Utvecklingsstörning och hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvecklingsstörning och hälsa"

Transkript

1 Föreläsningens innehåll Utvecklingsstörning och hälsa Göteborg 17 november 2011 Lena Nylander Överläkare, specialist allm psyk Kort om utvecklingsstörning, autism och psykisk sjukdom. Sårbarhet. Salutogena (hälsobefrämjande) faktorer. Bemötande, friskvård och livskvalitet. Lena Nylander Lena Nylander Psykisk utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning (MMR) Funktionsnedsättning: Begränsad utvecklingspotential, learning disability (MR, LD, ID). Miljön (krav, attityder, hjälpmedel, stimulans mm) kan minska graden av funktionshinder. IQ ca 55-70, anpassningsproblem. Den största gruppen med utvecklingsstörning % av rättspsykiatrins patienter. Hur många av psykiatrins patienter? Låg abstraktionsförmåga. Samhället ställer höga krav på abstraktion (IT, mobil, kontantlöst samhälle mm). 3 4 Lindrig utvecklingsstörning (MMR) Ibland inte upptäckt i barndomen. Ibland misstolkat som ADHD eller ASD. Hur många vuxna/äldre? Krav och kommunikation måste rättas efter förmåga! Vid alla typer av utvecklingsstörning och oavsett orsak kan autismspektrumtillstånd (ASD) finnas samtidigt. Ibland odiagnostiserat hos vuxna. Exempel: Downs syndrom: 5 10% har ASD. 5 Lena Nylander

2 Autismfrekvens och IQ (enl L Wing) Autism: WINGs TRIAD IQ < 19: 86% (grav utv-störn) IQ 20-49: 42% (20-34 svår, måttl) IQ 50-69: 2% (lindrig utv-störn) IQ 70+: 0.7% 1. Kvalitativ begränsning i förmågan till ömsesidig social interaktion. 2. Kvalitativ begränsning i förmågan till ömsesidig social kommunikation. 3. Begränsningar i social föreställningsförmåga (fantasi och intressen), som ger upphov till stereotypa beteenden ( insistence on sameness /behov av konstans). Lena Nylander Lena Nylander Autism innebär Svår brist i förmågan att förstå att och vad andra upplever, tänker (och känner). Svår brist i ömsesidighet. Stora svårigheter att manipulera andra. Stora brister i helhetstänkande; fixering vid detaljer. Stora brister i flexibilitet. Stora brister i föreställningsförmåga. Autism (odiagnostiserad) kan ibland misstolkas som psykisk sjukdom och vice versa! blir mer än 2 Autism + utvecklingsstörning = (mycket) svårt funktionshinder. I de allra flesta fall stora behov av hjälp och stöd under hela livet. Svårt begåvningshandikapp tillsammans med autism mer av ritualbeteende större behov av oföränderlighet större tendens till ängslan mer bisarrt beteende större svårigheter att förströ sig större tendens att isolera sig stresskänslighet

3 Psykisk ohälsa är vanlig hos vuxna personer med utvecklingsstörning. I Sverige Morgan et al (2007): 31.7% (registerstudie, stort material). Förhöjd risk för schizofreni %, särskilt vid autismspektrumtillstånd/pdd. Cooper et al (2007): 40.9% (klin); 35.2 (DC-LD); 16.6 (ICD-10); 15.7 (DSM-IV- TR) % hade psykisk ohälsa /n = 294 (Gustafsson & Sonnander 2003) Mölndal: 50% av populationen med utvecklingsstörning har sökt specialistpsykiatrisk mottagning. Nettelbladt et al (2009): Kumulativ incidens 44% % av rättspsykiatrins patienter har utvecklingsstörning? Psykisk sjukdom, autism och utvecklingsstörning Kanadensisk studie (S. Bryson): 40 45% av ungdomar med autism och utvecklingsstörning hade psykiska störningar, särskilt affektiv sjukdom och ångesttillstånd. Vid enbart utvecklingsstörning: 20% i denna studie. Mycket långdragna förlopp; behov av specialistbehandling. I Sverige Åkerström (2001), Billstedt m fl m fl: Många vuxna med autism och utvecklingsstörning får psykofarmaka I Sverige Prognos Autism + MR/Eva Billstedt Billstedt et al 2007: Autism från barn till vuxen: IQ sjunker hos ca en tredjedel. The course of IQ/DQ Improved level No change SMR IQ< The course of intellectual level of functioning At follow-up MMR IQ= NA IQ= A IQ> total 1 77 Deteriorated level total

4 Särskilda problem med psykiatrisk diagnostik vid utvecklingsstörning Kommunikationsproblem pat har svårt att beskriva sina upplevelser och känslor. Kroppsliga besvär kan uttryckas som beteendeförändringar. Pat har begränsad beteenderepertoar. De som känner pat väl (helst under lång tid) måste medverka i bedömningen. STORA problem. Psykiska symptom alltmer atypiska ju gravare utvecklingsstörningen är. Särskilt svårt att diagnostisera om personen har autism + utvecklingsstörning. Ibland (ofta?) måste man behandla utan att ha kunnat ställa specifik psykiatrisk diagnos. Men hjälpmedel finns! Hjälpmedel i diagnostik mm RSMB frågeformulär till omgivningen/svenska PAS-ADD m fl formulär, checklistor etc DC-LD diagnoskriterier, komplement till ICD-10 DM-ID diagnoskriterier, komplement till DSM-IV ComFor testmetod för att nivåbestämma kommunikationsförmåga mån utvecklingsnivå. Viktiga skyddsfaktorer mot psykisk ohälsa Begåvningsnivå undergenomsnittlig begåvning medför ökad risk för schizofreni, depression, ångest och för komorbiditet (Dunedin-studien: Koenen, Moffitt et al Am J Psychiatry 2009;166:50-57) KASAM (Antonovsky): känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet - att kunna hantera livet. Sämre förmåga vid låg begåvning. Personer med utvecklingsstörning är sårbara för psykisk ohälsa Tankar om stress och ångest Tankar om stress och ångest.. Kontroll över situationen innebär att få mening och sammanhang i det upplevda, att förstå vilka krav som ställs och att känna att den egna kroppen och de kognitiva funktionerna kan motsvara dessa krav. Stress, ångest uppstår när resurserna inte är tillräckliga för de krav som ställs. T ex när man inte har resurser att förstå situationen, eller att motsvara de krav som den innebär, t ex krav på kommunikation. Krav > individens resurser = stress. Kontrollförlust (olika grader) medför stress och kan ge ångest. Gäller vid alla begåvningsnivåer!! Lena Nylander Lena Nylander

5 Ångestskapande faktorer vid utvecklingsstörning (med eller utan ASD) Olämplig miljö (dvs brister i struktur och tydlighet) Mobbning Överskattning av förmågor (ex kommunikation, föreställningsförmåga; flexibilitet, snabbhet, simultankapacitet). Överraskningar Att bli avbruten i ritualer Perceptionsstörningar Ångestskapande faktorer vid (lindrig) utvecklingsstörning. Mobbning. Att känna att man inte kan. Att känna att man inte duger. Samhällets krav på teoretiska kunskaper. Samhällets syn på låg begåvning. Lena Nylander Lena Nylander Ångestlindrande åtgärder vid ASD/utvecklingsstörning AUTISM-VÄNLIG MILJÖ! Är ofta bra även för personer utan ASD. Kommunikation på rätt nivå (många vuxna överskattas, särskilt de verbala!). Avslappning. Sysselsättning. Omväxling. Fysisk aktivitet. Friskvård Wikipedia: Åtgärder som stimulerar en person till egna aktiva hälsobefrämjande insatser, dvs att hålla sig frisk genom sunda levnadsvanor (lämplig kost, fysisk aktivitet, goda sömnvanor och undvikande av rökning, alkohol, droger och stress). Människor förväntas själva ta ansvar för sin friskvård, välja hur sunt/osunt man vill leva, göra informerade val. Lena Nylander Vad behövs för egna val/egen friskvård? Kunskap, grundad på information som man haft möjlighet att tillgodogöra sig. Omdöme för att bedöma de situationer man hamnar i och de val man ställs inför och hur de kan inverka på hälsan. Exekutiva funktioner att kunna styra sitt eget beteende på ett målinriktat, energisnålt och ändamålsenligt sätt ( en VD i huvudet ). Välfungerande pannlober. Personer med utvecklingsstörning har extra stort behov av friskvård pga Större risk för samtidig sjukdom Fler läkemedel Mer långvariga läkemedelsbehandlingar; större doser Bristande förmåga att bedöma och välja Bristande exekutiva funktioner Behov av skydd mot skadligt inflytande

6 Fysisk eller psykisk hälsa? Fokus på Tämligen meningslös uppdelning påverkar varandra. En sund själ i en sund kropp. Bra kost, motion, god sömn: förbättrar psykisk hälsa. Goda relationer, meningsfull sysselsättning, innehållsrik fritid: förbättrar fysisk hälsa Vad är välbefinnande? Livskvalitet olika för olika individer, men god hälsa ingår alltid! Hur skulle jag själv vilja ha det? Om detta var min son/syster/far, hur skulle jag vilja att han/hon hade det? Goda verksamheter strävar alltid efter att bli bättre! Och personal som har det bra gör ett bättre jobb.. Olika områden för friskvård Kostvanor Kostvanor Maten måste vara god, varierad och näringsmässigt välbalanserad. Alldeles för många med utvecklingsstörning är överviktiga! En del har, eller är i riskzonen för, bristsjukdomar. Helst inget småätande (kariesrisk). Pedagogiska metoder, t ex food models, tallriksmodell, kurser, anpassad viktväktarregim, annat? för att lära ut goda kostvanor och hur kosten påverkar vikt och hälsa. Gör måltiderna trevliga och matlagning intressant. Att planera, handla, laga mat kan ge intellektuell stimulans. Tänk på dryck som en del av kosten kaloriinnehåll? Kariesrisk? Behövs kosttillskott (om ensidig kost)? Lördagsfest? Om nödvändigt, begränsa vätskeintag

7 Kostvanor Motion Ökad törst kan vara sjukdomstecken. Förändrad aptit (ökad eller minskad) kan vara sjukdomstecken. Magbesvär (t ex gasbildning, sura uppstötningar) kan leda till beteendeproblem. Förebygg/minska övervikt. Daglig motion är bra för alla! (Även för personalen ). Hitta sätt att göra fysisk aktivitet lustfylld. Visst kan vi motionsförslag för personer med autism och svår utvecklingsstörning. Daglig fysisk aktivitet ökar fysiskt och psykiskt välbefinnande, och är ett behov som måste tillgodoses. Minskar risk för depression, beteendeproblem Sömnvanor Sömnvanor God och tillräcklig sömn är viktig för hälsan. Skapa trygghet. Lugn, tyst, dämpad miljö; bra säng. Roliga, aktiva dagar. Nervarvning, goda rutiner före sänggående. Sova dåligt några nätter är inte farligt, brukar tas igen. En del har annorlunda dygnsrytm, är ej skadligt i sig. Längre tids förändrat sömnmönster kan vara ett symtom på psykisk (eller fysisk, t ex sömnapnésyndrom, klåda, smärta) ohälsa. De flesta metoder för att förbättra sömn är bättre än sömnmedel (möjligen med undantag av melatonin) Tobak, alkohol, narkotika Tobak, alkohol, narkotika Bör självklart undvikas narkotika är olagligt. Alkohol och narkotika ökar risken för allvarlig psykisk och somatisk sjukdom (inklusive olycksfall) kraftigt. Påverkar/skadar det organ som redan är svagt, hjärnan. Tobak/nikotin ökar risken för kroppslig sjukdom (och indirekt psykisk ohälsa). Tobak/alkohol/narkotika är dyrt! Alkohol/narkotika: ökad risk att bli brottsoffer. Kan personen göra ett välinformerat val? Har personen samma möjlighet att förstå riskerna som andra som väljer att utsätta sig för dem? Behöver personen hjälp att undvika t ex kompisar som bjuder? Behöver personen skydd mot skadligt inflytande? Har personen rätt att utsätta sig själv för stora risker som han/hon inte förstår? Pedagogiska metoder, använd fantasin!

8 Läkemedel Läkemedel Många vuxna med utvecklingsstörning står på läkemedel mot kroppslig och/eller psykisk sjukdom. Många står på psykofarmaka utan att det finns någon psykiatrisk diagnos lugnande. Många har onödigt höga doser. Många har medicin under onödigt lång tid. Hur ofta görs översyn av läkemedlen? Vet man varför de ges? Vilka är målsymtomen? Vet man vilka biverkningar som kan uppstå? Gäller även läkemedel mot somatisk sjukdom. Många psykofarmaka (och en del andra läkemedel) har besvärande eller svåra biverkningar, som personen kanske inte kan berätta om, utan ibland uttrycker som beteendestörningar (och får ännu mer medicin för!). En del läkemedel har kognitiva biverkningar. En del psykofarmaka har biverkningar som övervikt, förändrad ämnesomsättning, diabetes = extra stort behov av friskvård Läkemedel Vissa läkemedel behöver tas i förebyggande syfte även om personen är frisk och symtomfri information till omgivningen! Vid viss läkemedelsbehandling behöver man ha uppsikt över personens intag av vätska eller kost. Regelbunden provtagning kan vara viktig. Uppföljning Kognitiv nivå Egen rapp Anh/pers rapport Beteendedata Normal Alltid Bra Bra (ev egna) Lindrig MR Alltid Alltid Bra Måttlig NR Bra Alltid Alltid Svår MR Opålitlig Alltid Alltid Grav MR Hygien Hygien En självklarhet eller? Avvägning behov integritet. Hjälp på toaletten viktigt om så behövs. Ingen person med utvecklingsstörning klarar själv sin munhygien; alla behöver hjälp. Fotvård är viktigt för många. Inspektion av huden sår, utslag, bett, svullnader, blåmärken? Att vara ren, fräsch, lukta gott är viktigt för välbefinnandet och för att personen ska kunna skapa/bibehålla positiva relationer. Att få hjälp att inte vara obehaglig/motbjudande för andra är en rättighet. Hygienen är särskilt viktig om personen har en sjukdom eller är överviktig. Hjälp att minska ohygieniska vanor

9 Avslappning Trygghet Mycket viktigt för välbefinnandet, men inte självklart att man kan utan hjälp. Individuellt avslappningsprogram, anpassat efter den kognitiva förmågan. Schemalagd avslappning, t ex min 2 3 ggr dagligen, minskar stress och därigenom beteendeproblem, utbrott, våldsamhet. Avslappningsbefrämjande rutiner för sänggåendet. Alla behöver kunna känna sig trygga, särskilt i sitt eget hem. Skydd mot övergrepp fysiska, psykiska, ekonomiska. Handlingsplan mot övergrepp i verksamheten. Hjälp personen att förstå vad som händer, hur det fungerar, vad som förväntas av honom, hur länge det varar, vad man ska göra sedan Trygghet Självständighet Tänk ut sätt att minska förvirring, vilsenhet, otrygghet att se är att förstå. Nya situationer/omgivningar behöver visas och förklaras. Att flytta kan vara ett svårt trauma. Hitta trygghetsskapande rutiner eller föremål. Personalen behöver vara lugn och trygg. Personer med autism är särskilt utsatta för affektsmitta. Är självständighet viktig för personen (eller är det omgivningens behov?)? Kräv aldrig mer självständighet än vad personen klarar av (och det kan variera) tänk på stresströskeln! Viktigare än självständighet: Att veta hur man kan få hjälp, att kunna be om hjälp när den behövs. Och att känna trygghet i att man alltid får hjälp när den behövs Stressminskning/balans i tillvaron Har personen en bra balans av aktivitet och vila? Finna utrymme för återhämtning? Har personen en daglig tillvaro med krav som motsvarar hans/hennes förmågor? Får personen hjälp att förstå och att göra sig förstådd? Minska stressorer, allmänna och individuella! Perceptionsstörningar/sensorisk överbelastning skapar stress. Lågaffektivt bemötande/låg EE EE = expressed emotions. EE: kritiska yttranden, fientlighet, känslomässigt överengagemang. Låg EE = låg känslomässig volym ; inga kritiska yttranden (utan uppmuntran), ingen fientlighet (utan positiv inställning), ingen påflugenhet eller positiva överdrifter (utan lagom volym i känslouttrycken). Minskad EE i omgivningen = minskade doser av antipsykosmedicin. 53 Lena Nylander

10 Glädje Relationer Alla behöver ha roligt! Helst varje dag. Kan personen och personalen ha roligt tillsammans? Vad får honom/henne att skratta? Finns roliga saker att se fram emot (hur långt fram beror på förmåga till tidsperspektiv)? Roliga aktiviteter (snarare än t ex godis). Goda, trygga relationer är viktigt för ALLA personer med autism är inget undantag! Personal är ofta de viktigaste, eller bland de viktigaste, relationerna en person med utvecklingsstörning har. Ensamhet kan bli problem, särskilt för de mest välfungerande (som ej behöver så mycket stöd, men har svårt att själva skapa relationer). Det kan vara svårt för personen att förstå skillnaden mellan olika relationer men personalen behöver förstå den ( att vara personlig men inte privat ) Relationer Omväxling/nya aktiviteter Hjälp personen att upprätthålla relationer med familj, släkt och vänner på de sätt som är möjliga! Fotoalbum ta nya foton! Hjälp, om möjligt, personen att skapa nya relationer. Skydda personen mot utnyttjande/övergrepp. Sexuella relationer kräver särskild fingertoppskänsla. De flesta uppskattar omväxling, men många (särskilt de som har autism) har svårt att tåla överraskningar. Omväxling mellan kända aktiviteter/miljöer är viktigt, men också att ge möjlighet till nya aktiviteter, eller att lära känna nya miljöer. Personen bör få pröva en ny aktivitet några gånger hur nya aktiviteter/miljöer ska introduceras är individuellt Omväxling/nya aktiviteter Inlärning hela livet När någon säger nej till en föreslagen aktivitet kan det ha många olika orsaker. Många kan inte alls föreställa sig något de inte har varit med om, eller sett. Försök använda fantasi för att introducera nytt. ALLA, och särskilt de som har utvecklingsstörning, behöver intellektuell stimulans på den nivå som man kan klara. ALLA har förutsättningar att lära nytt under hela vuxenlivet. Många med utvecklingsstörning, särskilt om de också har autism, går tillbaka i sina förmågor om de inte får stöd i att vidmakthålla och utveckla dem. Use it or lose it

11 Inlärning hela livet Hjälpmedel För många är inlärning lustfyllt! Men de behöver extra stöd!! Bygg vidare på skolkunskaper och på inlärningsuppgifter från skolan! Pedagogisk handledning i boenden och dagliga verksamheter. Intellektuell stimulans motverkar psykisk ohälsa. Uttråkning och förlust av förmågor bidrar till beteendeproblem och ohälsa. Vilka hjälpmedel behöver personen? Schema är ett viktigt hjälpmedel! Foton/bilder/tidshjälpmedel. Tänk på hjälpmedel som det man inte har internt, måste finnas externt. Kommunikationshjälpmedel: För att hjälpa personen att förstå, och att uttrycka sig. Har han/hon med sig sina hjälpmedel vid resor, inläggning på sjukhus, i olika miljöer? Uppdateras hjälpmedel regelbundet? Årliga genomgångar av arbetsterapeut/logoped? Hjälpmedel Hälsokontroller Har personalen kunskap och förmåga att använda hjälpmedlen? Inga hjälpmedel gör nytta i en byrålåda. Syn och hörsel? Klara Mera öppet hus. Dator och hjälp med den personalen måste ha sådan kunskap. Regelbundna hälsokontroller på vårdcentralen/motsvarande är viktiga många sjukdomar upptäcks annars inte, eller upptäcks sent (t ex cancer, diabetes, sköldkörtelsjukdom). Regelbundna kontroller är en inlärningssituation personen vänjer sig vid att bli undersökt. Hälsodagar/checklistor är hjälpmedel. Sociala berättelser (med foton!) om t ex blodprovstagning (OBS-smärtlindring!). Kunskap om vanliga sjukdomar Egenvårdsboken Tidig bedömning/behandling av sjukdom Omgivningen måste ha kontinuerlig uppsikt över personens hälsa (han/hon har inte den förmågan själv). De första symtomen på psykisk ohälsa är ofta vaga men ihållande. Extra uppmärksamhet i samband med besvärliga livshändelser. Tidig bedömning/behandling av sjukdom För många sjukdomar gäller att de är lättare att behandla om behandlingen sätts in tidigare i förloppet. En läkare som känner personen (husläkare, familjeläkare) är viktig listning. Särskild kunskap om utvecklingsstörning, och särskilda resurser i t ex primärvården, skulle behövas. Alltid först en grundlig kroppsundersökning (innan man misstänker psykisk sjukdom)

12 Pensionsåldern Checklista för friskvård Människor med utvecklingsstörning blir äldre nu än någonsin nya grupper. Demens är vanligare vid utvecklingsstörning. Man vet mycket lite om äldre med autism. För en del är det svårt att gå i pension vad ska de göra? Ensamhet. Har A goda kostvanor? Är A normalviktig? Får A daglig och tillräcklig motion? Får A tillräcklig sömn? Avstår A från tobak, alkohol och narkotika? Får A tillräcklig hjälp med sin hygien? Har A ett program för avslappning som används dagligen? Checklista för friskvård Kan A känna sig trygg? Vet A när han/hon behöver hjälp och hur han/hon ska få det? Har A balans i tillvaron, och frånvaro av stress i möjligaste mån? Upplever A glädje i sitt liv? Skrattar A? Har A goda och nära relationer? Får A tillräcklig omväxling? Checklista för friskvård Får A pröva på nya aktiviteter hur ofta? Får A stöd för inlärning hela livet? Har A alla hjälpmedel som behövs? Får A stöd i att använda dem? Går A på regelbundna kontroller (vartannat år) hos husläkaren? Är A:s medicinlista genomgången med husläkaren? Hur planeras för A i pensionsåldern? Beteendeproblem. För VEM är beteendet ett problem? VEMS beteende är problemskapande? Självskadebeteende. Våldsamhet. Obehagligt beteende ( förargelseväckande ). Beteendet är kommunikation! Man gör det man kan. Självskadebeteende/våldsamt beteende möjlig bakgrund Kroppslig sjukdom smärta, klåda, obehag. Biverkningar av medicin. Ångest, stress pga krav, förändringar, brister i personkemi, brister i miljön mm. Perceptionsstörningar. Sensorisk överbelastning inklusive hög EE. Ostrukturerad tid. Depression; psykos. (Vissa syndrom). Lena Nylander Lena Nylander

13 Beteendeförändringar Alla beteendeförändringar, inklusive förstärkning av typiskt beteende, kan bero på sjukdom, eller biverkningar av medicin. Alla beteendeförändringar kan bero på vantrivsel, irritation, brister i personkemi, brister i miljön, att personen inte förstår situationen. Alla beteendeförändringar kan vara reaktion på övermäktiga krav (snabbhet, förståelse, socialt samspel, kommunikation). Exempel på vanliga kroppsliga anledningar till beteendeproblem Epilepsi Magknip/förstoppning Tandvärk Huvudvärk/migrän Vaxproppar i öronen Allergi, snuva, klåda Skoskav/andra fotbesvär Biverkningar (kognitiva; akatisi) Lena Nylander Lena Nylander Viktigt vid beteendeproblem: Viktigt vid beteendeproblem: INGEN PANIK! Kartlägg och analysera! Kunskap om individen. Kunskap om funktionshindret. Samverka med anhöriga. Dokumentera! Hur förändra miljön så den passar bättre? Vad fungerar bra? Ge positiva erfarenheter. Följ upp, utvärdera. Dokumentera igen! Långsiktighet, livstidsperspektiv. Lena Nylander Lena Nylander Vid beteendeproblem Vid beteendeproblem Bygg på personens starka sidor för att överbrygga de svaga sidorna. Förstår personen situationen? Hitta sådant som motiverar. Stötta anhöriga. Stötta varandra. Individualisering. Tydlighet. Ge struktur. Ge hjälpmedel och använd dem. Sänk nivån på EE. Minska krav. Anpassa krav. Minska rädsla. Lena Nylander Lena Nylander

14 Vid beteendeproblem Gå saktare, ett steg i taget. Trygg miljö. Förbered förändringar. Ge alternativ till det dåliga beteendet. Belöningar när man lyckas. Hitta sätt att undvika misslyckande. Undvik överkrav tänk på den ojämna kognitiva profilen. Vid beteendeproblem Arbeta ständigt förebyggande! Gamla beteenden och beteendeproblem kan återkomma efter decennier. Om något hjälpte: låt det ingå i rutinerna i framtiden! Ibland behövs medicin. Lena Nylander Lena Nylander Hjälp personen att känna sig: Bemötande Trygg Accepterad Kompetent (viktigare att veta när och hur man kan få hjälp än att vara självständig ). Alla behöver en daglig tillvaro som präglas av Begriplighet (jag vet vad) Hanterbarhet (jag kan hur) Meningsfullhet (jag har glädje av) Hur detta ska åstadkommas är olika för olika personer. Vad är meningsfullt det som är roligt, mer? Aktiviteter att göra, att vara. Lena Nylander Lena Nylander Vid beteendeproblem: Behövs läkarkonsultation? Helst en doktor som känner personen, och helst först en kroppslig undersökning. Om psykiatrisk undersökning behövs: Viktigt att de som känner personen medverkar! Personer med utvecklingsstörning/asd är tolkberoende!! Viktigt att ha gott om tid, och att psykiatern inte bara blir en pillerdoktor. Vad vill doktorn veta? Info från sjukvården Samla beteendedata! Registrering av humör och beteende. Harmonisk, glad: grönt Namn:.. Upprörd: orange Månad:.. Utbrott: rött År:.. Sömn: blått Behovsmedicin: X Lena Nylander

15 Hur kan personalen/anhöriga veta vad som är psykisk sjukdom? Ändrade vanor/ändrade beteenden (kan också vara uttryck för kroppslig sjukdom!). Lättast att bedöma för dem som känner personen väl! Alltså är det viktigt att någon känner personen väl.levnadsbeskrivning? Beteenderegistrering? Hur kan personal/anhöriga göra nytta i kontakt med sjukvården? Hjälp läkaren att förstå berätta, tolka! Hjälp patienten att förstå, att inte bli rädd eller upprörd. Be om tydliga förklaringar! Be om besked om biverkningar av medicin, och om hur man kan bedöma eventuell effekt. Be om tidsplan för medicinering. Försök få kontinuitet! Levnadsbeskrivning. Lena Nylander Lena Nylander Psykisk sjukdom vid utvecklingsstörning/asd Vanlig problematik. Svårdiagnostiserad. Svårbehandlad. Personerna känsliga för medicin och för miljön. Effekten svårvärderad. Långvariga förlopp (men får inte bli slentrian!). Vård och stöd till personer med utvecklingsstörning som drabbas av psykisk ohälsa. Nationellt riktat projekt NU/Socialstyrelsen 1 oktober december personer / 1.15 tjänster + sekr Referensgrupp Lena Nylander Lena Nylander Projektets (ursprungliga) uppdrag Kartlägga befintlig kompetens. Utarbeta organisationsövergripande modell för samverkan vuxenhab + sjukvård + kommun. Upprätta manual för arbetsmodellen; beskriva framgångsfaktorer. (Utvärdera modellen). I Sverige Generellt mycket mindre resurser för vuxna med utvecklingsstörning än för barn (trots att de vuxna är fler och är vuxna längre). Olika ansvarsfördelning kommun/vuxenhabilitering/sjukvård på olika orter. Vuxenhabiliteringen behandlar (oftast) inte psykisk sjukdom/ohälsa. Intresse och resurser inom primärvård/psykiatri varierande. Ingen är intresserad när inga resurser finns. Lena Nylander Lena Nylander

16 Framgångsfaktorer i rapporten också förslag Intresse/vilja Kunskap/kompetens Samverkan/samarbete Helhetssyn Långsiktighet/livsperspektiv Tillgänglighet 3 bra verksamheter Primärvården i Mora VUB-teamet i Stockholm Omsorgspsykiatrin i Mölndal och 10 till. Lena Nylander Lena Nylander Slutsatser Många vuxna med utvecklingsstörning behöver psykiatrins insatser. Problematiken är komplex. Lena Nylander Lena Nylander Insatserna kräver särskilda team inom sjukvården. Kunskapen behöver fördjupas och spridas. Lena Nylander Lena Nylander

17 Vad är nytt? Samverkan är nödvändig. Ingenting! Alla projektets slutsatser och rekommendationer är välkända. Tillämpningen är problemet. Varför? Lena Nylander Lena Nylander Utvecklingspsykiatri Utvecklingspsykiatri - tips Ett intressant och viktigt (och roligt) kunskapsområde! Måste finnas tillgänglig för alla i målgruppen. Kan utvecklas på olika sätt på olika platser. DM-ID (DSM-IV anpassad för utvecklingsstörning). DC-LD (ICD-10 anpassad för utvecklingsstörning). Norge och Danmark, t ex Norsk Legeforenings kurs på nätet. NADD (National Alliance for the Dually Diagnosed) Lena Nylander Lena Nylander Utvecklingspsykiatri - tips Inger Näslunds primärvårdshandledning. Läkemedelsboken. Com For bedömning av kommunikativ nivå hos icke-verbala personer med utvecklingsstörning. Checklista Vad vill doktorn veta? ; enkel beteenderegistrering; Information från sjukvården. Stämningsdagbok. Mycket att vinna på noggrann bedömning och god behandling av pat med utvecklingsstörning och psykisk sjukdom! Runt varje person finns andra/många som mår dåligt: Närstående, personal, medboende förutom personen själv. Lena Nylander Lena Nylander

18 Unikt tillfälle att förebygga, inte bara inom sjukvården Personer med utvecklingsstörning utgör en riskgrupp för psykisk ohälsa, kanske särskilt om de har autism (ASD). Risken för psykos/schizofreni är flerdubblad. Personer med utvecklingsstörning är i de flesta fall kända från förskoleåldern! Många med ASD också. Tre vägar för att förebygga Öka nyttigt inflytande från omgivningen. Minska skadligt inflytande (stress!) från omgivningen Öka individens motståndskraft (ett sätt kanske Omega-3-fettsyror? Amminger et al/ Arch Gen Psychiatry 2010;67(2): ). Lena Nylander Lena Nylander Mer forskning: Projektrapporten finns här: Livslångt lärande vidmakthålla och utveckla! Kommunikation/diagnostik Behandlingsforskning Förebygga Omega-3-fettsyror? D-vitamin? Livskvalitet! Sök på: Kunskap och samverkan Tullie Sewerin. Lena Nylander Lena Nylander Lästips Christopher Gillberg: Autism och autismliknande tillstånd hos barn, ungdomar och vuxna. Gunilla Gerland: Att arbeta med Aspergers syndrom. Hantverket och den professionella rollen. Tidskrifter: Ögonblick, Intra. Lästips Maud Deckmar: Freds bok. Maud Deckmar: Ärrvävnad. Hilde de Clerq: Mamma, är det där ett djur eller en människa? Gunilla Gerland: Autism, relationer och sexualitet. Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lena Nylander Lena Nylander

19 Slutligen Förståelseperspektiv på psykisk sjukdom För att förstå en människa måste man förstå vad just den människan förstår S. Kierkegaard Det är de professionellas uppgift att försöka förstå. Det är patientens (och personalens/de anhörigas) uppgift att förklara och visa så att det går att förstå. Lena Nylander Lena Nylander

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Målgrupp för VUB. VUB teamet i Region Skåne Varför? För vem? Intelligensen är normalfördelad. Nivåindelning

Målgrupp för VUB. VUB teamet i Region Skåne Varför? För vem? Intelligensen är normalfördelad. Nivåindelning VUB teamet i Region Skåne Varför? För vem? Målgrupp för VUB Vuxna (> 18 år)med utvecklingsstörning och svåra beteendeproblem, där insatser från vuxenpsykiatri och vuxenhabilitering ej haft tillräcklig

Läs mer

Del 1 Autism + intellektuell funktionsnedsättning/id Mentalisering/Theory of Mind Del 2 Ett anhörigperspektiv. Autism/ASD i DSM-5

Del 1 Autism + intellektuell funktionsnedsättning/id Mentalisering/Theory of Mind Del 2 Ett anhörigperspektiv. Autism/ASD i DSM-5 Del 1 Autism + intellektuell funktionsnedsättning/id Mentalisering/Theory of Mind Del 2 Ett anhörigperspektiv Lund 21 februari 2019 Lena Nylander, psykiater, med dr, Lund https://www.lenanylander.se/ Autism/ASD

Läs mer

Vad är kognitiva svårigheter? Vuxna med kognitiva svårigheter kombination med missbruk. Intelligensen är normalfördelad

Vad är kognitiva svårigheter? Vuxna med kognitiva svårigheter kombination med missbruk. Intelligensen är normalfördelad Vuxna med kognitiva svårigheter kombination med missbruk Stockholm 1 oktober 2010 Lena Nylander, överläkare, Vo psykiatri Lund lena.nylander@skane.se Vad är kognitiva svårigheter? Brister i de redskap

Läs mer

Att leva i en annorlunda värld

Att leva i en annorlunda värld Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER

Läs mer

Att förebygga psykisk ohälsa och arbeta med i insatser för vuxna med 3 april 2009 Lena Nylander, överläkare VO Psykiatri Lund 1 Psykisk ohälsa Vanligt i befolkningen Vanligare vid utvecklingsstörning -

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn. Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?

Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta? Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta? SPK Stockholm 18 mars 2016 Lena Nylander, läkare, vuxenpsykiatri Helene Ahnlund, logoped, vuxenhabilitering Region Skåne Vuxenhabiliteringens

Läs mer

Hälsa/ohälsa. Psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa. Att förebygga psykisk ohälsa och arbeta med. aufisms, /lilifl[jjjmtillsfånd

Hälsa/ohälsa. Psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa. Att förebygga psykisk ohälsa och arbeta med. aufisms, /lilifl[jjjmtillsfånd Att förebygga psykisk ohälsa och arbeta med i insatser för vuxna med aufisms, /lilifl[jjjmtillsfånd 3 april 2009 Lena Nylander, VO Psykiatri överläkare Lund Hälsa/ohälsa QI Vilka salutogena faktorer finns?

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet? Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Arbete med barn och elever med autism

Arbete med barn och elever med autism Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar

Läs mer

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens

Läs mer

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa Projektet Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning Roger Larsson, psykolog, utbildare i projektet kontakt : roger.larsson@vannas.se mobil: 070-264 89 49 Utvecklingsstörning och psykisk

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Utvecklingsstörning 2

Utvecklingsstörning 2 Utvecklingsstörning 2 LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd Personer med betydande och bestående

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Om läkemedel. vid depression STEG 1 Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator AP Närpsykiatri, Karlskoga Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator Hur det började hos oss på Rehab.. 2005 Utbildning i Ett Sundare Liv. - Hälsa och Välbefinnande

Läs mer

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken) KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hejlskov Elvén, Veje & Beier (2012): Udviklingsforstyrrelser og psykisk sårbarhed. Dansk Psykologisk Forlag, Köpenhamn. Kommer på svenska på Studentliitteratur

Läs mer

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Forum FUB: Hälsa och LSS

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Forum FUB: Hälsa och LSS Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Forum FUB: Hälsa och LSS Malin Nystrand, distriktsläkare Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral Omsorgspsykiatrin,

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

UT I DET OKÄNDA Utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar hos äldre (60+)

UT I DET OKÄNDA Utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar hos äldre (60+) UT I DET OKÄNDA Utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar hos äldre (60+) Lena Nylander, överläkare, med dr Vuxenpsykiatri Lund Gillbergcentrum Göteborgs universitet Vad är kognitiva svårigheter?

Läs mer

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Hur blir diagnos och liv för barn med psykossymtom vid 11 års ålder? 1037 st barn i konsekutiv födelsekohort på Nya Zeeland undersöktes vid 3-5-7-9-11-13-15-18-21-26-32-38

Läs mer

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Lena Sorcini Leg. psykolog Marina af Schultén Leg. Psykolog Dagens program 9.30 Presentation, förväntningar 10.00 Teoripass om utvecklingsstörning 11.30 Lunch

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Psykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom

Psykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom 1 (6) Psykisk utvecklingsstörning med särskild hänsyn till Downs syndrom Underlag till medicinska kontroller, birger.thorell@ltv.se 2008-10-01 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund...3 2 Vanliga medicinska problem

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell. Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper

Läs mer

Autismspektrumtillstånd (ASD) hos vuxna

Autismspektrumtillstånd (ASD) hos vuxna Autismspektrumtillstånd (ASD) hos vuxna Göteborg 18 november 2011 Lena Nylander Lena Nylander 2011 1 Autismspektrum - historik Berättelser från och med 1200-talet Leo Kanner 1943: Autistiska störningar

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

Vuxna/äldre med utvecklingsstörning och psykisk sjukdom/ohälsa

Vuxna/äldre med utvecklingsstörning och psykisk sjukdom/ohälsa Vuxna/äldre med utvecklingsstörning och psykisk sjukdom/ohälsa Visby 1 juni 2009 Lena Nylander Överläkare, Verksamhetsområde Psykiatri Lund Lena Nylander 2009 1 Föreläsningens innehåll Något om diagnoser

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet

Läs mer

Vad jag tänker tala om. Autism och åldrande. Hur definieras autism/asd? Autism i DSM 5. Vad är kognitiva svårigheter?

Vad jag tänker tala om. Autism och åldrande. Hur definieras autism/asd? Autism i DSM 5. Vad är kognitiva svårigheter? Autism och åldrande Malmö 2016 04 04 Lena Nylander Psykiater, med dr Lund lena.nylander@skane.se Vad jag tänker tala om Autism vad är det? Kognitiva svårigheter Vad vet man om hur autism och åldrande påverkar

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.

Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder. Tandvård vid psykiska funktionshinder Munhälsa Sjukdom och funktionshinder Övertandläkare Kliniken för Oral Medicin Tel 031 7413400 Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? 50% av kvinnor och 25% av män

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Generellt om åldrande. Senare delen av livet. Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning

Generellt om åldrande. Senare delen av livet. Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning Föreläsare: Kia Mundebo Kontaktuppgifter: kia@kiamundebo.se Tel: 0703-96 22 64 Generellt om åldrande Olika typer av ålder:

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Lågaffektivt bemötande i kulturskolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva

Läs mer

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att

Läs mer

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här.

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här. I det här häftet finns många olika tips och idéer om hur du kan förbättra dina möjligheter att klara dina studier på ett bra sätt. Se det här som en samling där du kan plocka delar av allt passar inte

Läs mer

Barn som tänker annorlunda

Barn som tänker annorlunda Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 2011-04-06 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att

Läs mer

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog NPF hos föräldrar Susanna Grund Leg psykolog Innehåll Vad är NPF Beskrivning och konsekvenser Hur går en utredning till och varför Anpassningar och bemötande Neuropsykiatriska funktionshinder, NPF Primära

Läs mer

Trauma och återhämtning

Trauma och återhämtning Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman Utvecklingsstörning och hälsa Monica Björkman Definition av utvecklingsstörning: Intelligenskvot under 70 Begränsad förmåga att anpassa sig till dagliga förväntningar i en normal social omgivning Problem

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende Idag Varför byggdes Funca? Hur går arbetet med Funca till? Funca på individnivå Funca på gruppnivå Funca för personalen Hur går man med?

Läs mer

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos Adjunkt vid Lunds universitet Beteendemedicin Den teoretiska grunden

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Checklista - vanliga stressorer

Checklista - vanliga stressorer Checklista - vanliga stressorer Krav Krav som i stunden överstiger individens förmåga Att ha för låga krav på sig, få för lite utmaning, för låg komplexitet på det man ska göra, få för lite stimuli Sociala

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen. Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar:

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera Visualisera Traumamedveten Omsorg Hälsopedagoger Andrea Ramos Da Cruz Therese Eklöf BUP Asylmottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Agenda Salutogent förhållningssätt Migrationsprocessen och insatser Vad är

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Kognitiv psykiatri Kognitiva funktioners betydelse inom psykiatrin

Kognitiv psykiatri Kognitiva funktioners betydelse inom psykiatrin Neuropsykiatri? Kognitiv psykiatri Kognitiva funktioners betydelse inom psykiatrin Eskilstuna 2 november 2015 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne, LU, GU lena.nylander@skane.se All psykiatri

Läs mer