Konvertering av elvärmda småhus

Transkript

1 Konvertering av elvärmda småhus en översikt av olika utformningar för uppvärmningssystem Martin Sandberg PASSED PASSED PASSED PASSED Temarapport 1

2 EFFEKTIV är ett samarbetsprojekt mellan staten och näringslivet med ELFORSK som koordinator. EFFEKTIV finansieras av följande parter: ELFORSK Borlänge Energi AB Borås Energi AB Elbolaget i Norden AB Falu Energi AB FORMAS Graninge Kalmar Energi AB Göteborg Energi AB IMI Indoor Climate Jämtkraft AB Karlstads Energi AB Mälar Energi AB Skellefteå Kraft AB SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Statens Energimyndighet Svensk Fjärrvärme Sydkraft AB Umeå Energi AB Uppsala Energi AB Vattenfall AB Öresundskraft AB 2

3 Förord: I Sverige har vi ett övergripande mål att minska elanvändningen. Omställningen stimuleras av svenska myndigheter med hjälp av bidrag. Vid konverteringar av värmesystem i småhus finns det många alternativ till hur värmesystemet kan förändras och utformas med bibehållen och i många fall förbättrad inomhusmiljö för de boende. Det finns också många saker att tänka på och tyvärr är det lätt att göra enkla misstag. I den här rapporten presenteras översiktligt olika alternativa utformningar för värmesystem och några erfarenheter som finns vid både hel- och delkonvertering av både direktelvärmda och eluppvärmda vattenburna värmesystem. Rapporten ger en del förslag till vad man bör tänka på när värmesystemet i ett småhus omställs. Utgångspunkten för rapporten är att småhuset har direktelvärme eller eluppvärmt vattenburet värmesystem. Rapporten skall ge en övergripande bild av goda förslag hur uppvärmningssystemet i ett småhus kan konverteras. Kostnaderna för olika åtgärder har avsiktligt utelämnats då de är beroende av åtgärdernas omfattning och utgångsläget. I vissa fall presenteras ändå övergripande kostnader för en åtgärd för att ge läsaren en uppfattning om den ekonomiska omfattningen. Martin Sandberg, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Innehåll: Inledning 4 Husets energianvändning 7 Varför skall man byta uppvärmningssystem? 8 Elvärmda småhus 10 Att byta uppvärmning 15 Diskussion 26 Referenser 27 3

4 Inledning I Sverige finns omkring 1,6 miljoner småhus där nästan 60 procent av befolkningen mellan 16 och 74 år bor. När ordet småhus nämns tänker många på fristående villor men i själva verket innefattar begreppet både villor, tvåfamiljshus, kedje- och radhus. Småhusbyggandet har till stora delar varit styrt av konjunkturen i landet och den senaste lågkonjunkturen i början 90-talet innebar att byggandet avtog dramatiskt från ungefär byggda småhus per år till någonstans mellan Den senaste statistiken från SCB över bostadsbyggandet är från år 2002 och visar att det byggdes nya småhus i landet under 2001 och under 2002 (SCB, Färdigställda bostadshus 2002). Småhusbyggandet i Sverige var som störst från mitten av 1960-talet till början av 1980-talet (Figur 1). Figur 1. Antal nybyggda småhus per år mellan 1955 och 2000 (Källa: SCB, Färdigställda bostadshus 2002) Olika typer av uppvärmningssystem I tabell 1 visas ett utdrag ur SCB:s statistik för småhus 2001 (SCB, Energistatistik för småhus 2001) uppdelade per byggår och befintlig installerad värmekälla. Beroende på när småhusen byggdes har olika typer av uppvärmningssystem installerats. Detta har styrts av vilka system som har varit enkla och billiga att installera tillsammans med de kunskaper som då fanns om framtida energiproduktion. Ofta har ingen eller liten hänsyn tagits till vad det kostar att producera värmen vid drift av anläggningen under en längre tid. Historiskt sett är det bland småhus byggda före 1941 vanligast med en kombinerad uppvärmning med el och ved. Olja som uppvärmningssätt är vanligast bland hus byggda under perioden 1941 till 1960 medan eluppvärmning är det dominerande uppvärmningssättet i hus byggda efter Det här innebär att ca 19 procent av alla småhus i Sverige har direktverkande elvärme och ytterligare ca 15 procent vattenburen elvärme som enda uppvärmningsalternativ. Ungefär en tredjedel av alla Sveriges småhus värms således med el. Ytterligare 34 procent har möjlighet att värma med elvärme i kombination med olja och/eller ved i så kallade kombipannor. Totalt 67 procent av Sveriges hushåll har elvärme som alternativ eller enda uppvärmning. 4

5 Tabell 1. Antal småhus 2001 efter befintlig värmekälla och byggår, procent och 1000-tal (Källa: SCB, Energistatistik för småhus, EN 16 SM 0201) Byggår Befintlig Samtliga Samtliga värmekälla tal procent Enbart elvärme (d) 9.4±1.2% 4.5±1.1% 13.8±1.9% 45.7±2.0% 13.9±1.3% 4.7±1.6% 295± ±0.7% Enbart elvärme (v) 10.2±1.2% 14.3±1.9% 13.1±1.5% 6.8±1.0% 40.5±1.9% 43.8±3.1% 232± ±0.6% Panna för: Enbart olja 6.5±1.0% 12.1±1.5% 8.2±1.5% 2.0±0.5% ±7 5.7±0.5% Olja och biobränsle 7.2±1.0% 10.2±1.5% 6.0±1.1% 2.3±0.8% - 1.6* 82±7 5.3±0.5% Olja, biobränsle och el (d) 1.0* ±2 0.4±0.1% Olja, biobränsle och el (v) 11.9±1.2% 17.4±1.9% 9.7±1.5% 4.5±0.8% 1.3±0.6%.. 140±9 9.0±0.6% Olja och el (d) 1.0* ±2 0.5±0.1% Olja och el (v) 5.7±0.7% 10.6±1.5% 14.6±1.9% 3.8±0.8% 0.0*.. 105±8 6.8±0.5% Biobränsle och el (d) 14.4±1.2% 3.4±0.8% 4.5±0.7% 11.1±1.0% 4.4±0.6% 7.8±1.6% 135±7 8.7±0.5% Biobränsle och el (v) 11.4±1.2% 10.9±1.5% 6.0±1.1% 6.3±0.8% 20.3±1.9% 18.8±3.1% 161±8 10.4±0.5% Enbart biobränsle 3.2±0.7% 2.6±0.8% 0.4* 0.8±0.3% 1.9±0.6% 0.0* 27±4 1.7±0.3% Berg/jord/sjövp 2.2±0.5%.. 2.6±0.7% 1.3±0.5% 1.3±0.6% 3.1±1.6% 27±4 1.7±0.3% Fjärrvärme 2.7±0.7% 4.2±0.8% 7.8±1.5% 9.0±1.0% 7.0±1.3% 4.7±1.6% 94±7 6.0±0.5% Annat 12.9±1.2% 8.3±1.1% 13.4±1.9% 6.3±1.0% 8.2±1.3% 12.5±3.1% 155±9 10.0±0.6% Samtliga, 1000-tal 403±5 265±4 268±4 398±3 158±1 64±2 1555±4 1555±4 d = direktverkande, v = vattenburen,.. = Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att anges, * = Skattning baserad på färre än 10 urvalsenheter, - = Inget att redovisa 5

