Så lever människor idag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så lever människor idag"

Transkript

1 Så lever människor idag en förstudie om levnadsvillkor och boende del två Anna Eklöf, Sven Bergenstråhle och Pär Svanberg

2 Förord Den ekonomiska utvecklingen under senare år har medfört att många människor har fått det bättre samtidigt som vi upplever att klyftorna i samhället växer och att det växande välståndet inte kommer alla till del. Det handlar om bostadsbrist, hemlöshet, segregation, utanförskap, otrygghet, diskriminering, trångboddhet och hög utrymmesstandard, gated communities, allmännyttans och hyresrättens framtid. Men även om hur bostadsmarknaden påverkas av växande inkomstskillnader, det växande antalet unga och äldre, invandringen, nya behov och krav på det framtida boendet. Boende handlar inte bara om bostaden utan också om hur det fungerar med vård, skola och omsorg där man bor. Det handlar även om kommunikationer, kommersiell service och inte minst möjligheten att få jobb. Vi bygger samhällen inte bara bostäder. Hyresgästföreningen anser att det skulle behövas en utredning om levnadsvillkor och boende som tog ett helhetsgrepp på dessa frågor. Därför har vi tagit ett första steg i form av en förstudie. Förstudien omfattar fyra olika delar: Bostaden en grundbult i välfärden professor Bengt Owe Birgersson beskriver utvecklingen inom bostadspolitiken från den bostadssociala utredningen på talet fram till idag. Så lever människorna idag Denna del är skriven av Anna Eklöf, Sven Bergenstråhle och Pär Svanberg på Hyresgästföreningen riksförbundet. Den belyser olika gruppers roller och förutsättningar i samhället och på bostadsmarknaden, liksom även de ekonomiska villkoren för boende och byggande. Boendesegregation i Sverige orsaker, konsekvenser och åtgärder, utarbetad av Jonas Hugosson och Camilla Maandi på Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet Vad behöver göras? Ett förslag till vilka frågor en utredning om levnadsvillkor och boende borde ta upp. Förstudiens fyra delar finns att ladda ner på Hyresgästföreningen hemsida. Det finns också en tryckt skrift, som är en sammanfattning av de fyra delarna skriven av Karin Wennermark. Skriften kan beställas via Hyresgästföreningen. Barbro Engman Ordförande Hyresgästföreningen Sven Bergenstråhle Projektledare

3 Innehåll Så lever människorna idag... 3 Läsanvisning... 3 Ojämlikheten ökar... 3 Växande ekonomiska skillnader... 4 Det långvariga ekonomiska biståndet ökar... 4 Vilka har råd att bo kvar när kostnaderna ökar?... 5 Boende är en rättighet... 5 Det finns olika Sverige... 6 Livscykel och boende... 7 Färre traditionella barnfamiljer... 7 Ny teknik påverkar bostadsanvändningen... 8 Skillnader mellan stad och land... 8 Barn och barnfamiljer... 8 Ojämlikhet även bland barnen... 9 Majoriteten av barnen bor i egnahem... 9 Ökande trångboddhet påverkar barnen Ensamstående föräldrar De flesta ensamstående föräldrar bor i hyresrätt Unga bostäder saknas Färre har egen bostad...14 Ingen vill bo i andra hand allt fler gör det...14 Ökande boendekostnader ett problem för unga...15 Äldre Andelen äldre ökar Hyresrätten viktig för äldre...16 Äldre kvinnor lever oftast ensamma...16 Äldreboendedelegationen föreslår trygghetsbostäder...16 En miljon lägenheter saknar hiss...17 Psykisk ohälsa problem bland äldre...17 Utrikes födda, utländsk bakgrund Många söker asyl i Sverige Personer med utländsk bakgrund överrepresenterade i allmännyttan...19 Mohammed diskrimineras på bostadsmarknaden Extrem trångboddhet ökar Hemlösa År 2005 var cirka hemlösa Orsaker till hemlöshet Växande bostadsbrist...21 Minst bor i Sverige olagligt...21 Sveriges Socialchefer varnar för bostadsproblem...22 Ekonomiska villkor för boende och byggande Ojämlika villkor för upplåtelseformerna Utformningen av skattesystemet påverkar...24 Hyresrättens roll i samhällsekonomin...24 Brist på hyresrätter Allt färre hyresrätter byggs...26 Bostadsmarknadens kännetecken Hållbar utveckling är samhällsekonomiskt lönsamt Upplåtelseform och rörlighet på arbetsmarknaden...28 Bostadsbidrag och bostadstillägg...28 Summering Litteratur- och källförteckning

4 Så lever människorna idag Vilka behov finns på dagens bostadsmarknad? Hur ser förutsättningarna ut för de mest utsatta grupperna? I den här andra delen av förstudien lyfts dessa frågor fram. Texten fungerar som en överblick, en kartläggning av verklighetsbilder från livets olika skeden. Utgångspunkten är att bostadspolitiken är en självklar del av den övriga välfärdspolitiken och att dess instrument och utformning är avhängig den verklighet som människor lever i och de förutsättningar som olika grupper har. I del ett av denna förstudie konstaterades att bostadspolitikens avveckling har pågått i rask takt sedan början av 1990-talet. Det är därför från 1990-talet och framåt som jämförelserna i denna andra del bottnar. Enligt Socialstyrelsen inbegriper välfärd följande områden; hälsa, sysselsättning, utbildning, sociala relationer, boendeförhållanden, trygghet, fritid och politiska resurser. 1 I början av 2000-talet redovisade den statliga utredningen Välfärdsbokslut för 1990-talet de större välfärdspolitiska trenderna sedan Bokslutet tog ett helhetsgrepp på förändringar inom stat och kommun, samt i omvärlden som haft konsekvenser för medborgarna i både positiv och negativ riktning. Välfärd definierades som varje människas tillgång till välfärdsresurser och resursernas kvalitet. Befolkningen hade blivit äldre och invandringen ökade under delar av 1990-talet. De ekonomiska klyftor mellan de som hade de bäst och sämst ställt växte. Främst för att antalet hushåll låga inkomster ökade. På arbetsmarknaden syntes ändrade arbetsförhållanden med kortare anställningar och projektanställningar. Generellt sett kunde utredningen också konstatera ett sämre psykiskt välbefinnande. Välfärdsbokslutet identifierade även de grupper som var mest utsatta under 1990-talets långkonjunktur och budgetkris. Det var barn och barnfamiljer, unga, utrikes födda och ensamstående föräldrar (främst mödrar). Läsanvisning I den här andra delen av en förstudie om levnadsvillkor och boende belyses olika gruppers roller och förutsättningar i välfärdssamhället i allmänhet och på bostadsmarknaden i synnerhet. Barnfamiljer, unga, äldre, utrikes födda och hemlösa har alla olika levnadssituationer som skapar trösklar för just dem på bostadsmarknaden. Efter genomgången av de olika grupperna följer en närmare titt på de ekonomiska villkor när det gäller skatter och subventioner som gäller idag. Hur påverkar de förutsättningar för byggande och för att långsiktigt motverka bostadsbristen? Ojämlikheten ökar Återhämtningen efter 1990-talets lågkonjunktur skedde under början av 2000-talet. Det har lett till förbättrade levnadsvillkor för stora delar av befolkningen. Generellt sett har svenskarna fått det bättre. Samtidigt har 6-7 procent av befolkningen inte fått ta del av den förbättringen. 2 Barn till ensamstående och utrikes födda löper fortfarande större risk att leva i fattigdom. Trots att fattigdomsrisken för unga vuxna minskat sedan 1997 så är den fortfarande högre än innan Ungas längre etableringsperiod på arbets- och bostadsmarknaden bidrar till deras ekonomiska utsatthet. De grupper som Välfärdsbokslutet identifierade som utsatta hör fortfarande till dem som har störst risk att hamna i ekonomisk utsatthet, få sämre hälsa och har ökad risk att få andra sociala problem. Ungefär 10 procent av befolkningen har två eller fler välfärdsproblem samtidigt. 1 Socialstyrelsen (2007) Social Rapport 2006, s.19 2 a.a. s.7 3

