SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING. Nedanstående är en annons från Paroc

Transkript

1 SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING 709 Nedanstående är en annons från Paroc

2

3

4 Intresseanmälan Shanghai och Peking oktober 2010 s resa till Kina Inriktningen på resan kommer att vara att lära känna dagens Kina som är på god väg att få en ledande roll i världs ekonomin. Vi besöker den stora världsutställningen som hålls i Shanghai under nästa år: Expo Samtidigt som vi ser höjdpunkter från den mångtusenåriga kinesiska kulturen som bl.a. den Kinesiska Muren. Preliminärt program: Ti 12 okt Avresa med flyg, kvällstid. On 13 okt Ankomst till Shanghai på eftermiddagen lokal tid. Vi möts på flygplatsen av lokal guide och vår egen buss. Incheckning på hotellet och middag på kvällen. To 14 okt Frukost. Heldagstur med lunch i Shanghai. Med vår guide lär vi känna Shanghai som från ett litet fiskeläge vuxit till en av de största och kanske mest expansiva städer i Asien. Vi får se genuina kinesiska kvarter, stadsdelar som uppfördes av kolonialmakterna och moderna affärsdistrikt. Fr 15 okt Dagen ägnas helt åt besök på den stora världsutställningen i Shanghai: Expo2010. Lö 16 okt Frukost, buss till flygplatsen, flyg till Peking. Efter lunch, besök i den Förbjudna Staden där 24 kejsare levde isolerade från omvärlden under mer än 500 år. Eftermiddagen avslutas med besök i OS-arenan det s.k. Fågelboet. Därefter incheckning på vårt hotell. Sö 17 okt Heldagsutflykt till en del av den mer än 600 mil långa Kinesiska Muren som är världens största byggnadsverk. Lunch. Vid återkomsten tid för shopping. Må 18 okt Frukost, egen tid/ shopping. Ti 19 okt Frukost, transfer till flygplatsen, hemkomst eftermiddag samma dag. Pris per person Shanghai och Peking okt 2010: ca kr. Allt ingår i priset * Flyg till Stockholm-Peking-Shanghai t/r. * Passagerar-, flygplats- och säkerhets - avgifter kända * Övernattning på hotell av god standard i Shanghai och Peking, del i tvåbäddsrum. * Lokalguider. * Måltider (frukost, lunch, middag) inkl. måltidsdryck enligt program. * Transporter, bagagehantering och entré - avgifter. * Visum till Kina. Mot tillägg Enkelrum totalt i Shanghai och Peking: kr. Avbeställningsskydd mot akut sjukdom: 575 kr. Anslutningsflyg från Malmö, Göteborg, Umeå, Luleå: ca 800 kr t/r. Hotell i Shanghai: Holiday Inn Vista Shanghai, bättre mellanklasshotell. Hotell i Peking: Qianmen Hotel, bättre mellanklasshotell. Tvåbäddsrum kan bokas av två personer som vill dela rum med varandra. Intresseanmälan/Bokning OBS att detta bara är intresseanmälan som inte är bindande. De som här visat intresse kommer sedan att få ett reseerbjudande med fast pris i början på nästa år. Vid beställning av resan skickar vi då ut en faktura på anmälningsavgiften: kr/ person. Slutbetalning sker två månader innan avresa, d.v.s. i augusti Intresseanmälan och mer information finns på

5

6 4 husbyggaren nr 7 B 2009

7 nr Årgång 51 SBR SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING ISSN Organ för SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE Lars Hedåker REDAKTÖR Margot Granvik, Granvik Produktion Gaffelgränd 1 a, Stockholm Tfn Fax e-brev: granvik@algonet.se ANNONSAVDELNING Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn Fax e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN Tfn: e-brev: pren@fc.bygging.se PRENUMERATIONSPRISER 1 4 prenumerationer 250: 5 9 prenumerationer 200: 10 eller fler prenumerationer 160: Lösnummer 70: Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: Bankgiro: UTGIVNINGSPLAN 2009 Nr 1 v 5 Nr 5 v 37 Nr 2 v 11 Nr 6 v 42 Nr 3 v 17 Nr 7 v 49 Nr 4 v 23 TRYCKERI Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, Ystad Tfn Fax e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges. Sidan 28 Varför är det så svårt att få igång ett industriellt byggande? Var sitter hindren? Att beställaren är en viktig aktör framgår ur ett pågående projekt där flera högskolor och företag deltar. Att antalet elapparater ökar har väl inte undgått någon. Men att de skräpar ner elnätet och stör varandra är inte så känt. Husbyggaren visar att detta kan bli ett stort problem i framtiden som måste lösas! Vi reder också ut hur träavfall kan och bör sorteras. Foto: Thomas Carlgren INNEHÅLL 6 Ett industriellt byggande kräver aktiv beställare 10 Färdig betongstomme bästa valet vid skolbygge 12 Lysrör och mobilladdare skräpar ner elnätet 16 Hälsoargument nedtonat när centraldammsugare säljs 20 Rätt skött natursten ger ett tåligt långlivat golv 26 Snårig standard gör mätning av lufttäthet svårförstådd 30 Allt impregnerat trä är inte farligt avfall 34 BIM hanterar all information genom hela byggprocessen 38 Juridik: Måste en riktig uppgift även vara lämplig? 40 IT: IT-fantasier värre än sjuka hus 42 Form & Teknik: Miljö, estetik och teknik i vår parametriska värld 44 Debatt: Vilka naturstenar klarar svensk kyla och töslask? 47 Noterat 51 Marknadsnytt 62 Nytt från SBR Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts. Bilaga medföljer I nästa nummer: Anläggning Hus- och Industribyggnad Tidningen utkommer i vecka 5 nr 7 B 2009 husbyggaren 5

8 BYGGMETODER Det industriella byggandet har inte lett till den branschrevolution många hoppades på. Varje länk i kedjan måste börja agera på ett nytt sätt för att den totala nyttan med industriellt byggande ska realiseras. En sådan länk är beställaren. Ett industriellt byggande kräver aktiv beställare Av helena johnsson, docent, LTU och susanne engström, civilingenjör, tekn lic, LTU Under det senaste decenniet har det industriella byggandet på ett påtagligt sätt flyttat fram positionerna inom husbyggnadsnischen i den svenska byggsektorn. Mot slutet av den senaste högkonjunkturen slog också många industriella byggare i taket för vad de produktionsmässigt hade kapacitet att leverera. Någon enkel väg har det dock inte varit, och det faktiska genomslaget är fortfarande mindre än vad många förväntat sig, eller hoppats på. Industriellt byggande sågs som en möjlig lösning på den dåliga effektivitet som beskrevs 2002 i Skärpning gubbar!. Trots den positiva utveckling av det industriella byggandet under 2000-talet konstaterar Statskontoret 2009 i sin uppföljningsrapport Sega gubbar att förändringen är begränsad, och lyfter bland annat fram att byggherren i allmänhet inte är någon beställare som underlättar industriellt byggande. Passar inte in i mallen Det industriella byggandet kan potentiellt erbjuda attraktiva möjligheter en väldefinierad produkt, goda förutsättningar för kvalitetsledning, uppföljning och en säkrare investeringskalkyl. Erfarenheter visar att kostnadsläget i vissa typer av projekt, enbart till följd av förkortad projekteringstid, ligger fem procent lägre när industriellt byggande används. Det innebär dock att tidigare kunskaper om specifika byggmetoder, upphandling och entreprenadformer inte rullar i samma hjulspår som vanligt. Det industriella byggandet passar inte riktigt in i mallen, menar Peter Serrander, VD AB Fri - stad Bygg, och får medhåll av Kristian Grimsbo, marknadschef vid Flexator AB. Kunskap för ökad valfrihet En aktiv beställare som dels kan använda kravställandet i upphandlingen på ett sätt som stöder industriellt byggande, dels främjar sig från detaljstyrning av tekniska lösningar, är en förutsättning för att kunna ta del av många av de fördelar som finns med ett industriellt byggande. För beställarna handlar det dessutom om att kunna göra relevanta jämförelser mellan olika alternativ, istället för att enbart identifiera och välja dem som överensstämmer med tidigare kunskap och erfarenheter. Svante Dahlquist vid Fristadbostäder AB poängterar särskilt vikten av att som beställare ha tillräckligt god kännedom om de olika alternativ som finns på marknaden. Detta för att öka den egna valfriheten. Vi ska samverka med dem som bäst svarar upp mot våra krav och behov, men för det krävs kunskap om hur det går att bygga på andra sätt än vad som tidigare varit normen, säger han. Beställarrollen i fokus De industriella byggföretagen å sin sida, behöver vidareutveckla sin relation och kommunikation med beställarledet för att förbättra den ömsesidiga förståelsen för möjligheter och för att reducera beställarens osäkerhet. Vi tycker att det är viktigt för oss att utvecklas och ständigt förbättras i vår beställarroll säger Ulrika Palmblad, projektchef vid HSB Göteborg, och fortsätter: Samtidigt vill vi som företrädare för våra medlemmar se en utveckling av byggandet i Sverige när det gäller såväl kvalitet som kostnad och byggtid.. Sammantaget sätter detta beställarrollen i fokus. FÖRFATTAREN Susanne Engström är civilingenjör och tekn lic inom industriell organisation, och doktorand vid träbyggnad LTU. Hennes intresseområde är bygg- och affärsprocesser. I sitt avhandlingsarbete fokuserar hon särskilt på beställarrollen i industriellt byggande. FÖRFATTAREN Helena Johnsson är docent i Trä - byggnad, LTU. Hon arbetar med industriellt byggande och processeffektivisering samt träkonstruktionsteknik. Helena Johnsson är projektledare inom kompetenscentrat Lean Wood Engineering, LWE. Gemensam ansats AB Fristad Bygg, Flexator AB, HSB Göteborg och Fristadbostäder AB är alla företagsparter i ett sedan september 2008 pågående forskningsprojekt inom Lean Wood Engineering. Forskningsprojektet ska särskilt utforska beställarrollen och dess relation till industriellt byggande. Tillsammans representerar företags - parterna olika typer av entreprenörer och beställarorganisationer, men har ett gemensamt intresse av att utveckla beställarrollen i ett industriellt byggande. Parterna har stora förhoppningar om att Fortsättning s. 8 P 6 husbyggaren nr 7 B 2009

9

10 P kunna lösa upp en del knutar och komma med goda råd till andra organisationer i samma situation. Vilja bryta ramar Flexator som arbetar företrädesvis med offentliga beställare upplever att problemet att lämna anbud på redan färdiga handlingar inte är lätt att hantera när de kommer in sent i processen. Ibland kan anbudsförfrågningarna vara så detaljerade att bygg - entreprenörernas utrymme att bygga på det sätt som de är bäst på är mycket begränsat. Kristian Grimsbo illustrerar problemet med följande exempel: Istället för att utgå från funktion och precisera att en förskola ska vara energimässigt 30 procent bättre än kraven i BBR så anger beställaren i detalj hur väggen ska vara uppbyggd. Ett annat problem kan vara beställarens inrotade vana att kunna förändra sin kravspecifikation i ett sent skede. För den industriella byggaren blir konsekvensen fatal och sena ändringar får större konsekvenser i ett industriellt byggande än i ett traditionellt. I ljuset av den upplevelsen blir det intressant att reflektera över en beställares åsikt: Om jag som beställare redan i ett tidigt skede, i dialogen med arkitekten, gör klart att projektet ska vara möjligt att bygga industriellt så skapar jag förutsättningar för att i ett senare skede kunna välja mellan ett större antal alternativ. Svante Dahlquist, VD Fristadbostäder AB Här blir det tydligt att det är både möjligt och effektivt att arbeta med industriellt byggande, även då färdiga handlingar föreligger vid lämnande av anbud men det kräver beställarkompetens och vilja att gå Ett av projekten som studeras i forskningsprojektet är Valö Fyr i Göteborgs hamninlopp. Här samverkar HSB Göteborg som beställare med AB Fristad Bygg som totalentreprenör hus i ett pågående byggprojekt där 49 småhus i massivträ uppförs. Foto: Ulf Celander utanför de normala ramarna. Det är annars en vanlig strategi hos industriella byggare att försöka komma in så tidigt som möjligt i beslutsprocessen för att kunna styra kunden till produktionsvänliga val. Tydligaste avnämarna till denna strategi är småhustillverkarna som utvecklat datorverktyg där endast tillverkningsmässigt tillåtna val finns medtagna. Tydlighet i gränssnitt Ur informationshänseende behöver de industriella byggarna bli tydligare med ramarna för sitt byggsystem. Av rädsla för att skrämma bort kunder, kan en reaktion vara att inte beskriva ramarna tydligt för att inte sätta upp begränsningar. Ur en vilja att få beställningen, händer det också att projekt accepteras som inte riktigt passar byggsystemet med effektivitetsförluster som följd. En viktig reflektion här är att ett ökat informationsflöde från byggare till beställare inte nödvändigtvis innebär en lösning, utan också kan vara ett problem i sig. För att tjäna sitt syfte måste den information som överförs kunna tolkas och förstås på ett likartat sätt av alla inblandade parter. Här behöver först och främst tydlighet utmejslas, mot beställare, arkitekter, konstruktörer och underentreprenörer. Tydligheten i dessa gränssnitt är viktigt för att bevara effektivitetsvinsten. Möjligheter kan vara att utveckla kostnadssatta referensprojekt, utveckla modulnät och instruktioner för arkitekter, auto matisera en del av ritningsarbetet genom modularisering för att frigöra resurser för andra värdeskapande aktiviteter, samt att utveckla långsiktiga relationer med underentreprenörer där juridiskt tydliga överlämnanden definieras. Upphandlingens roll Upphandlingens centrala roll har identifierats. Kan de allmänna bestämmelserna bättre anpassas för ett industriellt bygg - ande, exempelvis gällande bestämmelserna för totalentreprenader? En sådan typ av förändring skulle formellt sett inte behöva vara stor. Problemet är snarare vilken kunskap som behövs för att veta vad parterna ska skriva i överenskommelsen. Det är också öppet för spekulation om det vore lämpligt att testa andra upphandlingsformer än normalt då siktet är inställt på industriellt byggande. Funktionsentreprenad kunde vara en spännande lösning som skulle utmana både beställarens sätt att beskriva sin önskade produkt, men också den industriella byggarens roll som då också skulle röra sig in i förvaltningsskedet. D En beställare som specificerar funktioner öppnar för fördelarna med industriellt byggande. Hur beställare av till exempel en förskola formulerar krav och behov i sitt förfrågningsunderlag studerades i projektet. Foto: Flexator AB Fotnot: Lean Wood Engineering är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Linköpings tekniska högskola och Lunds tekniska högskola. Projektet stöttas av Vinnova och drygt 20 företag verksamma inom bygg- och träsektorn, se vidare En funktionsentreprenad är en entreprenadform där ett total - åtagande upphandlas: projektering och produktion, samt förvaltning under en viss tid. 8 husbyggaren nr 7 B 2009

11

12 BYGGMETODER Inför ett skolbygge i Hagfors jämfördes stålstomme, prefabricerad betongstomme och platsgjuten betongstomme med varandra. Den prefabricerade betongstommen visade sig bäst när det gällde tid, kostnad och miljö. Färdig betongstomme bästa valet vid skolbygge Av johan axelsson, byggingenjör, FB Engineering, christian roos, byggingenjör, ArcelorMittal Construction och fredrik tengelin, byggingenjör, Flex systemväggar AB Vi fick i uppgift av NCC att undersöka vilken stomlösning på nybyggnationen av Älv - strandens bildningscentrum i Hagfors som var mest lämpad ur ett ekonomiskt, tidsmässigt och miljöperspektiv. Vid skrivandets stund så var bygget redan projekterat och igångsatt. Nybyggnationen omfattade cirka 7000 m 2, fördelade på tre plan. Den projekterade stommen bestod av bjälklag, som bars upp av prefabricerade betongbalkar. Lasten från balkar fördes ner genom pelare. I entreprenaden ingick också en ombyggnation av den befintliga skolan, som omfattade 8500 m 2, men den ombyggnaden togs inte upp i examensarbetet. Den nybyggda skolan hade stränga krav på låga driftskostnader, hög energieffektivitet och ett bra inomhusklimat. Kraven på nybygget var till exempel en energiåtgång på 80 kwh/m 2 och att en återgivning av värme från ventilationen skulle uppgå till 90 procent. Detta var faktorer som beaktades i jämförelsen. Gjorde jämförelse Målet var att undersöka om NCC hade valt rätt stomlösning. Syftet var att få en inblick i olika byggmetoder, och hur stomlösningar utformas, samt att göra en jämförelse och generera en relevant slutsats. Vi gjorde en del avgränsningar, bland andra följande: - Omfattningen som vi berörde var pelare, balkar och bärande väggar, dock inte bjälklag. - Endast nybyggnationen berörs i arbetet. - Nedböjningsberäkningar gjordes inte. - Beräkningar för infästningar och förband gjordes inte, till exempel bultar och svetsar. De tre frågeställningar som vi upprättade var: - Vilket material är mest fördelaktigt ur tidsperspektivet? - Vilket material/vilken stomlösning är ur ett ekonomiskt perspektiv att föredra? - Vilken inverkan har de tre olika stomsystemen på miljön? Upprättade kostnadskalkyl För att svara på våra frågeställningar användes främst tre metoder: Dimensionering: För att kunna beräkna pris och tid för de tre olika stomsystemen beräknades först dimensionerna fram. Måtten på balkar och pelare i betong fanns tack vare att betong var projekterat. Vi hade dock inte ståldimensioner eller armeringsmängd. De sistnämnda räknades fram enligt partialkoefficientmetoden. NCC försedde gruppen med de dimensionerade krafterna. Resultatet av dimensioneringen ligger till grund för en kostnadskalkyl för respektive stomlösning. Kalkyl: För beräkning av kostnad och tid för respektive stomsystem upprättades en kostnadskalkyl för respektive stomlösning. Arbetskostnader och materialkostnader tillhandahölls av NCC. Litteraturstudie: Vi gjorde även en ren litteraturstudie, det vill säga läste litteratur för att få mer information om de olika stomlösningarna. FÖRFATTAREN Johan Axelsson gick ut byggingenjörs - programmet vid Karlstads universitet år Han arbetar i Vänersborg/Göteborg på FB Engineering med bland annat konstruktioner av husbyggnad och industrier. FÖRFATTAREN Christian Roos är byggingenjör från byggingenjörsprogrammet vid Karlstads universitet. Han arbetar på ArcelorMittal Construction som projektingenjör. FÖRFATTAREN Fredrik Tengelin är byggingenjör från byggingenjörsprogrammet vid Karlstads universitet år Han arbetar i Örebro på Flex systemväggar AB som projekt - ingenjör/innesäljare. Materialens fördelar Litteraturstudien ledde fram till en ren informationsdel i arbetet, bland annat kartlade vi fördelar och nackdelar hos olika byggmaterial. Stål: Användning av stål i stombyggnad är en välkänd och beprövad teknik. Fördelen med att använda stål vid stombyggnation är den låga egentyngden, vilket innebär att en mindre kran kan användas och att grundläggningen blir billigare och mindre tidskrävande än vid användning av betong. För att ett snabbt montage av stålstommen ska ske, krävs det att profilerna leve- 10 husbyggaren nr 7 B 2009

13 reras kapade i rätt längd och att detaljer som till exempel förborrning är gjord. Materialkostnaden vid en stålentreprenad står endast för procent av totalkostnaden. Det betyder att kostnader för montering, personal och transport med mera, står för de resterande procenten. Ståltillverkning är en väldigt energi - krävande process, energianvändningen kan uppgå till kwh/ton stål. Stora mängder koldioxid och försurande ämnen är förknippade med tillverkningsprocessen. Är lätt att forma Betong: I dagens samhälle är användningsområdena för betong nästan oändliga, allt från skyskrapor till trottoarkanter kan byggas i betong. Betong är ett tungt material med hög förmåga att lagra värme. Det gör att materialet kan värmas upp under dagen, och bevara en del av värmen under natten. Betong är ett mycket formbart material som tillsammans med armering tål stora belastningar. Betong består av cement, vatten och ballast plus eventuella tillsatser. Platsgjuten och prefabricerad betong innehåller samma beståndsdelar, men har helt olika byggmetoder som medför skillnad i tid att montera/bygga stommen. Platsgjuten betong sker i olika steg som kan sammanfattas som följande: form - sättning, armering, gjutning och avformning samt eventuella efterlagningar. Det vill säga platsgjutning av betong är en lång, tidskrävande och väldigt känslig process. Prefabricerad betong kan bidra till att byggtiden reduceras kraftigt. Det kräver inte lika stora resurser i form av arbetare jämfört med platsgjuten betong, det medför att byggplatsens totala kostnader minskar. Om man tittar på betongtillverkning ur miljösynpunkt så är cementtillverkningen den största boven, energiförbrukningen vid framställning av cement uppgår till kwh/ton. Den medför också stora mängder utsläpp av miljöförstörande ämnen som svaveloxider, kväveoxider och koldioxid. En annan nackdel är att betongen för större byggen blandas på speciella fabriker och kräver tunga transporter, men ofta korta. Vid prefabricerade betong - element så blir transporten oftast längre, eftersom tillverkning enbart sker på ett fåtal fabriker i landet. Kostnad och tid väger tyngst När vi skulle komma fram till resultatet så ansåg vi tillsammans med våra handledare på NCC att de två viktigaste faktorerna var tid och ekonomi. Miljöbiten hade viss inverkan men inte en avgörande betydelse, på grund av att ekonomibiten och tiden är den viktigaste för ett byggföretag. Ur ekonomiskt perspektiv kom vi dock fram till att den platsgjutna betongstommen var bäst men detta skulle ju naturligtvis ta mycket längre tid än prefabricerat eller stål. Värt att notera är att när vi gjorde den här uppsatsen var stålpriserna väldigt höga så därför blev det ett mycket dyrare alternativ, cirka 40 procent dyrare än platsgjutet. Den prefabricerade betong - stommen blev cirka 12 procent dyrare än platsgjutet. Ur miljöperspektiv kom vi fram till att prefabricerad betong kräver tunga, långa transporter på grund av att tillverk - ningen i detta fall skedde i Tyskland. Platsgjuten betong var det bästa valet ur miljöperspektiv. Dock inte om man ser till arbetsmiljön (bland annat eftersom vib - rering av betongen kan ha skadliga effekter). Ur tidsperspektivet är prefabricerad betong bäst på grund av betongen kommer torr och klar för montage. Detta betyder att man kan komplettera med till exempel väggar och golv ganska fort efter montage. Den platsgjutna betongen har en stor nackdel här eftersom den har en lång uttorkningstid. I början ägnade vi oss till största delen åt litteraturstudier men även åt diskussioner med entreprenadchefen på NCC. Vi gjorde tre olika budgetar för de olika alternativen och vi tittade även på dimensioner på pelare och balkar. Om man hade tittat på detta idag är det möjligt att man skulle få ett annat svar. Det beror antagligen till stor del på att det oftast är priset som styr. Tid och kostnad hänger ihop, så tyvärr är sanningen den att miljöaspekten hamnar utanför. D Fotnot: Uppsatsen En jämförelse av stomval till skolan i Hagfors finns på nr 7 B 2009 husbyggaren 11

14 INNEMILJÖ Allt fler apparater i hemmen skräpar ner elnätet och stör varandra. Bland bovarna finns elektronik till lysrör och varvtalsstyrda motorer. Bland offren finns LCD-TV, stereo och fjärravläsning av el. Lysrör och mobilladdare skräpar ner elnätet Av fredrik lundberg, frilansjournalist När helikoptern ska landa på taket för att hämta en patient försvinner radiokommunikationen. Vid flera test (utan patient i helikoptern) fungerar den, för att åter försvinna nästa gång det är skarpt läge. Problemet visar sig vara hissen, närmare bestämt hissmotorns frekvensomriktare som är där för att spara el, som stör radioförbindelsen när sjukvårdspersonalen tar hissen upp med patientsängen. Det är Martin Lundmark, universitets - adjunkt vid institutionen elkraft vid Luleå tekniska universitet, som ger ett exempel på hur en störning av elnätet kan ge oväntade följder. Eftersom detta var på ett sjukhus så utredde man. Hissen har en lång kabel och fungerar därför som en bra sändar - antenn. Att förhindra den från att störa helikoptern var inte så enkelt, men det gick. Används flitigt Men medan frekvensomriktare förr mest användes i industri, där det finns erfarenhet och ingenjörskompetens att hantera de problem som uppstår, så används de sedan 1990-talet nästan överallt: till cirkulationspumpar och värmepumpar i villor och till hissar i flerbostadshus. Det är känt sedan mycket länge att av - vikelser från den rena sinuskurvan på 50 hertz i växelström innehåller övertoner på 150 hertz, 250 hertz och så vidare, och hur de hanteras. Lika känt är att mycket höga ripplingar i tonen inom radiofrekvenser (över 150 kilohertz) kan ge radio - störningar och där finns det EMC-normer som förbjuder det. Det som är ganska okänt är däremot störningar i området mellan från 2 kilohertz och upp till 150 kilohertz. Det området är inte reglerat, det är Störningar kan bli en fråga om person - säkerhet, säger Martin Lundmark som undersöker nerskräpningen av elnätet. inte lätt att mäta och man vet inte mycket om det. Blir fråga om personsäkerhet Om man lyfter upp störningar från frekvensområdet under 2 khz in i frekvens - området khz så tror man att de försvinner, säger Martin Lundmark som forskar kring störningar i detta frekvens - område. Sådana störningar vållas av alltmer utrustning, från HF-lysrör till frekvensomriktare, laddare till mobiler och annat som hackar upp växelströmmen i pulser med hög frekvens, samtidigt som mer störkänslig utrustning ökar i användning till exempel LCD-TV, laptops, och hemmabio. Imorgon är det kanske hemdialysappa rater, säger Martin Lundmark. Då är det inte bara en störningsfråga, det är en personsäkerhetsfråga, för den är ju kopplad direkt till hjärtat. Störkällorna blir fler och fler. Det blir till exempel vanligare med småskalig vindkraft och solceller med växelriktare. Och om elbilar eller elhybrider slår igenom kommer man att behöva laddare med mycket större effekter, kanske 3 kilowatt mot idag ett par hundra watt. Spökbild på baby Störningarna i frekvensområdet khz kan ge svårförutsägbara konsekvenser. TVn går kanske bra tills du kopplar in DVD-spelaren, säger Martin Lundmark. Det finns också, berättar han, doku - menterat hur nätstörningar har skapat spökbilder på ultraljudsapparater på sjukhus. Det är förstås föga uppskattat av blivande föräldrar. I hemmen kan det hända att mikrovågs - ugnens klocka börjar rusa när luft/luft - värmepumpen går igång. Separat elmatning Den digitala tekniken gör också att man inte får någon successiv varning för att något är fel, som med TV- och radiostörningar med analog teknik. Nu fungerar det perfekt tills det inte fungerar alls. I industrin är det vanligt att man har en separat elmatning för störande utrustning som svetsar, belysning och motorer med frekvensomriktare, och en annan elmatning för störkänslig utrustning som datorer. Separationen kan ske med en krafttransformator. Det fungerar bra, och i och för sig kan man göra så hemma också. Martin Lundmark har gjort det i sitt eget hus. Men få gör det. Filter kan också störa Problemet är mindre i nya hus byggda enligt senaste elinstallationsstandard, för där finns det jordade uttag överallt och potentialutjämning. Fortsättning s.14 P 12 husbyggaren nr 7 B 2009

15

16 P Men hur många rustar upp sin elstand - ard till vad föreskrifterna kräver för nya hus? frågar Martin Lundmark retoriskt. Det står visserligen i anvisningarna för de flesta apparater att de skall vara anslutna till jordade uttag, men många syndar ändå på nåden, och det funkar ju oftast. De inbyggda filter mot radiostörningar (över 150 khz) som placeras i apparater - na är vanliga, men löser inte alla problem, och skapar dessutom nya, eftersom de även har en inverkan i frekvensområdet under 150 khz. Ett filter kan inte skilja på gott och ont, säger Martin Lundmark. De tar bort brus, men dämpar också signaler, när elnätet används för kommunikation. Frekvensomriktare stör Sollentuna energi som började fjärravläsa sina kunders elförbrukning år 1997 över elnätet håller nu på att byta teknik. Jag ringer upp Tommy Ribjer, mättekniker på Sollentuna energi. Han bekräftar: Det beror på att du och jag och alla andra sprider ut skräp i våra elnät. Tidigare var billiga lågenergilampor ett stort problem. En enda felfungerande lampa kunde slå ut mätningen från ett helt bostadsområde! Där har det dock blivit bättring, och även Tommy Ribjer ser frekvensomriktare (i till exempel ventilation) som en större störfaktor. Nedskräpningen av nätet kan man inte göra mycket åt, men de nya mätarna kom - municerar nu över radionätet istället av mätare har redan bytts ut. Större signalstyrka kan visserligen överrösta filtren. Men det är ohållbart att skrika högre om signalen dämpas, säger Martin Lundmark. Dessutom kan det riskera att knäcka apparater. Störningen av elnätskommunikation är av två slag. Förutom dämpningen är det risk för att bruset (nedskräpningen) uppfattas som signal, och då sänds ännu mera signaler ut i elnätet för att få fram mätvärdet. Ett mätvärde ändras dock inte på grund av dämpning eller brus. Störningar på elnätet blir vanligare i takt med att antalet störkällor ökar. Nedskräpningen kan få oväntade följder det kan handla om personsäkerhet! Foto: John Thorner Resonansproblem uppstod När det gäller kommunikation med elmätare är ingen av de nu använda teknikerna; radio, mobilnät eller elnät, problem - fria, enligt Martin Lundmark. Mobilnäten når långtifrån överallt, inte ens i Stockholm. Man får hoppas att man kan bygga bort de problemen eller hitta andra kommunikationskanaler. Det är inte ekonomiskt rimligt att freda elnätet för kommunikation. Insatserna måste fokuseras på att sänka störnivåerna i frekvensområdet khz, så att teknisk utrustning inte störs eller förstörs, menar Martin Lundmark. Störningar i elnät kan också sprida sig till datanät. I en serverhall som Martin Lundmark känner till genererades störningen av själva UPS:en, (det vill säga den batterisäkrade utrustningen som skall klara driften vid strömavbrott) och förvärrades av alla anslutna utrustningar. Det blev ett sorts resonansproblem och störningen förflyttades till kommunikationsnäten så att ett modem inte klarade att kommunicera. Behövs fler tester Så vad kan man göra för att få ett renare elnät? Nätbolagen kan inte göra mycket. Produkttillverkarna har fel sorts press på sig. Martin Lundmark tar mobilladdare som exempel. Det går visst att tillverka laddare som stör mindre, men de kanske skulle väga tre gånger mer och kosta tre gånger mer. Det skulle behövas mer ingenjörsarbete, och mer tester, men framför allt att lära oss mer om hur vi bygger våra elnät (och kommunikationsnät) i byggnader och om 14 husbyggaren nr 7 B 2009

17 hur apparater och elnät fungerar tillsammans, menar han. Separation av nät är som nämnts också en väg ut. När LED-ljuskällor slår igenom så kräver varje lampa några få watt. Men om det samtidigt finns en last på flera kilowatt i närheten så behövs det inte många promilles skräpeffekt från den för att det ska bli väldigt många procent för den stackars lampan. Delar man upp elnätet som det görs på industrier, mellan störgenererande utrustning och störoffer och dessutom har den mest störande utrustningen avfiltrerad slipper man många problem. Ett nät för datorer, TV och stereo och ett annat för vindkraftverk, laddare till elbilen och den varvtalsstyrda luft/luft värmepumpen. Är det inte svårt och dyrt? Jo och nej. När man bygger nytt eller re - noverar så kostar det inte mycket extra. Martin Lundmark tror inte att nya normer är mycket till lösning. Man hinner inte skriva normer lika snabbt som ny teknik kommer in och normer är bara ett baskrav som alla måste uppfylla, till detta måste man addera ingenjörskompetens. Det är kunderna, användarna, som måste agera mera, vi kan inte blanda teknik från industri och sjukhus och tro att det fungerar problemfritt i ett elsystem från 1950-talet. Även om det vore rimligt att även ställa samhälleliga krav på upprustning av gamla elsystem för att klara den belastning som modern teknik medför så har inte Elsäkerhetsverket hittills klarat av att göra det i tillräcklig utsträckning. De har förut inte kunnat ställa skärpta krav i gamla installationer, enligt uppgift eftersom regering och riksdag ställt krav på att alla förändringar ska vara finansierade. Är det så då har vi lurat oss själva, låtit snålheten bedra visheten. Men EU-anpassningen kommer här väl till pass. Eftersom kraven på apparater är de samma inom hela EU så måste vi också successivt åstadkomma en justering av installationerna. Elsäkerhetsverket har i och med sin nya ledning (generaldirektören är ingenjör, påpekar Martin Lundmark) börjat driva frågorna i rätt riktning. Bland annat gäller det elnätets och installationens betydelse för att undvika att apparater stör och blir störda av varandra. Uppgradera ingenjören Att inte åtgärda nedskräpningen av nätet blir väldigt dyrt för samhället. I grund och botten ser Martin Lundmark lösningen i en uppvärdering av ingenjörskompetensen. Det vi i vardagslag kallar ekonomistyrning är som att styra en bil från släpvagnen, vi ser då inte problemen i tid. Vi styr när vi ser röda siffror och då har det redan kostat pengar. Med mera ingenjörsstyrning i samhället och i industrin kan vi se helheten, se vilka frågor som är kostsamma att hantera och att ta itu med dem i tid innan det kostar stora pengar. D nr 7 B 2009 husbyggaren 15

18 INNEMILJÖ Att man slipper allergiframkallande mikropartiklar är inte längre ett säljargument för centraldammsugare. Idag är det andra argument, som lättare att arbeta med och lägre ljud, som gör att marknaden för centraldammsugare är stabil men liten. Hälsoargument nedtonat när centraldammsugare säljs Av kerstin lundell, frilansjournalist Hos centraldammsugaretillverkaren Airvac anser Håkan Bengtsson att allergiargumentet fortfarande är giltigt, och att det sopats under mattan på felaktig grund. Men hur det än är med allergier och sjukdomsspridning, så finns det andra argument som gör att marknaden för centraldammsugare är fortsatt stabil. När en villa i Arlöv ska säljas i september i år, ingår en fem år gammal centraldammsugare i husets utrustning enligt mäklarens annons. Den räknas som ett försäljningsargument. När NCC Syd säljer hus i Borgeby, även det i Skåne, är centraldammsugare också något som framhålls. De är ju jättepraktiska. Man slipper oväsen också, säger Per Nordström, försäljningschef NCC Syd. Partiklar fastnar i filter Förr var centraldammsugaren också något som lockade allergiker. Men numera har vanliga dammsugare filter som gör att de inte längre sprider allergiframkallande partiklar, meddelar Jan Olsson hos Astma- och allergiförbundet som med jämna mellanrum testar dammsugare. Den senaste generationens dammsugare är väldigt bra. Toppmaskinerna kan jämföras med centraldammsugare, säger Jan Olsson. Därmed har ett viktigt säljargument försvunnit. Hos Electrolux berättar Cecilia Gustavsson att moderna vanliga damm sugare har hepafilter, som tar bort de allergiframkallande partiklarna. En vanlig dammsugare kan i vissa fall till och med vara bättre än en centraldammsugare. För en centraldammsugare som tar in utomhusluft, riskerar att ta in pollen till husen på våren. Det är inte alls säkert att det är bättre för en allergiker att ha en centraldammsugare av konventionellt slag. Men med en ny sorts centraldammsugare kan man ha luftintaget inomhus, och ta utsläpps - luften genom Hepafilter, säger Cecilia Gustavsson. Stor mängd luft omsätts Men att vanliga dammsugare numera kan jämföras med centraldammsugare ur allergisynpunkt är helt fel, enligt Håkan Bengtsson på företaget Airvac, som också tillverkar centraldammsugare. Att ett hepafilter räcker för att sätta stopp för spridning av sjukdom och allergiframkallande partiklar är fel. Det är humbug! säger han. Det finns inte någon möjlighet för filtren att verkligen ta bort alla sjukdomsoch allergiframkallande partiklar som en dammsugare tar in, förklarar han. Det handlar om alltför stora mängder luft som ska omsättas genom en liten yta. Ett filter som är fint nog att ta bort skadliga partiklar, fungerar inte i det sammanhanget, anser han. Det vet man i Finland till exempel. Där är centraldammsugare standard. Moderna vanliga dammsugare har hepafilter som tar bort allergiframkallande partiklar, uppger Cecilia Gustavsson på Electrolux. Foto: Kerstin Lundell Men i Sverige har vi Electrolux som är världsledande på vanliga dammsugare och här går det inte att argumentera på samma sätt för centraldammsugare, säger Håkan Bengtsson, vars företag har sitt säte bara några mil från Electrolux huvudkontor. Hälsa på dagis jämfördes Men centraldammsugarna har ändå en marknad, trots att allergiargumentet har tonats ner. På dagis installeras fortfarande centraldammsugare, med hänvisning till sjukdom och allergi, sedan en inspektör i Malmö jämförde två dagis, ett med centraldammsugare och ett utan, och fann en stor skillnad i sjukfrekvensen hos barnen. Resultatet var så tydligt, att centraldammsugarna snabbt fann sin väg in i dagisvärlden, och där finns de fortfarande kvar. Men det finns andra argument för centraldammsugare också. På äldreboenden sköts ofta städningen av vårdpersonal, och ibland på natten när det inte finns så många andra arbetsuppgifter. Då är det viktigt att dammsugaren är mycket tyst. Håkan Bengtsson uppskattar marknaden för stora centraldammsugare sådana som klarar flera samtidiga användare till omkring 300 stycken per år. Av dem kommer hälften från Airvac. Suger upp kökssmulor Till och med Electrolux hittar argument för försäljning av centraldammsugare. Att den som dammsuger slipper släpa på en tung klump är bra argument, berättar Cecilia Gustavsson. Av företagets försäljning är mellan tre och fyra procent centraldammsugare. I Sverige säljs runt vanliga dammsugare per år. Ifall samma procentsats som för Electrolux gäller för alla tillverkare i genomsnitt, så säljs därmed 16 husbyggaren nr 7 B 2009

19 Bra lucka för att bli av med smulorna i köket. Foto: Kerstin Lundell användning. Och den är onekligen lättare att hantera än en vanlig dammsugare. Den har också en liten extra finess. Längst nere mot golvet finns en liten lucka. När den öppnas sugs skräp in genom luckan. Tyvärr är räckvidden för insuget inte så stor. Men Bengt Björkman förklarar att har man den under en arbetsbänk i köket så kan den ändå vara praktisk eftersom det bara är att fösa in allt skräp mot öppningen i sockeln. Och just vid en köksbänk produceras mer skräp än på annat håll. Men någon dammsugningsfri bostad kan Electrolux tyvärr inte erbjuda. Suget från den lilla luckan är alltför svagt för det. Tyvärr går det inte att prova ljudnivån med dammsugaren hos Electrolux, eftersom själva dammsugaren står alldeles intill slangen. Normalt ska den finnas i ett separat stängt rum, så att dammsugarljudet stängs ute, och den som dammsuger bara hör ett vagt susljud från slangen. Men den här dammsugaren bullrar en hel del, dock inte värre än att det går att prata medan någon dammsuger. Bengt Björkman på Electrolux demonstrerar. Med centraldammsugare och slangar på uppemot tolv meter slipper man dra runt på en dammsugarklump. Foto: Kerstin Lundell omkring centraldammsugare per år totalt i Sverige. Cecilia Gustavsson och hennes medarbetare Bengt Björkman visar upp en dammsugare som står i entrén, redo för Passar inte stenhus Men att dammsugaren är tyst, är inte argument nog för att den ska slå igenom bland köparna på bred front. Centraldammsugarna är dyrare än vanliga dammsugare, och kostar från kronor och uppåt. Dessutom kräver de anpassningar av huset. En installation kan kosta mellan och kronor. Det som var intressant med centraldammsugaren i huset som var till försäljning i Arlöv, var kanske inte att där fanns Fortsättning s. 18 P nr 7 B 2009 husbyggaren 17

20 P en fem år gammal dammsugare, utan att huset i sig var anpassat för centraldammsugning. En centraldammsugare går inte att installera i vilket hus som helst, utan kräver vissa förutsättningar. Per Nordström, försäljningschefen hos NCC Syd, som annars gärna argumenterar för centraldammsugare, berättar att för hus av sten är en centraldammsugare kanske inte så bra, på grund av att det är svårt att göra hål för luftintaget i stenväggar. Damm - sugaren ska installeras i anslutning till luftintaget. Töms sällan Om utrymmet som ska dammsugas är stort, installeras rör bakom väggarna. På lämpliga platser installeras ett uttag där slangen kan kopplas in. När sedan slangen vecklas ut för att användas, gäller det också att ha ordning på den så att det inte blir stopp. Slangen kan vara tolv meter lång. Ifall de dryga tio metrarna slang inte räcker ut i alla vrår, behövs flera uttag för slangen, in till det rörsystem som drar dammet vidare till den centrala enheten där dammet samlas ihop i en påse. Eftersom påsarna i centraldammsugare är större, innebär det att de inte behöver tömmas så ofta. Hängs upp i skrubb Numera går det också att installera centraldammsugare i hus som inte är förberedda för det, till och med i lägenheter. En ny typ av dammsugare kan hängas upp i en städskrubb eller annat utrymme som det går att stänga dörren till. Sedan dras slangen genom dörren, och vidare ut i lägenheten. Men installationen kräver god ventilation i utrymmet där utrustningen placeras, så att dammet som trots allt kommer ut ur dammsugaren kan ventileras bort. Energimyndigheten, som gjort en utredning av energiförbrukningen för dammsugare och även hur de fungerar, Att slippa dra omkring på en tung klump, samt att de är tystare, är några av dagens sälj argument för centraldammsugare. Foto: Per Westergård påpekar att en centraldammsugare inte ska placeras för nära friskluftintag, för vissa sorters dammsugare blåser ut en stor mängd partiklar. Myndigheten som tittar på flera olika sorters energiförbrukande maskiner konstaterar att ur energi - synpunkt är det ingen skillnad på vanliga dammsugare och centraldammsugaren. Men den som använder dammsugare förbrukar mindre mängd egen energi i alla fall och blir inte lika trött. Speciellt trappstädningen blir mindre ansträngande, konstaterar Energimyndigheten på sin hemsida. Upplevs som exklusivt Men huruvida argumenten för centraldammsugare räcker för att de någon gång ska finnas i varje svenskt hem är tveksamt. Annette Ekman hos NCC, berättar att för några år sedan var centraldammsugare ett tillval i de hus som NCC byggde, men det har försvunnit. Det är först och främst kostnaden och kraven på att förbereda hus för dammsugaren som står i vägen, parat med brist på efterfrågan från husköpare. Vi kände att de inte efterfrågades, konstaterar hon. Hon berättar också att det kommit in klagomål på dammsugare även om de inte varit allvarliga nog för att påverka beslutet om standard. Det visar sig att även om den som dammsuger inte blir störd av ljudet, så kan grannarna ibland klaga på en centralenhet som bullrar. Hennes uppfattning är att det kom en topp i efterfrågan för mellan två och tre år sedan. Men på senare tid har efterfrågan gått ner. I alla fall i Sverige totalt. Enligt Per Nordström från NCC Syd så har efterfrågan i södra Sverige hållit i sig: Här i södra Sverige brukar vi förbereda husen för installation av centraldammsugare. Det ger en exklusiv touche, säger Per Nordström. D 18 husbyggaren nr 7 B 2009

21 nr 7 B 2009 husbyggaren 19

22 INNEMILJÖ Rätt sten tål att slitas på. Ett golv av natursten kan hålla i flera generationer. Men fel sorts städning kan förstöra vissa stentyper. Golv och trappor är särskilt utsatta. Såpa och tvål räcker, undvik polish och kemiska medel! Rätt skött natursten ger ett tåligt långlivat golv Av kurt johansson, bergsingenjör, civilekonom, adj professor, SLU Alnarp Rätt valt stenmaterial är ekonomiskt, miljövänligt och kemiskt stabilt. Det tål att slitas på, är lättskött och håller sig vackert i generationer. Dock kan fel städning förstöra vissa stentyper. Grundprincipen är att en stenyta ska vara slityta utan några tillsatser av främmande medel. Halksäkerhet kan väljas genom rätt ytbearbetning och rätt städning. Golv och trappor är de mest utsatta delarna i en inomhusmiljö. Är natursten till Stenytan ska fungera som slityta, utan pålagt kemiskt ytskikt. dessa rätt valda ska de underhållas med miljövänliga medel som såpa/tvål och/ eller Allrent. Varken starka kemikalier eller polish behövs! Naturstensgolv ska hålla hela byggnadens livslängd, det vill säga i storleksordningen 100 år. Städmedel och underhåll under dessa 100 år ger en sammanlagd kostnad som är flerfalt högre än investeringskostnaden. Såpa och tvålanvändning ger natursten ett ekologiskt mervärde jämfört med material som kräver polish eller andra typer av kemiska medel. grunden för låga underhålls- och skötselbehov. Underhållsbehovet varierar med stensorten. En golvyta i ett offentligt utrymme av polerade eller slipade granitplattor av god kvalitet har ett minimalt skötselbehov, kanske den lägsta underhållskostnaden och miljöbelastningen av alla golvmaterial. Motsvarande golv av sandsten skulle medföra högre underhållskostnader. Störst blir givetvis miljöpåverkan för golvmaterial som till skillnad från natur - sten kräver regelbunden behandling av polish, vax och andra miljöbelastande medel. Ett funktionellt val omfattar förutom stensort också ytbearbetningen, det vill säga den yta man ger stenen vid tillverkningen. Granit och andra silikatstenar Granit används som samlingsnamn för flera stentyper som är uppbygga av hårda silikatmaterial. Dessa är motståndskraftiga mot både mekanisk och kemisk påverkan, till exempel sura medel (ph <7), och är okänsliga för val av städmetod. Hit räknas granit, gnejs, syenit kvartsit med flera. Mer korrekt benämning på dessa är silikatsten. Kvartsitskiffer, som offerdalsskiffer, kan också räknas hit. FÖRFATTAREN Kurt Johansson är bergsingenjör, civilekonom och adj professor i ämnet Natursten som bygg- och anläggnings - material, vid SLU Alnarp. Han är ordförande i Sveriges Stenindustriförbund och Sten - industrins forskningsinstitut AB och var tidigare president i den europeiska sten - federationen Euroroc. Observera att skiffer inte är något entydigt begrepp! Det finns olika typer av skiffer med helt olika egenskaper, från den högmetamorfa, hårda kvartsitskiffern till den mycket mjukare, sedimentära ler - skiffern. Silikatsten med normala tekniska egenskaper är därför lämplig för de flesta användningsområden: golv, trappor, bänk - skivor etcetera. Fortsättning s. 22 P Kräver olika sorters underhåll Ett funktionellt val av stenmaterial och ytbearbetning på projekteringsstadiet är Granit, till vänster, och gnejs, till höger, städas med enbart Allrent. 20 husbyggaren nr 7 B 2009

23 nr 7 B 2009 husbyggaren 21

24 Stentyper och ytbearbetningar. Förenklad översikt Stentyp Ytbearbetning Golv och trappor Väggar Inredningar Granit-liknande Kvartsitskiffer* Flammad, Klovyta* Lämplig i t ex entréer I vissa fall I vissa fall Silikatsten Slipad Mkt lämplig utom i entréer Mycket lämplig Lämplig Polerad Optimal ur städsynpunkt Mycket lämplig Mycket lämplig men kan verka hal Kalksten/Marmor Karbonatsten Hyvlad (endast kalksten) Lämplig i t ex entréer Mycket lämplig I vissa fall Slipad Mkt. lämplig utom i entréer Mycket lämplig Mkt lämplig om ej sura ämnen Polerad Ej lämplig i offentlig lokal Mycket lämplig Mkt lämplig om ej sura ämnen Lämplig i bostadsrum För komplett översikt se Stenhandboken från Sveriges Stenindustriförbund. * Notera att begreppet polerad stenyta har annan innebörd än städmetoden polera, som syftar till att med rondeller och kemiska tillsatser göra ytan blank. En polerad stenyta har bearbetats med slipklossar till en högblank yta. P Granit används ofta med slipad yta. Dess hårdhet gör att även polerad yta klarar slitaget i offentlig miljö. Flammad yta är lämplig vid entréer. Det har på senare tid kommit in på marknaden nya, importerade silikatstensorter som är känsliga för kemisk påverkan, bland annat därför att de innehåller olämpliga mineral. Som alla stensorter får silikatsten fläckar från fett och olja. Marmor, kalksten och andra karbonatstenar Marmor, kalksten och liknade karbonatstenar är uppbyggda av mjukare mineral: kalkspat och/eller dolomit. För golv och trappor i offentliga miljöer rekommenderas därför slipad eller grövre yta, eftersom en polerad yta mattas av slitaget. Karbonatsten är basisk och påverkas därför av sura ämnen. Även svaga syror som till exempel citronsyra och kolsyra ger märken på en polerad yta. Om man önskar karbonatsten som bänkskivor i kök eller i badrum bör man välja slipad yta där märkena syns mindre. Väggar och fönster bänkar kan vara polerade. Många karbonatstenar är känsliga för tösalt (NaCl). Vissa stensorter, exempelvis Ekebergsmarmor tål salt. Stenen fläckas av fett och olja. Sandsten Sandsten bör undvikas, speciellt som golv- och trappmaterial, då den är mycket porös och därmed smutsabsorberande. Möjligen kan den användas för väggar. Entréer skyddar ytor längre in Entréer är ur städsynpunkt mycket viktiga. Entréer ska hjälpa till att hålla smuts, grus, väta och salter borta från mer känsliga ytor längre in. Rätt utformade underlättar entréer städningen och minskar slitaget i resten av byggnaden. Därför bör stenen i entrén ha en grov bearbetning; flammad, krysshamrad eller, för kvartsitskiffer, klovyta och för kalksten hyvlad yta. Då föreligger ingen halkrisk och smutsen samlas där. Lösa torkmattor ska undvikas. Täck under byggtid Under byggtiden finns stor risk för fläckar, skrapskador och bruksrester, speciellt på golv och trappor. Därför är det viktigt att ytan täcks och bevaras täckt under hela byggtiden. Även inredningen måste täckas. Det är inte ovanligt med smutsiga fotavtryck på exempelvis fönsterbänkar. Byggstäda rätt Felaktig byggstädning för att dölja skador under byggtiden, till följd av otillräcklig täckning, förekommer och kan förorsaka framtida skötselproblem. Inför en besiktning kan panikåtgärder med exempelvis polish vidtas. Porerna tätas och ytan krackelerar. Detta gäller framför allt kalk - stens- och marmorgolv. I detta tidiga skede, då det oftast finns mycket fukt i byggnaden är det speciellt viktigt att inte hindra fukten från att komma ut. Man skyller på att stenen har dålig kvalitet. I de fall då skadan först visar sig efter en tid kan det vara städfirman, som utför den regelmässiga städningen, som får skulden. Det är bättre att öppet visa eventuell skada och åtgärda den på rätt sätt. Kalksten, slipad (till vänster) och marmor (till höger) städas med såpa/tvål i växelbruk med Allrent. Regelmässig städning Oberoende av stensort gäller att städning ska göras med så torra metoder som möjligt, utom givetvis för bänkskivor i kök. Som ett första steg avlägsnas lös smuts. Fortsättning s. 24 P 22 husbyggaren nr 7 B 2009