Kulturarvssamverkan i Jönköpings län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kulturarvssamverkan i Jönköpings län"

Transkript

1 Dokumentnamn Dokument ID Instans kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Kulturarvssamverkan i Jönköpings län Fastställt av [instans] [datum]

2 Jönköping 2013 Lindfelt Information februari

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kulturarv vad talar vi om egentligen? Ett par definitioner och funderingar ABM 3. Mycket har redan hänt i länet! ABM-kvarteret Två konferenser ABM-portalen Några andra initiativ i länet 4. En liten omvärldsspaning Regionala och lokala satsningar På nationell nivå Utanför riket Gräsrotsinitiativ Sammanfattning i tre punkter 5. Enkätsammanställning Arkiv Bibliotek Museer Hembygds- och släktforskarföreningar med flera ideella organisationer Sammanfattning och reflektion 6. Förslag till handlingsplan Om uppdrag och resurser Organisation Inriktning på arbetet Skyltfönster Utvärdering med mera 7. Bilagor 1. Från det fattbara till det ofattbara förstudie för framtagande av en ABM-strategi för Jönköpings län (Anders Persson förslag) 2. Fördjupad förstudie ABM-samarbete i Jönköpings län (uppdrag till fördjupad förstudie) 3

4 3. Kulturkartläggning arkiv, bibliotek, museer i Jönköpings län (sammanställning av kulturarvsintressenter i länet) 4. Ett utökat samarbete kring kulturarvet i Jönköpings län mellan arkiv, bibliotek och museer (ABM) (enkät) 5. Tio tematiska kulturarvspår och ett par andra idéer 6. Några reflektioner om län och identitet 7. Länkförteckning 4

5 1. Inledning I slutet av våren 2012 lämnade Jönköpings kommuns avgående kulturchef Anders Persson en förstudie för kulturarvssamverkan i länet (Från det fattbara till det ofattbara. Förstudie för framtagande av en ABM-strategi för Jönköpings län, bilaga 1). Studien diskuterades under sommaren samtidigt som resurser ställdes till förfogande för en fortsatt utredning. Medel kom från Jönköpings läns landsting, Kultur Jönköpings kommun, Jönköpings läns museum, Stadsarkivet i Jönköping samt Jönköpings läns folkrörelsearkiv. Kultur Jönköpings kommun blev projektägare. Frilansjournalisten Erik Lindfelt (Lindfelt information) fick i augusti uppdraget att göra en fördjupad förstudie (bilaga 2). Arbetet har letts av en styrgrupp av representanter, mestadels tjänstemän, från landstinget, olika kommuner samt institutioner och organisationer. En politisk referensgrupp bildades också. Tre möten har hållits, varav två varit gemensamma för de båda grupperna. I styrgruppen har ingått: Katinka Borg, länsbibliotekschef; Åke Carlsson, stadsarkivarie Jönköpings kommun; Monica Lembke, kulturchef Värnamo kommun; Jörgen Lindvall, kulturchef, Landstinget i Jönköpings län; Pia Löfgren, chef Eksjö museum; Sergei Muchin, länsmuseichef; Ulf Moberg, bibliotekschef Jönköpings kommun; Ingvar Törnqvist, ordförande Jönköpings läns hembygdsförbund samt Lars Östvall, chef Jönköpings läns folkrörelsearkiv. Ordförande har Mats Berggren, tillförordnad kulturchef Jönköpings kommun, varit. Den politiska referensgruppen har bestått av Rune Backlund, C, landstingsråd; Anna Mårtensson, FP, kommunalråd Jönköpings kommun; Raymond Pettersson, C, ordförande kulturnämnden Värnamo kommun samt Per Sixtensson, C, kommunstyrelsen Eksjö kommun. Rapporten bygger på diskussioner, som förts i styrgruppen/referensgruppen, en lång rad kontakter och samtal med olika berörda personer samt tidigare rapporter i frågan. Förstudien är presenterad i styrgruppen de konkreta förslagen liksom reflektionerna är Erik Lindfelts. Rapporten har granskats och korrekturlästs av Ingrid Ahlbom, utbildningsbibliotekarie vid Jönköpings stadsbibliotek. Jönköping i februari 2013 Mats Berggren Ordförande styrgruppen 5

6 2. Kulturarv vad talar vi om egentligen? Ett par definitioner och funderingar Ordet kulturarv kan definieras på flera sätt. En kortversion lyder: idéer och värderingar som ingår i en kulturs historia och som fungerar som en gemensam referensram. Ordet stammar från Riksantikvarieämbetet en av de centrala myndigheterna när det gäller kulturarvsarbete ger oss följande definition: Kulturarv avser såväl materiella som immateriella uttryck. Kulturarv omfattar traditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar, arkiv- och föremålssamlingar samt kulturmiljöer och kulturlandskap som överförs från generation till generation. Vad som betraktas som kulturarv förändras med tiden och är ett uttryck för samhällets skiftande värderingar. När det skrivs i bestämd form kulturarvet innefattar det en mångfald av kulturarv. I kulturarv i utveckling strategisk kulturarvsplan för Västernorrland ges denna definition: Kulturarvet utgörs av vad tidigare generationer har skapat och hur vi i dag uppfattar, tolkar och för det vidare. Detta är inte statiskt utan något som ständigt förändrats och omformuleras. Varje tid bildar sig en egen uppfattning om vad som är kulturarv och vad det betyder. Som Riksantikvarieämbetet noterar finns det ett problem med att tala om kulturarv i bestämd form: kulturarvet. Länsmuseet driver, när detta skrivs, projektet 100 x kulturarv. Det ger en fingervisning om bredden. Rimligt är att undvika ordet i bestämd form. Kulturarv är inte något ett och helt. En spännande fråga är naturligtvis om vi kan ringa in framtidens kulturarv? I definitionerna ovan blickas det framförallt bakåt. Kan vi också blicka framåt? En mer komplex och utmanande hållning där vi inte stannar vid stenyxor, medeltidskyrkor och torpargrunder (utan att förringa värdet av arbetet med dessa). En hållning där vi sätter dagens människor i fokus. ABM Till sist några ord om förkortningen ABM som står för arkiv, bibliotek, museum. Att dessa tre institutioner är centrala i kulturarvsarbetet råder troligen enighet om; de bär på skilda sätt gemensamma minnen. Men verkar också åtminstone för det mesta med nutiden för ögonen. Arkiven, biblioteken och museerna är dock inte ensamma på arenan. 6