5 Växande ekonomiska skillnader Hushållens inkomster är enligt Socialstyrelsen idag mer ojämnt fördelade än innan Den senaste inkomstundersökningen från Statistiska Centralbyrån (SCB) avser inkomståret 2006 och visar att skillnaden mellan de med låg inkomst och de med hög inkomst har blivit större sedan jämförelseåret Under 1990-talet ökade inkomstskillnaderna för att nå en topp år I början av 2000-talet minskade skillnaderna en del, men låg fortfarande på en högre nivå än under större delen av 1990-talet. Under 2004, 2005 och 2006 ökade spridningen. Den rikaste tiondelen hade år 1991 en årsinkomst på kronor per konsumtionsenhet och år 2006 hade den ökat till kronor. Den fattigaste tiondelen hade motsvarande år årsinkomster på respektive kronor per konsumtionsenhet. Uttryckt på annat sätt hade den rikaste tiondelens andel av de samlade inkomsterna ökat från 20 till 25 procent, medan den fattigaste tiondelens andel minskat från 4,4 procent till 3,8 procent. Disponibel inkomst per konsumtionsenhet i 2006 års penningvärde Kronor i tusental per år Fattigaste tiondelen Median Rikaste tiondelen Källa: SCB:s undersökning Hushållens ekonomi Gini-koefficienten är ett mått som beskriver ojämnheten i inkomst- och förmögenhetsfördelningen. Den kan anta ett värde mellan 0 och 1 där ett högt värde visar större spridning. År 1975 var Gini-koefficienten för de disponibla inkomsterna 0,217, 1991 hade den ökat till 0,226 och år 2006 hade den ökat till 0, Det betyder en ökad spridning, eller växande klyftor mellan de som har mest och de som har minst. Den utvecklingen får konsekvenser, inte minst för barnen i samhället. När barnet föds är det beroende av sin omgivning. Barn har små möjligheter att påverka sina egna levnadsförhållanden, de är hänvisade till sina föräldrar och deras tillgångar i form av materiella och icke-materiella resurser. Därför är barnperspektivet viktigt genom hela den här överblicken. Barnens situation säger något om utvecklingen i samhället i stort. Det långvariga ekonomiska biståndet ökar Enligt en lägesrapport från 2008 menar Socialstyrelsen att andelen som får ekonomiskt bistånd (till exempel socialbidrag) minskat med 44 procent de senaste tio åren. Men det gäller inte det långvariga biståndsmottagandet (mer än tio månader per kalenderår), som istället ökar. Det var högre år 2006 än vid början av 1990-talet. 3 Inkomstfördelningsundersökningen 2006 samt Hushållens ekonomi 2006, Statistiska Centralbyrån 4

6 Utrikes födda och unga vuxna är överrepresenterade bland biståndsmottagarna. 12,6 procent av de utrikes födda, 2,2 procent av de inrikes födda samt 10 procent av de unga i åldern fick ekonomiskt bistånd år Andelen unga med långvarigt ekonomiskt bistånd var tre gånger högre år 2006 än vid 1990-talets början. 4 Orsakerna till detta är komplicerade, men hänger ihop med de etableringshinder som finns för unga och utrikes födda på arbetsmarknaden. 5 Antal i tusental Antal med ekonomiskt bistånd och bakgrund Född i Sverige Född i icke-västland Källa: Socialstyrelsen Vilka har råd att bo kvar när kostnaderna ökar? En rapport från Länsförsäkringar från 2008 visar många inte skulle ha råd att bo kvar i sin nuvarande bostad om innehållet i plånboken blir. 34 procent skulle inte ha råd att bo kvar om den disponibla inkomsten minskar med kronor i månaden. Vid en försämring på kronor kan 50 procent tvingas flytta och vid en försämring på kronor skulle 61 procent ha svårt att bo kvar. 6 Samma undersökning gjordes 2005 och resultatet visar en mindre förbättring när det gäller försämringar med kr eller mer, men också att den andel som inte skulle ha råd att bo kvar om kostnaderna ökar med 500 kr eller 1000 kr är densamma. 16 procent kan inte bo kvar om privatekonomin försämras med kronor i månaden. Detta tyder på att många fått det lite bättre, men att gruppen som har det sämst inte fått ta del av den förbättringen. Länsförsäkringar pekar ut ensamstående föräldrar som de hushåll som är mest känsliga för ökade kostnader. I gruppen som inte har något bolån att betala skulle nästan hälften tvingas flytta om deras privatekonomi försämrades med 2000 kr i månaden. Boende är en rättighet Bostadspolitiken är en del av välfärdspolitiken och måste ses i ett samhälleligt sammanhang med ett långsiktigt perspektiv. Ansvaret omfattar inte bara bostäderna utan också boendemiljö samt samhällsplanering, Det handlar om nyproduktion och om insatser i befintliga bostadsområden. Boendet är en fundamental fråga för alla människor och därför har stater under lång tid i olika regelverk visat sitt ansvar för boendet och för planeringen av boendet. I Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 står: 4 Socialstyrelsen: Individ och familjeomsorgen, lägesrapport a.a. 6 Små marginaler. Länsförsäkringar

7 Artikel 25: 1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll. I Europarådets sociala stadga antagen 1966 står: Artikel 31: I avsikt att tillförsäkra det effektiva utövandet av rätten till bostad förbinder sig länderna att vidta åtgärder avsedda att verka för tillgång till bostäder med en fullgod standard; att förhindra och minska hemlöshet med sikte på dess gradvisa försvinnande; att göra boendekostnaderna tillgängliga för dem utan tillräckliga resurser. I den svenska Regeringsformens andra paragraf stadgas vår grundlagsskyddade rätt till en bostad: Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet. I Sverige finns även en lag som fastslår att kommunerna har ett bostadsförsörjningsansvar: 1 Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Sedan länge har svenska regeringar formulerat särskilda mål för bostadspolitiken. Traditionellt sett har den samhällets ansvar för alla gruppers välmående alltid varit tongivande i målets skrivningar. Fram till 2007 löd målets första rader såhär: Målet för bostadspolitiken är att alla ska leva i goda bostäder till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende- och bebyggelsemiljön ska bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. I december 2007 ändrades dock målets formuleringar. Riksdagen antog ett nytt mål för bostadspolitiken, som är mer inriktat på att beskriva bostadsmarknadens behov: Målet för bostadsfrågor är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Målet för samhällsbyggande är en ändamålsenlig samhällsplanering och ett hållbart samhällsbyggande som ger alla människor en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, naturresurser och energi samt ekonomisk tillväxt och utveckling främjas. Det råder alltså ingen tvekan om att Sverige flera gånger tagit ställning i frågan om vikten av en god bostad för människors välbefinnande. Det nya politiska målet från 2007 fokuserar mer på en välfungerande marknad än på människors olika behov, men låter fortfarande göra gällande att målet är en god livsmiljö för alla. Det är med bakgrund i dessa ställningstaganden som vi idag kan utforska olika gruppers bostadsbehov i dagens Sverige. Det finns olika Sverige Ibland ses demografiska förändringar som drivande bakom samhällets politiska och ekonomiska utveckling. Den mänskliga livscykeln, olika åldersfaser, kan utgöra en grund för hur vi identifierar grupper i samhället. Livscykeln bestämmer vår kontakt med många olika samhälleliga institutioner; dagis, skola, olika delar av vården och omsorgen. Utformningen av dessa välfärdsinstitutioner kan få olika konsekvenser för olika åldersgrupper. I den här redovisningen är utgångspunkten ett befolkningsperspektiv, där olika kategorier urskiljs och lyfts fram i jämförelse med resten av befolkningen. Försämringar inom välfärdspolitiken får störst konsekvenser för resurssvaga hushåll. De grupper som återkommer då man ska urskilja dessa hushåll är barn och barnfamiljer med särskilt 6

