Vi har ökat vår. förståelse vilket gör att vår samlade. regionerna på. Norge och Sverige har gemensamma mål och utmaningar. folkhälsa och.

Transkript

1 1

2 Claes Pettersson, kommunalråd i Arvika kommun och ordförande i Regionala PrioriteraNde Partnerskapet/Beslutsgruppen. INNEHÅLL claes pettersson Vi har ökat vår kunskap och förståelse vilket gör att vår samlade kunskap och attraktionskraft ökat. Njål Fösker, Fylkesrådsleder i Hedmark fylkeskommune och vice ordförande i Regionala Prioriterande Partnerskapet/Beslutsgruppen Berätta om dina erfarenheter av Interreg-samarbetet mellan Sverige och Norge? Jag är ny i Beslutsgruppen men känner till Intereg-samarbetet sedan tidigare och jag har själv varit projektledare i ett projekt för flera år sedan. Berätta om dina erfarenheter av Interreg-samarbetet mellan Sverige och Norge? Jag har varit med på olika uppdrag i Interreg sedan starten och kan konstatera att det i början fanns många mindre projekt men att samarbetet har utvecklats mot mer strukturella projekt framförallt i samarbete med universitet och högskolor. Området som omfattas av Interreg har blivit mycket större och intresset har ökat, numera är Norge intressant för fler värmlänningar och inte endast de som bor och arbetar i de västra kommunerna. Vad tycker du om det som åstadkommits under projektperioden? Det finns flera projekt där vi arbetat tillsammans som gjort skillnad och kommer att göra det i framtiden. Vi har ökat vår kunskap och förståelse vilket gör att vår samlade kunskap och attraktionskraft ökat. Vilken betydelse har samarbetet för regionerna tror du? Norge är för Sverige en mycket viktig samarbetspartner. Inför framtiden kommer det att vara av största betydelse att broderfolken kopplar arm och stödjer varandra på den internationella arenan, för Värmland är det den största möjligheten till utveckling. Sid 4 Sid 6 Sid 6 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 12 Sid 12 Sid 13 Sid 13 Sid 14 Sid 15 Sid 16 Sid 17 KLImat, energi och miljö vår miljö känner inga gränser utbildning för kompetens inom värmeteknik guidar besökaren i gränslandet gröna lösningar i vita backar laxens vandring ska bli lättare entreprenörskap ska sättas på schemat innovation och tillväxt samarbete som ska locka turister för fulufjällets små företag Pilotprojekt som stärker byggbranschen Projekt för samarbete och bättre relationer Med fokus på fyra destinationer Naturupplevelser för stora och små rekrytera utan tanke på namn hjälper nybörjare bli proffs Vill skapa kunskap om kompetensbehov KUNSKAP OCH KOMPETENS Sid 24 Sid 24 Sid 25 Sid 27 Sid 27 Sid 28 Sid 29 Sid 29 Sid 30 Sid 30 Sid 30 Sid 31 Sid 31 folkhälsa och lokal utveckling Samverkan för en starkare region vill locka kreativa människor Vraksafari och mc-turism i Hjärtat i Skandinavien finnskogen ett arv värt att vårda idrott är till för alla kultur och kreativitet Sätter vår dansregion på kartan EN INblick i utvandringens historia säkrar historien för framtida generationer FAKTA om Interreg Sverige-Norge Kort beskrivning av INterreg Sverige-Norge Karta över programområdet Småprojekt och Initieringsprojekt Indikatorer Finansiering Vad tycker du om det som åstadkommits under projektperioden? När jag ser på arbetet utifrån så ser man det goda klimat, engagemang och samarbete som finns mellan deltagare i projekten. Partnerskapet visar också att regionerna på båda sidor av gränsen mellan Norge och Sverige har gemensamma mål och utmaningar. Vilken betydelse har samarbetet för regionerna tror du? Partnerskapet är mycket viktigt eftersom vi genom insatser för Inre Skandinavien har möjlighet att använda statliga medel, pengar från EU och regionernas egna pengar för att få tillväxt och utveckling i våra regioner. Njål fösker regionerna på båda sidor av gränsen mellan Norge och Sverige har gemensamma mål och utmaningar. Sid 18 Sid 20 Sid 21 Sid 21 Sid 22 Sid 22 Sid 23 Utbildning som stärker förpackningsbranschen Uniska stärker samarbetet över gränsen Med mentor mot en plats i arbetslivet Utbildning som möter stort behov utveckling för utbildning Projekt som håller ihop utbildning flexibla utbildningar genom samarbete ansvarig utgivare: magnus dagerhorn PRODUKTION: Ord&Bild reklambyrå Text: johanna skoglund omslagsfoto: Stian Frøysang har fotograferat projektet dansregion!, betong beats 2009 FOTO: Peter Bäcker, SOfie Lind, Lars Sjöqvist, Eirik N Fotland, Gunnar Jacobsson, Per Erik Holland, Gunnar Klingwall. tryck: Elanders sverige AB 3

3 FEM Förnybar energi, Energieffektivisering, Miljö Sverige: Arvika Kommun, men leds operativt av Stål & Verkstad Norge: Kunnskapsbyen Lillestrøm Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: Hovedprosjektleder Trine Kopstad Berentsen, Kunnskapsbyen lillestrøm, Webbadress: KLImat, energi och miljö Vår miljö känner inga gränser I projektet FEM vill Värmland, Dalarna, Akershus och Hedmarks fylke sätta fokus på innovation, affärsutveckling och utbildning inom områdena förnybar energi, energieffektivisering och miljö. Världen behöver utrustning för att producera förnybar energi och vi vill att den utrustningen görs här, säger Per Eiritz, projektledare i Värmland. Min hjärtefråga är att vi ska utveckla och sälja det som behövs i framtiden för till exempel solmodulsparker och komponenter till vindkraft. Vi ska vara med på den resan och skapa nya arbetstillfällen och företag. Glava Energy center och Akershus Energipark vid Lilleström är två viktiga arenor som byggs upp under projektet. Vid Glava har de industriella aktörerna varit med från början och tanken är att här skapa en arena för att utveckla och testa nya idéer inom området förnybar energi, förklarar Per Eiritz. Målet är att bli ett nationellt center som är internationellt känt. I Norge ska man till våren dra i gång ett pilotprojekt vid Akershus Energipark där elever som läser naturvetenskapliga ämnen i årskurs ett kommer bedriva en del av sin utbildning vid parken. Tanken är att lärarna ska ha förberedande utbildning för eleverna i skolan och sedan använda energiparken som en del i sin undervisning, berättar projektledare Trine K Berentsen på Kunnskapsbyen Lillestrøm. Vi genomför piloten till våren och vill att projektet ska starta vid skolorna i Akershus under hösten Lyckad utmaning för skolbarn Hon berättar att huvudmålet med FEM är näringslivsutveckling och projektet har många delprojekt som fokuserar på det. Men det är också viktigt att utbilda unga för att möta de kompetensbehov som kommer att finnas inom detta område. Ett sätt att göra det är genom Energiutmaningen. Ett skolprojekt som vänder sig till elever på mellanstadiet och som blivit väldigt lyckat på båda sidor gränsen elever och 65 lärare från 45 svenska och norska skolor har deltagit i projektet där eleverna får jobba med energi- och miljöfrågor på ett praktiskt och kul sätt, säger Per Eiritz. Ett annat delprojekt som FEM arbetar med är Energiligan som ger stöd till fastighetsbolag som vill genomföra energibesparande åtgärder och komma igång med effektiviseringsarbeten. 4 5