7 Förkortningen är i det närmaste okänd utanför de tre institutionernas väggar (ibland också innanför). ABM bör inte användas i det utåtriktade arbetet, utan hållas internt. Poängen med ABM står dock klart: genom samverkan kan man uppnå något större och bredare än var och en på egen hand; ett plus ett plus ett blir mer än tre (för att anspela på en ofta använd metafor). 7

8 3. Mycket har redan hänt i länet! Listan över vad som hänt vad gäller kulturarvssamarbete i länet är lång. Och sträcker sig tillbaka i tiden. ABM-kvarteret Redan i en artikel i Biblioteksbladet från 1970, om Jönköpings då nya stadsbiblioteket i, gick det att läsa: omedelbart öster om biblioteket beräknar man att bygga en ny stor arkivbyggnad / / Det skulle bli tredje länken i den stora kulturella satsningen. (BBL 1970:5 s ) Det kom att ta mer än 40 år innan dessa planer blev verklighet. Men långt innan det nya arkivhuset 2010 kom på platsetablerades ett samarbete mellan Stadsarkivet och Stadsbiblioteket i det som kom att kallas Arkiv- Info ett gemensamt bemannat centrum för bland annat släktforskning. Även mellan Stadsbiblioteket och Länsmuseet har det samarbetats under årens lopp. Idag kan det gemensamma ABM-kvarteret där Länsmuseet, Stadsbiblioteket (tidigare också Länsbiblioteket), Stadsarkivet och Folkrörelsearkivet huserar beskrivas som det mest påtagliga exemplet på kulturarvssamarbete i länet ett fysiskt skyltfönster. Samt ett unikt sådant. Ingen annanstans i Sverige finns de tre ABM-institutionerna samlokaliserade på detta sätt. (Andra exempel som Eskilstuna och Sundsvall är inte samlokaliserade i lika hög utsträckning, även om Kulturmagasinet i Sundsvall kommer nära). Sedan starten har ett gemensamt programarbete bedrivits, framförallt under rubriken Lär känna din stad. Samarbetet har dock inte framförallt på grund av resursbrist, men också genom att Länsmuseet varit stängt under ett par år för ombyggnad utvecklats på ett så ambitiöst sätt som det fanns planer på innan det nya arkivhuset stod klart. Två konferenser Flera andra initiativ har också tagits: I maj 2002 hölls en kulturarvskonferens på Stadsbiblioteket i Jönköping. ABM lokal kulturkraft! En konferens om samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer var rubriken. Inbjudare var dåvarande Kommunförbundet tillsammans med Länsmuseet, Jönköpings kommun, Riksarkivet och Svenska arkiv i samverkan för synlighet. Föreläsare kom från hela landet. Grenna kulturgård öppnade I byggnaden finns Grenna museum med bland annat Polarcenter och Andréeutställningen, bibliotek och turistbyrå. En andra kulturarvskonferens ABM-konferens hölls på just Grenna kulturgård juni Initiativet kom genom en motion till landstingsfullmäktige. Uppdraget genomfördes av Regional utveckling inom Jönköpings läns landsting tillsammans med Länsmuseet, 8

9 Länsbiblioteket och Arkivförbundet i Jönköpings län. Tillsammans bildade de fyra en regional projektgrupp. Även denna gång fanns föreläsare från olika håll i landet på plats. ABM-portalen Grännakonferensen blev också startskott för en kulturarvsportal i länet som projektgruppen stod bakom, en regional ABM-portal. Portalen skulle fungera som: en medborgarplats, ett arbetsrum och en 24-timmarsmyndighet. Portalen öppnades i juni Trots riktade marknadsföringsinsatser kom den aldrig att fungera som tänkt; material flödade inte in i den utsträckning, som man hoppats på och antalet besök blev relativt lågt (några exakta siffror finns inte tillgängliga). I januari 2010 skrev Länsmuseet, Länsbiblioteket och Arkivförbundet följande: Trots de utmaningar och svårigheter som tillhört projektets utvecklingsarbete ser gruppen att erfarenheterna kring en ABM-portal är en viktig kunskapsresurs för den fortsatta utvecklingen av kulturarv representerat via digitala media. Gruppen menar att ABM-portalen bör permanentas som ett långsiktigt uppdrag. En fortsättning av uppdraget bör baseras på en ny tydligt formulerad målsättning för att möjliggöra för en återkommande kvalitetsgranskning. Denna granskning bör innehålla återkoppling från både institutionerna och dess användare. Gruppen föreslog att en heltidsanställd redaktör skulle rekryteras för att utveckla portalen (oundviklig i ett demokratiskt, modernt och nytänkande län, som man formulerade saken). Någon ny tjänst inrättades inte och portalen stängdes därefter ned. Några andra initiativ i länet Projektet Småland, Öland & Blekinge lokalhistorisk databas drevs mellan 2006 och 2008 av Region- och länsbiblioteken i Jönköping, Kalmar och Sydost med stöd från Statens kulturråd. Syftet var att göra annars icke-sökbart material till exempel enskilda artiklar i hembygdsböcker tillgängliga genom den nationella bibliotekskatalogen Libris. Totalt skapades så kallade poster i katalogen. Material i fulltext lades dock bara ut i något enstaka fall på försök. Hösten 2012 öppnade Värnamo kommun portalen Digitalt kulturarv som täcker framförallt det fysiska kulturarvet i kommunen. Här samlas information och länkar till en mängd platser, byggnader, fornlämningar och så vidare. Portalen kommer att utökas med sökbara GIS-kartor (geografiskt informationssystem). Portalen har flera målgrupper och användningsområden: ett verktyg som planeringsinstrument; för forskningsändamål; som hjälpmedel att hitta besöksmål för invånare och turister och som pedagogiskt redskap. Det nationella arrangemanget Arkivens dag har ordnats sedan I Jönköpings län har aktiviteten ofta varit stor. År 2012 ordnades i länet nästan 40 olika aktiviteter i samband med Arkivens dag från Karlstorp i nordost till Ås i sydväst. I den korta historiken står residensstaden Jönköping ofta i centrum. Men en lång rad andra exempel på kulturarvssamarbete i olika former finns att hämta från andra platser i länet. I bilaga 3 finns en sammanställning av olika kulturarvsintressenter i länet gjord av Landstinget. När detta skrivs, våren 2013, är man i färd med en ny kulturkartläggning. 9

