Elmarknaden i Norden Vattenfalls syn på utvecklingen

Transkript

1 Elmarknaden i Norden 2013 Vattenfalls syn på utvecklingen

2 Introduktion Möjligheter och utmaningar för Nordens elförsörjning Vattenfall är Nordens ledande energiaktör och vi ser det som vår uppgift att vara drivande för ett effektivt europeiskt energisystem för miljön och kundens bästa. Vattenfalls uppdrag är att balansera en marknadsmässig avkastning med att leda utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Fungerande marknader för produktion och användning av el är en förutsättning för att klara målsättningen om ett hållbart energisystem. När marknaderna i Europas länder knyts samman, sjunker kostnaden för att producera el samtidigt som möjligheten att producera förnybar el ökar. Konkurrensen på marknaderna pressar priserna och driver fram tjänste- och produktutveckling. På framtidens elmarknad är kunden aktiv och producenterna är inte längre begränsade av otillräckligt utbyggda elnät. Elens miljöpåverkan har minskat betydligt och betydelsen av el ökar inom en rad olika sektorer. Betydelsen av el ökar Vattenfall delar EU-kommissionens slutsats att elens andel av det totala energibehovet nästan kommer att dubbleras till Betydelsen av el som energibärare kommer därmed att öka inom en rad olika sektorer. Transportsektorn, som idag står för cirka en fjärdedel av de globala koldioxidutsläppen, är ett exempel på område där det finns potential att ersätta fossila bränslen med el. Kundens roll på elmarknaden stärks Framtidens elmarknad kommer att präglas av aktiva kunder som använder el när den är som billigast och som själva har möjlighet att mata in egenproducerad el på nätet. Smarta mätare och möjligheten till timpris för slutkunder är en förutsättning för detta. I många av Europas länder är det fortfarande långt kvar innan timvis mätning och debitering är på plats. Den svenska regeringen har varit tidigt ute med reformer kring smarta mätare och timvis debitering, vilket skapar förutsättningar för de svenska kunderna och de företag som arbetar på den svenska marknaden att bli föregångare inom produkt- och tjänsteutveckling. Vattenfall tänker ta vara på den möjligheten. En bärande del av Vattenfalls strategi är att stödja kunderna att förenkla sina liv och agera mer miljömedvetet. Genom att visualisera elanvändningen i realtid ökar kundens medvetenhet om sin egen elanvändning, vilket förenklar möjligheten att genomföra åtgärder för energieffektiviseringar. Vattenfall har bland annat tagit fram den webbaserade smarta förbrukningsmätaren EnergyWatch. På så vis kan elkostnaden sänkas samtidigt som miljön gynnas i och med att existerande elproduktionsresurser används mer effektivt.

3 Ökat behov av baskraft, reglerkraft och överföringskapacitet Den nordiska elmarknaden är redan idag ett mycket hållbart energisystem med låg klimatpåverkan jämfört med övriga Europa. Detta bidrar till goda förutsättningar att stärka Nordens position på den europeiska elmarknaden. Samtidigt innebär en ökande andel elproduktion från förnybara energikällor, med oregelbunden elproduktion, nya krav på elmarknadens utveckling. Behovet av baskraft och reglerkraft ökar vilket innebär att vattenkraften och kärnkraften med stabil elproduktion och låga koldioxidutsläpp kommer att ha en fortsatt viktig roll på den nordiska elmarknaden. En utbyggnad av överföringskapacitet är i sin tur nödvändigt för att säkra en trygg, resurseffektiv och konkurrenskraftig elförsörjning i Europa. Vattenfall har ett ansvar att investera i ny hållbar elproduktion för att fortsatt garantera hög leveranssäkerhet i våra anläggningar, låga koldioxidutsläpp och konkurrenskraftiga elpriser för våra kunder. Tack vare vår storlek och olika samarbeten med andra aktörer har vi förmågan att genomföra stora investeringar som driver på omställningen av energisystemet. Vattenfall gör mycket, men kan och vill göra mer. Det är i handling vi visar vår förmåga och bygger vårt förtroende. En utvecklad elmarknad är en viktig del av omställningen av energisystemet. Men för att förstå vart utvecklingen är på väg och vilka möjligheter som finns längs vägen behövs en samsyn bland företag, intresseorganisationer och politiker kring hur elmarknaden fungerar. Den här rapporten är en del av Vattenfalls bidrag till att skapa en sådan samsyn. Øystein Løseth Koncernchef och VD Vattenfall, mars 2013 Innehåll Den nordiska elmarknadens utveckling... 4 Mot en gemensam europeisk elmarknad Ökande behov av baskraft och reglerkraft Elmarknadens utveckling fram till Elmarknaden i Norden

4 Vad sker just nu? Den nordiska elmarknadens utveckling Den framtida utvecklingen sker på den gemensamma nordiska elmarknaden. Det kommer innebära ett mer leveranssäkert och hållbart system som driver den tekniska utvecklingen framåt och där elkunder får större valmöjligheter i sin elanvändning. Elkunder kan idag välja mellan elavtal med fasta och rörliga elpriser. Avtal med fasta elpriser kan löpa från några månader till flera år och innebär att elkunden har ett fast pris per kwh som fastställs då avtalet ingås och löper hela perioden. Ett avtal med rörligt elpris innebär att elkunden betalar ett pris som varierar per månad eller per timme och följer utvecklingen på den nordiska elbörsen, Nord Pool. Där redovisas elpriset varje timme under hela året baserat på utbud och efterfrågan. För elkunder som vill binda endast en viss del av sin elanvändning finns avtal som kombinerar fast och rörligt elpris. Vidare kan elkunder som har rörliga priser, men som oroar sig för pristoppar under kalla vintermånader, vintersäkra sitt elpris. När vintern är slut går avtalet automatiskt tillbaka till det rörliga priset. Elpriserna avgörs av balansen mellan utbud och efterfrågan. Generellt sett driver en ökad efterfrågan eller minskad produktion upp de rörliga priserna på el, vilket sker exempelvis under kalla vinterdagar eller vid låg produktionsförmåga. Detta har tillsammans med begränsningar i överföringskapacitet tidvis gjort att elpriserna kraftigt varierat under de senaste åren. Under vintern var det framför allt stark kyla i kombination med låg tillgänglighet i den svenska kärnkraftsproduktionen som bidrog till ett högre elpris. Även under vintern bidrog kylan till högre prisnivåer, samtidigt som tillgången till vattenkraft var begränsad på grund av lägre nivåer i vattenmagasinen. Under den senaste vintern, , var däremot elpriserna låga, främst tack vare en mild vinter i kombination med höga vattenflöden. Sommaren 2012 bidrog också riklig nederbörd och välfyllda vattenmagasin till låga prisnivåer. Andra faktorer som inverkar på priset är exempelvis hur mycket det blåser, konjukturläget, bränslepriser samt import och export av el till andra länder. Införande av elområden Den 1 november 2011 delade Svenska Kraftnät in den svenska elmarknaden i fyra elområden. Uppdelningen ger olika marknadspriser i respektive område, vilket balanserar marknadens efterfrågan på överföring av el. De nordiska länderna är till stor del glest befolkade och elen behöver ofta transporteras över långa sträckor och genom svår terräng för att nå slutkunden. Begränsad möjlighet att överföra el, så kallade flaskhalsar, i stamnätet har dock gjort att överföringskapaciteten inte alltid har räckt till under dygnets alla timmar. Indelningen av Sverige i fyra elområden innebär en mer korrekt hantering av dessa flaskhalsar. Beslutet om införandet av elområden var framför allt en konsekvens av att den modell som tidigare använts för att hantera flaskhalsar i stamnätet ansågs diskriminera utländska kunder, och kan därför ses som ett led i EU:s strävan att skapa en gemensam europeisk elmarknad. Dagens indelning hanterar flaskhalsar där de fysiskt förekommer i nätet genom att skapa delmarknader där utbud och efterfrågan bestämmer priset i varje område. Det blir därmed tydligare var det finns ett behov att bygga ut stamnätet, samtidigt som indelningen synliggör var elproduktionen behöver ökas för att kunna möta de behov som finns i det området. Indelningen i elområden har dessutom ökat Svenska Kraftnäts möjligheter att använda den befintliga nätkapaciteten bättre eftersom de nu kan agera på tydliga marknadssignaler i varje område. 4 Elmarknaden i Norden 2013

5 Elområden underlättar identifiering av kapacitetsbrist Prisskillnader mellan elområden sett över året (Veckogenomsnitt v v , öre/kwh) Stamnätsoperatören, Svenska Kraftnät, har till uppgift att skapa balans mellan utbud och efterfrågan. Därför har gränserna mellan elområdena placerats där överföringskapaciteten är begränsad. Sverige har delats in i fyra stycken elområden som döpts till SE1, SE2, SE3 och SE4 med start i norra Sverige. Elområde Luleå (SE1) ÖVERSKOTT PÅ EL Serie5 Elområde SE1 (Luleå) Serie4 Elområde SE2 (Sundsvall) Serie2 Elområde SE3 (Stockholm) Serie3 Elområde SE4 (Malmö) (Kurvor överlappande nedifrån) ÖVERSKOTT PÅ EL Elområde Sundsvall (SE2) 0 v45 v52 v06 v13 v22 v31 v Genomsnittspris under 366 dagar öre/kwh Systempris SE1 SE2 SE3 SE4 27,32 27,74 27,79 28,40 30,60 Skillnad mot +0,42 +0,47 +1,08 +3,28 systempris Skillnad mot SE3-0,66-0,61 +2,20 Källa: Kraft-Affärer UNDERSKOTT PÅ EL Elområde Stockholm (SE3) Förbrukning och produktion per elområde (2011, TWh) TWh UNDERSKOTT PÅ EL Elområdena infördes 1 nov Data för förbrukning jan-okt 2011 är en procentuell fördelning baserat på data för nov-dec efter att elområdena infördes. 87,7 78,0 Elområde Malmö (SE4) BEGRÄNSNING I ELNÄTET ,0 Källa: Svenska Kraftnät ,1 18,0 14,4 25,1 0 6,0 SE 1 Luleå SE2 Sundsvall SE3 Stockholm SE4 Malmö n Förbrukning n Produktion Källa: Siffror för total förbrukning från Nord Pool 2011 samt siffror för total produktion från Vattenfall 2011 Elmarknaden i Norden

6 Elområdena idag ett år har gått Det är ännu för tidigt för att få en tydlig bild av vad införandet av elområden har inneburit. Exempelvis har prisskillnaden mellan område SE3 och SE4, i mellersta och södra Sverige, varierat stort under samma månad år 2011 respektive I november 2011, när elområden infördes, var stora delar av kärnkraften ur drift. Detta påverkade utbudet i område SE4 vilket resulterade i ett högre elpris. Den genomsnittliga prisskillnaden uppgick då till 5,8 öre/ kwh. Samma månad ett år senare, då kärnkraften i stort sett var i full drift, var prisskillnaden endast 0,03 öre/kwh. 1 En förändring som införandet av elområden redan nu har medfört är att priset på elavtal med fasta elpriser har stigit i södra Sverige. Detta till följd av att den geografiska prisskillnad som har tillkommit. Aktörer på elmarknaden har länge använt sig av prissäkringskontrakt för att minska riskerna kopplade till varierande elpriser. I samband med införandet av elområden har priset på dessa kontrakt ökat i område SE4, vilket har lett till högre priser för elavtal med fasta elpriser. I och med att det blir lättare att identifiera hur ofta flaskhalsar uppstår underlättas planeringsarbetet för investeringar i stamnätet och utbyggnad av ny kraftproduktion. Det blir tydligare var det finns geografiska obalanser i elproduktionen. Exempelvis kommer prisskillnaderna mellan de olika elområdena att minska om ny elproduktion kopplas in på nätet i de södra elområdena. Ett led i att försöka motverka kapacitetsbegränsningarna i södra Sverige, och därmed även jämna ut prisskillnaderna, är byggandet av Sydvästlänken. Länken är en ny överföringsförbindelse som byggs för att öka elutbytet mellan mellersta och södra Sverige. Gemensam nordisk slutkundsmarknad till kundernas fördel Målsättningen är att hela Europa på sikt ska ha en integrerad slutkundsmarknad där elkunder ges möjlighet att fritt välja elhandelsbolag inom hela EU. Det kommer att leda till en ökad konkurrens, vilket förbättrar de europeiska elkundernas ställning på marknaden. I Norden har man dessutom som målsättning att redan 2015 ha skapat en gemensam nordisk slutkundsmarknad. Något som på längre sikt kommer att innebära fördelar utifrån ett kundperspektiv. Även om inte alla delar av slutkundsmarknaderna kommer att vara integrerade till 2015, så förväntas Danmark, Norge och Sverige ha marknader där kunden exempelvis får en gemensam faktura för både el- och nätkostnader. Som ett led i denna förändring kommer även elhandelsbolaget att stå för en ökad andel kundkontakter. För att underlätta kommunikationen på marknaden byggs phelt nya IT-system på nationell nivå: Danmark är först ut med ett centralt IT-system 2014 och Sverige och Norge väntas följa efter några år senare. Beslutet om en gemensam slutkundsmarknad innebär att Norden kommer att ligga flera år före andra europeiska länder när integreringen väl är klar. Det kan leda till en klar konkurrensfördel eftersom teknik, affärsmodeller och system som utvecklats i Norden sedan kommer att kunna tillämpas på andra europeiska marknader. Den gemensamma nordiska slutkundsmarknaden öppnar upp för mer konkurrens inom Norden, men gör det även enklare för utomstående aktörer att ta sig in på marknaden. Vinsten för slutkunden blir ett större utbud av produkter och tjänster att välja mellan. På längre sikt finns även förhoppningen att den ökade konkurrensen kan leda till en ökad prispress. Timmätning ökar kundernas insyn i sin elanvändning Parallellt med utvecklingen av en gemensam slutkundsmarknad pågår arbetet med att öka kundens möjlighet att agera utifrån prissignalerna på marknaden och även bli delaktig genom småskalig produktion. Sverige har ett väl utbyggt elnät och är ett av de länder i världen med högst elförbrukning per capita. Tillgängligheten har i sin tur lett till höga förväntningar på kvalitet och service från kunder och ett ökat intresse för den egna elanvändningen. Genom att nät uppgraderas med teknik för exempelvis timmätning och kommunikationssystem kan kunderna få ökad insyn i sin egen elanvändning. Timmätning med elmätare är ett exempel på teknik som vid första anblick inte verkar så komplicerad, men som när den kopplas samman med andra funktioner bildar ett avancerat informations- och kommunikationssystem. Vidare ökar timmätning kunders kunskap och transparens i branschen. Exempelvis presenterar den nordiska elbörsen, Nord Pool Spot, varje dag elpriserna per timme för det kommande dygnet vilket möjliggör för kunder att välja att förbruka el då tillgången är god och elpriset lågt. Tekniken finns redan installerad på de flesta platser i Sverige och från och med oktober 2012 har alla aktiva elkunder i Sverige, som väljer ett timbaserat avtal av sitt elhandelsbolag, rätt att kostnadsfritt få en timvisande elmätare installerad av sitt elnätsbolag. Samtidigt innebär införandet av timmätning för alla aktiva slutkunder en kostnad för nätföretagen. Målsättningen med timmätning är att alla elkunder ges möjlighet att öka inflytandet över 6 Elmarknaden i Norden 2013

7 Framtidens smarta nät Vad innebär timmätning? Den 1 oktober 2012 blev det möjligt för alla elkunder att få timvisande elmätare installerade kostnadsfritt, om inte en sådan redan finns, genom att välja ett timbaserat elavtal. En majoritet av alla elkunder, både de med en säkring över 80 ampere och större industrikunder, har dock redan elmätare installerade. Elmätarna redovisar timmätningen över den egna elanvändningen. Förändringen följer på det beslut som regeringen tog den 14 juni Timmätning erbjuds alla elkunder och är en tjänst som en del av elavtalet, även om den kanske främst är aktuell för villaägare som generellt har en större elanvändning och därmed även möjlighet till större kostnadsbesparingar. sin egen elanvändning. Systemet kommer främst innebära besparingar för elkunder med en större elanvändning, som exempelvis villaägare. Timmätning är även ett krav för att leverera egenproducerad el in på nätet. Slutkunder bidrar därmed till att delvis täcka upp för nätförlusterna hos elnätsföretagen och bidrar även långsiktigt till att en ökad andel el från förnybara energikällor kan matas in på nätet. I dagsläget finns ännu ingen lagstiftning som ger småskaliga producenter rätt till skattereduktion, så kallad nettodebitering. Den av regeringen tillsatta utredningen om nettodebitering väntas dock komma med ett lagförslag på området senast den 14 juni Utvecklingen av framtidens nät skapar möjligheter för mer aktiva kunder som också bidrar till att ytterligare driva utvecklingen framåt. Avancerad teknik såsom smarta mätare och andra kundservicefunktioner är ett led i denna utveckling. Tekniken, som nätet uppgraderas med, syftar till att göra det lättare att få överblick över sin egen elanvändning. Med smarta mätare menas mer avancerade mätare som har fler funktioner än en vanlig timmätare. De möjliggör styrning och överföring av information mellan elhandelsbolag och elkund. Bland annat genom att samla in data för hur elpriserna varierar under dygnet beroende på tillgång och efterfrågan på el i nätet. Informationen kan sedan kombineras med automatisk styrning av elektriska apparater för att minimera den totala kostnaden för elanvändningen och även bidra till att undvika att överskott på el förblir outnyttjade. Det krävs att kundens egna initiativ och intresse för sin egen elanvändning kombineras med automatiska styrsystem. Ett sådant styrsystem är exempelvis elektriska apparater som styrs automatiskt utifrån olika prisintervall på el. Det innebär att det är möjligt att bestämma en maximal nivå på elpriset så att, om priset har överstigit denna nivå, apparaten inte slås på. Samtidigt kan exempelvis ladd-hybridbilar laddas automatiskt när tillgången på el är god och leverera tillbaka el till nätet när förbrukningen och priset är högt. Vidare kan eluppvärmningen, för de fastigheter som är utrustade med denna teknik, anpassas efter priserna på el. Framtidens smarta nät Både tekniska lösningar och fördelar för kunden Spänningsövervakning Förbättrad elkvalitet och felsökning Standardisering av mätsystem Smartare nät Detaljerad överblick över elanvändning Ökad kvalitet på kundservice Ökad förståelse för, och förmåga att påverka sin egen elanvändning Utveckla infrastruktur för biflöden Spänningskvalitet Styrning av belastning (som svar på efterfrågan) Småskalig distribution Småskalig produktion Reducera energirelaterade kostnader Främja ett hållbart samhälle Ersättning och investering Ökad integration och standardisering Tekniska IT-system Nätverksautomation Färre och kortare avbrott Minskat behov av att kontakta kundservice Framtidens nät kommer innebära såväl nya tekniska lösningar som nya möjligheter på kundsidan. Det blir lättare för kunderna att själva kontrollera och sköta sin elförsörjning. Elmarknaden i Norden

8 Exempel på Vattenfalls kundaktiviteter En viktig del i Vattenfalls strategi är att stötta våra kunder att förenkla sin elanvändning. Vi arbetar därför ständigt med att förbättra och utveckla energilösningar och tjänster gentemot våra kunder - på egen hand eller genom olika samarbeten. Energilösningarna hjälper våra kunder att effektivisera sin energianvändning och på vis sänka sin energikostnad och minska miljöpåverkan. Det handlar om allt från att erbjuda energirådgivning till paketerbjudanden, som inkluderar produkter såväl som tillhörande kringtjänster. Exempel på energilösningar som Vattenfall erbjuder: 1. Energieffektivisering för företag de flesta företag kan sänka sina energikostnader med procent utan större investeringar 2. Luftvärmepumpar genom ett samarbete med installationsbolaget Varmt & Skönt erbjuds både privat- och företagskunder att köpa luftvärmepumpar. Pumparna kan bidra med att sänka energianvändningen med så mycket som 55 procent 3. Volvo V60 Plug-in Hybrid världens första laddhybridbil med dieseldrift är resultatet av ett samarbete mellan Volvo Personvagnar och Vattenfall. Förutom att bilen sänker driftkostanden för våra kunder, så är det också viktigt att utveckla transportlösningar med låga koldioxidutsläpp 4. Laddtjänster för elbilar lösningar för elbilar inkluderar exempelvis laddstolpar och laddboxar 5. EnergyWatch en viktig del i Vattenfalls kunderbjudande är att bistå våra kunder med råd och stöd kring sin elförbrukning. Som en del av detta erbjudande har Vattenfall tagit fram ett analysverktyg som hjälper kunder att följa sin egen elförbrukning, själva identifiera eltjuvar i hemmet och på så sätt spara pengar. Genom att installera EnergyWatch i datorn eller på mobilen kan man lätt följa elförbrukningen i realtid 6. Egenproducerad el från solceller Vattenfall erbjuder kompletta solcellspaket till elkunder som är intresserade av att kunna producera sin egen el från solenergi och på så sätt bidra till en bättre miljö och minska elbehovet. Paketet är utvecklat för ett standardhus och finns i tre olika storlekar som kräver olika stor takyta och har olika pris. Genom att producera egentillverkad el minskar behovet av köpt el och även påverkan på elprisets svängningar. 8 Elmarknaden i Norden 2013

9 Framväxten av elintensiva kunder bidrar till en förändrad slutkundsmarknad En ökad global efterfrågan på datacenter har potential att skapa en ny elintensiv industrinäring i Norden. Med datacenter menas anläggningar avsedda att inrymma serverdatorer och kringutrustning som exempelvis nätverk och kylning. Efterfrågan drivs av ett ökat användande av vad som kallas molnbaserade datatjänster. Med det menas att processorkraft och lagring som tidigare fanns fysiskt i användarens dator, samt programvara som behövde installeras innan användning, görs tillgängligt via internet. En utveckling som har inneburit att processorkraft och lagring flyttats från användarens datorer till centraliserade datacenter. Exempel på molnbaserade datatjänster är webmail, sociala medier, och online-video som många använder sig av dagligen, vilket innebär en stor mängd trafik med många sammankopplade servrar. Drift av datacenter kräver stora kvantiteter el och utgör ungefär hälften av driftkostnaden. Redan idag uppskattas elanvändningen i datacenter globalt till 271 TWh, att jämföras med Sveriges totala elanvändning 2010 som uppgick till cirka 147 TWh. I västra Europa spås elanvändningen från olika datacenter, under den kommande tioårsperioden, stiga med 95 TWh, vilket är den snabbaste växande elanvändningen av alla industrier i området. Med konkurrenskraftiga elpriser, hög andel förnybar el, hög leveranssäkerhet och kallt klimat som kan användas för att kyla ned serverhallarna är Norden väl lämpat för lokalisering av datacenter. Ett uppmärksammat exempel är Googles datacenter i Fredrikshamn, Finland. Ett annat är Facebooks första datacenter på europeisk mark som byggs i Luleå, Sverige. Facebooks datacenter har ett totalt effektuttag som uppgår till 120 MW, vilket är mer än vad som används i SSAB:s närliggande stålverk. Den stora volymen el som ett datacenter behöver visar på vikten av att kunna erbjuda den kapacitet som krävs och gynnsamma förutsättningar för den här typen av kundsegment. Idag har Sverige en differentierad energiskatt för företag, där el och energiintensiva företag inom den tillverkande industrin betalar väsentligt lägre energiskatt än företag som inte räknas som elintensiva. Enligt idag gällande regler betraktas datacenter inte som elintensiv verksamhet utan de betalar 56 gånger så hög energiskatt än jämförbar traditionell industri. En snabb teknikutveckling påskyndar en växande marknad för elbilar Transportsektorn står idag för cirka en fjärdedel av de totala koldioxidutsläppen globalt. Fordonsflottan är fossilberoende men marknaden för förnybara drivmedel växer allt mer. Ett huvudsakligt fokus är därför att, både på kort och lång sikt, kraftigt minska utsläppen genom att en ökad andel förnybara bränslen integreras. En omställning mot en mer hållbar mix av bränslen innebär att bensin och diesel inte kommer att ersättas av ett bränsle rakt av utan det kommer att ske genom en rad alternativ såsom biodiesel, etanol och el. Elbilar är ett hållbart alternativ då el kan framställas koldioxidsnålt. Vidare är elbilar mer energieffektiva än bilar drivna på diesel eller bensin och har en lägre bränsleförbrukning. Däremot är inköpspris på elbilar idag högre än bensin- och dieseldrivna bilar och kapaciteten på batterierna är fortfarande begränsade. En förutsättning för att marknaden för elbilar ska växa och fler kunder välja elbilar som alternativ är att infrastrukturen för dem byggs ut. I takt med att elbilar börjar säljas måste det finnas laddstolpar tillgängliga som är strategiskt placerade geografiskt så att de blir enkla att ladda. Energimyndigheten driver ett pågående projekt med målsättningen att binda samman de fyra nordiska huvudstäderna med infrastruktur för snabbladdning. Snabbladdning innebär att en normalstor elbil kan laddas upp till 80 procent av dess totala kapacitet på 20 minuter. Projektet är ett led i att skynda på utvecklingen av infrastruktur för elfordon och därmed öka integrationen av den nordiska elmarknaden. Inom ramen för projektet ingår även hänvisningar till laddstationer, säkerhetsåtgärder och utvärdering. Dessutom gäller det att nå ut till potentiella elbilskunder och berätta att laddningsmöjligheter finns tillgängliga samt öka kunskapsnivån kring elbilar. Elmarknaden i Norden

10 Vad sker framöver? Mot en gemensam europeisk elmarknad EU:s ambitioner att skapa en integrerad europeisk elmarknad med en ökad andel förnybar energi ställer höga krav på medlemsländerna. EU:s energipolitik bygger idag på de energi- och klimatmål för 2020 som Europeiska rådet antog i mars 2007 och som kallas målen. EU:s målsättning är att öka andelen förnybara energikällor i energimixen till 20 procent, sänka utsläppen av växthusgaser med 20 procent jämfört med 1990 års nivå och effektivisera energianvändningen med 20 procent. För att EU-länderna ska nå klimatmålen 2020 har EUkommissionen beräknat investeringsbehovet i den europeiska energiinfrastrukturen till 1100 miljarder euro. 2 Av dessa investeringar beräknas 500 miljarder euro avse ny produktionskapacitet, där drygt två tredjedelar är budgeterade för förnybar produktion och 600 miljarder euro avser utbyggnad och uppgradering av el- och gasnätet. Av den senare summan beräknas 140 miljarder euro användas till investeringar inom transmission av el. Att investeringsbehovet i nät är större än produktionskapacitet beror inte på att nät är dyrare utan på att transmissions- och distributionsnäten hittills inte byggts ut i samma takt som produktionskapaciteten. Tillståndsprocesserna för denna typ av investeringar är komplexa och tar lång tid. Investeringsbeslut i ny energiinfrastruktur sker med tidshorisonter som sträcker sig över flera decennier och involverar en mängd olika aktörer. Sådana investeringar kräver långsiktighet från såväl politiker som investerare. Ökad integration och harmonisering av elmarknaden Omställningen av energisystemet och ökad integration av medlemsländernas olika energisystem kommer bland annat att medföra att ländernas energimix förändras. Ökad sammankoppling gör den totala resursanvändningen effektivare. Elproduktionen optimeras så att överkapacitet i större utsträckning kan undvikas. En gemensam europeisk elmarknad är även bra för miljön. Förutsättningarna för investeringar i förnybara energikällor och annan teknik med låga utsläpp förbättras, vilket leder till minskade koldioxidutsläpp. För att komplettera elproduktionen från en växande andel energikällor, med varierande elproduktion, blir ett integrerat elnät och en gemensam elmarknad än viktigare. Till exempel skulle vattenmagasin i Norden delvis kunna kompensera för variationer i sol- och vindkraftsel i Tyskland eller Storbritannien. På så vis ökar effektiviteten i elproduktionen eftersom enskilda länder eller regioner inte behöver hålla sig med egen överkapacitet för att garantera att det finns el tillgängligt även när efterfrågan är stor. Tysklands totala import och export av el ( , GWh) GWh Källa: BDEW, Statistisches Bundesamt n Import n Export Under de tre första kvartalen 2012 slog tysk elexport nytt rekord motsvarande 12,3 TWh till bland annat Holland och östra Europa. En snabb utbyggnad av sol- och vindkraft i kombination med gynnsamma väderförhållanden har lett till att Tyskland har producerat mer el än vad som efterfrågats på den tyska marknaden. En annan förklarande faktor är att kol- och gaskraftverk hålls igång för att säkra baskraften, i det fall det exempelvis slutar blåsa. 10 Elmarknaden i Norden 2013

11 En ökad integration är bra också för Nordens kunder. Om exempelvis Norden, där ungefär hälften av elproduktionen kommer från vattenkraft, skulle isolera sig från omvärlden skulle det krävas extra utbyggnad av produktionsanläggningar för att hantera så kallade torrår. Det skulle bli samhällsekonomiskt mycket dyrt att bygga tillräcklig produktionskapacitet, cirka TWh, för att säkra torrårskapaciteten. För att nordiska kunder ska slippa onödigt höga toppar i elpriset är en mer integrerad elmarknad en förutsättning. Tysk omställning främjar förnybar energi och uppgradering av nät I Tyskland genomförs en omfattande omställning, kallad Energiewende, till ett hållbart energisystem. Som ett led i omställningen har flera övergripande målsättningar formulerats som ligger i linje med EU:s klimatmål. År 2020 ska 35 procent av Tysklands elproduktion komma från förnybara energikällor. Vidare ska även utsläppen av växthusgaser minska med 40 procent, vilket överstiger EU:s egna mål på 20 procent. Parallellt med dessa mål har Tyskland även fattat beslut om att fasa ut kärnkraften så att den är helt avvecklad innan 2022 med undantag för att någon reaktor kommer att hållas i beredskap ytterligare några år. Beslutet innebär att kärnkraften, som ger upphov till låga utsläpp, inom en kort tidsperiod kommer att behöva ersättas med andra alternativ. För att kunna garantera leveranssäkerheten, hantera expansionen av en ökande andel förnybara energikällor och avvecklingen av kärnkraften krävs stora investeringar i infrastrukturen och elnätets utbyggnad den närmaste tiden. Belastningen på det tyska elnätet är redan idag mycket stor och det totala investeringsbehovet för både nya elledningar och uppgradering av äldre ledningar beräknas uppgå till någonstans mellan 27,5-42,5 miljarder euro enligt beräkningar gjorda av den tyska energimyndigheten. 3 Regleringar och stödsystem stärker konkurrenskraften för förnybara energikällor EU:s målsättning till 2050 är att utsläppen av växthusgaser ska minska med procent jämfört med 1990 års nivåer. För att skapa incitament för investeringar i förnybar energiproduktion har olika politiska styrmedel tagits fram. Dessa regleringar kommer i stor utsträckning att styra de investeringar som formar framtidens elproduktion. Samtidigt börjar en stor andel av de europeiska kraftverken bli relativt gamla. Runt 2020 beräknas det därför ha uppstått en effektbrist motsvarande MW om inga nyinvesteringar görs. Det framtida energibehovet kräver att lösningar utvecklas som är hållbara, kan leverera en stor mängd energi och bidra till minskade utsläpp redan på kort sikt. Det kräver investeringar i flera olika energikällor som tillsammans kan bidra till ett hållbart och leveranssäkert energisystem. EU:s handelssystem för utsläppsrätter, EU ETS, är ett exempel på ett politiskt styrmedel som genom att göra koldioxidutsläpp dyrare bidrar till en fortsatt expansion av koldioxidfria energikällor. Ju dyrare det blir att producera el som genererar stora utsläpp av koldioxid, desto mer konkurrenskraftiga blir de förnybara energikällorna. Detsamma gäller även för övriga energikällor med låga utsläpp, såsom kärnkraft, eller fossila bränslen som kombineras med tekniker för CCS (Carbon Capture and Storage). Andra exempel på politiska styrmedel som gynnar utvecklingen av förnybara energikällor är systemet för elcertifikat, som används i Sverige och Norge, eller feed-in tariffer som används i bland annat Tyskland, Danmark och Finland. Målsättningen på lång sikt är dock att förnybar energi ska vara kommersiellt gångbar utan att vara beroende av stödsystem. För mer information om EU ETS och andra styrmedel se faktarutan på sidan 13. ETS har inte levererat de långsiktiga prissignaler som förväntats Investeringar i elproduktion är ofta omfattande och spänner över långa tidsramar. Det innebär en finansiell risk då utvecklingen framöver inte går att förutsäga säkert. Samtidigt krävs nyinvesteringar för att tillgodose framtidens elbehov. För att energibolag ska våga investera så är det nödvändigt att de kan göra rimliga bedömningar av morgondagens politiska förutsättningar, såsom regleringar och stödsystem. På flera håll i Europa har det uppstått en oro för att handelssystemet för utsläppsrätter (EU ETS) inte skapar de förutsättningar som krävs för att få till stånd tillräckligt med investeringar i utsläppsreducerande åtgärder så att de långsiktiga klimatmålen nås. Detta trots att handelssystemet har fungerat i stort sett som det var avsett och bidragit till att EU-länderna på ett relativt betryggande sätt kommer att nå sina utsläppsmål för Att utsläppen har minskat beror i betydande grad på den lägre aktiviteten i industrin, som har orsakats av den ekonomiska krisen. Minskade utsläppsnivåer i kombination med en ökad efterfrågan på utsläppskrediter kopplade till projekt genomförda i utvecklingsländer, så kallade CDM-projekt, har gjort att priserna på utsläppsrätter blivit lägre än förväntat. Elmarknaden i Norden

12 I och med det låga priset har det ifrågasatts om systemet med utsläppsrätter uppnår sitt syfte att skapa tillräckliga incitament för en långsiktig omställning till ett mer hållbart energisystem med mindre utsläpp. Detta har bidragit till en ökad tendens att andra politiska styrmedel som direkt eller indirekt överlappar EU ETS tas fram. Sådana system, som inte påverkar det totala utsläppet till systemet, reducerar ytterligare utsläppsrättshandelns förmåga att uppfattas som en långsiktig drivkraft för omställning av energisystemet. Vattenfall anser att EU ETS är det viktigaste styrmedlet i arbetet med att påskynda den nödvändiga omställningen för att bekämpa den globala uppvärmningen. Ökad statlig inblandning vid avsaknad av nyinvesteringar Den ekonomiska krisen har lett till en avtagande efterfrågan på el som, i kombination med ett ökat stöd till förnybar energi, har resulterat i att investeringar i elproduktion utan ekonomiskt stöd i princip har avstannat. Eftersom marknadsmässiga investeringar saknats har stater i ökad utsträckning engagerat sig i elmarknadens funktion för att säkra den långsiktiga elförsörjningen. I Storbritannien har regeringen exempelvis beslutat att reglera elmarknaden för att locka privata investeringar. Elproduktion med låga koldioxidutsläpp, inklusive kärnkraft och fossila bränslen med CCS, kommer att garanteras en viss intäkt av staten. Tyskland har haft en historia av starka stödsystem till förnybara energikällor för att trygga elförsörjningen och öka mängden förnybar elproduktion i mixen. I och med beslutet om Energiewende är dessutom intresset för kostnadseffektiva hållbara lösningar högintressanta. Nationella initiativ riskerar dock att urholka en gemensam europeisk elmarknad eftersom det skapar olika förutsättningar på olika nationella marknader. I och med att nationella initiativ blir allt vanligare försvagas det gemensamma europeiska systemet för handel med utsläppsrätter. Åtgärder planeras för att återställa balansen i handelssystemet och därmed öka dess trovärdighet att kunna generera långsiktiga prissignaler och därmed minska risken för nationella lösningar. Vad händer efter 2020? EU:s nuvarande energi- och klimatuppgörelse med målen löper ut år Det är därefter oklart hur utformningen av ett nytt energi- och klimatpaket kommer att se ut. I princip ligger dock det långsiktiga målet, att reducera utsläppen av växthusgaser med procent till år 2050 relativt 1990-års nivåer, kvar. Det går att uttyda ett antal faktorer som även fortsättningsvis kommer att påverka utvecklingen på den framtida europeiska elmarknaden. För att den europeiska elmarknaden ska bevara sin konkurrenskraft och leveranssäkerhet kommer såväl kärnkraft som fossila energikällor behövas i elproduktionsmixen under en överskådlig framtid. Kärnkraft är den energikälla som producerar majoriteten av den el med låga utsläpp som förbrukas inom EU. Åsikterna kring kärnkraft går isär. Vissa medlemsländer anser att riskerna med kärnkraft är för stora medan kärnkraft i andra länder står för en betydande andel av elproduktionen. Efter olyckan i Fukushima har kärnkraftspolitiken i vissa medlemsstater förändrats, exempelvis i Tyskland, medan andra medlemsstater, som till exempel Storbritannien, fortsätter att se kärnkraften som ett nödvändigt alternativ för att kunna minska koldioxidutsläppen. I EU-kommissionens egna analyser finns kärnkraften kvar i EU:s elproduktionsmix som ett storskaligt alternativ med låga koldioxidutsläpp. Däremot är det fortfarande upp till varje medlemsland att bestämma vilka satsningar som görs inom kärnkraft. Mycket pekar mot att de långsiktiga klimatambitionerna ligger fast. Dock med ett ökat fokus på att utvecklingen av tekniken för förnybara energikällor, som idag är beroende av statligt stöd, i framtiden kan klara sig på marknadsmässiga villkor. Parallellt forskas det kring andra tekniker med låga utsläpp. Kärnkraft och CCS-tekniker för separering och lagring av koldioxid är exempel på sådana tekniker. På så vis blir framtidens elproduktion såväl klimatmässigt som samhällsekonomiskt hållbar. 12 Elmarknaden i Norden 2013

13 Politiska styrmedel för att stärka konkurrenskraften för förnybar energi EU Emissions Trading System (EU ETS) kallas EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det infördes 2005 och var då, såväl som nu, det största obligatoriska handelssystemet i världen för utsläpp av växthusgaser i atmosfären. De sektorer som omfattas av systemet - energibolag, energiintensiv industri och delar av luftfarten - står tillsammans för cirka hälften av EU:s utsläpp av koldioxid. EU:s utsläppshandelssystem bygger på den så kallade cap-and-trade -principen. Denna innebär att EU:s politiker fastställer ett absolut tak för utsläppen i form av en viss mängd utsläppsrätter som utfärdas och som berörda företag sedan måste kunna uppvisa då de har genererat utsläpp. Utsläppsrätterna är överlåtbara och får ett marknadsvärde då de omsätts mellan olika aktörer i systemet. Tillverkande företag som sänker sina utsläpp mer än planerat gynnas genom att de kan sälja sitt kvarstående innehav av utsläppsrätter, alternativt slipper införskaffa nya. Omvänt straffas de som släpper ut mer än beräknat eftersom de blir tvungna att köpa ytterligare utsläppsrätter. Alla företag betalar samma pris på utsläppen vilket skapar en kostnadseffektiv styrning mot de övergripande målen. Priset fastställs utifrån utbud och efterfrågan på marknaden och motsvarar det pris som krävs för att de totala utsläppen inte ska överskrida den tillgängliga mängden utsläppsrätter ( taket ). Målsättningen med systemet på kort sikt är att minska utsläppen med 21 procent till 2020 jämfört med 2005 års nivåer. I direktivet, som reglerar handeln med utsläppsrätter, finns även beskrivet att mängden utsläppsrätter därefter ska begränsas ytterligare med nästan två procent per år för att bidra till att systemet uppfyller EU:s mer långsiktiga ambitioner på klimatområdet. EU ETS gick den 1 januari 2013 in i sin tredje fas och en rad genomgripande förändringar kommer därmed att genomföras. Framöver kommer exempelvis EU att tillämpa ett gemensamt tak för utsläpp av koldioxid från berörda sektorer i samtliga medlemsländer, till skillnad från tidigare då individuella tak togs fram av länderna själva. Vidare kommer andelen gratis tilldelade utsläppsrätter att minska drastiskt. Från och med 2013 måste alla elproducenter, med vissa undantag, betala för samtliga utsläppsrätter som de behöver, antingen genom statlig auktion eller på den privata marknaden. Gratis tilldelade utsläppsrätter kommer dock fortsatt att delas ut till industrier som bedöms vara utsatta för internationell konkurrens utanför EU och där risken för att utsläppen flyttar utomlands, så kallat koldioxidläckage, bedöms som stor. Som komplement till europeiska utsläppsrätter (EUAs) finns också möjligheten för berörda företag att i viss utsträckning använda utsläppskrediter som har förvärvats genom FN:s projekt i utvecklingsländer. Clean Development Mechanism (CDM) och Joint Implementation (JI) innebär att industriländer som inom ramarna för FNs klimatkonvention och Kyotoprotokollet har anslutit sig till att minska sina koldioxidutsläpp kan investera i projekt för att minska utsläppen i utvecklingsländer som ett alternativ till investeringar i utsläppsminskningar i det egna landet. Företagen får då tillgodoräkna sig certifierade utsläppsminskningar, även kallade utsläppskrediter eller Certified Emissions Reductions (CERs). Eftersom dessa ofta kan skapas till en lägre kostnad uppstår ett incitament för företag inom EU ETS att använda dessa typer av krediter upp till den mängd som tillåts av regelverket. Fördelen är dels att den totala kostnaden för att uppnå klimatmålet minskar och dels att det sporrar till åtgärder även i andra länder, exempelvis utvecklingsländer, som ännu inte har motsvarande reglering av klimatpåverkande utsläpp. Ökad effektivitet i systemet uppstår även när EU ETS länkas till liknande handelssystem i världen. Detta har redan skett med exempelvis Norge och Island. Ett ännu större steg tas år då EU ETS är planerat att gradvis länkas till det system som finns i Australien. Elcertifikatsystemet är marknadsbaserat och innebär att producenter av förnybar el tilldelas ett elcertifikat av staten för varje producerad megawattimme, MWh. Elhandlare måste i sin tur köpa certifikat i proportion till hur mycket el de säljer, så kallad kvotplikt. Elproducenterna får därmed en extra inkomst när de säljer certifikaten till elhandlarna, vilket gör det möjligt för dem att investera i nya anläggningar för förnybar energi. Anläggningar som använder förnybar energi ger nämligen rätt till elcertifikat, till exempel vindkraft, vissa typer av vattenkraft och biomassa, solenergi, geotermisk energi och vågkraft. För slutkunder inkluderas avgiften för elcertifikat i det totala elpriset, vilket gör det lättare att jämföra priser mellan olika företag. Sedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad. Inmatningsstöd eller feed-in tariffer, bygger istället på att producenter av förnybar elektricitet garanteras en viss ersättning för varje MWh förnybar elektricitet de matar in i nätet. Stödet betalas av nätägaren som tar ut denna avgift av kunderna. Idag är Danmark och Finland de länder på den nordiska elmarknaden som använder inmatningsstöd. Regionala lösningar för hållbar utveckling gemensamt elcertifikatsystem för Sverige och Norge Vid sidan av det energisamarbete som görs på EU-nivå finns det flera exempel på regionala lösningar för att skapa ett hållbart energisystem. Ett exempel på detta är att det sedan 2003 i Sverige tillämpade elcertifikatsystemet har utvidgats till att omfatta även Norge. Målsättningen är att öka kostnadseffektiviteten i investeringar i förnybar elproduktion. Systemet skall anpassa stödnivåerna efter rådande energipriser och förhoppningen är att stödnivåerna skall kunna fasas ut allt eftersom tekniken når kommersiell mognad. Kostnaderna för stödsystemet per kwh i det svensk-norska systemet är lägre än kostnaden per kwh i det tyska. Det svensk-norska systemet kan därför anses kostnadseffektivt och på rätt väg. Elmarknaden i Norden

14 Utmaningar för den nordiska elmarknaden Ökande behov av baskraft och reglerkraft För att täcka samhällets elbehov krävs kraftverk som kan producera stora och jämna kvantiteter el över tid, så kallad baskraft, samt flexibla kraftverk som kan styras för att balansera utbud och efterfrågan på elmarknaden, så kallad reglerkraft. De främsta energikällorna som fungerar som bas- och reglerkraft i Norden är vattenkraft samt kärnkraft vilka kommer att ha en betydande roll på den framtida europeiska elmarknaden. Ökad andel förnybar elproduktion ställer nya krav på elsystemet Flera förnybara energikällor, såsom vind- och solkraft, har en varierande elproduktion som är beroende av rådande väderförhållanden och går därför inte att styra. Solceller och vindkraftverk producerar exempelvis bara elektricitet när solen skiner eller när det blåser. För att kunna hantera ökningar och minskningar i elproduktion krävs det därför också tillgång till reglerkraft. EU:s medlemsländer har kommit överens om att andelen förnybar energi ska utgöra 20 procent av energianvändningen år 2020, vilket medför ett ökat behov av reglerkraft. Det är framförallt inom tre områden som lösningar finns för att hantera det ökade behovet av kortsiktig reglering: 1. Lösningar på efterfrågesidan; timpriser och timavräkning gör att kunderna kommer att kunna delta i den kortsiktiga regleringen. 2. Tillgång till bas- och reglerkraft; idag har vattenkraften en viktig sådan funktion i det nordiska systemet. På kontinenten är gaskraften en viktig energikälla för reglerkraft som på kort tid kan regleras upp och ned när behovet snabbt förändras. Det är också viktigt att man genom olika åtgärder försäkrar sig om att baskraften finns kvar, för att därigenom undvika problem med elförsörjningen. Pumpkraftverket Hohenwarte II ligger i Tyskland vid dammen Eichicht och rymmer 3,02 miljoner m 3 vatten. 3. Ökad överföringskapacitet; ju mer integrerad elmarknaden blir, desto mindre blir volatiliteten och därmed sårbarheten i systemet. 14 Elmarknaden i Norden 2013

15 Ökat behov av reglerkraft (Exempel sommarvecka i Tyskland 2010 respektive 2020, GW) GW GW Lördag Söndag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag n Sol n Vind n Återstående belastning Andelen intermittent kraft påverkar ej marknaden signifikant Lördag Söndag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag n Sol n Vind n Återstående belastning Ökad mängd förnybart skapar ökat behov av reglerkraft För ett par år sedan innebar mängden vind- och solkraft inget större problem att reglera in på den tyska elmarknaden. Med den ökande andelen förnybart på elmarknaden så kan man redan idag se tecken (och det blir allt mer tydligt för prognosen 2020) att resterande produktion, den gråa delen, får en helt ny roll. Ett exempel är gaskraft, som kommer att få reglera vind- och solkraft och därmed få en betydligt kortare utnyttjningstid och sämre lönsamhet. Under vissa dagar blir den grå delen, det vill säga den återstående lasten som inte täcks av förnybara energikällor, stor. Vid dessa tillfällen behövs gaskraft. Om alltför mycket av gaskraften läggs ner, av ekonomiska skäl, kan det bli nödvändigt att hitta något annat sätt för att säkerställa att tillräcklig mängd kraft finns kvar för att trygga elförsörjningen i dessa perioder. Ett land i Europa som har ett stort behov av reglerkraft, och då exempelvis nordisk vattenkraft, är Tyskland. Inom ramen för energiomställningen, Energiewende, har Tyskland valt att gå längre än många andra EU-länder. Tysklands utsläpp av växthusgaser ska minskas med 40 procent till år 2020 från 1990-års nivåer, jämfört med EU:s mål på 20 procent. Samtidigt har Tyskland beslutat att kärnkraften, som dels ger låga utsläpp av växthusgaser och även fungerar som bas- och reglerkraft, ska avvecklas till år På kort sikt har elproduktionen från energikällor med oregelbunden produktionsförmåga, i första hand vindkraft, balanserats av en ökad andel kol, som vid förbränning frigör stora mängder koldioxidutsläpp. I och med beslutet att fasa ut kärnkraften har Tysklands beroende av kolkraft blivit mer varaktigt och kolkraftens ekonomiska livstid har förlängts. För att säkra leveranssäkerheten i det tyska energisystemet och på sikt minska beroendet av kol finns det från tysk sida ett intresse av att öka importen av vattenkraftel från Norden och alpregionerna. Det blir också mycket intressant att använda nordisk vattenkraft som reglerresurs i Storbritannien när en ny kabel mellan Norge och Storbritannien tas i drift. Elmarknaden i Norden

16 Pumpkraftverk använder överskottselektricitet för att pumpa upp vatten till en damm där energin lagras. Vattenkraftens framtida roll Vattenkraft har låga driftskostnader, hög leveranssäkerhet och små utsläpp av växthusgaser. Den är idag den viktigaste förnybara energikällan i den europeiska energimixen. Vattenkraftsmagasin kan lagra stora mängder energi i form av vatten och är den viktigaste formen av energilagring även i det framtida elsystemet. Vattenkraften fungerar idag både som baskraft och reglerkraft. Den lämpar sig bra som baskraft eftersom det är en stabil och pålitlig energikälla. Dess roll som reglerkraft kommer att öka i takt med att andelen energikällor med varierande elproduktion såsom solkraft och vindkraft ökar i energisystemet. Att använda sig av vattenkraft har setts som självklart i de länder som har haft tillgång och möjlighet till det. För att kunna bygga storskalig vattenkraft behövs lämpliga vattendrag med stora höjdskillnader och möjligheter att anlägga dammar. I Sverige har vattenkraft alltid haft en väldigt viktig roll i landets elförsörjning. För att den nordiska elmarknaden ska kunna uppnå EU:s målsättningar kring en hållbar framtida energimix är vattenkraften avgörande. En fortsatt kraftig expansion av vindkraft ställer därmed krav på vattenkraft som, förutom låga utsläpp, skulle kunna täcka en stor del av det ökande behovet av reglerkraft. År 2009 svarade vattenkraften för omkring tio procent av EU:s elproduktion och omkring 60 procent av den totala förnybara elproduktionen. Idag är möjligheten att bygga ut den storskaliga vattenkraften i Europa begränsad, de platser som är aktuella för vattenkraftsproduktion är redan identifierade. Den ökade elproduktionen i Europa kommer därför innebära att vattenkraftens andel av den europeiska elmixen troligen kommer att minska. Det finns en viss potential för uppgraderingar och moderniseringar av befintliga kraftverk som innebär att mängden vattenkraftsel från vissa kraftverk kan öka, men endast marginellt. I Sverige pågår flera politiska processer som kan komma att påverka vattenkraftens förutsättningar. Givet vattenkraftens nyckelposition på den nordiska elmarknaden är det därför viktigt att hitta en balans mellan stabilitet i elförsörjningen, hur de klimatpolitiska målen ska uppnås och hur vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden kan säkras. Ny miljödiskussion kan påverka vattenkraftens roll För att säkerställa vattenkvaliteten i Europa har EU formulerat ett ramdirektiv för vatten, även kallat vattendirektivet, som trädde i kraft år Direktivet ska säkerställa att alla sjöar och vattendrag inom EU uppnår miljömålet om god vattenstatus till år För att EU-målet ska nås är det upp till varje medlemsstat att ta fram planer och åtgärdsprogram som löper över sexårscykler. Svenska vattendrag som påverkas av storskalig vattenkraft har krav på sig att uppnå så kallad god ekologisk potential (GEP) för att minimera miljöpåverkan. Kraven kan dock variera beroende på ekonomiska såväl som fysiska förutsättningar. Om kostnaderna anses orimliga eller om det är tekniskt omöjligt att genomföra åtgärderna kan vattenmyndigheten, i någon av Sveriges fem vattendistrikt, besluta om mindre stränga kvalitetskrav. De vattendrag som räknas till undantagen, kallade kraftigt modifierade vattendrag, 16 Elmarknaden i Norden 2013