Byggemenskaper. Ett komplement till bostadsutvecklingen i Karlstad. Buildingcommunities An addition to the housing development in Karlstad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggemenskaper. Ett komplement till bostadsutvecklingen i Karlstad. Buildingcommunities An addition to the housing development in Karlstad"

Transkript

1 Byggemenskaper Ett komplement till bostadsutvecklingen i Karlstad Buildingcommunities An addition to the housing development in Karlstad Joakim Jansson & Robert Trell Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap Byggingenjörsprogrammet 22,5 högskolepoäng Handledare: Malin Olin Examinator: Malin Olin 10 maj 2013

2 Sammanfattning Byggemenskap är ett begrepp, direkt översätt från tyskans baugemeinschaft, som innebär att en grupp människor i egen regi planerar, låter bygga och använder en byggnad. Denna byggform som varit mycket framgångsrik i Tyskland sedan en tid, har så smått spridit sig till Sverige och resulterat i bl.a. ett bostadshus i Malmö som vann Sveriges främsta arkitekturpris, Kasper Salin-priset, år Byggformen och konceptet byggemenskap har ännu inte etablerat sig på den svenska marknaden men intresset växer då det finns flera fördelar för samhället och dess medborgare. Med detta arbete ringar vi in och lyfter fram vad byggemenskaper är, vad det medför och vilken plats det kan ta i dagens bostads- och samhällsplanering. Vi undersöker om det finns hinder som kan vara en bidragande anledning till att konceptet inte utvecklats i Sverige och Karlstad, och vad man på kommunal nivå kan göra för att underlätta byggemenskapers framgång. För att se vad en byggemenskap kan resultera i på en given plats utför vi ett projekt med en fiktiv grupp (byggemenskap), där vi kombinerar byggemenskapens mål med mål framtagna för hållbar stadsutveckling. Byggemenskapen (den fiktiva) har sin utgångspunkt i en grupp småbarnfamiljer som vill skapa sitt eget boende i staden istället för att bygga var sin villa på landet, vilket är en mycket tydlig trend för denna målgrupp. Projektområdet utgörs av tomten Sköldpaddan 6, i stadsdelen Haga i Karlstad, som är en central och attraktiv tomt med närhet till stadens många funktioner och kvalitéer. Projektområdet utformas för att uppfylla både gruppens och samhällets mål. För att länka samman och göra gemensam sak av några av de samhällsenliga målen, gruppens mål och egna intressen, kom vi fram till två stycken fokusområden; ytor och trafik. Yteffektivitet är ett nyckelord i staden med många funktioner på liten yta som skall ge en bra helhet. Bilen används av många, även i staden, och det är inte en hållbar situation. I utformandet av området ersätts den privata bilen med en bilpool och användandet av cykeln främjas. Byggemenskaper skapar och bygger sina egna hem och förverkligar sina drömmar samt bidrar till att utveckla staden i en positiv riktning. Byggemenskap som planeringsverktyg för stads- och samhällsplanerare handlar först och främst om mångfald och brukardeltagande. Varje byggemenskap är unik och det är det som skiljer sig från det konventionella byggandet där bostadsbyggandet ser mer likriktat ut. Genom konceptet byggemenskap har man ett intressant verktyg vilket ligger i linje med nationella och kommunala mål i den mån att det bidrar till blandad bebyggelse och upplåtelseformer, ökat engagemang och brukardeltagande. Det Karlstad kommun kan göra för att hjälpa, bidraga och underlätta för byggemenskaper är att utbilda och informera internt, till att börja med, och även sprida kunskap och skapa intresse bland allmänheten genom seminarier och dylikt. Man bör även ta kontakt med Föreningen för byggemenskaper som vill agera plattform för byggemenskaper i Sverige och som sitter på mycket kunskap. Det finns inget som hindrar en utveckling av konceptet byggemenskaper, men om kommunen tror på konceptet och vill uppmuntra till det så kan man ta vissa åtgärder som bland annat att avsätta tomter och områden för att markanvisa speciellt för byggemenskaper.

3 Abstract Buildingcommunity is a concept, directly translated from the German "baugemeinschaft," which means that a group of people plan, build and use a building together. This structural form which has been very successful in Germany for some time, has somewhat spread to Sweden and resulted in such a residential building in Malmö, who won Sweden's top architecture prize, the Kasper Salin Prize, in The way of building and concept of buildingcommunity have not yet established itself on the Swedish market but interest is growing when there are several benefits to the community and its citizens. With this work we target and highlights what buildingcommunities are, what it entails and what place it can take in today's residential and society planning. We examine whether there are obstacles that can be a contributing reason why the concept is not developed in Sweden and Karlstad, and what one, at the municipal level, can do to facilitate buildingcommunities success. To see what a buildingcommunity can result in at a given location, we carry out a project with a fictional group (buildingcommunity), combining the communities goals with goals developed for sustainable urban development. The fictional buldingcommunity has its origins in a group of families (with small children) who want to create their own accommodation in the city instead of building a country villa, which is a very marked trend for this target group. The project area is Sköldpaddan 6, in the district of Haga in Karlstad, which is a central and attractive property close to the many features and qualities in the city. The project area is designed to meet both the group and the goals of society. To link together and make common cause of some of the social league goals, team goals and own interests, we came up with two focus areas: space and traffic. Space efficiency is a key word in the city with many features in a small space that will provide a good overview. The car is used by many, even in the city, and it is not a sustainable situation. In shaping the area, the private car gets replaced by a carpool and the use of the bicycle is promoted. Buildingcommunity create and build their own homes and live out their dreams and contribute to the development of the city in a positive direction. Buildingcommunity is a planning tool for urban and community planners, where it is first and foremost about diversity and user participation. Each buildingcommunity is unique and it is different from the "conventional construction" where residential construction looks more similar. Through the concept of buildingcommunity, one has an interesting tool. Buildingcommunity is in line with national and local objectives to the extent that it contributes to mixed housing and tenure, engagement and user participation. What the Karlstad municipality can do to help, contribute and facilitate buildingcommunities is to educate and inform in-house, to begin with, and also spread awareness and generate interest among the public through seminars and so forth. One should also contact the "Association of buildingcommunities" who want to act as a platform for buildingcommunities in Sweden and who also possess in a lot of knowledge. There is nothing to prevent a development of the concept buildingcommunity, but if the municipality believes in the concept and wants to encourage it, one can take certain measures including allocating plots and areas of land especially for buildingcommunities.

4 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Abstract Inledning Bakgrund Syfte Mål Problemformulering Rapportens uppbyggnad Byggemenskaper Processen - från idé till inflyttning Aktörers betydelse Kommunen Konsulter/Projektledningsföretag Föreningen för Byggemenskaper Erfarenheter från Tyskland Exempel på genomförda projekt Samhällsplanering Urban sprawl Karlstad kommun Planprocess Markanvisning Metod Projektområde Bakgrund Sköldpaddan Bakgrund gruppen Projektmål Kommunala mål Karlstad Nationella mål Gruppens mål Trafik Ytor Resultat Projektområdet Situationsplan med bilder Karlstad kommun vad kan kommunen göra? Kommunikation och information Planprocessen Markanvisning Analys och Diskussion Analys Analys av resultaten på Projektområdet Diskussion Kommunens ansvar Fördjupningens innehåll Slutsatser Tackord Referenslista... 49

5 1 Inledning Ett fåtal stora byggherrar (beställare) står i dagsläget för en stor del av bostadsbyggnationen i Sverige. Tomter och områden styckas av för att passa in på den storskalighet som dominerar byggnationen, eftersom nybyggnation av bostäder är en viktig del av en stads utbredning, utveckling och attraktionskraft. Allmänna uppfattningen är att om man, som privatperson, vill bygga eget så får man hitta en tomt på landet och bygga en villa. I staden är det stora bolag som styr marknaden och produktionen men det behöver inte vara så. Privatpersoner kan gå ihop och bilda en bygg-grupp, en så kallad byggemenskap där gruppen agerar byggherre. Gemenskapen blir en starkare konkurrent om tomtmarker i och i närheten av staden än en ensam person. Det är med andra ord ett sätt för privatpersoner att bygga i staden och samtidigt utforma sitt eget boende. Byggemenskap är ett begrepp i byggande- och boendeform som är på väg fram i olika delar av Sverige. I Tyskland, Holland och Danmark är det redan ett koncept på frammarsch och i vissa delar av Tyskland står de idag för nära 50 % av produktionsvolymen. I den tyska staden Hamburg, med ca 1,8 miljoner invånare, står byggemenskaper för 20 % av stadens nybyggnation. Kommuner eftersträvar mångfald, individualitet, gemenskap, trygghet och en grön och levande stad. Den verkliga utvecklingen ser inte riktigt ut så. Utvecklingen är mot en likriktad monokultur och den är storskalig, som en reaktion på den fortsatta urbaniseringen. Någonstans måste mönstret brytas för att den hållbara staden ska kunna utvecklas. Ser man lite närmre på fenomenet och begreppet byggemenskap, så är det många saker som börjar låta väldigt intressant och lovande- för både samhället, staden och individen. 1.1 Bakgrund Rapporten är ett examensarbete utfört för byggingenjörsprogrammet på Karlstads universitet, i samarbete med Karlstads kommun och då speciellt kommunledningskontoret samt stadsbyggnadsförvaltningen. Handledare är Malin Olin, programledare för byggingenjörsprogrammet och universitetsadjunkt på avdelningen för energi- miljö- och byggteknik på Karlstads universitet. 1.2 Syfte Begreppet byggemenskap är ett väldigt nytt begrepp i Sverige och Karlstad så vi hoppas kunna introducera, skapa ett intresse och sprida kunskap. Syftet är att ge en uppfattning av vad begreppet byggemenskap innebär och på vilket sätt det förhåller sig till konventionellt byggande med en beställare. Eftersom byggemenskap är så pass nytt och ännu ej testat i Karlstad vore det intressant att se hur konceptet skulle fungera ur utformnings- och planeringssynpunkt. För att se hur det kan fungera och på vilket sätt byggemenskap kan användas utför vi ett mindre projekt, där målet är att utforma en tomt i en central del av Karlstad för en specifik byggemenskap. Tanken är att applicera och konkretisera möjligheterna som byggemenskap medför, samt kombinera det med riktlinjer för hållbar stadsutveckling. 5

