Kulturarvssamverkan i Jönköpings län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kulturarvssamverkan i Jönköpings län"

Transkript

1 Dokumentnamn Dokument ID Instans kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Kulturarvssamverkan i Jönköpings län Fastställt av [instans] [datum]

2 Jönköping 2013 Lindfelt Information februari

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kulturarv vad talar vi om egentligen? Ett par definitioner och funderingar ABM 3. Mycket har redan hänt i länet! ABM-kvarteret Två konferenser ABM-portalen Några andra initiativ i länet 4. En liten omvärldsspaning Regionala och lokala satsningar På nationell nivå Utanför riket Gräsrotsinitiativ Sammanfattning i tre punkter 5. Enkätsammanställning Arkiv Bibliotek Museer Hembygds- och släktforskarföreningar med flera ideella organisationer Sammanfattning och reflektion 6. Förslag till handlingsplan Om uppdrag och resurser Organisation Inriktning på arbetet Skyltfönster Utvärdering med mera 7. Bilagor 1. Från det fattbara till det ofattbara förstudie för framtagande av en ABM-strategi för Jönköpings län (Anders Persson förslag) 2. Fördjupad förstudie ABM-samarbete i Jönköpings län (uppdrag till fördjupad förstudie) 3

4 3. Kulturkartläggning arkiv, bibliotek, museer i Jönköpings län (sammanställning av kulturarvsintressenter i länet) 4. Ett utökat samarbete kring kulturarvet i Jönköpings län mellan arkiv, bibliotek och museer (ABM) (enkät) 5. Tio tematiska kulturarvspår och ett par andra idéer 6. Några reflektioner om län och identitet 7. Länkförteckning 4

5 1. Inledning I slutet av våren 2012 lämnade Jönköpings kommuns avgående kulturchef Anders Persson en förstudie för kulturarvssamverkan i länet (Från det fattbara till det ofattbara. Förstudie för framtagande av en ABM-strategi för Jönköpings län, bilaga 1). Studien diskuterades under sommaren samtidigt som resurser ställdes till förfogande för en fortsatt utredning. Medel kom från Jönköpings läns landsting, Kultur Jönköpings kommun, Jönköpings läns museum, Stadsarkivet i Jönköping samt Jönköpings läns folkrörelsearkiv. Kultur Jönköpings kommun blev projektägare. Frilansjournalisten Erik Lindfelt (Lindfelt information) fick i augusti uppdraget att göra en fördjupad förstudie (bilaga 2). Arbetet har letts av en styrgrupp av representanter, mestadels tjänstemän, från landstinget, olika kommuner samt institutioner och organisationer. En politisk referensgrupp bildades också. Tre möten har hållits, varav två varit gemensamma för de båda grupperna. I styrgruppen har ingått: Katinka Borg, länsbibliotekschef; Åke Carlsson, stadsarkivarie Jönköpings kommun; Monica Lembke, kulturchef Värnamo kommun; Jörgen Lindvall, kulturchef, Landstinget i Jönköpings län; Pia Löfgren, chef Eksjö museum; Sergei Muchin, länsmuseichef; Ulf Moberg, bibliotekschef Jönköpings kommun; Ingvar Törnqvist, ordförande Jönköpings läns hembygdsförbund samt Lars Östvall, chef Jönköpings läns folkrörelsearkiv. Ordförande har Mats Berggren, tillförordnad kulturchef Jönköpings kommun, varit. Den politiska referensgruppen har bestått av Rune Backlund, C, landstingsråd; Anna Mårtensson, FP, kommunalråd Jönköpings kommun; Raymond Pettersson, C, ordförande kulturnämnden Värnamo kommun samt Per Sixtensson, C, kommunstyrelsen Eksjö kommun. Rapporten bygger på diskussioner, som förts i styrgruppen/referensgruppen, en lång rad kontakter och samtal med olika berörda personer samt tidigare rapporter i frågan. Förstudien är presenterad i styrgruppen de konkreta förslagen liksom reflektionerna är Erik Lindfelts. Rapporten har granskats och korrekturlästs av Ingrid Ahlbom, utbildningsbibliotekarie vid Jönköpings stadsbibliotek. Jönköping i februari 2013 Mats Berggren Ordförande styrgruppen 5

6 2. Kulturarv vad talar vi om egentligen? Ett par definitioner och funderingar Ordet kulturarv kan definieras på flera sätt. En kortversion lyder: idéer och värderingar som ingår i en kulturs historia och som fungerar som en gemensam referensram. Ordet stammar från Riksantikvarieämbetet en av de centrala myndigheterna när det gäller kulturarvsarbete ger oss följande definition: Kulturarv avser såväl materiella som immateriella uttryck. Kulturarv omfattar traditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar, arkiv- och föremålssamlingar samt kulturmiljöer och kulturlandskap som överförs från generation till generation. Vad som betraktas som kulturarv förändras med tiden och är ett uttryck för samhällets skiftande värderingar. När det skrivs i bestämd form kulturarvet innefattar det en mångfald av kulturarv. I kulturarv i utveckling strategisk kulturarvsplan för Västernorrland ges denna definition: Kulturarvet utgörs av vad tidigare generationer har skapat och hur vi i dag uppfattar, tolkar och för det vidare. Detta är inte statiskt utan något som ständigt förändrats och omformuleras. Varje tid bildar sig en egen uppfattning om vad som är kulturarv och vad det betyder. Som Riksantikvarieämbetet noterar finns det ett problem med att tala om kulturarv i bestämd form: kulturarvet. Länsmuseet driver, när detta skrivs, projektet 100 x kulturarv. Det ger en fingervisning om bredden. Rimligt är att undvika ordet i bestämd form. Kulturarv är inte något ett och helt. En spännande fråga är naturligtvis om vi kan ringa in framtidens kulturarv? I definitionerna ovan blickas det framförallt bakåt. Kan vi också blicka framåt? En mer komplex och utmanande hållning där vi inte stannar vid stenyxor, medeltidskyrkor och torpargrunder (utan att förringa värdet av arbetet med dessa). En hållning där vi sätter dagens människor i fokus. ABM Till sist några ord om förkortningen ABM som står för arkiv, bibliotek, museum. Att dessa tre institutioner är centrala i kulturarvsarbetet råder troligen enighet om; de bär på skilda sätt gemensamma minnen. Men verkar också åtminstone för det mesta med nutiden för ögonen. Arkiven, biblioteken och museerna är dock inte ensamma på arenan. 6

7 Förkortningen är i det närmaste okänd utanför de tre institutionernas väggar (ibland också innanför). ABM bör inte användas i det utåtriktade arbetet, utan hållas internt. Poängen med ABM står dock klart: genom samverkan kan man uppnå något större och bredare än var och en på egen hand; ett plus ett plus ett blir mer än tre (för att anspela på en ofta använd metafor). 7