8 ensamstående föräldrar, unga vuxna och äldre. Visst varierar resursnivån inom dessa grupperingar, men vid en generell analys blir det tydligt att behoven som ackumuleras i grupperna är stora. Det visar på nödvändigheten av en bostadspolitik som sätter människan i centrum. Utrikes födda och människor med utländsk bakgrund kan drabbas av en särskild problematik på bostadsmarkanden, kopplad till bland annat flyktingmottagande, segregation och diskriminering. Därför ägnas ett avsnitt även åt dem. Sist inriktas ett avsnitt på de hemlösa och de osynliga på bostadsmarknaden, som befinner sig i en utsatt position då de inte får ta del av välfärden på samma vis som övriga grupper. Livscykel och boende I dagens Sverige blir vi allt äldre. Den stora fyrtiotalistgenerationen går i pension inom de närmaste åren. Babyboomen från början av nittiotalet har också skapat en stor grupp unga som är på väg ut i samhället, något som visar behovet av en välfungerande bostadsmarknad. Den första bostaden efter man lämnat föräldrahemmet är för de allra flesta en liten hyresrätt. För unga i storstäderna är det svårt att hitta en hyresrätt och många tvingas köpa en bostadsrätt eller att bo osäkert på den sekundära bostadsmarknaden. I samband med familjebildning önskar många en större och helst marknära bostad, det vill säga oftast ett småhus. Merparten av samboende/gifta med barn bor således i småhus och framför allt i egnahem. De ensamstående föräldrarna bor oftast i hyresrätt. När man sedan blir äldre och barnen flyttat ut är det många som söker sig från egnahem till hyresrätt, men även bostadsrätt. De flesta pensionärer idag bor dock kvar i egnahem, men andelen är åldersrelaterad. Procent Upplåtelseform och ålder individdata år år år år 75+ år Egnahem Bostadsrätt Hyresrätt 1:a hand Källa: SCB:s undersökning Hushållens ekonomi 2006 Färre traditionella barnfamiljer Den moderna bostadsmarknad som byggdes fram till 1980-talet hade som mått de behov och den bostadsanvändning som gällde dåtidens svenska hushåll med barn. De bostadsanvändningsundersökningar som genomfördes bland annat vid Statens Byggnadsforskningsinstitut i Gävle kartlade hushållens utrymmesbehov, bland annat antal sovrum, behov av köksyta och matplats samt ett möblerbart vardagsrum för hushåll av olika storlek. De riktlinjer som undersökningarna ledde fram till har sin utgångspunkt i en åldersstruktur, storlek och sammansättning av hushåll som förändrats under de senaste trettio åren. Sedan efterkrigstiden har den genomsnittliga hushållsstorleken minskat genom en ökande andel åldrande hushåll med utflugna barn och hög medellivslängd. Genom förändringar i både livsstil och skilsmässolagstiftningen (1974) har den traditionella 7

9 barnfamiljen med mamma, pappa och barn blivit allt ovanligare. Barnfamiljer kan numera vara enföräldersfamiljer, ombildade familjer osv. Gemensam vårdnad av barn ställer särskilda krav. Kanske bor barnen varannan vecka hos varje förälder. Ökad invandring har även lett till att det blivit mera vanligt med flergenerationsfamiljer som bor tillsammans. Ny teknik påverkar bostadsanvändningen De tekniska funktioner som finns tillgängliga i hemmet har förändrats. Antalet TVapparater, datorer och musikapparater har ökat så att många hushåll har en egen dator eller musikmaskin per familjemedlem, vilket betyder att det som tidigare var gemensamma funktioner för samvaro i vardagsrummet flyttat in i sovrum som dimensionerats huvudsakligen för att sova i. Kökets innehåll för matplats, matlagning, livsmedelsförvaring och disk har förändrats. Rummens funktioner kan ha ändrats så att köken är viktigare för samvaro idag än vad vardagsrummet var för några decennier sedan. 7 Det finns också ny teknik som påverkar våra vanor och möjligheter till kontakter med viktiga samhällsfunktioner liksom anhöriga liksom även med fastighetsförvaltningen i flerbostadshus. Flertalet sköter numera sina bankärenden via Internet. Listan kan göras lång. Skillnader mellan stad och land Vi bor inte bara i olika upplåtelseformer utan även på olika platser i landet. Levnadsförhållanden och villkor kan skilja sig åt beroende på om man bor i en storstad eller i glesbygden. Detta får naturligtvis effekter för behoven på bostadsmarknaden. Mycket av dagens litteratur och kartläggningar av problem på bostadsmarknaden handlar om storstäderna, dess bostadsbrist och särskilda problematik. Det är svårare att hitta information om hur livet ter sig för den som inte bor i en stad eller i en tätort. Det återspeglas tyvärr även i följande övergripande kartläggning som består av avsnitt en rad bilder av verkligheten med utgångspunkt i frågan hur lever människor idag? Barn och barnfamiljer I Sverige fanns år 2007 cirka två miljoner barn. Formellt är man barn tills dess man är myndig, det vill säga då man fyller 18 år. Föräldrarnas ekonomiska ansvar upphör dock inte förrän man gått ut gymnasiet eller likartad utbildning. Därför kan man prata om två åldersgrupper av barn, 0-17 år och 0-19 år. Den sista gruppen är något större. 8 Antalet barn med utländsk bakgrund ökar, år 2006 var de cirka De flesta av dem är födda i Sverige. Barn och ungdomar är ingen homogen grupp. Levnadsvillkor skiftar med bakgrund, kön och uppväxtort. Det är stor skillnad på andelen barn mellan kommunerna i Sverige. I storstäderna har många förortskommuner hög andel barn medan den är låg i till exempel vissa norrlandskommuner. Sedan 1990-talets början bor en ökande andel av barnen i storstäder. År 2006 bodde 36 procent av barnen i en storstadsregion mot 31 procent år Lindén A-L (2007) Hushåll och bostäder en passformsanalys, PM Sociologiska institutionen, Lunds universitet 8 Gruppen 0-17 år var 1,928 miljoner år 2007 och grupper 0-19 år var 2,174 miljoner. Siffror från SCB: befolkningsstatistik. 9 Barnombudsmannen (2007) Upp till 18 8

10 Ojämlikhet även bland barnen Det flesta barn i dagens Sverige har det bra, men skillnaderna kan vara stora. 10 Vid studier av risk för ekonomisk fattigdom eller annan ogynnsam utveckling är dock några grupper av barn överrepresenterade; barn till ensamstående och barn med utländsk bakgrund. Utöver dessa två grupper finns barn som enligt Socialstyrelsen är "utsatta" eller "i riskgrupp". Det är barn som lever i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd samt barn till psykiskt sjuka. 11 Att vara barn och tillhöra någon av dessa grupper betyder emellertid inte att man automatiskt får problem. Många barnfamiljer upplever att de har en begränsad ekonomi, särskilt när barnen är små. Att leva långvarigt med bristande ekonomiska resurser kan få konsekvenser för barns skolprestationer, deras hälsa, föräldrarnas val av bostad och fritidsaktiviteter. 12 Barnfattigdomen var 13 % år Barnfattigdomen har regionala skillnader. Till exempel i Malmö var den samma år 6,5 procent i Limhamn -Bunkeflo och 67 procent i Rosengård. 13 I Rädda Barnens rapport om barnfattigdomen från 2007 skriver Lars Carlsson, chef för Rädda Barnens Sverigeprogram: De flesta barnfamiljer har alltså fått det bättre. Men skillnaderna mellan olika grupper av barn är stora och har ökat under 2000-talet. Vissa grupper av barn har halkat efter, och klyftorna i samhället har ökat kraftigt. Andelen fattiga barn varierar dramatiskt från kommun till kommun, och ännu större är skillnaderna mellan storstädernas stadsdelar. 14 Rapportens författare konstaterar också att föräldrarnas etniska bakgrund och att växa upp med en ensamstående förälder är faktorer kraftigt ökar risken för ekonomisk utsatthet utländsk bakgrund fyrdubblar risken och att leva med en ensamstående förälder tredubblar den. 15 Majoriteten av barnen bor i egnahem En allt större andel av Sveriges barn bor i storstadsområdena. Det beror på att barnfamiljer flyttar in till stora städer, på att många barn föds i storstadsområdena och att de barn som invandrar till Sverige ofta hamnar i en storstadsregion. 60 procent av barnen bor i egnahem, 29 procent bor i hyresrätt och 10 procent i bostadsrätt. En genomsnittlig bostadsrätt eller egnahem är större än hyresrätten, något som är viktigt när man får tillökning i familjen. 16 Barnhushåll efterfrågar också ofta marklägenheter med tillhörande tomt. Andelen hyresrätter i småhus är bara 11 procent, och 15 procent av småhusen är bostadsrätter, då företrädesvis radhus. 17. Det är skillnad på hur barnen bor beroende på om de bor hos ensamstående eller gift/samboende förälder. Av barnen till ensamstående förälder bor 59 procent i hyresrätt och 23 procent i egnahem. Av barnen med gift/samboende bor 22 procent i hyresrätt och 69 procent i egnahem. 10 Barnombudsmannen (2007) Upp till Socialstyrelsen (2007) Social Rapport 2006, s a.a., s Barnombudsmannen (2007) Upp till Rädda Barnen (2007) Barnfattigdomen i Sverige. Årsrapport, utarbetad av Tapio Salonen, s Rädda Barnen (2007) Barnfattigdomen i Sverige. Årsrapport, utarbetad av Tapio Salonen s Boverket (2007) Hushållens boendeekonomi år 2005 samt prognos för 2008 delrapport 17 SCB BO 23 SM 0801 Boende och boendeutgifter

11 Barn 0-19 år efter hushållstyp och upplåtelseform 2006 Procent Ensamstående m barn Samboende m barn Övriga hushåll Samtliga Hyresrätt 1:a hand Bostadsrätt Egnahem Källa: SCB Hushållens ekonomi Ökande trångboddhet påverkar barnen På 1940-talet formulerades det första måttet på trångboddhet som senare kom att benämnas trångboddhetsnorm 1. Enligt det här måttet fick det vara högst två boende per rum, kök oräknat, för att hushållet inte skulle definieras som trångbott. En tvåbarnsfamilj skulle enligt denna norm bo i minst två rum och kök var cirka 30 procent av alla svenskar trångbodda enligt denna norm hade siffran sjunkit till 13 procent och 1975 var den nere i en procent. Samtidigt som miljonprogrammet lanserades i mitten av 1960-talet föreslogs en målsättning för utrymmesstandard som innebar att ingen skulle behöva bo med mer än två boende per rum, kök och ett rum oräknat. Detta mål utvecklades till trångboddhetsnorm 2. Den innebar i praktiken att en tvåbarnsfamilj skulle bo i minst en trerumslägenhet. Trångboddheten enligt norm 2 avtog snabbt från 1960, då 43 procent av svenskarna var trångbodda enligt detta mått, fram till 1975 då bara 7 procent av befolkningen var trångbodda. Det omfattande bostadsbyggandet under och 60-talen och genomförandet av miljonprogrammet (åren ) bidrog till att trångboddheten sjönk drastiskt. I mitten av 1980-talet hade regeringen till stor del nått det under 1960-talet uppsatta målet att ingen skulle behöva bo med mer än två boende per rum, kök och ett rum oräknat. Trångboddhet enligt norm 2 var då så låg som 4 procent formulerades trångboddhetsnorm 3 av Boendeutredningen med syftet att varje barn skulle kunna ha ett eget rum. Enligt detta mått på trångboddhet definieras ett hushåll som trångbott om det finns fler än en boende per rum, kök och ett rum oräknat. Om hushållet innehåller samboende vuxna reduceras rumskravet med ett rum. En tvåbarnsfamilj skulle alltså enligt denna norm ha fyra rum och kök för att inte betraktas som trångbodd. Boverket beskrev trångboddheten i en rapport år 2006: Trångboddheten skiljer sig åt mellan olika hushållstyper och mellan olika grupper av människor i samhället. Andelen trångbodda är högst bland ensamstående kvinnor med barn, familjer med utländsk bakgrund, bland barnfamiljer i allmänhet, och bland barn. Bland barn är trångboddheten Till Övriga hushåll räknas hushåll där det utöver definitionen på en av de andra hushållstyperna finns ytterligare minst en person som är 20 år eller äldre. Det kan vara såväl hemmavarande barn eller annan person som har gemensam hushållning med referenspersonen. 10

12 procent, vilket betyder att det finns ungefär en halv miljon trångbodda barn i åldern 0 till 17 år. I genomsnitt är andelen trångbodda något högre bland män än kvinnor, utom i åldrarna år och år. I gruppen ensamstående med barn är andelen trångbodda 40 procent bland kvinnor och 26 procent bland män. Samtidigt är det viktigt att se till gruppen av trångbodda och dess sammansättning. Det är stor skillnad på att se till andelen trångbodda i olika grupper jämfört med att se till det verkliga antalet trångbodda hushåll. Majoriteten av de trångbodda barnfamiljerna är samboende föräldrar med barn och de flesta har svensk bakgrund. Vi har också uppmärksammat att trångboddhet kan var i viss grad frivillig. Detta gäller företrädesvis i storstadsregionerna och relativt centralt belägna lägenheter, där läget betyder minst lika mycket som lägenhetsstorleken. 19 År 2006 var vart fjärde barn trångbott 20, enligt SCB. Hälften av barnen i hyresrätt är trångbodda, mot 10 procent i egnahem och 35 procent i bostadsrätt. Nästan var tredje barn (31 procent) i storstadsområdena är trångbott jämfört med 22 procent i övriga landet. Trångboddhet kan ha konsekvenser för människors hälsa och levnadsvillkor, något som man idag bör uppmärksamma närmare. Under senvåren 2008 publicerar Dagen Nyheter en artikelserie om trångboddheten och visar dess olika sidor. I den problematiseras normens definitioner och artiklarna visar även hur begreppet trångboddhet förknippas med en svunnen tid som moderna storstadsfamiljer inte känner igen sig i. 21 Ensamstående föräldrar År 2008 har andelen ensamstående föräldrar ökat med 6 procent sedan år Enligt organisationen Sveriges Makalösa föräldrar har minst en fjärdedel av dagens svenskfödda 17-åringar upplevt en separation mellan föräldrarna. Det är en större andel än för år sedan då andelen uppskattats till 15 procent. 23 Det finns idag drygt ensamstående föräldrar i Sverige, varav ca är mammor och är pappor. De är ojämnt fördelade över landet. I storstäderna finns allra flest ensamstående föräldrar. Andelen ensamstående pappor är över hela riket ungefär en femtedel av det totala antalet. Välfärdsbokslutet för 1990-talet identifierade de ensamstående mödrarna som en av decenniets mest utsatta grupper. Av dem som blev arbetslösa under 1990-talets lågkonjunktur hade ensamstående kvinnor med barn svårast av alla grupper att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden. 24 Cirka 20 procent av de ensamstående mödrarna fick ekonomiskt bistånd under år De utgör den typ i befolkningen där ekonomiskt bistånd är vanligast. 25 Ensamstående föräldrar lever i genomsnitt i mer ogynnsamma levnadsförhållanden än andra föräldrar. De har bara en inkomst och löper större risk att hamna i ekonomiska svårigheter. Av de ensamstående föräldrarna har mammorna mindre ekonomiska tillgångar än papporna. Andelen barn till ensamstående som riskerar att leva i fattigdom ökade från 10 procent år 1991 till 24 procent år I Länsförsäkringars studie om privatekonomiska marginaler visade det sig att ensamstående föräldrar sämst klarade av en försämring i ekonomin. Enligt rapporten skulle 55 procent av de ensamstående behöva byta bostad om deras ekonomiska utrymme minskade med 2000 kr i månaden Boverket (2006) Var finns rum för våra barn? en rapport om trångboddheten i Sverige 20 Trångboddhetsnorm Dagens nyheter maj SCB BO 23 SM 0801 Boende och boendeutgifter Till Övrigt boende räknas boende i andra hand, särskilda boendeformer, mm. 23 Information från Makalösa Föräldrars hemsida; 24 Socialstyrelsen (2007) Social Rapport 2006, s Individ- och familjeomsorgen. Lägesrapport Socialstyrelsen 26 Fattigdom här är mindre än 60 procent av medianinkomsten. Social Rapport 2006 (2007:251) 27 Små marginaler. Länsförsäkringar