6 Uppvärmning i förändring De senaste 10 åren har de uppvärmningssystem som installeras i nya småhus förändrats till att nästan uteslutande vara vattenburna system med en frånluftsvärmepump, ca 90 procent enligt Statens Energimyndighets enkätundersökning (Svensk småhusbyggnation 2000/ 2001). De övriga 10 procenten är till stora delar fjärrvärme. I undersökningen konstateras också att golvvärme blir allt vanligare i nybyggda småhus. Det finns osäkerheter i SCB:s statistik i tabell 1 på grund av att den baserar sig på ett förhållandevis litet urval i förhållande till det totala antalet småhus. Det här gör också att små förändringar och tendenser inte syns så väl i statistiken tillsammans med att vi har en låg nybyggnation av småhus i Sverige. Det här visar sig t. ex. för fjärrvärme där den statistik som Svenska Fjärrvärmeföreningen uppger (Nuläge värmegles fjärrvärme) skiljer sig från den som anges i SCB:s statistik i tabell 1 med anslutna småhus mot Ett annat exempel är värmepumpar där enbart berg-, jordoch sjövärmepumpar redovisas separat. De övriga typerna av värmepumpar finns inom samtliga kategorier i tabell 1 p.g.a. att de inte klarar av att tillgodose hela byggnadens energibehov över ett år. Det totala antalet värmepumpar som finns installerade är ca enligt SCB. Energianvändning I befintliga småhus Vilket energislag som används för uppvärmning styrs till stora delar av energipriset. Den totala energianvändningen i sektorn bostäder uppgick 2001 till 91 TWh. Fördelningen mellan småhus (inkl. jordbruksfastigheter), flerbostadshus och lokaler var 38, 29 respektive 24 TWh (SCB, Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler). Den procentuella fördelningen mellan använda energislag och uppvärmningskällor för småhusen under 2001 såg ut enligt figur 2. Över en tredjedel (38,5 procent) använde enbart el som enda uppvärmningskälla medan ca 11 procent använde enbart olja. Kombinationen el och biobränsle stod för ca 18 procent. Av den totala elanvändningen i Sverige år 2001 som uppgick till drygt 150 TWh (Energiläget 2002) användes ca 21,6 TWh (SCB, Energistatistik för småhus 2001) för uppvärmning och hushållsel i de småhus som helt eller delvis använder el för uppvärmning. Ytterligare 2,5 TWh användes till hushållsel i de övriga småhusen, totalt 24,1 TWh eller 16,1 procent av Sveriges totala elanvändning. Av den andelen användes ca 14,9 TWh till uppvärmning av småhus. Figur 2. Antal småhus 2001 uppdelade efter uppvärmningskälla och använda energislag. (Källa SCB, Energistatistik för småhus 2001.) 6

7 Husets energianvändning Ett normalstort småhus använder vanligen mellan och kwh per år. Energin används för att skapa ett bra inomhusklimat för de boende och för att förse bostaden med belysning, varmvatten och driva diverse utrustning i hemmen som förenklar vårat leverne. Energibehovet kan delas in i tre delar: Årsenergianvändning Årsförbrukning energi kwh Uppvärmning Till uppvärmning av småhusen används ungefär 60 procent av den totala tillförda energin under ett år. Uppvärmningsbehovet består av olika delar där ungefär 15 procent av energin används till att värma ventilationsluften, medan den övriga energin kompenserar för förluster till omgivningen, så kallade transmissionsförluster, genom tak, golv, väggar och fönster. Andelen energi som används för att värma ventilationsluften varierar beroende på vilken typ av ventilationssystem byggnaden har isolering, typ av fönster, etc. Tappvarmvatten Varmvatten är för många av oss en självklarhet men faktum är att ca 20 procent av den totala energi användningen under ett år går åt till att värma varmvattnet. Hushållsel Hushållet har olika apparater som använder energi. Totalt står hushållselen för ca 20 procent av den tillförda energin till en bostad under ett år. Att kyla matvaror, värma mat, tvätta, m.m. är poster som använder mycket energi. (Källa: Minska energikostnaderna i ditt hus) Stora variationer Energianvändningen i enskilda hushåll kan variera mycket beroende på de boendes vanor och beteende eller om det är ett permanent bebott hus eller fritidshus. De exempel som ges här gäller för permanent bebodda hus. De boendes beteende kan minska energianvändningen för både uppvärmning, tappvarmvatten och hushållsel väsentligt. Ett exempel är vädring där energianvändningen kan bli mycket hög beroende på hur ofta och länge man vädrar samt vilken typ av uppvärmningssystem som finns installerat. Tappvarmvatten 20% Årsanvändning kwh Hushållsel 20% Årsanvändning kwh Inbördes fördelning: Kyl, frys och sval 26% Matlagning 18% Tvätt och tork 18% Belysning 16% Disk 9% Övriga apparater 13% Uppvärmningsbehov 60% Årsanvändning kwh Inbördes fördelning: Ventilation 15% Tak 15% Ytterväggar och dörrar 20% Fönster 35% Golv och källare 15% (Källa: Minska energikostnaderna i ditt hus.) 7

8 Varför skall man byta uppvärmningssystem? Staten vill långsiktigt ha ett uthålligt energisystem som tryggar Sveriges energianvändning. De övergripande motiven för att byta uppvärmningssystem (konvertera) kommer från regeringen som har till uppgift att kontrollera hela Sveriges energisituation. Ser man till utvecklingen för elanvändningen i Sverige har den ökat totalt sett. Från 1970 fram till 1987 ökade elanvändningen med knappt 5 procent per år. Från 1987 fram till idag har ökningstakten avtagit och ökningen i elanvändning har i genomsnitt varit 0,5 procent per år. Energipolitik som styrmedel För att ställa om Sveriges energisystem och minska elanvändningen lägger regeringen med jämna mellanrum fram energipolitiska propositioner. Propositionerna ligger sedan till grund för de energipilotiska programmen, det senaste från I mars 2002 lades en ny energipolitisk proposition fram (Regeringens proposition 2001/02: 143) som har nya förslag till den fortsatta omställningen av Sveriges energisystem och som kommer att ersätta motsvarande åtgärder i 1997 års energipolitiska program. I 1997 års energipolitiska program har det bland annat givits bidrag till fjärrvärmeanslutning, effektminskande åtgärder och konvertering från elvärme i syfte att minska elanvändningen i bebyggelsen. Syftet med de här åtgärderna var och är att de skall bidra till att minska elanvändningen så att de tillsammans med andra åtgärder på elproduktionssidan möjliggör att kärnkraften i Sverige kan avvecklas på sikt. En första reaktor har också stängts av i och med att reaktor 1 på Barsebäcksverket stängdes i november Minskande elproduktion Det finns också andra motiv till att försöka ställa om energianvändningen inom småhusen. Ett av skälen är att efter det att Barsebäck 1 stängdes finns risk för att det uppstår effektbrist under morgnar och eftermiddagar vid kalla vinterdagar då många personer är hemma och duschar, tvättar och lagar mat i sina hushåll tillsammans med att industrin använder elenergi till sina processer. Ett annat skäl är också att öka flexibiliteten i de enskilda småhusen så att beroendet av ett energislag minskar. För den enskilde husägaren är det oftast ekonomin som är avgörande för om och när det blir ett byte eller komplement till uppvärmningssystemet. I de fallen utgår man från det aktuella elpriset och räknar sedan ut på hur lång tid som det nya uppvärmningssystemet kan betalas av. Ofta sker byte från en uppvärmningskälla till en annan när den gamla har gått sönder och ändå behöver bytas ut. 8

9 Skatter och bidrag Politiskt används både skatter och bidrag för att styra och stimulera den enskilda husägaren vid val av ny uppvärmningskälla. Det finns t ex olika energiskatter på bränslen för att styra användningen av dem. Skatter används också för att göra det ekonomiskt möjligt att byta bränsle för en enskild husägare. Vid om- och nybyggnation är bidrag ett sätt att påverka vilket uppvärmningssystem som väljs och vilken typ av utrustning som installeras. Bidraget gör det möjligt och ibland ekonomiskt fördelaktigt att välja ett uppvärmningsalternativ som utan bidrag är dyrare att investera i. Bidrag kan ges i olika former och är ofta villkorade genom att man måste ha ett visst utgångsläge och enbart kan byta till några givna alternativ. Bidragen kan också användas för att stimulera vissa marknader som förutses spela en viktig roll i framtiden. Ett exempel på ett sådant område är solvärme där man i början gav bidrag för att stimulera marknaden och stimulera utvecklingen. Solvärme är idag ett lönsamt komplement i vissa typer av anläggningar. Ett bidrag kan snabbt dras in och förutsättningarna för att få dem kan förändras. Vem får bidrag? Bestämmelserna för bidrag finns i förordningar som samlas i Svensk författningssamling (SFS). Utifrån förordningarna formulerar ansvarig myndighet föreskrifter som beskriver och förtydligar vad som skall uppfyllas för att man skall få bidrag. Till föreskrifterna finns ansökningsblanketter som fylls i av sökande och som skickas in till länsstyrelsen i respektive län. Föreskrifter för bidrag på energiområdet formuleras av både Statens Energimyndighet och Boverket. Ofta är det länsstyrelsen i respektive län som beslutar och betalar ut bidragen. Konverteringsbidrag Ett konverteringsbidrag infördes för första gången 1998 men stoppades Bidraget återinfördes den 1 juni 2001 och avslutades i januari Bidraget innebar att en viss ekonomisk ersättning betalades ut vid helt eller delvis byte från elvärme till annan individuell uppvärmning. Med annan individuell uppvärmning menas t ex biobränsle, olja, gas eller fjärrvärme. 9

10 Elvärmda småhus Ungefär en tredjedel av småhusen i Sverige värms med elenergi som tidigare nämnts. Av småhusen har ca 19 procent direktverkande elvärme och ytterligare ca 15 procent vattenburen elvärme som enda uppvärmningsalternativ. Utformningarna och förutsättningarna för de här systemen är olika och uppbyggnaden av dem skiljer sig åt genom det sätt som elenergin omvandlas till värme och fördelas i husen. I de här siffrorna finns också redan konverterade hus till främst olika typer av värmepumpar och de här är troligtvis inte intressanta för konvertering igen. Hur stor andel framgår inte av tillgänglig statistik. Det grundläggande syftet för ett värmesystem är att värmen skall fördelas jämt i bostaden och kompensera för svängningar i utomhustemperaturen så att en jämn inomhustemperatur kan hållas. Detta sker genom att den tillförda effekten regleras med en styrutrustning. 80 procent går till uppvärmning och tappvarmvatten Totalt används ca 80 procent av den tillförda energin för att värma bostaden och tappvarmvattnet. De övriga 20 procenten används av hushållsapparaterna, som inte kommer att behandlas här. Det skall dock nämnas att hushållselen till viss del bidrar till uppvärmningen på grund av att den omvandlas till värmeenergi. Hur mycket värmeenergi från hushållselen som tillgodogörs som uppvärmning beror till stor del av hur väl det befintliga uppvärmningssystemet kan kompensera för interna tillskott av värme genom att reglera ned den utstyrda effekten. Direktelvärmda värmesystem Med direktverkande elvärme menas att elenergin omvandlas direkt till värme i elradiatorer. Placeringen av radiatorerna är under fönster. Anledningen är att när radiatorn värmer luften stiger den och på så sätt motverkar den det kallras som bildas av att luft kyls mot de kalla fönstren. Det är också vanligt att det i fönsterkarmarna eller ovanför fönstren finns intag för att tillföra uteluft och ventilera byggnaden. Radiatorns uppgift är även här att motverka den kalla luftströmmen som kommer in vid kall väderlek och som kan ge upphov till drag inomhus. 10

11 Termostatreglering Många elradiatorer regleras med termostater placerade på varje radiator. De första elradiatorerna som installerades var utrustade med termostater som bestod av en bimetallbrytare. Bimetalltermostaten reglerar temperaturen genom att slå på och av radiatorn. En utveckling av bimetallbrytaren var att den kompletterades med s.k. accelerations- och kompensationselement som värmer termostaten. Det här gör att termostaten får kortare tilloch frånslagstider vilket ger en jämnare rumstemperatur. Nyare elradiatorer är elektroniskt styrda med en inbyggd regulator som ersätter termostatens funktion. Den elektroniska regulatorn styr den avgivna värmeeffekten gradvis efter rumstemperaturen och ger således en ännu jämnare rumstemperatur (Styrsystem för direktverkande elvärme). Styrsystem Det finns också övergripande styrsystem för direktverkande elvärme som ersätter termostaterna på radiatorerna. Det finns i huvudsak två olika typer av system. De så kallade centraliserade styrsystemen pulsar ut elenergin vid elcentralen. Systemet arbetar genom att dela in huset i olika zoner som regleras separat. Varje zon innehåller flera elradiatorer som styrs tillsammans. De så kallade decentraliserade styrsystemen arbetar däremot genom att elenergin pulsas ut vid varje radiator vilket medför att husets alla rum regleras separat. Styrsystemen utvecklades på grund av att de äldre elradiatorernas termostater slutade att fungera. De decentraliserade styrsystemen medger också bättre styrning av rumstemperaturerna vilket medför energibesparingar (Styrsystem för direktverkande elvärme). Både typerna av system har ofta funktioner i form av nattsänkning, vädringslås m.m. som medger energibesparing. Har man gamla elradiatorer med bimetalltermostater kan det vara bra att överväga att installera ett styrsystem. Beredning av tappvarmvatten Tappvarmvattnet i ett direktelvärmt småhus värms i tappvarmvattenberedare som antingen har elpatron eller värmesköldar för att omvandla elenergin till värme. Många äldre beredare har ganska dålig isolering och det kan i många fall vara värt att isolera lite extra runt dem. Ett byte av varmvattenberedare p. g. a. värmeförluster är inte ekonomiskt försvarbart utan varmvattenberedaren skall bytas när den slutar att fungera eller börjar läcka. Elvärme = billig installation Ett av de största skälen till att så mycket som 18 procent av småhusen har direktverkande elvärme installerat är att det har varit ett billigt alternativ att installera p.g.a. att det enda som behövts installeras utöver elradiatorerna har varit elkablar. Har man valt enskilda radiatortermostater så har också reglerutrustningen installerats samtidigt. Distributionsförlusterna är också obefintliga i den här typen av system och med bra individuella termostater kan man normalt ha en lägre total energianvändning än ett elvärmt vattenburet system. 11

12 Vattenburna värmesystem Ett elvärmt vattenburet värmesystem är mer avancerat än de direktelvärmda p.g.a. att fler komponenter ingår i systemet vilket också har medfört ett mer omfattande installationsarbete när huset byggdes. Ändå har så många småhus som 15 procent vattenburna värmesystem. Det här beror också till en viss del på att en del satte in elpannor i befintliga hus med vattenburna system under en period. Det som utmärker de vattenburna värmesystemen som uppvärmningskälla är att elenergin omvandlas till värme centralt i en elpanna eller elkasset och att värmen sedan distribueras ut i bostaden. Det finns två typer av vattenburna värmesystem, tvårörssystem och ettrörssystem. Tvårörssystemet Tvårörssystemet innebär att värmevattnet fördelas parallellt över radiatorerna med gemensam framledning och returledning. Ofta är ett antal radiatorer anslutna till en stam som går till en del av huset. I ett och samma hus kan flera stammar vara anslutna till en fördelare där varje stam justeras med individuella justeringsventiler. I många fall kan det vara aktuellt att kontrollera så att värmesystemet är rätt injusterat och korrigera eventuella felaktigheter. Ettrörssystemet Ettrörssystemet innebär att radiatorernas inlopp och retur kopplas till samma framledning och temperaturen på värmevattnet kommer således att sjunka efter varje radiator vilket också inverkar på den avgivna värmeeffekten. Det här kompenseras med att vattenflödet genom varje radiator justeras och att ytan på varje radiator ökas något. Reglerutrustning Vattenburna värmesystem har oftast en reglerutrustning som styr vilken temperatur vattnet har som fördelas ut till radiatorerna, den så kallade framledningstemperaturen. I gamla villor kan det i undantagsfall finnas enbart en shunt som ställs in manuellt. Vanligt är att man i de här fallen kompletterat med en reglerutrustning. Regleringen av framledningstemperaturen sker vanligen genom att utetemperaturen mäts och att det finns en så kallad framledningskurva som anger hur varmt framledningsvattnet skall vara vid olika utetemperaturer. Framledningskurvor Reglerutrustningen kan ha ett flertal framledningskurvor som man kan välja mellan beroende på vad det är för typ av hus man bor i och var i landet man bor. Ibland kan reglerutrustningen också mäta inomhustemperaturen med en givare och utifrån den styra framledningstemperaturen. En del elpannor reglerar istället framledningstemperaturen genom att styra effekten på elpatronerna i pannan. I de här fallen finns inte någon reglerutrustning med shunt. 12

13 Radiatorer Det är mycket vanligt i äldre småhus med väggmonterade radiatorer i vattenburna värmesystem. Radiatorerna placeras under fönstren av samma anledningar som för elradiatorerna. I nyare villor blir det allt vanligare att radiatorerna förläggs i golven, så kallad golvvärme. Till skillnad från väggplacerade radiatorer har golvvärmen en mycket större värmeavgivande yta vilket innebär att temperaturen i systemet är lägre. Det här gynnar uppvärmningskällor som är beroende av att värmesystemen inte har för höga framlednings- och returtemperaturer, t ex värmepumpar. Det kan dock uppstå problem med kallras vid fönster om de inte är tillräckligt isolerade. För att inte kallras skall uppstå rekommenderas att hela fönsterkonstruktionen (glas, båge och karm) inte har ett U-värde som överstiger 1,0 W/m2K (Grundtips för golvvärme). Det är också viktigt med extra isolering av golvkonstruktionen vid val av golvvärme. Annars finns det risk för att en stor del av den tillförda energin blir förluster till marken under huset och på sätt kan energianvändningen bli högre än det var tänkt från början. Termostater Väggmonterade radiatorer i ett vattenburet värmesystem är vanligen utrustade med en termostat monterad på en radiatorventil. Det kan i undantagsfall finnas radiatorer i gamla värmesystem som är utrustade med enbart strypventiler. Termostaten har en känselkropp som känner av rumstemperaturen och reglerar den genom att styra den avgivna effekten från radiatorn. Känselkroppen kan bestå av en vaxkropp eller en bimetall. Känselkroppen påverkar radiatorventilens öppning och således också flödet av vatten genom radiatorn som i sin tur har en direkt inverkan på rumstemperaturen. Möbleringen påverkar! Termostater som sitter placerade direkt på radiatorventilen har problem med att känna rätt temperatur för reglering av rumstemperaturen. Det här kan bero på flera orsaker. Vanligt är att det finns möbler placerade framför termostaten och radiatorn vilket innebär att både värmeavgivningen från radiatorn minskar och att termostaten känner av och reglerar fel temperatur. Samma problem kan uppstå om t ex tjocka gardiner placeras framför eller över termostaten. Upplevelsen är att det antingen blir för varmt eller kallt i rummet. Ett bra sätt att förhindra detta är att inte placera möbler framför radiatorer och om man måste så ställ dem en bit ifrån. Fördelen med termostater placerade på varje radiator är att varje rum individuellt kan regleras och på så sätt kompensera för så kallad gratisvärme från solinstrålning och apparater. Nackdelen är att termostaten också kompenserar för temperatursänkningar som uppstår vid t ex fönstervädring. Termostatventiler bör generellt inte kombineras med avancerade shuntautomatiker som styr på inomhustemperaturen. 13

14 Utvecklingen av termostater Utvecklingen av termostater har gått framåt och idag finns det radiatortermostater som antingen har ett elektriskt ställdon eller ett kapillärrör och en givare som tillsammans med regulatorenheten kan placeras på en vägg ute i rummet. Det här innebär att givaren flyttas bort från radiatorn och problemen med fel temperaturnivå undviks. I golvvärmesystem används i regel regulatorer med elektriska givare och ställdon. Anledningen är att i golvärmesystemen finns flera slingor kopplade till en och samma fördelare och det är vid fördelaren som flödet genom slingorna styrs medan rumstermostaterna finns placerade i respektive rum. Vädringslås Elektroniska reglersystem medför också fördelar när det gäller extrafunktioner. En funktion som har kommit på senare tid är vädringslås. Vädringslåset fungerar på så sätt att när inomhustemperaturen sjunker snabbt tolkar regulatorn det som en vädring och istället för att öka ventilöppningen på radiatorventilen och kalla på mer värme så stänger regulatorn ventilen. Det här minskar energianvändningen i väldigt stor utsträckning. I en simuleringsstudie genomförd inom EFFEKTIV-programmet (Eriksson 2001) visar resultaten att de boendes vädringsbeteende kan öka energianvändningen med 20 procent eller mer. Tappvarmvattnet Elvärmda hus med vattenburna värmesystem innebär att tappvarmvattnet kan beredas på lite olika sätt. I en elpanna är det vanligt att det också finns en beredare för att värma tappvarmvattnet. I en del hus värms tappvarmvattnet precis som i de direktelvärmda husen i en separat beredare. Det här är beroende på vilken typ av elpanna som installerats. Småhusen med vattenburna värmesystem som har el som enda uppvärmningsalternativ är betydligt enklare och billigare att konvertera än de direktelvärmda p. g. a. att i många fall behöver enbart elpannan och i vissa fall reglerutrustningen kompletteras eller bytas ut. 14

15 Att byta uppvärmning En drivkraft för att byta uppvärmningsalternativ för den enskilda småhusägaren är att investeringen är lönsam. Det innebär att den besparing man gör med det nya billigare energislaget kan betala av investeringen inom en rimlig tidsperiod. Är inte det ekonomiska underlaget tillräckligt kan som tidigare nämnts bidrag ändå stimulera ett byte och göra investeringen lönsam. Enligt en studie från Energimyndigheten (Minska energikostnaderna i ditt hus) där den genomsnittliga kostnaden för olika alternativ vid övergång till fjärrvärme beräknats, kostade det i genomsnitt kronor för en husägare att ansluta ett hus med vattenburen elvärme. Motsvarande kostnad för ett hus med direktverkande elvärme var Skillnaden var kostnaden för det vattenburna värmesystemet, alltså närmare kronor undersökte även fjärrvärmeföreningen möjligheterna och kostnaderna för att ansluta direktelvärmda småhus till fjärrvärme (Konvertering till fjärrvärme). Resultatet var att totalkostnaden var runt kronor, varav ca 60 procent av kostnaden låg för installationerna i huset och resten för att distribuera fjärrvärmen fram till huset. Alltså även här var kostnaden för radiatorsystemen ca kronor per hus i genomsnitt. Investeringskostnaden Slutsatsen är att investeringen för ett vattenburet värmedistributionssystem ligger någonstans mellan och kronor beroende på utformning och storlek. Det skall också poängteras att de här kostnaderna är baserade på att flera hus konverteras samtidigt. För den enskilde husägaren blir kostnaden förmodligen högre. I den här rapporten kommer inte kostnaden att redovisas för olika systemlösningar beroende på att den kan variera kraftigt med omfattningen på värmesystemet och vilken typ av uppvärmningskälla som installeras och därför måste bedömas i varje enskilt fall. I stället kommer viktiga råd vid konvertering att redovisas och en del av de erfarenheter som har kommit fram från tidigare projekt. Alternativa systemlösningar Exemplet ovan visar på att det är betydligt billigare att konvertera ett småhus som redan har ett vattenburet värmesystem. Utmaningen ligger i att finna alternativa systemlösningar för uppvärmningssystemen som, fastän de inte är förlagda i hela byggnaden, ändå skapar en god och behaglig inomhusmiljö med en jämn inomhustemperatur i samtliga utrymmen som används mer frekvent. 15

16 Innan arbetet påbörjas Innan en konvertering påbörjas är det viktigt att göra en fullständig kartläggning av den befintliga värmeanläggningen och energisituationen. Detta är viktigt för att kunna ta riktiga beslut om vilket system som skall väljas. Det kan vara bra att prata med den lokala energirådgivaren eller det lokala energibolaget för att få råd och hjälp med kartläggningen. Det finns också firmor som säljer den här tjänsten ofta tillsammans med förslag till energiförbättringar. Ett bra sätt att gå till väga på om man själv vill göra en kartläggning av sitt elvärmda småhus är: Inventera Gör en inventering av det befintliga värmesystemet och rita en systemritning om det inte finns. Minska energianvändningen Se över alla åtgärder som också sänker energianvändningen och inte bara minskar energikostnaderna som t ex installation av reglersystem, byte av hushållsapparater, tillläggsisolering av vindsbjälklag eller fasad, byte av fönster m. m. Gör beräkningar Beräkna energi och effektbehov med utgångspunkt från den nuvarande elanvändningen. Effektbehovet kan grovt beräknas utifrån uppvärmningsbehovet genom att dra ifrån hushållselen (ca 5000 kwh) och dividera med 7000 för att sedan multiplicera med, 3,0 för södra Sverige, 2,7 för mellersta Sverige och 2,4 för norra Sverige (Villavärmepumpar). Exempel: Ett hus beläget i mellersta Sverige med en total elanvändning på kwh. Vi drar ifrån hushållselen vilket ger kwh. Huset har ett effektbehov på ca 5,9 kw. Det skall tilläggas att effektbehovet är beroende på när huset uppfördes. Äldre hus har generellt ett högre effektbehov än ett nyare hus från 80-talet och framåt. Se över alternativen Gå igenom samtliga uppvärmningsalternativ. Fjärrvärme, värmepump, biobränsle, gas, olja osv. Fundera på om det alternativ du väljer kanske påverkar någon annan funktion i huset som t ex ventilationen. Kan du få bidrag? Undersök om det finns bidrag eller andra stöd att söka. Bra ställen att kontrollera om det finns bidrag är hos länsstyrelsen eller på hemsidorna hos Energimyndigheten eller Boverket. Det kan också vara bra att tala med den kommunala energirådgivaren som har kunskap och kompetens om vad som gäller. 16

17 Konvertering i vattenburna system En konvertering i ett vattenburet system innebär ofta att enbart elpannan eller elkassetten byts till en ny uppvärmningskälla. Beroende på hur framledningstemperaturen i systemet har styrts kan det vara nödvändigt att en ny reglerutrustning installeras. I en del fall kanske inte uppvärmningskällan ersätts utan en kompletterande uppvärmningskälla installeras som inte är sammankopplad med det befintliga uppvärmningssystemet. I de här fallen är det mycket viktigt att det befintliga systemets radiatorer är försedda med termostater eller liknande utrustning som kan styra ner värmeavgivningen. Det här behandlas närmre nedan. Utgå från byggnadens effektbehov Vid kartläggningen av det befintliga värmesystemet beräknas effektbehovet för byggnaden. Effektbehovet beror av byggnadens storlek, byggnadsår och hustyp. Det här ligger till grund för vilka alternativ som kan bli aktuella att konvertera till. Det finns flera alternativ som både kompletterar och i vissa fall också ersätter både elpannan och varmvattenberedaren: Värmepump Värmepumpar delas ofta in i uteluft/ frånluft och vätskesystem (berg-, jord- och sjövärmepumpar). Uteluft- och frånluftsvärmepumpar täcker inte hela effektbehovet och behöver ha en uppvärmningskälla som går in som topplast vid kalla vinterdagar. Här kan den gamla elpannan eller elkassetten sitta kvar och fungera som topplast. Ungefär 30 till 50 procent av det totala energibehovet täcks av den här typen av värmepumpar (Villavärmepumpar). Berg- jord- och sjövärmepumpar täcker 85 till 90 procent av det totala energibehovet om de dimensioneras för halva effektbehovet (Villavärmepumpar). Här kan även den gamla elpannan eller elkassetten sitta kvar. Beroende på hur tappvarmvattnet värms kan det vara aktuellt att också värmepumpen bereder det. Det här är dock väldigt beroende av det tidigare systemets utformning. Försäljningen av värmepumpar har ökat i Sverige (Energi & Miljö 2/2002),under 2001 såldes det värmepumpar totalt att jämföras med år Den största ökningen stod värmepumparna för vätskesystemen för. Mer att läsa om värmepumpar finns i Statens Energimyndighets sammanställning, Villavärmepumpar. Fjärrvärmecentral Allt fler småhus blir fjärrvärmeanslutna i Sverige idag. Under 2001 beräknades att småhus anslöts till fjärrvärme (Energimagasinet 5/01). Det här beror på flera faktorer. Den främsta är kanske att det sedan 1 juni 2001 fanns bidrag för att installera fjärrvärme i eluppvärmda småhus (SFS 2001:214). Bidraget upphörde den 31 januari Många lokala energibolag var, och är, offensiva med att erbjuda anslutning till husägare med främst vattenburen elvärme och kombipannor för el, olja och ved. Fjärrvärmen erbjuder också en trygg tillvaro för husägaren där energi produceras centralt och levereras via ett rörledningsnät. Idag finns det mindre fjärrvärmecentraler som är certifierade vilket innebär att de klarar uppställda krav specificerade i ett regelverk (SPCR 113). Det här innebär att energibolag som producerar fjärrvärme lättare vet vilken prestanda som fjärrvärmecentralen har. De certifierade centralerna presenteras på Svensk Fjärrvärmes hemsida 17

18 Biobränslepanna Ved och pellets är de biobränslen som normalt används i småhus. Vid konvertering till pellets kan antingen en pelletsbrännare installeras i en befintlig oljepanna eller så installeras en pelletspanna. Det finns också pelletskaminer, men de täcker ofta inte hela husets energibehov. Hur stor del av energibehovet som täcks beror av hur väl huset är isolerat, vilken planlösning det har och hur effektiv enheten är. För att täcka hela energibehovet vid eldning med ved behövs en vedpanna. För att eldningen skall bli effektiv, miljövänlig och bekväm måste man ha ett värmelager i form av en ackumulatortank. Ved kan också eldas i kakelugnar kaminer och insatser i öppna spisar men kan då inte täcka hela energibehovet utan enbart en viss del. Hur stor del av energibehovet som täcks är beroende av samma förutsättningar som för pelletskaminer. Naturgaspanna Naturgas är ett annat alternativ till elvärme. Naturgasen ersätter eluppvärmningen helt och en gaspanna behöver installeras. En modern gaspanna har en årsmedelverkningsgrad på ca 85 procent. Gas kan också användas som topplast under kalla vinterdagar i småhus med värmepumpar. Användningen av gas är beroende av utbyggnaden av gasnätet i Sverige. Gasnätet är idag utbyggt i Västsverige från Trelleborg till Göteborg. Det finns långtgående planer på att bygga ut gasnätet till Stockholm. I södra Sverige värms småhus med gas idag (Energi & Miljö 3/2002). Solvärme Solvärme är ett bra komplement till system med ackumulatortankar, dvs. främst i kombination med vedpannor. Solvärmen är en kompletterande uppvärmningskälla som ger mest energitillskott under sommaren men som också ger tillskott under vår, höst och lite på vintern. En förutsättning för att solvärmen skall fungera är att det finns ett värmelager. Solvärmen kan ge tillskott till både tappvarmvattnet och värmebehovet beroende på hur anläggningen är utformad. Solvärme är ett alternativ som främst är lönsamt vid nybyggnation eller byte av en befintlig uppvärmningskälla. Solvärmen ökar också bekvämligheten i många anläggningar som t ex vedeldade uppvärmningssystem där man slipper elda under sommarmånaderna. 18

19 Bekvämlighet, driftsäkerhet och miljö Det behöver inte alltid vara ekonomin som styr valet av uppvärmningskälla utan det kan också vara andra värderingar som bekvämlighet, driftsäkerhet och miljö. För bekvämligheten är det viktigt att tänka på vilken tidsåtgång som anläggningen kräver för underhåll och bearbetning av bränsle. Driftsäkerheten är naturligtvis beroende av underhåll, men den beror också av andra faktorer som t ex om systemet medger självcirkulation vid strömavbrott. Miljön är också en värdering som är intressant. Olika uppvärmningskällor påverkar miljön i olika utsträckning samtidigt som driften av dem också styr utsläppen. I ett projekt inom EFFEKTIV-programmet pågår arbetet med att genom livscykelanalyser (LCA) och livscykelinventeringar (LCI) jämföra miljöpåverkan från olika uppvärmningssystem (Wahlström 2000). Nya eller äldre radiatorsystem? Vid installation av en ny uppvärmningskälla är det viktigt att veta för vilka temperaturer det gamla systemet är dimensionerat. Nyare radiatorsystem är dimensionerade för en framledningstemperatur på 55 C medan äldre radiatorsystem ofta är dimensionerade för en framledningstemperatur som är högre än 55 C. Det här innebär att radiatorerna ofta är mindre. När en ny uppvärmningskälla installeras som arbetar vid en framledningstemperatur av 55 C kommer effekten på radiatorerna att bli lägre och det finns risk för att inomhustemperaturen sjunker under kalla vinterdagar. Är det inte acceptabelt att inomhustemperaturen sjunker kan radiatorerna bytas ut. Vid en sänkning av framledningstemperaturen från 65 C till 55 C och en radiatoryta på 5 m² sjunker radiatoreffekten med ca 1400 W vilket innebär ca 30 procent lägre effekt. Exemplet skall ses som en illustration av konsekvensen att sänka framledningstemperaturen. Det ska också beaktas att effekten från en radiator är betingad av hur den är installerad. I vissa fall kan också en lägre framledningstemperatur kompenseras med att radiatorsystemet är överdimensionerat vilket ofta är fallet i äldre anläggningar. Det här kan vara kostsamt och ger ingen direkt besparing. Ett bättre alternativ kan då vara att förbättra isoleringen av klimatskalet och då kanske främst genom att byta fönster. Byte av fönster är också kostsamt men eftersom det leder till en reducering av den totala energianvändningen kan det ändå vara lönsamt på ett antal års sikt. Ett exempel på hur radiatoreffekten ändrar sig för en given vägghängd radiator med en omgivningstemperatur av 20 C och en temperaturdifferens på 15 C ges i figur 3. Figur 3. Avgiven effekt (W) från ett vattenburet radiatorsystem i förhållande till total radiatoryta (m²) vid olika framledningstemperaturer. 19

20 Konvertering av direktelvärmda system Att konvertera ett direktelvärmt hus är en betydligt större utmaning än för de hus som redan har ett vattenburet värmesystem. Utmaningen består i att finna systemlösningar som ger en god värmespridning i huset och är estetiskt tilltalande samtidigt som de inte har för omfattande distributionssystem. Anledningen är att kostnaden för ett vattenburet värmesystem i hela huset ligger någonstans mellan och kronor beroende på storlek och utformning vilket ökar den totala investeringskostnaden och gör investeringen olönsam i de allra flesta fall. Hela uppvärmningsbehovet kommer i många fall inte att tillgodoses fullt av den nya uppvärmningskällan. Alternativen till att byta ut samtliga elradiatorer och installera ett vattenburet värmesystem i hela huset är: att installera en centraliserad eller decentraliserad elvärmestyrning att installera ett vattenburet värmesystem i delar av huset. att installera en fristående uppvärmningskälla som inte behöver något värmedistributionssystem. Delkonvertering av ett direktelvärmt hus Nästan alla uppvärmningskällor som kan installeras vid en konvertering av ett vattenburet värmesystem kan också användas vid en delkonvertering av ett direktelvärmt hus. Beroende på vilken den kompletterande uppvärmningskällan är och hur den installeras kommer systemet att arbeta olika. Hur stor del av husets uppvärmningsbehov som tillgodoses av den kompletterande uppvärmningskällan, oavsett om den är fristående eller inte, beror främst på planlösningen. En öppen planlösning medför att värmen lättare sprider sig mellan rummen och på så sätt ökar effektiviteten. Den individuella regleringen av uppvärmningskällorna kan dock variera och likaså effekten. Det här måste anpassas till varje enskilt objekt. Behåll elradiatorerna! I många fall behöver inte elradiatorerna tas bort. Fördelar med att låta alla eller en del av elradiatorerna sitta kvar är flera. Ett skäl är att husägaren inte är lika beroende av ett energislag och vid tillfälliga fel kan man alternera mellan olika uppvärmningsalternativ. Ett annat är att elradiatorerna i vissa fall behövs som stödvärme i utrymmen som ligger långt från de värmeavgivande enheterna. Av komfortskäl kan det också vara bra att låta elradiatorerna sitta kvar då de kan förhindra en del av kallraset från fönstren vilket innebär att komforten inomhus bibehålls, men då måste effekten på radiatorerna reduceras. Av komfortskäl är det också viktigt att värmen sprids i huset så att det inte lokalt blir mycket varmare i den del där huvuddelen av värmen avges. Det är mycket viktigt att den nya uppvärmningskällan kan styra sin avgivna effekt i förhållande till det värmebehov som finns. Samtidigt måste det gamla systemet klara av att styra ned sin effekt under de perioder den nya uppvärmningskällan är i drift. Det kan alltså vara klokt att se över regleringen av de gamla radiatorerna. 20

21 Installation av elvärmestyrning Tidigare nämndes de två olika typerna av elvärmestyrningar, centraliserade och decentraliserade system. Har man ett hus med gamla elradiatorer som fortfarande fungerar men som har gamla individuella termostater är det ett bra alternativ att installera ett styrsystem. Kostnaden för den här typen av system varierar beroende på typ och funktion men den brukar ligga mellan och kronor. Lönsamheten i att installera ett elvärmesystem beror på vilken installation man utgår ifrån och hur många zoner huset delas in i. Om man bestämmer sig för ett centraliserat flerzonssystem bör man ta reda på hur den befintliga elinstallationen är utförd. Reglercentralen installeras direkt i anslutning till elcentralen och regleringen sker gruppvis. Man bör därför säkerställa att gruppindelningen motsvarar lämpliga reglerzoner. Det är lämpligt att kontakta en elinstallatör före inköp, både med anledning av ovanstående och för beställning samt installation av det valda systemet. Har man gamla termostater eller rent av trasiga som måste bytas ut blir besparingen naturligtvis större och investeringen betalar sig snabbare. Besparingen i energianvändning ligger någonstans mellan 10 och 15 procent för ett 3 zoners centraliserat styrsystem jämfört med dåliga radiatortermostater. Besparingen blir ännu större om man utnyttjar dag- och nattsänkning av inomhustemperaturen som, många fabrikat har funktioner för. Hur stor besparingen blir beror naturligtvis på hur mycket och ofta inomhustemperaturen sänks i husets olika zoner. 21

22 Delkonvertering till vattenburna system Ett vattenburet system som installeras i efterhand medför en del kompromisser. Främst gäller det att finna ett installationssätt som inte innebär allt för stora ingrepp i byggnaden. Systemet kan delas in i två delar, rörsystem och värmeavgivande enhet. Rörsystemet: Det är mycket vanligt att radiatorrör för distribution av värmevatten gjorda av förnätade polyetenrör, så kallade PEXrör, som förläggs i väggar, golv och tak när nya hus byggs idag. Att efteråt förlägga rören där innebär mycket stora ingrepp som skulle bli alltför kostsamma och besvärande för de boende. Istället är det enklare att förlägga värmerören synliga utanpå väggarna fastsatta med klammer. Det här uppfattas i en del fall som oestetiskt samtidigt som de kan om de installeras fel påverka städbarheten i rummen. Idag finns det alternativ där rören kan förläggas i golvsocklar av plast eller trä som är anpassade för den här typen av installationer. Ett annat alternativ är att förlägga rören i mellanbjälklagen i huset. Den här typen av installation är beroende av konstruktionen på huset. Viktigt att tänka på om radiatorrören förläggs på insidan av några byggnadsdelar som ytterväggar, vindsutrymmen eller liknande är att inte konvektions- och diffusionsspärren som tätar klimatskärmen i huset punkteras vilket kommer att öka energiförlusterna från byggnaden och medför en ökad risk för fuktskador. Konvektions- och diffusionsspärren är ofta placerad på utsidan av den inre väggskivan. Värmeavgivande enhet: För att avge värmen från en uppvärmningskälla till rumsluften behövs en värmeavgivande enhet som t ex radiator, fläktkonvektor eller liknande. Värmeöverföringen till omgivningen sker enligt tre principer: Konvektion Innebär att en luftström värms genom att den passerar förbi en varm enhet. Kan ske antingen naturligt genom termiska drivkrafter eller påtvingat med en fläkt. Strålning Innebär att värmeutbytet sker genom att en kallare kropp (huset i detta fall) absorberar energi från en varmare genom elektromagnetisk strålning. Ett exempel är om man håller handen en bit från en het kamin. Ledning Innebär att värmeutbytet sker i direkt kontakt med en annan yta. 22

23 Panelradiatorer Den vanligaste typen av värmeavgivande enhet som finns i småhus är panelradiatorer. En konventionell panelradiator har en effekt mellan 0,2 och 2 kw beroende på storlek, placering och framledningstemperatur. Värmeöverföringen sker till stora delar genom strålning och en liten del genom konvektion. Panelradiatorer har relativt sett en låg effekt per ytenhet jämfört med andra värmeavgivande enheter. Detta medför att panelradiatorerna behöver spridas ut mer i byggnaden och lämpar sig i hus med mindre öppna planlösningar med många rum och dörröppningar då värmespridningen är sämre. Rörsystemet blir i detta fall mer omfattande och därmed lite dyrare. Panelradiatorer i praktiken Ett exempel på en installation som genomförts där panelradiatorer monterats centralt i ett hus är i Växjö. Där genomfördes en tekniktävling mellan juni 1997 till maj 1998 där totalt 15 tävlingsförslag lämnades in varav 5 gick till final och provinstallation (Tekniktävling Konvertering av direktelvärmda småhus). Tävlingen arrangerades av Statens Energimyndighet (STEM) och syftet var att studera olika systemlösningar vid konvertering av direktelvärmda hus till fjärrvärme. I tävlingen ställdes bl. a krav på att minst 80 procent av den erforderliga årsenergin för uppvärmning skulle förses via värmedistributionssystemet. Tävlingen tillät också att energieffektiviserande åtgärder vidtogs. Ett av tävlingsförslagen hette Sund Ström och tanken med att placera radiatorerna centralt var att minska omfattningen på installationen av värmesystemet och därmed reducera kostnaden för det. För att förhindra kallras från fönster behölls de gamla elradiatorerna och ett nytt reglersystem installerades. I samband med installationen byttes det inre fönsterglaset mot lågenergiglas för att minska energianvändningen. Tyvärr medgav inte planlösningen i dessa småhus att panelradiatorerna kunde placeras centralt i huset enligt ursprungligt förslag. Några av de erfarenheter som kom fram under tävlingen som helhet och från det enskilda tävlingsförslaget var att det styrsystem som skulle reglera ned effekten på elradiatorerna var svårt att ställa in. Generellt var uppstarten av systemen och överlämnandet till husägaren en svag punkt där flera reglercentraler var felinställda vilket medförde en ökad energianvändning. Ventilationen i nästan samtliga småhus hade minskat efter det att provinstallationerna av tävlingsförslagen genomförts. Anledningen var att tätningslister runt fönstren hade monterats i samband med energieffektiviseringen som nästan uteslutande bestod i att förbättra fönstrens totala U-värde. De hus som hade valts för provinstallationerna var självdragshus som inte hade några tilluftsdon. Det här visar på behovet av ett helhetsåtagande vid konverteringar. Den estetiska utformningen av systemen ansågs också viktig där detaljlösningar måste prioriteras och samordningen mellan projektör och montör måste bli bättre. Ett exempel är golvlister där radiatorrören är förlagda. Två av provinstallationerna hade en sådan lösning. I samband med provinstallationerna genomfördes också simuleringar som visade att de energibesparande åtgärderna relativt snabbt blir olönsamma vid små höjningar av inomhustemperaturen. Det är därför viktigt att inte tillåta övertemperaturer efter konvertering. Det här ställer större krav på reglerutrustningarna och att systemet är korrekt injusterat. Ett annat exempel från en konvertering från direktelvärme till fjärrvärme är ett projekt som genomfördes i Landskrona (Häljarp) Där installerades en så kallad fjärrvärmehybrid där ca 70 procent av villans värmeenergibehov täcktes med fjärrvärme och resterande av elenergi under lågtariff. Värmedistributionssystemet var ett vattenburet system där 7 strategiskt placerade vattenradiatorer ersatt 11 av totalt 17 elradiatorer. Det här innebar att elradiatorer i mindre utrymmen och utrymmen som fanns avskiljt inte ersattes. Den gamla elberedaren användes och den laddas av radiatorvärmeväxlaren under perioder med hög eltariff och sedan med elvärme under perioder med låg eltariff. Detsamma gällde för driften av kvarvarande elradiatorer. 23