6 1.3 Mål Ge exempel på hur en byggemenskap kan utforma ett boende på utvalt område i Karlstad samt identifiera vad Karlstads kommun kan göra för att främja byggemenskaper. 1.4 Problemformulering Problemformuleringen är uppdelad i tre delar som följer rapportens uppbyggnad. Byggemenskap: Hur ser processen ut för en byggemenskap och kan det vara ett användbart verktyg för städer och dess medborgare? I vilken utsträckning och på vilket sätt kan Karlstad kommun underlätta för byggemenskaper? Samhällsplanering: Vilka riktlinjer och mål finns det nationellt och kommunalt för främjandet av en hållbar stad? Vad skulle byggemenskaper som koncept kunna tillföra stadsutvecklingen? Utifrån den utvalda platsen och området: Vad skulle en byggemenskap kunna bidra med i området och på platsen i form av funktioner och kvaliteter, och hur skiljer detta sig mot konventionellt byggande? Hur skulle en sådan lösning för en byggemenskap kunna se ut? 1.5 Rapportens uppbyggnad Rapporten är uppdelad i kapitel för att göra det enkelt för läsaren att skapa sig en överblick. Kapitel 2, Byggemenskaper, är en förklaring till vad byggemenskaper är och hur processen, från idé till färdig byggnad, ser ut. Kapitlet tar också upp de olika aktörerna gemenskapen kommer i kontakt med under processen och beskriver deras roll i projektet. Kapitlet fortsätter med en förklaringar till aktörernas betydelse för byggemenskapen. Sedan följer erfarenheter från Tyskland med information var byggemenskaper kommer ifrån och hur konceptet utvecklats fram till idag. Även de fördelar byggemenskaper medför för olika aktörer visas här. Kapitlet avslutas med exempel på utförda projekt från både Tyskland och Sverige samt vilka erfarenheter som framkommit ur dessa projekt. Kapitel 3, Samhällsplanering, beskriver hur en hållbar stad kan se ut samt vilka teorier som ligger bakom hållbar stadsutveckling. Här utreds också vilken grundläggande kunskap som behövs om samhällsplanering för att kunna ta sig an utformningen av en tomt i en central stadsdel. Kapitlet fortsätter med en förklaring av uttrycket Urban Sprawl och dess innebörd. Avslutningsvis beskrivs kortfattat Karlstad kommuns organisation samt hur planprocessen och markanvisning går till i kommunen. Detta för att klargöra de steg byggemenskapen måste göra för att få köpa mark i kommunen. Kapitel 4, Metod, är själva fördjupningen av rapporten. Fördjupningen bygger på att visa vad en byggemenskap kan utföra på en tomt i Karlstads innerstad och kapitlet börjar med hur arbetat för att 6

7 möjliggöra detta. Kapitlet fortsätter med en bakgrundsbeskrivning av området, där tomten ligger. Sedan beskrivs också den fiktiva gruppen, som byggemenskapen består av, utifrån de intervjuer som gjorts med personer som skulle kunna passa in i en sådan grupp. Kapitlet fortsätter med projektområdets mål; nationella, kommunala, gruppens samt våra egna och vad vi valt att fokusera extra på vid utformningen av området. Kapitel 5, Resultat, är uppdelad i två delar som består av resultaten från fördjupningen men också resultat för Karlstads kommun. Resultatet från fördjupningen är en situationsplan där utformningen av tomten visas. Till denna hör bilder och beskrivande text som visar hur de olika lösningarna och utformningen kan se ut samt hur vi jobbat för att dessa skall uppnå projektens mål. Resultaten för Karlstads kommun redovisas i vad kommunen ska göra för att väcka ett intresse för byggemenskaper och hur man eventuellt kan göra för att underlätta och jobba tillsammans med dem i framtiden. Kapitel 6, Analys och Diskussion, börjar med en analys av de resultat som kommit fram i planeringen och utformningen av området; har vi uppnått målen för området? Kapitlet fortsätter med en diskussion som tar upp olika aspekter på byggemenskaper men även Karlstads kommuns roll för främjandet av byggemenskaper diskuteras. Kapitel 7, Slutsatser, redovisar de slutsatser som framkommit utifrån den frågeställning som legat till grund för arbetet. 7

8 2 Byggemenskaper Ordet byggemenskap kommer från tyskans Baugemeinschaft och begreppet innebär att en grupp människor går samman i egen regi för att planera, bygga och använda en byggnad utifrån sina egna ambitioner. I ett par städer i Tyskland är byggemenskaper en etablerad del av bostadsbyggandet och har så varit i ungefär 10 år, medan det är ett relativt nytt begrepp i Sverige. Byggemenskaper startas ofta genom att en eller flera personer har en ide om hur denna vill bo och försöker därför hitta andra som har samma uppfattning och inriktning om ett framtida boende. Denna inriktning kan handla om allt från generations- och äldreboende till energieffektivt-och ekologiskt boende eller andra variationer som saknas på bostadsmarknaden idag. Drivkrafterna att starta en byggemenskap är varierande men ofta handlar det om att skapa möjligheten till att utforma och bestämma över sitt eget boende då bostadsmarknaden inne i städer idag är begränsad i dessa möjligheter. Gruppen i byggemenskapen är de drivande (byggherrar) i projektet men de har ofta stöd av utomstående konsulter och för att planera och bygga ett boende i denna storleken kan konsulter vara avgörande för hur lyckat resultatet blir (Svensson 2012). Från det att en byggemenskap skapas och fram till en färdig byggnad att använda utgörs av en process i olika steg. Denna process kommer att beskrivas under nästa rubrik i rapporten och ett exempel i grova drag av stegen presenteras i figur 1. En byggemenskap är inte samma sak som ett kollektivboende, efter att byggnaden står klar känner man sina grannar men behöver inte bo eller umgås med dem om det inte var planen från början. Själva gemenskapen gäller bara för faserna från en gruppbildning till en färdig byggnad och har alltså inget med ett kollektivboende att göra. Idé/Koncept (Initiativ till gruppbildning) Uppstart (Option av mark) Utformnings- och genomförande planering och avtalsskede (Uppköp av tomt) Genomförandefas (Byggnaden färdigställs) Bostadskooperativ (Bostaden används) Figur 1. De olika stegen i processen för byggemenskaper. 8

9 2.1 Processen - från idé till inflyttning Själva processen i projektet innefattar det gruppen behöver göra och hur de ska bära sig åt, från att en idé skapas till det att en färdig byggnad går att använda (se figur 1). En grupp kan startas på olika sätt och i olika skeden då det inte finns någon regel eller förutbestämt sätt. En variant är att en eller flera drivna personer inleder en egen undersökning utifrån egna idéer om hur de vill bo och vad de behöver göra för att förverkliga detta. Med detta som underlag raggar de fler personer som vill samma sak och skulle vilja ansluta till gruppen. Alltså får de anslutande parterna delvis anpassa sig efter vad idéskaparen bestämt på förhand. Ett annat sätt är att likasinnade träffas innan något om boendet är bestämt, bildar en grupp och slutligen drar igång ett projekt tillsammans. Det är i denna inledande fas som inriktningen för boendet bestäms vilken i princip kan vara vad som helst exempelvis ekologiskt boende, energieffektivt boende, senior- eller studentboende m.m. Byggemenskapen måste ha en inre struktur som bör avtalas i det inledande skedet. För att inga missförstånd och oklarheter ska uppkomma bör gruppen skriva avtal med varandra om vad det är som gäller. Att ingå i en byggemenskap är en möjlighet till gemenskap och god sammanhållning men det uppstår nästan alltid konflikter, vilket kan minskas om alla från början är medvetna om projektets mål och vad som krävs för att komma dit. I denna fas kan det vara läge att anlita extern hjälp, i form av konsulter, som leder projektet och beslutsfattande framåt och agerar som en slags projektledare vid eventuella konflikter. I den inledande fasen bestäms också hur projektet ska finansieras och vilken nivå budgeten ligger på för de boende. Det vanligaste sättet att söka finansiering är via banker och detta är en kritisk fas som är avgörande för hur projektet ska fortsätta (Svensson 2012). Hur denna fas går till och vad det finns för alternativa sätt att söka finansiering kommer inte tas upp vidare i denna rapport. När gruppen bildats och inriktning valts är nästa steg att söka mark vilket oftast sker genom kommunen och deras system för marktilldelning. Denna fas är också kritisk då det dels gäller att bli tilldelad en bit mark som är lagom stor, på en plats gruppen är nöjd med och som alla har råd med. Dessutom ska gruppens bild av sitt boende passa med vad kommunens detaljplan säger om vad som gäller på platsen. Detta steg går sällan helt friktionsfritt och kan innebära att gruppen vill göra ändringar i detaljplanen vilket kan ta lång tid, enligt dagens planprocess, om det ens är möjligt. En process som dessutom ska finansieras. När gruppen fått en marktilldelning, samt att det som skall avtalas är avtalat och att finansieringen är ordnad kan projekteringen inledas. Utformning av byggnad och eventuell tillhörande tomt planeras i gruppen och det är även vanligt att anlita en arkitekt till detta om denne inte redan har varit involverad i projektet. Det är i detta moment det finns möjlighet för gruppen att bestämma husets funktioner och installationer samt planlösning så att önskemål som funnits med från början uppfylls. Hur själva byggnationen skall genomföras stäms av så att den uppsatta inriktningen för gruppen går ihop med gruppens ekonomi. Nästa steg är att genomföra planerna genom byggnation av huset och utformning av området runt omkring. Detta moment skiljer sig inte från en traditionell byggnation, d.v.s. att byggföretag och annan entreprenad anlitas. Det som dock kan skilja sig är valet av sjävbyggnation, d.v.s. hur mycket tid medlemmarna i byggemenskapen vill lägga på att vara med och bygga själva. Detta varierar mellan olika byggemenskaper då vissa har som mål och dröm att vara med och bygga sitt eget boende medan andra helt enkelt inte har tiden eller kunskapen. En orsak till självbyggnation är minskade kostnader men det är inte någon garanti att dessa minskar då det istället kan leda till 9

10 ökade genomförandetider (Svensson 2012). När huset är redo för inflyttning är projektet klart och huset står färdigt för användande. 2.2 Aktörers betydelse Byggemenskap innebär att antalet byggherrar ökar. Den som ingår i en byggemenskap bygger/beställer sitt boende och gör det antagligen bara denna gång, eftersom grundtanken är att bo kvar. Detta innebär att byggemenskaperna blir engångsbyggherrar. De flesta har ingen förkunskap om varken byggprocessen eller planprocessen, vilket självklart kan vara ett problem. Att dessa nyblivna byggherrar inte är fullt insatta i hur stadsbyggnadsmaskineriet fungerar skapar även tillfälle att se över hur processerna kan göras enklare och mer överskådliga. Att göra omständigheterna enklare är ett sätt att göra det möjligt för byggemenskaper att växa som koncept. Ett mer kompletterande sätt är att som byggherre använda sig av någon form av handledare, någon som hjälper till med fördjupningskunskap som inte gruppen besitter. På samma sätt som byggherrar behöver hjälp med projektering av en byggnad behövs någon form av lotsning genom planprocessen samt avtalsskedet, vilket har beskrivits överskådligt i avsnitt 2.1 Processen från idé till inflyttning. Hur många konsulter och hur mycket dessa är inblandade i projektet är upp till gruppen och dess tidigare kunskaper samt hur mycket tid de kan lägga ner själv. Detta varierar mellan olika grupper men i redan utförda projekt har det visat sig att en tidig inblandning av en konsult för att styra projektet framåt är avgörande för hur smidigt processen går men även för att hålla nere den totala genomförandetiden (Svensson 2012). Det måste också finnas riktlinjer för hur en byggemenskaper bildas och utför sina projekt då det är avgörande att samarbetet mellan byggemenskapen, kommunen och anlitade konsulter fungerar. Huvudaktören under processen är självklart den grupp som bildar byggemenskapen men nedan beskrivs också de aktörer som har en betydande roll för byggemenskaper idag Kommunen Kommunen äger oftast den största delen mark inne i städer och styr därför vem som kan få köpa mark och bygga på den. Kommunernas planläggning regleras i Plan- och bygglagen (PBL). Det är sedan upp till kommunerna att inom dessa lagar åstadkomma en plan- och genomförandeprocess som är så tids- och kvalitetsmässigt effektiv som möjligt. Det kan ofta ta lång tid att genomföra en planläggning vilket är en viktig aspekt för byggemenskapens möjlighet att finansiera projektet, tar det för lång tid svalnar intresset och kostnaderna blir för höga. Hur planprocessen och marktilldelningen fungerar i Karlstads kommun beskrivs i kapitel Konsulter/Projektledningsföretag En professionell ledning av processen genom projektet kan minska riskerna att något går fel då det kan bli dyrare än vad man först räknat med, förseningar kan inträffa och människor kan hoppa av olika orsaker. Detta är svåra aspekter för en grupp att beräkna och hantera om man inte har erfarenhet från det förr och därför kan professionell hjälp behövas som t.e.x. projektledare, arkitekter och byggingenjörer. I Tyskland finns väl inarbetade koncept där arkitektkontor och projektledare är specialiserade på att 10

11 lotsa byggemenskaper från start till mål. Dessa koncept skapar en möjlighet att nischa sig mot att projektera och hjälpa byggemenskaper vilket bidrar till att nya företag kan etableras på marknaden. Extern hjälp för byggemenskaper är en förutsättning då det är mycket att sätta sig in i som byggherre Föreningen för Byggemenskaper Föreningen för byggemenskaper är skapad och driven av personer som är intresserade av och tror på konceptet byggemenskap. De sprider information via sin hemsida, seminarier och diskussioner och försöker skapa en svensk plattform för byggemenskap. Såhär skriver de själva på sin hemsida: Den ideella föreningen för Byggemenskaper samlar, utvecklar och förmedlar kunskap om byggemenskaper och utgör en gemensam plattform för alla som har intresse för byggemenskapens idé. Föreningen kommer även stödja och underlätta bildandet av byggemenskaper och genomförandet av konkreta byggnadsprojekt. (Föreningen för byggemenskaper 2012) Föreningens ambition är att bli ett nationellt forum för kunskapsuppbyggnad, rådgivning och match-making men också vara ett stöd åt kommuner och konsultföretag som vill jobba med byggemenskaper. 2.3 Erfarenheter från Tyskland I Tyskland finns många exempel på byggemenskaper då det i städer som Tübingen, Freiburg och Hamburg har varit ett etablerat byggkoncept i över 10 år. I bara Tübingen och Freiburg finns exempel på byggemenskaper (Svensson 2012). Variationerna på byggemenskaperna i Tyskland är stor, projekt med alltifrån hela stadsdelar till enskilda byggnader inklämda i befintliga kvarter har genomförts. Byggemenskaper har bidragit stort till utvecklingen av hållbara stadsdelar och medborgarna har känt sig mer delaktiga i utformandet av staden. I de delar av städerna där byggemenskaper dominerat har variationen av upplåtelseformer, arkitektur och stadsdelens profil lett till större intresse från allmänheten än vid mer traditionellt utvecklade projekt. Intresset från allmänheten har bidragit som reklam för städer och genom ett ökat engagemang sprids kunskap och information vidare. I Sverige ökar intresset för byggemenskaper men det finns ännu bara ett fåtal genomförda projekt. Efterfrågan på verktyg för att åstadkomma hållbara och attraktiva stadsdelar är stor för Sveriges kommuner då bostadsbyggandet idag kan anses enkelspårigt och domineras av ett fåtal aktörer. De tyska exemplen på byggemenskaper har varit helt i linje med vad kommunerna efterstävat. Mångfald, variation, småskalighet och brukarmedverkan är kvalitéer som utmärkt sig. Men ska byggemenskaper få samma genomslag i Sverige som det har fått i Tyskland måste kommunerna allt eftersom även satsa på större, sammanhängande områden med fokus på byggemenskaper, inte bara enstaka projekt. Tabell 1 visar på de fördelar byggemenskaper för med sig för de boende, samhället och projektledningsföretag, arkitekter och övriga branschföretag baserat på utförda projekt i Tyskland. 11

12 Tabell 1. Fördelar byggemenskaper. (Svensson 2012). Fördelar Boende Samhället Branschföretag En tidig bekantskap med grannar. Man lär känna sina grannar direkt vilket bidrar till social sammanhållning och en ökad trygghet i boendet. Ökad trygghet i boenden och hela stadsdelar kan minska risken för brott och även utanförskap. Viktigt att projektledningsföretag har kompetent personal som kan få gruppen att samarbeta men också styra projektet framåt. Stadens medborgare kan utforma sitt eget boende och påverka stadens utseende. Man är sin egen byggherre och bestämmer därför själv om utformning av sitt boende. Ger större valmöjligheter för människor som vill bo i flerbostadshus inne i städer. Får en mer varierad stadsbyggnation och stadens medborgare får ett större inflytande. Ökar mångfalden i bebyggelsen och kan leda till ett mer långsiktigt synsätt för hållbart boende och förvaltning. Skapar fler byggherrar vilket kan stärka konkurrensen mellan företag och även skapa möjligheter för mindre företag att nischa sig och komma in på bostadsmarknaden. Aktivare roller för arkitekter och projektledningsföretag samt lokala aktörer att vara med och påverka staden. Lägre pris Eftersom gruppen agerar byggherrar så kapas de traditionella bostadsutvecklarnas riskpremier och vinster. Tidigare projekt har visat på en prisminskning på procent än om samma bostäder hade uppförts med konventionellt byggande. Konkurrensen kan öka och prissättningen på bostäder blir mer kostnadsbaserad än marknadsbaserad. Fler människor har råd att bo efter egna behov och möjligheten till en blandstad, med en varierande ekonomisk situation, ökar. Skapar arbetstillfällen och stärker samarbetet mellan näringsliv, kommun och medborgare. Bostadsformer utvecklas. Att fritt få utveckla sin egen bostad kan bidra till ett större intresse och delaktighet i utvecklingen av staden. Bostäder med lösningar för att skapa en mer hållbar stad kan uppmuntras och variationen av bostäder blir lättare att uppnå. Arkitekter och byggföretag kan få friare händer att skapa kvalitativ och varierande arkitektur med bostäder av hög kvalitet och ekologiskt hållbara material. 12

13 I de städer i Tyskland där byggemenskaper blivit en stor del av den fortsatta utvecklingen av bostadsbyggandet har stadens ledning haft en avgörande roll. Staden har sett en vinst i att stötta byggemenskaper då dessa bidragit i form av ett redskap till utvecklingen av staden och dess individer. Majoriteten av bostäderna har resulterat i byggnader av hög kvalitet, social sammanhållning, personligt engagemang och identifikation med stadsdelen (Svensson 2012) 2.4 Exempel på genomförda projekt Nedan följer några exempel på genomförda projekt från både Sverige och Tyskland. Urbana Villor Läge: Västra Hamnen, Malmö Arkitekt: Cord Siegel och Pontus Åqvist Byggherre: Bostadsrättsföreningen Urbana Villor Byggledning: Cord Siegel och Pontus Åqvist Färdigställt: 2008 Genomförandetid: 5 år Idén till Urbana Villor skapades av några arkitektvänner som ville förena fördelarna med att bo i villa med närheten till staden. Trygghet, egen trädgård, grannsämja i kombination med närhet till service och nöjen, en blandning av människor och cykelavstånd till det mesta var inget den konventionella marknaden erbjöd och därför beslöt sig vännerna för att ta saken i egna händer. Arkitekterna, samt några till som var med i projektet, sökte mark av kommunen och blev tilldelade en tomt i Västra Hamnen i Malmö. Fastigheten består idag av en tomt på 500 m² där det står två byggnader med sammanlagt sju villor med 140 m2 (BOA) vardera (pontusaqvist 2009). I det högsta huset (se figur 2) har metoden att stapla villor på varandra använts då de innehåller ett boende per våning med var sin tillhörande trädgård i form av en stor balkong. Det finns även en gemensam grönyta på taket med utsikt över Öresund, vilken kan nås genom den spiralformade trappan som löper upp längs husets ena långsida. Figur 2. Fasaden mot innergården med sina trädgårdsliknande balkonger. (pontusaqvist 2009) Den andra byggnaden (se figur 3) är utformat som ett gårdshus och ligger inåt kvarteret. Byggnaden består av fyra plan och är uppdelad i två spegelvända radhus med två privata trädgårdar på plan fyra. Området mellan gatuhuset och gårdshuset (se figur 4) rymmer odlingar och grönska som väver ihop det privata och gemensamma och skapar en villaliknande atmosfär. 13

14 Eftersom några av de inblandade var arkitekter till yrket skötte de styrning och projektering av bygget vilket också betydde en förenkling av finansieringen. Ett par av de inblandade tog ledigt under ett år för att jobba med projektet på heltid och en bostadsrättsförening skapades av de inblandade, då det är en beprövad organisationsform för den här typen av gemensamhetsägande. Utmaningarna med projektet var i första hand finansieringen som delvis löstes med eget arbete men också av att en bank valde att nappa på förslaget efter att flera innan varigt motvilliga. Det fanns också stora utmaningar i att leda och styra projektet själva med alla inblandade entreprenader men fördelen med detta var att de inblandade alltid var de som bestämde och deras önskemål bevakades och uppfylldes i alla skeden. Urbana villor tog fem år att genomföra från start till inflyttning och 2009 tilldelades de Kasper Sahlin-priset av Sveriges Arkitekter (Sveriges Arkitekter 2009). Byggnaden har även tilldelats en guldklimp från Naturvårdsverket, vilket är ett klimatinvesteringsbidrag i samband en låg energiförbrukning. Figur 3. Gårdshuset med fasad mot söder. (pontusaqvist 2009) Figur 4. Innergården med odlingar och gemensamhetsytor. (pontusaqvist 2009) Esmarchstrasse 3 (e3) Läge: Prenzlaur Berg, Berlin Arkitekt: Kaden Klingbeil Architekten Färdigställt: 2007 Genomförandetid: 2 år Grundarna till Esmarchstrasse 3 är en familj som hittade en liten lucktomt på en plats i stadsdelen Prenzlaur Berg i Berlin. Tomten användes under DDR-tiden som en parkeringsplats och ägdes fram 14

15 till byggemenskapens inträde av en judisk familj, bosatt över hela världen. Samtidigt som familjen bjöd på tomten så satte de upp lappar på träden runt omkring för att hitta andra intresserade för gruppen till byggemenskapen. Sex andra visade sitt intresse och gruppen var nu redo att börja planera. Eftersom gruppen är såpass liten var det inte nödvändigt med en projektledare utan det räckte med arkitekter. Då gruppen började leta efter arkitekt togs ett beslut om att arkitekterna skulle vara tvungna att gå med i gruppen för att få jobbet. Detta för att de skulle bli ett så bra resultat som möjligt då arkitekterna automatiskt fick en egen vinning i projektet. Arkitekterna i fråga funderade på detta och kom fram till att de kunde placera sitt kontor på första planet och på så sätt vis använda byggnaden som referens för framtida kunder. De antog erbjudandet och projektet började med att hela gruppen träffades en gång i veckan för att diskutera igenom allt möjligt som var aktuellt. Från mötena kom det fram att de flesta i gruppen ville bygga i trä, dels för att det ansågs spännande men också för att det inte gjorts något sådant högt hus i trä av en gemenskap i Berlin tidigare. I och med att denna metod var den första i sitt slag blev utgifterna större p.g.a. ett antal olika utredningar. För Michael Herden, som idag bor i huset med sin familj, var materialet inte så viktigt från början, speciellt inte om det medförde ökade kostnader men majoritetens röst vägde tyngst och trähus blev det. Byggnaden består av sju våningar med ett hushåll per våning. Denna uppdelning av bostaden var bestämd i ett tidigt skede men utgjorde också bekymmer för arkitekterna då alla familjer hade olika resurser vilket låg till grund för hur mycket yta de fick i bostaden. Problemet löstes med att det blev en våning med en gemensam yta som fungerar som en altan. Denna lösning blev i efterhand dock inte optimal då altanen nästan bara används av familjen som bor på den våningen, vilket också skapat diskussion bland de andra då de tycker att de betalat för något de inte använder. Planet med den gemensamma altanen är på 120 m 2 medan de andra planen är på 140 m², arkitekterna som har varit med i projektet har sitt kontor på markplanet (Larberg 2011). Figur 5. Esmarchstrasse 3 i mitten med stora glaspartier på markplan där arkitektkontoret ligger. (archimag 2012) 15

16 Steinstrasse 27 Läge: Mitte, Berlin Arkitekt: Carpaneto.schöning Färdigställt: 2003 Genomförandetid: 5 år Initiativtagarna till Steinstrasse 27 är Silvia Carpaneto och hennes man. Silvia har en liten arkitektbyrå med sin man som är projektledare och deras främsta typer av uppdrag ligger i att driva mindre projekt. Silvia är en av baugruppe-pionjärerna och har följt bostadsmarknaden och dess förändringar då hon har bott i Berlin i snart 30 år. Projektet Steinstrasse har varit en lång process och det är även där Silvia och hennes man bor och har kontor idag. Det började med att hon och tio andra hushåll ansökte om en tomt i ett gammalt lagerhus men fick avslag då Figur 6. Steinstrasse 27 med fasaden till innergården. den gick till en intressent som skulle (carpaneto.schöning 2003) bygga lyxlägenheter. De fick då börja söka efter något annat och fick tilldelning på en tomt i Mitte. Hälften av gruppen ville dock inte bo där så de drog sig ur och istället plockades nya in och i dagsläget finns det 22 hushåll i lägenheterna. Blandningen av människor som bor i huset är stor, äldre, medelålders och barnfamiljer från olika sociala härkomster. Det fanns ingen grundtanke om att boendet skulle vara uppbyggt på detta sätt utan läget och den gemensamma tanken om att bygga något ihop var det som förde dessa människor ihop. Silvia menar att alla i huset har olika ekonomi och att de flesta inte haft råd att bo i detta område idag om de skulle hyra någon annan lägenhet. Området i Mitte där tomten ligger hade en kommunal plan på att 20 % av fastigheten skulle utgöras av kommersiell yta. Detta var gruppen till en början tveksamma till eftersom de var tvungna att finansiera det. I efterhand har de ändrat inställning då det ger en frihet att hyra ut till den verksamhet de vill och kan på så sätt påverka stadslivet, idag hyrs lokalerna ut till en förskola och några designers. Från början var det meningen att det skulle skapas en förening för Steinstrasse 27 som i sin tur hyrde ut lägenheterna, istället för ett individuellt ägande. På så sätt skulle problemet med att köpa en lägenhet och Figur 7. Fasad mot gatan.(carpaneto.schöningh 2003) 16