13 Medan en ensamstående kvinna med barn hade en disponibel årsinkomst på kronor per konsumtionsenhet år 2006 var motsvarande siffra för en ensamstående man med barn kronor. De ensamstående med barn (oavsett vårdnadshavarens kön) har haft en sämre ekonomisk utveckling sedan 1991 än samboende med barn. Disponibel inkomst per konsumtionsenhet i 2006 års priser Kronor i tusental per år Ensamst. män med barn Samboende med barn Ensamst. kvinnor med barn Källa: SCB:s undersökningen Hushållens ekonomi De flesta ensamstående föräldrar bor i hyresrätt 58 procent av de cirka hushållen bestående av ensamstående med barn bodde i hyresrätt år Medan 42 procent av de ensamstående fäderna bodde i egnahem och endast 38 procent i hyresrätt, var motsvarande andelar bland de ensamstående mödrarna 16 respektive 63 procent. 31 procent av de ensamstående föräldrarna var trångbodda Flertalet av dessa återfinns i hyresrätt. Medan den genomsnittliga bostadsytan bland dessa i egnahem var 55 kvadratmeter per person var den 38 kvadratmeter per person i hyresrätt i flerbostadshus. Medan ensamstående förälder i hyresrätt betalar 31 procent av den disponibla inkomsten i hyra är motsvarande bostadsutgiftsprocent bland dem i egnahem 27 procent och i bostadsrätt 29 procent. När boendet är betalt har de i hyresrätt lägst (cirka kronor i månader per konsumtionsenhet) och de i egnahem högst (cirka kronor per månad och konsumtionsenhet) konsumtionsutrymme Siffran skiljer sig lite jämfört med andelen barn 0-19 år med ensamstående förälder som bor i hyresrätt. 29 För att göra jämförelser av t.ex. disponibel inkomst och ekonomisk köpkraft mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem där konsumtionen är relaterad till hushållets sammansättning. Den disponibla inkomsten divideras med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet. En ensam vuxen har vikten 1. Eftersom två vuxna sammanboende har dela på vissa gemensamma kostnader blir deras vikt 1,66, etc. 12

14 Andel personer 18+ år i hushållstyp efter boendeform 2006 Procent Ensamboende Samboende u barn Ensamstående m barn 66 Samboende m barn Hyresrätt i första hand Bostadsrätt Egnahem Övrigt Källa: SCB: Hushållens ekonomi 2006 Unga Idag lever cirka 1,2 miljoner människor i åldern år i Sverige. Det är en ålder då de flesta ställs inför många val och förändringar på kort tid. De flyttar hemifrån och etablerar sig på bostadsmarknaden, de flesta byter bostad och hemkommun många gånger under perioden. De genomgår kanske en utbildning och etablerar sig på arbetsmarknaden, träffar kanske en partner och bildar familj. Många unga flyttar från mindre orter till större städer och möter där ett tufft klimat både vad det gäller bostäder och arbete. 30 Unga vuxnas etablering på bostads- och arbetsmarknaden försenas allt mer och är svårare för utrikes födda än för dem födda i Sverige. Minst cirka (27 procent) av de i åldern år är fattiga. Det är en minskning sedan 2005 och ungefär lika många som det var år 2003 ( ). 31 En tredjedel av de fattiga vuxna år 2003 var födda utomlands eller hade utländsk bakgrund bostäder saknas Det skulle behövas ytterligare bostäder (hyresrätter, bostadsrätter och egnahem) för att tillfredställa efterfrågan från unga vuxna i åldern år som saknar men som behöver en egen bostad. 32 Det är en kraftig ökning sedan Då var efterfrågan bostäder trots att antalet unga vuxna vid den tidpunkten var större än det är idag. Detta beror på att antalet unga som har egen bostad har minskat stadigt trots att det är så de vill bo, samtidigt som de ungas ekonomiska situation förbättrats Socialstyrelsen (2007) Social Rapport 2006, s. 36) 31 Bergenstråhle S (2007) Unga vuxnas boende Förändringar i riket 1997 till 2007, Rapport 1:2007 Hyresgästföreningen, s A.a. s. 13 Siffran på efterfrågan har tagit hänsyn till att en del av de vill dela bostad, vara samboende. 33 Merparten av uppgifterna om dem i åldern år inklusive tabellen är hämtat från a.a. 13

15 Nuvarande boendeform , år i riket Boendeform År Förändring Hos föräldrar Hos anhörig Med kompisar I studentbostad Hyr rum o. dyl I 2:a eller 3:e hand Hyresrätt i första hand Bostadsrätt Egnahem Summa egen bostad Bor på annat sätt Summa Färre har egen bostad Cirka 53 procent, eller , av alla åringar har en egen bostad (hyresrätt med förstahandskontrakt, bostadsrätt eller egnahem). Det är en minskning med cirka 9 procent sedan 1997, då andelen var 62 procent. Andelen åringar som har ett eget boende har minskat från 48 procent år 1997 till 39 procent år Även bland åringar har andelen som har eget boende sjunkit från 76 procent 1997 till 67 procent år Ingen vill bo i andra hand allt fler gör det 12 procent (cirka ) av de unga vuxna i åldern år bor i andra hand. Det är en ökning med nästan från 1997 (7 procent). Praktiskt taget ingen vill bo på detta sätt. 19 procent ( ) av alla åringar bor hos förälder (är mambo). Det är en ökning sedan 1997, då andelen var 15 procent, men samma andel som det var år Åtta av tio anser att ett eget boende (hyresrätt med förstahandskontrakt, bostadsrätt eller egnahem) passar deras behov bäst. Siffran kan jämföras med att bara 5 av 10 bor i eget hem. Det är framför allt hyresrätt som efterfrågas (37 procent). 25 procent svarar bostadsrätt och 19 procent egnahem. Bland dem som inte har en egen bostad är hyresrätt den klart mest efterfrågade boendeformen. Boende nu och det som passar bäst år Annat (inkl. andra hand) Hyresrätt+bostadsrätt+egnahem Egnahem Bostadsrätt Hyresrätt Bäst passande Hyra rum o.dyl Studentbostad Med kompisar Hos anhörig Hos föräldrar Bor nu Tusental 14

16 Ökande boendekostnader ett problem för unga Boendekostnaderna för unga vuxna har ökat i fast penningvärde sedan år Då betalade 71 procent högst kronor i månaden, år 2007 hade andelen sjunkit till 65 procent. Boendekostnaderna är högst i Stockholms län. Där betalar 54 procent mer än kronor och 32 procent över kronor i månaden. Kostnaderna är ett problem för många. 44 procent kan betala högst kronor i månaden. Speciellt bland dem som efterfrågar egnahem och bostadsrätt finns många som inte skulle klara dagens priser i tillväxtregionerna. Till det skulle behövas ett större utbud av prisvärda bostäder. Äldre 1900-talets stora förbättringar av hälsa och levnadsstandard gör att vi lever allt längre. Sedan 1970 har medellivslängden ökat med 6,2 år för män och med 5,7 år för kvinnor. Man kan tala om två grupper av äldre, de äldre år och de äldre äldre som är minst 80 år. I dagens Sverige lever cirka 1,6 miljoner människor som är äldre än 65 år. Det är 18 procent av befolkningen. Merparten av dem, 1,1 miljoner eller 12,2 procent, är år gamla, medan cirka 0,5 miljoner eller 5,4 procent är minst 80 år. Andelen äldre ökar Fram till år 2040 kommer antalet ålderspensionärer att öka med nästan 0,9 miljoner och andelen stiga till 24 procent av befolkningen åringarna blir drygt en halv miljon fler och utgöra 16 procent av befolkningen. Antalet äldre äldre, dvs. som är minst 80 år kommer att öka med drygt 0,3 miljoner och utgöra 8 procent av befolkningen enligt SCB:s senaste befolkningsprognos. År 2006 var 10 procent av de äldre över 65 år och 6 procent av de äldre över 80 år utrikes födda. Båda andelarna kommer att öka, och spridningen av ursprungsland kommer också att öka. Idag är cirka hälften från ett annat nordiskt land. De utrikes födda har också generellt sett mindre ekonomiska marginaler jämfört med lika gamla personer födda i Sverige och dessa skillnader är idag större bland de äldre över 80 år. 34 Procent Andel 65 år och äldre i befolkningen - SCB:s befolknings prognos år och äldre 80 år och äldre Källa: SCB: befolkningsstatistik 34 Socialstyrelsen (2007) Social Rapport 2006, s

