Projektplan. ehälsa i Norra Sjukvårdsregionen

Transkript

1 Projektplan ehälsa i Norra Sjukvårdsregionen

2 Projektplan ehälsa 2(18) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION BAKGRUND SYFTE MÅL... 3 GEMENSAM MÅLBILD PROJEKTMÅL EFFEKTMÅL NYCKELTAL KRAV PÅ PROJEKTET FÖRUTSÄTTNINGAR MILJÖ AVGRÄNSNINGAR KOPPLINGAR TILL ANDRA PROJEKT OCH VERKSAMHETER BEROENDE 1 LANDSTINGENS FOKUS OCH SATSNINGAR BEROENDE 2 NATIONELLT PERSPEKTIV PLANER TIDPLANER RESURSPLAN BUDGET OCH FINANSIERING (KOSTNADSPLAN) DRIFT- OCH UTVECKLINGSKOSTNADER PROJEKTORGANISATION ORGANISATIONSPLAN ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER EXTERNA KONTAKTER KOMMUNIKATION KOMMUNIKATIONSPLAN OCH RAPPORTERING INOM PROJEKTET INTRESSENTANALYS KOMMUNIKATIONSPLAN TILL PROJEKTETS INTRESSENTER DOKUMENTATIONSPLAN KVALITET KVALITETSSTRATEGIER GRANSKNINGAR OCH BEDÖMNINGAR ENLIGT PROJEKTIL KVALITETSSÄKRING AV EXTERNA LEVERANTÖRER PROJEKTRUTINER SÄKERHET RISKER OCH MÖJLIGHETER ÖVERLÄMNING AV PROJEKTRESULTAT PROJEKTAVSLUT (BP5) REFERENSER CHECKLISTA OCH BESLUT, BP

3 Projektplan ehälsa 3(18) 1. Grundläggande information 1.1. Bakgrund Under 2007 gjordes en kartläggning inom det telemedicinska området i Norrland, som bland annat visa på behov av en gemensam strategi inom området. Kartläggningen genomfördes av Per-Olof Egnell Norrbotten, Ingela Jönsson Jämtland, Margit Håkansson och P-O Söderström Västerbotten samt Matti Uisk Västernorrland. I slutrapporten föreslogs bland annat anställning av en telemedicinsk koordinator på projektbasis med huvuduppdrag att skapa rutiner och processbeskrivningar för hur gemensamma telemedicinska behov i regionen ska hanteras. Sedan 2007 har utvecklingen inom området gått snabbt framåt. Videotekniken är införd inom samtliga landsting, dock med olika tekniska plattformar och varierande tillämpningar inom vården. Samtliga landsting är anslutna till den nationella videotjänsten och har ett samarbete i gemensamma frågor inom videoområdet. Nästa steg är att identifiera gemensamma flöden och områden i regionen där videotekniken kan vara tillämplig, men också att se över rutiner och samverkansformer. Projektet ska förutom ovanstående punkter, vaska fram intressanta projektidéer inom området samt föreslå en plan för fortsättning om dessa inte inryms inom projektettiden. Projektet ska i samband med detta se över möjligheterna till externfinansiering via EU eller motsvarande. Från har Norrlandstingen anställt två Telemedicinsamordnare på vardera 50 % med placering i Umeå och uppdrag i hela Norra regionen Syfte Syftet är att underlätta anslutning till nationella lösningar och att så långt som möjligt konsolidera Norrlandstingens teknik, terminologi, säkerhet och informationsstruktur. Projektet ska ge underlag för fortsatta prioriteringar av gemensamma IT-satsningar i norra regionen. Vidare ska projektet skapa förutsättningar för samverkan i form av organisation, arbetsformer, finansiering samt beslutsstruktur för gemensamma frågor. 2. Mål Gemensam målbild Den målbild som presenteras i slutrapporten till Regionförbundet innehåller motsvarigheten till den målbild som återfinns i den nationella IT-strategin för vård och omsorg med viss förändring av ordningsföljd och tillägg gällande tillväxt- och miljöperspektivet: Ge vårdpersonalen effektiva kvalitets- och kompetenshöjande arbetsredskap. Förstärka medborgarnas och patienternas ställning och inflytande Utveckla vården lokalt nära vårdtagaren över organisationsgränser och oberoende av geografiska avstånd. Möjliggöra effektivare vård och bättre arbetsmiljö. Sträva efter god resurshushållning och ekonomisk effektivitet i verksamheten. Skapa goda förutsättningar för IT i vården. Skapa goda förutsättningar för tillväxt och ökad sysselsättning Skapa förutsättningar för en positiv miljöpåverkan och bidra till hållbar utveckling

4 Projektplan ehälsa 4(18) 2.1. Projektmål Nedan beskrivs förväntade och mätbara resultatet som ska föreligga vid projektets överlämnande och avslut. Projektmålet ska vara specifikt för projektet, mätbart, realistiskt och tidsatt Det finns rutiner och processbeskrivningar över hur gemensamma telemedicinska behov ska hanteras. En gemensam förteckning och adressbok för videokonferenser inom Norrlandstingen är upprättad. En rad flöden och samverkansformer mellan landstingen som kan kompletteras och förbättras med hjälp av videoteknik eller telemedicinska lösningar är identifierade. En översyn med mål att samordna funktioner för inspelning, redigering, lagring och publicering av videomaterial inom de fyra Norrlandstingen är genomförd. En översyn av möjligheterna till samnyttjande av kompetens och servicefunktioner som byggs i samband med den regionaliserade läkarutbildningen är genomförd. En kartläggning och samordning av landstingens kommunikationsbehov inom barnkardiologin mot Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg är genomförd. Genom att nya rutiner införts och de mest regiontunga enheterna fått egna videokonferensanläggningar genomförs många vårdplaneringar med distansoberoende teknik Tydliga rutiner för att identifiera och möta gemensamma telemedicinska behov finns införda i regionen 2.2. Effektmål Nedan beskrivas ett antal långsiktiga effektmål som uppnås efter projektets slut. Eventuella hinder för en enkel videokommunikation är undanröjda. Landstingens videoplattformar är samordnade med avseende på tillgänglighet, rutiner, bokning och support. Vårdplaneringar mellan NUS och övertagande vårdenheter sker regelbundet via videokonferens. Resekostnaderna inom regionen minskas. Samtliga föreläsningar via video i den regionala läkarutbildningen kan genomföras som planerat utan tekniska driftavbrott. Utbildning för vårdpersonal i regionen sänds regelbundet via videokonferensteknik.

5 Projektplan ehälsa 5(18) 2.3. Nyckeltal Beskrivning av område Totalt antal timmar med videokonferens i regionen (ej webbkameror) Totalt antal timmar videouppkopplingar mellan VL och NLL, JLL samt LVN (ej webbkameror) Utbildning för vårdpersonal via videokonferens, t ex internutbildning. Öka antal enheter med mottagningsbesök på distans för regionpatienter Nuläge Effektmål Nyckeltal; mål Mars-aug 2010: timmar Mars-aug 2010: 250 timmar 2-3 timmar per vecka Q Centrum för Rekonstruktiv Kirurgi; försöksverksamhet Minskat resande, större delaktighet, mindre miljöpåverkan Minskat resande, större delaktighet, mindre miljöpåverkan Ökad möjlighet till fortbildning, höjd kompetens, bättre vårdkvalité. Minskade kostnader för patientresor. Mindre bortfall av patientbesök. 20 % ökning av nyttjandet motsvarande period % ökning av nyttjandet motsvarande period timmar per vecka kliniker har startat Krav på projektet 3.1. Förutsättningar Projektet är baserat på dokumentet Telemedicin och andra distansmöten inom Landstingsvärlden Kartläggning och förslag till strategi för Norrlandstingen sammanställt 2007 av representanter från regionen. Projektet är tidsbegränsat och finansieras av de fyra landstingen gemensamt. Projekttiden är vid projektstart 1 år med efterföljande utvärdering hösten I juni 2010 beslutades att projektet förlängs med ett år. Ny utvärdering sker hösten Övriga dokument att beakta: Gemensam IT-strategi Norra Regionen Nationell IT-strategi - tillgänglig och säker information inom vård och omsorg Offentlighets- och sekretesslagen 2009:400, Personuppgiftslagen 1998:204, Patientdatalagen SFS 2008:355 med SKL:s Patientdatalagen i praktiken Informationshantering och journalföring SOSFS 2008:14 med handbok och checklista Etikprövningslagen 2003:460 Lag om genetisk integritet 2006: 351 Kommande anvisningar om CE-certifiering där journalsystemen förväntas bli klassade som medicintekniska produkter från samt Berörda landstings regelverk med anvisningar om systemförvaltning Anvisningar och styrdokument för journalsystemen inom landstingen

6 Projektplan ehälsa 6(18) 3.2. Miljö Ett uttalat syfte med ökad användning av distansöverbryggande teknik är att minska resandet inom regionen utan att allvarligt störa samverkan och personlig kommunikation. Ett minskat resande har uppenbara positiva miljöeffekter med minskat förbrukning av fossila bränslen, slitage på vägar och risker med trafikolyckor mm. Arbetsmiljön skall förbättras med bättre samverkan och ökad personkännedom inom regionen. Ett minskat resande leder också till förbättrad arbetsmiljö genom bättre användning av arbetstiden, mindre stress och minskat resande utanför ordinarie arbetstid Avgränsningar Projektet rör regionala frågor där kommunikation över landstingsgränserna är aktuellt, och rör inte frågor inom respektive landsting. Områden kan dock förekomma med gemensamma frågeställningar där samverkan är en fördel. Projektet kan stöda och koordinera gemensamma frågor men verkar strategiskt i syfte att stöda samarbete inom regionen i pågående projekt eller i nya gemensamma projekt. 4. Kopplingar till andra projekt och verksamheter Projektets genomförande och resultat är i vissa delar beroende av respektive landstings fokus och satsningar inom området. Även på det nationella planet finns beröringspunkter som kan påverka de uppsatta målen. Nedan beskrivs dessa beroenden: 4.1. Beroende 1 Landstingens fokus och satsningar En förutsättning för att nå vissa av de uppsatta målen är att landstingen fortsättningsvis skapar goda förutsättningar till att nyttja distanslösningar. Det handlar om allt från teknik, support och utbildning till att man hittar ekonomiska och organisatoriska modeller som stöttar distanslösningar såsom videokonferens och telemedicin Beroende 2 Nationellt perspektiv På Sjunet finns en central, nationell video- och distansmötestjänst som landstingen är anslutna till. Den möjliggör kommunikation mellan landsting, kommuner och organisationer anslutna till Sjunet, men också kommunikation till parter på Internet. Projektet är beroende av denna tjänsts kvarlevnad och utveckling. Aktiviteter som pågår nationellt och som har beröringspunkter med arbetet i regionen är t ex barnkardiologi på distans, standard för multidisciplinära ronder och nationellt ramavtal för video. Om tjänsten inte utvecklas efter nyttjarnas krav och behov kommer ett större ansvar för infrastruktur och infrastrukturtjänster att åligga respektive landsting/region.

7 Projektplan ehälsa 7(18) 5. Planer 5.1. Tidplaner Beslutsplan Beslut Benämning Kommentar Datum BP2 Beslut att Projektet startades starta projektet. BP3 Beslut att fortsätta projektet Löpande rapportering sker månadsvis till styrgrupp och landstingsdirektörer Löpande BP4 BP5 Beslut att förlänga projektet Projektet avslutat Beslut att fortsätta projektet till taget av landstingsdirektörerna juni 2010 Beslut bör tas att: a/ avsluta projektet målet är att videokommunikation inom regionen är enkel att använda och nyttan för verksamheten bedöms vara tillräcklig. b/ fortsätta projektet ytterligare ett år då kan nya mål uppfyllas c/ projektet övergår till en regionverksamhet för att hantera regionövergripande frågor, rutiner och processbeskrivningar för gemensamma behov inom ehälsa Mål och krav i direktivet från styrgruppen A. Lägga en plattform för effektiv videokommunikation, fastställa gemensamma rutiner samt kartlägga områden och flöden som kan effektiviseras genom videoteknik i regionen. B. Genom videoteknik bidra till utveckling av vårdens arbetssätt över organisationsgränser, oberoende av geografiska avstånd. C. Genom användande av distansöverbryggande teknik, skapa förutsättningar för en positiv miljöpåverkan och bidra till hållbar utveckling inom området. Aktivitetslista Aktivitet Startdatum Slutdatum Målområde i direktiv 1. Förankra koordinatorns direktiv och arbetssätt Förankring via NIT-grupp och landstingsdirektörer, samt regionförbundets kansli Uppdrag i direktiv Ansvarig Thomas, Göran

8 Projektplan ehälsa 8(18) Aktivitet Startdatum Slutdatum Målområde i direktiv 2. Utforma en kommunikationsplan Skapa en gemensam arbetsyta för B dokument i gränsöverskridande projekt. Utse vem som ska äga och förvalta denna. Skapa en gemensam portal för strategier, planer, pågående satsningar och lyckade exempel. Utse vem som ska äga och förvalta denna. Uppdrag i direktiv Ansvarig Thomas, Göran Thomas, Göran 3. Tekniskt - Tillgängliggöra och kvalitetssäkra videokommunikationen inom regionen. Upprätta gemensam förteckning och adressbok. Upprätta gemensamma rutiner för videokonferens Skapa förutsättningar för lagring och åtkomst till utbildningsmaterial, föreläsningar etc. 4. Regionalisering av läkarutbildningen Regionaliseringen av läkarutbildningen innebär höga krav på funktion och tillgänglighet till distansundervisning. Uppdraget avseende AV och videokonferensutrustning samordnas inom koordinatorsuppdraget med avseende på teknisk nivå, kvalité, funktion, support och centrala infrastrukturresurser A 2 Thomas Thomas, Göran Thomas, Göran A 5 Thomas 5. Regionalt PACS Bevaka arbetet C 3 Thomas, Göran 6. Mentalt - Genomföra utbildningar och inspirationsaktiviteter för regionens vårdutvecklare angående möjligheterna med telemedicin Workshops B 3, 7

9 Projektplan ehälsa 9(18) Aktivitet Startdatum Slutdatum Målområde i direktiv Uppdrag i direktiv Ansvarig a. Vårdplanering Ewa Hemmingsso n b. Presentation Orbit operationsplaneringssystem c/ Planering av ytterligare 4-5 workshops hösten Hans Nilsson Löpande 7. Mentalt - Vidta de åtgärder som behövs för att inspirera och underlätta så att regiongemensamma utbildningar och aktiviteter genomförs med distans- och tidsoberoende lösningar. Inventering av behov via chefssamråden Se över möjligheterna till externfinansiering av projekt Skapa ökade möjligheter för multidisciplinära ronder i regionen 8. Strukturellt - Skapa rutiner och processbeskrivningar för hur gemensamma telemedicinska behov ska hanteras. Utredning och samordning av gällande rutiner B 3 Göran, Thomas Löpande 3 Göran, Thomas Göran, Thomas B 8 Göran, Thomas

10 Projektplan ehälsa 10(18) Milstolpar Milstolpar Benämning Kommentar Datum MS1 Fösta workshop genomförd MS1 Beslut om fortsatt projekt MS2 Adresslista klar Resursplan Personal Namn Uppdrag Antal timmar Period Muntligt /Skriftligt Thomas Molén Göran Algers Projektledare 1 år (50/50) Margit Håkansson Anna Mård Urban Svensson Henrik Dahlberg Kontaktpersoner NIT 5.3. Budget och finansiering (kostnadsplan) Kostnader som belastar projektet är lönekostnader för koordinatorstjänsten samt c:a /år som rese- och utbildningsbudget. Övriga kostnader hanteras inom den ordinarie budgetprocessen i respektive landsting. Landstinget delar på lönekostnaderna samt omkostnader med ¼ del per landsting. Göran Algers - enligt anställningsavtal Thomas Molén - enligt anställningsavtal Omkostnadskonto kr under Västerbottens läns landsting samordnar den ekonomiska redovisningen genom kontaktperson Simon Lindgren Drift- och utvecklingskostnader Respektive landsting står för eventuella drift- och utvecklingskostnader under och efter projektet.

11 Projektplan ehälsa 11(18) 6. Projektorganisation Landstingsdirektörerna i de fyra Norrlandstingen är projektägare, Norrlandstingens IT-chefer är styrgrupp och Thomas Molén och Göran Algers är projektledare. Kontakterna mot respektive landsting sker via utsedda kontaktpersoner Organisationsplan Organisationsplan för regionkoordinator Landstingsdirektörer Projektägare Verksamhetsområdeschef Diagnostik och medicinsk service NUS Styrgrupp = NITgrupp Koordinator (delad 50/50) Kontaktpersoner i regionen

12 Projektplan ehälsa 12(18) 6.2. Roller, ansvar och befogenheter Nedan beskrivs roller, ansvar och befogenheter. Styrgrupp Norrlandstingens IT-chefer är styrgrupp. Projektledare Projektledarrollen är fördelad på två personer, med 50% tjänst vardera. Projektledarnas huvudinriktningar är teknik respektive vård. Thomas Molén - Medicinteknisk ingenjör med lång erfarenhet av telemedicin och distansmöteslösningar. Ordförande i Inera:s förvaltningsgrupp för Video- och distansmöte. Göran Algers - Läkare, tidigare verksamhetschef på Neurocentrum, vårdsystemägare Kontaktpersoner Varje landsting har en utsedd kontaktperson inom video/telemedicinområdet som är landstingens ingång till projektet i såväl verksamhetsmässiga som tekniska frågor. Anna Mård, Norrbottens läns landsting Urban Svensson, Jämtlands läns landsting Henrik Dahlberg, Landstinget i Västernorrland Grupp Ansvar Befogenheter Projektledare (i samråd) Rapportera till styrgruppen För minnesanteckningar på styrgruppsmöten och projektledarmöten. Tar fram och gör eventuella uppdateringar av projektplanen. Granskar och godkänner aktivitetsplaner. Samordnar aktivitetsplaner. Bemannar projektgrupp. Informerar projektgruppen om hur projektet framskrider i sin helhet. Stödjer projektgruppen och hjälper till att lösa problem om svårigheter uppkommer. Tar fram förutsättningar för projektet. Ansvarar för projektplan samt Slutrapport. Driva, leda, samordna och utveckla projektet. Ansvara för att projektet dokumenteras. Ansvarar för överlämnande till förvaltning. Styrgrupp Ansvarar för projektets fortsatta riktning. Ta alla beslut rörande tidsplan och kvalitet för projektet. Landstingsdirektörer Tar beslut om projektets start, avslut och budget. Sätta samman en projektgrupp. Koppla in individer i projektet med rätt sakkunskaper. Vidta åtgärder om störning uppstår i arbetet. Projektägare Uppdragsgivare

13 Projektplan ehälsa 13(18) Grupp Ansvar Befogenheter Kontaktpersoner Vara delaktig för leveranserna i projektet. Att lägga upp arbetet Ansvarar för framtagande av kravbild för projektet inom ramen för individuella uppdraget Ta del av och arbeta enligt projektets för projektet. styrande dokument (projektdirektiv, projektplan och samtliga aktivitetsplaner) Besluta om åtgärder för eventuella förändringar Utföra aktiviteter i aktivitetsplanerna inom utsatta tider. under arbetsgruppernas sammansättning i Rapporterar uppnådda resultat. samråd med Rapportera skyndsamt avvikelser och projektledare eventuella problem Håller sig uppdaterade på status i projektet. Deltar i projektuppföljning innan projektet avslutas Talar med projektledare om man får problem eller ser andra hinder för att utföra sina arbetsuppgifter Ansvar för implementering, förvaltning och realisering av effekter. Ingår i projektgruppen Arbetsgrupper (bl a teknikgrupp) Ansvarar för att upprätta underlag till de olika leveranstillfällena. Planering av arbetsgruppsträffar Externa kontakter Ej relevant 7. Kommunikation 7.1. Kommunikationsplan och rapportering inom projektet De båda koordinatorerna träffas dagligen och avsätter gemensam arbetstid för projektet. Kommunikation mellan koordinatorer och styrgrupp samt landstingsdirektörer sker genom månatliga rapporter av genomförda aktiviteter samt muntlig genomgång 4 ggr/år vid NIT-gruppens möten. Koordinatorerna träffar kontaktpersonerna i regionen var annan vecka för diskussion och planering av bl.a. regionala workshops och andra aktiviteter. Kommunikation mot medarbetare i regionen sker genom landstingens intranät och direktkontakt med berörda personer, samt genom det material som placeras på regionförbundets hemsida under rubriken ehälsa. Den projektplats som tagits fram för regiongemensamma projekt används för kommunikation inom dessa projekt 7.2. Intressentanalys Enheter med stort patientflöde mellan landstingen i regionen samt de med engagemang i e-hälsa, undervisning och nya kommunikationsmetoder påverkas mest av projektet. Den genomgång som gjorts i början av projektet visar att fokus bör ligga på regionvård på distans, t.ex. mottagning och bedömning av patienter via videoteknik, på

14 Projektplan ehälsa 14(18) tillgängliggörande av utbildning via video, på regionala multidisciplinära ronder samt på samordnad vårdplanering via videoteknik. En förutsättning är också en utveckling av rutiner och teknik för videokonferenssamtal så dessa blir enkla att använda samt allmänt spridda. Detta är beroende av ett utvecklat samarbete mellan IT/MT-enheterna i regionen. Den regionaliserade läkarutbildningen är tydligt beroende av ett väl fungerade system för utbildning via videokonferensanläggningar Kommunikationsplan till projektets intressenter Kommunikationsplan för koordinatorsarbete Utredning 2007 Nya behov Regionförbundet Styrgrupp (utökad NITgrupp) Koordinator Chefssamråd Landstingsdirektörer Medarbetare Webbplats VO-chef Diagnostik och Medicinsk Service NUS Kontaktpersoner

15 Projektplan ehälsa 15(18) Målgrupp Budskap Kanal Ansvarig Intervall NIT-grupp Lägesrapport Mail Projektledare Varje månad Styrgruppsöten Projektledare 4 ggr/år Landstingsdirektörer Lägesrapport Mail Projektledare Varje månad Kontaktpersoner Lägesrapport Mail Projektledare Varje månad Projektmöten Projektledare Varannan vecka Gemensam Projektledare Löpande arbetsyta Regionförbundet Lägesrapport Mail Projektledare Varje månad (sekreterare) Medarbetare Allmän information Intranät Regionförbundets Projektledare Löpande Chefssamråd Information vid behov hemsida Mail/möten Projektledare Vid behov 7.4. Dokumentationsplan Dokument lagras i En intern arbetsyta för arbetsdokument inom projektet för koordinatorerna En extern gemensam arbetsyta dit projektets kontaktpersoner i regionen samt NIT-gruppen har behörighet. Denna arbetsyta skall användas för regiongemensamma projekt och dokumentation kring den regionaliserade läkarutbildningen Projektets webbplats på Regionförbundets hemsida där dokument avsedda för en allmän publik publiceras. Här läggs också information om internutbildning som är tillgänglig via videokonferens och om de workshops som planeras under terminen. Dokument som projektet avser producera: Dokumentförteckning Uppdrags-direktiv Projektplan enl PROJEKTiL Gemensam adresslista för konferens-lokaler i regionen Projektbeskrivingar Aktivitetsplan Plats Författare Beslutsdat. Ansvarig Projektets externa arbetsyta NIT-grupp NIT-gruppen Projektets externa Koordinatörer NIT-gruppen arbetsyta Extern webbplats Teknikgruppen Koordinatörer Extern webbplats Koordinatörer Koordinatörer Projektets externa Koordinatörer Koordinatörer arbetsyta Årsrapport 2010 Extern webbplats Koordinatörer NIT-gruppen Årsrapport 2011 Extern webbplats Koordinatörer NIT-gruppen Projektdirektivet är överordnat denna projektplan. Om motstridiga uppgifter förekommer gäller därför projektdirektivet. Vid tillägg och ändringar under projektets gång som skiljer sig från projektdirektivet ska projektdirektivet revideras.

16 Projektplan ehälsa 16(18) Revisionshantering sker på följande sätt: Varje ny godkänd och gällande dokumentversion betecknas R01,R02,R03 etc. Arbetsversioner behöver inte skrivas i ändringsloggen men skall versionshanteras enligt följande: A01 etc. betecknar de första arbetsversionerna av version R. När dokumentet är godkänt och klart får det versionsbeteckningen R. Om sedan en ny version av detta godkända dokument behöver göras får de första arbetsversionerna beteckningen A02, A03 etc. för att sedan bli gällande version R02, R Kvalitet 8.1. Kvalitetsstrategier Kvalitetssäkring sker löpande genom återkoppling från beställare, styrgrupp och kontaktpersoner till projektledarna i samband med lägesrapporter och styrgruppsmöten. Ytterligare kvalitetssäkring bedöms ej behövas Granskningar och bedömningar enligt PROJEKTiL Ej aktuellt 8.3. Kvalitetssäkring av externa leverantörer Ej aktuellt 8.4. Projektrutiner I enlighet med riktlinjer i Norra regionen används PROJEKTiL som projektmodell. Uppdragsbeskrivning och projektplan följer modellen i tillämpliga delar. Vid behov av förändringar av projektet som inte är enhetliga med uppdragsdirektiv eller projektplan upprättar projektledarna ett förslag och presenterar för styrgruppen som beslutar i frågan Säkerhet Säkerhetsaspekter hanteras enligt respektive landstings ordinarie rutiner. Vid specifika frågeställningar lyfts frågan i projektets olika forum för vidare hantering. I övrigt skall gällande lagar och förordningar tillämpas. 9. Risker och möjligheter Riskerna med projektet är snarast att målen ej uppnås på grund av bristande kommunikation mellan styrgupp och koordinatorer, mellan koordinatorer och kontaktpersoner eller oförmåga att avsätta tid för projektet. Projektets genomförande och resultat är i vissa delar också beroende av respektive landstings fokus och satsningar inom området. En regelrätt riskanalys är knappast relevant då så många olika delar ingår i projektet. Möjligheterna till förbättrad samverkan inom regionen är stora vid ett väl genomfört projekt. 10. Överlämning av projektresultat Inom respektive landsting finns befintliga förvaltningar för videokonferens och distansmöten. Leveranser från projektet hanteras i huvudsak av dessa. Kontaktpersonerna i landstingen har en central roll avseende implementering, förvaltning och realisering av effekter och projektresultat. Ett av projektets mål är också att skapa rutiner och processbeskrivningar för hur gemensamma telemedicinska behov ska hanteras varför frågan kommer att klargöras under projektets gång. Godkännande av leveranser görs av styrgruppen i de fall det bedöms relevant.

17 Projektplan ehälsa 17(18) 11. Projektavslut (BP5) Projektet är avslutat när nedanstående punkter är uppfyllda slutrapporten är godkänd av projektägaren. projektägaren har förklarat projektet avslutat all projektdokumentation är arkiverad på bestämd plats ansvarig är utsedd för att följa upp projektets nytta för verksamheten alternativt att projektet har övergått till rutinverksamhet i en regional organisation. 12. Referenser Dokument som det hänvisas till i Projektplanen: Telemedicin och andra distansmöten inom Landstingsvärlden Projektdirektiv ehälsa i Norra Sjukvårdsregionen 13. Checklista och beslut, BP2 Ej aktuellt

18 Projektplan ehälsa 18(18)