17 bara sälja den vidare i ett vinstsyfte försvinna. Föreningen blev aldrig av då staten gick in och gav stöd till personer som byggde och ägde sina egna bostäder. Det rörde sig om stora summor vilket enligt Silvia var svårt att säga nej till. Varför hon tror att staten gjorde på detta sätt var helt enkelt att politiken då var styrd mot att uppmuntra privat ägande istället för hyreslägenheter. Silvia tycker att det är väldigt intressant att vara arkitekt och hålla på med baugrupper men ser också några problem med i att vara arkitekten bakom ett projekt som man själv bor i. Det finns en tendens bland de andra i gruppen att gå till henne om något är fel, t.ex. avloppet fungerar inte som det ska och hon anses vara ansvarig. Detta har blivit bättre med tiden men Silvia menar att det personliga engagemanget måste vara stort för att väga upp för de timmar av jobb som inte är betalda. Silvia och hennes man jobbar genom sitt företag ihop med andra byggemenskaper och poängterar att det är viktigt att inte skapa något enbart ur sina egna tankar utan att följa de drömmar gruppen som ska använda byggnaden har. På grund av detta arbetssätt skapas nya former för arkitektur och byggande då arkitekten skapar en plattform för gruppen att utforma och hitta lösningar ifrån. Det blir också en utmaning för arkitekter att utifrån mindre ekonomiskt starka grupper uppfylla deras drömmar, drömmar som inte hade uppfyllts på samma sätt i ett konventionellt samarbete arkitekt och beställare emellan. (Larberg 2011) Figur 8. Silvia med sin hund på innergården.(larberg 2011) Figur 9. Insidan av en lägenhet, öppna ytor och funktionalitet förespråkas. (Larberg 2011) 17

18 3 Samhällsplanering För att kunna arbeta fram ett bra förslag i projektet Sköldpaddan 6, behövs insikt i hur samhället är uppbyggt. Vid utformning och planering behövs även insikt i hur staden som helhet utvecklas och hur tomten och kvarteret ska relatera till utveckling på ett hållbart sätt. En annan viktig aspekt är hur Karlstad kommun fungerar och vilka delar av kommunen byggemenskaper kommer att komma i kontakt med. Figur 10. Mall för en hållbar samhällsutveckling. (Bokalders & Block 2009) Vi börja bli uppmärksammade på hur vårt levnadssätt påverkar miljön, vårt klimat och oss själva och vi måste lista ut i vilken riktning vi ska gå för att skapa en hållbar samhällsutveckling. Utveckling måste ske på tre plan för att bli långsiktigt hållbar; ekologisk, ekonomisk och social (se figur 10) Alla delar måste vara med. Frågan är ju hur det här samhället ser ut? Staden/samhället är otroligt komplext. Det är många funktioner och behov som ska kombineras och tillgodoses. Hållbar utveckling ska bland annat öka delaktigheten, motverka segregation, minska klassklyftorna, främja ekologisk mångfald och skapa ett bra företagsklimat som ger sysselsättning. Det finns olika teorier kring vad som är bra och hållbar stadsutveckling och det finns många goda exempel, både i Sverige och utomlands. I stora drag pratas det om två stora och till synes motstridiga linjer, den gröna staden kontra den kompakta staden. Den gröna staden karaktäriseras av grönska och närhet till naturlig miljö i stadsbygden. Stad och landsbygd integreras och grönområden får så pass stort utrymme i staden att växter och djur kan reproducera sig (Bokalders & Block 2009). Staden byggs ut i stråk och det bildas gröna kilar i stadsstrukturen mellan stråken. Bra exempel på grön stad som byggs ut i stråk längs kollektiv -och trafikleder är Köpenhamn. Det pratas ofta om fingermodellen där fingrarna symboliserar stadens utbredning i stråk. I den kompakta staden är koncentrationen hög, förtätning kan bidra till mångfald och effektivare system. Förtätningen ger minskat resande på grund av korta avstånd mellan boende och service. Problemet med den kompakta staden som byggs inåt är att den till slut motverkar sig själv på grund av segregation som följd av höga marknadspriser i staden. Är det fördelaktigt att söka sig utanför stadens gränser, alltså utåt, så är det där utvecklingen kommer ske. Exempel på den kompakta staden är stadsdelen Östermalm i Stockholm. Här är det låg framkomlighet med bil, ont om 18

19 parkeringsplatser, parkytor under rekommendationerna och låga solvärden för bostäderna. Ändå hör bostäderna här till de mest efterfrågade på marknaden. Anledningen är att kvalitén är så hög i andra avseenden som kan uppnås genom kvartersstruktur och hög täthet. (Berglund et al. 2004) Blandningen av den gröna och den täta staden kallas decentraliserad koncentration. Här är tanken att staden ska förtätas utmed trafikleder och bilda stråk med stadscentra kring knutpunkter. Samtidigt har man naturen i nära anslutning genom de gröna kilarna som letar sig in bland bebyggelsen. Effektiva transportleder ska underlätta och skapa nya förutsättningar för arbete och boende. Denna stadsstruktur syftar till att ge bättre kontakt och kommunikation mellan stad och landsbygd. Utvecklingen har länge gått mot att stora externa köpcentrum byggs utanför tätorten. Den strategin har visat sig fragmentisera staden, öka bilåkandet och gett torftigare städer med sämre utbud för de som inte har bil och med mindre folk i rörelse (se avsnitt 3.1 Urban Sprawl nedan). The new urbanism går ut på att försöka bygga ihop den fragmentiserade, sönderslagna staden så att man inte ska behöva åka ut på motorvägen så fort man ska till en funktion. Vi håller på att bygga oss fast i trafiken vilket är ett problem. Den måttfulla staden är bättre ur resurshushållningssynpunkt än storstaden och landsbygden på grund av att vardagsresandet är mindre i dessa medelstora städer. Den medelstora staden är i bättre balans med sig själv och sin omgivning. (Bokalders & Block 2009) 3.1 Urban sprawl Det engelsk-amerikanska uttrycket Urban sprawl kan översättas till svenska som stadsutglesning. Uttrycket syftar på den process då befolkningen tar ett urbant områdes infrastruktur, arbetsmarknad och sociala service i anspråk och sprider ut sig (flyttar) inom eller utanför staden. Staden växer då geografiskt men det blir färre invånare per ytenhet än om staden skulle växa genom inflyttning. Staden glesas ur och stora villamattor växer upp runtom vilket leder till en spretigare geografisk utbredning. Andra effekter är ökad markförbrukning, behov av utbyggd infrastruktur, försämrad social service och ökade kommunala kostnader, stigande utsläpp av avgaser och partiklar då bilen används i en större utsträckning. (Arnstberg & Bergstöm 2010) Urban sprawl blev uppmärksammat i Sverige på 1990-talet då effekterna även kunde utläsas i den svenska stadsplaneringen och utformningen av städer. Dagens sprawl genereras nästan uteslutande av familjer då det är relativt få ensamstående som flyttar ut från staden till eget hus. För att förhindra att barnfamiljer flyttar ut från städer krävs ökad attraktionskraft för staden och lösningar som gör den mer familjeanpassad. De flesta barn idag tillbringar sin lediga tid med vänner, i träning eller vid datorn och att själv kunna ha tillgång till stadens service, oberoende av föräldrarnas vilja med t.ex. skjuts kan vara viktigt för barn i alla olika åldrar. En större gemensam lekplats för de yngre och närheten till centrumets aktiviteter för de lite äldre kan innebära en minst lika bra uppväxt som i en villaförort med egen gräsmatta. Detta tankesätt har ännu inte, i någon större utsträckning, fått fäste i Sverige som det har i andra länder inom Europa. (Arnstberg & Bergstöm 2010) För att få barnfamiljer att bo kvar inne i städer krävs delvis kompletteringar inom bostaden för att 19