8 3. Mycket har redan hänt i länet! Listan över vad som hänt vad gäller kulturarvssamarbete i länet är lång. Och sträcker sig tillbaka i tiden. ABM-kvarteret Redan i en artikel i Biblioteksbladet från 1970, om Jönköpings då nya stadsbiblioteket i, gick det att läsa: omedelbart öster om biblioteket beräknar man att bygga en ny stor arkivbyggnad / / Det skulle bli tredje länken i den stora kulturella satsningen. (BBL 1970:5 s ) Det kom att ta mer än 40 år innan dessa planer blev verklighet. Men långt innan det nya arkivhuset 2010 kom på platsetablerades ett samarbete mellan Stadsarkivet och Stadsbiblioteket i det som kom att kallas Arkiv- Info ett gemensamt bemannat centrum för bland annat släktforskning. Även mellan Stadsbiblioteket och Länsmuseet har det samarbetats under årens lopp. Idag kan det gemensamma ABM-kvarteret där Länsmuseet, Stadsbiblioteket (tidigare också Länsbiblioteket), Stadsarkivet och Folkrörelsearkivet huserar beskrivas som det mest påtagliga exemplet på kulturarvssamarbete i länet ett fysiskt skyltfönster. Samt ett unikt sådant. Ingen annanstans i Sverige finns de tre ABM-institutionerna samlokaliserade på detta sätt. (Andra exempel som Eskilstuna och Sundsvall är inte samlokaliserade i lika hög utsträckning, även om Kulturmagasinet i Sundsvall kommer nära). Sedan starten har ett gemensamt programarbete bedrivits, framförallt under rubriken Lär känna din stad. Samarbetet har dock inte framförallt på grund av resursbrist, men också genom att Länsmuseet varit stängt under ett par år för ombyggnad utvecklats på ett så ambitiöst sätt som det fanns planer på innan det nya arkivhuset stod klart. Två konferenser Flera andra initiativ har också tagits: I maj 2002 hölls en kulturarvskonferens på Stadsbiblioteket i Jönköping. ABM lokal kulturkraft! En konferens om samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer var rubriken. Inbjudare var dåvarande Kommunförbundet tillsammans med Länsmuseet, Jönköpings kommun, Riksarkivet och Svenska arkiv i samverkan för synlighet. Föreläsare kom från hela landet. Grenna kulturgård öppnade I byggnaden finns Grenna museum med bland annat Polarcenter och Andréeutställningen, bibliotek och turistbyrå. En andra kulturarvskonferens ABM-konferens hölls på just Grenna kulturgård juni Initiativet kom genom en motion till landstingsfullmäktige. Uppdraget genomfördes av Regional utveckling inom Jönköpings läns landsting tillsammans med Länsmuseet, 8

9 Länsbiblioteket och Arkivförbundet i Jönköpings län. Tillsammans bildade de fyra en regional projektgrupp. Även denna gång fanns föreläsare från olika håll i landet på plats. ABM-portalen Grännakonferensen blev också startskott för en kulturarvsportal i länet som projektgruppen stod bakom, en regional ABM-portal. Portalen skulle fungera som: en medborgarplats, ett arbetsrum och en 24-timmarsmyndighet. Portalen öppnades i juni Trots riktade marknadsföringsinsatser kom den aldrig att fungera som tänkt; material flödade inte in i den utsträckning, som man hoppats på och antalet besök blev relativt lågt (några exakta siffror finns inte tillgängliga). I januari 2010 skrev Länsmuseet, Länsbiblioteket och Arkivförbundet följande: Trots de utmaningar och svårigheter som tillhört projektets utvecklingsarbete ser gruppen att erfarenheterna kring en ABM-portal är en viktig kunskapsresurs för den fortsatta utvecklingen av kulturarv representerat via digitala media. Gruppen menar att ABM-portalen bör permanentas som ett långsiktigt uppdrag. En fortsättning av uppdraget bör baseras på en ny tydligt formulerad målsättning för att möjliggöra för en återkommande kvalitetsgranskning. Denna granskning bör innehålla återkoppling från både institutionerna och dess användare. Gruppen föreslog att en heltidsanställd redaktör skulle rekryteras för att utveckla portalen (oundviklig i ett demokratiskt, modernt och nytänkande län, som man formulerade saken). Någon ny tjänst inrättades inte och portalen stängdes därefter ned. Några andra initiativ i länet Projektet Småland, Öland & Blekinge lokalhistorisk databas drevs mellan 2006 och 2008 av Region- och länsbiblioteken i Jönköping, Kalmar och Sydost med stöd från Statens kulturråd. Syftet var att göra annars icke-sökbart material till exempel enskilda artiklar i hembygdsböcker tillgängliga genom den nationella bibliotekskatalogen Libris. Totalt skapades så kallade poster i katalogen. Material i fulltext lades dock bara ut i något enstaka fall på försök. Hösten 2012 öppnade Värnamo kommun portalen Digitalt kulturarv som täcker framförallt det fysiska kulturarvet i kommunen. Här samlas information och länkar till en mängd platser, byggnader, fornlämningar och så vidare. Portalen kommer att utökas med sökbara GIS-kartor (geografiskt informationssystem). Portalen har flera målgrupper och användningsområden: ett verktyg som planeringsinstrument; för forskningsändamål; som hjälpmedel att hitta besöksmål för invånare och turister och som pedagogiskt redskap. Det nationella arrangemanget Arkivens dag har ordnats sedan I Jönköpings län har aktiviteten ofta varit stor. År 2012 ordnades i länet nästan 40 olika aktiviteter i samband med Arkivens dag från Karlstorp i nordost till Ås i sydväst. I den korta historiken står residensstaden Jönköping ofta i centrum. Men en lång rad andra exempel på kulturarvssamarbete i olika former finns att hämta från andra platser i länet. I bilaga 3 finns en sammanställning av olika kulturarvsintressenter i länet gjord av Landstinget. När detta skrivs, våren 2013, är man i färd med en ny kulturkartläggning. 9

10 4. En liten omvärldsspaning Regionala och lokala satsningar Runt om i Sverige bedrivs ett organiserat kulturarvssamarbete. I flera län finns det särskilda portaler. Portalnätverket - regional ABM-samverkan i Sverige samlar 13 medlemmar. Där finns såväl de största länen Stockholm och Västra Götaland representerade som två av de minsta: Gotland och Blekinge. Ambitionsnivåerna skiljer sig mycket åt liksom vilka institutioner, som är mest drivande. Östergötland och Västernorrland tycks vara de län som satsar mest. I Östergötland heter portalen Kulturarv Östergötland. Den har funnits ett tiotal år. För närvarande är knappt två heltidstjänster knutna till arbetet med portalen. Personalen sitter framförallt på länsmuseet. Arbetet leds av en ledningsgrupp och stöds av en bredare referensgrupp. Regionförbundet Östsam hör till dem som ekonomiskt stött portalen. Portalen hade runt unika besök under Två gånger om året arrangeras en regional kulturarvsdag i Östergötland. I Västernorrland heter portalen Kulturarv Västernorrland en portal för Västernorrlands digitala kulturarv. Den har funnits i drygt fem år och har runt unika besökare per år. Portalen är en liten del av arbetet inom samverkansgruppen (ABM Resurs) som också bedrivs med knappt två heltidstjänster. Landstinget står för lejonparten av finansieringen, de övriga som ingår i gruppen landsarkivet, länsmuseet och länsbiblioteket står tillsammans för den mindre delen. I Västernorrland har ett ambitiöst kulturarvsprogram också antagits. Lokalt är satsningen Eskilskällan i Eskilstuna värt att lyfta fram ett lokalhistoriskt samarbete mellan arkiv, bibliotek och museum i Eskilstuna. Eskilskällan är både en webbplats och ett gemensamt bemannat fysiskt rum på Eskilstuna stadsbibliotek. I Västmanland pågår när detta skrivs rekrytering av en projektledare som skall ansvara för en Kulturarvsportal Västmanland. Tjänsten är tidsbegränsad till knappt två år (från mars 2013 till och med december 2014). Ett omfattande utredningsarbete har föregått beslutet om att starta en portal. En portal diskuteras även i Norrbotten. Å andra sidan har Värmland, på grund av resursbrist, beslutat att inte fortsätta att uppdatera och utveckla sin kulturarvsportal. På nationell nivå Under åren fanns ett nationellt ABM-centrum i Sverige. Ett samarbetsprojekt mellan sju nationella kulturarvsinstitutioner, bland andra Riksantikvarieämbetet, Kungliga biblioteket (där sekretariatet fanns) och Riksarkivet. 10

11 Digisam som är ett samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet är sedan 2011 (delvis) en fortsättning på ABM-centrum. Sekretariatet, som inrättats genom ett regeringsuppdrag, finns hos Riksarkivet. Utanför riket Utanför Sveriges gränser har också ett intensivt samverkansarbete kring kulturarvsfrågor ägt rum. I Norge har det centrala ABM-utvikling arbetat under många år. Från den 1 januari 2011 är detta dock nedlagt. Resurserna har överförts till andra organ (bland annat det norska nationalbiblioteket). Den norska regeringens motiv för nedläggningen var bland annat att man ville etablere sterkere fagmiljøer. I Storbritannien finns (än, när detta skrivs) det centrala organet MLA Museums, Libraries & Archives Council. Men utvecklingen går åt samma håll som i Norge: den sista mars 2013 avslutas arbetet. I fortsättningen kommer det brittiska kulturrådet och riksarkivet att ha ansvar för ABM-arbetet. På europeisk nivå hittar vi Europeana Network som ett samarbetsorgan. Europeana är också en samlande portal för europeiskt kulturarv. I Västernorrland har ett lokalt Europeanaprojekt bedrivits. I länets fördes diskussioner om en ansökan från våra trakter för några år sedan. En av parterna var Grenna museum. Genom landstinget finansierades ett förstudiearbete. Sedan medfinansieringsfrågan inte kunnat lösas föll dock planerna. Europeana startade 2008 och leds från det holländska nationalbiblioteket. Gräsrotsinitiativ Till sist en liten spaning som förenar det verkligt lokala med det globala: genom nätet har en ny form av kulturarvsarbete på gräsrotsnivå vuxit fram. På Facebook finns till exempel en rad grupper, som börjar med orden Du vet att du är från. Gruppen Du vet att du är från Värnamo för att ta ett av flera exempel från länet har idag drygt 5000 medlemmar. Vetlandagruppen samlar för sin del över 4000 medlemmar, medan den från Tranås har närmare 3000 anhängare. Att lägga ut gamla filmer och klipp på Youtube är ett annat exempel på dessa gräsrotsaktiviteter. Klippet Jönköping förr har visats närmare 5000 gånger, näst mest av alla klipp under sökordet Jönköping. På privatbloggen A running man kryllar det av foton, kartor och text om bland annat väg- och järnvägsbyggen i Jönköping och Huskvarna. Måhända skall också webbtidningen J-nytt:s serie Jönköping förr och nu räknas in i denna gräsrotsrörelse också. 11

12 Sammanfattning i tre punkter Ett organiserat kulturarvssamarbete finns på flera håll i landet. Men utvecklingen går åt olika håll. Resurser och ett tydligt politiskt uppdrag är faktorer som påverkat där det fungerar väl. På riksplanet både i Sverige och i andra länder har centrala ABM-organ avvecklats. Å andra sidan har kulturarvsfrågorna etablerat sig på europeisk nivå. Att det finns ett folkligt intresse för frågorna visar den gräsrotsaktivitet som spontant vuxit fram. 12

13 5. Enkätsammanställning I slutet av september 2012 skickades en rundfråga om Ett utökat samarbete kring kulturarvet i Jönköpings län mellan arkiv, bibliotek och museer (ABM) till flertalet offentliga arkiv, de kommunala folkbiblioteken och Högskolebiblioteket samt till de offentligt drivna museerna i länet. Även länets hembygdsföreningar, släktforskarföreningar och några likartade föreningar samt styrgruppen för projektet fick enkäten. Den skickades med e-post till flertalet. Hembygdsföreningarna där fullständig e-postlista inte fanns tillgänglig nåddes via vanlig post. Sista dag att svara var den 22 oktober. En påminnelse skickades e-postledes i mitten av oktober. Totalt inkom 43 svar av 185 tillfrågade, det vill säga 23 procent. Av de kommunala arkiven, folkbiblioteken och museerna svarade ungefär hälften. Från de ideella föreningarna var svarsfrekvensen betydligt lägre endast 15 procent. Enkäten återfinns som bilaga 4 i rapporten. Svaren i original förvaras hos Jönköpings stadsarkiv. Arkiv Svar kom från 9 av 17 tillfrågade (53 procent). Svarade gjorde kommunarkiven i Aneby, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Vaggeryd och Vetlanda samt Folkrörelsearkivet och Landstingets arkiv. 1. Deltar ni i något organiserat samarbete med arkiv, bibliotek och museer? Av arkiven svarar 6 ja och 3 nej på frågan. 2. Om ja, på vilket sätt? Beskriv kort och ge gärna konkreta exempel! Av dem som svarat ja pekar flera på Arkiven dag. Samarbete med Arkivförbundet och Folkrörelsearkivet nämns också. I Nässjö arbetar man med en ABM-plan. Nässjö skriver också: Det har funnits planer på att införa ett sökmedel till kommunarkivets arkivförteckning på bibliotekets datorer men det kunde tydligen inte genomföras på grund av att programmen inte var kompatibla med varandra. Det finns också ett samarbete med hembygdsföreningar, bland annat genom ett digitaliseringsprojekt av Hegethorns fotosamling. Från Landstinget har ett utförligt svar kommit där bland annat den samverkan som sker med andra landstingsarkiv redovisas. Det mest utvecklade samarbetet sker i Jönköping kommun i det sedan några år existerande ABM-kvarteret. 3. Hur är samarbetet om det finns organiserat? Några särskilda organisationer för samverkan redovisas av få. På Höglandet finns ett organiserat samarbete mellan arkiven. I Jönköping finns ett särskilt arkivråd. Landstingets arkivsamarbete med andra arkiv är formaliserat. I övrigt är samarbetet av mer lös och 13

14 tillfällig karaktär. Framförallt är det mellan arkiv det samarbetas, mer sällan med andra aktörer. 4. Hur skulle ni vilja att samarbetet utvecklades i framtiden? Av arkiven lyfter 6 stycken fram digitalisering som ett exempel på samarbetsområde. Pedagogisk verksamhet nämns av 4 stycken och programverksamhet av 2. Flera av de arkivansvariga pekar på att man arbetar ensamma (i mindre kommuner ibland på deltid) och att resurser saknas. Svaret från Vetlanda är betecknande: I mindre kommuner arbetar arkivföreståndare/arkivarier väldigt ensamt. Nätverkssamarbete är absolut nödvändigt för att vi skall klara av vårt arbete som blir svårare och svårare med alla IT frågor. Men även Landstinget pekar på resursbrist: Som ensam arkivarie i Landstinget och ett nyss ingånget avtal med R7e-arkiv känns det som att arbetsbördan har nått kulmen. Visst hade det varit intressant att hjälpa mindre kommuner med viss verksamhet inom det här området inom ramarna för LänsLAKO men det måste finnas reell arbetskapacitet och tillgång till medel för att kunna ta ansvar för det arbetet och i nuläget finns inte det. Samarbete inom hela ABM-området kan vara mycket intressant men några planerade tankar om det finns inte i nuläget. Nässjö skriver: Jag skulle vilja se ett tydligare och mer kontinuerligt samarbete i ABMfrågor, framför allt inom kommunen men även mellan kommunerna på Höglandet. Det är frågor som ofta blir underprioriterade och som arbetas på i mån av tid. Aneby pekar på den av Landstinget nyligen antagna kulturplanen och konkretiserar: stöd till de verksamma kulturföreningarna i form av t ex specialistkompetens kring vård och bevarande, utbildningsinsatser och metoder för att tillgängliggöra kulturarvet samt utvecklad samverkan med de regionala institutionerna, t ex länsmuseet, avseende programverksamhet och pedagogisk verksamhet, med utgångspunkt från lokala förutsättningar. Åsens by lyfter Aneby särskilt fram. 5. Kom gärna med förslag på samarbetsområden vad gäller digitalisering (till exempel göra mer kulturarvsmaterial tillgängligt via nätet och eventuellt återskapa en ABMportal), programverksamhet till allmänheten, pedagogisk verksamhet till bland annat skolor! En återskapad ABM-portal nämns av några som exempel på digitalt samarbete. Mest utförliga tankar kring denna har Folkrörelsearkivet som skriver: En sådan portal skulle även kunna inkludera andra kulturarvsengagerade institutioner, föreningar och kulturaktörer runtom i länet. En förutsättning för en levande kulturarvsportal är att någon kommer att underhålla och administrera portalen kontinuerligt så att den alltid är uppdaterad. Portalen bör ha en guide till alla arkiv, bibliotek, museer och andra kulturarvsbärande institutioner i länet. Det är ett önskemål att alla användarna ska kunna skapa konton och delta i forum på sidan. Kanske borde det även finnas ett internt forum för institutioner där samarbeten m.m. kan dryftas. Portalen ska självklart vara till för alla användare men det vore även bra om vissa användare förslagsvis via en institution, förening eller annan typ av organisation kan få särskild behörighet att ladda upp bilder och ev. ljud och film via ett smidigt formulär för att bygga på databasen. 14

15 Nässjö skriver: Tillgängliggör arkiven för forskning via biblioteken över hela länet, genom ett gemensamt system. Jönköpings län borde ha stor potential för att kunna ta fram berättelser eller röster ur arkiven för att till exempel belysa det immateriella kulturarvet, eller att ta samarbetet utanför institutionerna för att eventuellt kunna nå en bredare målgrupp. I skolan skulle man kunna låta elever hitta berättelser, både ur materiella arkiv och genom immateriella källor, till exempel genom intervjuer med personer som de själva får välja. Från Jönköping kommer följande förslag: Att samordna resurserna vad gäller digitalisering, exempelvis utveckla verksamheter som ArMedia, tidigare DrPuh, till en resurs för hela kulturarvsområdet i länet. Exempel på projekt är digitalisering/scanning av hembygdsrörelsens foton, renskrivning av offentliga protokoll (SLHD). Likaväl som det finns ett e-råd i länet för e-samordning, så borde det finnas ett e-råd för kulturarvsfrågor. Samlas kring gemensamma e-strategier (teknik, program m m). Utveckla olika programpaket, som med viss modifiering och anpassning, kan vara lika för hela länet. Utveckla en gemensam pedagogik (ABM- pedagogik) tillsammans med skolan som skolorna i länet också kan nå den digitala vägen. Bibliotek Svar kom från 8 av 15 tillfrågade (53 procent). Svarade gjorde folkbiblioteken i Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Jönköping, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo samt Länsbibliotek Jönköping. 1. Deltar ni i något organiserat samarbete med arkiv, bibliotek och museer? Av biblioteken svarar 6 ja och 2 nej på frågan. 2. Om ja, på vilket sätt? Beskriv kort och ge gärna konkreta exempel! Nivån på samarbetet skiljer sig vitt åt. I något fall handlar det enbart om att sätta upp affischer för ett lokalt museums aktiviteter. I Jönköping existerar en omfattande gemensam programverksamhet kring lokalhistoria tillsammans med de tre andra aktörerna i det gemensamma ABM-kvarteret. Liksom arkiven nämner biblioteken Arkivens dag. Även hembygdsföreningarna nämns av flera bibliotek. Värnamo har ett nära samarbete med Åminne bruksmuseum, kring Nydala klosterruin och kring Mötesplats Möbelbygd (som fått Leaderstöd). I Vaggeryd finns ett fungerande samarbete med Miliseum. 3. Hur är samarbetet om det finns organiserat? Det samarbete som finns är i projektform och kring gemensamma satsningar (som dem Värnamo). I Jönköping fanns en särskild programgrupp tidigare. 4. Hur skulle ni vilja att samarbetet utvecklades i framtiden? Av biblioteken lyfter 7 stycken fram digitalisering som ett exempel på samarbetsområde. Pedagogisk verksamhet nämns av 3 stycken och programverksamhet också av 3. Jönköping skriver: Man får jobba på olika nivåer. Först måste överbyggnaden s.a.s. fungera och det har den av olika skäl inte gjort hittills. Bland annat p.g.a personalomsättningar på Kulturförvaltningen. Sen är jag personligen övertygad om att det behövs en samordningstjänst emellan ABM för att få det praktiska arbetet i ABM- 15

16 huset i Jönköping att fungera. Ett dilemma här är ju personalsituationen. Biblioteksdelen har inte resurser att avvara för ymnigt abm-samarbete om vi ska sköta biblioteksvardagen s a s. Och Värnamo efterlyser: Mer drivande verksamhet från t ex Länsmuseet ute i länet. 5. Kom gärna med förslag på samarbetsområden vad gäller digitalisering (till exempel göra mer kulturarvsmaterial tillgängligt via nätet och eventuellt återskapa en ABMportal), programverksamhet till allmänheten, pedagogisk verksamhet till bland annat skolor! Digitalisering och en återskapad ABM-portal efterlyses av flera. Mer programverksamhet och pedagogisk verksamhet till skolor tycker flera är bra. Värnamo konkretiserar: Vidareutveckling av det arbete som påbörjats med länsövergripande digitalisering av kultur/kulturarv. Projekt av typen Åminnedagarna och Nydalaprojektet når många barn och ungdomar. Även föreläsningar för allmänhet på bibliotek, prova-på-arkeologi för barn och vuxna. Museer Svar kom från 5 av 10 tillfrågade (50 procent). Svarade gjorde Eriksbergs museum i Tranås, Eksjö museum, Grenna museum och Polarcenter, Miliseum i Skillingaryd och Tändsticksmuseet i Jönköping. 1. Deltar ni i något organiserat samarbete med arkiv, bibliotek och museer? Av museerna svarar 3 ja och 2 nej på frågan. 2. Om ja, på vilket sätt? Beskriv kort och ge gärna konkreta exempel! Miliseum redovisar ett omfattande samarbete både med biblioteket i Vaggeryd och andra museer. Tändsticksmuseet samarbetar kring olika arrangemang och andra projekt med både biblioteken, Jönköpings stadsarkiv och andra museer. Eksjö museum samarbetar bland annat med biblioteket i kommunen. 3. Hur är samarbetet om det finns organiserat? Tändsticksmuseet deltar i flera olika samarbetsgrupper. Samma gäller för Miliseum. 4. Hur skulle ni vilja att samarbetet utvecklades i framtiden? Av museerna lyfter samtliga 5 stycken fram digitalisering som ett exempel på samarbetsområde. Pedagogisk verksamhet nämns av 3 stycken och programverksamhet av 1. Tändsticksmuseet skriver: Gemensamma utställningsprojekt och eventuellt vandringsutställningar i samarbete med Landstingets kulturavdelning. Gemensamma studieresor, studiebesök. Och Miliseum vill återskapa ett museikollegium på länsnivå. 5. Kom gärna med förslag på samarbetsområden vad gäller digitalisering (till exempel göra mer kulturarvsmaterial tillgängligt via nätet och eventuellt återskapa en ABM- 16

17 portal), programverksamhet till allmänheten, pedagogisk verksamhet till bland annat skolor! Digitalisering nämns av flera, liksom att i någon form återskapa ABM-portalen. Eksjö museum skriver: En kulturarvsportal, liknande Östergötlands och Kalmar läns, vore trevligt. Alltså en portal där man kan söka och finna berättelser och bilder om vårat kulturarv, inte bara hänvisningar till de institutioner som finns. Portalen kan användas av alla, den får gärna vara interaktiv så vem som helst kan skicka in bidrag. Portalen kan bli en stor tillgång vid pedagogiskt arbete med skolorna, man får tillgång till oerhört många lokala källor i sina projektarbeten. Användbar även i arbete med källkritik. Eriksberg i Tranås lägger till: Här finns idag en hel del gamla bilder, då i original, dvs negativ, glasplåtar mm och som vi känner ansvar kring att så snart som möjligt digitalisera för att sedan kunna publicera på webb eller bevara för framtiden. Mycket är redan gjort men en hel del personfoton finns kvar att göra då negativen sakta men säkert bryts ner. Tanken är att i steg två samla in data kring bilderna så att man även får detta dokumenterat för framtiden då det mesta idag finns i dagens äldsta generations minne. Hembygdsföreningarna i kommunen är redan vidtalade. Slutligen kan man väl också säga, kring tanken att på ngt sätt samla det under ett paraply, typ ABM-portalen, att dagens teknik i stort sett inte har några särskilda begränsningar. Om Tranås kommun inom kort öppnar en sida på kommunens hemsida som bjuder på film o foto så kan man på enkla vis länka samman den med andra aktörers. Kanske en gemensam hemsida med länkar på sin höjd. Om den pedagogiska verksamheten skriver Tändsticksmuseet: Tidigare fanns en pedagogikgrupp med representanter från LM. Biblioteket samt TM, som drog upp riktlinjerna för skolverksamhet i arkivhuset. Denna grupp somnade in när Länsmuseet stängde. TM skulle bidra med guidade stadsvandringar i Viktor Rydbergs fotspår. Detta erbjudande kvarstår. Vi tror på lektioner med personlig pedagogisk ledning, inte digitaliserad undervisning. Hembygds- och släktforskarföreningar med flera ideella organisationer Svar kom från 21 av 143 tillfrågade (15 procent). Svarade gjorde hembygdsföreningarna i Hakarp, Hylletofta, Kållerstad, Kråkshult, Näshult, Rydaholm, Södra Hestra, Torskinge, Valdshult, Vrigstad, Åker, och Ölmstad samt Gudmundsgillet i Jönköping, Höglandets fornminnesförening i Nässjö och Hembygdsföreningen Njudung i Vetlanda. Från släktforskarföreningar och andra föreningar kom svar från Bölaryds kvarnförening, Eksjöbygdens släktforskarförening, Jönköpings posthistoriska förening, Nässjöbygdens genealogiska förening, Släktforskarföreningen Ane, Värnamo, och Westbo-Mo forskarförening, 1. Deltar ni i något organiserat samarbete med arkiv, bibliotek och museer? Av de ideella föreningarna svarade 8 ja och 10 nej på frågan. Två föreningar svarade inte alls (men det får tolkas som nej). 2. Om ja, på vilket sätt? Beskriv kort och ge gärna konkreta exempel! Flera föreningar redovisar samarbete med arkiv, biblioteken, Länsmuseet och lokala museer samt Länsstyrelsen. 17

18 Gudmundsgillet i Jönköping som lämnat ett utförligt svar skriver: Föreningen är medlem i Folkrörelsearkivet, medlemmar utnyttjar folkrörelsearkivet. Nära kontakter förekommer med stadsbiblioteket i Jönköping och särskilt med hembygdsavdelningens bibliotekarie. Såväl biblioteket som länsmuseet ger information till föreningens medlemmar och särskilt till årsskriftsredaktionen. Föredragshållare hämtas i år från Jönköpings stadsarkiv och från länsmuseet. Släktforskarföreningarna har i flera fall ett nära samarbete med biblioteken. Nässjöbygdens genealogiska förening skriver: Släktforskare från vår förening finns två onsdagar i månaden under ett par timmar tillgängliga i släktforskarrummet på biblioteket. Dit kan då våra medlemmar och övriga vända sig och få hjälp med frågor som rör släktforskning. Samarbetet med biblioteket är mycket gott. Släktforskarföreningen Ane i Värnamo fyller i: Biblioteket har ett släktforskarrum, där släktforskarföreningen ett par timmar varje vecka har jourtjänst för att hjälpa släktforskare på olika sätt. Släktforskarföreningen brukar ha öppet hus på biblioteket när det är Arkivens dag och Släktforskningens dag. Ibland ordnar föreningen dessutom föredrag och utställningar oftast på Arkivens dag, då det finns ett tema att utgå ifrån. I vissa fall samarbetar biblioteket och släktforskarföreningen när det gäller föredrag. Biblioteket står för lokal och ev. marknadsföring, i övrigt står föreningen för föreläsarens kostnader (ibland delar vi). 3. Hur är samarbetet om det finns organiserat? Se ovan! 4. Hur skulle ni vilja att samarbetet utvecklades i framtiden? Av föreningarna lyfter 11 stycken fram digitalisering som ett exempel på samarbetsområde. Pedagogisk verksamhet nämns av 3 stycken och programverksamhet av 1. Om ABM-kvarteret i Jönköping skriver Gudmundsgillet: Hur fungerar samarbetet mellan institutionerna. Det finns luckor i kunskapen om vilka som arbetar i det samlade ABMkomplexet i Jönköping. Det borde finnas en tydligare vi-känsla i komplexet. Publiken (Brukarna) bryr sig inte om vem som ger information eller har en föreläsning. Programsamordning mellan institutionerna behövs. I samordningen bör även andra aktörer, såsom hembygdsföreningarna, kunna delta. Åkers hembygdsförening skriver: Personligen skulle jag önska viss utökning av samarbetet med Miliseum, som har som en huvuduppgift att visa indelningsverket och dess knytning till övningsområdet i vår kommun. Alla föreningar är idag inte mogna för detta samarbete. 5. Kom gärna med förslag på samarbetsområden vad gäller digitalisering (till exempel göra mer kulturarvsmaterial tillgängligt via nätet och eventuellt återskapa en ABMportal), programverksamhet till allmänheten, pedagogisk verksamhet till bland annat skolor! 18

