Fördjupning barn och unga uppdrag psykisk hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fördjupning barn och unga uppdrag psykisk hälsa"

Transkript

1 Fördjupning barn och unga uppdrag psykisk hälsa Christina Dalman Diana Corman, Henrik Dal, Anna-Clara Hollander, Beata Jablonska, Kyriaki Kosidou, Susanne Wicks, Jill Åhs Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi Samhällsmedicin September

2 Innehåll 1. Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd bland barn och unga i Stockholms län 1.1 Förekomst av psykisk hälsa och ohälsa bland elever i högstadiet och gymnasiet i Stockholms län, under åren I korthet... 5 Metod... 6 Resultat Förekomst av psykiatriska tillstånd bland barn och unga i Stockholms län, under åren I korthet Metod Resultat Andel barn och unga som får vård för psykisk ohälsa i Stockholm län, under åren I korthet Metod Resultat Kartläggning av vissa riskgrupper 2.1 Sexuella minoriteter och könsinkongruens: Hur stor är förekomsten bland unga i Stockholms län och hur är deras psykiska hälsa? I korthet Metod Resultat Barn till föräldrar som slutenvårdats inom psykiatri eller beroendevård: Hur stor grupp är det i Stockholms län? I korthet Metod Resultat Barn med dåliga skolprestationer: Har risken för aktivitetsersättning för av psykisk ohälsa ökat under senare år? I korthet Metod Resultat

3 2.4 Unga immigranter som fått uppehållstillstånd fram till år 2011;Hur stor är deras psykiatriska vårdkonsumtion (specialistpsykiatri inklusive beroendevård) och uttag av psykofarmaka i jämförelse med personer födda i Sverige? I korthet Metod Resultat Första linjens psykiatri för barn och unga i Stockholms län år Andel barn, unga och äldre med vårdkonsumtion inom första linjens psykiatri (husläkarmottagningar, BUMM med tilläggsavtal) samt en jämförelse med specialiserad psykiatrisk vård år I korthet Metod Resultat Andelen psykofarmaka från första linjens psykiatri respektive specialiserad psykiatri för barn och unga i Stockholms län år I korthet Metod Resultat

4 1. Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd bland barn och unga i Stockholms län För definitioner av begreppen psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hänvisas till rapporten Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Bremberg & Dalman, 2014, FORTE. Som mått på förekomst av psykisk hälsa, ohälsa och psykiatrisk tillstånd har vi använt tre olika mått; Mätningar av psykisk hälsa och ohälsa med hjälp enkätdata som utförs inom Stockholms län vartannat år i Åk 9 resp. Åk 2 i gymnasiet. Vård för olika psykiatriska diagnoser; depression, ångest, stressreaktioner, ätstörningar, psykotiska tillstånd, bipolära tillstånd, ADHD och autismspektrumtillstånd inom såväl primärvård som specialiserad psykiatri. Ett bredare mått på vård för psykisk ohälsa; Vård oavsett diagnos inom specialiserad psykiatri samt vård för psykisk ohälsa inom annan vård (definierat som psykiatrisk diagnos( F-kapitlet samt Z65, Z73 enligt ICD-10), behandling med antidepressiva mediciner och psykosociala kontakter (psykolog, kurator). För samtliga dessa mått beskriver vi utvecklingen över tid för åldersgrupperna 0-12, och år samt förekomst per kommun och stadsdel (där antalen räcker till uppdelning). Vi undersöker också om sociala faktorer förklarar skillnaderna mellan kommuner och stadsdelar genom att utföra korrelationsanalyser på ekologisk nivå för mått på psykisk hälsa och ohälsa. 4

5 1.1 Förekomst av psykisk hälsa och ohälsa bland elever i högstadiet och gymnasiet i Stockholms län, under åren I korthet Från Stockholmsenkäten som vänder sig till åk 9 och åk 2 i gymnasiet och som innehåller bland annat frågor: Känner du dig ledsen och deppig utan att veta varför? och Hur ofta tycker du att det är riktigt härligt att leva? samt ett sammanvägt index varierande mellan (byggt på frågor om psykosomatiska symtom och sömnsvårigheter) där höga värden anger psykisk hälsa, har vi sammanställt resultat för år 2016 samt förändringar över tid Indexvärdet på god psykisk hälsa låg på drygt 60 bland pojkar medan motsvarande siffra för flickor var 50. Det var också fler pojkar (68-71%) än flickor (60-63%) som rapporterade att det var riktigt härligt att leva. Det förelåg skillnader mellan olika kommuner och stadsdelar. Könsskillnaderna var betydligt större för psykisk ohälsa (jämfört med psykisk hälsa). Drygt dubbelt så många flickor som pojkar uppgav att de ofta var ledsna eller deppiga utan att veta varför, 38-41% vs %. Även mellan kommunerna och stadsdelarna var variationerna större vad gäller psykisk ohälsa jämfört med psykisk hälsa. Psykisk hälsa och ohälsa samvarierade signifikant med områdeskarakteristika, framförallt bland pojkar. Ju mindre fördelaktiga socioekonomiska faktorer i området (t.ex. hög andel låginkomsttagare och arbetslösa) och ju högre grad av upplevda ordningsproblem i området och låg social kontroll desto färre ungdomar (både pojkar och flickor) rapporterade psykisk hälsa. I dessa områden rapporterade också pojkarna i signifikant högre grad psykisk ohälsa d.v.s. att de kände sig ledsna och deppiga utan att veta varför. Vi undersökte också förändringar över tid från 2004 till Indexvärdet för psykisk hälsa sjönk något över tid för båda könen. Information om variabeln riktigt härligt att leva saknades tyvärr för uppföljningsperioden. Andelarna som ofta kände sig ledsna eller deppiga utan att veta varför, var relativt konstanta under perioden Därefter sågs en ökning av andelarna som rapporterar detta tillstånd, framför allt bland flickor. Sammantaget visar undersökningen att indexvärdet för grad av psykisk hälsa endast har sjunkit marginellt från 2004 till Även den psykiska ohälsan har legat relativt stabilt mellan 2004 och 2010 men därefter ses en försämring, framförallt bland flickor. Detta mönster över tid överensstämmer till viss del med den nationella mätningen Skolbarns hälsovanor (Folkhälsomyndigheten) och Stockholms läns landstings Folkhälsoenkät. Även vårdkonsumtionsdata för psykiatriska tillstånd ökar tydligt (se nedan). Detta är en utveckling som setts sedan 1990-talet men det är ett observandum att en ytterligare ökning nu tycks föreligga sedan år Ökade preventiva insatser bör sättas in, både under förskole- och skolålder. Studien visar också att det finns samband med områdets sociala karakteristika, framförallt bland pojkar, vilket borde föranleda riktade insatser till vissa områden. En uppföljning bör ske efter den samlade satsningen för att förbättra den psykiska hälsan som nu genomförs i länet och övriga landet. 5

6 Metod Uppgifterna om självrapporterad psykisk hälsa och ohälsa har hämtats från Stockholmsenkäten år Stockholmsenkäten är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar inom Stockholms län i grundskolans årskurs 9 samt i gymnasiets år 2. Enkäten genomförs vartannat år och den består av frågor som rör ungdomars vanor, attityder, levnadsvillkor och psykiska hälsa. År 2016 deltog 22 av länets 26 kommuner i undersökningen. Den totala svarsfrekvensen var 79 procent och 416 skolor i länet deltog i undersökningen. Som indikator på psykisk hälsa används följande frågor: Grad av god psykisk hälsa enligt ett index 1 som kan variera mellan 0 och 100. Ju högre indexvärde desto bättre psykisk hälsa. Hur ofta tycker du att det ar riktigt härligt att leva? Frågan har fem svarsalternativ: Väldigt ofta, Ganska ofta, Ibland, Någon enstaka gång och Sällan. De två första svarsalternativen anses vara uttryck för psykisk hälsa. Som indikator på psykisk ohälsa används frågan: Känner du dig ledsen och deppig utan att veta varför? Frågan har fem svarsalternativ: Väldigt ofta, Ganska ofta, Ibland, Någon enstaka gång och Sällan. De två första svarsalternativen anses vara uttryck för psykisk ohälsa. Uppgifter om områdets sociala och ekonomiska karakteristika har hämtats från Områdesdatabasen (ODB). ODB innehåller sociodemografiska data för Stockholms län sammanställda på ett flertal geografiska nivåer. Den administreras av SCB på uppdrag av Tillväxt och regionplaneförvaltningen (TRF). Följande sex indikatorer valdes för socioekonomisk struktur: - andel utrikes födda (alla åldrar) - andel med gymnasiet som högsta utbildningsnivå (i åldrarna år) - andel barnfamiljer med ensamstående föräldrar (barn i åldrarna 0-21 år) - andel med låg inkomst (andel av kommunens/stadsdelens invånare i åldrarna år som tillhör den lägsta kvintilen av inkomstfördelningen). - andel som inte är i förvärvsarbete (i åldrarna år) - andel arbetssökande (i åldrarna år) - andel biståndsmottagare (18+ år) 1 Index på basis av följande frågor: Hur ofta har du haft huvudvärk detta läsår? Hur ofta har du dålig aptit? Hur ofta har du under detta läsår haft nervös mage (t.ex. magknip, magkramper, orolig mage, illamående, gaser, förstoppning eller diarré)? Hur ofta har du under detta läsår haft svart att somna? Hur ofta har det hänt under detta läsår att du sovit oroligt och vaknat under natten? 6

7 Självrapporterade uppgifter om grad av ordningsproblem 2 samt informell social kontroll 3 i bostadsområdet hämtades från den ovan beskrivna Stockholmsenkäten. Statistiska analyser Resultaten presenteras i form av beskrivande statistik och i form av s.k. ekologiska bivariata korrelationer. Studien har en ekologisk design där association mellan exponering (här: områdeskarakteristika) och utfall (här: psykisk hälsa och ohälsa) studerats på aggregerad nivå och över geografiska områden (här: kommuner och stadsdelar). Korrelationer beräknades med Pearsons korrelationskoefficient r som kan anta värden -1 r 1 med statistisk säkerhet (p). Ett p-värde på <0,05 är en indikation på att det finns ett samband mellan de två aktuella måtten. Resultat Psykisk hälsa 2016 Indexvärde på god psykisk hälsa ligger på drygt 60 bland pojkar medan motsvarande siffra för flickor är 50. Det är också fler pojkar (68-71%) än flickor (60-63%) som rapporterar att det är härligt att leva (Tabell 1). Tabell 1. Självrapporterad psykisk hälsa bland ungdomar 2016 Pojkar åk 9 % Pojkar gymn 2 % Flickor åk 9 % Flickor gymn 2 % God psykisk hälsa index Tycker att det är riktigt härligt att leva Indexvärde på god psykisk hälsa varierar bland yngre pojkar från 61 i Haninge till 70 i Danderyd och bland de äldre från 59 i Sundbyberg till 65 i Danderyd, Enskede-Årsta-Vantör, Lidingö, Sollentuna, Upplands-Väsby och Österåker. Lägsta indexvärde bland yngre flickor återfinns i Salem (45) och högsta i Vallentuna och Kungsholmen (57). Motsvarande siffror bland äldre flickor är 41 i Österåker och 55 i Sundbyberg (Bilaga 1). Andelarna som tycker att det är riktigt härligt att leva varierade bland yngre pojkar från 63% i Vallentuna till 81% i Bromma och bland äldre pojkar från 57% i Rinkeby-Kista till 77% i Österåker. Den lägsta andelen yngre flickor som tycker att det är riktigt härligt att leva finns i Vallentuna (48 %) och den största i Vaxholm (80%). Bland äldre flickor varierar motsvarande andelar från 45 % i Skarpnäck till 78% i Danderyd (Bilaga 1). 2 Index på basis av följande frågor: Vandalism (klotter, olaglig graffiti, förstörelse) är vanligt i bostadsområdet; Det finns personer som säljer narkotika i bostadsområdet; På vardagskvällar finns det många berusade utomhus i bostadsområdet; Det är ovanligt med våldsbrott (misshandel, rån, våldtäkt) i det här bostadsområdet. Indexvärdet kan variera mellan 0 och 100. Ju högre indexvärde desto högre grad av upplevelse av ordningsproblem i området. 3 Index på basis av följande frågor: Om en vuxen såg mig göra något olagligt i mitt bostadsområde skulle nog mina föräldrar få reda på det; Vuxna skulle ingripa om det blev ett slagsmål framför mitt hus; Om jag blev rånad på en allmän plats i bostadsområdet skulle vuxna ingripa; Mina grannar brukar heja/hälsa på mig när vi möts. Indexvärdet kan variera mellan 0 och 100. Ju högre indexvärde desto högre grad av upplevelse av informell social kontroll i området. 7

8 Psykisk hälsa och dess association med områdeskarakteristika Det finns stora skillnader inom Stockholms län vad gäller socioekonomiska förhållanden. I stadsdelen Rinkeby-Kista är andelen med ekonomiskt bistånd drygt 13 gånger högre jämfört med det område som har lägst andel (0,5 %) och motsvarande siffra för andelen arbetslösa är nästan 5. Stockholms läns kommuner och stadsdelar skiljer sig i befolkningens etniska struktur. I en del områden (Ekerö, Nykvarn, Norrtälje och Värmdö) är bara om kring 10 % utrikes födda medan det i Rinkeby-Kista och Skärholmen är över hälften av de boende som är utrikes födda. Bland yngre barn återfinns de lägsta värden för graden av upplevd social kontroll i stadsdelen Rinkeby-Kista (52 för pojkar och 56 för flickor), medan de högsta värden bland yngre pojkar noteras i Nacka, Bromma och Salem (74) och bland yngre flickor i Vaxholm (81). Bland äldre pojkar är det Skärholmen och Rinkeby-Kista som har de lägsta värdena för graden av upplevd social kontroll (46 respektive 48) och bland äldre flickor är graden av upplevd social kontroll lägst i Skarpnäck (54) och Skärholmen (55). Högsta värden för pojkar noteras i Vaxholm (76) och Värmdö (75) och för flickor i Ekerö (79) och Vaxholm (78). De högsta värden för graden av upplevda ordningsproblem, oavsett ålder och kön, återfinns i stadsdelar Rinkeby-Kista och Skärholmen (50-46 för pojkar och för flickor). Graden av upplevda ordningsproblem bland pojkar är lägst på Lidingö (17 för yngre och 16 för äldre). Lägsta värdena för yngre flickor noteras i Danderyd (16) och för äldre flickor i Vaxholm (15). Det finns inga samband mellan områdets socioekonomiska karakteristika och indexvärde på god psykisk hälsa förutom att ju större andel familjer med ensamstående föräldrar desto lägre är indexvärdet bland yngre pojkar (r=-0,41, p=0,01) (resultaten redovisas inte i tabellformat). Indexvärde på god psykisk hälsa tycks inte heller samvariera med graden av upplevda ordningsproblem och informell social kontroll i bostadsområdet förutom bland yngre pojkar som rapporterar ett högre indexvärde på god psykisk hälsa ju högre den upplevda graden av informell social kontroll är (r=0,43, p=0,01; resultaten redovisas inte i tabellformat). Det finns inga samband mellan områdets socioekonomiska karakteristika och andel yngre pojkar som rapporterar att det är riktigt härligt att leva, medan måttliga till starka negativa korrelationer återfinns bland de äldre pojkarna. Ju högre koncentration av människor med mindre gynnsamma socioekonomiska förhållanden desto färre av de äldre pojkarna rapporterar att det är riktigt härligt att leva (Tabell 2). Andel flickor som rapporterar att det är riktigt härligt att leva, oavsett ålder, samvarierar negativt med andelen barnfamiljer med ensamstående förälder, Bland äldre flickor ses också en negativ korrelation med andel biståndsmottagare (Tabell 2). Andelen barn som rapporterar att det är riktigt härligt att leva samvarierar med graden av upplevda ordningsproblem samt informell social kontroll i bostadsområdet. Ju högre grad av upplevda ordningsproblem desto färre barn som uppger att det är riktigt härligt att leva. Det omvända förhållandet råder för graden av upplevd informell social kontroll (Tabell 2). 8

9 Tabell 2. Korrelationer mellan och områdeskarakteristika och andel barn som rapporterat att det är riktigt härligt att leva Pojkar åk 9 r p Pojkar gymn 2 r p Flickor åk 9 r p Flickor gymn 2 r p Andel utrikes födda -0,29 0,09-0,55 0,00-0,18 0,30-0,31 0,07 Andel som har högst -0,22 0,21-0,52 0,00-0,23 0,19-0,32 0,06 gymnasial utbildning Andel barnfamiljer med -0,21 0,23-0,44 0,01-0,38 0,03-0,57 0,00 ensamstående förälder Andel med låg inkomst -0,24 0,17-0,39 0,02-0,03 0,87-0,14 0,43 Andel som inte är i -0,28 0,11-0,50 0,00-0,10 0,56-0,26 0,13 förvärvsarbete Andel arbetssökande -0,28 0,11-0,55 0,00-0,17 0,33-0,27 0,11 Andel -0,28 0,10-0,54 0,00-0,17 0,34-0,37 0,03 biståndsmottagare Ordningsproblem -0,37 0,03-0,60 0,00-0,37 0,03-0,64 0,00 Grad av socialkontroll 0,30 0,08 0,47 0,00 0,52 0,00 0,59 0,00 Psykisk ohälsa 2016 Den mest påtagliga könsskillnaden i svarsmönster återfinns för frågan som gäller den psykiska ohälsan. Drygt dubbelt så många flickor som pojkar uppger att de ofta är ledsna eller deppiga utan att veta varför, 38-41% vs % (Tabell 3). Tabell 3. Självrapporterad psykisk ohälsa bland ungdomar 2016 Pojkar åk 9 % Pojkar gymn 2 % Flickor åk 9 % Flickor gymn 2 % Känner sig ofta ledsna eller deppiga utan att veta varför Andelen som ofta känner sig ledsen eller deppig utan att veta varför varierar bland yngre pojkar från 8 % i Hägersten-Liljeholmen till 21% i Rinkeby-Kista och bland äldre pojkar från 12% i Norrmalm till 22% i Södertälje (Bilaga 2). Den lägsta andelen yngre flickor som ofta känner sig ledsna eller deppiga finns i Upplands-Bro (29 %) och den största i Vallentuna (50 %). Bland äldre flickor varierar motsvarande andelar från 30 % i Sollentuna till 55 % i Farsta (Bilaga 2). Psykisk ohälsa och dess association med områdeskarakteristika Andelar pojkar, både yngre och äldre, som rapporterar att de ofta känner sig ledsna eller deppiga utan att veta varför, samvarierar positivt med alla socioekonomiska karakteristika på områdesnivå, medan inga samband kunde påvisas för flickor. Således, ju högre koncentration av människor med mindre gynnsamma socioekonomiska förhållanden desto fler pojkar som uppger att de mår psykiskt dåligt enligt den använda indikatorn (Tabell 4). 9

10 Andelen pojkar som rapporterar att de ofta känner sig ledsna eller deppiga utan att veta varför samvarierar med graden av upplevda ordningsproblem samt informell social kontroll i bostadsområdet. Ju högre grad av upplevda ordningsproblem desto fler pojkar som uppger att de ofta känner sig ledsna eller deppiga utan att veta varför. Det omvända förhållandet råder för graden av upplevd informell social kontroll, d.v.s. ju högre grad av upplevd social kontroll desto färre pojkar som ofta känner sig ledsna eller deppiga (Tabell 4). Tabell 4. Korrelationer mellan andel barn som rapporterar att de ofta känner sig ledsna eller deppiga utan att veta varför och områdeskarakteristika Pojkar åk 9 r p Pojkar gymn 2 r p Flickor åk 9 r p Flickor gymn 2 r p Andel utrikes födda 0,59 0,00 0,56 0,00-0,15 0,41-0,10 0,58 Andel som har högst 0,35 0,04 0,31 0,07 0,23 0,18 0,13 0,47 gymnasial utbildning Andel barnfamiljer med 0,53 0,00 0,31 0,07 0,12 0,51 0,25 0,14 ensamstående förälder Andel med låg inkomst 0,55 0,00 0,42 0,01-0,20 0,24-0,06 0,74 Andel som inte är i 0,60 0,00 0,48 0,00-0,15 0,41-0,02 0,91 förvärvsarbete Andel arbetssökande 0,57 0,00 0,54 0,00-0,13 0,47-0,09 0,59 Andel 0,62 0,00 0,53 0,00-0,03 0,87 0,01 0,95 biståndsmottagare Ordningsproblem 0,61 0,00 0,46 0,00 0,12 0,48 0,22 0,20 Grad av socialkontroll -0,50 0,00-0,31 0,07-0,11 0,51-0,27 0,12 Psykisk hälsa och ohälsa förändring över tid (stadsövergripande resultat) Pojkar, i båda årskurserna, hade generellt sett betydligt högre indexvärden på psykisk hälsa jämfört med flickor. Indexvärdena sjönk något över tid bland båda könen (Figur 1). Figur 1: Grad av god psykisk hälsa (index), uppdelat på kön och årskurs,

11 Andelarna som ofta kände sig ledsna eller deppiga utan att veta varför, var relativt konstanta under perioden Därefter sågs en ökning av andelarna som rapporterade detta tillstånd, framför allt bland flickor (Figur 2). Figur 2. Andelar som ofta känner sig ledsna eller deppiga utan att veta varför (%), uppdelat på kön och årskurs,

12 Bilaga 1. Självrapporterad psykisk hälsa bland ungdomar uppdelat på kommun/stadsdel Kommun/Stadsdel Grad av god psykisk hälsa (Index) Andel som ofta tycker att det är riktigt härligt att leva (%) Pojke Pojke Flicka Flicka Pojke Pojke Flicka Flicka gymn 2 år 9 gymn 2 år 9 gymn 2 år 9 gymn 2 år 9 Botkyrka Bromma Danderyd Eker Enskede-Årsta-Vantör Farsta Haninge Hägersten Liljeholmen Hässelby-Vällingby Järfälla Kungsholmen Lidingö Nacka Norrmalm Nynäshamn Rinkeby-Kista Salem Sigtuna Skarpnäck Skärholmen Sollentuna Solna Spånga-Tensta Sundbyberg Södermalm Södertälje Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmd Älvsjö Östermalm Österåker

13 Bilaga 2. Självrapporterad psykisk ohälsa bland ungdomar uppdelat på kommun/stadsdel. Kommun/Stadsdel Andel som ofta känner sig ledsna eller deppiga utan att veta varför (%) Pojke Pojke Flicka Flicka gymn 2 år 9 gymn 2 år 9 Botkyrka Bromma Danderyd Eker Enskede-Årsta-Vantör Farsta Haninge Hägersten-Liljeholmen Hässelby-Vällingby Järfälla Kungsholmen Lidingö Nacka Norrmalm Nynäshamn Rinkeby-Kista Salem Sigtuna Skarpnäck Skärholmen Sollentuna Solna Spånga-Tensta Sundbyberg Södermalm Södertälje Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmd Älvsjö Östermalm Österåker

14 1.2 Förekomst av psykiatriska tillstånd bland barn och unga i Stockholms län, under åren I korthet I Stockholms läns landstings vårdregister VAL-databaserna undersöktes andelen vårdade med depression, ångest, stressreaktioner, ätstörningar, psykotiska tillstånd, bipolära tillstånd, ADHD och autismspektrumtillstånd (ICD koder F20-F29, F30-F34, F38-F39, F40-F43, F50, F84, F90). Andelen personer som vårdas för de aktuella diagnoserna ökade mellan år 2011 och 2016 i samtliga åldersgrupper; från 1,5 % år 2011 till 2,8 % år 2016 för den yngsta åldersgruppen, från 5,4 % år 2011 till 11,4 % år 2016 för åringarna och från 7,2 % år 2011 till 11,5 % år 2016 för åringar. År 2016 har således mer än var tionde tonårig och ung vuxen i Stockholms län en psykiatrisk diagnos. Överlag domineras diagnosbilden av liknande tillstånd i de tre undersökta åldersgrupperna: ADHD i alla åldersgrupper och ångest i de två äldre åldersgrupperna. Det är stora variationer mellan olika geografiska områdena. För det sammanslagna måttet av alla de undersökta diagnoserna varierar andelarna från 3,5 till 7,2 % för 0-17 åringarna och från 7,4 till 17,0 % för åringarna. Andelar personer som vårdas för ADHD varierar mellan 0,6 och 4,9 % bland 0-17 åringarna, och för åringar är motsvarande siffror mellan 0,8 % och 6,6 %. Andelar personer som vårdas för ångest varierar för 0-17 åringar mellan 0,7 % och 2,4 % medan för åringar varierar andelen mellan 4,0 % och 9,4 %. Sammantaget är således variationen mellan de geografiska områdena större för unga vuxna jämfört med barn och tonåringar. De geografiska variationerna kommer att utredas i kommande studier. Sammanfattningsvis visar vårddata på en starkt stigande värdkonsumtion för psykiatriska tillstånd. Denna utveckling har setts sedan 1990-talet men har nu ökat ytterligare. År 2016 är det mer än 11 % av tonåringar och unga vuxna som fått en psykiatrisk diagnos enligt vår definition. Detta mönster ses också i befolkningsbaserade enkätundersökningar (se ovan). Orsaker till denna ökning är delvis minskande mörkertal men en verklig ökning av upplevd ohälsa föreligger också. En uppföljning bör ske efter den samlade satsningen för att förbättra den psykiska hälsan som nu genomförs i länet och övriga landet. Metod Materialet hämtades ur landstingets befintliga vårdregister, de så kallade VAL-databaserna med uppgifter från landstingsfinansierad öppenvård (d.v.s. även privata vårdgivare som upphandlats av landstinget) hos såväl husläkare som specialiserad psykiatri, slutenvård, samt besök hos arvoderade privatpsykiatrer. Andelen personer boende och vårdade i Stockholms län presenteras för åren Åldersgrupperingarna 0-12, 13-17, användes. För gruppering av diagnoser se tabell 1. Indelning på kommun/stadsdel gjordes för år 2016 och för de största diagnosgrupperna. För detta ändamål begränsas åldersgrupperna till 0-17 och år. 14

15 Genom åren har vissa kliniker ändrat driftform (från landstingsdriven till privat regi). För att möjliggöra jämförelser över tid redovisas resultaten oavsett driftform. Samtliga data är befolkningsrelaterade. Tabell 1. Gruppering av diagnoser Diagnos ICD10-kod Kommentar Depression/förstämningssyndrom Ångest Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress Ätstörningar F32-F34, F38-F39 F40-F43 F43 F50 Obs, ingår även i diagnosgruppen ångest Psykos (icke-affektiv) F20-F29 Ej aktuell för yngsta åldersgruppen Bipolär sjukdom F30-F31 Ej aktuell för yngsta åldersgruppen ADHD Autism spektrum tillstånd (AST) Någon (av ovanstående) psykiatrisk diagnos Psykiska störningar orsakade av psykoaktiva substanser Sömnstörningar F90 F84 F20-F29, F30-F34, F38- F39, F40-F43, F50, F84, F90 F12-F14, F16, F18-F19 F51, G47 Ej aktuell för yngsta åldersgruppen Resultat Diagnosgrupper under åren Andelen personer som vårdas för någon av de aktuella diagnoserna (för defintion se Tabell 1) har ökat mellan 2011 och 2016 i samtliga åldersgrupper; från 1,5 % år 2011 till 2,8 % år 2016 för den yngsta åldersgruppen, från 5,4 % år 2011 till 11,4 % år 2016 för åringarna och från 7,2 % år 2011 till 11,5 % år 2016 för åringar. Se figur 1-4. År 2016 har således mer än var tionde tonårig och ung vuxen i Stockholms län en psykiatrisk diagnos. I gruppen 0-12 år är det framför allt ADHD (1,6 % år 2016) och ATD (0,9% år 2016) som är både andelsmässigt störst och som ökar över tid. 15

16 I års gruppen är ADHD (5,8 % år 2016 )och ångest (4,0 % år 2016) andelsmässigt de vanligaste. I18-24-årsgruppen är det andelsmässigt vanligast med ångest (6,6 % år 2016) och depression (3,6 % år 2016) samt även ADHD (3,5% år 2016) de senare åren. Överlag domineras diagnosbilden av liknande tillstånd i de tre undersökta åldersgrupperna: ADHD i alla åldersgrupper och ångest i de två äldre åldersgrupperna. Figur 1. Andelen 0-12 åringar i Stockholms län vårdade (öppenvård/slutenvård) för psykiatriska diagnoser. % 14, år 12,0 10,0 8,0 Ångest Depresssion ADHD ASD 6,0 4,0 2,0 Ätstörningar Anpassningsstörningar/reaktion på svår stress Sömnstörningar Någon diagnos 0,

17 Figur 2.Andelen åringar i Stockholms län vårdade (öppenvård/slutenvård) för psykiatriska diagnoser. % 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, år Ångest Depresssion ADHD ASD Psykos Ätstörningar Psykiska störningar orsakade av psykoaktiva substanser Bipolär sjukdom Anpassningsstörningar/reaktion på svår stress Sömnstörningar Någon diagnos Figur 3. Andelen åringar i Stockholms län vårdade (öppenvård/slutenvård) för psykiatriska diagnoser. % 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, år Ångest Depresssion ADHD ASD Psykos Ätstörningar Psykiska störningar orsakade av psykoaktiva substanser Bipolär sjukdom Anpassningsstörningar/reaktio n på svår stress Sömnstörningar Någon diagnos 17

18 Diagnosgrupper per kommun stadsdel år 2016 På grund av att en uppdelning på 39 kommuner/stadsdelar kräver ett större underlag så redovisas åldersgrupperna 0-17 och år för det sammanslagna måttet av samtliga undersökta diagnoser (se metod, tabell 1) samt de två största diagnosgrupperna; ADHD och ångest. Observera att skalorna är olika mellan diagnosgrupperna. Det är stora variationer mellan de olika geografiska områdena Figur 5-10). För det sammanslagna måttet av alla de undersökta diagnoserna varierar andelarna från 3,5 till 7,2 % för 0-17 åringarna och från 7,4 till 17,0 % för åringarna. Andelar personer som vårdas för ADHD varierar mellan 0,6 och 4,9 % bland 0-17 åringarna, och för åringar är motsvarande siffror mellan 0,8 % och 6,6 %. Andelar personer som vårdas för ångest varierar för 0-17 åringar mellan 0,7 % och 2,4 % medan för åringar varierar andelen mellan 4,0 % och 9,4 %. Sammantaget är således variationen mellan de geografiska områdena större för unga vuxna jämfört med barn och tonåringar. Vad dessa skillnader beror på kan vi inte uttala oss om med detta underlag. Antalsmässigt små kommuner får förstås lite osäkrare tal och en del av de som utmärker sig är små antalsmässigt. 18

19 Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Skarpnäck Farsta Älvsjö Skärholmen Rinkeby-Kista Hägersten-Liljeholmen Södermalm Enskede-Årsta-Vantör SL Figur 5. Andelen 0-17 åringar i Stockholms län med en psykiatrisk diagnos inom öppenvård eller slutenvården. 18, år, någon av de aktuella diagnoserna 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Skarpnäck Farsta Älvsjö Skärholmen Rinkeby-Kista Hägersten-Liljeholmen Södermalm Enskede-Årsta-Vantör SL Figur 6. Andelen åringar i Stockholms län med en psykiatrisk diagnos inom öppenvård eller slutenvården år, någon av de aktuella diagnoserna 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 19

20 Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Skarpnäck Farsta Älvsjö Skärholmen Rinkeby-Kista Hägersten-Liljeholmen Södermalm Enskede-Årsta-Vantör SL Figur 7. Andelen 0-17 åringar i Stockholms län med en ADHD-diagnos inom öppenvård eller slutenvården. 10,00 ADHD 0-17 år 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Skarpnäck Farsta Älvsjö Skärholmen Rinkeby-Kista Hägersten-Liljeholmen Södermalm Enskede-Årsta-Vantör SL Figur 8. Andelen åringar i Stockholms län med en ADHD-diagnos inom öppenvård eller slutenvården. 10,00 ADHD år 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 20

21 Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Skarpnäck Farsta Älvsjö Skärholmen Rinkeby-Kista Hägersten-Liljeholmen Södermalm Enskede-Årsta-Vantör SL Figur 9. Andelen 0-17 åringar i Stockholms län med en ångestdiagnos inom öppenvård eller slutenvården. 10,00 Ångest 0-17 år 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Skarpnäck Farsta Älvsjö Skärholmen Rinkeby-Kista Hägersten-Liljeholmen Södermalm Enskede-Årsta-Vantör SL Figur 10. Andelen åringar i Stockholms län med en ångestdiagnos inom öppenvård eller slutenvården. 10,00 Ångest år 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 21

22 1.3 Andel barn och unga som får vård för psykisk ohälsa i Stockholm län, under åren I korthet Ett bredare mått än det ovan beskrivna är att undersöka hur många barn och unga som får vård för psykisk ohälsa oavsett diagnos inom specialiserad psykiatri samt vård för psykisk ohälsa på vårdcentraler (definierat som psykiatrisk diagnos, behandling med antidepressiva mediciner och psykosociala kontakter (psykolog, kurator). Vad gäller besök inom vården för psykisk ohälsa är det nästan 14 % bland ungdomar, år, och nästan 16 % bland unga vuxna år 2016 som har någon form av kontakt med vården p.g.a. psykisk ohälsa (enligt definitionen ovan). Under tidperioden ses ökningar i de tre åldersgrupperna på % med högst värden bland de unga vuxna. Det finns variationen mellan kommuner och stadsdelar och i vissa områden kan andelen personer med vård för psykisk ohälsa vara nästan dubbelt så stor som i andra områden. Sammanfattningsvis visar sammanställningen att nästan 15 % av tonåringar och unga vuxna har kontakt med vården år 2016 p.g.a. psykisk ohälsa. Ökningar ses i samtliga åldersgrupper mellan åren 2011 och Detta mönster överensstämmer med övriga indikatorer på förekomst av psykisk ohälsa beskrivna i detta kapitel. Den ökade vårdkonsumtionen antas bero på minskade mörkertal (minskad stigmatisering av psykisk ohälsa, bättre vårdutbud, ökad kunskap om psykisk ohälsa) men även på en faktisk ökning. En uppföljning bör ske efter den samlade satsningen för att förbättra den psykiska hälsan som nu genomförs i länet och övriga landet. Metod Ett bredare mått än psykiatriska diagnoser är att undersöka hur många barn och unga som får vård för psykisk ohälsa oavsett diagnos inom specialiserad psykiatri samt vård för psykisk ohälsa på vårdcentraler definierat som: 1) psykiatrisk diagnos (F-kapitlet i ICD-10 samt Z-diagnoser som beskriver psykosociala problem; Z65 (Problem som har samband med andra psykosociala förhållanden) och Z73 (Problem som har samband med svårigheter att kontrollera livssituationen); 2) behandling med antidepressiva mediciner och 3) psykosociala kontakter (psykolog, kurator). Samtliga data har hämtats från VAL-databaserna. Medicinering omfattar uttagna recept utfärdade från husläkare och specialiserad psykiatri. Psykosociala insatser innefattar besök på vårdcentral hos kurator, psykolog, psykoterapeut. 22

23 Resultat Vad gäller besök inom vården för psykisk ohälsa är det nästan 14 % bland ungdomar, år, och nästan 16 % bland unga vuxna år 2016 som har någon form av kontakt med vården p.g.a. psykisk ohälsa (enligt definitionen ovan). Under tidperioden ses ökningar i de tre åldersgrupperna på % med högst värden bland de unga vuxna. Andelar barn och unga som vår vård för psykisk ohälsa varierar stort mellan de olika områdena, se tabell 1. För 0-12 åringarna finns den lägsta andelen med 3,3% i Huddinge och den högsta på 6,0% på Värmdö, tätt följt av Skarpnäck på 5,9%. För åringar varierar andelarna mellan 6,4% på Östermalm till 12,8 i Farsta och 12,9% i Skarpnäck. Även bland unga vuxna är variationen stor ; från 8,2% i Rinkeby-Kista till 15,1% på Värmdö. Dessa skillnader kommer att undersökas vidare i framtiden. Figur 1. Andel barn och unga 0-12, 13-17, år (%) som fått någon form av vård för psykisk ohälsa från vårdcentral eller psykiatrin/beroendevården i Stockholms län under åren % 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% år år år 23

24 Tabell 1. Andel barn och unga 0-12, 13-17, år (%) i Stockholms län som fått som fått någon form av vård för psykisk ohälsa från vårdcentral eller psykiatrin/beroendevården år 2016 uppdelat på kommun och stadsdelsnivå år (%) år (%) år (%) Botkyrka 5,0 8,5 8,9 Bromma 4,7 9,6 12,4 Danderyd 3,4 6,9 10,1 Ekerö 6,2 11,0 14,0 Enskede-Årsta-Vantör 4,4 11,1 12,6 Farsta 5,6 12,8 12,9 Haninge 4,9 12,1 13,2 Huddinge 3,3 8,7 11,0 Hägersten- Liljeholmen 3,5 10,5 12,2 Hässelby-Vällingby 3,9 10,1 11,9 Järfälla 4,5 8,7 10,5 Kungsholmen 3,8 8,8 12,0 Lidingö 3,6 8,3 11,1 Nacka 5,2 9,1 11,9 Norrmalm 4,7 10,3 11,0 Norrtälje 5,0 12,6 15,4 Nykvarn 4,1 8,7 13,3 Nynäshamn 4,1 11,1 13,3 Rinkeby-Kista 4,4 7,7 8,2 Salem 4,7 12,0 12,9 Sigtuna 5,6 7,9 10,6 Fortsättning på nästa sida 24

25 Fortsättning på tabell 1. Andel barn och unga 0-12, 13-17, år (%) i Stockholms län som fått som fått någon form av vård för psykisk ohälsa från vårdcentral eller psykiatrin/beroendevården år 2016 uppdelat på kommun och stadsdelsnivå år (%) år (%) år (%) Skarpnäck 5,9 12,9 14,6 Skärholmen 4,2 9,4 9,8 Sollentuna 3,9 9,1 11,0 Solna 4,7 10,8 10,7 Spånga-Tensta 4,7 8,5 10,1 Sundbyberg 4,2 8,6 10,7 Södermalm 3,7 11,4 14,5 Södertälje 4,2 9,9 11,7 Tyresö 4,4 11,7 12,6 Täby 3,8 7,8 11,8 Upplands-Bro 4,4 10,8 12,4 Upplands Väsby 6,7 12,0 13,9 Vallentuna 4,4 11,1 15,2 Vaxholm 4,4 9,3 13,2 Värmdö 6,0 11,4 15,1 Älvsjö 4,5 8,9 10,7 Östermalm 3,4 6,4 10,0 Österåker 4,7 11,6 14,0 Stockholms län 4,5 9,9 11,9 25

26 2. Kartläggning av vissa riskgrupper Detta kapitel fokuserar på fyra olika riskgrupper för psykisk ohälsa i samhället: 2.1. Sexuella minoriteter och personer som upplever könsinkongruens 2.2. Barn till föräldrar som slutenvårdats inom psykiatri eller beroendevård under barnets uppväxt 2.3. Barn med dåliga skolprestationer 2.4. Unga immigranter som fått uppehållstillstånd fram till år 2011 (asylsökande undersöks f.n. i ett separat uppdrag som ska redovisas i november Immigranter som anlände åren kommer att undersökas när vi har mottagit erforderliga data register från Socialstyrelsen och SCB vilket är beställt som ett uppdrag för år 2018.) För samtliga grupper 1-4 anger vi andel personer inom respektive risk-grupp samt förekomst av psykisk ohälsa (olika mått för vardera riskgrupp p.g.a. att olika material använts). För gruppen barn till psykiskt sjuka har vi ännu inte data om deras psykiska mående. 2.1 Sexuella minoriteter och könsinkongruens: Hur stor är förekomsten bland unga i Stockholms län och hur är deras psykiska hälsa? I korthet I en undersökning utförd år 2014 identifierade sig cirka 3 % åringar i SLL som homosexuella och 7 % som bisexuella, vilket skulle motsvara ca 6500 respektive personer i absoluta tal. Självrapporterad psykisk ohälsa, självmordstankar och självmordsförsök var vanligare bland de sexuella minoriteterna överlag men framför allt bland de bisexuella individerna jämfört med heterosexuella. Cirka en fjärdedel av de bisexuella individerna hade försökt ta livet av sig jämfört med 4,5 % bland de heterosexuella. Över hälften hade haft självmordstankar (heterosexuella 20 %) och nästan 60 % av de bisexuella uppgav psykisk ohälsa (heterosexuella 35 procent). Cirka 6 % av åringar i SLL, motsvarande personer i absoluta tal, upplevde någon grad av könsinkongruens (att känna sig som ett annat kön). Denna grupp verkar också, liksom bisexuella, vara en särskilt utsatt grupp vad gäller psykisk ohälsa och självmordsbeteende. Sammanfattningsvis visar undersökningen att en stor andel av unga i Stockholms län uppger sexuell minoritets tillhörighet och könsinkongruens. Speciellt unga med bisexuell läggning och könsinkongruens uppger psykisk ohälsa och suicidalt beteende i mycket hög grad. Detta är riskgrupper som ytterligare bör uppmärksammas i det preventiva arbetet mot psykisk ohälsa. En uppföljning bör ske efter den samlade satsningen för att förbättra den psykiska hälsan som nu genomförs i länet och övriga landet. 26

27 Metod Studiepopulationen består av de 1827 unga i åldrarna år som besvarade Stockholms läns landstings Folkhälsoenkät år Enkäten skickades till ett slumpmässigt urval av cirka personer i åldern 16 år och uppåt, boende i Stockholms län, varav svarade (42 procent). I enkäten ingick frågor om sexuell läggning ("Betraktar du dig idag som: heterosexuell, homosexuell, bisexuell, inte som något av ovanstående alternativ.") och könsinkongruens ( Jag känner mig som en person av annat kön med svarsalternativ "Stämmer lite eller ibland, stämmer ganska bra, stämmer helt" eller Stämmer inte alls ). Svaren på frågan om könsinkongruens kodades som Ja eller Nej. Självrapporterad psykisk ohälsa mättes i enkäten med frågebatteriet General Health Questionnaire- 12 (GHQ-12). Instrumentet ger inga precisa diagnoser men identifierar i huvudsak personer med depression och/eller ångest. I den här studien har tröskelvärdet för självrapporterad psykisk ohälsa satts till lika med eller över 3 för att indikera psykisk ohälsa. Två frågor I enkäten handlade om självmordstankar och självmordsförsök ( Har du någon gång allvarligt övervägt att ta ditt liv? och, Har du någon gång försökt ta ditt liv? med fyra svarsalternativ Nej, aldrig; Ja, för mer än ett år sedan; Ja, under det senaste året; Ja, under den senaste veckan.) Svaren på dessa frågor kodades som Ja eller Nej. Vi har beräknat andel med psykisk ohälsa, självmordstankar och självmordsförsök bland unga i de olika sexuella läggnings kategorierna och bland unga med och utan könsinkongruens. Kalibreringsvikter har använts for att justera för snedvridet bortfall i enkäten. Resultat Psykisk ohälsa bland unga i sexuella minoritetsgrupper Tabell 1 visar andel och absoluta tal av unga i SLL som anger minoritets sexuell läggning. Cirka 3 % av åringar i SLL identifierade sig som homosexuella och 7 % som bisexuella, vilket skulle motsvara ca 6500 respektive personer i absoluta tal. Självrapporterad psykisk ohälsa, självmordstankar och självmordsförsök (Tabell 2) var vanligare bland de sexuella minoriteterna överlag, men framför allt bland de bisexuella jämfört med de heterosexuella. Cirka en fjärdedel av de bisexuella hade försökt ta livet av sig jämfört med 4,5 % bland de heterosexuella. Över hälften hade haft självmordstankar (heterosexuella 20 %) och nästan 60 % av de bisexuella uppgav psykisk ohälsa (heterosexuella 35 %). Tabell 1. Andel och absoluta tal åringar i SLL som anger minoritets sexuell läggning, SLLs Folkhälsoenkät år 2014 % n Homosexuella 2,7% 6636 Bisexuella 6,8% Heterosexuella 83,3% Betraktar mig inte som något av ovanstående alternativ 7,2% Total Sexuell minoritet 16,7%

28 Tablell 2. Andel och absoluta tal åringar i SLL med självrapporterad psykisk ohälsa (GHQ-12>=3), självmordstankar och självmordsförsök, stratifierade enligt sexuell läggning, SLLs Folkhälsoenkät år 2014 Psykisk ohälsa (GHQ-12>=3) Självmordstankar Självmordsförsök % n % n % n Homosexuella 41,6% ,1% ,9% 326 Bisexuella 57,9% ,5% ,2% 3963 Heterosexuella 33,9% ,4% ,5% 8989 Betraktar mig inte som något av ovanstående alternativ 26,5% ,5% ,5% 1454 Psykisk ohälsa bland unga med könsinkongruens Cirka 6 % av åringar i SLL, eller personer i absoluta tal, upplevde någon grad av könsinkongruens (Tabell 3). Dessa verkar liksom bisexuella vara en särskilt utsatt grupp vad gäller psykisk ohälsa. Tabell 3. Andel och absoluta tal åringar i SLL som upplever könsinkongruens, SLLs folkhälsoenkäten år 2014 Jag känner mig som en person av annat kön. % n Stämmer lite eller ibland. 4,1% 9964 Stämmer ganska bra. 0,9% 2096 Stämmer helt. 0,8% 1984 Stämmer inte alls. 94,2% Totalt positiva svar 5,8% Mer än hälften av de med könsinkongruens angav psykisk ohälsa, jämfört med en tredjedel av de utan sådana problem. Självmordstankar och självmordsförsök var betydligt vanligare bland unga med könsinkongruens. Över hälften av de med könsinkongruens uppgav självmordstankar och cirka var femte hade försökt ta livet av sig, jämfört med endast 1 av 20 bland av de utan könsinkongruens. 28

29 Tabell 4. Självrapporterad psykisk ohälsa (GHQ-12>=3), självmordstankar och självmordsförsök bland åringar i SLL som upplever könsinkongruens, SLLs Folkhälsoenkät år 2014 Psykisk ohälsa (GHQ- 12>=3) Självmordstankar Självmordsförsök Jag känner mig som en person av annat kön. % (n) % (n) % (n) Ja 53.8% % % 2914 Nej 34.0% % %

30 2.2 Barn till föräldrar som slutenvårdats inom psykiatri eller beroendevård: Hur stor grupp är det i Stockholms län? I korthet I en undersökning baserad på register från Socialstyrelsen Statistiska Centralbyrån identifierade vi barn födda i och undersökte hur stor andel som haft en förälder som slutenvårdats inom psykiatri eller beroendevård under barnets uppväxt (0-17 år). Hela 6-7 % av barn och unga har under uppväxten haft en förälder som lider av psykiatriskt tillstånd av sådan allvarlighetsgrad att inläggning varit indicerad. Detta motsvarar ca personer födda i absoluta tal. Barn till psykiskt sjuka är en känd riskgrupp för psykisk ohälsa och i kommande studier ska vi följa upp denna population utifrån såväl ohälsa, sociala utfall och skyddande faktorer. En uppföljning bör ske efter den samlade satsningen för att förbättra den psykiska hälsan som nu genomförs i länet och övriga landet. Metod Materialet hämtades från nationella register från Socialstyrelsen (Nationella Patientregistret) och Statistiska Centralbyrån (Flergenerationsregistret och Registret över totalbefolkningen). Barn födda i Sverige med kända biologiska föräldrar selekterades. Boende i Stockholm definierades som boende i Stockholms län under hela barndomen (0-17 år). Som kontroll undersöktes också definitionen boende i Stockholms län under minst 10 av barndomsåren eller under minst 5 år under barndomen- med liknande resultat. Föräldrars (mammas eller pappas) slutenvård för psykisk sjukdom definierades som vård på psykiatrisk klinik Om denna inläggning tidsmässigt förekom under barnets uppväxt (0-17 år) kategoriserades barnet såsom ett barn som exponerat för förälder med psykisk sjukdom. Resultat I varje födelsekohort har cirka 3,5-4 % en mamma som varit slutenvårdad under barnets uppväxt (Tabell 1). Andelen är något högre i de äldre kohorterna. En rimlig förklaring till detta är att vården alltmer inriktat sig på öppenvård under denna tidsperiod. Andelen för papporna är något lägre den varierar mellan 3-3,4 %. Andelen som under sin uppväxt haft någon av sina föräldrar slutenvårdad inom psykiatrin (inklusive beroendevård) är 6-7%. Detta motsvara i absoluta tal ca personer födda i Stockholms län som under uppväxten haft en förälder som slutenvårdats inom beroende och psykiatri. När 6-7 % av barn och ungdomar är exponerade för en förälder som under barnets uppväxt både lider av en psykisk sjukdom och dessutom är inlagd på sjukhus vid något eller flera tillfällen är det förstås angeläget att ta reda på hur det går för dessa barn. Barn till psykiskt sjuka är en känd riskgrupp för psykisk ohälsa och i kommande studier ska vi följa upp denna population utifrån såväl ohälsa, sociala utfall och skyddande faktorer. 30

31 Tabell 1. Andel (%) personer med en förälder som under barnets barndom slutenvårdats inom psykiatrin Födelsekohort Andel (%) personer med en mamma som under barnets barndom slutenvårdats inom psykiatrin Andel (%) personer med en pappa som under barnets barndom slutenvårdats inom psykiatrin Andel (%) personer med en förälder som under barnets barndom slutenvårdats inom psykiatrin Antal barn med en förälder som under barnets barndom slutenvårdats inom psykiatrin ,0 3,4 7, ,6 3,7 6, ,6 3,7 6, ,5 3,6 6, ,8 3,5 6, ,7 3,3 6, ,7 3,4 6, ,5 3,1 6, ,9 3,0 6, ,3 3,3 6, ,5 3,2 6, ,4 3,0 6, ,5 3,1 6, ,6 3,1 6, ,7 3,0 6, ,3 3,0 6, ,4 3,0 6,

32 2.3 Barn med dåliga skolprestationer: Har risken för aktivitetsersättning för av psykisk ohälsa ökat under senare år? I korthet Barn och unga med dåliga skolprestationer utgör en riskgrupp för psykisk ohälsa som i allvarliga fall kan leda till aktivitetsersättning. I denna studie ville vi undersöka om denna riskgrupp (barn med dåliga betyg) är i större behov av aktivitetsersättning för psykisk ohälsa idag jämfört med 10 år sen. Detta skulle kunna tyda på att det vid en viss begränsning blivit svårare att klara sig i dagens samhälle. Den studerade populationen bestod av den del av Stockholms läns befolkning, som gick ut från grundskolan mellan 2000 och 2007 (N=169125). Data avseende aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa, skolprestationer samt psykisk ohälsa under grundskoletiden hämtades från olika register. Dåliga skolprestationer i årskurs 9 definierades som ett genomsnittligt meritvärde motsvarande den lägsta kvintilen av meritvärdet (beräknad som summan av minst åtta fullständiga betyg där betygen har räknats om till siffror). Analyserna visade att senare avgångskullar, både de med bra och dåliga betyg, hade ökad risk för aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa jämfört med avgångskullen Den ökade risken för aktivitetsersättning var dock betydligt mer uttalad i gruppen med dåliga skolprestationer. Även om man räknade bort de personer som haft tecken till psykisk ohälsa under själva skoltiden kvarstod de förhöjda riskerna. Risken ökade också för varje årskull. Sammanfattningsvis visar studien att risken för allvarliga konsekvenser i form av aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa har ökat i gruppen med låga skolprestationer jämfört med elever med goda prestationer under det första decenniet av 21-talet. Att främja skolprestationer hos ungdomar och att samtidigt anpassa arbetsmarknaden till individuella variationer i skolprestationer verkar vara centrala tillvägagångssätt för att motverka denna negativa trend. En uppföljning bör ske efter den samlade satsningen för att förbättra den psykiska hälsan som nu genomförs i länet och övriga landet. Metod Underlaget för denna studie utgörs av registerbaserad statistik avseende aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa, skolprestationer samt psykisk ohälsa under grundskoletiden. Data har hämtats från följande register: Försäkringskassans databas MiDAS (MikroData för Analys av Socialförsäkringen), Skolverkets skolregister, Patientadministrativt system för Barn- och ungdomspsykiatrin (Pastill) och VAL-databaserna. Den studerade populationen bestod av den del av Stockholms läns befolkning, som gick ut från grundskolan mellan 2000 och 2007 (N=169125). Urvalet följdes upp i Försäkringskassans databas MiDAS från 2003 till MIDAS innehåller information om samtliga sjukskrivningsfall och fall av sjuk- eller aktivitetsersättning där ersättning har utgått från Försäkringskassan. 32

Fördjupning barn och unga uppdrag psykisk hälsa Bilaga underlag till tabeller och figurer

Fördjupning barn och unga uppdrag psykisk hälsa Bilaga underlag till tabeller och figurer Fördjupning barn och unga uppdrag psykisk hälsa Bilaga underlag till tabeller och figurer Christina Dalman Diana Corman, Henrik Dal, Anna-Clara Hollander, Beata Jablonska, Kyriaki Kosidou, Susanne Wicks,

Läs mer

Underlag till Uppdrag psykisk hälsa - En lägesbeskrivning av vård för psykisk ohälsa i SLL

Underlag till Uppdrag psykisk hälsa - En lägesbeskrivning av vård för psykisk ohälsa i SLL Underlag till Uppdrag psykisk hälsa - En lägesbeskrivning av vård för psykisk ohälsa i SLL Christina Dalman Henrik Dal- Susanne Wicks 218-9-12 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 45436, 4

Läs mer

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även

Läs mer

NORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD

NORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD NORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD 1. Kommuner SIGTUNA UPPLANDS-VÄSBY SOLLENTUNA År 2002 35 779 37 454 58 597 Prognos år 2006 37 165 38 677 59 402 Besök öppenvård antal 182 627 246 758 354 845 Slutenvårdstillfällen

Läs mer

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008 Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas

Läs mer

38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN

38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN 38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN 2018-0900 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0900 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vårdanalys

Läs mer

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09 Demografisk rapport 213:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 213-/45 Befolkningsprognos 213 Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2012-04-24 P 7 ANMÄLAN 2012-03-12 HSN 1202-0135 Handläggare: Maria Hedberg Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Temarapport Psykisk hälsa Gymnasieskolan årskurs 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier 1 Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier Kyriaki Kosidou, MD, PhD Christina Dalman, MD PhD, professor Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES) kyriaki.kosidou@sll.se

Läs mer

Stockholmsenkäten 2018

Stockholmsenkäten 2018 Stockholmsenkäten 18 Temarapport: Psykisk hälsa Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2017-02-16 Diarienummer: HSN 2017-0398 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 216:4 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Befolkningsprognos 216 225/5

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 217:4 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Befolkningsprognos 217 226/5

Läs mer

Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer

Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer Bo Burström professor/överläkare Avdelningen för socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Hälso och sjukvårdslag

Läs mer

Kommunprognoser, sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsområden

Kommunprognoser, sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsområden Kommunprognoser, sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsområden Bilaga till Stockholms läns huvudrapport BEFOLKNINGSPROGNOS 218 227/6 STOCKHOLMS LÄN DEMOGRAFIRAPPORT

Läs mer

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Uppföljning och analys utifrån WebCare - Kortversion December 2018

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Uppföljning och analys utifrån WebCare - Kortversion December 2018 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Uppföljning och analys utifrån WebCare - Kortversion December 2018 Metodbeskrivning WebCare-data Detta material omfattar vårdtillfällen i WebCare

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsperiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Kontaktpersoner Mohammad Dadgaranfar 08-785 42 30 Eva Hersler 08-785 41 67

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Stockholmsenkätens länsresultat 2010

Stockholmsenkätens länsresultat 2010 Stockholmsenkätens länsresultat Spindelklubben den 7 september Kaisa Snidare, länssamordnare Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholmsenkäten i Stockholms län deltog 18 hemkommuner i undersökningen Åk

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE i stadsdelsområden 2008 S 2009:2 2009-03-24 Roland Engkvist 08-508 35 011 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB Arbetssökande i stadsdelsområden

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 15-2-4 1 Stockholmsenkäten 14 Temarapport: Psykisk hälsa Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 15-2-4 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 14--2 1 Stockholmsenkäten 14 Temarapport: Psykisk hälsa Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 14--2 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Svenske erfaringer med fritt pasientvalg og fri etablering i primærlegemarkedet

Svenske erfaringer med fritt pasientvalg og fri etablering i primærlegemarkedet Svenske erfaringer med fritt pasientvalg og fri etablering i primærlegemarkedet Den 20. nasjonale helseøkonomikonferansen 28 Mai 2018, Sundvolden Hotel Karolinska Institutet Bakgrund - primärvården i Sverige

Läs mer

Influensasäsongen

Influensasäsongen 1 (10) Influensasäsongen 2015-2016 Denna rapport sammanfattar influensasäsongen 2015-2016 i Stockholms län Innehåll Influensasäsongen 2015-2016... 2 Vaccinationstäckning... 3 Vaccinets skyddseffekt...

Läs mer

10 Förlängning av avtal basal hemsjukvård kvällar, nätter och helger HSN

10 Förlängning av avtal basal hemsjukvård kvällar, nätter och helger HSN 10 Förlängning av avtal basal hemsjukvård kvällar, nätter och helger HSN 2016-1788 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2019-05-06 Allmänmedicin och geriatrik Elisabeth Höglund

Läs mer

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Uppföljning och analys utifrån WebCare Data från mars 2018

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Uppföljning och analys utifrån WebCare Data från mars 2018 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Uppföljning och analys utifrån WebCare Data från mars 218 Innehåll Metodbeskrivning Sammanfattning Utskrivningsklara dagar Betalningsansvarsdagar

Läs mer

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014 -- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan

Läs mer

NULÄGESANALYS BARN OCH UNGA

NULÄGESANALYS BARN OCH UNGA NULÄGESANALYS BARN OCH UNGA 12 Psykisk hälsa och ohälsa bland barn och unga i Stockholms län en nulägesanalys Stockholms län är en växande region med hög befolkningstillväxt. År 2017 hade Stockholms län

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016 i 1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2017-03-29 HSN 2017-0398 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2017-05-16 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Urval av stadsövergripande svar samt svar från ungdomar boende i Hägersten-Liljeholmen (oavsett var i staden de går i skola)

Urval av stadsövergripande svar samt svar från ungdomar boende i Hägersten-Liljeholmen (oavsett var i staden de går i skola) Urval av stadsövergripande svar samt svar från ungdomar boende i Hägersten-Liljeholmen (oavsett var i staden de går i skola) Svaren avser elever i grundskolan årskurs 9 samt gymnasiet år 2 The Capital

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 Stockholmsenkäten Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL VÄGEN TILL EN BOSTAD Hos oss på Bostadsförmedlingen är det du själv som söker och anmäler ditt intresse för lediga bostäder. Tänk på att ju mer aktiv du är desto större

Läs mer

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL VÄGEN TILL EN BOSTAD Hos oss på Bostadsförmedlingen är det du själv som söker och anmäler ditt intresse för lediga bostäder. Tänk på att ju mer aktiv du är desto större

Läs mer

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE i stadsdelsområden 2009 S 2010:1 2010-03-23 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport ingår

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2015-03-25 1 (2) HSN 1503-0369 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2015-04-28, p 15 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006 Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Varje år samlar länsstyrelserna in uppgifter om beslut och domar enligt lagen

Läs mer

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL VÄGEN TILL EN BOSTAD Hos oss på Bostadsförmedlingen är det du själv som söker och anmäler ditt intresse för lediga bostäder. Tänk på att ju mer aktiv du är desto större

Läs mer

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL VÄGEN TILL EN BOSTAD Hos oss på Bostadsförmedlingen är det du själv som söker och anmäler ditt intresse för bostäder i Stockholmsregionen. Tänk på att ju mer aktiv du

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Temarapport Brott och utsatthet för brott Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och

Läs mer

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Företagsamheten 2017 Stockholms län Företagsamheten 2017 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Temarapport Brott och utsatthet för brott Gymnasieskolan årskurs 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-

Läs mer

Mortalitet och sociala faktorer i Stockholms län 2016:

Mortalitet och sociala faktorer i Stockholms län 2016: Demografisk rapport 2017:05 Mortalitet och sociala faktorer i Stockholms län 2016: delområden, utbildningsnivå och hushållstyp Befolkningsprognos 2017-2026/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Förslag att upphandla basgeriatrisk vård

Förslag att upphandla basgeriatrisk vård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 11 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Catharina Johansson Marite Sandström Förslag att upphandla basgeriatrisk vård Ärendebeskrivning Ärendet

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n

Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n Stockholms län Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2016 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Society har med Stadsledningskontoret

Läs mer

Familjevård i utveckling? Uppdaterad

Familjevård i utveckling? Uppdaterad Familjevård i utveckling? Uppdaterad 2006-04-18 1 utgångspunkter för granskningen Familjehemsplacering ett av de största ingreppen i ett barns liv måste vara en prioriterad uppgift för samhället! Forskningen

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 215:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

Vård för äldre i Stockholms län. Gunilla Benner Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Vård för äldre i Stockholms län. Gunilla Benner Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vård för äldre i Stockholms län Gunilla Benner Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2016-11-28 Antal äldre i Stockholms län -2015 65 år och äldre 346 617 personer 15, 7 % av befolkningen 80 år och

Läs mer

5 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2017 HSN

5 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2017 HSN 5 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2017 HSN 2018-0430 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0430 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-04-26 Tandvård

Läs mer

Grön BoStad Stockholm

Grön BoStad Stockholm Grön BoStad Stockholm Samverkan för hållbar stadsutveckling WP-LEDARE OCH AKTIVITETER projektövergripande effektlogik 17 EFFEKT LÅNG RESULTAT (3-5 ÅR) PROJEKTLEDNING(5) 1.0 0 1 MEDVERKANDE RKANDE SME KOMMUNIKATION

Läs mer

Mortaliteten i Stockholms län :

Mortaliteten i Stockholms län : Mortaliteten i Stockholms län 2012 2016: jämförelser med Riket och länen, skillnader mellan kommuner och sociala grupper Örjan Hemström Prognosinstitutet, Statistiska centralbyrån facebook.com/statistiskacentralbyranscb

Läs mer

Stockholmsenkäten 2018

Stockholmsenkäten 2018 Stockholmsenkäten 18 Temarapport: Brott och utsatthet för brott Grundskolan årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Handikapp och habilitering

Handikapp och habilitering 8 Handikapp och habilitering Handikapp och Habilitering Habilitering ett stöd för att leva ett gott och självständigt liv Habiliteringsverksamheten erbjuder habilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Stockholmsenkäten 2018

Stockholmsenkäten 2018 Stockholmsenkäten 18 Temarapport: Brott och utsatthet för brott Grundskolan årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Företagsamheten 2018 Stockholms län

Företagsamheten 2018 Stockholms län Företagsamheten 2018 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Stockholmsenkäten 2018

Stockholmsenkäten 2018 Stockholmsenkäten 18 Temarapport: Brott och utsatthet för brott Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 Stockholmsenkäten 16 Temarapport Brott och utsatthet för brott Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och

Läs mer

KALLELSE TILL LANDSTINGSPOLITISK KONFERENS MED OMBUDS- FÖRDELNING OCH DAGORDNING

KALLELSE TILL LANDSTINGSPOLITISK KONFERENS MED OMBUDS- FÖRDELNING OCH DAGORDNING Landstingspolitisk konferens 18 mars 2018 Rinkeby Folkets Hus KALLELSE TILL LANDSTINGS MED OMBUDS- FÖRDELNING OCH DAGORDNING 2018 Vänsterpartiet Storstockholm Till Distriktets partiföreningar Distriktsstyrelsens

Läs mer

Inrikes in- och utflyttning till och från Stockholms län Vidareflyttning av utrikes födda

Inrikes in- och utflyttning till och från Stockholms län Vidareflyttning av utrikes födda Inrikes in- och utflyttning till och från Stockholms län Vidareflyttning av utrikes födda Karin Lundström SCB facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb

Läs mer

Arne Öberg och Sara Kukka-Salam Oppositionsråd för Socialdemokraterna i Solna

Arne Öberg och Sara Kukka-Salam Oppositionsråd för Socialdemokraterna i Solna Utvecklingen i Solnas skolor går åt fel håll. Var fjärde elev lämnar grundskolan utan godkända betyg i alla ämnen. Det är en oacceptabelt hög andel som placerar Solna i botten i Stockholm län (placering

Läs mer

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2017

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2017 Bilaga Dnr 4.1-142/218 Februari 217 Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 217 stockholm.se Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 217 Februari 217 Utgivare: Äldreförvaltningen

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om

Läs mer

14 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2018 HSN

14 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2018 HSN 14 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2018 HSN 2019-0728 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0728 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2019-04-26 Tandvård Maria Hedberg 1

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år

Läs mer

Nationalmuseum. Sammanställning över demografisk bakgrund bland besökarna på museet under

Nationalmuseum. Sammanställning över demografisk bakgrund bland besökarna på museet under Sammanställning över demografisk bakgrund bland besökarna på museet under 05-11. Om Exquiro Exquiro Market Research bildades 1998. Vi erbjuder ett brett spektrum av statistiska tjänster, bland annat olika

Läs mer

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING:

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Befolkningsöversikt 2008 S 2009:07 2009-07-01 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt

Läs mer

Enkätundersökning 2012 Föräldrar bedömer familjedaghem/pedagogisk omsorg i Stockholm. Huvudrapport Hela staden

Enkätundersökning 2012 Föräldrar bedömer familjedaghem/pedagogisk omsorg i Stockholm. Huvudrapport Hela staden Föräldrar bedömer familjedaghem/pedagogisk omsorg i Stockholm Huvudrapport Hela staden OM UNDERSÖKNINGEN Bakgrund och syfte Stockholms stad genomför årligen en kvalitetsmätning i stadens familjedaghem/pedagogiska

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Haninge kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år Drygt

Läs mer

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning SIDAN 1 TRYGG I STOCKHOLM? 211 En stadsövergripande trygghetsmätning Stockholms stad Brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor Projektledare: Niklas Roth Tel: 8-58 4324 E-mejl: niklas.roth@stockholm.se

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning Demografisk rapport 2015:08 Bostadsbyggnadsplaner 2015-2024/50 - sammanfattning Bilaga till Huvudrapporten för Stockholms län Befolkningsprognos 2015 2024/50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 1(9) Enheten

Läs mer

Företagsamheten Stockholms län

Företagsamheten Stockholms län Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Förvärvsarbetande i Stockholm Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm. Förvärvsarbetande i Stockholm Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2014 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Stockholmsenkäten 2018

Stockholmsenkäten 2018 Stockholmsenkäten 18 Temarapport: Skola, fritid, föräldrar och spel Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Förvärvsarbetande i Stockholm Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm. Förvärvsarbetande i Stockholm Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2015 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Aborter i Stockholms län 2011

Aborter i Stockholms län 2011 Aborter i Stockholms län 2011 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Lafa är Stockholms läns landstings metod- och kunskapscentrum för sexualitet och hälsa. Målet med verksamheten är att förebygga sexuellt

Läs mer

Utgivningsår 2018 Uppdrag Psykisk Hälsa i Stockholms län

Utgivningsår 2018 Uppdrag Psykisk Hälsa i Stockholms län Utgivningsår 2018 Uppdrag Psykisk Hälsa i Stockholms län 1 Förord Den psykiska ohälsan ökar i vårt län. Därför är det viktigt att kommuner och landsting jobbar tillsammans för att förbättra den psykiska

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Förvärvsarbetande i Stockholm 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm. Förvärvsarbetande i Stockholm 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2013 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Redovisad statistik Söka skola i Stockholm

Redovisad statistik Söka skola i Stockholm Redovisad statistik All redovisad statistik är framtagen direkt efter systemets (Antagningstjänsten för Stockholms stad) stängning den 15 mars respektive år. Den redovisade statistiken gäller förutom förskoleklass

Läs mer

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2016

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2016 Dnr 41-766/16 November 16 Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 16 stockholm.se November 16 Utgivare: Äldreförvaltningen Kontaktperson: Elisabeth Landström Dnr 41-766/16 Innehåll Innehåll

Läs mer

Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010

Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010 Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Lafa är Stockholms läns landstings metod- och kunskapscentrum för sexualitet och hälsa. Målet med verksamheten är att

Läs mer

Regionalt utvecklad kulturskola och regionalt utvecklad tillgång till idrottsanläggningar

Regionalt utvecklad kulturskola och regionalt utvecklad tillgång till idrottsanläggningar Regionalt utvecklad kulturskola och regionalt utvecklad tillgång till idrottsanläggningar Ett treårigt utvecklingsprojekt 2016-2019 MED STÖD AV PROJEKTÄGARE Hur många unga i Stockholms län åker ofta över

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport maj The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm. Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport maj The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport maj 219 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna rapport görs av Sweco Society AB på uppdrag av Stadsledningskontoret.

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2013

Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2013 Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 213 Sysselsättning Socialnämnden Presentation Om undersökningen Svarsfrekvens Resultat Resultat per fråga över tid Resultat regiform Resultat

Läs mer

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Varför? Inget program 2008-2014 Socialstyrelsen tog bort styrande dokument för

Läs mer

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Aborter och förlossningar i Stockholms län 2009 Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Förlossningar Det totala förlossningsantalet i Stockholms län ökade år 2009 med 615 förlossningar

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Stockholmsenkäten 2018

Stockholmsenkäten 2018 Stockholmsenkäten 18 Temarapport: Droger Grundskolan årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 16-9-19 1 Stockholmsenkäten 16 Temarapport: Skola, fritid, föräldrar och spel Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 16-9-19 2 Kartlägga

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer