TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE

Transkript

1

2

3 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE Översiktsplan Översiktsplan Höörs kommun 2002 I gällande översiktsplan, Översiktsplan Höörs kommun 2002, ingår planområdet i området Frostavallen-Skånes djurpark, som betecknas Område för friluftsliv och turism. En fördjupning av översiktsplanen ska upprättas för att bevara och utveckla de kvaliteter som nns i hela det område som omfattas av riksintresse för friluftslivet. Detaljplanen överensstämmer med gällande översiktsplan. Samrådsförslag Översiktsplan 2012 I samrådsförslag till Översiktsplan 2012 har målsättningen och inriktningen utvecklats enligt följande beskrivning: Målsättningen är att utveckla friluftsliv, rekreation och boende. Ringsjöarna och Frostavallen med den höglänta mellanbygden i norr förknippas med Höör. Det varierade landskapet med olika naturmiljöer och ett omväxlande odlingslandskap erbjuder höga upplevelsevärden som kan förstärkas och utvecklas. Frostavallen och Skånes Djurpark med dess anläggningar och det omgivande landskapet har stor kapacitet och möjligheter till utveckling. Sammantaget nns det kvaliteter och särdrag ur rekreations-, friluftsliv- och turistsynpunkt som till viss del är kända men som kan utvecklas i ett program för utvecklingen av området kring Ringsjön och Frostavallen. Höör har fortfarande en identitet som vintersportort. Skidor, pulka- och skridskoåkning är uppskattat av många och ett starkt skäl att besöka Höör de år det är ordentliga vintrar. Planerna på en åretruntanläggning för skidåkning vid Frostavallen är intressanta och kommer, om de genomförs, kunna stärka Höörs identitet och varumärke som frilufts- och vintersportort. Friluftslivet förändras också över tid och nya fritidsaktiviteter dyker upp. Kommunen ska aktivt verka för att utveckla besöksnäringen för att stärka Höör som en attraktiv destinations- och besökskommun. En utmaning är att få besöksnäringen att utvecklas i riktning mot en större andel åretrunt turism samt på ett sätt som stärker kommunens varumärke. Besöksnäringen, har blivit en allt viktigare bransch i kommunen. Antalet anläggningar har ökat samtidigt som inriktningen och efterfrågan på olika produkter ständigt förändras. Det centrala läget i Skåne, de goda kommunikationerna med övriga Sverige, Danmark och kontinenten är värdefulla förutsättningar för en fortsatt tillväxt. Antalet konferensanläggningar är stort och gör att många besöker Höör både över dagen och för längre perioder. Skånes Djurpark är den anläggning som lockar est besökare Storstugan 3

4

5

6 Naturreservat, strandskydd. Cirka 500 m söder om området nns Ekastiga naturreservat. Naturreservatet berörs inte av anläggningen.öster om området nns strandskyddsområde (områdesskydd enligt 7 kap MB) som sträcker sig hundra meter från Vaxsjöns strandlinje inåt land och ut i vattnet. Syftet med strandskyddet är att bevara naturvärden längs stränderna och att hålla stränderna tillgängliga för allmänheten. Kulturmiljö Kulturmiljövårdsprogram Frostavallen och Skånes djurpark nns upptagna i länsstyrelsens förslag till kulturmiljövårdsprogram för Skåne. Frostavallen beskrivs som en frilufts- och konferensanläggning med ertalet byggnader för bland annat hotell och restaurang. Storstugan är en av anläggningens äldsta byggnader med plats för 300 personer. På området nns en am teater och vandringsleder. Hagstadstugan, en ryggåsstuga med delar från 1700-talet, är öppen för visningar och utställningar. Som motiv för bevarande står: Frostavallen och Skånes djurpark är viktiga fritidsmiljöer med era äldre anläggningar. Båda har socialhistoriskt värde och visar det ökande behovet av fritidsanläggningar och semesterhem under 1900-talet. BEHOVSBEDÖMNING AV MKB Bestämmelserna i plan- och bygglagen om miljöbedömning syftar till att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Med behovsbedömning menas att kommunen bedömer om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte; man bedömer alltså om det behövs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt kriterierna i PBL 4 kap. Visar miljöbedömningen att detaljplanen innebär betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Detaljplanen ska ta i anspråk mark för ändamålen idrottsområde, arena för vintersport, fritidsverksamhet och samlingslokal samt en gångbro. Kommunen bedömer att planens genomförande kan antas få betydande miljöpåverkan enligt PBL 4 KAP 34 första stycket. En särskild miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behöver därför upprättas. 6

7

8 Strandskydd Området ligger nära, men inte i direkt anslutning till Vaxsjön, där strandskyddet är 100 meter från strandlinjen. Planerad anläggning berörs inte av strandskyddat område. Fornlämningar, kulturvärden och historik Fornlämningar En arkeologisk utredning har utförts för området. Vid fältundersökningen påträffades i norr ett 20-tal ej tidigare registrerade röjningsrösen och en eventuell husgrund och i söder ett 15-tal röjningsrösen och två möjliga husgrunder. Mörkblå punkter inom RAÄ 706 visar på högar med sten från brytningsverksamhet. Redovisade områden får inte exploateras utan vidare utredning eftersom de registreras som fornlämning. Kulturvärden Frostavallen är en frilufts- och konferensanläggning med era byggnader för bland annat hotell och restaurang. Storstugan är en av anläggningens äldsta byggnader. Am teater, klockstapel, bobsleighbanan, de öppna markerna och vandringslederna är också viktiga kulturmiljöer. Skånes djurpark öppnades för allmänheten 1952 som ett komplement till Frostavallen. År 1985 invigdes campingen med servicehus och vandrarhemmet Grottbyn. Djurparken expanderade under hela 1990-talet och en ny entrébyggnad med konferens och kontor invigdes Frostavallen och Skånes Djurpark är viktiga fritidsmiljöer med era äldre anläggningar med stort socialhistoriskt värde. Amfi teatern Hagstadsstugan, ryggåsstugan Karta arkeologisk utredning Kulturmiljöprogram, Länsstyrelsen. Frostavallen-Skånes Djuparkpark 8

9 Historik Frostavallen invigdes 4 dec Dess historia börjar dock redan 1931 med att Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige, sedermera Skid- och friluftsfrämjandet, började anlägga skidspår och vandringsleder, byggde hoppbacken och arrenderade ödetorpet som värmestuga. Året därpå köpte de den första delen av området. Arbetsmarknadskommissionen åtog sig 1933 att anlägga en tillfartsväg från Jularp och vägar inom området. De rensade även marken från sten som sen användes till att bygga en bobsleighbana och en am teater som läktare vid Tingsplatsen. De anlade också grunderna till sportstugorna och storstugan. Storstugan används fortfarande som restaurang byggdes gästgården med 104 bäddar. Frosta Härad Hembygdsförening yttade 1942 en ryggåsstuga från Hagstad i Norra Rörum till Tingsplatsen för att skapa ett litet hembygdsmuseum. I Vaxsjön anlades 1943 en simanläggning med ett hopptorn och en barnbassäng omgärdad av bryggor.ytterligare byggnader och anläggningar tillkom fram till 1950-talet, bl a två militärbaracker från Överkalix, Lillgården kallad, ett ställverk från Höör som byggdes om till kaffeservering vid Vaxsjön, en bastu, en curlingbana som senare blev tennisbana samt friidrottsplatsen där gräsfotbollsplanen ligger idag. Av några byggnader nns idag endast grunderna kvar, andra har byggts om, yttats, bytt funktion eller försvunnit helt kompletterades vintersportanläggningen med slalom- och störtloppsbana på Djuraliden, 2 km från Frostavallen, något som då gjorde Frostavallen till Nordens mest omfattande vinterportanläggning. Väster om vägen anlades i början av 1960-talet teknikbackar och två skidliftar. Det sport- och friluftslivsengagemang som karaktäriserar Frostavallens första decennier speglar också Sveriges idrottshistoria.anläggningarna har använts för en rad evenemang som midsommar rande, konserter, Skånedagar och mässor där företag visade upp sina produkter byggdes nya gästgården och kursgården. Samma år byggdes Storstugan ut till sin nuvarande storlek. Från mitten av 80-talet började området förfalla. Fastigheten styckades 1997 efter att stora investeringar gjorts i framför allt hotell och konferensanläggningen. Frostavallen har varit delad mellan två privata ägare tills kommunen 2004 köpte den större fastigheten. År 2007 köpte kommunen en större bostadsfastighet väster om vägen. Flygfoto från1930-talet. Till vänster hoppbacken, till höger Storstugan, amfi teatern och bobsleighbanan 9

10 Geotekniska förhållanden En översiktlig geoteknisk undersökning har gjorts för området. (Geoexperten RS AB) Berggrunden inom området utgörs av urberg, företrädesvis granit. Sannolikt förekommer det ytterligare områden med berg i dagen eller under ett mycket tunt jordtäcke.djupet till berg är ringa inom området eller bedömt mellan 1 och 4 m. Jordlagren för grusplanen i sydväst samt lågpartiet i sydost utgörs överst av fyllning. Under fyllningen nns grusig sand och sandig morän med sten till mer än 1,6 å 3,3 m djup. l den västra och södra delen av grusplanen kan organisk jord bestående av torv förväntas under fyllningen. Förekommande jordlager bestående av sand och morän har gynnsamma bärighets- och sättningsegenskaper vid påförande av belastningar. Nya byggnader kan grundläggas på sedvanligt sätt med hel kantförstyvad bottenplatta, längsgående grundsulor eller utbredda grundplattor i naturlig organisk jord eller be ntlig/ny kontrollerad fyllning. Sten och block på grundläggningsnivån ska bytas mot stenfritt material. Organisk jord bestående av torv är sättningsgivande vid belastning. Vid förekomst av torv måste denna bytas mot kontrollerad fyllning. Torv har påträffats i anslutning till den sydvästra delen av området samt i planerad parkeringsyta i sydost. Förekommande jord bedöms som medelsvårschaktad med normal maskinutrustning beroende på rikligt med sten- och blockförekomst. Brytning av rösberg och sprängning av berg kan förväntas. Morän och sand kan användas för uppfyllnader och nivelleringar under byggnader, vägar, etc om arbetet utförs under torra väderleksförhållanden. Schaktarbeten kan utföras med slänt om utrymme för detta nns. Vid schaktning under grundvattenytan yter sanden igen. Vid måttlig grundvattenavsänkning (max 0,5 m) kan dränkbara pumpar användas. Vid större avsänkning krävs avsänkning enligt vakuummetoden (wellpoints) alternativt fördikning. Tekniska anläggningar Området för vinterarenan på Långstorp 1:84 ligger intill område för bostadsbebyggelse som utreds för framtida anslutning till kommunal vatten- och spillvattenförsöjning. Allmän dagvattenförsörjning kan bli aktuell för området. El är framdraget till området eftersom det tidigare funnits belysningsstolpar på grusplanen och i skidbackarna har det funnits eldragna stolsliftar. Frostavallens fritidsanläggning och strövområde Frostavallens fritidsanläggning består av hotell- och konferensanläggning, vandrarhem, badplats, am- teater, vandringsslingor med baspunkt, strövområden, båtplatser, skebryggor, kanotuthyrning. Hotell-och konferensanläggningen har ca 70 rum med totalt ca 120 bäddar. Det nns 15 konferenslokaler, den största har 240 platser. Kopplad till konferensanläggningen nns Storstugan som används som restaurang, i huvudsak för konferenser, men även för andra arrangemang. Vandrarhemmet ägs av kommunen men arrenderas ut till privat operatör och tillhör Svenska Turistföreningens vandrarhem. Vandrarhemmet har både boende i korridorrum och i parstugor med eget pentry, toalett och dusch, totalt 46 bäddar. Vid Vaxsjön nns badplats med bryggor, grillplatser och toaletter. Längs Vaxsjöns strand nns båtplatser och bryggor för ske. Det nns fem markerade vandringsleder/slingor som är mellan 2,8-9,9 km långa. Tre av dessa, varav en är handikappanpassad, utgår från Frostavallens baspunkt för vandringsslingor medan två utgår från baspunkt vid Dagstorpssjön. Frostavallens baspunkt ligger väster om väg 1321 och innehåller infotavla, toalett, parkering och grillplats. Baspunkten kommer att få ett nytt läge inom Frostavallens fritidsanläggning. Det nns ytterligare platser med informationstavla, toalett och parkering inom Frostavallsområdet. Skåneleden från Nord till Syd och från Ås till ås passerar Frostavallen. Strax väster om området går Pilgrimsleden mellan Höör och Hallaröd. 10

11

12

13 Gestaltning Byggnaden kommer i huvudsak att ligga på grusplanen väster om väg Jämfört med sökt bygglov har byggnaden i denna detaljplan yttats längre från fastigheterna i väster genom den vridits så att det sydvästra hörnet kommer cirka 30 m från fastighetsgränsen samtidigt har den skjutits 15 m åt norr. Avståndet till vägen är 180 m och till samfälld väg i söder 80 m. I norr kommer hallen att anpassas till be ntliga kullar och klättra cirka 3-5 m upp i kullarna. I sydväst berör hallen en mindre höjd med berg i dagen. Avsikten är att berget ska synas inne i byggnaden. Det är angeläget att anläggningen får en god och tilltalande utformning. Med hänsyn till anläggningens betydelse, både till funktion och som varumärke för Frostavallen och kommunen, får den gärna sticka ut och markera att den är en attraktion väl värd ett besök. Färgskalan bör väljas med omsorg och kan med fördel ges en ljus ton som associerar till kyla och snö men med inslag av trä i fasaden. Ljus och skyltar placeras naturligt på den östra fasaden, vänd mot vägen och parkeringen. Gångförbindelsen inomhus, som ansluter skidhallen med Storstugan, kommer när den passerar väg1321 att utgöra en port till området och på så vis annonsera vinterarenan. Denna förbindelse kommer att användas av de skidåkande. På så vis förbinds området väster om väg 1321 med baspunkt för för vandringsleder, skid- och pulkabackar med området vid Vaxjön med badplats, ske och vandringsleder. Det är viktigt att gångbron utformas med hög kvalitet och med god utformning i förhållande till omgivningen. I plan görs ett övergångsställe som utformas så att det blir så tra ksäkert som möjligt. Vy med gångförbindelse och vinterarenan Fotomontage vy från väg

14

15

16 Biltrafik och parkering Biltillfart till vinterarenan och Storstugan sker från väg Till vinterarenan i väster utnyttjas be ntlig tillfart som förbättras när det gäller lutning och sikt. Storstugan och hotell/konferensanläggningen får två in- och utfarter för att nå parkering och angöring vid storstugan och hotellet. Separat infart enbart för varutransporter m.m. anläggs för att nå inlastning till kök och förråd. På övriga sträckor längs väg 1321 införs in- och utfartsförbud. Längs den samfällda vägen i söder kommer det inte nnas någon biltillfart till vinterarenan och där redovisar plankartan in- och utfartsförbud. I dagsläget nns parkeringsplats för 100 bilar, för hotell och konferensanläggningen behov, intill hotellet och storstugan. Den kommer att utökas så att den rymmer cirka 145 bilplatser samt angöringsplats för buss och bil. Parkering kommer att utformas så att den ger ett effektivt tra k öde som minskar risken för köbildning. Angöringsplatsen ligger nära Storstugans entré där receptionen och ingången till vinterarenan kommer att nnas. Parkeringsanläggningen är utformad så att bussar kan köra fram till storstugans huvudentré för att släppa av resenärer. Bussarna kör därefter vidare och parkerar på särskild anvisad plats väster om vägen. Väster om vägen nns redan parkeringsplatser och här anläggs en ordnad parkering med plats för cirka 230 bilar och 5-10 bussar. Här nns också plats för bussar som kan angöra vinterarenan vid större evenemang. Intressenterna som ska driva vinterarenan har beräknat att arenan som mest kommer att attrahera besökare per år varav är skidåkare. Besöken kommer främst att ske under för- och eftersäsong, det vill säga oktober - mars. Bedömningen är att störst antal skidåkare kommer att utnyttja arenan tiden innan vasaloppet, då det uppskattas att det som mest kommer att vara personer som tränar. Frostavallen har olika aktiviteter som attraherar besökare vid olika tider på året och på olika veckodagar. Anläggningarna i Frostavallen kommer att utnyttjas er antal dagar per år jämfört med dagens situation men med en relativt jämn besöksfrekvens. Aktiviteter som är aktuella för besökande är: vinterarenan, konferensanläggningen, hotellet, badplatsen, vandringslederna, pulkabackar, evenemang/ am teatern. Vid beräkning av behovet av parkeringsplatser är inriktningen att försöka samutnyttja bilplatserna för de olika aktiviteterna vid olika årstider och veckodagar. Det har gjorts en bedömning att cirka 25 % samåker i bil, att skidföreningar i viss utsträckning kommer i minibuss samt att ett antal besökande utnyttjar de allmänna kommunikationerna. Se tabell nedan. okt-mars april-maj juni-sept vard lö-sö vard lö-sö vard lö-sö Vinterarenan Hotell/konferens Badplats Vandringsleder Pulkabackar Evenemang,am teater Summa bilplatser Vid större evenemang, med många besökande och publik, utnyttjas parkeringsplatser i Höörs tätort och publiken bussas till och från Frostavallen. Parkeringsplatserna i Frostavallen används vid sådana tillfällen av deltagarna, funktionärer med era. 16

17 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Vinterarenan ligger utanför kommunens verksamhetsområden men anläggningen kommer att anslutas till kommunens vatten- och avloppssystem. Från be ntlig ledning söder om hotellet dras ny ledning så att vinterarenan kan anslutas. Dagvatten Dagvattnet från tak, parkeringsytor och andra hårdgjorda ytor renas och ödesutjämnas innan det avleds till Vaxsjön. Kommunen kommer att ansvara för avledning och omhändertagande av dagvatten genom att anvisa en anslutningspunkt för dagvatten för vinterarenan och dess anläggningar samt anordna dagvattendammar för rening och ödesutjämning innan vattnet når Vaxsjön. Detaljplanen kompletteras med område för dagvattenmagasin. Vattenmängderna och magasinens kapacitet och placering redovisas. Dagvattnet från ett mindre område i sydväst, med skogsridå och fornminnen, kommer även i fortsättningen att avledas via be ntligt dike inom fastigheten och därefter ut till dike längs den enskilda vägen. Inget dagvatten från anläggningen kommer att avvattnas till vägdiket. I samband med uppförande av vinterarenan sker en förändring av ytorna inom området, hallbyggnaden uppförs och vissa av de kringliggande ytorna förändras. Hårdgörning av ytor kommer att begränsas och utförs endast där slitaget är störst. Det innebär att infartsvägen till parkeringen och entrétorget intill arenan hårdgörs. Parkeringsplatserna vid vinterarenan kommer att vara grusade vilket ger fördröjning av dagvattnet. Takytan på vinterarenan är den största ytan som samlar in vatten. För att se till att ödet mot be ntligt dike i sydväst inte ökar, samt minimera risken för översvämningar, föreslås utjämning av dagvattenvolymer. Som underlag för bedömning av dagvatten ödet har gjorts en uppskattning av avrinningsområdet. För avrinningen och beräkning av magasinsvolym användes 5-årsregn vid dimensionering. En kontroll har gjorts även för erforderlig volym för ett 100-årsregn men har inte satts som dimensionerande. Dagvattnet som alstras inom planområdet ska tas om hand och fördröjas lokalt inom detaljplaneområdet i enlighet med kommunens dagvattenpolicy. Dagvattentredningar har utförts av konsult rman Dagsgårds, Frostavallen 365, Dagvattenhantering med grönt tak och Dagvattenhantering 100 års regn Syftet med utredningarna är att dels fastställa om det erfordras fördröjningsmagasin för att inte belastning på omkringliggande område ska öka då tidigare grusyta bebyggs, dels att fastställa hur ett så kallat 100-årsregn påverkar omkringliggande områden då en tidigare grusyta bebyggs. Om avrinningen från området behöver begränsas, kan detta utföras genom fördröjning i form av öppen damm eller så kallade dagvattenkassetter. Dimension eller utförande för utloppsrör ges då en dimension som förhindrar att för stora vattenmängder lämnar området. För att uppnå att ödet från området inte ökar föreslås följande åtgärder. Taket på vinterarenan kan förses med grönt tak vilket minskar dagvattenbelastningen jämfört med nuvarande grusyta. Enligt utredningarna minskar belastningen på dagvattensystemet och omkringliggande områden vid 5-årsregn och 100-årsregn jämfört med be ntlig grusyta men med olika volymer. Förutsättning för att inte påverka omkringliggande områden är att det nns magasin som kan fördröja dagvattnet. Magasinsvolymen kan utföras som öppen damm eller som så kallade dagvattenkassetter. Det mest extrema är om taket är mättat på vatten vid 100-årsregn. Magasinen utformas och dimensioneras slutligen i samband med projekteringen av va-systemet. 17

18

19 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Det har en längre tid funnits ett intresse att utveckla Frostavallsområdets verksamheter och anläggningar, dels de som nns inom området idag, dels tillskapa nya besöksmål. Bland annat nns önskemål att bygga ut hotell/konferensanläggningen och stugby/vandrarhem, så att Frostavallen kan förbli en baspunkt för rörligt friluftsliv. Det har också diskuterats att anlägga stugby och camping. samt ett tropikarium med tillhörande djurpark. Det är också angeläget att utveckla och säkerställa badplats, och parkeringen till denna. Syfte Denna redovisning av miljökonsekvenser syftar till att på plannivå beskriva konsekvenserna av en utbyggnad av en vinterarena i Frostavallen. Redovisningen syftar även till att föreslå åtgärder i det fortsatta planarbetet för att begränsa negativ miljöpåverkan. Detaljplanen omfattar inte något av de ändamål eller anläggningar som redovisas och nns uppräknade i plan- och bygglagen 4 kap 34, andra stycket och som omfattas av krav på miljökonsekvensbeskrivning. Planenheten i Höörs kommun bedömer, med utgångspunkt från en behovsbedömning och med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivning, att planförslaget kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap första stycket miljöbalken och 4 kap 34 första stycket plan- och bygglagen. En miljökonsekvensbeskrivning har därför gjorts. Konsekvensbeskrivningens fysiska avgränsning utgörs av planområdet och intilliggande områden. Avgränsning av miljöaspekter avser de miljöområden som kan ge miljöpåverkan, såsom: Naturmiljö Landskapsbild Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Mark Vatten Hälsa och säkerhet För att ändå belysa miljöfrågorna har en redovisning av miljökonsekvenser tagits fram för området och dess omgivning. Planmrådet har under senare tid använts för parkering, baspunkt för vandrarstråk, fotbollsplan, mässområde, husvagnsuppställning m.m. Antalet parkeringsplatser ökar inte utan snarare minskar eftersom vinterarenan upptar en stor yta. Beskrivningen av miljökonsekvenser behandlar i huvudsak natur- och kulturmiljöfrågor. Hur uppvärmning respektive kylning av anläggningen ska utformas kommer att redovisas närmare i samband med byggsamrådet. Anläggningens klimatpåverkan och användning av energi är därmed inte möjligt att beskriva i detta sammanhang. Förslagets tänkbara konsekvenser för miljön redovisas på följande sidor. 19

20

21

22 Naturmiljön Förutsättningar Vinterarenan och parkeringarna berör till största delen anlagda grusytor som används till bollplan, parkering, basplats för vandrare och uppställningsytor. I den nordöstra delen och i söder påverkar Vinterarenan i huvudsak unglövskog som inte bedöms ha något större naturvärde. Den östra delen kan i liten utsträckning påverka ett bokbestånd som i ligger ett område med hägnadsystem. Vaxsjön omfattas av strandskydd vilket sträcker sig 100 meter från strandlinjen. Ingen del området som omfattas av bygglovet berör strandskyddet. Anläggningarna berör inte något naturområde redovisat i kommunens naturvårdsprogram. Konsekvenser Utbyggnaden av vinterarenan kommer att innebära en del fysiska ingrepp i naturmiljön. Anläggningen bedöms endast medföra marginella ingrepp i omgivande skogsmiljöer. Den för miljön påtagligaste förändringen är att fotbollsplanen, som utgör en stor öppen grusyta, samt en del av backen med unglövskogen kommer att byggas in och vara snötäckt året om. Det innebär att de arter som har grusplanen och unglövskogen som livsmiljö kommer att försvinna eller får söka sig till andra områden. Dessa områden har bedömts ha ringa naturvärde men någon riktad inventering har inte utförts i det avseendet. Det aktuella området är samtidigt bara en av era platser av liknande karaktär i området där motsvarande småbiotoper bedöms kunna nnas. Naturmiljökonsekvenserna bedöms som måttliga. Den föreslagna parkeringsplatsen i söder är redan i allt väsentligt ianspråktagen som parkeringsplats. I mindre utsträckning kommer unglövskog av ringa naturvärden i kanten av nuvarande parkeringsytor att ianspråktas. Naturmiljökonsekvenserna bedöms som små. De fysiska ingreppen i naturmiljöen, på grund av utbyggnaden, bedöms sammantaget ge upphov till måttliga naturmiljökonsekvenser. Landskapsbild Förutsättningar Frostavallen och området för vinterarenan ligger i ett kuperat skogslandskap och i anslutning till Vaxsjön. Terrängförhållandena och be ntlig vegetation längs väg 1321 gör att parkering och bollplan knappast är synliga från vägen. Från grusvägen in till Lydiagården syns bollplanen och skidbackarna mer, även om det nns en vegetationsridå längs vägen. Konsekvenser Vinterarenan kommer att uppföras på grusplanan som är belägen på en nivå som ligger cirka 5 m under nivån på väg Byggnaden kommer att få måtten 100x150 m och höjden ca 18 m vilket gör den mycket stor jämfört med närliggande bebyggelse. För bebyggelsen som ligger närmast kommer byggnaden att vara ett markant inslag i närmiljön. För att mildra intrycket har byggnaden yttats längre från den närmsta bebyggelsen. Dessutom kommer en trädbevuxen vall att anläggas mellan bebyggelsen i väster och vinterarenan. Parkeringen vid vinterarenan avgränsas mot bebyggelsen i söder med en trädbevuxen vall. Skidhallen har placerats så att den, trots sin storlek, ska märkas så lite som möjligt i omgivningen, men ändå synas. Från vägen kommer be ntlig kulle med träd i öster att skymma den norra delen av hallen. Längs vägen nns vegetation, både norr och söder om infarten till parkeringsplatserna. Mellan bebyggelsen och samfälld väg i söder nns dels en liten höjdrygg, dels en vegetationsridå, cirka 50 m djup. I väster, mot be ntlig bebyggelse nns en trädridå, där höjden på träden varierar mellan 16 och 19 m. Terrängförhållandena innebär att vinterarenan inte kommer att vara exponerad mot väg 1321 från väster. I direkt anslutning till infarten till vinterarenan kan denna komma att skymtas från vägen, be- 22

23 roende på i vilken grad be ntlig vegetation bevaras mellan parkering och vägen. På ett avstånd mellan meter från den planerade vinterarena ligger tre be ntliga stugor. Mellan dessa och vinterarenan nns en trädridå av främst björk. Denna vegetationsridå kompletteras och till viss del ersätts med en trädbevuxen vall. Syftet är att minska den visuella exponeringen av vinterarenan mot stugorna. I samband med utbyggnaden av vinterarenan måste baspunkten för vandringsleder yttas till annat läge inom Frostavallens fritidsanläggning och det behövs göras en omläggning av vissa vandringsleder. Dessa kommer kan ledas öster om vinterarenan, genom skogen, innan de når nuvarande sträckning på slalombackarnas topp. Genom skogen kan vinterarenan skymtas mellan träden och från toppen av slalombacken är man i höjd med eller högre än taket på vinterarenan och kan se över den. Vinterarenan kommer främst vara synlig från bebyggelsen i söder och väster samt från vägen in till Lydiagården.. Inverkan på landskapsbilden bedöms som måttlig. Planområdet bedöms även efter en exploatering ha en karaktär av skogslandskap, där vinterarenan med vald placering och trots sin stora volym, smälter in i landskapet. Kulturmiljö Förutsättningar Inom planområdet har i norr påträffats ett 20-tal ej tidigare registrerade röjningsrösen och en eventuell husgrund och i söder ett 15-tal röjningsrösen och två möjliga husgrunder. Inom be ntligt fornminne i söder nns högar med sten från brytningsverksamhet. Dessa områden får inte exploateras utan vidare utredning eftersom de registrerats som fornlämning. I norr nns ett hägnadsystem med stenmurar. Frostavallen-Skånes Djurpark redovisas i Länsstyrelsen kulturmiljöprogram som särskilt värdefull kulturmiljö. Frostavallen beskrivs som en frilufts- och konferensanläggning med ertalet byggnader för bland annat hotell och restaurang. Storstugan är en av anläggningens äldsta byggnader. På området nns en am teater, Hagstadstugan, ryggåsstuga med delar från 1700-talet samt vandringsleder. Skånes djurpark öppnades för allmänheten 1952 som ett komplement till Frostavallen. Frostavallen och Skånes Djurpark är viktiga fritidsmiljöer med era äldre anläggningar. Båda har socialhistoriskt värde och visar det ökade behovet av fritidsanläggningar och semesterhem under 1900-talet Konsekvenser Vinterarenan och dess anläggningar kommer att beröra röjningsrösen och en eventuell husgrund i den norra delen av planområdet. Fornlämningarna i söder kommer inte att påverkas. För att klargöra fornlämningssituationen kommer en arkeologisk förundersökning att genomföras för det norra om- Enebacke ner mot Vaxsjön 23

24 rådet. Förundersökningen genomförs för att utröna omfattning, bevarandegrad och vetenskapligt värde för kvarvarande lämningar. Resultatet kommer att ligga till grund för Länsstyrelsens fortsatta handläggning. Vinterarenan har placerats så att den underordnar sig de kulturmiljövärden som nns i de äldre anläggningarna och området runt dessa. Storstugan, am teatern, Hagstadstugan, klockstapeln, bobsleighbanan och hagmarkerna runt dessa kan betecknas som kärnvärdena i fritidsanläggningen. Placeringen väster om väg 1321, bakom trädbeklädd kulle, innebär att kulturmiljövärdena i de äldre fritidsanläggningarna påverkas i liten grad. Vandringslederna som går längs markvägen upp till skidbackarna blir berörda av vinterarenan och måste få en ny sträckning, i den delen. Förslagsvis kan den ledas genom skogen från den röda stugan upp till backkrönet. Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Frostavallen - Dagstorpområdet är strategiskt viktigt område för rekreation, friluftsliv och besöksnäring kopplad till natur och friluftsliv. Begreppet Frostavallen är väl känt och förknippas med friluftsliv och vintersport. Frostavallen - Dagstorpområdet är utpekat som riksintresse för friluftsliv och har även höga biologiska värden. I området nns era nyckelbiotoper, naturreservat och Natura 2000-områden, men många delområden med höga naturvärden saknar skydd. Landskapet är starkt kuperat och variationsrikt, med skog, odlingslandskap och sjöar. Frostavallens strövområde med vandringsslingor har nyligen rustats upp av kommunen. Dagstorpssjön och Vaxsjön erbjuder na bad- och skemöjligheter. Området genomkorsas också av Skåneleden. Frostavallens fritidsanläggning består av hotell- och konferensanläggning, vandrarhem, badplats, am teater, vandringsslingor med baspunkt, strövområden, båtplatser, skebryggor, kanotuthyrning. Vid Vaxsjön nns badplats med bryggor, grillplatser, toaletter. båtplatser och bryggor för ske. Det nns fem markerade vandringsleder/slingor. Tre av dessa utgår från Frostavallens baspunkt för vandringsslingor. Frostavallens baspunkt ligger väster om väg 1321 och innehåller infotavla, toalett, parkering och grillplats. Skåneleden från Nord till Syd och från Ås till ås passerar Frostavallen. Konsekvenser Placeringen av vinterarenan enligt detaljplanen gör att Skåneleden från Ås till ås och vandringsleden Långstorpsslingan måste få ny sträckning i den del som utnyttjar markvägen upp till skid- och pulkabackarna. För de som enbart ska till skid- och pulkabackarna innebär vinterarenan att de får en annan väg till backarna och annan plats att parkera bilen. Ny stig/markväg måste anläggas genom skogen sydost om skid- och pulkabackarna. Den utgår från nytt läge på baspunkten för vandringsslingor. Nuvarande baspunkt måste yttas och föreslås få ett nytt läge cirka 100 meter norr om be- ntligt läge, vid det röda huset. Hit yttas väderskydd, grillplats, infotavla och toalett. Det nns många idéer och planer som diskuterats för Frostavallsområdet och som kan ge positiva konsekvenser för området. Planerna inriktas på att utveckla rekreation och friluftslivet i området. En viktig aspekt är att skapa anläggningar och ge möjlighet till aktiviter alla årstider och dagar på året samt på så många tider på dygnet som möjligt. Vandringsleder, strövområden och tydliga angöringspunkter nns redan i området men dessa kan utvecklas ytterligare för att möta ny teknik och nya behov. Dessutom nns en lång rad andra fritidsaktiviteter där naturen utgör bas och som kan lokaliseras till Frostavallsområdet. Badplatser, cykelleder, rid - och mountainbike-slingor är exempel på anläggningar som kan utvecklas/lokaliseras till området och som kräver viss planering och organisation. 24

25

26 Vatten Förutsättningar Utbyggnaden av vinterarenan och i viss mån parkeringsplatserna innebär att de hårdgjorda ytorna i området ökar, vilket gör att ytavrinningen från området blir större. När tra ken samtidigt förväntas öka, ökar även risken för föroreningsbelastning via dagvattnet. Området är kuperat och djupet till berg är mellan 1 till 4 meter. Cirka 200 meter nordväst om den planerade anläggningen går Hålsaxabäcken och 450 meter österut ligger sjön, Vaxsjön. Grundvattenytan ligger på 0,2 och 1,7 meters djup. Det innebär att området idag påverkas vid kraftiga regn även om markens genomsläppliga jordarter troligen bidrar till en snabb in ltration i marken. Dagvattenavrinningen från området sker idag via diken längs den grusade fotbollsplanen och dike i sydväst för att slutligen nå recipienten, Hålsaxabäcken. Allmän dagvattenförsörjning för området kan bli aktuell från området. Planerad exploatering innebär en större andel hårdgjorda ytor vilket ger upphov till större volymer dagvatten. Denna volym måste på något sätt tas om hand då in ltrationsmöjligheterna i området minskar. Största volymen dagvatten förväntas uppstå från vinterarenans takyta och betraktas som opåverkat med avseende på föroreningar. Dagvatten från hårdgjorda ytor, som eventuellt kan vara påverkat av oljeföroreningar kan vid behov avledas via oljeavskiljare till det planerade dagvattenmagasinet. Även dagvatten från grusade parkeringsytor och vägar kan vara påverkade av bland annat oljerester, vilka är svåra att avskilja på grusade ytor. In ltration på dessa ytor medför dock att eventuella oljeföroreningar från parkerade bilar binds till partiklar och bryts ner i de övre markskikten och inte sköljs med vid t.ex. häftiga regn. Sedan 1980-talet nns väster om vägen, på kommunens fastighet Långstorp 1:84, 2 brunnar av totalt 6 som ingår i en anläggning för uppvärmning av Frostavallens hotell, Långstorp 1:64. Utnyttjande av grundvatten för värmeåtervinning är enligt miljöbalken att betrakta som vattenverksamhet som kräver tillstånd. Långstorp 1:64 har servitut på den del av anläggningen som berör Långstorp 1:84. Servitutet har fastställts genom beslut i fastighetsdomstolen i Malmö Anläggningen får endast användas för uppvärmning av hotellanläggningen på Långstorp 1:64. Två brunnar enligt servitutet berörs av placeringen av vinterarenan. Några andra rättigheter nns inte på kommunens fastighet Långstorp 1:84. Vinterarenan kommer att anslutas till det kommunala vatten- och avloppssystemet och får inte använda anläggningen, avsedd för uppvärmning av Frostavallens hotell på Långstorp 1:64 för sina behov eller någon annan användning. Brunnarna ska plomberas med ett godkänt utförande innan bygglov för anläggningen beviljas och anläggningen tas i bruk. Konsekvenser Ytterligare fördröjning behövs för att minska risken för höga öden. Inget dagvatten från anläggningen kommer att avvattnas till vägdiket i söder. Dagvattnet från tak, parkeringsytor och andra hårdgjorda ytor renas och ödesutjämnas innan det avleds till Vaxsjön. Kommunen kommer att ansvara för avledning och omhändertagande av dagvatten genom att anvisa en anslutningspunkt för dagvatten för vinterarenan och dess anläggningar samt anordna dagvattendammar för rening och ödesutjämning innan vattnet når Vaxsjön. Detaljplanen kompletteras med område för dagvattenmagasin. Vattenmängderna och magasinens kapacitet och placering redovisas. Parkeringsplatserna kommer till största delen vara grusade och anläggas på be ntliga grusytor, vilket möjliggör fortsatt in ltration av dagvatten. En del ytor och vägar i anslutning till parkeringsytorna kommer dock sannolikt att hårdgöras. Tra ken på området medför ett ökat läckage av olje och fettrester från parkeringsplatsen till ytvatten. Vid dimensionering av ett dagvattensystem ska hänsyn tas till att den naturliga avrinningen har ökat och anses fortsätta öka. Magasinen utformas och dimensioneras slutligen i samband med projekteringen 26

27 av va-systemet. Här nns möjlighet att, förutom att strypa utloppet, göra det möjlighet att stänga av vid ett eventuellt utsläpp av föroreningar. Detta ökar tryggheten för nedströms liggande fastigheter, både avseende kvantitet och kvalitet. Den nya hårdgjorda avvattnade ytan uppgår till m². Avvattning sker genom stuprör belägna på respektive långsida av byggnaden. En möjlighet till ödesutjämning och rening är anläggande av gröna tak på vinterarenan. Gröna tak ger dessutom en visuell anpassning till omgivningarna sett uppifrån skid- och pulkabacken. Grönt tak av minskar belastningen på dagvattensystemet med ~50%.Ytkoef cient sätts till 0,5 för det gröna taket. Ett grönt tak kan givetvis bli mättat på vatten, men skillnaden mot en grusyta får ses som försumbar. Beräkningen grundar sig på ett 100 års regn samt att samma mängd dagvatten som idag får lämna området. För att undvika att det inte kan dämma upp på taket ska dagvattenbrunnar förses med gallerbetäckningar. Vid större regnmängder ges därmed systemet möjlighet att bredda ut över grusytor. Dimension för utloppsrör för dagvattenbrunnar ges en dimension som förhindrar att för stora vattenmängder lämnar området den vägen. En lösning av dagvattenhanteringen har föreslagits med inriktning att ödet från planområdet inte ökar och att föroreningsbelastningen minimeras. Beräkningar visar att vid en jämförelse mellan be ntlig grusyta och ett grönt tak vid ett 5 års regn blir belastningen på dagvattensystem och omkringliggande område mindre efter byggnationen. Om taket är mättat på vatten ger ett 100 års regn 825 l/s. Regn i 10 minuter ger då 495 m³ vatten. Ett fruset tak får anses vara den största risken för att taket inte kan reducera dagvattnet. Skillnaden mellan om detta inträffar på dagens grusyta eller på ett grönt tak får ses som försumbar. Om avrinningen från området behöver begränsas, kan detta utföras genom fördröjning i magasin i form av en öppen damm eller eventuell så kallade dagvattenkassetter. Detta kan gälla både vid 5 års regn och vid 100 års regn. Förslagsvis kan den öppna dammen, magasinen, placeras i den östra delen av vinterarenaområdet, intill väg Magasinen förses med oljeavskiljare. Utloppsrör ges en dimension som förhindrar att större vattenmängder än idag lämnar området. Be- ntlig ledning under väg 1321 kan eventuellt användas. Detta får utredas i samband med projektering av dagvattensystemet. då även kontrolleras så att ledningen/trumman inte medför en skadlig uppdämning. Recipient för dagvatten från området är med vald dagvattenlösning Vaxsjön, för vilken den kemiska statusen med avseende på miljögifter bedömts som god. Genom vald teknik bör dagvattenhanteringen på området inte medföra några ökade risker med anledning av översvämningar eller höga vatten öden. Någon vidare spridning av eventuellt förorenat dagvatten bedöms inte heller kunna ske då nedbrytning kan ske i grönt tak, översilning och i marken. Hälsa, säkerhet och miljö Förutsättningar Tra kbuller Biltra ken till och från Frostavallen beräknas att öka från cirka 600 fordon/dygn till 1100 fordon/ dygn med den besöksvolym som uppnås för anläggningarna i området. Inom Frostavallsområdet är hastigheten begränsad till 50km/tim. Bullerberäkning har utförts för de fastigheter som ligger närmast väg Beräkningen visar att bullernivåerna ligger under gällande riktvärden för buller från vägtra k ekvivalentnivåer inomhus och på uteplats, 30 dba respektive 55 dba samt maximalnivåer na 45 dba resp 70 dba. 27

28 Buller från vinterarenan Vinterarenan kommer att producera sin egen kyla ifrån kylmaskiner. I en rapport har redovisats ljudtransmission och åtgärdsförslag för minskad ljudpåverkan i området runt arenan. I rapporten beskrivs olika alternativ för att åtgärda dessa bullerkrav genom ljudabsorbenter och placering av maskinrum/teknikrum och kondensor. Naturvårdsverket har inom ramen för ett större projekt redovisat ljudkvaliteter i natur- och kulturmiljöer. Området för vinterarenan bedöms som ett naturområde med ljudklass C och D enligt Naturvårdsverket och ska inte störas av buller ifrån omgivande byggnader och tra k. Naturvårdsverket redovisar era typer av områden där friluftsområden är områden med höga natur- och kulturvärden på rimligt avstånd från större städer som utnyttjas för rekreation och friluftsliv mest för dagsut ykter på helgerna. Minst 80 procent av dem som besöker området ska efter sitt besök ha upplevt att de inte störts av buller. Störande samhällsbuller bör förekomma högst några gånger per timme. Det innebär att avståndet till större vägar och järnvägar bör vara minst 1 km. Men under stilla dagar kan man på detta avstånd höra bruset från större vägar under mesta delen av tiden. Naturvårdsverkets bedömning är att bullerklass C ger en tillräckligt god ljudkvalitet i dessa områden. Bullerklass C innebär följande: Tröskelvärdet för bullerfrihet föreslås till 45 dba (A-vägd momentan ljudnivå). Vid denna nivå be nner vi oss närmare de tänkbara ljudkällorna, och varje bullerhändelse blir sekunder. Överskridandetiden bör begränsas till högst 1 timme per dag (06 22; bullerhändelser). Skuggning Vinterarenans skuggning har studerats vid vårdagjämning 20 mars kl: 9,13 och 16 samt sommarsolståndet 21 juni kl. kl 9, 13 och 16. Studierna visar att på vårdagjämning kl. 9 tangerar skuggan gäststuga/förråd på fastigheten Långstorp 1:56. Kl. 12 kommer platsen norr om vinterarenan delvis skuggas. Under sommarsolståndet är det främst den trädbevuxna höjden öster ombyggnaden Kl 16 som kommer att skuggas. 20 mars kl.9, vårdagjämning 20 mars kl.13, vårdagjämning 20 mars kl.16, vårdagjämning 21 juni kl.9 sommarsolståndet 21 juni kl.13 sommarsolståndet 21 juni kl.16 sommarsolståndet Energi Vinterarenan kommer enligt beräkningar att använda 1,8 milj. kwh per år. En vanlig villa förbrukar cirka 6000 kwh/år i hushållsel. Avsikten är att det det värmeöverskott som kommer att skapas i anläggningen ska kunna användas i områdets andra anläggningar som idag värms upp med olja. 28

29 Tra k, allmänt Avsikten med vinterarenan är att ge möjlighet för de som vill åka skidor att göra det utan att behöva åka allt för långt. Svenska Liftanläggningars Organisation har beräknat att av de cirka 5 miljoner skiddagar per år för den södra halvan av den svenska fjällvärlden, beräknas cirka 30 % av besökarna komma från Skåne och Själland. Enligt deras beräkning antas en familj generera i genomsnitt tio skiddagar per besök. Kollektivtra ken mellan Skåne och Dalarna är dålig vilket gör att i stort sett alla åker bil. Boende i Skåne/Själland kan därigenom antas generera cirka bilresor tur och retur med en genomsnittlig körsträcka på 200 mil. Om man antar att 3% av dessa istället väljer att åka skidor i Frostavallen, minskar det långväga bilresandet med cirka 9 miljoner fordonskilometer per år, vilket borde minska miljöbelastning, energiåtgång, avgaser och olyckor avsevärt varje år. Konsekvenser Tra kbuller Inga av de nuvarande bostadsfastigheterna kommer att få bullernivåer som överskrider riktvärdet för ekvivalenta bullernivåer eller maximalbullernivåer. Buller från vinterarenan För att klara en god ljudmiljö för vinterarenan och de kylmaskiner som ska nnas redovisar rapporten ett antal åtgärder. Maskinrummets väggar är av betong samt ljudabsorberande material. Kylmaskiner placeras på vibrationsdämpare och betongfundament. Goda luftvolymer runt kylmaskin. Rördragning samt andra installationer som ej är i direkt koppling mot kylmaskiner ska förläggas på gott avstånd i maskinrummet. Ljud från äktmotorer och blåsljud stoppas av ljudabsorberande väggar. Väggarna byggs upp runt kondensor. Nedan presenteras förslag för att klara kraven för Naturvårdsverkets nivå bullerklass C. Genom att placera maskinrummet (kondensorer etc.) på markerad plats marknivå enligt gur kan både vegetation och vindriktningar utnyttjas för att minska buller och eventuella störande frekvenser. Placering på denna plats ger ett resultat på ca 45 db på ett avstånd av 10 m, vilket är tillräckligt. Övriga åtgärder för denna placering är att lägga en ljudvall runt om maskinerna på utsidan av byggnaden. Skulle man utföra detta kommer ljudnivån runt om teknikrummet med en radie på 10 m att understiga Naturvårdsverkets redovisade bullernivå, alltså 45 db. Anläggningen bedöms därför inte vara störande för omgivningen. Bullret ifrån kylmaskin samt kondensor kommer att kunna hållas inom Naturvårdsverkets bullernivå. Ljud avtar logaritmiskt med avståndet och visar att kravet för Naturvårdssverket gäller 1 m ifrån teknikrummets ytteryta. Teknikrum och övriga installationer kommer at klara ljudnivån. Förutom åtgärder för att sänka ljudet ifrån maskinrum kommer även avståndet att påverka ljudet. Arenan kommer att ha god ljudkvalité redan vid teknikrummet vilket betyder att buller- och ljudnivån inte kommer att betraktas som störande för omgivningen runt arenan. Naturvårdsverkets mått på bullernivå har införts som en bestämmelse på plankartan. Placeringar av maskinrum Skuggning Skuggstudierna visar att påverkan på den omgivande marken utanför vinterarenans mark är mycket liten. Det är huvudsakligen en mindre del av skogsmarken öster om vinterarenan som berörs av skugga, och då mest vid vårdagjämningen. 29

30 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Administrativa frågor Genomförandetiden är 10 år från det att planen vunnit laga kraft. Ansvarsfördelning Höörs kommun är ägare till Långstorp 1:84, där en del av området väster om väg 1321 kommer att utnyttjas för vinterareanan. Frostavallen Hotell och Konferens AB är ägare till Långstorp 1:64 öster om väg 1321 där parkering och marken för förbindelsegång från storstugan till vinterarenan ingår i detaljplanen. Inom mark som i detaljplanen är utlagd som kvartersmark ansvarar berörd exploatör för byggnadsoch anläggningsarbeten. Dagvattnet ska tas om hand lokalt inom kvartersmark, i enlighet med kommunens dagvattenpolicy. Kommunen kommer att vara huvudman för vatten- och avloppssystemet inom området och kommer att ange anslutningspunkt till det kommunala vatten- och avloppssystem.. KREAB Energi ansvarar för elförsörjningen inom planområdet. Vid nybyggnation inom planområdet åligger det berörd exploatör att vid behov utföra geoteknisk undersökning av marken avseende markens bärighet och dess radonförekomst. Fastighetsbildning inom planområdet beställes av berörd exploatör. Huvudmannaskap Tra kverket är huvudman för väg Detaljplanen berör i övrigt endast kvartersmark. Fastighetsrättsliga frågor Ny fastighetsbildning ska göras med utgångspunkt från denna detaljplan. Under bron redovisas väg 1321 som allmän platsmark med Tra kverket som huvudman. Kvartersmarken begränsas i höjdled så att tra ken kan passera under gångförbindelsen. Fastighetsbildningen sker med tredimensionell fastighetsindelning. Avtal Avtal bör upprättas för den del av förbindelsegången inomhus som går från storstugan till vinterarenan på fastigheten Långstorp 1:64 till förmån för fastigheten Långstorp 1:84. Markanvisningsavtal kommer att upprättas mellan kommunen och företaget IQuity Development AB. Markanvisningen innebär att företaget har en option att ensamt förhandla med kommunen om en överenskommelse om villkoren för upplåtelse och förvärv av området för vinterarenan. Ett eventuellt köp av området ska föregås av ett arrendeavtal mellan kommunen och företaget. Företaget får inte tillträde till området och påbörja bebyggelse, innan avtal om arrende upprättas. Arrendeavtalet kan, när byggnationen färdigställts, ersättas med ett köpeavtal om kommunen och förtaget är överens Fullföljs inte bebyggelsen upphör arrendet och området återlämnas i ursprungligt skick. Nyttjanderättsavtal bör upprättas mellan IQuity Development AB och Frostavallens hotell och konferens för att reglera utnyttjande av parkering på fastigheten 1:64. 30

31 Ekonomiska frågor Samtlig byggnationer och anläggningsarbeten inom kvartersmark bekostas av berörd exploatör. Kostnadsansvaret för yttning av baspunkt för vandrarleder och parkering åligger exploatören. Berörd exploatör bekostar erforderlig fastighetsbildning och fastighetsreglering inom planområdet. Kostnadsansvaret för eventuella yttningar av underjordiska ledningar åligger exploatören. Eventuellt kompletterande utredningar bekostas av exploatör Eventuell kompletterande dagvattenutredning bekostas av exploatör som även bekostar utbyggnad av erforderliga dagvattenanläggningar inom planområdet. Detaljerad geoteknisk undersökning avseende t ex markens bärighet och markradonförekomst, vilket kan krävas vid byggnation inom aktuellt planområde, bekostas av berörd exploatör som även bekostar eventuell arkeologisk undersökning. Medverkande Planförslaget har tagits fram i samarbete mellan Planenheten, Höörs kommun och Möller Arkitekter i samverkan med Landscape, landsskapsarkitekter. Från Höörs kommuns sida har Bo Johansson, stadsarkitekt och Anneli Andersson, planarkitekt medverkat. Bo Johansson SAR/MSA Stadsarkitekt Anneli Andersson LAR/MSA Planarkitekt 31