Stoppa tjuven! Så här förebygger du stölder på bygget

Transkript

1 SBUF INFORMERAR NR 02:27 Stoppa tjuven! Så här förebygger du stölder på bygget Bakgrund SBUF är byggbranschens organ för gemensam utveckling och forskning. Verksamheten avser främst att ekonomiskt stödja utvecklings- och forskningsprojekt och att informera om de resultat som framkommer. SBUF:s uppbyggnad och arbetssätt ger en bred förankring bland de cirka 4000 anslutna bygg- och installationsföretagen. De projekt som får stöd ger resultat som direkt kan omsättas i det dagliga arbetet i företagen. I dagens och morgondagens byggmarknad är nytänkande och stärkt kompetens allt viktigare för företagens konkurrensförmåga. För SBUF är yttersta målet att utveckla byggprocessen så att entreprenörer och installatörer ges bättre förutsättningar att utnyttja forskning och driva utvecklingsarbete. SBUF stöder innovationer, utvecklingsarbete och forskning, som är av brett intresse för de anslutna företagen. SBUF:s verksamhet finansieras genom avgifter från företagen, baserat på antalet yrkesarbetare. Genom att samverka med andra finansiärer ser vi till att branschens gemensamma resurser för utveckling och forskning ökar. SBUF:s styrelse beslutar om vilka projekt som får stöd på grundval av rekommendationer från ett eller flera av SBUF:s utskott. I styrelse och utskott ingår representanter för arbetsgivare och arbetstagare. Syfte Insatser för utveckling och forskning bär frukt först när resultaten omsätts i bättre teknik, effektivare processer och mer ändamålsenliga produkter till nytta för företagen och dess kunder. En viktig uppgift för SBUF är därför också att verka för implementering av resultatet från de projekt som erhåller stöd. SBUF är byggbranschens organ för gemensam utveckling och forskning. Verksamheten avser främst att ekonomiskt stödja utvecklings- och forskningsprojekt och att informera om de resultat som framkommer. SBUF:s uppbyggnad och arbetssätt ger en bred förankring bland de cirka 4000 anslutna bygg- och installationsföretagen. De projekt som får stöd ger resultat som direkt kan omsättas i det dagliga arbetet i företagen. I dagens och morgondagens byggmarknad är nytänkande och stärkt kompetens allt viktigare för företagens konkurrensförmåga. För SBUF är yttersta målet att utveckla byggprocessen så att entreprenörer och installatörer ges bättre förutsättningar att utnyttja forskning och driva utvecklingsarbete. Trenden - antalet stölder ökar! Det stjäls som aldrig förr på svenska byggarbetsplatser. Maskiner och utrustningar för ca 1,4 miljarder försvinner varje år enligt en nyligen genomförd utredning. Mycket tyder på att en organiserad brottslighet ligger bakom större delen. Olika typer av stölder Stölderna sker på såväl arbetsplatser och maskindepåer som andra uppställningsplatser. De begås inte enbart på grund av dåligt skydd utan är ofta resultatet av noggrant planerade och genomförda aktioner. Denna organiserade brottslighet drabbar i första hand byggentreprenörer och maskinuthyrare men som en följd drabbas även försäkringsbolag och i en förlängning slutkunden. Höga kostnader Att få grepp om den totala omfattningen är svårt. Det är inte enbart det stulna som utgör en kostnad. Även kringkostnader i form av störningar i produktionen, extraarbeten mm, som blir en följd av att det skett ett tillgrepp, utgör en väsentlig del. Till det kommer att det finns ett stort mörkertal till följd av höga självrisker. Mycket som stjäls blir aldrig anmält eftersom det upplevs som ett onödigt arbete som inte ger något tillbaka. Uppskattningsvis stjäls det för minst 1,4 miljarder kronor per år i landet. Det motsvarar priset för ca 1000 småhus! Eliminera möjligheterna Det finns all anledning att se över vilka möjligheter som finns att förebygga stölder. Den här foldern ger praktiska tips till entreprenörer och uthyrare. Tipsen baseras framför allt på erfarenheter från olika arbetsplatser i landet.

2 2 Något måste göras! Vi måste hitta på något branschkollektivt. För det här med stölder tar mer och mer av våra pengar och mer och mer av vår tid. Jag vet inte vad man ska göra. Det är fruktansvärt jobbigt och obehagligt att ta hand om allt kringarbete som kommer till för att få ordning på produktionen igen efter en stöld. Arbetsledare Stort produktionsbortfall Många byggarbetsplatser utsätts för stölder och är svåra att skydda. Men det går att försvåra för tjuven!. Vad stjäls? I stort sett kan man säga att allt som kan stjälas från en arbetsplats stjäls. Vissa stölder är frekventa medan andra endast utgör enstaka händelser. Bygg - och arbetsmaskiner är den kategori som är mest stöldbegärlig. Även inbyggnadsmaterial såsom vitvaror, dörrar och garderober stjäls, men i något mindre omfattning. Den personliga verktygsutrustningen är mycket begärlig. Speciellt är det eldrivna handmaskiner som är eftertraktade. Byggnadsmaterial som gipsplattor, virke och parkett, liksom mobiltelefoner, datorer, mätningsutrustningar etc. är också eftertraktade. Även bilnings- och håltagningsutrustningar, elkablar, elcentraler, mattläggningsmaskiner liksom VVS-installatörsutrustningar har stulits. Listan kan göras hur lång som helst. Vad gäller anläggningsbyggen är det något annorlunda. Främst beroende på att det är en annan typ av produktion, annan maskinpark, annat geografiskt läge osv. Men även här är det maskinparken som är mest begärlig. Oftast är det tyngre maskiner, t.ex. kompressorer, som stjäls. Andra utrustningar som försvinner är fiberduk, mätutrustningar, vibratorer mm. Vem stjäl? Det är inte lätt att få fram ett säkert svar på frågan vem som stjäl. Det förekommer både interna och externa stölder, men det mesta tyder på att det är den externa brottsligheten som klart dominerar. Det är tungt när man kommer till arbetsplatsen en morgon och verktygen är borta och kanske också byggmaterial. Produktionsbortfallet kan bli stort när det inte finns verktyg och maskiner att arbeta med utan man först måste åka i väg och köpa nytt. Känner inte igen alla... På vårt bygge är det just nu 150 man. Det är svårt att känna igen alla. Det räcker att någon tar på sig blåkläder, så tror man att han tillhör bygget. Arbetsledare Uppgivenhet? Det är svårt att förhindra stölder i dag. Det finns t ex bärbara rondeller, som går på batteri, som enkelt sågar upp en containervägg. Det finns armeringsklippare, som också går på batteri, som är enkel att bära med sig och klippa upp godkända lås med. Typ av stöld Ibland kan det vara svårt att sätta gränsen för vad som är stöld. Om material som ändå är över och skall slängas tas tillvara av någon, är det då en stöld? Här finns en gråzon som kan vara svår att få grepp om och oftast är det just till den som de interna tillgreppen kan hänföras. Vad gäller de externa stölderna tyder mycket på att det är den organiserade brottsligheten som dominerar. Det innebär att det ofta är fråga om rena beställningsjobb, att man agerar i gäng och att det finns en avsättning för det stulna. Det förekommer också spontanstölder, dvs någon ger sig ut för att stjäla men slumpen avgör vad det blir. Det förekommer också tillfällighetsstölder där någon inte kan motstå frestelsen när tillfälle ges. Så här är det... I ett fall ställdes containrarna med maskiner och verktyg till en ny arbetsplats ut på helgen för att man skulle kunna börja arbeta direkt på måndag morgon. Då var den redan länsad. I ett annat fall ställdes en bil med parkett, som kom sent på dagen, lastad på arbetsplatsen. På morgonen hade det stulits från lastbilen. I ett tredje fall blev hela lastbilen stulen.

3 3 Hur går det till? Byggmaskiner, verktyg och annan utrustning finns alltid i varierande grad tillgängliga på ett bygge. För dessa finns det en ständig risk för stöld. För övrigt material finns det under byggets gång olika tidpunkter som är mer känsliga än andra. Det gäller framför allt vid leveranser, mellanlagring och tiden före inflyttning. Framför allt för den organiserade brottsligheten gäller följande. Informationsinhämtning om arbetsplatsen Syftet är flerfaldigt. För det första måste tjuven få reda på när och var värdefullt gods finns tillgängligt. För det andra måste tjuven veta hur han skall angripa platsen på bästa sätt samt hur godset förvaras. För det tredje behöver tjuven veta hur skyddet är uppbyggt och slutligen hur han kan transportera bort det stulna. Här kan det förekomma att personal med anknytning till bygget är inblandad. Det kan t.ex. vara någon leverantör, transportör eller anställd/ue. Planering och anskaffning av utrustning för brottet Det finns flera sätt på vilket de anställda, medvetet eller omedvetet, kan vara behjälpliga i informationsprocessen. Det första är som direkt tipsare. Detta innebär att han talar om exempelvis när maskiner och material finns tillgängliga och andra uppgifter som är till hjälp vid brottet. I detta fall kan direkt ersättning utgå i någon form till tipsaren. Ett annat sätt är där någon kriminell närmar sig någon som arbetar på ett bygge och försöker få fram upplysningar. Här är uppgiftslämnaren omedveten. Ett tredje sätt är att man sinsemellan pratar om bygget, t.ex. på puben, och att någon avlyssnar samtalet. Slutsatsen av detta är att alla som arbetar på ett bygge måste vara medvetna om vilken betydelse informationsspridningen har för ett brott. Genomförande När det gäller interna brott handlar det oftast om tillgreppsbrott och inte om inbrott. Godset göms undan och hämtas vid ett senare tillfälle. Man bär ut det i väskan eller under kläderna. I vissa fall kan man skicka ut det med någon man känner t ex från transportfirma eller leverantör. Man tar ut det med egen bil. När det gäller de externa tillgreppsbrotten så visar intervjuer med arbetsplatspersonal att det är de vanliga metoderna för inbrott som används. Tjuven knackar upp låssprintar och bryter upp dörrar och fönster med brytjärn. Han använder skärbrännare där detta är lämpligt, t.ex. på bommar till containrar eller vinkelslip för att gå igenom väggen. I mer våldsamma fall använder tjuven bil för att slita bort en fönsterkarm eller en låsbom eller för att öppna en vägbom. Frysmetoden används på lås och kätting, staket klipps upp. Det finns också andra metoder, framför allt på öppna arbetsplatser såsom vägbyggen där arbetet bedrivs över större ytor. Under rasten stannar tjuvarna en bil, går ur och lastar t.ex. in ett dyrt mätinstrument och kör iväg oupptäckta. Avyttring av godset Det stulna godset avyttras på olika sätt, från att vara rena beställningsarbeten till att det säljs på marknader. Klart är att en del avyttras utomlands. Det visar inte minst erfarenheterna från södra Sverige, som upplevt en ökning i och med att det forna Östeuropa har öppnat upp gränserna. När? Det har visat sig att de flesta brotten äger rum efter arbetstidens slut, under veckoslut och helger, under långledigheter och i viss mån under raster. De känsligaste tiderna på dygnet är kl och kl Pratat bredvid mun? I en berättelse framgår det tydligt att personal från bygget måste vara inblandad. Flera av de anställda kom ifrån området kring en viss mindre ort. De hade följt med på ett antal byggen i länet. Flera byggen drabbades av brott och starka indicier pekade på att det var folk från och kring den aktuella orten som genomfört stölderna. De anställda tros inte vara direkt inblandande vid själva stöldtillfället. Vad gör man? Man känner sig lite maktlös. Det hjälper inte med larm. Tjuvarna går in ändå. Väktaren kommer inte förrän tjugo minuter efter larmet och då har tjuvarna hunnit iväg. På min förra arbetsplats hade jag larmat direkt till ett av de större vaktbolagen, men det blev inbrott ändå. Enda lösningen är att skaffa en schäferhund eller en vakt som går på arbetsplatsen hela tiden. Vad trött man blir... Vi byggde nyligen bostadshus med fyra lägenheter i varje byggnad. Vi var klara och hade bara färdigstädningen kvar när några personer gick in och länsade köken på allt. Skåp, diskbänkar, blandare, spishäll, spisfläkt mm försvann. Dessutom hasade dom skåpen på parketten, så vi fick byta ut den också. Det här hände under en helg och tjuvarna var inne i lägenheterna under både lördagen och söndagen. När vi pratade med boende i kvarteret intill berättade de att de sett flera personer jobba inne i byggnaden. De trodde att det var vi som var där, alltså att vi låg risigt till och behövde jobba över. Vi misstänker att det kan ha varit en insideraffär eller i vart fall någon som vet hur byggnader och installationer fungerar. Vattnet, som var inkopplat, var t ex avstängt på rätt ställe.

4 4 Före etablering: Se över stöldskyddet! Det huvudsakliga arbetet görs före etablering. Någon gång i beredningsarbetet kan det vara bra att besöka den nya byggarbetsplatsen för att få en helhetsbild av den. Detta bör göras så att förutsättningarna blir tydliga och innan man tagit beslut om utformning av etableringen. Steg 1 - Grundläggande faktorer som påverkar a) Vad skall byggas? När och hur? Det är viktigt att klarlägga vad som skall byggas och när i tiden olika aktiviteter sker. Skriv ner alla slutsatser som dras! Förteckningen kan innehålla när i tiden saker och ting inträffar och vad som då särskilt skall beaktas. Alltså: Vad som skall byggas. Enkel industrifastighet eller exklusivt hyreshus med mycket stöldbegärlig material? När i tiden som maskinutrustning kommer. När i tiden som det finns särskilt eftertraktad maskinutrustning på plats. När olika underleverantörer anländer. När golv, vitvaror mm levereras. Vakter kan vara ett sätt... Vår beställare har vakter som patrullerar vissa tider i området för att förhindra stölder. Faktum är att byggarbetsplatser gärna drar till sig skummisar eftersom man tror att det medför en del provisoriska lösningar. Bra skydd kan orsaka andra problem... Ett problem med att vi försöker göra det så säkert som möjligt är att tjuvarna tar sig in på annat sätt och därmed gör större åverkan. Hos oss har t ex tjuvar sågat sig genom en containervägg med vinkelslip. När annan begärlig utrustning levereras. När inflyttning sker. När känsliga perioder i övrigt finns. b) Vilka förutsättningar finns internt? Klara ut vad som behöver göras. Avsikten är att inventera och klarlägga hur det ser ut inför etableringen och vilka möjligheter som finns att förebygga brottslig verksamhet. en bör också fundera över vem som skall göra olika årgärder och om det finns hjälp inom eller utanför företaget. Alltså: Hur är byggkonjunkturen? Vad medför den för konsekvenser avseende vilken personal som kan knytas till projektet samt vilka underentreprenörer som är aktuella. Påverkar det maskinförsörjningen ur brottssynvinkel? Vad har företaget för regler som är av betydelse för brottsförebyggande åtgärder såsom: företagets syn på olika brott? Var ligger ribban? vilka regler gäller för personalen för att få låna verktyg mm? finns regler för vad personalen får ta i form av spill och vad är att betrakta som spill? finns regler för hur interna stölder skall hanteras? Om företaget inte har några regler, har platschefen det? Eller behöver det tas fram? Vad är personalens syn på vad som är stöld/icke stöld? Finns adekvata ordningsregler för byggverksamheten? Vilken anda vill platschefen skall råda på arbetsplatsen? Finns den formulerad och delgiven? Hur informeras personalen? Ges information på ett bra sätt och är det rätt information? En vanlig rast... När killarna gick på rast lämnade de en batteridriven slagborrmaskin och ett laserinstrument på arbetsstället. När de kom tillbaka efter rasten var utrustningen puts väck. Någon hade alltså gått in på arbetsplatsen under rasten och stulit maskinerna. Man blir förbannad. Man skaffar in nya maskiner, för killarna måste ju få kunna arbeta vidare. Arbetsledare På arbetstid... Det har hänt att någon har gått in i platskontoret under arbetstid och stulit en dator, trots att personer suttit och arbetat i rummen intill. Vi har beställt vajrar för att låsa fast våra datorer nu. Arbetsledare Upprepade stölder... Vi har haft inbrott i de hus vi arbetar i och blivit av med två stycken arbetsbänkar på samma arbetsplats. Tar platschefen med sig tillgångar från plats till plats i form av stängsel, larm mm? Finns principer för hur etableringen skall ordnas avseende, exempelvis kontor, containrar, underentreprenörer, trafik, leveranser etc? Vilka begränsningar finns? Ex vilka kostnader för skyddet är försvarbara?

5 5 c) I vilket område ligger arbetsplatsen? Beroende på var arbetsplatsen ligger kan en bedömning göras om risken för brott är stor eller liten. Om den egna erfarenheten är liten kan det vara klokt att hämta in kunskap från t ex polis, vaktbolag, affärsidkare eller boende. I flera städer finns det erfarenhetsmässigt en viss koppling mellan stöld just mot byggarbetsplats och stöld/inbrott i allmänhet i ett område. Det behöver absolut inte hända något i ett socialt belastat område, men risken är högre. Alltså: Hur ser områdets brottsprofil ut? Hur ser det ut i angränsande områden? Finns stöldaktiva gäng eller ligor i omlopp? Förekommer vandalism i omgivningen? Hur kan detta komma att förändras över tiden? d) Hur ser närmaste omgivningen ut? Tänk igenom vilka åtgärder som kan vidtas för att försvåra tillträde till arbetsplatsen och rörelser inom området av icke önskvärda fordon. Utnyttja områdets geografi för placering av maskiner, containrar mm. Ta hänsyn till hur förutsättningarna kommer att förändras under produktionstiden. Alltså: Fastställ arbetsplatsens storlek. Vad är det för omgivningar? Ödsligt, spridd bebyggelse, stad etc? Är området trångt eller kan man välja platser för containrar m.m. med hänsyn till stöldskydd? Finns insyn på bygget från allmänhet eller andra? Vilka inbrytningsvägar för tjuven finns/kommer att finnas i fastigheten/ fastigheterna? Hur förändras bilden över dygnet? I en stad kan exempelvis områden som är befolkade under dagen vara öde eller till och med tillhåll för ljusskygga individer under natten. Hur är vägnätet till och från byggplatsen? Hur ser vägnätet ut inom byggplatsen? Hur är transportmöjligheterna med lastbil/pickup via vägar eller omkringliggande terräng? Finns motionsslingor nära området som kan utnyttjas för transporter? Kan man komma till byggplatsen via angränsande hus eller tomter? Var kan avspärrningar ordnas? Var kan parkering för anställda ordnas? Omgivning i övrigt. Skolor, daghem, fritidsgårdar m.m. som medför att ett skydd för tredje man bör byggas ut. Anpassa det till att också försvåra brott. Hur förändras förutsättningarna över tiden? Exempelvis genom att det sker inflyttningar under byggtiden. Hur påverkar det avspärrningar och stängsel? e) Kan omgivningen hjälpa till? Klarlägg vilka tillgångar som finns i närområdet, t.ex. boende i närliggande hus. Ställ ett antal frågor: Var finns närmaste polis? Finns nattöppna mackar i närheten? Finns någon företagarförening i området? Finns grannsamverkan mot brott? Det händer varje dag... Vi har råkat ut för olika sorters ingrepp i containers för verktyg och maskiner. Det har inte hjälpt med kraftiga bommar för dörrarna. Det finns hydraulverktyg som kan klippa av bommen. Vid ett tillfälle användes en domkraft av den typ som bilbärgare använder för att öppna dörrar på bilvrak. Domkraften sattes bakom bommen och drog ut den genomgående bulten ca 100 mm i diameter rakt genom bommen.... och varje natt... Vi hade ett jobb på ett P-däck. En natt gick tjuvar in och stal en stor bilmaskin, flera mindre borrmaskiner, sticksåg, rondeller, elsvets och till och med en hammare... Tjuvarna bröt först upp några dörrar för att komma in i P-däcket och sedan bröt de upp vårt gallerbås där vi förvarade vår utrustning. Antingen hade de varit inne på P-däcket under dagen, då det normalt är olåst, och sett var vi förvarade verktygen eller också räckte det med att höra att vi bilade för att förstå att det kunde finnas verktyg där. Flera drabbas... På Universeum råkade vi och några andra entreprenörer ut för ett stort inbrott. Tjuvarna gick in i fyra containers genom att skära upp bommen som håller fast dörren och skära av bultarna på mitten. Vi blev av med småverktyg, maskiner och avvägningsinstrument för ca kronor. Totalt stals grejer för några hundra tusen kronor vid det inbrottet. Vi gjorde en gemenam polisanmälan. Polisen kom ut till arbetsplatsen och gick igenom vad som hade hänt ordentligt, men vi har inte fått tillbaka något av det som stals. Våra containers stod lite skymda så tjuvarna kunde jobba ostört.

6 6 Steg 2 - Överväganden a) Plan för åtgärder Använd nu de slutsatser som dragits i steg 1. Meningen är att utifrån dem ta fram en plan för nödvändiga åtgärder, planera in dem i tiden och nå rätt skyddsnivå. Alltså: Vad finns det för alternativ? Lista dessa! Vilka möjligheter finns att bygga upp skyddet exempelvis i olika kostnadsnivåer? Gör kostnadsberäkningar! Tänk på - att det finns ett grundläggande skydd som alltid gäller. Räcker det? - att platschefen skapar den anda som skall gälla. Lämnade sprutan framme? Målaren blev av med en spruta för sprutmålning av tak i de lägenheter som vi bygger om. Han lämnade sprutan, som kostar ca kronor, på arbetsstället. Tjuvar tog sig en via en låst altandörr och kunde sedan ta sig vidare till fler lägenheter genom att gå ut i tamburen och bryta sig genom entrédörrar. - att företaget kanske har brottsförebyggande regler som skall följas. - att en ökning av skyddet kan behövas under vissa skeden. Företaget kan ta fram egna paketlösningar för detta enligt: - Tilläggsnivå 1 (t.ex. särskilda åtgärder vid etablering). - Tilläggsnivå 2 (t.ex. särskilda åtgärder vid dyrbara materialleveranser). etc. Ta fram planen utifrån den möjliga brottsrisken. Grunda riskbedömningen på vad som kan hända under vissa skeden. - Nivå 1 (t.ex. liten sannolikhet och/eller små konsekvenser). - Nivå 2 (t.ex. stor sannolikhet och/eller stora konsekvenser). etc. b) Bestäm vilket skydd som behövs Efter genomgång av alternativ är det nu dags att välja. Bestäm hur omfattande skyddet skall vara och precisera vad det skall skydda mot. Steg 3 - Utforma skyddet Upprätta en plan för vad som skall göras avseende brottsförebyggande åtgärder, vem som skall göra vad och när det skall vara klart samt i vilken ordning. Vissa frågor kan behöva kontrolleras t.ex. vilket vaktbolag som är mest ändamålsenligt här. Sätt ansvarsfördelningen på pränt. Exempel på punkter i planen kan vara: ens övergripande normer. Regler för arbetet på arbetsplatsen och speciellt avseende stölder på denna. Anpassa etableringens planlösning för att minska möjligheterna till stöld. Exempelvis placering av bodar och containers, avspärrning av vägar och terräng, öppenhet för insyn av passerande, försvåra insyn för tjuven. Låsplan. Vad skall vara låst och med vilken typ av lås? Vem/vilka ansvarar för låsning? Hur hantera maskiner och verktyg? När och hur skall de låsas in? Hur inbyggnadsmaterial och vitvaror skall hanteras. Leveranser och förvaring. Vilka metoder skall utnyttjas exempelvis avseende vitvaror och annan dyrbar utrustning? Kan just-in-time tillämpas, dvs att utrustning levereras för direkt montering? Någon har varit här... I helgen gick någon in i rörläggarens container, men vi vet ännu inte om något har försvunnit. När vi kom i morse var våra stora strålkastare släckta, så vi förstod att någon hade varit här. Vi hade reglat för och gömt undan elen, men de hade varit där och dragit ur kontakten. Materialet låg lättåtkomligt Vi gjorde ett jobb för där vi blev av med byggmaterial, virke, plyfa mm, för ungefär kronor. Troligtvis körde de in med bil och släp, lastade på och körde i väg ostört. Materialet låg ute, lättåtkomligt, på arbetsplatsen. Med den självrisk vi har är det inte lönsamt att rapportera, trots att man alltid bör rapportera in allt. Vi hade inte tänkt till På ett av våra projekt slog de till bland de första dagarna och sedan en andra gång när vi hunnit skaffa in nya verktyg och maskiner. Där hade vi inte tänkt igenom tillräckligt när det gäller skyddet. När vi hade larmat klarade vi oss mycket bättre. Förrådsansvarig Även skitiga arbetskläder... När de går in i bodar tar de allt de kommer åt såsom microvågsugnar och kaffebryggare. Det har t o m hänt att de tagit skitiga arbetskläder. Jag fattar inte vad de ska använda kläderna till. Skall speciella åtgärder vidtas inför raster, icke arbetstid, helger, semestrar?

7 7 När och var skall larm användas? Typ av larm. Ansvar för larm. När och var över tiden skall vaktbolag användas? Utforma regler i samråd med vaktbolaget. Vad de skall göra, vilket mandat att agera de har. Vilka krav som ställs på dem. Förhållande till boende, polis och andra aktörer i närheten. Förändringar i skyddet över tiden. Alla måste hjälpa till... Alla på bygget måste hjälpas åt att vara vaksamma. Vi måste satsa mer pengar på larm. Här har vi hellarmat vårt kontor för att hindra stölder. Arbetsledare Övrigt. Polisen hinner inte Steg 4 - Ta beslut - åtgärda! Nu har en ordentlig genomgång gjorts. En bild av arbetsplatsen och den närmaste omgivningen har skapats. Riskbedömning är gjord och en plan för hur stöldskyddet har upprättats samtidigt som ansvarsfördelningen klarats ut. Nu är det bara att verkställa! Jag känner mig uppgiven. Polisen har inte tid att ta hand om våra anmälningar. Effekten är att vi i princip inte bryr oss om att anmäla inbrotten längre. Efter etablering: Se över stöldskyddet igen! Det är viktigt att planen hålls levande. Speciellt viktigt är att de grundläggande reglerna följs. Stöldskyddsplanen följs upp och kontroller sker att den fortfarande är ändamålsenlig. Förändringar beslutas fortlöpande. Insiders är inblandade Det är mycket som tyder på att det ibland är insiders inblandade. Det rör sig ju många människor på en arbetsplats. Det är påfallande ofta som de bryter sig in i rätt container, alltså den container som innehåller de mest eftertraktade grejerna. Förrådsansvarig De har ögonen på oss Det verkar som om de har ögonen på oss, att de kollar in oss. Det är mer organiserat än bara några ungar som jävlas. Nej, det är betydligt mer organiserat. Förrådsansvarig Se till att ha ett fungerande skydd under hela byggtiden. När bygget är färdigt är det viktigt att göra en utvärdering över hur stöldskyddet fungerat. Har det förekommit några stölder? I så fall hur kunde det ske? hade det på något sätt kunnat undvikas? hur skall man agera vid nästa bygge för att det inte skall hända igen? Om allt fungerat och man klarat sig från stölder är det lika viktigt att konstatera att man haft ett fungerande skydd. Spara stöldskyddsplanen och sprid kunskap till kolleger.

8 8 Råd till entreprenören Nedan följer råd från platschefer och andra som någon gång under sitt yrkesliv råkat ut för brottslig verksamhet. De delar på detta sätt med sig av sina erfarenheter. Det innebär inte att alla förslag till åtgärder passar i alla situationer men det finns en hel del tänkvärt att ta vara på. Företaget Företagen bör ta större ansvar och stödja platscheferna på fältet. Det bör formas en kultur mot brott som genomsyrar hela företaget. Det bör tydliggöras vad som gäller för alla företagets arbetsplatser. Möjliga åtgärder: Etiska regler för hur företaget ser på brott och hur det agerar mot brott. Centrala metoder för analys av brott och skydd mot brott. Centralt stöd och rådgivning angående brottsförebyggande åtgärder. Plan för åtgärder inom ramen för ett heltäckande koncept. Jan Djärf, F O Peterson & Söner Jag jobbar på vårt förråd och har kontakt med alla platschefer på alla byggen. När platschefen har gjort sin APD-plan för ett nytt projekt brukar vi gå igenom den tillsammans och se efter hur säkerheten fungerar och om den kan förbättras. Proffsig handläggare, exempelvis en fd polis, som verkligen kan frågorna. Ställ upp punkter i en gemensam policy. en Dålig anda och osäkerhet om vilka regler som gäller skapar en miljö där risken för tillgreppsbrott ökar. Öka medvetenheten hos personalen och se till att alla vet vad som gäller. Möjliga åtgärder: Skapa en god anda och påtala vikten av stöldskydd. Fasta regler och bra rutiner som efterlevs och följs upp. Ordning och reda ger många positiva effekter. Målsättning Inte en pryl skall tas. Sätt upp polisanmälan på anslagstavlan. Visa därmed att nolltolerans gäller. Anmäl alla brott! Alla måste uppfatta att tillgreppsbrott tas på allvar. Personalen får ej ta med sig något från arbetsplatsen utan tillstånd. Rolf Larsson, Thage Anderssons Efter en större stöld köpte vi ett larm med deckare monterade på kritiska ställen i flera lägenheter och en centralenhet. Efter det klarade vi oss från stölder på det bygget. Larm och bevakning. Bevakning och larm. Bevisligen fungerar det bra. Administration Rutiner på arbetsplatsen skall vara tydliga och följas. När leveranser sker skall mottagningskontroller genomföras. Vilka som får uppehålla sig på arbetsplatsen skall vara känt av alla där. Osv. Möjliga åtgärder: Fotografera misstänkta bilar med (digital)kamera och kontrollera bilnumret och ägare. Rådgör med polisen avseende resultatet. Följ upp okända bilnummer och se om de återkommer till arbetsplatsen. Inför kvittering av stöldbegärliga maskiner. Central/lokal upphandling av vaktbolag. Id-bricka skall bäras av alla. Följ upp användningen! Låt inte lastbil stå kvar på bygget över natten. Den kan då stjälas och utnyttjas för transporter. Anpassa skyddet över tiden. Lolo Ramsing, F O Peterson & Söner Vid nyproduktion kan man släpa med sig verktygsdragvagnar och då har man bättre kontroll på verktygen. Däremot är det svårt att ha med sig sådana vagnar vid ombyggnader. Om en stöld inträffar, förbättra omedelbart skyddet. Ibland sker snabbt en ny stöld efter återanskaffning.

9 9 Information Informera om stölder i samband med byggstart och sedan vid behov vid arbetsplatsmöten. Det är viktigt att företagets grundläggande normer och regler för att motarbeta stölder är väl kända och att man lever upp till dem. Mot den bakgrunden är information om stöldskyddet värt omsorg vid byggstart och sedan fortlöpande. I information inbegrips också att oönskad information inte läcker ut. Möjliga åtgärder: Skriv ner reglerna och ge dem som information till personalen. Lämna regelbunden information avseende skydd mot brott. Inför tystnadsplikt för all personal avseende leveranser, förvaring och annan information som kan initiera stölder. Låsning Bra och godkända lås är ett grundläggande skydd vid låsning av hus, våningar, kontor, containrar, bodar mm. Låsning genomförs också vid de allra flesta arbetsplatser, men kvaliteten på låsen och omfattningen av lås är inte alltid tillräcklig. Möjliga åtgärder: Håkan Pålsson, BESAB Containers ska alltid vara låsta, även under arbetstiden. Öppna containers drar till sig tjuvar som om de vore flugor. Det räcker att containern är öppen och att man själv står på den andra sidan så går tjuven in och tar handverktyg. Lås in arbetskläder. De kan utnyttjas som kamouflage. Ordning och reda med låsningen. Vem som ansvarar skall vara tydligt. Följ upp vem som har nycklar. De har en tendens att förkomma. Om verktygsvagnar utnyttjas bör de alltid låsas vid rast. Vid arbetets slut låses de in i exempelvis container. Maskiner och annan dyrbar utrustning låses in i container varje dag. Datorer låses in i kassaskåp. Bärbara kan tas med hem. Fasta datorer förvaras i väl låsta utrymmen. Använd godkända lås/hänglås alltefter värde/risk. Använd brytskydd på dörrar. Larm Använd larm. De kan tas med från bygge till bygge. Tänk på att det är bättre med ett enklare och pålitligt larm än ett mera sofistikerat som falsklarmar. Möjliga åtgärder: Placera dyrbar utrustning inomhus med larm. Larm med sensor i container, bodar m.fl. platser. Falsk telefonplint med nedgrävd kabel som lockbete för att tjuven skall tro att han klipper larmet. Dra larmkabeln inuti höljet för elkabeln. Använd ljudlarm där detta kan vara effektivt d v s på sådana platser där det finns någon som kan reagera eller i trånga utrymmen där det blir svårt att uthärda. Använd rörliga larm. Få personer skall känna till var larmen är placerade. Placeringen ändras ofta. Vaktbolaget meddelas i ett sent skede. Ralph Gustafsson, Skanska Vi har köpt ett trådlöst larm som går via GSM. Det består av en centralenhet en liten väska med GSM telefonkort och 68 detektorer som sätts upp med kardborreband. Till detta har vi kopplat ett abonnemang hos en larmcentral med bemanning dygnet runt. Om någon bryter sig in går inbrottslarm. Om någon rycker ner, eller flyttar på en detektor går ett sabotagelarm. Alla detektorer är trådlösa. Väskan går på elektricitet, men med batteri som reservkraft. Om elen bryts larmas det direkt. Var femte minut stäms alla detektorer av automatiskt och larmar om någon detektor saknar kontakt. Det här systemet har fungerat jättebra på min nuvarande arbetsplats. Vi hade med oss larmet redan vid etableringen. Detektorerna flyttar vi sedan runt allteftersom husen växer fram och alltmer värdefulla delar monteras in. Vi har insett att det finns mycket kunskap hos larmbolagen som kan utnyttjas. Larm till larmcentral under icke arbetstid. Överväg tysta larm. Syftet är då att kunna fånga tjuven och därigenom förhindra upprepade stölder. Det kräver att vaktbolag är snabbt på plats.

10 10 Råd till entreprenören (forts.) Kameror Kameraövervakning kan vara effektiv, men fordrar tillstånd av länsstyrelse, vilka har olika praxis i olika delar av landet. Det är integritetskänsligt och omgärdas därför av bestämmelser. Det kan vara bra i förebyggande syfte. Man ser vilka som rör sig i området, man upptäcker falsklarm, man kan läsa av bilnummer mm. Om man utnyttjar larm kan man med fördel utnyttja kombinationsfördelar. Stängsellarm kan t.ex. vara effektivt om det kombineras med kameraövervakning för att kontrollera vad som orsakar larmet. Vidare kan man ställa in larmet så att belysningen ökar till max när det går. Containrar Containrarna måste ägnas speciell uppmärksamhet. En öppnad container innebär ofta tillgång till en stor mängd dyrbar utrustning. Det gäller att om möjligt försvåra alla försök att ta sig in i den och göra det svårt att ta reda på vad som finns i containern. Möjliga åtgärder: Låsbommar till containrar är sårbara. Här kan man överväga användning av annan låstyp, t.ex. inbyggda/skyddade lås. Det finns olika alternativ på marknaden: Ett lås tillverkat i rostfritt stål med invändigt låsbomsystem. Det utvändiga ovala låshuvudet låser öppningshandtaget. Låscylindern är i Stöldklass 3. Låsen kan utrustas med elektroniskt nyckelsystem. Låset är monterat med flytande fasthållning över springan mellan dörrarna. Infästningarna på låset är inkapslade och helt skyddade mot åverkan. Det går ej att borra eller såga i låset då det är specialhärdat och därför är även nedfrysning utesluten. Olle Lindén, Peab Det säkraste är att låsa in allt stöldbegärligt i containers med godkända lås. Vår erfarenhet är alltså att det effektivaste är att ta in allt så att det inte syns. Förrådstält är ingen idé att låsa, de skär upp tältduken i stället, vilket är en ren åverkan. Då är det bättre att ha tälten olåsta och bara förvara sådant som inte är stöldbegärligt. Containers med godkända lås. Brytkåpa över låset och bommen. Manskapsbodar med bom över dörren, galler för fönstren och datorer mm i säkerhetsskåp med kodlås. Persiennerna ställda så att det går att titta in i boden och se att inget stöldbegärligt står framme. Ja, det här är några tips. Andra åtgärder som kan vidtas är Stifta dörrar så att det inte lönar sig att skära av gångjärnen eller att slå ut sprintar. Vänd containrarna med dörrarna mot varandra vid längre uppehåll i arbetet. Skydda containrar genom att ställa tunga maskiner m.m. framför dem. Sätt upp bommar på tillfartsvägar så att containrar inte kan nås med bil. Se till att containrarna är väl belysta. Inventering/märkning Hyrda maskiner med detaljfakturor hjälper till att hålla koll både på kostnader och att maskinerna finns. Märk alla maskiner som köps in direkt med kraftig spritpenna på plasten. Det går inte ur så lätt. Mathias Nilsson, SBS Entreprenad Vi har haft mycket stölder förut. Nu har vi blivit mycket noggrannare med att alltid, alltid, alltid ta med handverktyg, handmaskiner och mätinstrument in under rasten och låsa efter oss. På våra större maskiner tar vi bort allt stöldbegärligt. Över natten ställer vi alltid alla större maskiner väl synliga. Övervakning Anlita vaktbolag till att svara för övervakningen och använd deras expertis till att utforma skyddet. Möjliga åtgärder: Bara skyltning. Är visserligen avsedd som varning till tredje man, men kan även hindra vissa stölder. Ställ krav på vaktbolaget. Var aktiv och upprätta en kravspecifikation. Vaktbolag tycker att det är bättre med en platschef som vet vad han vill. Följ upp genom kontroller hur vaktbolaget utför sitt arbete. Dubbla lås på containern kan vara en bra lösning. Ett kraftigare lås på natten och ett enklare som används dagtid.

11 11 Leveranser Var uppmärksam på felleveranser. Det förekommer särskilt ofta i områden som har flera byggen på gång i relativ närhet. Chaufförerna kan vara tidspressade och när de kommer fram är de bara intresserade av att lossa lasten och fortsätta. Möjliga åtgärder: Tillse att bara de som har rätt att attestera leveranser gör det. Just in time -leveranser minskar exponeringstiderna för begärligt gods. Mellanlagra hos en leverantör som redan har ett gott skydd och transportera i lagom mängder successivt. Mängda lägenheter så att bara det som går åt finns på arbetsplatsen under en arbetsdag. Låt exempelvis vitvarufirman installera lägenhetsvis strax före inflyttning. Korta lagringstiden på bygget så mycket som möjligt. Lars Johannesson, JM Vi brukar montera in vitvaror dagen före inflyttning för att minimera stöldrisken. Leveransen kommer direkt före monteringen. Transporter En akilleshäl för brottslingen är transportmöjligheterna. Han är tvungen att ha med sig en lastbil eller åtminstone en pickup ända fram till platsen. Det gäller att försvåra hans möjligheter till detta. Möjliga åtgärder: Blockera tillfartsvägar. Spärra transportvägar. Inre stängsel runt känsliga områden. Försvåra rörelser med bil vid tillfartsvägar och inom området genom att sätta upp bommar eller ställa tunga maskiner, cementblock eller dylikt. Området stoppas för biltrafik så långt bort som möjligt. Ordna parkeringsplatser avskilt från bygget. Linjera staket och uppställningsplatser för tyngre maskiner med betongskrot så att de inte går att dras ut genom ett uppklippt stängsel. Förtroende Utnyttja alla de lokala tillgångar som finns. Satsa på att göra bygget känt som något positivt i området och skapa därmed en god relation till boende, andra företag och polis. Lars Holmström, PNB Väst Mitt bästa råd är att skaffa larm. Larm hjälper mot det mesta. Vi har t ex inte haft något inbrott i larmade containers. Just nu använder vi mobila detektorer, ett system som fungerar upp till 200 meter. Vi larmar f n kontoret och fem till sju containers. När vi kommer längre fram i projektet flyttar vi in detektorerna i trapphusen eller andra lämpliga platser. Larm medför vissa kostnader, men fördelen är att dessa kostnader är kända och att larm ger inget produktionsbortfall. Stölder ger ju både okända kostnader och produktionsstopp. Kontakta polisen vid etablering och upprätta former för samarbete. en bör informera om känsliga perioder. Polisen i sin tur kan informera om hotbilden och om fortlöpande förändringar i den. Försök att få polisen att då och då köra igenom området i närheten. Ta kontakt med eventuell företagarförening i omgivningen. Det kan finnas möjlighet att dela kostnader för t.ex. ronder. Kontakta boende, folk som rör sig regelbundet, renhållningspersonal, parkeringspersonal etc. Ha öppet hus för att informera. Allt med avsikt att få så många som möjligt att rapportera misstänkta tjuvar etc. Etablera bra samarbete med polisen vid anläggningsbyggen så att de hjälper till mot vandalism, flyttade vägmärken och buskörning på nyanlagda vägar m.m. Ralph Gustafsson, Skanska, visar en centralenhet för trådlöst larm.

12 12 Råd till uthyraren Uthyrning sker till företag och enskilda personer. Risken för stöld uppstår främst vid två tillfällen, nämligen när ett för uthyraren nytt företag söker kredit eller vill hyra och när ett gammalt välkänt företag byter ägare/styrelse. Skaffa kännedom om kunden Inför uthyrning måste man skaffa sig en god kännedom om kunden. Det är därför helt i sin ordning att vidta de åtgärder man finner vara lämpliga för att säkerställa detta. En seriös kund har förståelse för det. Tänk på att en legitimationshandling kan vara stulen eller förfalskad, så var noggrann vid kontrollen. Begär alltid att få se godkänd legitimation (Se Svenska identitetshandlingar godkända av banker och posten, producerad av Svenska Bankföreningen i samarbete med bl.a. Rikspolisstyrelsen, Vägverket och ett antal företag). Kontrollera legitimationen ordentligt vad avser äkthet (se broschyr ovan), foto (likhet) och namnteckning. Vid behov kontrollera med polis, Vägverket eller vederbörligt kortföretag. Notera SIS-nummer och/eller personnummer eller ta en kopia av legitimationen. Kontrollera personnumret. För företag, begär företagets registreringsnummer eller helst kopia på registreringsbeviset där bl.a. styrelse framgår. Ta reda på företagets adress, telefonnummer, faxnummer och mobilnummer. Var särskilt uppmärksam då det ej finns fast telefon eller fax. telefonnumret är hemligt. kunden är i tidsnöd. c/o- eller boxadress uppges. Är kunden behörig? När det gäller företag är det av grundläggande betydelse att den som vill hyra har rätt att företräda företaget vid affären. Det gäller därför att kontrollera hans/hennes behörighet. Möjliga åtgärder: Ingår personen i företagets styrelse? (Erhålls via kreditupplysningsföretagen, Patent- och registreringsverket PRV eller registreringsbeviset). Är personen VD eller har annan befattning som gör honom/henne behörig? Har personen fullmakt av något slag? Arbetar personen vid uppgivet företag? Skall personen utföra arbete åt uppgivet företag? Vid behov ta kontakt med företaget. Ge inte upp förrän tillfredsställande svar erhållits. Var särskilt uppmärksam då styrelsen har bytts och det inte finns uppgifter om detta hos PRV. det inte går att träffa den person som uppges som referens. uppgivet företag är ovetande om personen ifråga. Hyr inte ut till okända Nya och för oss okända företag gör ofta rätt för sig till en början. De hyr små maskiner, betalar ordentligt och lämnar tillbaka maskinerna i tid. Sedan hyr de allt dyrare utrustning. Efter ett tag hyr de flera större maskiner och försvinner spårlöst. Företaget byter ägare och styrelse och sätter in s k målvakter. Det här gör att det är svårt för polisen att hitta fram till rätt personer. Se därför noga upp med den här typen av kunder. Vi kontrollerade för dåligt Vid ett tillfälle ringde en kund och beställde en stor kompressor. Han bad att få den levererad till en viss adress. Vi körde ut kompressorn. Pappersarbetet klarades ut och kunden lastade över kompressorn på en annan lastbil. Han sa att den skulle direkt i väg till ett blästringsjobb på en annan arbetsplats. Sedan dess har vi inte sett kompressorn, värderad till kr. Företaget har vi heller aldrig sett mer. Naturligtvis var vår kontroll alldeles för dålig. Kompressorn hittades i Finland En kompressor en helt ny modell - stals på en arbetsplats. Två dagar senare hittades den i Finland. En uppmärksam säljare från en leverantör visste att den modellen inte fanns i Finland. Inom en vecka hade vi fått tillbaka kompressorn. Olja läckte ur container I Helsingborgs hamn höll man på att lasta en container på ett större fartyg då råkade containern hamna snett och det började sippra ut olja. De sänkte ner containern och öppnade dörren. Där fanns en större samling kompressorer, generatorer och andra maskiner. Genom den här upptäckten kunde en större stöldhärva nystas upp. det visas en generalfullmakt. Den kan i och för sig vara riktig, men behöver kontrolleras noga både vad avser äkthet och bakgrund.

13 13 Kan kunden ekonomiskt fullfölja sina åtaganden? För många företag, särskilt nybildade och mindre, är styrelsens och de ledande personernas vandel avgörande för om man skall hyra ut eller inte. Samma gäller för enskilda personer och enskilda företag. Detta är en viktig punkt och det gäller att skaffa sig kunskap för att kunna göra en korrekt bedömning. Till hjälp finns PRV, skattemyndigheten och kronofogdemyndigheten. Alla har skyldighet att lämna ut uppgifter enligt offentlighetsprincipen och de har i vissa fall särskilda telefontjänster för detta. Vidare finns kreditupplysningsföretag och andra företag som arbetar med förvarning. Här gäller det att välja det som passar bäst för syftet och väga det mot kostnaderna. Tänk på att kontrollera hela styrelsen och de ledande personerna om dessa inte ingår. Gå till botten med undersökningen och sluta inte förrän svaren är tillfredställande. Möjliga åtgärder: Ta reda på om företaget har betalningsanmärkningar/skuldsaldo. Har åtgärder skett från kronofogdens sida nyligen? Ta reda på om boksluten kommit in i rätt tid till PRV. Ta reda på om styrelsen/ledningen har betalningsanmärkningar. Har åtgärder skett från kronofogdens sida nyligen? Ta reda på om styrelseledamöterna tidigare varit engagerade i företag som hamnat på obestånd. Ta reda på om styrelseledamöterna har inkomster. Ta reda på om företagsinteckningarna har ökat på senare tid. Ta reda på om företagets kapital sjunker. Ta reda på om företaget saknar hela eller del av styrelsen? Var särskilt uppmärksam då icke tillfredställande svar på ovanstående frågor lämnas. Följ din intuition Det är viktigt att våga följa sin intuition när man möter en ny kund. En polis, som har utrett många fall, berättade för oss att i nio fall av tio har uthyraren känt att något varit fel vid uthyrningstillfället. Polisen förklarade att uthyraren själv ofta känner sig skyldig av det skälet. En känd brottsling ringde En dag ringde en person till en av våra killar och bokade upp en elgenerator. Han skulle hämta den strax efter. Precis när samtalet var slut kom vår kille på att det var en känd brottsling som hade gjort beställningen. Det blev en hastig diskussion om hur vi skulle klara ut den här situationen. När kunden kom sa vi att vår kille hade gått för dagen, så maskinen kunde inte lämnas ut. Vid en branschträff samma kväll berättade vi om vad som hade hänt. Påföljande dag blev tre av de närvarande företagen uppringda av samma person som ville hyra samma typ av elgenerator. Man kunde svara nej och förhindrade därmed sannolikt att brott begicks. täta och/eller omfattande styrelseförändringar gjorts. ett gammalt stabilt företag byter ägare. revisorn avgått på egen begäran. styrelseledamot avgått kort tid efter inträdet. Regler och rutiner För att få genomslag måste ovanstående åtgärder tillsammans med annat inarbetas i regler och rutiner för hur uthyrarna skall handha kundkontakterna. Dessa måste delges och hållas levande. Nedan framgår exempel på sådant som kan behöva regleras utöver ovanstående åtgärder. Hur förfares vid undertecknande av hyreskontrakt. limit till kunder. stopp/spärr av kundnummer. säkerhet/deposition. hävning av avtal. ej återlämnade hyresmaskiner. kreditbevakning. uppföljning av gamla kunder, förändringar. Fallet lades ner... I april hämtade en person en bergborrmaskin och en kompaktgrävare av oss. Han legitimerade sig i sitt eget namn och sa sig tillhöra ett större entreprenadföretag. När detta företag fick fakturan ringde de oss och förklarade att de inte alls hyrt utrustningen. Vi gjorde vissa efterforskningar och upptäckte att samma person hade försökt hyra på liknande sätt hos några kollegor i branschen. Vi polisanmälde bedrägeriet. Sedan dröjde det mer än en månad innan anmälan skrevs ut av polisen. I mitten av augusti fick vi besked från polismyndigheten att förundersökningen lagts ner! Trots att vi hade namn, personnummer och även telefonnummer till bedragaren ansåg polisen att fortsatt förundersökning förväntas ej leda till att brott kan styrkas. Det här är ju ett hån mot oss... Vi överväger nu att gå vidare med ärendet. anstånd med betalning.

14 14 Råd till uthyraren (forts.) Vid kontakt med okända kunder gäller vaksamhet och att man har satt upp regler och rutiner som är avpassade för sitt syfte. Många uthyrare vittnar om att erfarna uthyrare ofta intuitivt känner på sig när något är fel även om de inte kan säga direkt vad det är. Kontrollera utländska medborgare Sverige är medlem av EU och tillämpar det s.k. Schengenavtalet. Det har fått till följd att det inte är helt ovanligt att det kommer in en utländsk kund som vill hyra, få kundnummer eller skaffa sig kredit. Att kontrollera en sådan kund är inte helt enkelt, men här följer några förslag. Gränspolis En kund från ett EU-land kan mer eller mindre fritt resa mellan EU-länderna. Enligt ett särskilt nordiskt avtal gäller detsamma inom Norden. Inget särskilt uppehålls- eller arbetstillstånd krävs. För personer från länder som söker EU-medlemskaperfordras inget uppehållstillstånd under de första tre månaderna. Om arbete skall utföras erfordras dock alltid arbetstillstånd. Man skall alltid kunna kräva uppvisande av ett stämplat pass och arbetstillstånd. Har de inte sådana är det en kraftig varningssignal. Personer från länder utanför EUskall alltid ha en ankomststämpel i sitt pass. De skall alltid ha uppehållstillstånd och om de skall arbeta i Sverige skall de ha ett arbetstillstånd. Det är inte troligt att personer vill hyra maskiner utan att ha ett arbete, varför arbetstillstånd i princip alltid skall kunna uppvisas. Om de inte har ovan nämnda tillstånd och stämpel i passet avrådes från uthyrning och/eller krediter. Migrationsverket Migrationsverket hjälper till att kontrollera utländska medborgare i Sverige beträffande uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Huvudkontoret finns i Norrköping men det finns lokala kontor i större svenska städer såsom Stockholm, Göteborg och Malmö. Utländsk beskickning En kompletterande metod för kontroll av utländska medborgare är att ta kontakt med den konsulära avdelningen vid landets ambassad och be dem om hjälp med kontroll av personer med pass från det aktuella landet. Ambassaderna är ofta hjälpsamma, men har inte alltid så stora resurser. Det är få länder som har så öppna personalkontrollsystem som Sverige har och få länder har liknande personnummersystem som Sverige vilket kan göra det svårt att få hjälp. Andra kontroller Man bör be kunden lämna referenser från och/eller adresser till nuvarande arbetsgivare, tidigare arbetsgivare och arbetsplatsen. Kunden bör också kunna uppge sin adress i Sverige, eventuellt eget företags registreringsnummer, bankkontakter, var och till vad uthyrningsobjektet skall användas. På så vis kan uthyraren göra en del egna kontroller per telefon. Bedrägerier via bolag Senaste veckan har vi blivit av med en truck bolaget har försvunnit spårlöst och sånär även en bobcat. Det ryktas att bobcaten var till salu, men vi lyckades återta den. I båda fallen var bolagen ganska nya som kunder hos oss och deras rating/riskklass var OK. Men ratingen hade manipulerats hos kreditupplysningsföretagen via dolda målvakter. Det här är ett stort problem för oss. Hur ska vi skydda oss? Se upp med okända kunder Vi måste nog höja ribban och inte släppa större maskiner till nya eller okända kunder utan att noga kontrollera med kreditavdelningen först. Vi ska syna varje styrelseledamot och suppleant och försöka läsa mellan raderna hur det förhåller sig. Bygga upp nätverk Se till att bygga upp ett nätverk med kollegor från andra företag så att ni kan dela med er av de dåliga erfarenheterna och berätta om aktuella händelser. Samma bedragare går ju ofta på flera företag samtidigt. Tjuven kommer tillbaka Har tjuvarna varit här en gång, kommer de ofta tillbaka två veckor senare. De vet att vi har skaffat in nya maskiner då.

15 15 Samarbetspartners På byggarbetsplatsen kan alla företag hjälpas åt att förebygga stölder. Exempel på externa samarbetspartners är polis, vaktbolag, försäkringsbolag och boende i området. Polis Samarbetet med polisen varierar från inget alls i vissa fall till bra i andra fall. Det finns en uppgivenhet hos många platschefer över polisens små resurser. Vid ett tillfälle kunde polisen inte ens komma ut till bygget och stoppa en pågående stöld. Många platschefer väger inte ens in hjälp från polisen då de planerar etableringen och stöldskyddet för ett nytt projekt. Men det finns några exempel på platschefer som aktivt drivit på ett samarbete med polisen och fått ett positivt stöd. Ett gott råd är att utöka samarbetet med polisen. Vaktbolag Det finns ett stort antal vaktbolag, från stora multinationella till mindre lokala. Valet av vaktbolag styrs av vilket förtroende platschefen har för de olika bolagen. Vaktbolagen har stor kunskap och erfarenhet som kan utnyttjas vid planeringen. Här finns en stor förbättringspotential. I de fall som vaktbolag anlitas verkar kraven många gånger vara oklart ställda. erna bör alltså ställa tydligare krav. Försäkringsbolag Försäkringsbolagen anger självrisker och sätter gränser för försäkringsbelopp och påverkar därigenom det brottsförebyggande arbetet i byggsektorn. De höga självriskerna ger effekten att de flesta mindre stölderna aldrig rapporteras. Samarbetet mellan försäkringsbranschen och byggbranschen kan och bör utvecklas. Båda parter har ett gemensamt intresse i att reducera problemen med stölderna. Grannar till bygget Nästan alla byggen har grannar. Håll dessa informerade om vad som ska byggas och hur tidplanen ser ut. Informera också om t ex vilka kvällar och helger som ni arbetar och inte arbetar. Den här typen av samarbete har förhindrat många brott och hade kunnat förhindra ytterligare brott om potentialen utnyttjats fullt ut. En tydlig skyltning hjälper till att uppmärksamma att inte alla har rätt att befinna sig på arbetsplatsen. Videoövervakning i kombination med ett vaktbolag är en bra lösning för exempelvis förråd eller depå. Hur gör man en polisanmälan? Det finns flera sätt att polisanmäla brott : Besök på polisstation Det säkraste sättet är att personligen besöka polisen. Var beredd på att det tyvärr kan ta tid. Telefon När du ringer till polisens växel i Västra Götaland kopplas du till TAM, telefonanmälningsmottagningen, som skriver din anmälan. I andra regioner finns motsvarande funktioner. Internet eller fax Anmälan kan också göras via internet eller fax. Men polisen berättar att det ibland kan ta lång tid innan anmälan skrivs ut. Se nästa sida för information om vad en anmälan bör innehålla.

16 16 Bakgrund Kraftiga galler för alla fönster i bodarna är ett självklart skydd. Vad skall en polisanmälan innehålla? Generellt kan sägas att en polisanmälan ska innehålla alla kända omständigheter som kan bidra till att brottet klaras upp. Det är viktigt att ta del i anmälan så att brottsrubriceringen blir riktig. Målsägande Ange alltid målsägandens/företagets korrekta namn och organisationsnummer Postadress Målsägandens postadress anges liksom telefonnummer/fast och mobil, fax Anmälare Ange anmälarens namn och titel/befattning, telefonnummer (även mobil). Brott/händelse Beskriv i korta ordalag brottet. Till exempel: Stöld av traktorgrävare från byggarbetsplats i samband med inbrott. Datum och tidpunkt för brottet Ange datum och tidpunkt för brottet så noggrant som möjligt. Platsen för brottet Uppge gatuadress om sådan finnes. Beskriv annars platsens belägenhet. Till exempel: Rivningstomten omedelbart väster om gamla bryggeriet, stadsdelen Österudd, Byggstads kommun. Omständigheter Besvara följande frågor: Vem ansvarade för det tillgripna? Vilka interna regler gäller för förvaring och tillsyn? När användes det senast? Var förvarades det? Särskilt förvaringsutrymme? Låst, olåst. Vem hade tillgång till? Vem hade nycklar? Vem upptäckte tillgreppet? Spår Finns synliga spår, klippta lås, verktygsspår, spår efter fordon etc.? OBS! Skydda spåren tills de säkrats av polis! Dokumentera gärna med foto. Iakttagelser Föreligger tidigare iakttagelser av misstänkta personer, fordon etc. Vittnen Om något vittne finns ange namn, adress och telefon nummer, även mobil, arbetsplats eller uppehållsplats. Tillgripet gods Ange fabrikat, registrerings- och tillverkningsnummer, typbeteckning, årsmodell/ tillverkningsår, färg, kapacitet etc. Ange om det finns speciella kännetecken såsom defekter, spår efter ombyggnad, reparationer o dyl. Ange det tillgripnas värde i nypris alternativt dagsvärde och om moms ingår. Försäkringsbolag Ange aktuellt försäkringsbolag. På initiativ från FoU-Väst och med finansiering från Svenska Byggbranschens Utvecklings Fond (SBUF) har en studie om stölder på byggarbetsplatser genomförts. Studien är föranledd av att många entreprenörer upplever att stölderna på byggarbetsplatserna har ökat väsentligt under senare år. Därför har det känts angeläget att få en uppfattning om omfattningen av stölderna och framför allt att samla goda idéer om hur man kan förebygga att de inträffar. Studien har genomförts av Svenska Protec. I en projektgrupp har förutom Svenska Protec ingått Tidermans, F O Peterson & Söner, Skanska och Sveriges Byggindustrier. Ett flertal andra entreprenörer har bidragit med uppgifter och ställt upp i intervjuer. Mer information Resultaten från studien finns dokumenterad i Stoppa tjuven! Brott och brottsförebyggande åtgärder, FoU-Väst RAPPORT 0201 (200:-/ st exkl. moms). Den kan beställas av Sveriges Byggindustrier, Region Väst, Ekmansgatan 1, Göteborg, tel , fax eller Rapporten innehåller många fler tips utöver de som nämns i denna folder och rekommenderas för dem som vill få fler idéer till förebyggande åtgärder och motiv till att genomföra dessa. Det går också bra att kontakta Sune Almqvist, Tidermans, tel eller Pär Åhman, Sveriges Byggindustrier, tel för ytterligare information. Kom ihåg!...att anmäla alla brott. Ju mer kunskap som samlas om stölder desto bättre och effektivare åtgärder kan sättas in....att ge fullständig information. Se till att få med all relevant information. Använd checklistan till vänster som stöd....att skriva tydligt. Polisen får ofta svårlästa handskrivna förteckningar över stulna maskiner. SVENSKA BYGGBRANSCHENS UTVECKLINGSFOND The Development Fund of the Swedish Construction Industry Kaptensgatan 3, SE Stockholm Tel: , Fax: Internet: info@sbuf.se