20 väga upp för avsaknaden av en trädgård. Detta kan vara en balkong med möjlighet till odling eller någon form av växtlighet så att de vuxna i familjen har en direkt tillgång till det gröna. En gemensam lokal för aktiviteter eller någon form av hobby kan ersätta behovet av ett förråd, som ofta tillhör villor. Utanför boendet kan välutrustade parker vara en samlingsplats för såväl barn som vuxna och leda till social sammanhållning och ökad integration samt att behovet av en egen trädgård blir mindre. Något som även har visat sig minska med familjernas uttåg ur stadskärnorna är vardagshandeln då barnfamiljer har den högsta konsumtionen av vardagsvaror (Arnstberg & Bergstöm 2010). Handel anpassar sig till kunden och med barnfamiljer i villor i städernas utkanter, är kringliggande köpcentrum endast tillgängliga med bil och då med stora parkeringar, ett givet koncept. Om istället familjerna bott inne i städerna, med ett begränsat antal parkeringsplatser, skulle handeln flytta efter och behovet av bilen skulle minska. 3.2 Karlstad kommun Karlstads kommun är politiskt styrd och består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, förvaltningar, nämnder och bolag. Ledamöter och ersättare till kommunfullmäktige väljs av Karlstadsborna vart fjärde år. Kommunstyrelsen består av politiker utsedda av kommunfullmäktige och deras jobb ligger i att förbereda och genomföra de ärenden som kommunfullmäktige ska besluta. Förutom kommunstyrelsen har Karlstad kommun tretton politiska nämnder som är uppdelade utifrån olika verksamheter vilka har var sitt ansvarsområde. Två av dessa nämnder är stadsbyggnadsnämnden och teknik- och fastighetsnämnden. Stadsbyggnadsnämnden arbetar mycket med planläggning av mark och vatten och ansvarar bl.a. för detaljplaner, bygglov, lantmäteri och trafikplanering. Teknik- och fastighetsnämnden ansvarar för bl.a. utveckling, förvaltning och drift av kommunens mark, byggnader och anläggningar, exploatering och markförsörjning för bostäder och näringsliv och naturvård. Till alla nämnder hör en förvaltning som består av tjänstemän som utför det arbete som nämnderna fatta beslut om. På exempelvis stadsbyggnadsförvaltningen utför de tjänstemän som jobbar där, det arbete stadsbyggnadsnämnden fattat beslut om. (Karlstads kommun 2012c) Planprocess Karlstad komuns planläggning regleras av Plan- och bygglagen (PBL) och Miljöbalken (MB). Planprocessen består av två moment, program och detaljplan, vilka delas upp i mindre steg. Den som vill initiera planläggning för ett område kan först göra en skriftlig begäran om planbesked till kommunen vilka i sin tur utreder förutsättningar och undersöker lämplighet för projektet. Det är sen stadsbyggnadsnämnden som fattar beslut om kommunen ska planlägga samt när detta kan ske. Beslutet om planbesked ska fattas inom tre månader och kostnaden för detta variera mellan kr beroende på planarbetets omfattning. Ibland inleds planarbetet av ett planprogram som kartlägger förutsättningarna, målen och utgångspunkterna för den nya planläggningen. Kommunen är de som bestämmer om ett planprogram är aktuellt och i dessa fall följs två steg i programmet, samråd och godkännande. Samrådet syftar till att få fram ett så bra förslag som möjligt och för att detta ska uppnås ges här möjlighet till insyn och påverkan av förslaget. Godkännandet utförs av stadsbyggnadsnämnden och vid ett godkännande kan arbetet med 20

Seminarium om Byggemenskaper 120416 Anders Svensson. 2012-04- 16 Byggemenskaper 1

Seminarium om Byggemenskaper 120416 Anders Svensson. 2012-04- 16 Byggemenskaper 1 Seminarium om Byggemenskaper 120416 Anders Svensson 2012-04- 16 Byggemenskaper 1 Seminarium Sy:e: Understödja utvecklingen av fler Byggemenskaper i Sverige som ec redskap för hållbar stadsutveckling. Från

Läs mer

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects.

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. Hans Murman, CEO of Murman Arkitekter, has made himself known for an architecture in which national tradition is blended with international

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 Markanvisning innebär en rätt för byggherren att efter godkänt markanvisningsavtal

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Byggemenskap? Folkstaden

Byggemenskap? Folkstaden Byggemenskap? Byggemenskap? Byggnadskooperativ? Bostadskooperativ? Byggemenskap? Byggnadskooperativ? Bostadskooperativ? Kooperativ hyresrätt? Byggemenskap? Byggnadskooperativ? Bostadskooperativ? Kooperativ

Läs mer

BYGGEMENSKAPER som verktyg för ett bättre stadsbyggande

BYGGEMENSKAPER som verktyg för ett bättre stadsbyggande BYGGEMENSKAPER som verktyg för ett bättre stadsbyggande Stockholm 2012 10 23 Staffan Schartner Stockholm 26 augusti 2014 Französisches Viertel, Tübingen Med byggemenskaper leder människorna stadens utveckling

Läs mer

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16 Strategy for development of car clubs in Gothenburg Anette Thorén 2011-03-16 Facts 2010 Objectives 2003: 10 000 members in five years 75 % are members through their employer 413 cars - 165 in private car

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

Riktlinjer för markanvisning

Riktlinjer för markanvisning PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för markanvisning Örebro kommun 2014-11-25 Sam 807/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING RIKTLINJER Säkerställer ett riktigt agerande

Läs mer

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Samrådshandling 2013-10-14 Stadsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2012-126 Detaljplan för kv Trätälja 6 och 10 Planbeskrivning

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Örebro maj 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Örebro maj 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Örebro maj 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

Markanvisningspolicy. för bostadsmark

Markanvisningspolicy. för bostadsmark Markanvisningspolicy för bostadsmark INNEHÅLLSFÖRTECKNING Planering för dagens och morgondagens västeråsare 3 Vad innebär markanvisning? 4 Hur gör jag för att få en markanvisning? 5 Ansökan om markanvisning

Läs mer

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

Riktlinjer för markanvisning

Riktlinjer för markanvisning Riktlinjer för markanvisning Ronneby kommun Antagen av KF 2016-06-16 265 Bakgrund Enligt lag (SFS 2014:899) ska alla kommuner, så länge de genomför markanvisningar, anta riktlinjer för dem. Riktlinjerna

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende

Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende Sammanfattning av workshop för Översiktsplan 2012 Inledning I samband med arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har samhällsbyggnadskontoret arrangerat

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath

Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath Det åldersbeständiga boendet Ett samarbetsprojekt mellan JTH och HHJ, finansierat av Smart Housing Småland Demografi och byggande i Sverige

Läs mer

Riktlinjer för kommunala markanvisningar

Riktlinjer för kommunala markanvisningar TIERPS KOMMUN Riktlinjer för kommunala markanvisningar 4"4, Bill - -?-s Dokumenttyp Riktlinjer för kommunal markanvisningar att gälla från och med 15 juni 2016 Gäller för Kommunstyrelsens verksamheter

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

Markanvisningspolicy Samrådshandling

Markanvisningspolicy Samrådshandling Markanvisningspolicy Samrådshandling 2016-01-21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 2 1.1 Syfte... 2 1.2 Utgångspunkter för markanvisningar... 2 2. MARKANVISNINGSPOLICY... 2 2.1 Vad är en markanvisning?...

Läs mer

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Detaljplan för TÖRESTORP 2:52, DEL AV HangOn AB, Gnosjö kommun, Jönköpings län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR - Plankarta med bestämmelser - Plan- och genomförandebeskrivning - Behovsbedömning Bakgrund HangOn

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Kommunikation runt byggemenskaper tankar och principer. 26 augusti 2014 Lars Rystadius

Kommunikation runt byggemenskaper tankar och principer. 26 augusti 2014 Lars Rystadius Kommunikation runt byggemenskaper tankar och principer 26 augusti 2014 Lars Rystadius 2014-08-26 lars.rystadius@brandreality.se 2 Tydlig kommunikation bygger på att man har klart för sig vad man vill

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Markanvisningar, detaljplanering och genomförande Presidiedagarna dag 2 20 april 2016

Markanvisningar, detaljplanering och genomförande Presidiedagarna dag 2 20 april 2016 Markanvisningar, detaljplanering och genomförande Presidiedagarna dag 2 20 april 2016 Anna-Bie Agerberg, sakkunnig planering och byggande SKL Olof Moberg, förbundsjurist SKL Planering och genomförande

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess Välkommen hem Din guide i din byggprocess l J f H Välkommen till Berg! Varmt välkommen till oss på miljö- och byggenheten i Bergs kommun. Vi finns här för att hjälpa dej i ditt byggprojekt. En del av vårt

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Beskrivning av plan- och bygglovsprocessen för Lidingö kommun

Beskrivning av plan- och bygglovsprocessen för Lidingö kommun Beskrivning av plan- och bygglovsprocessen för Lidingö kommun Planprocessen Idén att bygga något nytt eller på något annat sätt förändra stadsmiljön kommer ofta från en markägare eller en exploatör. I

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y

M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y STADSBYGGNADSKONTORET M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y för Täby kommuns och Täby Fastighets AB:s obebyggda markinnehav Antagen av kommunstyrelsen i Täby kommun och Täby Fastighets AB:s styrelse

Läs mer

Barn och unga i samhällsplaneringen

Barn och unga i samhällsplaneringen Barn och unga i samhällsplaneringen Utgångspunkter i arbetet FN:s konvention om barns rättigheter Demokratiaspekter i den fysiska planeringen Ta tillvara lokal kunskap för bättre planering och god bebyggd

Läs mer

MARKANVISNINGS- POLICY

MARKANVISNINGS- POLICY MARKANVISNINGS- POLICY - riktlinjer avseende tilldelning av mark för bostäder och verksamheter TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN INLEDNING Karlstads kommuns markanvisningspolicy fastställdes ursprungligen

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Farsta Strand till JM AB.

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Farsta Strand till JM AB. Sida 1 (6) 2015-12-18 E2015-03810 Handläggare Kamilla Karlsson 08-508 266 34 Till Exploateringsnämnden 2016-02-04 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Farsta Strand till JM AB.

Läs mer

Riktlinjer för markanvisning

Riktlinjer för markanvisning 2014-02-13 1 (5) Bilaga 1 Dnr KFKS 2014/115-260 Riktlinjer för markanvisning Hållbar framtid i Nacka Nacka är attraktivt som bostadsort och många exploatörer är intresserade av att bygga i kommunen. Stockholmsregionen

Läs mer

1. Definition av begreppet markanvisning Initiativ till markanvisning Metod för markanvisning Direktanvisning 4

1. Definition av begreppet markanvisning Initiativ till markanvisning Metod för markanvisning Direktanvisning 4 1 Innehåll sida Bakgrund och syfte 1. Definition av begreppet markanvisning 4 2. Initiativ till markanvisning 4 3. Metod för markanvisning 4 4. Direktanvisning 4 5. Anbudsförfarande 4 6. Markanvisningstävling

Läs mer

avseende marktilldelning för bostadsbebyggelse inom Kvarter 4 i kommande detaljplan för Barkarbystaden I, Järfälla kommun, nedan kallad Detaljplanen.

avseende marktilldelning för bostadsbebyggelse inom Kvarter 4 i kommande detaljplan för Barkarbystaden I, Järfälla kommun, nedan kallad Detaljplanen. 1 Mellan Järfälla kommun, genom dess kommunstyrelse, org nr 212000-0043, nedan kallad Kommunen, och Brabo Stockholm AB, org nr 556610-1696, nedan kallad Bolaget, har träffats följande RAMAVTAL avseende

Läs mer

Datum 2014-02-06. Motion av Kristin Lilieqvist (MP) om socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart boende

Datum 2014-02-06. Motion av Kristin Lilieqvist (MP) om socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart boende KS 14 5 MARS 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Juhlin Henrik Datum 2014-02-06 Diarienummer KSN-2013-0826 Kommunstyrelsen Motion av Kristin Lilieqvist (MP) om socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart

Läs mer

Planprogram för bostäder på Bolsheden 1:40. Kungsbacka kommun. www.norconsult.se

Planprogram för bostäder på Bolsheden 1:40. Kungsbacka kommun. www.norconsult.se Planprogram för bostäder på Bolsheden 1:40 Kungsbacka kommun www.norconsult.se Planprogram för bostäder Bolsheden 1:40, Kungsbacka kommun 2013-01-31 Medverkande konsulter: Camilla Lidholm, Uppdragsansvarig,

Läs mer

Plan- och markkontoret. Riktlinjer för markanvisning i Borlänge kommun. Beslutad av kommunstyrelsen

Plan- och markkontoret. Riktlinjer för markanvisning i Borlänge kommun. Beslutad av kommunstyrelsen Plan- och markkontoret Riktlinjer för markanvisning i Borlänge kommun Beslutad av kommunstyrelsen 2016-10-04 En växande stad Borlänge tillhör det nya Dalarna. Här finns traditionen kvar, men fokus ligger

Läs mer

Riktlinjer för fastigheter och mark

Riktlinjer för fastigheter och mark Riktlinjer för fastigheter och mark Antagen av regionfullmäktige 2012-02-20 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Regionen som fastighetsägare 3 3. Regionen köper mark och fastigheter 3 4. Regionen säljer mark och

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Riktlinje för markanvisningar

Riktlinje för markanvisningar Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Riktlinje för markanvisningar Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-04-25 9 Sid 2(9) Riktlinje för markanvisningar Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-04-25 9 www.gavle.se Sid

Läs mer

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. 2015-08-27 Q&A Skeppsbron Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. Detta händer just nu I augusti i år invigdes

Läs mer

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck 5.1 BOSTADSBESTÅNDET Tillgången på bostäder Under slutet av 1980-talet rådde en påtaglig brist på

Läs mer

PLANBESKRIVNING. SAMRÅDSHANDLING Upprättad 2009 10 22 DETALJPLAN FÖR GÅRÖ 1:194 M.FL (ICA) I GNOSJÖ TÄTORT

PLANBESKRIVNING. SAMRÅDSHANDLING Upprättad 2009 10 22 DETALJPLAN FÖR GÅRÖ 1:194 M.FL (ICA) I GNOSJÖ TÄTORT PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING Upprättad 2009 10 22 DETALJPLAN FÖR GÅRÖ 1:194 M.FL (ICA) I GNOSJÖ TÄTORT HANDLINGAR Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Genomförandebeskrivning Upprättad

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Menna Hagstroem 2011-11-22 PLA 2011/20005-1 telefon 018-34 70 98 ANTAGANDEHANDLING. Gredelbyvägen

Handläggare Datum Diarienummer Menna Hagstroem 2011-11-22 PLA 2011/20005-1 telefon 018-34 70 98 ANTAGANDEHANDLING. Gredelbyvägen Handläggare Datum Diarienummer Menna Hagstroem 2011-11-22 PLA 2011/20005-1 telefon 018-34 70 98 Ändring genom tillägg till detaljplan för Gredelby 7:75, Knivsta kommun Enkelt planförfarande ANTAGANDEHANDLING

Läs mer

Bilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper

Bilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper Bilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper VAD ÄR EN BYGGEMENSKAP? En Byggemenskap är en grupp människor som i egen regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar,

Läs mer

Om Byggemenskapen Råbylund. ett funktionsblandad pilotprojekt

Om Byggemenskapen Råbylund. ett funktionsblandad pilotprojekt Om Byggemenskapen Råbylund ett funktionsblandad pilotprojekt Rätt läge? Området bör ha en tydlig inriktning och gemensamma mål. Områdets storlek och karaktär är av betydelse Placering i staden Läget bör

Läs mer

6. Mark och bostäder. november 2004

6. Mark och bostäder. november 2004 november 2004 6. Mark och bostäder 1 INNEHÅLL Bostäder... 3 Bostadsområden Gislavedshus Privata fastigheter Bostadsrätter Lediga bostäder Behov inför framtiden Villor Tomtmark... 6 Markkö 2 Av Camilla

Läs mer

Åtgärdsplan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014

Åtgärdsplan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014 splan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-06-20 splan för Bostadsprogram för Falu kommun 2 I åtgärdplanen redovisas de åtgärder som bedöms behöva genomföras under

Läs mer

- MARK OCH PLANERING - 3 JUNI 2015 Dnr 2015/33 DP/ä 225/351

- MARK OCH PLANERING - 3 JUNI 2015 Dnr 2015/33 DP/ä 225/351 ANTAGANDEHANDLING 1 (9) - MARK OCH PLANERING - SAMRÅDSTID 7 april 2015 28 april 2015 ANTAGANDE 11 maj 2015 LAGA KRAFT 3 juni 2015 ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Diken 1:51 och 1:52 Harbo tätort Heby kommun,

Läs mer

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning Stadsutveckling fysiska och sociala frågor Arbete o utbildning Young Urban Innovation Bakgrund? Initiativet kommer från Urban Innovation Lab Vår roll i projektet var att driva på och hålla ihop processen

Läs mer

Stadsradhus-tomtkö: Idéskrift om en småskalig förtätning med privata byggherrar

Stadsradhus-tomtkö: Idéskrift om en småskalig förtätning med privata byggherrar Stadsradhus-tomtkö: Idéskrift om en småskalig förtätning med privata byggherrar Den kommunala tomtkön borde byta skepnad... Från: Pendlingsavstånd Ingen närhandel Inga arbetsplatser Ingen blandstad Få

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun

Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun Antagen av Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2010-05-26 M a r k t i l l d e l n i n g a v b o s t ä d e r i n o m L i n k ö p i n g k o m m u n Innehållsförteckning

Läs mer

Politik för ökat byggande

Politik för ökat byggande Byggandet i Uppsala Politik för ökat byggande Politisk vilja, politisk samsyn och tydliga mål Aktiv markpolitik för ökad konkurrens, kvalitet och byggtakt Större grepp för ökat tempo Beredskap att vända

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING. Granskningshandling

Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING. Granskningshandling Datum 2013-10-14 1 (7) Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING KROKOM1000, v1.0, 2012-10-09 Granskningshandling Krokoms kommun Postadress

Läs mer

Workshop Norra Tyresö Centrum

Workshop Norra Tyresö Centrum 8 1 2 1 3 1 0 2 Workshop ställning Samman Workshop Norra Tyresö Centrum Workshopen genomfördes den 18 december 2013 i Tyresö centrum. Frågan som ställdes i inbjudan till de femtiontal exploatörer och berörda

Läs mer

MARKANVISNINGSPOLICY

MARKANVISNINGSPOLICY MARKANVISNINGSPOLICY UDDEVALLA VÄXER! Uddevalla är en expansiv kommun. Precis som i övriga delar av landet är trenden att människor söker sig mot det urbana samhället. Goda kommunikationer, tillgång till

Läs mer

Planprocessen Effektivit, rättssäkert och demokratiskt?

Planprocessen Effektivit, rättssäkert och demokratiskt? Timrå Kommun Miljö & Byggkontoret Planprocessen Effektivit, rättssäkert och demokratiskt? Inledning En detaljplan skapas för en mindre del av kommunen, ofta ett kvarter eller några fastigheter. I planen

Läs mer

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Detaljplan för Gräsvallen 5 inom Gräsvallen 5, Karlstads kommun, Värmlands län

Detaljplan för Gräsvallen 5 inom Gräsvallen 5, Karlstads kommun, Värmlands län Detaljplan för Gräsvallen 5 inom Gräsvallen 5, Karlstads kommun, Värmlands län Arkivnr. 1780K-36-P2014/20 Upprättad 2014-10-06 Antagen av SBN 2014-10-22, 12 Laga kraft 2014-11-19 Stadsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-mm-dd xxx. RIKTLINJER för MARKANVISNING och EXPLOATERINGSAVTAL

Antagen av kommunfullmäktige 2015-mm-dd xxx. RIKTLINJER för MARKANVISNING och EXPLOATERINGSAVTAL Antagen av kommunfullmäktige 2015-mm-dd xxx RIKTLINJER för MARKANVISNING och EXPLOATERINGSAVTAL Innehåll Riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal 3 Markanvisning generellt 5 Markanvisning vid

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Bygg i Norrköping Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Var med och skapa Norrköping! Byggkranarna syns över stadens hustak. När den här broschyren går i tryck pågår byggnation av drygt

Läs mer

INBJUDAN TILL MARKANVISNINGSTÄVLING markanvisning för bostäder och handel i centrala Tierp

INBJUDAN TILL MARKANVISNINGSTÄVLING markanvisning för bostäder och handel i centrala Tierp Inbjudan till markanvisningstävling 1(6) 2014-05-27 (Rev. 2014-07-07) Evolution KS 2014/366 INBJUDAN TILL MARKANVISNINGSTÄVLING markanvisning för bostäder och handel i centrala Tierp del av Kv. Lejonet

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING OCH FÖRSÄLJNING AV KOMMUNENS MARK

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING OCH FÖRSÄLJNING AV KOMMUNENS MARK KF 2015-01-29 6 Blad 1(6) RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING OCH FÖRSÄLJNING AV KOMMUNENS MARK Med markanvisning avses en överenskommelse mellan kommunen och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Framtidens Vallentuna

Framtidens Vallentuna Framtidens Vallentuna Vallentunas vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. 2016-05-31

Läs mer

Byggemenskaper ett växande fenomen i Sverige

Byggemenskaper ett växande fenomen i Sverige Byggemenskaper ett växande fenomen i Sverige Rapport från seminarium i Malmö 2012-04-16 Arrangör: Delegationen för hållbara städer i samarbete, CaseLab, Malmö stad och Föreningen för byggemenskaper Plats:

Läs mer

INBJUDAN TILL MARKANVISNING

INBJUDAN TILL MARKANVISNING INBJUDAN TILL MARKANVISNING för byggnation på kommunal mark del av Kurveröd 1:2 Inbjudan till markanvisning för del av Kurveröd 1:2, Uddevalla kommun Uddevalla kommun vill med denna inbjudan undersöka

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Uppföljning av bostadsplanering och byggande TERTIAL 1 2017 1 SKÖVDE VÄXER! Första tertialen* under 2017 har startat i högt tempo. Månaderna januari-april har inneburit mycket arbete

Läs mer

Vi bygger bättre boenden för de många människorna

Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi måste bygga mer Det råder stor brist på bostäder och det måste byggas mer, det vet vi alla. Sedan början av 90-talet, då vi senast hade balans, har

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN KS/2008/192 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN SAMRÅDSHANDLING 2012-09-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 OM DETALJPLAN... 3 HANDLINGAR... 3 INLEDNING...

Läs mer

Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans?

Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans? Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans? Alla aspekter lika viktiga Ekologiska och sociala aspekter behöver komma in och få samma vikt i den ekonomiska

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

BOSTAD Men att bygga själv visade sig lättare sagt än gjort.

BOSTAD Men att bygga själv visade sig lättare sagt än gjort. BOSTAD Ingen kunde föreställa sig att byggprojektet skulle ta sådan tid. - Jag ville bygga för att jag och min son skulle få ett eget boende, han var sex år då. När bygget var klart var han 20 och utflugen,

Läs mer

Fritidshusområde i förändring

Fritidshusområde i förändring Del 1 Planering Fritidshusområde i förändring Från fritidshus till åretruntbostad I Värmdö kommun finns möjligheter till ett attraktivt boende med närhet till storstad, natur och hav. Kommunen har många

Läs mer

Planområde. Flygfoto över fastigheten JANNELUND 10:4, Storgatan 1 från söder.

Planområde. Flygfoto över fastigheten JANNELUND 10:4, Storgatan 1 från söder. DEGERFORS KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Kommunstyrelseförvaltningen Datum Handläggare 2009-03-30 K K Kerstin Jansson Beteckning KS 28-2009 Detaljplan för fastigheten JANNELUND 10:4 Degerfors kommun, Örebro län

Läs mer

INTRESSENTER/FINANSIÄRER ARVIDSJAUR BODEN GÄLLIVARE KALIX KIRUNA LULEÅ PAJALA PITEÅ ÄLVSBYN

INTRESSENTER/FINANSIÄRER ARVIDSJAUR BODEN GÄLLIVARE KALIX KIRUNA LULEÅ PAJALA PITEÅ ÄLVSBYN INTRESSENTER/FINANSIÄRER ARVIDSJAUR BODEN GÄLLIVARE KALIX KIRUNA LULEÅ PAJALA PITEÅ ÄLVSBYN Jag har en hypotes Forskning och utnyttjandet av Lean kan stötta så att de kommunala processerna och byggandet

Läs mer

Vi bygger attraktiva Kalmar

Vi bygger attraktiva Kalmar Vi bygger attraktiva Kalmar Staden som växer Samhällsbyggnadskontoret ser till att Kalmar växer. Precis som det låter är samhällsbyggnad ett brett spektrum där stadsplanering, lantmäteri, miljö, och trafikplanering

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13, 153 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna kommun 2012-2018 2 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna 2012-2018 Förord Arbetet med en plan för god tillgång till bostäder

Läs mer

Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun

Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun Dnr KK15/547 STRATEGI Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun Del 3 - Handlingsplan Antagen av kommunfullmäktige 2016-12-13 Dnr KK15/547 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 ns genomförande...

Läs mer

Begäran om planbesked för fastighet Vrå 1:392 Alsike, ändring av befintlig detaljplan KS-2017/260

Begäran om planbesked för fastighet Vrå 1:392 Alsike, ändring av befintlig detaljplan KS-2017/260 Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2017-05-08 83 Begäran om planbesked för fastighet Vrå 1:392 Alsike, ändring av befintlig detaljplan KS-2017/260 Beslut Ärendet överlämnas utan eget ställningstagande.

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING. nedan kallad kommunen å ena sidan

AVSIKTSFÖRKLARING. nedan kallad kommunen å ena sidan AVSIKTSFÖRKLARING 1 PARTER Lidköpings kommun nedan kallad kommunen å ena sidan 88 Lidköping, å AB Bostäder i Lidköping(556040-9848), Box 2204, 02 Lidköping och Frenbo Sockerbruksgatan 40 Lidköping andra

Läs mer

Rapport Gymnasiearbete Bodbygge

Rapport Gymnasiearbete Bodbygge Rapport Gymnasiearbete Bodbygge Johan Ridder Jacob Eriksson Wiklund Håkan Elderstig TIS Stockholm Te13D Gymnasiearbete 100p Abstract Working together in a group is often hard. It is a process that require

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Nyproduktion av bostäder i Kv. Rebeckorna 1.

Nyproduktion av bostäder i Kv. Rebeckorna 1. Tjänsteutlåtande Stockholmshems styrelse 2015-12-03 Ärende nr 11 Sida 1 av 5 2015-11-26 Handläggare: Bertil Ekvall E-post: bertil.ekvall@stockholmshem.se Telefon: 08-50839298 Till Styrelsen för AB Stockholmshem

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck

Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck Ändring av detaljplan (1283K-15079) för del av Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning BEGRÄNSAT STANDARDFÖRFARANDE Program godkänt av stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni Attraktiv stadsmiljö Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga och flyttbenägna Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena

Läs mer