19 Åkers hembygdsförening igen: Jag anser att det är viktigt att få ett samarbete över hela länet för att göra våra kulturspår mer tillgängliga. Det måste då vara en enkel organisation men med ett långsiktigt perspektiv. Min förhoppning är att man skulle kunna ta idéer från RAÄ och även få ett sådant samarbete att urval från Platsr.se kan visas på en länssida. Hembygdsföreningar och länsmuseum borde ha ett nära samarbete i att utveckla detta. Ideella krafter i föreningarna skulle kunna göra projektet ekonomiskt realiserbart. Ett lämpligt urval av intressanta kulturspår i länet borde ha potential att också utveckla turism. Ölmstads hembygdsförening fortsätter: Ett förslag till samarbete är att hembygdsföreningarna med hjälp och stöd av Kultur Jönköpings kommun GPSkoordinerar intressanta platser, soldattorp, gårdar och backstugor etc. för att göra kulturarvet mer tillgängligt och attraktivt. Koordinaterna skulle kunna läggas in på en central samlad (digital) karta på ABM-portalen. Ett annat förslag till samarbete är att Kultur Jönköpings kommun tar fram en App som skulle kunna laddas ner på mobiltelefoner, där man kan söka efter t ex en speciell plats eller ett soldattorp. Detta skulle kunna göra kulturarvet intressant och mer tillgängligt för yngre människor. Ett förslag på samarbetsområden när det gäller pedagogisk verksamhet är ett arbetsmaterial/ studievägledning som hembygdsföreningarna skulle kunna ha som stöd vid kontakter med skolor och vid studiebesök av elever. Även detta skulle kunna ligga på ABM-portalen. Höglandets fornminnesförening skriver: En verksamhet som vi skulle kunna utveckla är information i skolorna, främst i mellanstadiet. Vi gör detta emellanåt, men det skulle kunna ske mer systematiskt. Då vore det bra om det fanns bra bildmaterial till olika fornlämningar som vi enkelt kunde hämta utan att det blir konflikt med upphovsrätter osv. Vi har en del eget bildmaterial som vi själva har använt vid framställning av egen litteratur i Nässjö, Aneby och Tranås kommuner, men det skulle vara bra om det fanns ett bildmaterial för hela Höglandet. Gudmundsgillet i Jönköping: Om man ska återskapa en ABM-portal krävs en analys över vad som ska åstadkommas. Vilka ska använda den som givare eller mottagare eller både och? Ta reda på bristerna med den förra portalen. Varför slog den aldrig igenom? Digitalisering av kulturarvsmaterial är numera självklart. Det gäller såväl handlingar, som bilder och beskrivningar av objekt. Den som söker hemma vid sin dator bör i vart fall kunna få vetskap om de baser, arkiv och objektsamlingar som finns på de olika institutionerna. Kan registren digitaliseras och ges ut på internet? Programverksamheten bör samordnas och kalenderfunktion bör upprätthållas. Föreningen har knappast någon uppgift för grundskolepedagogiken. Det har hänt att gymnasieelever kommer till vårt museum, men det är tyvärr sällsynt. Den pedagogik, dvs. guidade visningar, som vi bedriver vänder sig mest till äldre personer, men även detta kan uppskattas. Det samarbete som sker avser föreläsningar och stadsvandringar, vari institutionsfolk utgör den professionella resursen. Valdshults hembygdsförening skriver: Att använda nätet för att skapa mer tillgänglighet åt allmänheten är väl i tiden för att nå ut med det som finns i "gömmorna"! Man kan väl 19

20 tänka sig att det finns mycket som skulle kunna visas via internet. Även att de yngre via skolan också på något sätt kan få ta del av vår lokala historia i smått och stort är viktigt. Och Kråkshults hembygdsförening konstaterar kort: Digitalisering är vi intresserade av, alla våra torp t ex. Till sist två funderingar. Först Rydaholms hembygdsförening: När det gäller digitalisering är jag tveksam. Vi har våra samlingar i övervåningen i Bondestugan, det största huset. Vi har ibland guidade turer för små grupper, men vi släpper aldrig upp några ensamma. Så mycket har stulits från oss. Om man lägger ut det på nätet är jag rädd för inbrott. Och Hylletofta hembygds- och forngårdsförening: Kom ihåg att alla förslag skall vara realistiska. Sammanfattning och reflektion Svarsfrekvensen på under en fjärdedel duger inte för att svara på frågan vad tycker länet?. Att så få valt att svara (trots påminnelse) kan diskuteras. Ointresse? Tidsbrist? Glömska? Enkäten har fallit mellan stolarna? Oavsett orsak tycks frågan för många inte vara av högsta prioritet. Svarsfrekvensen dras framförallt ned av de ideella föreningarna. Att så få av dem svarat ligger dock i sakens natur; föreningarna drivs ju av frivilliga krafter. I vissa fall är de också ganska små. Mer anmärkningsvärt är att svar inte kommit från arkiv och bibliotek i ett par av länets medelstora kommuner samt ett par av de större museerna. I vissa fall verkar man ha underskattat det samarbete som faktiskt finns. Gränna är ett exempel. Trots att museum och bibliotek är samlokaliserade i staden ses inte detta spontant som ett ABM-samarbete. Missar man det som finns direkt framför ögonen? Mer satsning på digitalisering står högst upp på önskelistan för framtiden. I 29 svar (67 procent) lyfts detta fram. Med ett undantag se svaret från Rydaholms hembygdsförening ovan! är man positiv till mer digitalisering. Men vad menar man med digitalisering? Önskemålen skiftar. Från att fotografera och lägga ut det som finns i gömmorna, via GPS-koordinering av torpruiner, till att göra innehåll i gamla hembygdsböcker sökbara i fulltext. Önskemål om fri tillgång till nya databaser som genealogiska Ancestry finns också. Utgångspunkterna är också högst skilda. Några föreningar har kommit långt vad gäller digitalisering. För släktforskarföreningarna har nätet sedan länge varit ett givet verktyg. Andra föreningar verkar vara i det stadiet att man funderar på att skaffa egen hemsida. Läget för institutionerna är naturligtvis helt annorlunda. Arkiven, biblioteken och (de större) museerna använder sig för det mesta av avancerade it-lösningar. Digitalisering är inte något nytt utan sedan många år en självklarhet i verksamheten. 20

2. Kulturpolitiska prioriteringar

2. Kulturpolitiska prioriteringar 2. Kulturpolitiska prioriteringar 2A. Stärkt kulturell infrastruktur 2B. Förbättrade villkor för konstnärligt skapande 2C. Kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga 2D. Ökad tillgång och tillgänglighet

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM

Läs mer

Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland

Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland 2012-2014 1 Innehåll Inledning 3 Vad är kulturarv? 7 Vision 9 Gemensamma mål 11 Kulturarvsarbete i rörelse 19 Planer och program på nationell, regional och

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:59 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1999:24 av Bengt Cedrenius m fl (mp) om bättre utnyttjande av landstingets konstsamlingar Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK BAKGRUND År 2009 köpte Emmaboda kommun de omfattande glassamlingarna från Boda Glasbruk, Kosta Glasbruk samt Åfors Glasbruk, och i juni 2011 invigdes The Glass Factory

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK BAKGRUND År 2009 köpte Emmaboda kommun de omfattande glassamlingarna från Boda Glasbruk, Kosta Glasbruk samt Åfors Glasbruk, och i juni 2011 invigdes The Glass Factory

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Rapport av projektet Flottning och Folkliv

Rapport av projektet Flottning och Folkliv Dnr HLA 59-2010/20380 Rapport av projektet Flottning och Folkliv 2009-2010 Innehållsförteckning Syfte med projektet... 3 Projektets utformning... 3 Projektets genomförande och resultat... 4 Ekonomisk redovisning...

Läs mer

RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE. i Västerbotten

RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE. i Västerbotten RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE i Västerbotten Rapporten är framtagen av Länsbiblioteket i Västerbotten, 2015 Bakgrund Västerbotten är ett län med en framstående litterär tradition, med författare som har starka

Läs mer

Ölands Historiska Museum (ÖHM)

Ölands Historiska Museum (ÖHM) Ölands Historiska Museum (ÖHM) Länsstyrelsen i Kalmar län, dnr 430-6125-13 Innehåll 1. Förord 2. Varför en förstudie? Om bakgrunden 3. Bevara, använda, utveckla. Om kultur- och regionalpolitiska utgångspunkter

Läs mer

BILAGA. Kulturarvskollegium och regionalt kulturarvsmöte

BILAGA. Kulturarvskollegium och regionalt kulturarvsmöte Kulturnämnden BILAGA 1 (3) Kulturarvskollegium och regionalt kulturarvsmöte Region Skånes inträde i samverkansmodellen innebar ett större ansvar för övergripande kulturarvsfrågor. Samråd med de regionala

Läs mer

Kulturarvslyftet - enkät

Kulturarvslyftet - enkät Kultursekretariatet Kulturarvslyftet - enkät Kulturarvslyftet möjlighet till nya resurser Vad behöver göras i din förening eller organisation? Kulturarvslyftet är en statlig arbetsmarknadssatsning som

Läs mer

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör Länsmuseets verksamhetsidé

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Svar från FUISM:s medlemmar inför mötet med Museiutredningen 9 april 2015

Svar från FUISM:s medlemmar inför mötet med Museiutredningen 9 april 2015 Svar från FUISM:s medlemmar inför mötet med Museiutredningen 9 april 2015 Hur uppfattar ni att pedagogik och lärande prioriteras i dag i museiverksamheter? Vilka resurser ges genom t.ex. budget, planering

Läs mer

Glasriketuppdraget. Glasriketuppdraget II,

Glasriketuppdraget. Glasriketuppdraget II, Glasriketuppdraget 2012 regeringsuppdrag till länsstyrelserna i Kalmar och Kronoberg att genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket. Regionförbunden i Kalmar och

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN JÖNKÖPINGS LÄN 2015 2017 I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Vår

Läs mer

Uppdrag och inbjudan att bidra till en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande.

Uppdrag och inbjudan att bidra till en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande. Regeringsbeslut 12 2009-11-26 Ku2009/2152/KT Kulturdepartementet Enligt bilaga 1 och 2 Uppdrag och inbjudan att bidra till en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande

Läs mer

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet Anvisningar till ansökningsblanketten finns i Bilaga 1. Sökande/anordnare 1. Namn på anordnaren/arbetsgivaren 2. Anordnarens verksamhet inom kulturarvsområdet

Läs mer

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda Energitillsyn 2011 Jönköpings län Miljösamverkan f Samarbetsprojekt för effektivare miljötillsyn i Jönköpings län Miljösamverkan f är ett samarbete mellan kommunerna

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

E-utvecklingsråd i Jönköpings län E-utvecklingsråd i Jönköpings län RAPPORT Projekt Gemensamt e-arkiv i Jönköpings län, Etapp 1 Rapport 1.0 2 av 8 Innehåll 1 Projektläge och syftet med rapporten 3 1.1 Delprojekt Juridiska förutsättningar

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Statens historiska museers digitaliseringsstrategi

Statens historiska museers digitaliseringsstrategi Dnr. 131-1440-2015 Statens historiska museers digitaliseringsstrategi Föreliggande strategi gäller för Statens historiska museers (SHMM:s) arbete med att digitalisera, digitalt tillgängliggöra samt digitalt

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Anna Molin hälsade välkommen varefter samtliga presenterade sig.

Anna Molin hälsade välkommen varefter samtliga presenterade sig. ABM Kulturarv Möte i Kulturmagasinet, Sundsvall den 13 mars 2014 Närvarande: Catarina Möllerberg, Lena Nygren, Pia Hoxell, Johanna Ulfsdotter, Karin Sundell och Sven Nordström, Sundsvalls museum; Maggis

Läs mer

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:

Läs mer

Ny teknik och webb inför framtiden

Ny teknik och webb inför framtiden Länsbibliotek Jönköping Ny teknik och webb inför framtiden Undersökning av Jönköpings läns biblioteks interna och externa hantering och målbild av webb, ny teknik och digital delaktighet Mia Olausson 2014-04-01

Läs mer

att med eleven i centrum och läroplanen som ramverk, gemensamt verka för ökad måluppfyllelse.

att med eleven i centrum och läroplanen som ramverk, gemensamt verka för ökad måluppfyllelse. Projektbeskrivning och budget Skola & Kultur - samverkan för ökad måluppfyllelse i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län, Riksteatern Kalmar län och Riksteatern har gemensamt tagit initiativ till ett

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP HANDLINGSPLAN 2015-2016 Foto: Mårten Svensson SÖDRA ÖLAND ODLINGLANDSKAP - ETT VÄRLDSARV! Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Kulturarvsturism och regional utveckling

Kulturarvsturism och regional utveckling 2013-03-14 Maria Agestam Den vetenskapliga definitionen: Kulturarv avser såväl materiella som immateriella uttryck. Kulturarv omfattar traditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar, arkiv-

Läs mer

Bidragsnormer kulturföreningar och kulturarrangemang i Skellefteå. www.skelleftea.se/kultur

Bidragsnormer kulturföreningar och kulturarrangemang i Skellefteå. www.skelleftea.se/kultur Bidragsnormer kulturföreningar och kulturarrangemang i Skellefteå www.skelleftea.se/kultur Foto på framsidan från föreställningen Dans i novembermörkret. Fotograf: Patrick Degerman (2013) Kulturnämndens

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Kalmar 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer och tankar

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2010

Verksamhetsberättelse för 2010 Verksamhetsberättelse för 2010 Helsingborg Verksamhetsberättelse för 2010 Styrelsen Ordförande Vice ordförande Kassör Ledamöter Dan Karlsson Ann-Christine Malmgren Tomas Nordström Lillebil Pettersson Åke

Läs mer

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP...

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 4 2 Inledning Tillgång till bostadsnära natur av god kvalitet, en

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Arkivlänet Västernorrland

Arkivlänet Västernorrland Arkivlänet Västernorrland Dåtid Nutid Framtid Länets Arkivkluster en unik resurs Arkivklustret Västernorrland har en kraftfull och dynamisk miljö inom arkivsektorn med en omfattande arkivvetenskaplig forskning

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

Biblioteksplan för Helsingborg 2016-2019

Biblioteksplan för Helsingborg 2016-2019 DNR:KN 506/2014 SID 1(14) Biblioteksplan för Helsingborg 2016-2019 PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se SID 2(14) Helsingborgs stads

Läs mer

2010-02-11. Landstinget i Jönköpings län Vikarierande projektledare, Veronica Ottosson. Rapport Medborgarpanel 6, budget och prioriteringar

2010-02-11. Landstinget i Jönköpings län Vikarierande projektledare, Veronica Ottosson. Rapport Medborgarpanel 6, budget och prioriteringar Landstinget i Jönköpings län Vikarierande projektledare, Veronica Ottosson Rapport Medborgarpanel 6, budget och prioriteringar Nu har Landstinget i Jönköpings län för sjätte gången frågat deltagarna i

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

Rapport skolutveckling och digitalisering

Rapport skolutveckling och digitalisering Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2016/360 GVN 2016/86 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 30 maj 2016 1 (7) Barn- och utbildningsnämnden/ Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Mette Agborg & Lisa Berger

Mette Agborg & Lisa Berger IDA från projekt till levande verksamhet Mette Agborg & Lisa Berger Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås IDA från projekt till levande verksamhet Vuxenstuderande är en viktig målgrupp

Läs mer

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Vision, mål, inriktning, prioriteringar och handlingsplan för att Spela samman! Visionen Spela samman! Vår vision för vår verksamhet är att den ska bidra till

Läs mer

KULTURPLAN. Bibliotek Allmänkultur - Kulturarv

KULTURPLAN. Bibliotek Allmänkultur - Kulturarv KULTURPLAN Bibliotek Allmänkultur - Kulturarv 2011 FÖRORD Kulturen är näring för själen. Kulturen ger oss medel att lära känna oss själva, växa, utvecklas, förändra, öppnar våra sinnen, ger nya perspektiv

Läs mer

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Anna Isaksson Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och samhälle Lektor/forskare i sociologi Ännu ett projekt Samhällets

Läs mer

Sveriges Regionala Turismorganisationer

Sveriges Regionala Turismorganisationer Sveriges Regionala Turismorganisationer Nulägesanalys för år 2012 Björn Fransson, Örebrokompaniet AB Slutversion april 2014 Inledning Undersökningen genomfördes under december 2013. En kompletterande enkät

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116

BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116 BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116 Uppföljning av enkät om tillgängligheten till kulturlivet För att genomföra det aktuella uppdraget skickade Kulturrådet i februari 2009 ut en webbaserad enkät till ett urval

Läs mer

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning

Läs mer

Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och tillgängliggörande av kulturarvet. Roll- och ansvarsfördelning

Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och tillgängliggörande av kulturarvet. Roll- och ansvarsfördelning Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och tillgängliggörande av kulturarvet Roll- och ansvarsfördelning Digisam är ett samordningssekretariat för digitalisering, digitalt

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Bilaga 2 Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Partnerskapets syfte Syftet med samarbetet mellan Västarvet och Hushållningssällskapet är att främja tanken att kulturarvet

Läs mer

ABM-centrum verksamhetslogik, uppföljning och utvärdering

ABM-centrum verksamhetslogik, uppföljning och utvärdering 1 ABM-C Christer Bogefeldt November 2006 ABM-centrum verksamhetslogik, uppföljning och utvärdering Uppgiften att fundera över det som ESV kallar verksamhetslogik och tillämpa ett sådant resonemang på ABM-centrum

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

GOTLANDS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING

GOTLANDS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING GOTLANDS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena

Läs mer

Dags igen att beskriva hembygdsrörelsen!

Dags igen att beskriva hembygdsrörelsen! FÖRENINGENS NAMN ADRESS POSTORT ENKÄTNUMMER nuari 2014 Dags igen att beskriva hembygdsrörelsen! Vid tre tillfällen 1998, 2003 och 2008, har Sveriges Hembygdsförbunds (SHF) cirka 2000 medlemsföreningar

Läs mer

Kompetensrådsträff 2011-03-17

Kompetensrådsträff 2011-03-17 Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Kompetensrådsträff 2011-03-17 Inledning Det nationella kompetensrådet träffades för tredje gången dagen efter den nationella konferensen om Möjligheter,

Läs mer

Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland 2008-2010

Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland 2008-2010 Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland 2008-2010 Innehåll Inledning 3 Kulturarv spelar roll 5 Vad menas med kulturarv? 7 Kulturarvsområdets aktörer 11 Kulturarv Östergötland ett nätverk för samverkan

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Animation med äldre Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Stanislaw Przybylski, projektledare Projektägare: Folkhälsosektionen, Landstinget i Jönköpings län Paula Bergman, Eva Timén Innehållsförteckning

Läs mer

Projektplan med kommunikationsplan

Projektplan med kommunikationsplan Projektplan med kommunikationsplan Projekt E-serviceverkstad 2013-09-01 2014-08-31 Projektägare Regional samarbetspartner Genomförs i Projektbidrag Projektets syfte Regionförbundet i Kalmar län, Christer

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Lugnås Björkängen 1 542 94 Mariestad. Fråga 3 - Kontaktperson/ den som svarar på enkäten. Namn. mail och telefonnummer:

Lugnås Björkängen 1 542 94 Mariestad. Fråga 3 - Kontaktperson/ den som svarar på enkäten. Namn. mail och telefonnummer: Välkommen att delta i denna enkätundersökning! Denna enkät är avsedd att kartlägga nuläget inom regionens arbetslivsmuseer/industrihistoriska föreningar för att ge ett bra underlag för NAV:s fortsatta

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer