap har man ett intressant verktyg vilket ligger i linje med nationella och kommunala mål i den mån att det bidrar till blandad bebyggelse och upplåtelseformer, ökat engagemang och brukardeltagande. Det Karlstad kommun kan göra för att hjälpa, bidraga och underlätta för byggemenskaper är att utbilda och informera internt, till att börja med, och även sprida kunskap och skapa intresse bland allmänheten genom seminarier och dylikt. Man bör även ta kontakt med Föreningen för byggemenskaper som vill agera plattform för byggemenskaper i Sverige och som sitter på mycket kunskap. Det finns inget som hindrar en utveckling av konceptet byggemenskaper, men om kommunen tror på konceptet och vill uppmuntra till det så kan man ta vissa åtgärder som bland annat att avsätta tomter och områden för att markanvisa speciellt för byggemenskaper.

3 Abstract Buildingcommunity is a concept, directly translated from the German "baugemeinschaft," which means that a group of people plan, build and use a building together. This structural form which has been very successful in Germany for some time, has somewhat spread to Sweden and resulted in such a residential building in Malmö, who won Sweden's top architecture prize, the Kasper Salin Prize, in The way of building and concept of buildingcommunity have not yet established itself on the Swedish market but interest is growing when there are several benefits to the community and its citizens. With this work we target and highlights what buildingcommunities are, what it entails and what place it can take in today's residential and society planning. We examine whether there are obstacles that can be a contributing reason why the concept is not developed in Sweden and Karlstad, and what one, at the municipal level, can do to facilitate buildingcommunities success. To see what a buildingcommunity can result in at a given location, we carry out a project with a fictional group (buildingcommunity), combining the communities goals with goals developed for sustainable urban development. The fictional buldingcommunity has its origins in a group of families (with small children) who want to create their own accommodation in the city instead of building a country villa, which is a very marked trend for this target group. The project area is Sköldpaddan 6, in the district of Haga in Karlstad, which is a central and attractive property close to the many features and qualities in the city. The project area is designed to meet both the group and the goals of society. To link together and make common cause of some of the social league goals, team goals and own interests, we came up with two focus areas: space and traffic. Space efficiency is a key word in the city with many features in a small space that will provide a good overview. The car is used by many, even in the city, and it is not a sustainable situation. In shaping the area, the private car gets replaced by a carpool and the use of the bicycle is promoted. Buildingcommunity create and build their own homes and live out their dreams and contribute to the development of the city in a positive direction. Buildingcommunity is a planning tool for urban and community planners, where it is first and foremost about diversity and user participation. Each buildingcommunity is unique and it is different from the "conventional construction" where residential construction looks more similar. Through the concept of buildingcommunity, one has an interesting tool. Buildingcommunity is in line with national and local objectives to the extent that it contributes to mixed housing and tenure, engagement and user participation. What the Karlstad municipality can do to help, contribute and facilitate buildingcommunities is to educate and inform in-house, to begin with, and also spread awareness and generate interest among the public through seminars and so forth. One should also contact the "Association of buildingcommunities" who want to act as a platform for buildingcommunities in Sweden and who also possess in a lot of knowledge. There is nothing to prevent a development of the concept buildingcommunity, but if the municipality believes in the concept and wants to encourage it, one can take certain measures including allocating plots and areas of land especially for buildingcommunities.

4 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Abstract Inledning Bakgrund Syfte Mål Problemformulering Rapportens uppbyggnad Byggemenskaper Processen - från idé till inflyttning Aktörers betydelse Kommunen Konsulter/Projektledningsföretag Föreningen för Byggemenskaper Erfarenheter från Tyskland Exempel på genomförda projekt Samhällsplanering Urban sprawl Karlstad kommun Planprocess Markanvisning Metod Projektområde Bakgrund Sköldpaddan Bakgrund gruppen Projektmål Kommunala mål Karlstad Nationella mål Gruppens mål Trafik Ytor Resultat Projektområdet Situationsplan med bilder Karlstad kommun vad kan kommunen göra? Kommunikation och information Planprocessen Markanvisning Analys och Diskussion Analys Analys av resultaten på Projektområdet Diskussion Kommunens ansvar Fördjupningens innehåll Slutsatser Tackord Referenslista... 49

5 1 Inledning Ett fåtal stora byggherrar (beställare) står i dagsläget för en stor del av bostadsbyggnationen i Sverige. Tomter och områden styckas av för att passa in på den storskalighet som dominerar byggnationen, eftersom nybyggnation av bostäder är en viktig del av en stads utbredning, utveckling och attraktionskraft. Allmänna uppfattningen är att om man, som privatperson, vill bygga eget så får man hitta en tomt på landet och bygga en villa. I staden är det stora bolag som styr marknaden och produktionen men det behöver inte vara så. Privatpersoner kan gå ihop och bilda en bygg-grupp, en så kallad byggemenskap där gruppen agerar byggherre. Gemenskapen blir en starkare konkurrent om tomtmarker i och i närheten av staden än en ensam person. Det är med andra ord ett sätt för privatpersoner att bygga i staden och samtidigt utforma sitt eget boende. Byggemenskap är ett begrepp i byggande- och boendeform som är på väg fram i olika delar av Sverige. I Tyskland, Holland och Danmark är det redan ett koncept på frammarsch och i vissa delar av Tyskland står de idag för nära 50 % av produktionsvolymen. I den tyska staden Hamburg, med ca 1,8 miljoner invånare, står byggemenskaper för 20 % av stadens nybyggnation. Kommuner eftersträvar mångfald, individualitet, gemenskap, trygghet och en grön och levande stad. Den verkliga utvecklingen ser inte riktigt ut så. Utvecklingen är mot en likriktad monokultur och den är storskalig, som en reaktion på den fortsatta urbaniseringen. Någonstans måste mönstret brytas för att den hållbara staden ska kunna utvecklas. Ser man lite närmre på fenomenet och begreppet byggemenskap, så är det många saker som börjar låta väldigt intressant och lovande- för både samhället, staden och individen. 1.1 Bakgrund Rapporten är ett examensarbete utfört för byggingenjörsprogrammet på Karlstads universitet, i samarbete med Karlstads kommun och då speciellt kommunledningskontoret samt stadsbyggnadsförvaltningen. Handledare är Malin Olin, programledare för byggingenjörsprogrammet och universitetsadjunkt på avdelningen för energi- miljö- och byggteknik på Karlstads universitet. 1.2 Syfte Begreppet byggemenskap är ett väldigt nytt begrepp i Sverige och Karlstad så vi hoppas kunna introducera, skapa ett intresse och sprida kunskap. Syftet är att ge en uppfattning av vad begreppet byggemenskap innebär och på vilket sätt det förhåller sig till konventionellt byggande med en beställare. Eftersom byggemenskap är så pass nytt och ännu ej testat i Karlstad vore det intressant att se hur konceptet skulle fungera ur utformnings- och planeringssynpunkt. För att se hur det kan fungera och på vilket sätt byggemenskap kan användas utför vi ett mindre projekt, där målet är att utforma en tomt i en central del av Karlstad för en specifik byggemenskap. Tanken är att applicera och konkretisera möjligheterna som byggemenskap medför, samt kombinera det med riktlinjer för hållbar stadsutveckling. 5

6 1.3 Mål Ge exempel på hur en byggemenskap kan utforma ett boende på utvalt område i Karlstad samt identifiera vad Karlstads kommun kan göra för att främja byggemenskaper. 1.4 Problemformulering Problemformuleringen är uppdelad i tre delar som följer rapportens uppbyggnad. Byggemenskap: Hur ser processen ut för en byggemenskap och kan det vara ett användbart verktyg för städer och dess medborgare? I vilken utsträckning och på vilket sätt kan Karlstad kommun underlätta för byggemenskaper? Samhällsplanering: Vilka riktlinjer och mål finns det nationellt och kommunalt för främjandet av en hållbar stad? Vad skulle byggemenskaper som koncept kunna tillföra stadsutvecklingen? Utifrån den utvalda platsen och området: Vad skulle en byggemenskap kunna bidra med i området och på platsen i form av funktioner och kvaliteter, och hur skiljer detta sig mot konventionellt byggande? Hur skulle en sådan lösning för en byggemenskap kunna se ut? 1.5 Rapportens uppbyggnad Rapporten är uppdelad i kapitel för att göra det enkelt för läsaren att skapa sig en överblick. Kapitel 2, Byggemenskaper, är en förklaring till vad byggemenskaper är och hur processen, från idé till färdig byggnad, ser ut. Kapitlet tar också upp de olika aktörerna gemenskapen kommer i kontakt med under processen och beskriver deras roll i projektet. Kapitlet fortsätter med en förklaringar till aktörernas betydelse för byggemenskapen. Sedan följer erfarenheter från Tyskland med information var byggemenskaper kommer ifrån och hur konceptet utvecklats fram till idag. Även de fördelar byggemenskaper medför för olika aktörer visas här. Kapitlet avslutas med exempel på utförda projekt från både Tyskland och Sverige samt vilka erfarenheter som framkommit ur dessa projekt. Kapitel 3, Samhällsplanering, beskriver hur en hållbar stad kan se ut samt vilka teorier som ligger bakom hållbar stadsutveckling. Här utreds också vilken grundläggande kunskap som behövs om samhällsplanering för att kunna ta sig an utformningen av en tomt i en central stadsdel. Kapitlet fortsätter med en förklaring av uttrycket Urban Sprawl och dess innebörd. Avslutningsvis beskrivs kortfattat Karlstad kommuns organisation samt hur planprocessen och markanvisning går till i kommunen. Detta för att klargöra de steg byggemenskapen måste göra för att få köpa mark i kommunen. Kapitel 4, Metod, är själva fördjupningen av rapporten. Fördjupningen bygger på att visa vad en byggemenskap kan utföra på en tomt i Karlstads innerstad och kapitlet börjar med hur arbetat för att 6

7 möjliggöra detta. Kapitlet fortsätter med en bakgrundsbeskrivning av området, där tomten ligger. Sedan beskrivs också den fiktiva gruppen, som byggemenskapen består av, utifrån de intervjuer som gjorts med personer som skulle kunna passa in i en sådan grupp. Kapitlet fortsätter med projektområdets mål; nationella, kommunala, gruppens samt våra egna och vad vi valt att fokusera extra på vid utformningen av området. Kapitel 5, Resultat, är uppdelad i två delar som består av resultaten från fördjupningen men också resultat för Karlstads kommun. Resultatet från fördjupningen är en situationsplan där utformningen av tomten visas. Till denna hör bilder och beskrivande text som visar hur de olika lösningarna och utformningen kan se ut samt hur vi jobbat för att dessa skall uppnå projektens mål. Resultaten för Karlstads kommun redovisas i vad kommunen ska göra för att väcka ett intresse för byggemenskaper och hur man eventuellt kan göra för att underlätta och jobba tillsammans med dem i framtiden. Kapitel 6, Analys och Diskussion, börjar med en analys av de resultat som kommit fram i planeringen och utformningen av området; har vi uppnått målen för området? Kapitlet fortsätter med en diskussion som tar upp olika aspekter på byggemenskaper men även Karlstads kommuns roll för främjandet av byggemenskaper diskuteras. Kapitel 7, Slutsatser, redovisar de slutsatser som framkommit utifrån den frågeställning som legat till grund för arbetet. 7

8 2 Byggemenskaper Ordet byggemenskap kommer från tyskans Baugemeinschaft och begreppet innebär att en grupp människor går samman i egen regi för att planera, bygga och använda en byggnad utifrån sina egna ambitioner. I ett par städer i Tyskland är byggemenskaper en etablerad del av bostadsbyggandet och har så varit i ungefär 10 år, medan det är ett relativt nytt begrepp i Sverige. Byggemenskaper startas ofta genom att en eller flera personer har en ide om hur denna vill bo och försöker därför hitta andra som har samma uppfattning och inriktning om ett framtida boende. Denna inriktning kan handla om allt från generations- och äldreboende till energieffektivt-och ekologiskt boende eller andra variationer som saknas på bostadsmarknaden idag. Drivkrafterna att starta en byggemenskap är varierande men ofta handlar det om att skapa möjligheten till att utforma och bestämma över sitt eget boende då bostadsmarknaden inne i städer idag är begränsad i dessa möjligheter. Gruppen i byggemenskapen är de drivande (byggherrar) i projektet men de har ofta stöd av utomstående konsulter och för att planera och bygga ett boende i denna storleken kan konsulter vara avgörande för hur lyckat resultatet blir (Svensson 2012). Från det att en byggemenskap skapas och fram till en färdig byggnad att använda utgörs av en process i olika steg. Denna process kommer att beskrivas under nästa rubrik i rapporten och ett exempel i grova drag av stegen presenteras i figur 1. En byggemenskap är inte samma sak som ett kollektivboende, efter att byggnaden står klar känner man sina grannar men behöver inte bo eller umgås med dem om det inte var planen från början. Själva gemenskapen gäller bara för faserna från en gruppbildning till en färdig byggnad och har alltså inget med ett kollektivboende att göra. Idé/Koncept (Initiativ till gruppbildning) Uppstart (Option av mark) Utformnings- och genomförande planering och avtalsskede (Uppköp av tomt) Genomförandefas (Byggnaden färdigställs) Bostadskooperativ (Bostaden används) Figur 1. De olika stegen i processen för byggemenskaper. 8

9 2.1 Processen - från idé till inflyttning Själva processen i projektet innefattar det gruppen behöver göra och hur de ska bära sig åt, från att en idé skapas till det att en färdig byggnad går att använda (se figur 1). En grupp kan startas på olika sätt och i olika skeden då det inte finns någon regel eller förutbestämt sätt. En variant är att en eller flera drivna personer inleder en egen undersökning utifrån egna idéer om hur de vill bo och vad de behöver göra för att förverkliga detta. Med detta som underlag raggar de fler personer som vill samma sak och skulle vilja ansluta till gruppen. Alltså får de anslutande parterna delvis anpassa sig efter vad idéskaparen bestämt på förhand. Ett annat sätt är att likasinnade träffas innan något om boendet är bestämt, bildar en grupp och slutligen drar igång ett projekt tillsammans. Det är i denna inledande fas som inriktningen för boendet bestäms vilken i princip kan vara vad som helst exempelvis ekologiskt boende, energieffektivt boende, senior- eller studentboende m.m. Byggemenskapen måste ha en inre struktur som bör avtalas i det inledande skedet. För att inga missförstånd och oklarheter ska uppkomma bör gruppen skriva avtal med varandra om vad det är som gäller. Att ingå i en byggemenskap är en möjlighet till gemenskap och god sammanhållning men det uppstår nästan alltid konflikter, vilket kan minskas om alla från början är medvetna om projektets mål och vad som krävs för att komma dit. I denna fas kan det vara läge att anlita extern hjälp, i form av konsulter, som leder projektet och beslutsfattande framåt och agerar som en slags projektledare vid eventuella konflikter. I den inledande fasen bestäms också hur projektet ska finansieras och vilken nivå budgeten ligger på för de boende. Det vanligaste sättet att söka finansiering är via banker och detta är en kritisk fas som är avgörande för hur projektet ska fortsätta (Svensson 2012). Hur denna fas går till och vad det finns för alternativa sätt att söka finansiering kommer inte tas upp vidare i denna rapport. När gruppen bildats och inriktning valts är nästa steg att söka mark vilket oftast sker genom kommunen och deras system för marktilldelning. Denna fas är också kritisk då det dels gäller att bli tilldelad en bit mark som är lagom stor, på en plats gruppen är nöjd med och som alla har råd med. Dessutom ska gruppens bild av sitt boende passa med vad kommunens detaljplan säger om vad som gäller på platsen. Detta steg går sällan helt friktionsfritt och kan innebära att gruppen vill göra ändringar i detaljplanen vilket kan ta lång tid, enligt dagens planprocess, om det ens är möjligt. En process som dessutom ska finansieras. När gruppen fått en marktilldelning, samt att det som skall avtalas är avtalat och att finansieringen är ordnad kan projekteringen inledas. Utformning av byggnad och eventuell tillhörande tomt planeras i gruppen och det är även vanligt att anlita en arkitekt till detta om denne inte redan har varit involverad i projektet. Det är i detta moment det finns möjlighet för gruppen att bestämma husets funktioner och installationer samt planlösning så att önskemål som funnits med från början uppfylls. Hur själva byggnationen skall genomföras stäms av så att den uppsatta inriktningen för gruppen går ihop med gruppens ekonomi. Nästa steg är att genomföra planerna genom byggnation av huset och utformning av området runt omkring. Detta moment skiljer sig inte från en traditionell byggnation, d.v.s. att byggföretag och annan entreprenad anlitas. Det som dock kan skilja sig är valet av sjävbyggnation, d.v.s. hur mycket tid medlemmarna i byggemenskapen vill lägga på att vara med och bygga själva. Detta varierar mellan olika byggemenskaper då vissa har som mål och dröm att vara med och bygga sitt eget boende medan andra helt enkelt inte har tiden eller kunskapen. En orsak till självbyggnation är minskade kostnader men det är inte någon garanti att dessa minskar då det istället kan leda till 9

10 ökade genomförandetider (Svensson 2012). När huset är redo för inflyttning är projektet klart och huset står färdigt för användande. 2.2 Aktörers betydelse Byggemenskap innebär att antalet byggherrar ökar. Den som ingår i en byggemenskap bygger/beställer sitt boende och gör det antagligen bara denna gång, eftersom grundtanken är att bo kvar. Detta innebär att byggemenskaperna blir engångsbyggherrar. De flesta har ingen förkunskap om varken byggprocessen eller planprocessen, vilket självklart kan vara ett problem. Att dessa nyblivna byggherrar inte är fullt insatta i hur stadsbyggnadsmaskineriet fungerar skapar även tillfälle att se över hur processerna kan göras enklare och mer överskådliga. Att göra omständigheterna enklare är ett sätt att göra det möjligt för byggemenskaper att växa som koncept. Ett mer kompletterande sätt är att som byggherre använda sig av någon form av handledare, någon som hjälper till med fördjupningskunskap som inte gruppen besitter. På samma sätt som byggherrar behöver hjälp med projektering av en byggnad behövs någon form av lotsning genom planprocessen samt avtalsskedet, vilket har beskrivits överskådligt i avsnitt 2.1 Processen från idé till inflyttning. Hur många konsulter och hur mycket dessa är inblandade i projektet är upp till gruppen och dess tidigare kunskaper samt hur mycket tid de kan lägga ner själv. Detta varierar mellan olika grupper men i redan utförda projekt har det visat sig att en tidig inblandning av en konsult för att styra projektet framåt är avgörande för hur smidigt processen går men även för att hålla nere den totala genomförandetiden (Svensson 2012). Det måste också finnas riktlinjer för hur en byggemenskaper bildas och utför sina projekt då det är avgörande att samarbetet mellan byggemenskapen, kommunen och anlitade konsulter fungerar. Huvudaktören under processen är självklart den grupp som bildar byggemenskapen men nedan beskrivs också de aktörer som har en betydande roll för byggemenskaper idag Kommunen Kommunen äger oftast den största delen mark inne i städer och styr därför vem som kan få köpa mark och bygga på den. Kommunernas planläggning regleras i Plan- och bygglagen (PBL). Det är sedan upp till kommunerna att inom dessa lagar åstadkomma en plan- och genomförandeprocess som är så tids- och kvalitetsmässigt effektiv som möjligt. Det kan ofta ta lång tid att genomföra en planläggning vilket är en viktig aspekt för byggemenskapens möjlighet att finansiera projektet, tar det för lång tid svalnar intresset och kostnaderna blir för höga. Hur planprocessen och marktilldelningen fungerar i Karlstads kommun beskrivs i kapitel Konsulter/Projektledningsföretag En professionell ledning av processen genom projektet kan minska riskerna att något går fel då det kan bli dyrare än vad man först räknat med, förseningar kan inträffa och människor kan hoppa av olika orsaker. Detta är svåra aspekter för en grupp att beräkna och hantera om man inte har erfarenhet från det förr och därför kan professionell hjälp behövas som t.e.x. projektledare, arkitekter och byggingenjörer. I Tyskland finns väl inarbetade koncept där arkitektkontor och projektledare är specialiserade på att 10

11 lotsa byggemenskaper från start till mål. Dessa koncept skapar en möjlighet att nischa sig mot att projektera och hjälpa byggemenskaper vilket bidrar till att nya företag kan etableras på marknaden. Extern hjälp för byggemenskaper är en förutsättning då det är mycket att sätta sig in i som byggherre Föreningen för Byggemenskaper Föreningen för byggemenskaper är skapad och driven av personer som är intresserade av och tror på konceptet byggemenskap. De sprider information via sin hemsida, seminarier och diskussioner och försöker skapa en svensk plattform för byggemenskap. Såhär skriver de själva på sin hemsida: Den ideella föreningen för Byggemenskaper samlar, utvecklar och förmedlar kunskap om byggemenskaper och utgör en gemensam plattform för alla som har intresse för byggemenskapens idé. Föreningen kommer även stödja och underlätta bildandet av byggemenskaper och genomförandet av konkreta byggnadsprojekt. (Föreningen för byggemenskaper 2012) Föreningens ambition är att bli ett nationellt forum för kunskapsuppbyggnad, rådgivning och match-making men också vara ett stöd åt kommuner och konsultföretag som vill jobba med byggemenskaper. 2.3 Erfarenheter från Tyskland I Tyskland finns många exempel på byggemenskaper då det i städer som Tübingen, Freiburg och Hamburg har varit ett etablerat byggkoncept i över 10 år. I bara Tübingen och Freiburg finns exempel på byggemenskaper (Svensson 2012). Variationerna på byggemenskaperna i Tyskland är stor, projekt med alltifrån hela stadsdelar till enskilda byggnader inklämda i befintliga kvarter har genomförts. Byggemenskaper har bidragit stort till utvecklingen av hållbara stadsdelar och medborgarna har känt sig mer delaktiga i utformandet av staden. I de delar av städerna där byggemenskaper dominerat har variationen av upplåtelseformer, arkitektur och stadsdelens profil lett till större intresse från allmänheten än vid mer traditionellt utvecklade projekt. Intresset från allmänheten har bidragit som reklam för städer och genom ett ökat engagemang sprids kunskap och information vidare. I Sverige ökar intresset för byggemenskaper men det finns ännu bara ett fåtal genomförda projekt. Efterfrågan på verktyg för att åstadkomma hållbara och attraktiva stadsdelar är stor för Sveriges kommuner då bostadsbyggandet idag kan anses enkelspårigt och domineras av ett fåtal aktörer. De tyska exemplen på byggemenskaper har varit helt i linje med vad kommunerna efterstävat. Mångfald, variation, småskalighet och brukarmedverkan är kvalitéer som utmärkt sig. Men ska byggemenskaper få samma genomslag i Sverige som det har fått i Tyskland måste kommunerna allt eftersom även satsa på större, sammanhängande områden med fokus på byggemenskaper, inte bara enstaka projekt. Tabell 1 visar på de fördelar byggemenskaper för med sig för de boende, samhället och projektledningsföretag, arkitekter och övriga branschföretag baserat på utförda projekt i Tyskland. 11

12 Tabell 1. Fördelar byggemenskaper. (Svensson 2012). Fördelar Boende Samhället Branschföretag En tidig bekantskap med grannar. Man lär känna sina grannar direkt vilket bidrar till social sammanhållning och en ökad trygghet i boendet. Ökad trygghet i boenden och hela stadsdelar kan minska risken för brott och även utanförskap. Viktigt att projektledningsföretag har kompetent personal som kan få gruppen att samarbeta men också styra projektet framåt. Stadens medborgare kan utforma sitt eget boende och påverka stadens utseende. Man är sin egen byggherre och bestämmer därför själv om utformning av sitt boende. Ger större valmöjligheter för människor som vill bo i flerbostadshus inne i städer. Får en mer varierad stadsbyggnation och stadens medborgare får ett större inflytande. Ökar mångfalden i bebyggelsen och kan leda till ett mer långsiktigt synsätt för hållbart boende och förvaltning. Skapar fler byggherrar vilket kan stärka konkurrensen mellan företag och även skapa möjligheter för mindre företag att nischa sig och komma in på bostadsmarknaden. Aktivare roller för arkitekter och projektledningsföretag samt lokala aktörer att vara med och påverka staden. Lägre pris Eftersom gruppen agerar byggherrar så kapas de traditionella bostadsutvecklarnas riskpremier och vinster. Tidigare projekt har visat på en prisminskning på procent än om samma bostäder hade uppförts med konventionellt byggande. Konkurrensen kan öka och prissättningen på bostäder blir mer kostnadsbaserad än marknadsbaserad. Fler människor har råd att bo efter egna behov och möjligheten till en blandstad, med en varierande ekonomisk situation, ökar. Skapar arbetstillfällen och stärker samarbetet mellan näringsliv, kommun och medborgare. Bostadsformer utvecklas. Att fritt få utveckla sin egen bostad kan bidra till ett större intresse och delaktighet i utvecklingen av staden. Bostäder med lösningar för att skapa en mer hållbar stad kan uppmuntras och variationen av bostäder blir lättare att uppnå. Arkitekter och byggföretag kan få friare händer att skapa kvalitativ och varierande arkitektur med bostäder av hög kvalitet och ekologiskt hållbara material. 12

13 I de städer i Tyskland där byggemenskaper blivit en stor del av den fortsatta utvecklingen av bostadsbyggandet har stadens ledning haft en avgörande roll. Staden har sett en vinst i att stötta byggemenskaper då dessa bidragit i form av ett redskap till utvecklingen av staden och dess individer. Majoriteten av bostäderna har resulterat i byggnader av hög kvalitet, social sammanhållning, personligt engagemang och identifikation med stadsdelen (Svensson 2012) 2.4 Exempel på genomförda projekt Nedan följer några exempel på genomförda projekt från både Sverige och Tyskland. Urbana Villor Läge: Västra Hamnen, Malmö Arkitekt: Cord Siegel och Pontus Åqvist Byggherre: Bostadsrättsföreningen Urbana Villor Byggledning: Cord Siegel och Pontus Åqvist Färdigställt: 2008 Genomförandetid: 5 år Idén till Urbana Villor skapades av några arkitektvänner som ville förena fördelarna med att bo i villa med närheten till staden. Trygghet, egen trädgård, grannsämja i kombination med närhet till service och nöjen, en blandning av människor och cykelavstånd till det mesta var inget den konventionella marknaden erbjöd och därför beslöt sig vännerna för att ta saken i egna händer. Arkitekterna, samt några till som var med i projektet, sökte mark av kommunen och blev tilldelade en tomt i Västra Hamnen i Malmö. Fastigheten består idag av en tomt på 500 m² där det står två byggnader med sammanlagt sju villor med 140 m2 (BOA) vardera (pontusaqvist 2009). I det högsta huset (se figur 2) har metoden att stapla villor på varandra använts då de innehåller ett boende per våning med var sin tillhörande trädgård i form av en stor balkong. Det finns även en gemensam grönyta på taket med utsikt över Öresund, vilken kan nås genom den spiralformade trappan som löper upp längs husets ena långsida. Figur 2. Fasaden mot innergården med sina trädgårdsliknande balkonger. (pontusaqvist 2009) Den andra byggnaden (se figur 3) är utformat som ett gårdshus och ligger inåt kvarteret. Byggnaden består av fyra plan och är uppdelad i två spegelvända radhus med två privata trädgårdar på plan fyra. Området mellan gatuhuset och gårdshuset (se figur 4) rymmer odlingar och grönska som väver ihop det privata och gemensamma och skapar en villaliknande atmosfär. 13

14 Eftersom några av de inblandade var arkitekter till yrket skötte de styrning och projektering av bygget vilket också betydde en förenkling av finansieringen. Ett par av de inblandade tog ledigt under ett år för att jobba med projektet på heltid och en bostadsrättsförening skapades av de inblandade, då det är en beprövad organisationsform för den här typen av gemensamhetsägande. Utmaningarna med projektet var i första hand finansieringen som delvis löstes med eget arbete men också av att en bank valde att nappa på förslaget efter att flera innan varigt motvilliga. Det fanns också stora utmaningar i att leda och styra projektet själva med alla inblandade entreprenader men fördelen med detta var att de inblandade alltid var de som bestämde och deras önskemål bevakades och uppfylldes i alla skeden. Urbana villor tog fem år att genomföra från start till inflyttning och 2009 tilldelades de Kasper Sahlin-priset av Sveriges Arkitekter (Sveriges Arkitekter 2009). Byggnaden har även tilldelats en guldklimp från Naturvårdsverket, vilket är ett klimatinvesteringsbidrag i samband en låg energiförbrukning. Figur 3. Gårdshuset med fasad mot söder. (pontusaqvist 2009) Figur 4. Innergården med odlingar och gemensamhetsytor. (pontusaqvist 2009) Esmarchstrasse 3 (e3) Läge: Prenzlaur Berg, Berlin Arkitekt: Kaden Klingbeil Architekten Färdigställt: 2007 Genomförandetid: 2 år Grundarna till Esmarchstrasse 3 är en familj som hittade en liten lucktomt på en plats i stadsdelen Prenzlaur Berg i Berlin. Tomten användes under DDR-tiden som en parkeringsplats och ägdes fram 14

15 till byggemenskapens inträde av en judisk familj, bosatt över hela världen. Samtidigt som familjen bjöd på tomten så satte de upp lappar på träden runt omkring för att hitta andra intresserade för gruppen till byggemenskapen. Sex andra visade sitt intresse och gruppen var nu redo att börja planera. Eftersom gruppen är såpass liten var det inte nödvändigt med en projektledare utan det räckte med arkitekter. Då gruppen började leta efter arkitekt togs ett beslut om att arkitekterna skulle vara tvungna att gå med i gruppen för att få jobbet. Detta för att de skulle bli ett så bra resultat som möjligt då arkitekterna automatiskt fick en egen vinning i projektet. Arkitekterna i fråga funderade på detta och kom fram till att de kunde placera sitt kontor på första planet och på så sätt vis använda byggnaden som referens för framtida kunder. De antog erbjudandet och projektet började med att hela gruppen träffades en gång i veckan för att diskutera igenom allt möjligt som var aktuellt. Från mötena kom det fram att de flesta i gruppen ville bygga i trä, dels för att det ansågs spännande men också för att det inte gjorts något sådant högt hus i trä av en gemenskap i Berlin tidigare. I och med att denna metod var den första i sitt slag blev utgifterna större p.g.a. ett antal olika utredningar. För Michael Herden, som idag bor i huset med sin familj, var materialet inte så viktigt från början, speciellt inte om det medförde ökade kostnader men majoritetens röst vägde tyngst och trähus blev det. Byggnaden består av sju våningar med ett hushåll per våning. Denna uppdelning av bostaden var bestämd i ett tidigt skede men utgjorde också bekymmer för arkitekterna då alla familjer hade olika resurser vilket låg till grund för hur mycket yta de fick i bostaden. Problemet löstes med att det blev en våning med en gemensam yta som fungerar som en altan. Denna lösning blev i efterhand dock inte optimal då altanen nästan bara används av familjen som bor på den våningen, vilket också skapat diskussion bland de andra då de tycker att de betalat för något de inte använder. Planet med den gemensamma altanen är på 120 m 2 medan de andra planen är på 140 m², arkitekterna som har varit med i projektet har sitt kontor på markplanet (Larberg 2011). Figur 5. Esmarchstrasse 3 i mitten med stora glaspartier på markplan där arkitektkontoret ligger. (archimag 2012) 15

16 Steinstrasse 27 Läge: Mitte, Berlin Arkitekt: Carpaneto.schöning Färdigställt: 2003 Genomförandetid: 5 år Initiativtagarna till Steinstrasse 27 är Silvia Carpaneto och hennes man. Silvia har en liten arkitektbyrå med sin man som är projektledare och deras främsta typer av uppdrag ligger i att driva mindre projekt. Silvia är en av baugruppe-pionjärerna och har följt bostadsmarknaden och dess förändringar då hon har bott i Berlin i snart 30 år. Projektet Steinstrasse har varit en lång process och det är även där Silvia och hennes man bor och har kontor idag. Det började med att hon och tio andra hushåll ansökte om en tomt i ett gammalt lagerhus men fick avslag då Figur 6. Steinstrasse 27 med fasaden till innergården. den gick till en intressent som skulle (carpaneto.schöning 2003) bygga lyxlägenheter. De fick då börja söka efter något annat och fick tilldelning på en tomt i Mitte. Hälften av gruppen ville dock inte bo där så de drog sig ur och istället plockades nya in och i dagsläget finns det 22 hushåll i lägenheterna. Blandningen av människor som bor i huset är stor, äldre, medelålders och barnfamiljer från olika sociala härkomster. Det fanns ingen grundtanke om att boendet skulle vara uppbyggt på detta sätt utan läget och den gemensamma tanken om att bygga något ihop var det som förde dessa människor ihop. Silvia menar att alla i huset har olika ekonomi och att de flesta inte haft råd att bo i detta område idag om de skulle hyra någon annan lägenhet. Området i Mitte där tomten ligger hade en kommunal plan på att 20 % av fastigheten skulle utgöras av kommersiell yta. Detta var gruppen till en början tveksamma till eftersom de var tvungna att finansiera det. I efterhand har de ändrat inställning då det ger en frihet att hyra ut till den verksamhet de vill och kan på så sätt påverka stadslivet, idag hyrs lokalerna ut till en förskola och några designers. Från början var det meningen att det skulle skapas en förening för Steinstrasse 27 som i sin tur hyrde ut lägenheterna, istället för ett individuellt ägande. På så sätt skulle problemet med att köpa en lägenhet och Figur 7. Fasad mot gatan.(carpaneto.schöningh 2003) 16

17 bara sälja den vidare i ett vinstsyfte försvinna. Föreningen blev aldrig av då staten gick in och gav stöd till personer som byggde och ägde sina egna bostäder. Det rörde sig om stora summor vilket enligt Silvia var svårt att säga nej till. Varför hon tror att staten gjorde på detta sätt var helt enkelt att politiken då var styrd mot att uppmuntra privat ägande istället för hyreslägenheter. Silvia tycker att det är väldigt intressant att vara arkitekt och hålla på med baugrupper men ser också några problem med i att vara arkitekten bakom ett projekt som man själv bor i. Det finns en tendens bland de andra i gruppen att gå till henne om något är fel, t.ex. avloppet fungerar inte som det ska och hon anses vara ansvarig. Detta har blivit bättre med tiden men Silvia menar att det personliga engagemanget måste vara stort för att väga upp för de timmar av jobb som inte är betalda. Silvia och hennes man jobbar genom sitt företag ihop med andra byggemenskaper och poängterar att det är viktigt att inte skapa något enbart ur sina egna tankar utan att följa de drömmar gruppen som ska använda byggnaden har. På grund av detta arbetssätt skapas nya former för arkitektur och byggande då arkitekten skapar en plattform för gruppen att utforma och hitta lösningar ifrån. Det blir också en utmaning för arkitekter att utifrån mindre ekonomiskt starka grupper uppfylla deras drömmar, drömmar som inte hade uppfyllts på samma sätt i ett konventionellt samarbete arkitekt och beställare emellan. (Larberg 2011) Figur 8. Silvia med sin hund på innergården.(larberg 2011) Figur 9. Insidan av en lägenhet, öppna ytor och funktionalitet förespråkas. (Larberg 2011) 17

18 3 Samhällsplanering För att kunna arbeta fram ett bra förslag i projektet Sköldpaddan 6, behövs insikt i hur samhället är uppbyggt. Vid utformning och planering behövs även insikt i hur staden som helhet utvecklas och hur tomten och kvarteret ska relatera till utveckling på ett hållbart sätt. En annan viktig aspekt är hur Karlstad kommun fungerar och vilka delar av kommunen byggemenskaper kommer att komma i kontakt med. Figur 10. Mall för en hållbar samhällsutveckling. (Bokalders & Block 2009) Vi börja bli uppmärksammade på hur vårt levnadssätt påverkar miljön, vårt klimat och oss själva och vi måste lista ut i vilken riktning vi ska gå för att skapa en hållbar samhällsutveckling. Utveckling måste ske på tre plan för att bli långsiktigt hållbar; ekologisk, ekonomisk och social (se figur 10) Alla delar måste vara med. Frågan är ju hur det här samhället ser ut? Staden/samhället är otroligt komplext. Det är många funktioner och behov som ska kombineras och tillgodoses. Hållbar utveckling ska bland annat öka delaktigheten, motverka segregation, minska klassklyftorna, främja ekologisk mångfald och skapa ett bra företagsklimat som ger sysselsättning. Det finns olika teorier kring vad som är bra och hållbar stadsutveckling och det finns många goda exempel, både i Sverige och utomlands. I stora drag pratas det om två stora och till synes motstridiga linjer, den gröna staden kontra den kompakta staden. Den gröna staden karaktäriseras av grönska och närhet till naturlig miljö i stadsbygden. Stad och landsbygd integreras och grönområden får så pass stort utrymme i staden att växter och djur kan reproducera sig (Bokalders & Block 2009). Staden byggs ut i stråk och det bildas gröna kilar i stadsstrukturen mellan stråken. Bra exempel på grön stad som byggs ut i stråk längs kollektiv -och trafikleder är Köpenhamn. Det pratas ofta om fingermodellen där fingrarna symboliserar stadens utbredning i stråk. I den kompakta staden är koncentrationen hög, förtätning kan bidra till mångfald och effektivare system. Förtätningen ger minskat resande på grund av korta avstånd mellan boende och service. Problemet med den kompakta staden som byggs inåt är att den till slut motverkar sig själv på grund av segregation som följd av höga marknadspriser i staden. Är det fördelaktigt att söka sig utanför stadens gränser, alltså utåt, så är det där utvecklingen kommer ske. Exempel på den kompakta staden är stadsdelen Östermalm i Stockholm. Här är det låg framkomlighet med bil, ont om 18

19 parkeringsplatser, parkytor under rekommendationerna och låga solvärden för bostäderna. Ändå hör bostäderna här till de mest efterfrågade på marknaden. Anledningen är att kvalitén är så hög i andra avseenden som kan uppnås genom kvartersstruktur och hög täthet. (Berglund et al. 2004) Blandningen av den gröna och den täta staden kallas decentraliserad koncentration. Här är tanken att staden ska förtätas utmed trafikleder och bilda stråk med stadscentra kring knutpunkter. Samtidigt har man naturen i nära anslutning genom de gröna kilarna som letar sig in bland bebyggelsen. Effektiva transportleder ska underlätta och skapa nya förutsättningar för arbete och boende. Denna stadsstruktur syftar till att ge bättre kontakt och kommunikation mellan stad och landsbygd. Utvecklingen har länge gått mot att stora externa köpcentrum byggs utanför tätorten. Den strategin har visat sig fragmentisera staden, öka bilåkandet och gett torftigare städer med sämre utbud för de som inte har bil och med mindre folk i rörelse (se avsnitt 3.1 Urban Sprawl nedan). The new urbanism går ut på att försöka bygga ihop den fragmentiserade, sönderslagna staden så att man inte ska behöva åka ut på motorvägen så fort man ska till en funktion. Vi håller på att bygga oss fast i trafiken vilket är ett problem. Den måttfulla staden är bättre ur resurshushållningssynpunkt än storstaden och landsbygden på grund av att vardagsresandet är mindre i dessa medelstora städer. Den medelstora staden är i bättre balans med sig själv och sin omgivning. (Bokalders & Block 2009) 3.1 Urban sprawl Det engelsk-amerikanska uttrycket Urban sprawl kan översättas till svenska som stadsutglesning. Uttrycket syftar på den process då befolkningen tar ett urbant områdes infrastruktur, arbetsmarknad och sociala service i anspråk och sprider ut sig (flyttar) inom eller utanför staden. Staden växer då geografiskt men det blir färre invånare per ytenhet än om staden skulle växa genom inflyttning. Staden glesas ur och stora villamattor växer upp runtom vilket leder till en spretigare geografisk utbredning. Andra effekter är ökad markförbrukning, behov av utbyggd infrastruktur, försämrad social service och ökade kommunala kostnader, stigande utsläpp av avgaser och partiklar då bilen används i en större utsträckning. (Arnstberg & Bergstöm 2010) Urban sprawl blev uppmärksammat i Sverige på 1990-talet då effekterna även kunde utläsas i den svenska stadsplaneringen och utformningen av städer. Dagens sprawl genereras nästan uteslutande av familjer då det är relativt få ensamstående som flyttar ut från staden till eget hus. För att förhindra att barnfamiljer flyttar ut från städer krävs ökad attraktionskraft för staden och lösningar som gör den mer familjeanpassad. De flesta barn idag tillbringar sin lediga tid med vänner, i träning eller vid datorn och att själv kunna ha tillgång till stadens service, oberoende av föräldrarnas vilja med t.ex. skjuts kan vara viktigt för barn i alla olika åldrar. En större gemensam lekplats för de yngre och närheten till centrumets aktiviteter för de lite äldre kan innebära en minst lika bra uppväxt som i en villaförort med egen gräsmatta. Detta tankesätt har ännu inte, i någon större utsträckning, fått fäste i Sverige som det har i andra länder inom Europa. (Arnstberg & Bergstöm 2010) För att få barnfamiljer att bo kvar inne i städer krävs delvis kompletteringar inom bostaden för att 19

20 väga upp för avsaknaden av en trädgård. Detta kan vara en balkong med möjlighet till odling eller någon form av växtlighet så att de vuxna i familjen har en direkt tillgång till det gröna. En gemensam lokal för aktiviteter eller någon form av hobby kan ersätta behovet av ett förråd, som ofta tillhör villor. Utanför boendet kan välutrustade parker vara en samlingsplats för såväl barn som vuxna och leda till social sammanhållning och ökad integration samt att behovet av en egen trädgård blir mindre. Något som även har visat sig minska med familjernas uttåg ur stadskärnorna är vardagshandeln då barnfamiljer har den högsta konsumtionen av vardagsvaror (Arnstberg & Bergstöm 2010). Handel anpassar sig till kunden och med barnfamiljer i villor i städernas utkanter, är kringliggande köpcentrum endast tillgängliga med bil och då med stora parkeringar, ett givet koncept. Om istället familjerna bott inne i städerna, med ett begränsat antal parkeringsplatser, skulle handeln flytta efter och behovet av bilen skulle minska. 3.2 Karlstad kommun Karlstads kommun är politiskt styrd och består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, förvaltningar, nämnder och bolag. Ledamöter och ersättare till kommunfullmäktige väljs av Karlstadsborna vart fjärde år. Kommunstyrelsen består av politiker utsedda av kommunfullmäktige och deras jobb ligger i att förbereda och genomföra de ärenden som kommunfullmäktige ska besluta. Förutom kommunstyrelsen har Karlstad kommun tretton politiska nämnder som är uppdelade utifrån olika verksamheter vilka har var sitt ansvarsområde. Två av dessa nämnder är stadsbyggnadsnämnden och teknik- och fastighetsnämnden. Stadsbyggnadsnämnden arbetar mycket med planläggning av mark och vatten och ansvarar bl.a. för detaljplaner, bygglov, lantmäteri och trafikplanering. Teknik- och fastighetsnämnden ansvarar för bl.a. utveckling, förvaltning och drift av kommunens mark, byggnader och anläggningar, exploatering och markförsörjning för bostäder och näringsliv och naturvård. Till alla nämnder hör en förvaltning som består av tjänstemän som utför det arbete som nämnderna fatta beslut om. På exempelvis stadsbyggnadsförvaltningen utför de tjänstemän som jobbar där, det arbete stadsbyggnadsnämnden fattat beslut om. (Karlstads kommun 2012c) Planprocess Karlstad komuns planläggning regleras av Plan- och bygglagen (PBL) och Miljöbalken (MB). Planprocessen består av två moment, program och detaljplan, vilka delas upp i mindre steg. Den som vill initiera planläggning för ett område kan först göra en skriftlig begäran om planbesked till kommunen vilka i sin tur utreder förutsättningar och undersöker lämplighet för projektet. Det är sen stadsbyggnadsnämnden som fattar beslut om kommunen ska planlägga samt när detta kan ske. Beslutet om planbesked ska fattas inom tre månader och kostnaden för detta variera mellan kr beroende på planarbetets omfattning. Ibland inleds planarbetet av ett planprogram som kartlägger förutsättningarna, målen och utgångspunkterna för den nya planläggningen. Kommunen är de som bestämmer om ett planprogram är aktuellt och i dessa fall följs två steg i programmet, samråd och godkännande. Samrådet syftar till att få fram ett så bra förslag som möjligt och för att detta ska uppnås ges här möjlighet till insyn och påverkan av förslaget. Godkännandet utförs av stadsbyggnadsnämnden och vid ett godkännande kan arbetet med 20