10 4. En liten omvärldsspaning Regionala och lokala satsningar Runt om i Sverige bedrivs ett organiserat kulturarvssamarbete. I flera län finns det särskilda portaler. Portalnätverket - regional ABM-samverkan i Sverige samlar 13 medlemmar. Där finns såväl de största länen Stockholm och Västra Götaland representerade som två av de minsta: Gotland och Blekinge. Ambitionsnivåerna skiljer sig mycket åt liksom vilka institutioner, som är mest drivande. Östergötland och Västernorrland tycks vara de län som satsar mest. I Östergötland heter portalen Kulturarv Östergötland. Den har funnits ett tiotal år. För närvarande är knappt två heltidstjänster knutna till arbetet med portalen. Personalen sitter framförallt på länsmuseet. Arbetet leds av en ledningsgrupp och stöds av en bredare referensgrupp. Regionförbundet Östsam hör till dem som ekonomiskt stött portalen. Portalen hade runt unika besök under Två gånger om året arrangeras en regional kulturarvsdag i Östergötland. I Västernorrland heter portalen Kulturarv Västernorrland en portal för Västernorrlands digitala kulturarv. Den har funnits i drygt fem år och har runt unika besökare per år. Portalen är en liten del av arbetet inom samverkansgruppen (ABM Resurs) som också bedrivs med knappt två heltidstjänster. Landstinget står för lejonparten av finansieringen, de övriga som ingår i gruppen landsarkivet, länsmuseet och länsbiblioteket står tillsammans för den mindre delen. I Västernorrland har ett ambitiöst kulturarvsprogram också antagits. Lokalt är satsningen Eskilskällan i Eskilstuna värt att lyfta fram ett lokalhistoriskt samarbete mellan arkiv, bibliotek och museum i Eskilstuna. Eskilskällan är både en webbplats och ett gemensamt bemannat fysiskt rum på Eskilstuna stadsbibliotek. I Västmanland pågår när detta skrivs rekrytering av en projektledare som skall ansvara för en Kulturarvsportal Västmanland. Tjänsten är tidsbegränsad till knappt två år (från mars 2013 till och med december 2014). Ett omfattande utredningsarbete har föregått beslutet om att starta en portal. En portal diskuteras även i Norrbotten. Å andra sidan har Värmland, på grund av resursbrist, beslutat att inte fortsätta att uppdatera och utveckla sin kulturarvsportal. På nationell nivå Under åren fanns ett nationellt ABM-centrum i Sverige. Ett samarbetsprojekt mellan sju nationella kulturarvsinstitutioner, bland andra Riksantikvarieämbetet, Kungliga biblioteket (där sekretariatet fanns) och Riksarkivet. 10

11 Digisam som är ett samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet är sedan 2011 (delvis) en fortsättning på ABM-centrum. Sekretariatet, som inrättats genom ett regeringsuppdrag, finns hos Riksarkivet. Utanför riket Utanför Sveriges gränser har också ett intensivt samverkansarbete kring kulturarvsfrågor ägt rum. I Norge har det centrala ABM-utvikling arbetat under många år. Från den 1 januari 2011 är detta dock nedlagt. Resurserna har överförts till andra organ (bland annat det norska nationalbiblioteket). Den norska regeringens motiv för nedläggningen var bland annat att man ville etablere sterkere fagmiljøer. I Storbritannien finns (än, när detta skrivs) det centrala organet MLA Museums, Libraries & Archives Council. Men utvecklingen går åt samma håll som i Norge: den sista mars 2013 avslutas arbetet. I fortsättningen kommer det brittiska kulturrådet och riksarkivet att ha ansvar för ABM-arbetet. På europeisk nivå hittar vi Europeana Network som ett samarbetsorgan. Europeana är också en samlande portal för europeiskt kulturarv. I Västernorrland har ett lokalt Europeanaprojekt bedrivits. I länets fördes diskussioner om en ansökan från våra trakter för några år sedan. En av parterna var Grenna museum. Genom landstinget finansierades ett förstudiearbete. Sedan medfinansieringsfrågan inte kunnat lösas föll dock planerna. Europeana startade 2008 och leds från det holländska nationalbiblioteket. Gräsrotsinitiativ Till sist en liten spaning som förenar det verkligt lokala med det globala: genom nätet har en ny form av kulturarvsarbete på gräsrotsnivå vuxit fram. På Facebook finns till exempel en rad grupper, som börjar med orden Du vet att du är från. Gruppen Du vet att du är från Värnamo för att ta ett av flera exempel från länet har idag drygt 5000 medlemmar. Vetlandagruppen samlar för sin del över 4000 medlemmar, medan den från Tranås har närmare 3000 anhängare. Att lägga ut gamla filmer och klipp på Youtube är ett annat exempel på dessa gräsrotsaktiviteter. Klippet Jönköping förr har visats närmare 5000 gånger, näst mest av alla klipp under sökordet Jönköping. På privatbloggen A running man kryllar det av foton, kartor och text om bland annat väg- och järnvägsbyggen i Jönköping och Huskvarna. Måhända skall också webbtidningen J-nytt:s serie Jönköping förr och nu räknas in i denna gräsrotsrörelse också. 11

12 Sammanfattning i tre punkter Ett organiserat kulturarvssamarbete finns på flera håll i landet. Men utvecklingen går åt olika håll. Resurser och ett tydligt politiskt uppdrag är faktorer som påverkat där det fungerar väl. På riksplanet både i Sverige och i andra länder har centrala ABM-organ avvecklats. Å andra sidan har kulturarvsfrågorna etablerat sig på europeisk nivå. Att det finns ett folkligt intresse för frågorna visar den gräsrotsaktivitet som spontant vuxit fram. 12

13 5. Enkätsammanställning I slutet av september 2012 skickades en rundfråga om Ett utökat samarbete kring kulturarvet i Jönköpings län mellan arkiv, bibliotek och museer (ABM) till flertalet offentliga arkiv, de kommunala folkbiblioteken och Högskolebiblioteket samt till de offentligt drivna museerna i länet. Även länets hembygdsföreningar, släktforskarföreningar och några likartade föreningar samt styrgruppen för projektet fick enkäten. Den skickades med e-post till flertalet. Hembygdsföreningarna där fullständig e-postlista inte fanns tillgänglig nåddes via vanlig post. Sista dag att svara var den 22 oktober. En påminnelse skickades e-postledes i mitten av oktober. Totalt inkom 43 svar av 185 tillfrågade, det vill säga 23 procent. Av de kommunala arkiven, folkbiblioteken och museerna svarade ungefär hälften. Från de ideella föreningarna var svarsfrekvensen betydligt lägre endast 15 procent. Enkäten återfinns som bilaga 4 i rapporten. Svaren i original förvaras hos Jönköpings stadsarkiv. Arkiv Svar kom från 9 av 17 tillfrågade (53 procent). Svarade gjorde kommunarkiven i Aneby, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Vaggeryd och Vetlanda samt Folkrörelsearkivet och Landstingets arkiv. 1. Deltar ni i något organiserat samarbete med arkiv, bibliotek och museer? Av arkiven svarar 6 ja och 3 nej på frågan. 2. Om ja, på vilket sätt? Beskriv kort och ge gärna konkreta exempel! Av dem som svarat ja pekar flera på Arkiven dag. Samarbete med Arkivförbundet och Folkrörelsearkivet nämns också. I Nässjö arbetar man med en ABM-plan. Nässjö skriver också: Det har funnits planer på att införa ett sökmedel till kommunarkivets arkivförteckning på bibliotekets datorer men det kunde tydligen inte genomföras på grund av att programmen inte var kompatibla med varandra. Det finns också ett samarbete med hembygdsföreningar, bland annat genom ett digitaliseringsprojekt av Hegethorns fotosamling. Från Landstinget har ett utförligt svar kommit där bland annat den samverkan som sker med andra landstingsarkiv redovisas. Det mest utvecklade samarbetet sker i Jönköping kommun i det sedan några år existerande ABM-kvarteret. 3. Hur är samarbetet om det finns organiserat? Några särskilda organisationer för samverkan redovisas av få. På Höglandet finns ett organiserat samarbete mellan arkiven. I Jönköping finns ett särskilt arkivråd. Landstingets arkivsamarbete med andra arkiv är formaliserat. I övrigt är samarbetet av mer lös och 13

14 tillfällig karaktär. Framförallt är det mellan arkiv det samarbetas, mer sällan med andra aktörer. 4. Hur skulle ni vilja att samarbetet utvecklades i framtiden? Av arkiven lyfter 6 stycken fram digitalisering som ett exempel på samarbetsområde. Pedagogisk verksamhet nämns av 4 stycken och programverksamhet av 2. Flera av de arkivansvariga pekar på att man arbetar ensamma (i mindre kommuner ibland på deltid) och att resurser saknas. Svaret från Vetlanda är betecknande: I mindre kommuner arbetar arkivföreståndare/arkivarier väldigt ensamt. Nätverkssamarbete är absolut nödvändigt för att vi skall klara av vårt arbete som blir svårare och svårare med alla IT frågor. Men även Landstinget pekar på resursbrist: Som ensam arkivarie i Landstinget och ett nyss ingånget avtal med R7e-arkiv känns det som att arbetsbördan har nått kulmen. Visst hade det varit intressant att hjälpa mindre kommuner med viss verksamhet inom det här området inom ramarna för LänsLAKO men det måste finnas reell arbetskapacitet och tillgång till medel för att kunna ta ansvar för det arbetet och i nuläget finns inte det. Samarbete inom hela ABM-området kan vara mycket intressant men några planerade tankar om det finns inte i nuläget. Nässjö skriver: Jag skulle vilja se ett tydligare och mer kontinuerligt samarbete i ABMfrågor, framför allt inom kommunen men även mellan kommunerna på Höglandet. Det är frågor som ofta blir underprioriterade och som arbetas på i mån av tid. Aneby pekar på den av Landstinget nyligen antagna kulturplanen och konkretiserar: stöd till de verksamma kulturföreningarna i form av t ex specialistkompetens kring vård och bevarande, utbildningsinsatser och metoder för att tillgängliggöra kulturarvet samt utvecklad samverkan med de regionala institutionerna, t ex länsmuseet, avseende programverksamhet och pedagogisk verksamhet, med utgångspunkt från lokala förutsättningar. Åsens by lyfter Aneby särskilt fram. 5. Kom gärna med förslag på samarbetsområden vad gäller digitalisering (till exempel göra mer kulturarvsmaterial tillgängligt via nätet och eventuellt återskapa en ABMportal), programverksamhet till allmänheten, pedagogisk verksamhet till bland annat skolor! En återskapad ABM-portal nämns av några som exempel på digitalt samarbete. Mest utförliga tankar kring denna har Folkrörelsearkivet som skriver: En sådan portal skulle även kunna inkludera andra kulturarvsengagerade institutioner, föreningar och kulturaktörer runtom i länet. En förutsättning för en levande kulturarvsportal är att någon kommer att underhålla och administrera portalen kontinuerligt så att den alltid är uppdaterad. Portalen bör ha en guide till alla arkiv, bibliotek, museer och andra kulturarvsbärande institutioner i länet. Det är ett önskemål att alla användarna ska kunna skapa konton och delta i forum på sidan. Kanske borde det även finnas ett internt forum för institutioner där samarbeten m.m. kan dryftas. Portalen ska självklart vara till för alla användare men det vore även bra om vissa användare förslagsvis via en institution, förening eller annan typ av organisation kan få särskild behörighet att ladda upp bilder och ev. ljud och film via ett smidigt formulär för att bygga på databasen. 14

15 Nässjö skriver: Tillgängliggör arkiven för forskning via biblioteken över hela länet, genom ett gemensamt system. Jönköpings län borde ha stor potential för att kunna ta fram berättelser eller röster ur arkiven för att till exempel belysa det immateriella kulturarvet, eller att ta samarbetet utanför institutionerna för att eventuellt kunna nå en bredare målgrupp. I skolan skulle man kunna låta elever hitta berättelser, både ur materiella arkiv och genom immateriella källor, till exempel genom intervjuer med personer som de själva får välja. Från Jönköping kommer följande förslag: Att samordna resurserna vad gäller digitalisering, exempelvis utveckla verksamheter som ArMedia, tidigare DrPuh, till en resurs för hela kulturarvsområdet i länet. Exempel på projekt är digitalisering/scanning av hembygdsrörelsens foton, renskrivning av offentliga protokoll (SLHD). Likaväl som det finns ett e-råd i länet för e-samordning, så borde det finnas ett e-råd för kulturarvsfrågor. Samlas kring gemensamma e-strategier (teknik, program m m). Utveckla olika programpaket, som med viss modifiering och anpassning, kan vara lika för hela länet. Utveckla en gemensam pedagogik (ABM- pedagogik) tillsammans med skolan som skolorna i länet också kan nå den digitala vägen. Bibliotek Svar kom från 8 av 15 tillfrågade (53 procent). Svarade gjorde folkbiblioteken i Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Jönköping, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo samt Länsbibliotek Jönköping. 1. Deltar ni i något organiserat samarbete med arkiv, bibliotek och museer? Av biblioteken svarar 6 ja och 2 nej på frågan. 2. Om ja, på vilket sätt? Beskriv kort och ge gärna konkreta exempel! Nivån på samarbetet skiljer sig vitt åt. I något fall handlar det enbart om att sätta upp affischer för ett lokalt museums aktiviteter. I Jönköping existerar en omfattande gemensam programverksamhet kring lokalhistoria tillsammans med de tre andra aktörerna i det gemensamma ABM-kvarteret. Liksom arkiven nämner biblioteken Arkivens dag. Även hembygdsföreningarna nämns av flera bibliotek. Värnamo har ett nära samarbete med Åminne bruksmuseum, kring Nydala klosterruin och kring Mötesplats Möbelbygd (som fått Leaderstöd). I Vaggeryd finns ett fungerande samarbete med Miliseum. 3. Hur är samarbetet om det finns organiserat? Det samarbete som finns är i projektform och kring gemensamma satsningar (som dem Värnamo). I Jönköping fanns en särskild programgrupp tidigare. 4. Hur skulle ni vilja att samarbetet utvecklades i framtiden? Av biblioteken lyfter 7 stycken fram digitalisering som ett exempel på samarbetsområde. Pedagogisk verksamhet nämns av 3 stycken och programverksamhet också av 3. Jönköping skriver: Man får jobba på olika nivåer. Först måste överbyggnaden s.a.s. fungera och det har den av olika skäl inte gjort hittills. Bland annat p.g.a personalomsättningar på Kulturförvaltningen. Sen är jag personligen övertygad om att det behövs en samordningstjänst emellan ABM för att få det praktiska arbetet i ABM- 15

16 huset i Jönköping att fungera. Ett dilemma här är ju personalsituationen. Biblioteksdelen har inte resurser att avvara för ymnigt abm-samarbete om vi ska sköta biblioteksvardagen s a s. Och Värnamo efterlyser: Mer drivande verksamhet från t ex Länsmuseet ute i länet. 5. Kom gärna med förslag på samarbetsområden vad gäller digitalisering (till exempel göra mer kulturarvsmaterial tillgängligt via nätet och eventuellt återskapa en ABMportal), programverksamhet till allmänheten, pedagogisk verksamhet till bland annat skolor! Digitalisering och en återskapad ABM-portal efterlyses av flera. Mer programverksamhet och pedagogisk verksamhet till skolor tycker flera är bra. Värnamo konkretiserar: Vidareutveckling av det arbete som påbörjats med länsövergripande digitalisering av kultur/kulturarv. Projekt av typen Åminnedagarna och Nydalaprojektet når många barn och ungdomar. Även föreläsningar för allmänhet på bibliotek, prova-på-arkeologi för barn och vuxna. Museer Svar kom från 5 av 10 tillfrågade (50 procent). Svarade gjorde Eriksbergs museum i Tranås, Eksjö museum, Grenna museum och Polarcenter, Miliseum i Skillingaryd och Tändsticksmuseet i Jönköping. 1. Deltar ni i något organiserat samarbete med arkiv, bibliotek och museer? Av museerna svarar 3 ja och 2 nej på frågan. 2. Om ja, på vilket sätt? Beskriv kort och ge gärna konkreta exempel! Miliseum redovisar ett omfattande samarbete både med biblioteket i Vaggeryd och andra museer. Tändsticksmuseet samarbetar kring olika arrangemang och andra projekt med både biblioteken, Jönköpings stadsarkiv och andra museer. Eksjö museum samarbetar bland annat med biblioteket i kommunen. 3. Hur är samarbetet om det finns organiserat? Tändsticksmuseet deltar i flera olika samarbetsgrupper. Samma gäller för Miliseum. 4. Hur skulle ni vilja att samarbetet utvecklades i framtiden? Av museerna lyfter samtliga 5 stycken fram digitalisering som ett exempel på samarbetsområde. Pedagogisk verksamhet nämns av 3 stycken och programverksamhet av 1. Tändsticksmuseet skriver: Gemensamma utställningsprojekt och eventuellt vandringsutställningar i samarbete med Landstingets kulturavdelning. Gemensamma studieresor, studiebesök. Och Miliseum vill återskapa ett museikollegium på länsnivå. 5. Kom gärna med förslag på samarbetsområden vad gäller digitalisering (till exempel göra mer kulturarvsmaterial tillgängligt via nätet och eventuellt återskapa en ABM- 16

17 portal), programverksamhet till allmänheten, pedagogisk verksamhet till bland annat skolor! Digitalisering nämns av flera, liksom att i någon form återskapa ABM-portalen. Eksjö museum skriver: En kulturarvsportal, liknande Östergötlands och Kalmar läns, vore trevligt. Alltså en portal där man kan söka och finna berättelser och bilder om vårat kulturarv, inte bara hänvisningar till de institutioner som finns. Portalen kan användas av alla, den får gärna vara interaktiv så vem som helst kan skicka in bidrag. Portalen kan bli en stor tillgång vid pedagogiskt arbete med skolorna, man får tillgång till oerhört många lokala källor i sina projektarbeten. Användbar även i arbete med källkritik. Eriksberg i Tranås lägger till: Här finns idag en hel del gamla bilder, då i original, dvs negativ, glasplåtar mm och som vi känner ansvar kring att så snart som möjligt digitalisera för att sedan kunna publicera på webb eller bevara för framtiden. Mycket är redan gjort men en hel del personfoton finns kvar att göra då negativen sakta men säkert bryts ner. Tanken är att i steg två samla in data kring bilderna så att man även får detta dokumenterat för framtiden då det mesta idag finns i dagens äldsta generations minne. Hembygdsföreningarna i kommunen är redan vidtalade. Slutligen kan man väl också säga, kring tanken att på ngt sätt samla det under ett paraply, typ ABM-portalen, att dagens teknik i stort sett inte har några särskilda begränsningar. Om Tranås kommun inom kort öppnar en sida på kommunens hemsida som bjuder på film o foto så kan man på enkla vis länka samman den med andra aktörers. Kanske en gemensam hemsida med länkar på sin höjd. Om den pedagogiska verksamheten skriver Tändsticksmuseet: Tidigare fanns en pedagogikgrupp med representanter från LM. Biblioteket samt TM, som drog upp riktlinjerna för skolverksamhet i arkivhuset. Denna grupp somnade in när Länsmuseet stängde. TM skulle bidra med guidade stadsvandringar i Viktor Rydbergs fotspår. Detta erbjudande kvarstår. Vi tror på lektioner med personlig pedagogisk ledning, inte digitaliserad undervisning. Hembygds- och släktforskarföreningar med flera ideella organisationer Svar kom från 21 av 143 tillfrågade (15 procent). Svarade gjorde hembygdsföreningarna i Hakarp, Hylletofta, Kållerstad, Kråkshult, Näshult, Rydaholm, Södra Hestra, Torskinge, Valdshult, Vrigstad, Åker, och Ölmstad samt Gudmundsgillet i Jönköping, Höglandets fornminnesförening i Nässjö och Hembygdsföreningen Njudung i Vetlanda. Från släktforskarföreningar och andra föreningar kom svar från Bölaryds kvarnförening, Eksjöbygdens släktforskarförening, Jönköpings posthistoriska förening, Nässjöbygdens genealogiska förening, Släktforskarföreningen Ane, Värnamo, och Westbo-Mo forskarförening, 1. Deltar ni i något organiserat samarbete med arkiv, bibliotek och museer? Av de ideella föreningarna svarade 8 ja och 10 nej på frågan. Två föreningar svarade inte alls (men det får tolkas som nej). 2. Om ja, på vilket sätt? Beskriv kort och ge gärna konkreta exempel! Flera föreningar redovisar samarbete med arkiv, biblioteken, Länsmuseet och lokala museer samt Länsstyrelsen. 17

18 Gudmundsgillet i Jönköping som lämnat ett utförligt svar skriver: Föreningen är medlem i Folkrörelsearkivet, medlemmar utnyttjar folkrörelsearkivet. Nära kontakter förekommer med stadsbiblioteket i Jönköping och särskilt med hembygdsavdelningens bibliotekarie. Såväl biblioteket som länsmuseet ger information till föreningens medlemmar och särskilt till årsskriftsredaktionen. Föredragshållare hämtas i år från Jönköpings stadsarkiv och från länsmuseet. Släktforskarföreningarna har i flera fall ett nära samarbete med biblioteken. Nässjöbygdens genealogiska förening skriver: Släktforskare från vår förening finns två onsdagar i månaden under ett par timmar tillgängliga i släktforskarrummet på biblioteket. Dit kan då våra medlemmar och övriga vända sig och få hjälp med frågor som rör släktforskning. Samarbetet med biblioteket är mycket gott. Släktforskarföreningen Ane i Värnamo fyller i: Biblioteket har ett släktforskarrum, där släktforskarföreningen ett par timmar varje vecka har jourtjänst för att hjälpa släktforskare på olika sätt. Släktforskarföreningen brukar ha öppet hus på biblioteket när det är Arkivens dag och Släktforskningens dag. Ibland ordnar föreningen dessutom föredrag och utställningar oftast på Arkivens dag, då det finns ett tema att utgå ifrån. I vissa fall samarbetar biblioteket och släktforskarföreningen när det gäller föredrag. Biblioteket står för lokal och ev. marknadsföring, i övrigt står föreningen för föreläsarens kostnader (ibland delar vi). 3. Hur är samarbetet om det finns organiserat? Se ovan! 4. Hur skulle ni vilja att samarbetet utvecklades i framtiden? Av föreningarna lyfter 11 stycken fram digitalisering som ett exempel på samarbetsområde. Pedagogisk verksamhet nämns av 3 stycken och programverksamhet av 1. Om ABM-kvarteret i Jönköping skriver Gudmundsgillet: Hur fungerar samarbetet mellan institutionerna. Det finns luckor i kunskapen om vilka som arbetar i det samlade ABMkomplexet i Jönköping. Det borde finnas en tydligare vi-känsla i komplexet. Publiken (Brukarna) bryr sig inte om vem som ger information eller har en föreläsning. Programsamordning mellan institutionerna behövs. I samordningen bör även andra aktörer, såsom hembygdsföreningarna, kunna delta. Åkers hembygdsförening skriver: Personligen skulle jag önska viss utökning av samarbetet med Miliseum, som har som en huvuduppgift att visa indelningsverket och dess knytning till övningsområdet i vår kommun. Alla föreningar är idag inte mogna för detta samarbete. 5. Kom gärna med förslag på samarbetsområden vad gäller digitalisering (till exempel göra mer kulturarvsmaterial tillgängligt via nätet och eventuellt återskapa en ABMportal), programverksamhet till allmänheten, pedagogisk verksamhet till bland annat skolor! 18

19 Åkers hembygdsförening igen: Jag anser att det är viktigt att få ett samarbete över hela länet för att göra våra kulturspår mer tillgängliga. Det måste då vara en enkel organisation men med ett långsiktigt perspektiv. Min förhoppning är att man skulle kunna ta idéer från RAÄ och även få ett sådant samarbete att urval från Platsr.se kan visas på en länssida. Hembygdsföreningar och länsmuseum borde ha ett nära samarbete i att utveckla detta. Ideella krafter i föreningarna skulle kunna göra projektet ekonomiskt realiserbart. Ett lämpligt urval av intressanta kulturspår i länet borde ha potential att också utveckla turism. Ölmstads hembygdsförening fortsätter: Ett förslag till samarbete är att hembygdsföreningarna med hjälp och stöd av Kultur Jönköpings kommun GPSkoordinerar intressanta platser, soldattorp, gårdar och backstugor etc. för att göra kulturarvet mer tillgängligt och attraktivt. Koordinaterna skulle kunna läggas in på en central samlad (digital) karta på ABM-portalen. Ett annat förslag till samarbete är att Kultur Jönköpings kommun tar fram en App som skulle kunna laddas ner på mobiltelefoner, där man kan söka efter t ex en speciell plats eller ett soldattorp. Detta skulle kunna göra kulturarvet intressant och mer tillgängligt för yngre människor. Ett förslag på samarbetsområden när det gäller pedagogisk verksamhet är ett arbetsmaterial/ studievägledning som hembygdsföreningarna skulle kunna ha som stöd vid kontakter med skolor och vid studiebesök av elever. Även detta skulle kunna ligga på ABM-portalen. Höglandets fornminnesförening skriver: En verksamhet som vi skulle kunna utveckla är information i skolorna, främst i mellanstadiet. Vi gör detta emellanåt, men det skulle kunna ske mer systematiskt. Då vore det bra om det fanns bra bildmaterial till olika fornlämningar som vi enkelt kunde hämta utan att det blir konflikt med upphovsrätter osv. Vi har en del eget bildmaterial som vi själva har använt vid framställning av egen litteratur i Nässjö, Aneby och Tranås kommuner, men det skulle vara bra om det fanns ett bildmaterial för hela Höglandet. Gudmundsgillet i Jönköping: Om man ska återskapa en ABM-portal krävs en analys över vad som ska åstadkommas. Vilka ska använda den som givare eller mottagare eller både och? Ta reda på bristerna med den förra portalen. Varför slog den aldrig igenom? Digitalisering av kulturarvsmaterial är numera självklart. Det gäller såväl handlingar, som bilder och beskrivningar av objekt. Den som söker hemma vid sin dator bör i vart fall kunna få vetskap om de baser, arkiv och objektsamlingar som finns på de olika institutionerna. Kan registren digitaliseras och ges ut på internet? Programverksamheten bör samordnas och kalenderfunktion bör upprätthållas. Föreningen har knappast någon uppgift för grundskolepedagogiken. Det har hänt att gymnasieelever kommer till vårt museum, men det är tyvärr sällsynt. Den pedagogik, dvs. guidade visningar, som vi bedriver vänder sig mest till äldre personer, men även detta kan uppskattas. Det samarbete som sker avser föreläsningar och stadsvandringar, vari institutionsfolk utgör den professionella resursen. Valdshults hembygdsförening skriver: Att använda nätet för att skapa mer tillgänglighet åt allmänheten är väl i tiden för att nå ut med det som finns i "gömmorna"! Man kan väl 19

20 tänka sig att det finns mycket som skulle kunna visas via internet. Även att de yngre via skolan också på något sätt kan få ta del av vår lokala historia i smått och stort är viktigt. Och Kråkshults hembygdsförening konstaterar kort: Digitalisering är vi intresserade av, alla våra torp t ex. Till sist två funderingar. Först Rydaholms hembygdsförening: När det gäller digitalisering är jag tveksam. Vi har våra samlingar i övervåningen i Bondestugan, det största huset. Vi har ibland guidade turer för små grupper, men vi släpper aldrig upp några ensamma. Så mycket har stulits från oss. Om man lägger ut det på nätet är jag rädd för inbrott. Och Hylletofta hembygds- och forngårdsförening: Kom ihåg att alla förslag skall vara realistiska. Sammanfattning och reflektion Svarsfrekvensen på under en fjärdedel duger inte för att svara på frågan vad tycker länet?. Att så få valt att svara (trots påminnelse) kan diskuteras. Ointresse? Tidsbrist? Glömska? Enkäten har fallit mellan stolarna? Oavsett orsak tycks frågan för många inte vara av högsta prioritet. Svarsfrekvensen dras framförallt ned av de ideella föreningarna. Att så få av dem svarat ligger dock i sakens natur; föreningarna drivs ju av frivilliga krafter. I vissa fall är de också ganska små. Mer anmärkningsvärt är att svar inte kommit från arkiv och bibliotek i ett par av länets medelstora kommuner samt ett par av de större museerna. I vissa fall verkar man ha underskattat det samarbete som faktiskt finns. Gränna är ett exempel. Trots att museum och bibliotek är samlokaliserade i staden ses inte detta spontant som ett ABM-samarbete. Missar man det som finns direkt framför ögonen? Mer satsning på digitalisering står högst upp på önskelistan för framtiden. I 29 svar (67 procent) lyfts detta fram. Med ett undantag se svaret från Rydaholms hembygdsförening ovan! är man positiv till mer digitalisering. Men vad menar man med digitalisering? Önskemålen skiftar. Från att fotografera och lägga ut det som finns i gömmorna, via GPS-koordinering av torpruiner, till att göra innehåll i gamla hembygdsböcker sökbara i fulltext. Önskemål om fri tillgång till nya databaser som genealogiska Ancestry finns också. Utgångspunkterna är också högst skilda. Några föreningar har kommit långt vad gäller digitalisering. För släktforskarföreningarna har nätet sedan länge varit ett givet verktyg. Andra föreningar verkar vara i det stadiet att man funderar på att skaffa egen hemsida. Läget för institutionerna är naturligtvis helt annorlunda. Arkiven, biblioteken och (de större) museerna använder sig för det mesta av avancerade it-lösningar. Digitalisering är inte något nytt utan sedan många år en självklarhet i verksamheten. 20

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör Länsmuseets verksamhetsidé

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda Energitillsyn 2011 Jönköpings län Miljösamverkan f Samarbetsprojekt för effektivare miljötillsyn i Jönköpings län Miljösamverkan f är ett samarbete mellan kommunerna

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Rapport av projektet Flottning och Folkliv

Rapport av projektet Flottning och Folkliv Dnr HLA 59-2010/20380 Rapport av projektet Flottning och Folkliv 2009-2010 Innehållsförteckning Syfte med projektet... 3 Projektets utformning... 3 Projektets genomförande och resultat... 4 Ekonomisk redovisning...

Läs mer

Ny teknik och webb inför framtiden

Ny teknik och webb inför framtiden Länsbibliotek Jönköping Ny teknik och webb inför framtiden Undersökning av Jönköpings läns biblioteks interna och externa hantering och målbild av webb, ny teknik och digital delaktighet Mia Olausson 2014-04-01

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet Anvisningar till ansökningsblanketten finns i Bilaga 1. Sökande/anordnare 1. Namn på anordnaren/arbetsgivaren 2. Anordnarens verksamhet inom kulturarvsområdet

Läs mer

Kulturarvsturism och regional utveckling

Kulturarvsturism och regional utveckling 2013-03-14 Maria Agestam Den vetenskapliga definitionen: Kulturarv avser såväl materiella som immateriella uttryck. Kulturarv omfattar traditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar, arkiv-

Läs mer

Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011

Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Framtidsfrågor Skånes hembygdsförbund fick av stämman 2009 i uppdrag att låta en arbetsgrupp ta fram en proposition som presenteras på stämman 2010 (se

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE. i Västerbotten

RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE. i Västerbotten RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE i Västerbotten Rapporten är framtagen av Länsbiblioteket i Västerbotten, 2015 Bakgrund Västerbotten är ett län med en framstående litterär tradition, med författare som har starka

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2010

Verksamhetsberättelse för 2010 Verksamhetsberättelse för 2010 Helsingborg Verksamhetsberättelse för 2010 Styrelsen Ordförande Vice ordförande Kassör Ledamöter Dan Karlsson Ann-Christine Malmgren Tomas Nordström Lillebil Pettersson Åke

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

E-utvecklingsråd i Jönköpings län E-utvecklingsråd i Jönköpings län RAPPORT Projekt Gemensamt e-arkiv i Jönköpings län, Etapp 1 Rapport 1.0 2 av 8 Innehåll 1 Projektläge och syftet med rapporten 3 1.1 Delprojekt Juridiska förutsättningar

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Industrimuseum Västra Götaland Delrapport till Kulturnämnden avseende insatser 2014

Industrimuseum Västra Götaland Delrapport till Kulturnämnden avseende insatser 2014 Industrimuseum Västra Götaland Delrapport till Kulturnämnden avseende insatser 2014 Björn Ohlén Henrik Olsson 1 Inledning Projekt Industrimuseum Västra Götaland är ett utvecklingsprojekt som skall pröva

Läs mer

Projektplan med kommunikationsplan

Projektplan med kommunikationsplan Projektplan med kommunikationsplan Projekt E-serviceverkstad 2013-09-01 2014-08-31 Projektägare Regional samarbetspartner Genomförs i Projektbidrag Projektets syfte Regionförbundet i Kalmar län, Christer

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Rapport: Enkätundersökning - givare

Rapport: Enkätundersökning - givare Rapport: Enkätundersökning - givare Slutförd Vad är din generella uppfattning om Polstjärna? Mycket Bra 71% 34 Bra 27% 13 Neutral 2% 1 Dålig 0% 0 Mycket Dålig 0% 0 När du skänkte, hur upplevde du det praktiskt?

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) 2013-06-25 Saco Box 2206 103 15 Stockholm Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) DIK har tagit del av Public service kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59).

Läs mer

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé Genom kultur och kunnande, lust och lärande skapa ett rikt liv i en kreativ region Perspektiv med strategiska

Läs mer

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut: Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-01 KUS-KN10-180 35 Samverkan mellan länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholms län Nämndens för

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Medlemsmöte 9 november

Medlemsmöte 9 november Medlemsmöte 9 november 1. Ordförande hälsar välkommen 2. Presentationsrunda 3. Ordförande presenterar dagens agenda DigiDel Nationell katalog Barn, bibliotek och IT Licensfrågan/KULDA Resurser kvalitetsutveckling/utvecklingsbidrag

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Landstingets kansli 2011-08-19 KB 4/2011 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-08-31. Tid Fredagen den 19 augusti 2011 kl.

Landstingets kansli 2011-08-19 KB 4/2011 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-08-31. Tid Fredagen den 19 augusti 2011 kl. 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-08-31 Kulturberedningen Tid Fredagen den 19 augusti 2011 kl. 14-17 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN en workshop om tillgänglighet, mångfald och representation FUISM, Fokus på mångfald 2015-03-09 Anna Karlsson & Elinore Lindén Strand, ReVamp AB Sammanfattning: Detta är ett

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer

Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer 1(10) Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer Inledning, förslag Förslaget är att det inrättas en länsgemensam enhet som ansvarar för rekrytering och utbildning av familjehem

Läs mer

Besöksnäringen. Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun

Besöksnäringen. Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun Besöksnäringen Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun Projekttid: 2013-09-01 2013-12-31 Jättendal Lena Strömstedt Innehåll INLEDNING... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND

FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND Dnr 51/2012 Antagen av direktionen 2012-11-30 46 FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND 1 Namn, säte och varaktighet Kommunalförbundets namn är Höglandets kommunalförbund. Förbundet har sitt säte

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela

Läs mer

Förenklad förstudie och samarbetsförslag

Förenklad förstudie och samarbetsförslag Tjänsteskrivelse -02-21 KFN 2013.0096 Handläggare: Annelie Henriksson Förenklad förstudie och samarbetsförslag Sammanfattning Arbetet med införande av e-arkiv i Karlskoga kommun har påbörjats under hösten

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Reglab 2015-2019. Projektplan

Reglab 2015-2019. Projektplan 141001 Reglab 2015-2019 Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps-

Läs mer

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad 1 (6) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2014-11-21 Kulturberedningen Tid Fredagen 7 november 2014 kl. 9-15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Musik i Syd Kulturkvarteret,

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

Lugnås Björkängen 1 542 94 Mariestad. Fråga 3 - Kontaktperson/ den som svarar på enkäten. Namn. mail och telefonnummer:

Lugnås Björkängen 1 542 94 Mariestad. Fråga 3 - Kontaktperson/ den som svarar på enkäten. Namn. mail och telefonnummer: Välkommen att delta i denna enkätundersökning! Denna enkät är avsedd att kartlägga nuläget inom regionens arbetslivsmuseer/industrihistoriska föreningar för att ge ett bra underlag för NAV:s fortsatta

Läs mer

Kulturkartläggning JÖNKÖPINGS LÄN. Fokus: : Länsstyrelsen i Jönköpings län

Kulturkartläggning JÖNKÖPINGS LÄN. Fokus: : Länsstyrelsen i Jönköpings län Kulturkartläggning 2013 JÖNKÖPINGS LÄN Fokus: : Länsstyrelsen i Jönköpings län INNEHÅLL Kulturlivets utgångspunkter Länsstyrelsens organisation Administrativ organisation Länsstyrelsens kulturpolitik Länsstyrelsens

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Anna Isaksson Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och samhälle Lektor/forskare i sociologi Ännu ett projekt Samhällets

Läs mer

Förbundsordning 2011-01-01

Förbundsordning 2011-01-01 1 Förbundsordning 2011-01-01 2 FÖRBUNDSORDNING för Regionförbundet Uppsala län Fr.o.m. 2003-01-01 Reviderad 2004-07-01; 2005-07-01; 2007-01-01; 2011-01-01 Förbundet är ett Kommunalförbund enligt Kommunallagen

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 Regler för KULTURSTÖD Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 1 1. Arrangemangs- och projektstöd Stödet kan sökas för enstaka eller en serie av kulturarrangemang,

Läs mer

Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie

Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie Länsbiblioteket Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie Ingalill Walander Olsson, Länsbiblioteket i Värmland Oktober 2010 Uppdraget Librabiblioteken i Värmland är initiativtagare till projektet. Projektarbetet

Läs mer

diagrambilaga skapande skola

diagrambilaga skapande skola diagrambilaga skapande skola Del 1 Här presenteras resultaten från sammanställningen av redovisningar. 1. Deltagande barn elever per år, antal År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 0 10 000 20 000 30 000 40 000

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

KB, E-boken och den egna digitaliseringen.

KB, E-boken och den egna digitaliseringen. KB, E-boken och den egna digitaliseringen. E-boken en gräddtårta för biblioteken? Örebro 2013-09-04 Göran Konstenius Verksamhetsutredare Kungliga biblioteket Föredragets upplägg Från ABM-centrum till Digisam

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Digikult, Göteborg 2015-03-25. Digisam Johanna Berg

Digikult, Göteborg 2015-03-25. Digisam Johanna Berg Digikult, Göteborg 2015-03-25 Digisam Johanna Berg Digisam ska Presentera allmänna råd för digitalisering och tillgängliggörande av samlingar och arkiv som ska främja prioriteringar inom digitaliseringsarbetet

Läs mer

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP...

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 4 2 Inledning Tillgång till bostadsnära natur av god kvalitet, en

Läs mer