4 KLImat, energi och miljö KLImat, energi och miljö Utbildning för kompetens inom värmeteknik Det finns mycket fjärrvärme i regionen, både på den norska och svenska sidan och behovet av kompetent personal inom området är stor. Därför har man i projektet VÄRMEEKOM skapat ett kurspaket på masternivå med inriktning på värmeteknik. Fem institutioner deltar och utbildningen genomförs både på distans och på plats vid de olika lärosätena, berättar Jon Samseth, projektledare vid Högskolan i Oslo och Akershus. I höstas började de första eleverna och mer än 50 är antagna till vårterminen Utbildningen lämpar sig som Interreg-projekt eftersom de båda länderna kompletterar varandra på området. Norge har intressanta anläggningar att besöka och i Sverige är det till exempel vanligare att industrier producerar fjärrvärme, förklarar Bengt Månsson, projektledare vid Karlstads universitet. Eftersom det finns ett stort behov av fortbildning inom industrin vänder sig kursen även till yrkesverksamma. Och tanken är att utbildningen efter projekttiden ska bli permanent. Guidar besökaren i Gränslandet Området Rogen-Långfjället-Femundsmarka är egentligen ett enda stort naturområde. Samtidigt är det indelat i nio enskilda skyddade områden i både Sverige och Norge. I projektet Naturinformation naturturism i gränslandet Rogen-Femundsmarka-Långfjället har Länsstyrelsen i Jämtlands och Dalarnas län och Fylkesmännen i Hedmark och Sør-Trøndelag fylke arbetat tillsammans för att ta fram information som ska underlätta för den som besöker området som man valt att kalla Gränslandet. Den som är ute och vandrar eller paddlar kanot ser inte att de passerar gränser och att olika regler gäller i till exempel en nationalpark och i ett naturreservat, säger Kristoffer Sivertsson, projektledare på Länsstyrelsen i Jämtland. För att skapa en gemensam profil för hela området och ta fram information bestämde man sig i projektet för att satsa på fyra saker. Dels en hemsida och dels en informationsbroschyr. Sedan har vi tagit fram nya skyltställ och vi har också tagit fram tre olika skyltar. En som ger en helhetsbild av Gränslandet, en som ger information om olika saker som flottning eller renskötsel och en reservatsskylt som gäller för just det område besökaren befinner sig i. Gröna lösningar i vita backar Skidanläggningarna lockar med gnistrande snö men här finns också stora energislukare. Genom GREEN gränsöverskridande energisamarbete har Stöten, Kläppen, Idre, Skistar Sälen och Skistar Trysil fått hjälp med att bli mer energieffektiva. VARMEEKOM Värme och energikompetensutveckling Sverige: Karlstads universitet Norge: Högskolan i Oslo och Akershus Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: Jon Samseth, jon.samseth@hioa.no Webbadress: varme.wordpress.com Naturinformation Sverige: Länsstyrelsen i Jämtlands län Norge: Fylkesmannen i Sør-Trøndelag Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: Kristoffer Sivertsson, länsstyrelsen i Jämtlands län, kristoffer.sivertsson@lansstyrelsen.se Webbadress: Energifrågorna är väldigt komplexa och utgör en stor del av utgifterna. Skidanläggningar är inte klassade som industrier och har därför många elavtal som gör det svårt för dem att se hur mycket de förbrukar, berättar Anna Lindström, projektledare på Länsstyrelsen i Dalarna. När projektet startade i april 2008 satte sig Anna med cheferna för de fem anläggningarna för att ta reda på vad de ville göra för att effektivisera energianvändningen. Vi kan inte investera åt dem men vi kan förse dem med information, göra kalkyler och hjälpa dem på vägen, berättar hon. Och de insatserna har räckt långt. Bland annat till ett nytt energieffektivt hotell i Trysil, minskad energianvändning på Högfjällshotellet, test av energisnåla snökanoner och en rad energikartläggningar. GREEN Gränsöverskridande energisamarbete Sverige: Länsstyrelsen Dalarna Norge: Trysil Kommune Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: Anna Lindström, anna.lindstrom@lansstyrelsen.se +46 (0) Webbadress: samt 6 7

5 KLImat, energi och miljö KLImat, energi och miljö Laxens vandring ska bli lättare Entreprenörskap ska sättas på schemat Entreprenörskap ska vara ett självklart inslag i skolvärlden för elever i alla åldrar. En gång i tiden var det fritt fram för laxen att vandra upp från Klarälven i Värmland upp till Trysilälven i Norge. Det är här de bästa lekplatserna för lax finns och det är de som är nyckeln till att öka bestånden, förklarar projektledare Tore Qvenlid, Fylkesmannen i Hedmark. Men bygget av kraftverk i älven har gjort laxens väg norrut svårare för att inte säga omöjlig på sina ställen och lett till minskade bestånd. Den utlösande faktorn till projektet var att miljöministrarna i Sverige och Norge enats om att länderna ska samlas kring arbetet med att bygga upp laxbeståndet och nå en god ekologisk status enligt EU:s vattendirektiv, säger projektledare Mikael Hedenskog på Länsstyrelsen Värmland. Sedan finns det flera andra övergripande mål som Natura 2000 och Levande sjöar och vattendrag som också strävar åt att vi ska satsa på hållbar utveckling. Tanken med projektet är att arbeta för att underlätta laxens vandring från Värmland och in i Norge. Vi kan inte kräva helt naturliga vandringsvägar men vi ska tala om hur det ska gå till, vad det kostar och inleda de viktigaste åtgärderna, berättar Mikael Hedenskog. Kunskapen om att bygga slussar, hissar och naturligt grävda bäckfåror för fisken har gått framåt genom åren men man kan inte bara bygga en laxtrappa och sedan lämna den. Den måste följas upp, justeras och trimmas in från dag ett och under ett antal år. Under projektets första år genomförde man en inventering av kraftstationer, och av biologin vid strand och botten längs med den 45 mil långa sträcka som fisken vandrar utmed. I år kommer vi arbeta med de bästa i Norden och USA för att tänka på fiskvägarnas förutsättningar och läge. Det är också viktigt att tänka på vandringen nedåt, åtta av tio laxungar dog under vandringen nedströms sommaren Arbetet med fiskvägar åt det hållet har dock inte kommit lika långt. Tore Qvenlid berättar att det på den norska sidan finns två kraftstationer och att dessa båda har fiskvägar. Men de borde ändras och härnäst ska vi projektera för en smoltfälla. Mikael Hedenskog berättar att man i projektet har för avsikt att prioritera två kraftstationer, dels den i Forshaga och Edsforsens kraftverk. Vänerlaxens fria gång Sverige: Länsstyrelsen Värmland Norge: Fylkesmannen i Hedmark Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: Mikael Hedenskog, mikael.hedenskog@lansstyrelsen.se Webbadress: Det företag söker i dag är att anställda är företagsamma och det är viktigt att stärka de egenskaperna och få träna på det i skolan, konstaterar Jennie Jonsson regionchef på Ung företagsamhet i Värmland. Projekten Företagsamhet i hela skolan och Företagsamhet i hela skolan Värmland arbetar med att göra just detta. I grundskolan handlar det om det entreprenöriella förhållningssättet, som verktyg i klassrummet när vi är ute och träffar lärare, säger Lena Wennerstrand, projektledare på Ung företagsamhet Värmland. I Värmland arbetar man med flera koncept. Dels med grundskoleleverna genom koncepten Vårt samhälle (årskurs 2 5) och Se möjligheterna (årskurs 6 9) som syftar till att under fem pass ge eleverna möjlighet att lära känna sig själva, samhället de lever i och sina entreprenöriella egenskaper. Dels arbetar man med konceptet UF-företagande och dels med en alumniverksamhet. Vi vet att UF-företagande har effekt. 24 procent av alla UF-elever startar eget företag inom tio år och i snitt anställer de tre personer, säger Jennie Jonsson. Hon berättar att man på den norska sidan arbetar med betydligt fler koncept. I Norge har de bland annat en hel utbildning för tjejer i ledarskap där de tränas i ledarskap. Det är roligt att se hur Norge arbetar med entreprenörskap i skolan. Vi ordnar också en entreprenörsmässa varje år. Det är ett bra sätt att skapa nätverk mellan skola och näringsliv och i projektet kommer vi att ha utbyte med Norge. Tanken är också att vi ska ställa ut på varandras mässor. I projektet arbetar man också med att prata med politiker i kommunerna om vikten av entreprenörskap i skolan och att alla elever ska få möjlighet att arbeta med Vårt samhälle och Se möjligheter i grundskolan och att välja UF-företagande under gymnasietiden. Målet i projektet är bland annat att gymnasielever ska driva UF-företag , säger Jennie Jonsson. Under projekttiden ska man också arbeta med att tillsammans med Drivhuset vända sig till Karlstads universitet för att där komma i kontakt med de elever som läser på lärarutbildningen och prata med dem om entreprenörskap och våra koncept redan innan de kommer ut i skolan. Företagsamhet i hela skolan Sverige: Länsstyrelsen Värmland Sverige: Ung företagsamhet Dalarna, Ung företagsamhet Värmland Norge: Ungt Entreprenörskap Hedmark Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: Lena Wennerstrand, Ung Företagsamhet Värmland, lena.wennerstrand@ungforetagsamhet.se Webbadress: 8 9

6 The Scandinavian Way/ inre skandinavien export4seasons Sverige: Region Värmland Norge: Hedmark Reiseliv BA Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: Maria Nordmark, maria.nordmark@regionvarmland.se Webbadress: inre-skandinavien-export4seasons Samarbete som ska locka turister innovation och tillväxt Värmland och Hedmark är två skogslän som bjuder turister på fantastiska natur- och kulturupplevelser. Men hur marknadsför man områdena på bästa sätt och hur kan man samarbeta över gränsen? Dessa frågor utgick projektet The Scandinavian Way ifrån. Vi ville beskriva det gemensamma och kom fram till att vi skulle fortsätta att satsa på våra egna redan inarbetade hemsidor för turismen i respektive län/fylke men däremot ta fram annat gemensamt säljmaterial där vi lyfte fram turistmål på båda sidor gränsen, säger Maria Nordmark, projektledare på Region Värmland-Visit Värmland. I projektet tog man fram olika broschyrer och framförallt satsade man på ett eget magasin där man presenterade upplevelser i området. Man arbetade också med att ta fram koncept med resor på båda sidor gränsen som man sedan paketerade och erbjöd till researrangörer. Vi ordnade Destinationsrace för både sommar- och vintersäsongen. Genom Visit Sweden och Innovation Norge fick vi veta vad researrangörerna var i behov av. Sedan fick de turistföretag som var intresserade delta och bygga ett resekoncept som arrangörerna sedan kunde erbjuda turister. De företag som var aktiva i projektet och klarade av att samarbeta har fått ett bra resultat, berättar projektledare Marianne Kristiansen på Villmarksriket. I det nya projektet Inre Skandinavien Export4seasons som startade 1 april 2011, bygger man vidare på tidigare erfarenheter men här handlar det framförallt om att jobba mot de utpekade och prioriterade marknaderna och för att göra de företag som deltar redo för att sälja sina produkter till utlandet att bli exportmogna. Satsning på exportföretag Vad menas då med det? Jo, till exempel att företaget förstår de affärsvillkor som gäller med utländska researrangörer och att man kan leverera det man utlovat i sina resepaket, säger Maria Nordmark. Maria Nordmark berättar att man i projektet för de företag som redan är, eller som under projektet blir, redo för export kommer satsa på PR och marknadsföring av deras utbud på utpekade marknader. Vi kommer även fortsatta jobba med att stödja paketeringsoch samarbetsprocesser över gränsen

7 innovation och tillväxt Pilotprojekt som stärker byggbranschen Med projektet Bygg och anläggningskompetens i Inre Skandinavien vill man arbeta för att stärka bygg- och anläggningsbranschen i Dalarna och Hedmark genom samarbete i frågor som rör rekrytering, yrkes- och lärlingsutbildning, vidareutbildning, karriärutveckling, kartläggning och avlägsnande av gränshinder. I projektet genomför man en rad pilotprojekt. Bland annat arbetar man med en åttondeklass där en majoritet har utomnordisk bakgrund. Syftet är att se om vi genom målmedvetet arbete tillsammans med den här klassen kan öka andelen ungdomar med utländsk bakgrund som söker sig till bygg och anläggningsutbildning, säger projektledare Dan Gustafsson. Man arbetar också tillsammans med en grupp med tjejer och kvinnor som är verksamma i branschen. Syftet är att kvinnor i branschen ska ses som lika naturligt som män. Vi arbetar också med att utarbeta och sjösätta en utbildning inom energieffektivt byggande. Målsättningen är att komma fram med en utbildning för elever på Bygg och anläggnings-programmet. Prio ett är ungdomar, men även vuxna och redan verksamma byggnadsarbetare hoppas vi kunna nå, säger Dan Gustafsson. För Fulufjällets små företag Fulufjällets nationalpark bjuder på en vidunderlig naturupplevelse. Området är också arbetsplats för många småföretag. Ett 40-tal av dessa bildar Fulufjällets ekonomiska förening som arbetar med att skapa möjligheter för hållbar utveckling av natur- och kulturturism i området. Tanken med projektet Gränslös fjällupplevelse i Fulufjället etapp II var att samordna och profilera de här små företagen runt nationalparken. De försvinner annars lätt bredvid de stora destinationerna Sälen och Trysil, säger projektledaren Roland Sjöholm. I projektet arbetar man både med företagssamverkan i form av gemensamma aktiviteter, paketering och marknadsföring. Kompetensutveckling och satsning på certifiering mot hållbar turism har varit viktiga delar i utvecklingen. Flera av företagen har gått igenom Ekoturismföreningens kurs och fått produkter märkta med Naturens bästa berättar Roland Sjöholm. Anläggningar har även blivit miljöcertifierade. Projektet har också koncentrerat sig på att skapa bra hemsidor ( )och på att få höga placeringar på googles-söksida för speciellt viktiga sökord. Projekt för samarbete och bättre relationer I projektet TRUST Hedmark-Dalarna arbetar man för att etablera samarbetsarenor för möten mellan politiker, tjänstemän och näringsliv i två regioner som tidigare inte haft så stor kunskap om varandra. På så sätt kan vi också öka kunskapen om utmaningarna i våra regioner, berättar projektledaren Kjell Vaagen. Under projektets gång har man arrangerat ett flertal seminarier och tre stora temaseminarier med ministerbesök av bland annat Sveriges infrastrukturminister Åsa Torstensson. Projektet har bidragit till bättre relationer mellan våra regioner. Vi har också arbetat mycket med kommunikation och satsat på en hemsida och på Facebook. Styrgruppen som består av landshövdingen i Dalarna, fylkesmannen i Hedmark, regionordföranden i Dalarna och regionordföranden i Hedmark har nu beslutat att samarbetet ska fortsätta efter projektets slut. Med fokus på fyra destinationer I projektet Destinationsutveckling Sälen-Idre-Trysil- Engerdal samlas politiker, tjänstemän, näringsliv och den akademiska världen för att genom dialog och utbyte av erfarenheter tillsammans arbeta för att utveckla de fyra orterna. Det handlar bland annat om frågor som infrastruktur, berättar projektledare Ingemar Kyhlberg. Nyligen hade vi en stor trafikkonferens där vi till exempel diskuterade hur folk transporterar sig till fjällen. En annan fråga som vi arbetar med är samhällsservice som till exempel tull, räddningstjänst och polis. Att varje år få så många besökare under begränsad tid ställer stora krav på just samhällsservicen, och hur den ska samordnas över gränsen är en fråga som projektet vill föra upp på nationell nivå. Vi tittar också på de säsongsanställda som en resurs och vill gärna få dem att bosätta sig här året om. Därför har vi i samverkan med SkiStar och Högskolan Dalarna startat något som heter Campus Lindvallen där säsongsarbetare, och även andra, kan studera och till våren arrangerar vi en entreprenörskapsdag för den som funderar på att starta eget, säger Ingemar Kyhlberg. Destinationsutveckling Sälen-Idre-Trysil-Engerdal Sverige: Malung-Sälens kommun innovation och tillväxt Bygg- och anläggningskompetens i Inre Skandinavien Sverige: Byggutbildning Star i Dalarna AB Norge: Stiftelsen Norges Byggskole Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: Dan Gustafsson, dan@byggstar.se Webbadress: Gränslös fjällupplevelse i Fulufjället Etapp II Sverige: Fulufjällsringen ekonomisk förening Norge: Destinasjon Trysil BA Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: Stein Egil Storbaek, info@turistbua.no Webbadress: Samarbete för tillv. & reg.utv. mellan Hedmark och Dalarna Sverige: Region Dalarna Norge: Hedmark fylkeskommune Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: Kjell Vaagen, Hedmark fylkeskommune Webbadress: trusthedmark-dalarna.com Norge: Total budget: Trysil kommune NOK/SEK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: Ingemar Kyhlberg; , ingemar@sitedestination.com 12 13

8 Naturupplevelser för stora och små Barnens Gränsland innefattar Årjäng, Säffle och Bengtsfors kommun på svenska sidan samt Indre Östfold i Norge. Syftet med projektet är att bli förstahandsvalet för familjer som söker naturnära aktiviteter. Som ett led i detta har projektet tagit fram konceptet Stubbefolket som lever i harmoni med naturen och skall bidra till att öka intresset för naturnära aktiviteter i området. En tv-serie producerades som har visats på norska barnkanalen och dessutom har en sommarteater satts upp. Den andra biten som vi jobbat med i projektet är att vi samlat ett 50-tal turistföretag som vill satsa på den här målgruppen, berättar Elenor Karlsson, projektledare i Årjängs kommun. Och sammanlagt har de kunnat erbjuda ett 100-tal olika upplevelser för barnfamiljer i området. Projektet Barnens Gränsland är nu avslutat och Elenor Karlsson konstaterar att det egentligen krävs mer tid för att bygga upp ett upplevelseområde. Samtidigt är hon nöjd med den plattform man lyckats skapa, framförallt för företagen, under projektets genomförande. Sverige: Norge: Total budget: Barnens Gränsland Årjängs Kommun Marker Kommune SEK/ NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: elenor.karlsson@ arjang.se Webbadress: Rekrytera utan tanke på namn Det handlar om att rekrytera den som är bäst för jobbet, oavsett namn. Både Karlstads kommun och Hamarregionen i utvikling vill bli invånare, berättar projektledare Lotta Karnlind på Karlstads kommun. Och det var i denna strävan som vi hittade varandra. Regionerna har flera likheter, både vår demografiska kurva och att vi inte tar tillvara kompetensen hos personer som kommer från andra länder. I projektet ville vi arbeta både för att skapa tillväxt och ta vara på denna kompetens. För att göra det instiftade man bland annat ett mångfaldspris, Lystrapriset, som delas ut till ett företag som inte ser till namn när de rekryterar utan enbart till kompetens. Vi genomförde också ett mentorsprogram som matchat en mentor och en adept som båda verkar inom samma yrke. Skillnaden är att en av dem är arbetslös och från ett annat land, berättar Lotta Karnlind. 29 personer i Sverige deltog i mentorsprogrammet och av dem har 41 procent fått jobb. Deltagarna i Norge och Sverige kom från 30 nationer och hade 25 olika kompetenser. Det är häftigt att möta en grupp av så välutbildade och erfarna personer som är redo att tillföra Värmland sin kompetens, en kompetens som behövs men som vi ofta missar i dag, säger Lotta Karnlind. Näringslivet som motor för inkludering Sverige: Karlstads kommun Norge: Hamarregionen Utvikling Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: mia.marklund@karlstad.se Webbadress: $all/4e601be5c619ba4ec ad33e?open innovation och tillväxt 14 15

9 innovation och tillväxt Innovation Music Network / Rookie To Whiz Sverige: Studiefrämjandet Värmland/ Bergslagen Norge: Högskolen i Hedmark Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: Anna Damm, projektledare, anna@rookietowhiz.com Webbadress: innovation och tillväxt Hjälper nybörjare bli proffs Vill skapa kunskap om kompetensbehov Bra musik görs inte bara i storstäderna. Det är något man tagit fasta på i projekten Innovation Music Network och Rookie to Whiz. Att det kommer bli brist på kompetens i både Hamarregionen och Falun Borlänge-regionen i framtiden är ett faktum. Innovation Music Network startade i juni 2008 och handlade om att skapa nätverk. Ett väl synligt resultat av det är att alla musikstudenter vid Högskolan i Hedmark i dag läser en termin musikproduktion vid Högskolan i Dalarna. Grunden i projektet är att det finns väldigt mycket bra musik i området. Det som skiljer sig åt är var kompetenserna finns, berättar Joakim Johansson, branschutvecklare i det båda projekten. Både Joakim Johansson, branschutvecklare Värmland och Anna Damm, projektledare för det nya projektet Rookie To Whiz tycker det är viktigt att visa att det faktiskt går att bo i området och vara framgångsrik. Man behöver inte ha en postadress i Stockholm. Inför starten av Rookie To Whiz i augusti 2011 arbetade man med popkollon för tjejer. Eftersom det i tonåren är fler killar än tjejer som utövar musik så är tjejer en grupp man gärna vill fokusera extra mycket på i det nya projektet. Vi vill uppmuntra tjejer att ta tag i sitt musikintresse, säger Anna Damm. Jag tror på idén att skapa ett rum där bara tjejer får ta plats. Det som skiljer det nya projektet från Innovation Music Network är att man arbetar med tre grupper; nybörjare, semiprofessionella och proffs. Som nybörjare får man testa att till exempel skriva låtar och se vad man skulle vilja göra med musik. Tanken är att skapa förutsättningar för dem som är amatörer att gå från Rookie till Whiz, säger Anna Damm. För de som är semiprofessionella handlar det om att i få hjälp med att utveckla sin teknik och sin kunskap om branschen. Det är också viktigt att få möjligheter att träffa rätt personer och bygga upp sitt nätverk. Vi ska ta fram en låtskrivarutbildning med inriktning på entreprenörskap som ska starta vid Karlstads universitet hösten 2012, säger Anna Damm. Hon berättar också att när man nått till proffsgruppen handlar det mycket om att få hjälp med att kunna etablera sig utanför Norden. Medelåldern är hög och det är få unga som träder in på arbetsmarknaden. Att kommunicera det här till små och medelstora företag har varit en del av projektet, säger projektledare Lotta Strömer på Falu Borlänge-regionen. Vi har också arbetat för att generellt öka intresset för och kunskaperna om kompetensförsörjningsfrågor. I projektet Kompetensförsörjning for regional tillväxt och konkurrenskraft har man genomfört en mängd företagsbesök, arrangerat seminarier och arbetat med att skapa nätverk. Det har varit ett gemensamt Sverige-Norge samarbete där vi haft stor nytta av varandra. I projektet har man också försökt skapa samverkan mellan större och mindre företag och ett sätt att göra det har varit genom coachprogram. De större företagen har lånat ut en personalspecialist som fungerat som coach ut mot vd och platschefer på mindre företag. De har oftast inte tillgång till en egen HR-specialist till exempel, förklarar Lotta Strömer. På norska sidan valde man istället att inleda ett samarbete med ett rekryteringsföretag och de har också tagit fram en HR-handbok för ledare. Kompetensförsörjning för regional tillväxt och konkurrenskraft Sverige: Falun Borlänge-Regionen AB Norge: Hamarregionen utvikling Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: Lotta Strömer, lotta.stromer@fbregionen.se Webbadress: innflytterservice.no 16 17

10 Nordisk emballageutbildning Sverige: Karlstad Universitet Norge: Universitetet for Miljø og Biovitenskap, Ås Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: elling-olav.rukke@umb.no; caisa.johansson@kau.se Utbildning som stärker förpackningsbranschen KUNSKAP OCH KOMPETENS Nu finns det en nordisk masterutbildning i packaging. Utbildningen är ett resultat av projektet Nordisk emballageutbildning och ett samarbete mellan Karlstads Universitet och Universitetet för Miljø og Biovetenskap i Ås. Utbildningen skulle ha startat hösten 2011 men vi fick för få sökande, berättar projektledare Elling-Olav Rukke. Vi har satt en gräns på minst tio deltagare så nu ska vi vara aktiva och locka folk till utbildningen. För kompetens inom området emballage är något som verkligen är efterfrågat, berättar Elling-Olav Rukke. Det är en önskan från företagen i branschen. Det har funnits utbildningar som omfattat delar av området tidigare men ingen samlad utbildning som den vi skapat. Och att det finns en framtid för den som vill arbeta inom emballageindustrin är Elling-Olav Rukke övertygad om. Det blir ju inte färre förpackningar runt oss i affären direkt. Och de förpackningar som finns ska klara mycket som till exempel långa transporter, hålla maten trygg och hållbar. Och för att framställa rätt förpackningar krävs kunskap

11 Utbildning som möter stort behov KUNSKAP OCH KOMPETENS Uniska stärker samarbetet över gränsen Ensam är inte stark och tillsammans kan man åstadkomma så mycket mer. Det är projektet Uniska ett bevis för. Under tre år har man arbetat med att stärka och utveckla alliansen mellan ett universitet och 6 högskolor i Inre Skandinavien. En allians som sedan 1998 arbetat för att ge lärare, elever och forskare möjligheter som bara ett blomstrande samarbete kan ge. I projektet fanns även ett starkt syfte att arbeta mer i samverkan med näringslivet, framförallt med små och medelstora företag och skapa möjligheter till arbete på båda sidor gränsen, säger projektledare Viveca Sigurdson. Under de tre projektåren har Uniska arbetat med sex delprojekt. I ett av projekten har man riktat in sig på karriärvägledning. En grupp med representanter från fem lärosäten har jobbat med vägledning. En av slutsatserna man kommit fram till är, att vill man fortsätta jobba med kompetensförsörjning i regionen så är vägledning väldigt viktig, säger Viveca Sigurdson. I ett annat delprojekt har man arbetat med att bland annat ta fram en handbok för flexibelt lärande. Tanken är att beskriva tekniken som gör flexibelt lärande möjligt. Ett uttalat mål för Uniska har varit att jobba med informationsspridning och det har gjorts på olika sätt. Både externt och internt genom ett nyhetsbrev med olika teman, filmer och som avslutning ett magasin som är en biografi av vad projektet har genomfört. Flera projekt har arbetat med samverkan med näringslivet och framförallt företag inom industri, design och teknikområdena. Vi har också arbetat med studentutbyten. Där har eleverna åkt till varandras lärosäten och även besökt olika företag, berättar Viveca Sigurdson. Sjuksköterskeutbildningen har haft mycket lyckade utbyten. Totalt har vi lyckats få över 490 elever att åka över gränsen. Fler än 100 lärare har också mötts och samverkat för att skapa möjlighet för studenter att kunna träffas i meningsfulla utbyten. Nu när projektet är slut är det några saker som Viveca hoppas man fortsätter satsa på framöver. En av dem är 24-timmarstävlingar som visat sig vara ett jättebra sätt att samla elever, lärare och företag kring en konkret uppgift. Jag tycker man ska ha som mål att arrangera en tävling per termin och låta stafettpinnen gå mellan lärosätena. UNISKA Universitetet Sverige: Karlstads universitet Norge: Högskolan i Hedmark Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: Viveca Sigurdson, viveca.sigurdson@kau.se Webbadress: Med mentor mot en plats i arbetslivet I Projektet MiA Mångfald i Arbetslivet - mångfaldskompetens i företagen ger ökad konkurrenskraft - har Stiftelsen Minerva i Dalarna och Mentornettverk i Trondheim kommune genomfört ett tre-årigt projekt som handlar om mentorskap för arbetssökande. Målen har varit att deltagarna ska få ett riktigt arbete, att näringslivet ska få ny kompetens och att de framgångsrika metoderna om mentorskap ska få spridning. En annan viktig komponent är det gränsöverskridande samarbetet. Under projekttiden har vi haft spridningskonferenser och möten med arbetsförmedlingar, kommuner, företag, deltagare och mentorer. Mentorerna i de båda länderna har också fått möjligheter att mötas och utbyta erfarenheter med varandra, berättar Marianne Lundberg, projektledare och ordförande i Stiftelsen Minerva. Vi har haft höga mål som infriats och en forskare har också följt vårt arbete under projekttiden. Och bland dem som deltagit i mentorsprogrammen har hela 99 procent lyckats gå vidare till jobb eller studier som leder till en examen. Samhällsekonomiskt kan man bara tänka sig vad som sparas på att de arbetssökande personer som deltagit i projektet kommit ut i riktiga jobb. Det är både projektet och deltagarna stolta över! MIA Mångfaldskompetens i företagen ger ökad konkurrenskraft Sverige: Stiftelsen Minerva Norge: Trondheim kommune Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: Marianne Lundberg, president@minerva.nu Webbadress: Tillsammans kan Karlstads universitet, Högskolan i Gjövik och Högskolan i Östfold nu erbjuda en distansutbildning i elkraftsteknik som inriktning för de som läser tredje året på elektroingenjörsutbildningen. Utbildningen skapades för att tillgodose behovet av elektroingenjörer med elkraft som inriktning. Och det råder en skriande brist på kompetens på båda sidor gränsen, berättar projektledare Torbjörn Berg vid Karlstads universitet. Projektet inleddes med en förstudie kring rekryteringsbehovet och sedan byggde man upp kurserna i utbildningen. Vi har kurser om 15 högskolepoäng på respektive högskola som deltar och både de norska och svenska studenterna läser på distans. Eleverna sitter i en sal och följer undervisningen och deltar i övningar, säger Torbjörn Berg. Utbildningen startade hösten 2010 och är inne på sin andra omgång. Vi har rätt skapligt med studenter. Intresset har varit ganska stort för utbildningen och man får lätt jobb efteråt, konstaterar Torbjörn Berg. Men utbildningen hade aldrig gått att genomföra utan de insatser som gjorts genom projektet och samarbetet mellan deltagarna i projektet har fungerat bra. Utveckling av elkraftsutbildning för Inre Skandinavien Sverige: Norge: Total budget: Karlstads universitet Högskolan i Gjövik SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: Torbjörn Berg Karlstads universitet halgeir Leiknes högskolen i Gjövik Webbadress: kau.se/hig.no KUNSKAP OCH KOMPETENS 20 21

12 KUNSKAP OCH KOMPETENS Projekt som håller ihop utbildning För drygt tio år sedan startade Karlstads universitet och Högskolan i Hedmark en masterutbildning tillsammans. MPA Master of public administration and Governance vänder sig till de som vill arbeta som chefer och är inriktade på offentlig verksamhet som kommuner och landsting, berättar projektledare P.O. Norell på Karlstads universitet. Utbildningen har fungerat bra under hela tiden och pedagogiken har utvecklats gradvis. Vi har hållit ihop utbildningen hela tiden och det var för att kunna fortsätta göra det som vi ansökte om det här projektet, berättar P.O. Norell. Inför fjärde omgången av MPA-utbildningen ändrades nämligen regelverket i Sverige och det ledde till att man i stället för en utbildning nu har fyra utbildningar i de båda nordiska länderna tillsammans. Det innebär att det blir mycket mer komplicerat att försöka hålla ihop utbildningen med så många olika utbildnings- och kursplaner. Varför är det då så viktigt att hålla ihop utbildningen? Man får en bredd i gruppen vad det gäller erfarenheter och det är också en kostnadsfråga. Integrerad kompetensutveckling Sverige: Karlstads universitet Norge: Högskolan i Hedmark Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: P. O. Norell, p.o.norell@kau.se Webbadress: Utveckling för utbildning Med projektet Fokuserad kompetensutveckling vill Karlstads universitet och Högskolan i Hedmark arbeta vidare med att utveckla sin MPA-utbildning -master of public administration och Governance. Projektet som startade i juli 2011 fokuserar bland annat på ytterligare internationalisering. Vi vill få med ett tredje land i utbildningen, berättar projektledare P.O. Norell på Karlstads universitet. Vi har redan ett samarbete med ett tiotal länder i Europa och arbetar med ett lärarutbyte. Man har också börjar arbeta med att ta in elever på utbildningen varje år istället för som tidigare vart tredje år. Så nu har vi tre årskullar som går fyra olika utbildningar. Vi ser till att ha täta träffar varje månad för att kunna samordna så att allt stämmer, säger P.O. Norell. Han berättar att man i det nya projektet även arbetar med en specialstudie av behovet av chefs- och ledarskapsutbildning i de mindre kommunerna. De har ibland svårt att få tag i ledare och det är kostsamt att rekrytera. Vi ska göra en inventering för att ta reda på vilka utbildningar som passar redan anställda så att man kan vidareutbilda de som är intresserade av att bli chefer. Fokuserad kompetensutveckling Sverige: Karlstads universitet Norge: Högskolan i Hedmark Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: P. O. Norell, p.o.norell@kau.se Webbadress: Flexibla utbildningar genom samarbete Projektet Industricollege i Inre Skandinavien kom till då man såg att söktrycket till industriutbildningarna gick ned på båda sidor av gränsen. För få sökande skulle göra det svårt att få pengar till utbildningarna och göra det svårt att få tag i kompetenta lärare, konstaterar projektledare Per-Erik Jevne på Norges Byggskole. Det kan i sin tur leda till att viktiga och nödvändiga utbildningar försvinner och det vill vi, med projektet, arbeta för att förhindra. Projektet som startade i januari 2009 har arbetat både med att öka antalet sökande till de utbildningar som finns och öka samarbetet mellan skolorna. Det är bättre att slå ihop två mindre grupper över gränsen och låta dem studera tillsammans. Och istället för att alla skolor investerar i samma utrustning ökar vi samarbetet mellan skolorna, konstaterar Per-Erik Jevne. Ett annat område man arbetat en hel del med i projektet är att utveckla nätbaserad undervisning. 37 lärare har gått en kurs för att lära sig använda nätkurser. Hur ser söktrycket i dag ut då? På någon utbildning har det blivit bättre, men inte på alla. Det vi framförallt har fått genom projektet är mer flexibla utbildningar som passar bättre för industrin. Industricollege Inre Skandinavien Sverige: Karlstads kommun Norge: Norges byggskole stiftelse Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: Per-Erik Jevne, per-erik.jevne@byggskolen.no Webbadress: KUNSKAP OCH KOMPETENS 22 23

13 folkhälsa och lokal utveckling Samverkan för en starkare region Inre Skandinavien har samma problem med svag ekonomisk utveckling och svag befolkningsutveckling på båda sidor gränsen. Syftet med att samverka över gränsen är att utveckla kunskap som kan göra Inre Skandinavien till en starkare region, förklarar projektledare Eva Olsson på Karlstads universitet. Tillsammans med Östlandsforskning arbetar Karlstads universitet med tre delprojekt. Dels tittar man på interaktionen mellan länderna i form av gränshandel och arbetspendling och även mellan beslutsfattare och organisationer, dels undersöker man attraktivitet och globalisering. I projektet tittar man även på globaliseringen och på vilket sätt vår region kan anses vara globaliserad. I alla våra projekt har vi ett genusperspektiv, berättar Eva Olsson. I projektet som sträcker sig fram till slutet av 2012 har man bland annat genomfört enkätstudier och intervjuer med säsongsarbetare på olika skidorter på båda sidor gränsen. Vi frågar vad som skulle kunna få dem att tänka sig att bosätta sig året om på orten. Vi har också intervjuat dem som flyttat till området och frågat varför de valt att göra det. Att göra regionala skillnader till en styrka Vill locka kreativa människor Projektet Nordens bästa inlandsregioner 2020 ska jobba för att attrahera och behålla kreativa kompetenser. Ett sätt att göra det är att arbeta med omgivningens bild av Falun Borlänge regionen och Hamarregionen, som båda deltar i projektet. I båda regionerna finns många intressanta företag, fantastiska livsmiljöer och det händer mycket. Men det känns inte riktigt som om man delar den bilden av oss i storstäderna. Projektet bygger på professor Richard Floridas forskning kring varför vissa platser blir mer framgångsrika än andra. Det är platser som drar till sig kreativa människor. Dessa människor söker sig till städer som känns öppna och välkomnande, där det finns kompetenta människor och intressanta företag samt att platsen i sig särskiljer sig på ett positivt sätt, berättar Lotta Strömer, projektledare på Falun Borlänge-regionen. Hon förklarar att projektet inte bara handlar om att attrahera nya kreativa människor utan att även behålla dem som finns. Vi ska därför vända oss till gymnasieungdomar och deras föräldrar för att visa dem vilka möjligheter som faktiskt finns där de bor. Projektledare Eli Bryhni, på Hamarregionen berättar att man bland annat arbetar med en broschyr, en näringslivstidning och en bilaga till en tidning i Osloområdet, där man profilerar regionen och lyfter fram den som en plats för att jobba, leva och bo. Man genomför även arrangemang och skapar nätverk för näringslivet och högskolestudenter. Vi har också börjat jobba med en app till mobiltelefoner för att synliggöra regionen, säger Eli Bryhni. Nordens bästa inlandsregioner 2020 Sverige: Norge: Total budget: Karlstads universitet Östlandsforskning SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: eva.olsson@kau.se Webbadress: Kreativa människor skapar tillväxt Anledningen till att projektet fokuserar på just kreativa människor är att forskning visar att dessa personer skapar tillväxt. Ett prioriterat område i projektet är att få till ett öppet och välkomnande klimat. Vi ska därför arbeta med att försöka få igång inflyttarnätverk, värdskapsutbildningar och andra aktiviteter som skapar en öppen och tolerant plats att bo och leva på, säger Lotta Strömer. Eli Bryhni berättar att man i Hamarregionen samlat servicekontoren i de fyra deltagande kommunerna för att titta på vad man kan göra för de nyinflyttade. Vi har haft annonser i tidningen och berättat vad vi gör för nyinflyttade och även ordnat arrangemang där vi riktat in oss på unga nyinflyttade. Sverige: Falun Borlänge-regionen AB Norge: Hamarregionen utvikling Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: Lotta Strömer, tel och Eli Bryhni Webbadress: och

14 folkhälsa och lokal utveckling Vraksafari och mc-turism i Hjärtat av Skandinavien Under tre år har projekten Hjärtat i Skandinavien kultur och naturbaserad besöksnäring och Hjärtat i Skandinavien med levande landsbygd, arbetat för att utveckla både landsbygden och besöksnäringen i hela Dalarnas län och Fjellregionen i Norge. I projektet som riktat in sig på kultur och naturbaserad besöksnäring har man arbetat med kompetensutveckling av småskaliga aktivitetsleverantörer inom natur och kulturturism och med affärs- och produktutveckling. Vi har arbetat med att möta företagen på deras nivå, berättar projektledare Marit Ragnarsson på Länsstyrelsen i Dalarna. Vi har arbetat med de små företagen som ännu inte är exportmogna. I projektet har man också arbetat med en satsning på hund, häst och mc-turism. Ett resultat av det är Kopparleden mellan Falun och Røros som marknadsförts som en motorcykelled. Ett arbete som gjorts i samarbete med de företag som finns längs leden. Vi har kunnat se en markant ökning av antalet motorcyklister längs leden redan första året, konstaterar Marit Ragnarsson. I projektet som handlar om att utveckla landsbygden hittade vi fyra områden som vi ville jobba med. Bland annat utveckling av småskalig energi, tätortsutveckling, livsstilsboende och utveckling av service på landsbygden, säger projektledare Jakob Ebner på Länsstyrelsen Dalarna. Under projektets tre år har man genomfört en rad olika delprojekt och Jakob Ebner berättar bland annat att en erfarenhet är att det inte alltid går att överföra kunskap direkt över gränsen och tro att det ska fungera på samma sätt på andra sidan. Men det finns många goda exempel i projektet. I Norge prövade man bland annat att utveckla en infokiosk som ett sätt att visa vilken service som finns på orten. Och den har fungerat så bra att man nu ska testa samma sak i Dalarna. I Siljansnäs finns en flygplansby med hus vid flygplatsen så att de som vill kan bo bredvid sina plan. Delar av den idén tog de till sig i Norge och tillsammans har man utvecklat andra turismprodukter som vraksafari där man kan gå en guidad tur i fjällen och titta på flygvrak från andra världskriget. Hjärtat i Skandinavien Sverige: Länsstyrelsen i Dalarnas län Norge: Regionrådet för Fjellregionen Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: Jakob Ebner; jakob.ebner@lansstyrelsen.se, Ole Sylte Heggset, ole.heggset@hedmark.org Finnskogen ett arv värt att vårda Arvet efter de svedjebrukande finnarna som kom till Sverige och Norge och bosatte sig finns kvar än i dag. Tack vare projektet En levande Finnskog- vårt felles ansvar har man större kunskap om hur många byggnader och miljöer som bevarats, deras kulturhistoriska värde och om hur de kan underhållas på bästa sätt. Kunniga fastighetsägare och föreningar har gett oss mycket kunskap om gårds- och byggnadshistoria. Vi har också kunnat ge tillbaka en del, genom att vi upprättat vård- och underhållsplaner för de för finnkulturen unika byggnaderna, rökstugor och bastur berättar Monica Björklund, bebyggelseantikvarie på Torsby Finnkulturcentrum. 140 planer har vi gjort under projekttiden. I projektet har man också arrangerat workshops kring till exempel byggnadsvård så att de som förvaltar dessa historiska byggnader ska kunna vårda dem på rätt sätt. Resultatet av projektet syns bland annat i bokform genom slutrapporten En levande Finnskog vårt felles ansvar och som guidebok Möte med Finnskogar. En levande finnskog Sverige: Värmlands Museum Norge: Hedmark fylkeskommune Total budget: SEK /NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: Monica Björklund, Värmlands Museum, monica.bjorklund@torsby.se Webbadress: Idrott är till för alla Hur får man nya grupper att vilja ägna sig åt idrott? Det är en, och kanske den svåraste, uppgiften som projektet Världens bästa idrottsregion tagit sig an. Vi vill få fler att delta på sitt sätt och få dem att inse att idrott inte behöver vara en tävling utan att det lika mycket handlar om fysisk aktivitet och socialt umgänge, berättar projektledaren Johan Conradson. Förutom att utveckla modeller för dessa grupper arbetar projektet också med att få engagerade ungdomar att vilja utbilda sig till ledare inom idrottsrörelsen. Vi har haft 400 ungdomar som deltagit i våra utbildningar. Samtidigt behövs det omkring ledare i vårt område varje år, säger Johan Conradson. Det tredje delprojektet som man arbetar med handlar om att få idrottsarrangemang att bli så roliga att både tävlande och publik vill återvända år efter år. Att få folk att åka till en plats och både delta och besöka idrottsarrangemang, det skapar ekonomiska effekter för hela kommunen. Dessa tre delar i vårt projekt är med för att göra vår region till världens bästa idrottregion, konstaterar Johan Conradson. Världens bästa idrottsregion Sverige: Värmlands idrottsförbund Norge: Akershus idrettskrets Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: johan.conradson@idrettsforbundet.no Webbadress: folkhälsa och lokal utveckling 26 27

15 En inblick i utvandringens historia Säkrar historien för framtida generationer kultur och kreativitet Sätter vår dansregion på kartan Dans är en uttrycksform som lockar många unga. Samtidigt vill många av de yngre flytta från landsbygden och till storstäderna. Med Gränsregion? Dansregion! och Dansregion! har MAN jobbat för att göra inre Skandinavien till en mer attraktiv dansregion som kan konkurrera med storstäderna. Vi vill stärka det som ses som attraktionskraft i storstäderna men också skapa förutsättningar till arbetstillfällen för de som har dansen som yrke, berättar projektledaren Marianne Eriksson från Dans i Värmland. I vårt första EU projekt handlade det mycket om att skapa kontakter, kompetensutveckling och att bygga nätverk mellan de båda regionerna. Erfarenheter och resultat från detta var en förutsättning för projektet, säger Marianne Eriksson. Vi hade nu nätverk som vi arbetade i under tre år. Lång tid kan tyckas men i det här sammanhanget när man ska utveckla ett så eftersatt område som dans, är det väldigt kort tid. Marianne Eriksson berättar att de båda regionerna har ganska mycket likheter. Båda är glesbygds- och utflyttningsregioner där man har svårt att locka unga. Ur ett genusperspektiv kan man också se att det satsas mycket på killarnas aktiviteter i våra regioner och att satsa på dans kan leda till att även fler tjejer kan utveckla sina intressen och även de, få en meningsfylld uppväxt. Utveckling av Gränsregion? Dansregion!/Dansregion! Sverige: Dans i Värmland Norge: Teater Innlandet Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: marianne.eriksson@regionvarmland.se Webbadress: dansområdet har också gett positiva folkhälsoeffekter, något som viktigt för våra regioner. Detta framgår vid bland annat en oberoende uppföljning av dans i skolan som gjordes i projekt. Ett resultat av projekten är den svensk-norska dansbanken där arbetsgivare kan gå in och hitta yrkesutövande inom dans på nära håll. Något jätteviktigt som kommit ut ur det hela är att när Teater Innlandet bildades fick man i uppdrag att även producera dans, berättar Marianne Eriksson. Projektet har varit lyckat, framförallt samarbetsmässigt. Här finns en stark vilja på både norsk och svensk sida och i projektets olika aktiviteter deltog personer, varav mellan år, därutöver en danspublik på cirka personer, säger Marianne Eriksson. I dag är det många som bor i Sverige men jobbar i Norge, speciellt i gränstrakterna. Men hur har migrationen sett ut mellan länderna genom historien? Det ville, Sverige- Amerika centret i Värmland och Norsk utvandringsmuseum, som är en del av Hedmarks fylkesmuseum, ha ett svar på. Vi insåg att det här var ett område där det inte fanns så mycket dokument, berättar projektledare Mathias Nilsson. Vi ville också se om det var vanligt att man tog vägen via Norge på sin väg till Amerika. För att hjälpa svenskar och norrmän på jakt efter sina rötter bestämde man sig för att bygga upp en databas. Där registrerade vi källmaterial från till exempel kyrkoböcker och andra register som fanns över personer som flyttat. Tanken med systemet är att det följer över gränsen och knyter på i Norge. Vi har också byggt upp ett nätverk med nästan 500 organisationer, som museer, hembygdsföreningar och byalag i projektområdet, säger Mathias Nilsson. Resultatet är inte bara nätverk på lokal nivå, även internationellt har Mathias och de andra projektledarna fått sprida sina resultat. Gränsvandring Sverige: Sverige Amerika Centret Norge: Norsk Utvandrermuseum Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: mathias.nilsson@swedenamerica.se Webbadress: I dag söker många amerikaner sin bakgrund i Sverige och Norge. I framtiden kommer kanske norrmän och svenskar vars förfäder invandrat till de nordiska länderna vilja göra detsamma. Därför genomförs nu projektet Ny i inre Skandinavien. Vi vill göra något för att säkra deras historia, berättar projektledare Mathias Nilsson. Annars skulle det inte finnas något dokumenterat när dagens invandrare om 75 år börjar fundera på var de kommer från. Sverige-Amerika centret, Hedmarks fylkesmuseum, Dalarnas museum, Framtidsmuseet, Karlstads universitet, Glomdalsmuseet, Opplandsarkivet och Akkershus fylkesmuseum deltar i projektet där man fram till november 2013 ska genomföra cirka 500 intervjuer med invandrare till de nordiska länderna. Vi har fokuserat på år 2000 och framåt och intervjuar båda män och kvinnor i alla åldrar, från olika nationaliteter, berättar Mathias Nilsson. Resultatet ska presenteras i en utställning som byggs upp i Dalarna och som sedan ska turnera runt i regionen. Ny i Inre Skandinavien Sverige: Sverige Amerika Centret Norge: Hedmark Fylkesmuseum Total budget: SEK/NOK, varav SEK Norska IR midler: NOK Projektperiod: till Kontaktperson: Mathias Nilsson mathias.nilsson@swedenamerica.se Webbadress: kultur och kreativitet 28 29

16 Kort beskrivning av interreg Sverige-norge Indikatorer Indikatorer, mål för programperioden och förväntat utfall för beviljade Interreg-projekt, perioden , i delområdet Inre Skandinavien. karta ÖVER PROGRAMOMRÅDET Nord-Trøndelag Nordens gröna bälte INDIKATOR Mål för programperioden Förväntat utfall Jämtland Västernorrland Antal företag som deltar i gränsöverskridande samarbete Sør-Trøndelag Anta nyetablerade och vidareutvecklade företagskluster och nätverk Norway Oppland Hedmark SWEDEN 20 % område Gävleborg Antal kvinnor som deltar i utbildningsprogram Antal män som deltar i utbildningsprogram Antal undanröjda formella gränshinder 2 10 Etablerade institutionella gränsöverskridande samarbeten % område Akershus INre SKANDINAVIEN Dalarna Antal ungdomar, män (15 24 år) som deltar i gränsöverskridande samarbete Antal ungdomar, kvinnor (15 24 år) som deltar i gränsöverskridande samarbete Antal projekt med inriktning folkhälsa 4 Østfold Värmland 20 % område Nya metoder for stads- och landsbygdsutveckling (inflyttning och samhällsservice) 27 Antal projekt inom området kultur kulturarv 7 gränslöst samarbete Antal projekt inom området energi och miljö 6 Antal projekt som ska förbättra Företagsklimat, Entreprenörskap, FoU och Innovationer 12 FAKTA om Interreg Sverige Norge Interreg Sverige Norge är ett EU-program, med tre geografiska delområden, som syftar till att utveckla det gränsregionala samarbetet över riksgränsen. Geografiskt sträcker sig programområdet längs den svensk-norska gränsen från Jämtland och Nord-Tröndelag i norr till Västra Götaland och Östfold i söder. De projekt som beskrivs i denna broschyr omfattar förutom sex regionöverskridande projekt (projekt som omfattar mer än ett delområde), aktiviteter som genomförts i delområdet Inre Skandinavien, ett område som omfattar hela Värmlands län, hela Dalarnas län, hela Hedmarks fylke samt 13 kommuner i Akershus fylke och nio kommuner i Östfolds Småprojekt och Initieringsprojekt fylke. Interregprojekten är starkt präglade av regionala initiativ och de spänner över många samhällsområden. I den här broschyren presenteras de projekt som hittills avslutats, och de som fortfarande pågår. På hemsidan kan du läsa mer om de beviljade projekten och även om övriga projekt inom programmet. Innevarande programperiod sträcker sig till år 2014 och de pågående projekten ska avslutas senast den 31 augusti Kommande programperiod sträcker sig från år 2014 till och med år Hittills har även 14 små projekt och ett initieringsprojekt genomförts under programperioden. Detta är mindre projekt, de flesta i form av förstudier, för att undersöka förutsättningarna för genomförande av ett större efterföljande projekt. Projekten fördelar sig på Ekonomisk tillväxt och Attraktiv livsmiljö enligt nedanstående. finansiering Interreg Sverige-Norge, Inre skandinavien, Projektens totala finansiering, per område, i miljoner SEK/NOK Interreg Sverige-Norge, Inre Skandinavien, Projektens finansiering i %, till detta kommer även viss privat finansiering 68 (16%) 89 (21%) 128 (31%) 133 (32%) FAKTA om Interreg Sverige Norge Ekonomisk tillväxt Attraktiv livsmiljö Nya ledare i inlandet Förstudie BIT Bygg i trä Kultur och handelsvägar i Inre Skandinavien Bygg i gränsregionen Nordisk emballageutbildning NOSWINC Norway Sweden Incubators Kompetensutveckling Bio fjärrvärme produktion Gränslöst grönt entreprenörskap. Kultur i skolan Förstudie Världens bästa idrottsregion Förstudie Framtidens tillgång på kunskap & kompetens i äldreomsorgen Gränsstrategisk kris- och katastrofhantering Sverige Norge EU-Idrotten-Frivilligheten Tillgänglighet Hur grönt är gräset på andra sidan gränsen. Samt Initieringsprojektet Levande museer. Innovation och tillväxt Klimat, energi och miljö Folkhälsa och lokal utveckling Kunskap och kompetens Kultur och kreativitet ERUF (Europeiska regionala utvecklingsfonden) Svensk offentlig finansiering Norsk statlig finansiering Norsk offentlig finansiering 30 31

17 32 INTERREG Sverige-Norge inre skandinavien