17 Hyresrätten viktig för äldre Det är ovanligt att äldre bor tillsammans med vuxna barn, men de bor ofta i närheten av varandra. Tre fjärdedelar har barn som bor på högst 50 km avstånd. Två tredjedelar träffar något av sina barn varje vecka. Hyresrätten har stor betydelse för äldres boende. Medan yngre ålderspensionärer oftast bor kvar i sina egnahem behöver de äldre ett mer bekvämt boende. Bland dem som är 75 år eller äldre bor 43 procent i hyresrätt. I hyresrätt kan de boende helt slippa ansvar för bostadens och fastighetens drift, underhåll och förvaltning. Sjukdomar och funktionsnedsättningar ökar med åldern. Idag får många äldre stöd i hemmet via den kommunala hemtjänsten. Professionella fastighetsförvaltningar skulle kunna samarbeta med hemtjänst och annan kommunal service för att åstadkomma en rationell samordning. Äldre kvinnor lever oftast ensamma Kvinnor lever längre än män och i gruppen som är över 80 år finns det dubbelt så många kvinnor som män. Majoriteten av dessa kvinnor lever ensamma medan majoriteten av männen som är över 80 år lever med sin maka eller sambo. 35 I åldersgruppen levde 78 procent av kvinnorna och 38 procent av männen i ensamhushåll år När det gäller ekonomiska tillgångar har män i genomsnitt högre pension än kvinnor, något som Socialstyrelsen förutspår kommer bestå i många år. Män som går i pension behåller möjligheten att snabbt kunna skaffa fram en summa pengar för en större utgift, men andelen kvinnor utan en sådan kontantmarginal ökar kraftigt efter pensionen. Procent Hyresrätt 1:a hand Ålderspensionärers boende år Bostadsrätt Egnahem Särskilt boende år 75+ år 0 6 Källa: SCB:s undersökning Hushållens ekonomi 2006 Äldreboendedelegationen föreslår trygghetsbostäder Seniorbostäder är ett samlingsbegrepp för alla former av ordinärt boende som utmärks av god tillgänglighet, tillgång till gemensamhetslokaler och krav på att de boende måste ha uppnått en viss ålder för att få flytta in. Av seniorbostäderna finns 17 procent i bostadsrätt och resten är i hyresrätt av olika former. De flesta finns hos kommunägda bostadsföretag Socialstyrelsen (2007) Social Rapport 2006 s a.a. s

18 Den statliga utredningen Äldreboendedelegationen vill införa Trygghetsbostäder som en slags mellanform för de bostäder som bör ha en högre nivå av tillgänglighet än som finns beskriven i svensk standard för bostadsutformning. 37 I dessa ska finnas gemensamhetslokaler och möjlighet till gemensamma måltider. Delegationen menar vidare att det boende som beslutas enligt Socialtjänstlagens 5 kap. 5 ska kallas för Vård- och omsorgsboende i stället för som i dag, Särskilt boende. I dag kan omfattningen av vård och stöd variera vilket framgår av olika namn: servicehus, ålderdomshem, gruppboende och sjukhem. En miljon lägenheter saknar hiss En god tillgänglighet till bostaden är viktig för många äldre (och naturligtvis även för andra). Enligt uppgifter finns det cirka en miljon lägenheter eller cirka trappuppgångar i bostadshus på minst tre våningsplan som saknar hiss. 38 Även utformningen av entréer och trappuppgångar liksom bostäderna är grundläggande. I SCB:s undersökning om levnadsförhållanden från år 2002 antecknade intervjuarna om det var möjligt att komma in och ut ur den intervjuades bostad utan att behöva gå i någon trappa (till exempel med rullstol). De räknade även med yttertrappa till villa eller liknande. De antecknade också om det fanns trappor, trottoarkanter, branta lutningar eller någon starkt trafikerad väg i omgivningen. I åldern år bodde 83 procent i egnahem, 66 procent i bostadsrätt och 64 procent i hyresrätt som inte var tillgänglig för rullstolsburna. 20 procent av dem i egnahem, 25 procent av dem i bostadsrätt och 27 procent av dem i hyresrätt hade trappor eller höga trottoarkanter i anslutning till bostaden. Till detta kommer att även bostadens inre måste vara tillgängligt, till exempel anpassat för rollator och/eller rullstolar. Psykisk ohälsa problem bland äldre Det är även viktigt för äldre människor med tillgänglighet till olika former av service och kollektiva kommunikationer, liksom möjlighet till social samvaro i olika former. Socialstyrelsen har konstaterat att det finns problem med att klara att ta ansvar för att skaffa den service och hjälp som man behöver. Bland de äldre utgör psykisk ohälsa ett stort problem. Denna grupp har inte fått den uppmärksamhet som den förtjänar. Den stora andelen äldre med psykisk ohälsa, sjukdom eller funktionshinder ställer höga krav på både kommuner och landsting. Därför finns det skäl för att överväga en särskild långsiktig satsning på området. ( ) Sedan 2007 kan äldre personer få eller köpa service och omvårdnad enligt tre skilda lagstiftningar. Utvecklingen innebär samtidigt att den äldre i högre grad än tidigare får ta ansvaret för att skaffa sig den service och hjälp som behövs. Äldre, multisjuka med behov av hjälp från olika håll riskerar att ha svårt att hävda sig. 39 Detta betonar vikten av att se helheten och tänka långsiktigt när man planerar boenden för äldre. Utrikes födda, utländsk bakgrund Migrationsverket konstaterar i en skrift från 2007 att Sverige verkligen är ett invandringsland. Under 2007 invandrade fler människor till Sverige än något år sedan mätningarna startade år Även utvandringen var stor, och trots detta blev invandringsöverskottet nästan personer. De senaste fem åren har landets befolkning ökat med drygt personer. Invandringen motsvarar 77 procent av ökningen. Detta 37 SOU 2007:103 Bo för att leva Seniorbostäder och trygghetsbostäder 38 a.a. s Socialstyrelsen (2008) Vård och omsorg om äldre Lägesrapport 2007, s. 7 17

19 beror till viss del på en tillfällig ändring i lagen om asyl år Av invandrarna var 16 procent återvändande svenskar medan varannan kom från länder utanför EU. 40 Den vanligaste orsaken till att någon från utanför Norden och EU vill bosätta sig i Sverige är att man har en familjeanknytning här. Under 2007 beviljades cirka utomnordiska och utomeuropeiska personer förstagångstillstånd 41 av anknytningsskäl. Ibland skriver vi slarvigt "invandrare" för att beskriva någon som inte är etnisk svensk och lever i Sverige. Gruppen är mycket heterogen och nedan används termerna utrikes födda (kan vara svenska eller utländska medborgare) och utländsk bakgrund, det vill säga utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar (kan vara svenska eller utländska medborgare). I Sverige finns idag cirka 1,2 miljoner utrikes födda, varav 0,95 miljoner inte är födda i de nordiska länderna (som länge haft fri rörlighet mellan sig) och nästan 1,6 miljoner med utländsk bakgrund. Av alla i åldern 0-19 år i Sverige har 16 procent utländsk bakgrund år Av åringarna har 23 procent utländsk bakgrund. De med utländsk bakgrund är en mycket heterogen grupp med det enda gemensamt att de antingen själva är födda utomlands eller har två utrikesfödda föräldrar. Andel utrikesfödda och med utländsk bakgrund i riket Procent Utrikesfödda Utländsk bakgrund Källa: SCB:s befolkningsstatistik Många söker asyl i Sverige Sverige var det land i Europa som hade flest asylsökande år 2007, vilket var första gången. Detta år kom asylsökande till Sverige, varav drygt varannan från Irak. Eftersom det tar en viss tid att behandla en ansökan om asyl uppskattar Socialstyrelsen att det finns ca människor i Sverige som väntar på beslut om asyl eller uppehållstillstånd. År 2007 beviljades uppehållstillstånd. Asylsökande som bor i flyktingförläggning får ekonomisk ersättning under tiden som de väntar på beslut. Knappt hälften av de asylsökande bor i sådant särskilt boende på flyktingförläggning. Övriga bor i eget ordnat boende (EBO), och får då inte heller någon ekonomisk ersättning. Som asylsökande har man rätt att ansöka om tillfälligt arbetstillstånd. Asylsökande barn har rätt, men inte skyldighet, att gå i kommunal skola eller förskola. De flyktingar som kom till Sverige under 1990-talet har haft svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och försörja sig. 40 Kort om migration 2007, Migrationsverket 41 Med förstagångstillstånd menas det första uppehållstillstånd en person kan få. 18

20 Personer med utländsk bakgrund överrepresenterade i allmännyttan Sedan mitten på 1990-talet har en rad spaltmetrar ägnats åt att titta på den ständigt ökande boendesegregationen. Särskilt storstädernas ytterområden har blivit föremål för storstadssatsningen och en rad andra initiativ. Idag bor 2/3 av alla barn med utländsk bakgrund i något av storstadsområdena. Mellan storstädernas ytterkommuner finns stora skillnader i andel med utländsk bakgrund: - Stockholm (Botkyrka 50 %, Täby 17 %) - Malmö (Vellinge 8 %, Malmö 37 %) - Göteborg (Kungsbacka 7 %, Göteborg 28 %) Andersson, Bråmå och Hogdal har i en nyutgiven rapport särskild studerat segregationen i Malmö. De skriver i sin sammanfattning: Kännetecknande för den etniska segregationen är oftast en stark sortering som kan kopplas till de olika upplåtelseformerna, en geografisk segregation inom varje upplåtelseform samt en etnisk hierarki. Personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i kommunal hyresrätt, dvs. allmännyttan, och underrepresenterade i egnahem och bostadsrätt. 42 Författarna konstaterar att särskilt personer från Afrika och västra Asien är överrepresenterade i kommunal hyresrätt i Malmö. De drar slutsatsen att segregationen inte följer upplåtelseformerna helt strikt, men att många som flyttar söker sig till ett bostadsområde i närheten av den gamla bostaden. Detta för att man har bättre information om närområdet och bättre kan värdera effekterna blir av en flytt. Personer med svensk bakgrund har något högre benägenhet att flytta ut från ett bostadsområde med hög andel kommunala hyresrätter än personer med utländsk bakgrund och enligt rapporten är detta ännu mer tydligt bland utrikes födda. De med längre vistelsetid i Sverige flyttar ut och ersätts av de med kort vistelsetid. 43 Boendesegregationen tas upp mer utförligt i del tre i denna serie. Upplåtelseform och härkomst 2006 (SCB - ULF) Procent ,6 42,5 17,0 33,8 Utrikes födda 12,5 43,6 Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 26,2 16,3 56,6 Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar Egnahem Bostadsrätt Hyresrätt Källa: SCB Undersökningen om levnadsförhållanden Segregationens dynamik och planeringens möjligheter, s.8 Andersson, Bråmå och Hogdal Segregationens dynamik och planeringens möjligheter, s.9 Andersson, Bråmå och Hogdal Notera att andelarna inte summerar sig till 100 procent, då det finns andra boendeformer än de tre nämnda. 19

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? 1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv 10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning

Läs mer

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...

Läs mer

BOSTAD 2030 BOSTAD 2030 HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN. Lars Fredrik Andersson

BOSTAD 2030 BOSTAD 2030 HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN. Lars Fredrik Andersson HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN Behov och möjligheter Hushållens val Hur ser behoven av bostäder ut? Hur ser möjligheterna till bostäder ut? Hur förenliga är behov och möjligheter? Vi blir fler

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Svar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD)

Svar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD) Svar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD) Den enskildes rätt till bistånd regleras i 4 kap. 1 SoL. I paragrafen anges att den som inte själv

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barn och deras familjer 2004 Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt lov skaffar

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

En god bostad till en rimlig kostnad

En god bostad till en rimlig kostnad Val 2018 En god bostad till en rimlig kostnad Bostadspolitiskt program för Hyresgästföreningarna i Göteborg Vill du veta mer om Hyresgästföreningen? Ring 0771 443 443 eller besök www.hyresgastforeningen.se

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Mer kvar då boendet är betalt. Små hushåll bor i flerbostadshus

Mer kvar då boendet är betalt. Små hushåll bor i flerbostadshus BO 23 SM 0801 Boende och boendeutgifter 2006 Housing and housing expenses in 2006 I korta drag Höjd boendeutgift 2006 Den genomsnittliga boendeutgiften ökade mellan åren 2005 och 2006. För hushåll med

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabellbilaga Unga vuxnas boende, göteborg 2015 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabell 1. Andel 20 27-åringar boende i föräldrahemmet,, 2003 2015 (procent) Hos föräldrar 19 21 19 23 22 24 21 Tabell

Läs mer

Var tredje kan tvingas flytta. En rapport om effekterna av hyreshöjningar i samband med standardhöjande åtgärder i Göteborg

Var tredje kan tvingas flytta. En rapport om effekterna av hyreshöjningar i samband med standardhöjande åtgärder i Göteborg Var tredje kan tvingas flytta En rapport om effekterna av hyreshöjningar i samband med standardhöjande åtgärder i oktober 2016 2 3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 1. Hushåll som kan tvingas flytta

Läs mer

HEMLÖSHETEN I SVERIGE

HEMLÖSHETEN I SVERIGE HEMLÖSHETEN I SVERIGE Antalet människor som lever i hemlöshet har ökat kraftigt. Från cirka 8 000 år 1999 till 34 000 år 2011. Socialstyrelsens senaste kartläggning gjordes under en vecka i april 2017.

Läs mer

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden Demografidagen 2015 Välkomna önskar demograferna på SCB facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Sveriges framtida befolkning 2015 2060 Lena Lundkvist Johan Tollebrant Andreas Raneke Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder

Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Omsorgsförvaltningen 1(5) Datum 2008-02-28 Handläggare Jerry Karlsson Omsorgsnämnden Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Inledning Regeringskansliet, Socialdepartementet har inbjudit Landskrona

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Mer kvar då boendet är betalt. Boendeutgiften oförändrad procent av barnen bor i småhus

Mer kvar då boendet är betalt. Boendeutgiften oförändrad procent av barnen bor i småhus BO 23 SM 0701 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2005 Housing and housing expenses in 2005 I korta drag Mer kvar då boendet är betalt Det genomsnittliga konsumtionsutrymmet har ökat med nästan

Läs mer

Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån

Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån Lena Lundkvist Karin Lundström SCB facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb BARNHUSHÅLLENS

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabellbilaga Unga vuxnas boende, 2015 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabell 1. Andel 20 27-åringar boende i föräldrahemmet,, 2003 2015 (procent) Hos föräldrar 13 19 16 20 17 Ej svar Tabell 2.

Läs mer

Unga vuxnas boende 1997-2009

Unga vuxnas boende 1997-2009 Unga vuxnas boende 1997-2009 Hur bor 20 27-åringarna? Hur vill de bo? Sven Bergenstråhle 2 Sammanfattning SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen intervjuat 4 441 unga vuxna i åldern 20 till 27 år i

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv 10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier

Läs mer

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas

Läs mer

Hushåll och bostäder. Trångboddhet och hög utrymmesstandard. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Hushåll och bostäder. Trångboddhet och hög utrymmesstandard. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr Hushåll och bostäder Trångboddhet och hög utrymmesstandard Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 6 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Vad är trångboddhet och

Läs mer

Barnfamiljerna och deras flyttningar

Barnfamiljerna och deras flyttningar Barnfamiljerna och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2011, fram till dess att de var 6 år och började i skolan. www.goteborg.se Tre av tio

Läs mer

Närområdesprofil Område: Kista

Närområdesprofil Område: Kista Närområdesprofil Område: Kista Aktuell kommun: Stockholm Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Utländsk Förvärvs- Köpkraft Boendetyp Hushåll/fordon Arbets- Befolkning bakgrund Hushåll arbetande

Läs mer

Rapport. Unga vuxnas boende i Malmö och Lund 2003 och 2009

Rapport. Unga vuxnas boende i Malmö och Lund 2003 och 2009 Rapport Unga vuxnas boende i Malmö och Lund 2003 och 2009 HUR BOR 20 27-ÅRINGARNA? HUR VILL DE BO? Sven Bergenstråhle 2 (54) I sammandrag 27 000 unga i Malmö och Lund saknar egen bostad Det har blivit

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Barnfamiljer i bostadskrisens skugga

Barnfamiljer i bostadskrisens skugga Barnfamiljer i bostadskrisens skugga 2 Dagens föreläsning Bostadslöshetens problematik Bostaden som en rättighet olika perspektiv Barnkonventionen som lag påverkan eller förändring? Gränsdragningar och

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

Statistiska centralbyrån 201

Statistiska centralbyrån 201 )DPLOMHHNRQRPLXUROLNDSHUVSHNWLY Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas förvärvsinkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt

Läs mer

En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga

En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga Hur vi har gått till väga Granskning av rapporter, handlingar och skrivelser. Enkätundersökning Intervjuver och fokusgrupper med barn, föräldrar

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Simuleringar för kartläggning av ekonomiskt utbyte av arbete Ekonomiskt utbyte av att arbeta jämfört med att inte arbeta 2017

Simuleringar för kartläggning av ekonomiskt utbyte av arbete Ekonomiskt utbyte av att arbeta jämfört med att inte arbeta 2017 Sammanfattning Sverige har haft en ökande nettoinvandring sedan 1980-talet och flyktingar har kommit att utgöra en stor andel av de som invandrat. Hur väl utrikes födda integreras i samhället och kan etablera

Läs mer

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015). Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst

Läs mer

HUSHÅLL och BOSTÄDER. En passformsanalys

HUSHÅLL och BOSTÄDER. En passformsanalys HUSHÅLL och BOSTÄDER En passformsanalys Anna-Lisa Lindén Sociologiska institutionen Lunds universitet 2007 Inledning Forskning kring bebyggelse och boende var under många decennier ett stort forskningsfält

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

rt 2010 o p ap cial r o S

rt 2010 o p ap cial r o S - Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2019:1 11.6.2019 Familjer och hushåll 31.12.2018 Statistiken för 2018 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 eller densamma som 2017.

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Bostadspolitiska alternativ

Bostadspolitiska alternativ Bostadspolitiska alternativ Skånskt Bostadsforum Maria Pleiborn, 2016-12-05 Inledning Har vi en bostadsbrist eller en bostadskris? Vilka problem finns på svensk bostadsmarknad? 2 Lång tid av lågt bostadsbyggande

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Unga vuxnas boende i Sverige 2011 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende i Sverige 2011 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende i Sverige 211 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Läs mer

Vad behöver göras? en förstudie om levnadsvillkor och boende del fyra

Vad behöver göras? en förstudie om levnadsvillkor och boende del fyra Vad behöver göras? en förstudie om levnadsvillkor och boende del fyra Förord Den ekonomiska utvecklingen under senare år har medfört att många människor har fått det bättre samtidigt som vi upplever att

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2018:1 12.6.2018 Familjer och hushåll 31.12.2017 Statistiken för 2017 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 personer, vilket är

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Hur kan man hantera det akuta behovet av nya bostäder i Sverige och samtidigt få en social hållbarhet?

Hur kan man hantera det akuta behovet av nya bostäder i Sverige och samtidigt få en social hållbarhet? Hur kan man hantera det akuta behovet av nya bostäder i Sverige och samtidigt få en social hållbarhet? Oskar Wallgren 25 jan. 2017 2 Dagens frågor 3 1. En stad för alla vad behöver vi bygga och för vem?

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?

Läs mer

BILAGA 2. Barns ekonomiska utsatthet i Mariestads kommun

BILAGA 2. Barns ekonomiska utsatthet i Mariestads kommun BILAGA 2 Barns ekonomiska utsatthet i Mariestads kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Beskrivning 4 Syfte 4 STATISTIK Tabell 1 5 Tabell 2 6 Tabell 3 7 Tabell 4 8 Tabell 5 9 Tabell 6 10 Tabell 7 11 INLEDNING

Läs mer

HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN

HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN ALLA HAR RÄTT TILL ETT BRA HEM Alla har rätt till ett bra hem. I hemmet lever vi våra liv. Där vilar vi, umgås, lagar och äter mat, studerar, arbetar, gör

Läs mer

29 procent bor. 353 000 vill ha egen. 221 000 bostäder. 146 000 har svårt att. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?

29 procent bor. 353 000 vill ha egen. 221 000 bostäder. 146 000 har svårt att. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Sverige 15 Undersökning från Hyresgästföreningen 29 procent bor med osäkra villkor 353 vill ha egen bostad men saknar det idag 221 bostäder behövs

Läs mer

Rapport 2013:17 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2013

Rapport 2013:17 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2013 Rapport 213:17 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 213 Ungdomars boende lägesrapport 213 Boverket april 213 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 213 Rapport: 213:17 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2014:2 8.12.2014 Familjer och hushåll 31.12.2013 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,12 personer år 2013, vilket innebär att den sjönk något

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2017:1 12.6.2017 Familjer och hushåll 31.12.2016 Statistiken för 2016 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

Småbarn och deras flyttningar

Småbarn och deras flyttningar Statistik och Analys Stadsledningskontoret Småbarn och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2005 fram till dess att de var sex år och började

Läs mer

Fattigdom i Sverige Fakta, trender, erfarenheter och reflektioner

Fattigdom i Sverige Fakta, trender, erfarenheter och reflektioner Fattigdom i Sverige 2018 - Fakta, trender, erfarenheter och reflektioner Fattigdom i Sverige, problem och utmaningar Fattigdomen är en samhällssjukdom som orsakar stort mänskligt lidande. Den ekonomiska

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 Boverket Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Boverket april 2006 Titel:

Läs mer

Statistikrapport. Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal)

Statistikrapport. Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Statistikrapport Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Befolkning Utländsk Bakgrund Hushåll Förvärvsarbetande Köpkraft

Läs mer

Tabellbilaga 3 STOCKHOLM

Tabellbilaga 3 STOCKHOLM Tabellbilaga 3 STOCKHOLM Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabell 1. Andel 20-27-åringar i olika boendeformer, 2001-2011 (procent). Hyresrätt 29 26 26 24 24 19 30 27 27 25 26 21 27 25 26 23 21 17

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2013:2 9.12.2013 Familjer och hushåll 31.12.2012 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,14 personer år 2012, vilket innebär att den var oförändrad

Läs mer

Barn vars föräldrar avlidit

Barn vars föräldrar avlidit Barn vars föräldrar avlidit 69 Se tabellerna 6 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Varje år är det några tusen barn som förlorar biologiska föräldrar genom dödsfall. Knappt 1 000 barn förlorade

Läs mer

Barn- och familjeförmånernas betydelse för barnhushållens ekonomi

Barn- och familjeförmånernas betydelse för barnhushållens ekonomi Barn- och familjeförmånernas betydelse för barnhushållens ekonomi utveckling över tid Hanna Hultin Avdelningen för analys och prognos Sid 1 Jan 2018 Målen med den ekonomiska familjepolitiken Bidra till

Läs mer

Hem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden.

Hem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Hem, ljuva hem Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Hemlöshet förknippas ofta med personer som inte har tak över huvudet, som

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM. Bostadspolitiskt program

HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM. Bostadspolitiskt program HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM Bostadspolitiskt program 22 STOCKHOLM EN REGION FÖR ALLA Det goda boendet är en förutsättning för att vi ska må bra och därmed vara ett väl fungerande samhälle. Hyresrätten

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2015:2 7.12.2015 Familjer och hushåll 31.12.2014 Statistiken för 2014 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,12 personer, vilket är

Läs mer

Behovsbedömning av bostäder Förslag till beslut

Behovsbedömning av bostäder Förslag till beslut 2017-03-15 1 (11) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2017/27 Arbets- och företagsnämnden Behovsbedömning av bostäder 2017-2020 Förslag till beslut 1. Arbets- och företagsnämnden fastställer behovsbedömningen av bostäder

Läs mer

Så bor och lever Sverige

Så bor och lever Sverige Ny bostads- och hushållsstatistik TEMA: HUSHÅLL Så bor och lever Sverige För första gången på över 2 år kan vi presentera heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Sverige och hur folk bor.

Läs mer

Sammanfattning av utredningens försias

Sammanfattning av utredningens försias Bilaga Sammanfattning av utredningens försias Inledning Utredningen föreslår att ett försörjningskrav införs som villkor för anhöriginvandring. Kravet innebär att anknytningspersonen, dvs. den person som

Läs mer

Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund

Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund 18 Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund Annika Klintefelt Vid slutet av år 22 var 1,1 miljoner av Sveriges befolkning födda utomlands. Det motsvarar knappt 12 procent av befolkningen. Drygt 6

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan

Läs mer

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde 1 Rädda Barnen - Barnrättsorganisation Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

Befolkning Rapport per

Befolkning Rapport per Befolkning Rapport per 2015-03-03 Kommunledningsförvaltningen Per Drysén Datum: 2015-03-03 2 (6) Sammanfattning Denna rapport lämnas månatligen med aktuella värden från KommunInvånarRegistret (KIR). Rapporten

Läs mer

De utsatta förorterna en chans för Sverige att klara välfärden

De utsatta förorterna en chans för Sverige att klara välfärden 1 De utsatta förorterna en chans för Sverige att klara välfärden Jan Edling vid Föreningen Verdandi 19 april 2018 2 En undersökning av 38 förorter Bygger på SCB-statistik mellan 1997 och 2014 Demografi

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer