Skriver städaren? En städares skriftbruk under en arbetsdag

Transkript

1 Örebro universitet Humanistiska institutionen Svenska som andraspråk 60 p Staffan Östman Handledare: Per Ledin Ht 2005 Skriver städaren? En städares skriftbruk under en arbetsdag Uppsatsen är en fallstudie som beskriver vad en städare läser och skriver under en specifik arbetsdag. Fokus ligger på att undersöka vilka sorters texter en städare träffar på under en arbetsdag och hur denne förväntas använda texterna, för att på så sätt försöka förstå vilken skriftspråkskompetens som kan krävas av en städare i dagens Sverige.

2 Innehåll 1 Inledning Syfte Forskningsbakgrund Skriftbruk i arbetslivet Medierande redskap Textkedjor Städbranschen Material och metod Material Städfirman AB Alf Metoder Observation Texter Tillämpning av projektets metoder Skriftanvändningen Alfs arbetsdag Alfs skriftbruksmiljö Diskussion kring skrifthändelser och skriftbruksmiljöer Texterna Textinventering Texttypologi och analys Textkedjor på Städfirman Tidrapporten Arbetsordern Jämförelser med textkedjor från övriga fallstudier i projektet Diskussion Metod- och materialdiskussion Resultatdiskussion Diskussion om undersökningens didaktiska konsekvenser Käll- och litteraturförteckning Observationer Intervjuer/samtal Litteratur Bilaga

3 1. Inledning Det samhälle vi lever i har utvecklats till ett samhälle där skriften har fått en mycket betydande plats. Mycket talar för att denna utveckling har accentuerats de senaste åren i takt med att informationsteknologin tagit en allt större plats inom livets alla möjliga områden. Inte minst gäller detta vårt yrkesliv. I arbeten där det tidigare inte krävdes någon nämnvärd skriftspråklig kompetens, är datorer och kvalitetssäkring en självklar del av arbetet i dag. I forskningsprojektet Skriftbruk i arbetslivet har man studerat hur skrift används i några vanliga yrken. Med vanliga menar man dels sådana yrken som många människor har och dels sådana som inte kräver någon högre utbildning. Projektet leds från Humanistiska institutionen i Örebro och dess syfte beskrivs så här på dess hemsida 1 : Projektets syfte är enkelt uttryckt att beskriva det skrivande och läsande som ingår i arbetsdagen i en rad vanliga yrken i samhället. Vi kommer bland annat att göra fallstudier inom vården, byggnadssektorn och handeln. Beskrivningen kommer dels att utgå från observationer av arbetet och arbetsplatsen, dels av analyser av de texter vi möter. ( Avsikten med denna uppsats är att, tillsammans med studierna som redan är gjorda i projektet Skriftbruk i arbetslivet, bidra till att öka kunskapen om vilken läs- och skrivkunnighet som krävs inom de yrken som faller inom ramen för projektet. Jag jobbar som lärare inom Vuxenutbildning och arbetsmarknad i Örebro. Våra deltagare är invandrare/flyktingar. Vårt uppdrag är att våra deltagare, via en utveckling av sitt kunnande i svenska och en ökad insikt om vad det innebär att leva i det svenska samhället, så snabbt som möjligt ska få ett arbete och bli självförsörjande. I det jobbet är det förstås viktigt att veta vilken typ av kunskap i svenska som krävs för att kunna bli anställd inom vissa yrken. De allra flesta av mina deltagare har inte högskoleutbildning från sitt hemland. Vissa av dem var analfabeter när de kom till Sverige. Det gör att de arbeten som står dem till buds oftast är arbeten som inte kräver lång utbildning och arbeten som, åtminstone tidigare, inte har krävt någon nämnvärd skriftspråklig kompetens. I takt med 1 För en mer utförlig beskrivning av projektet och dess syfte hänvisas till dess hemsida där man bl. a. kan hitta projektansökan och alla hittills publicerade rapporter inom projektet. 3

4 det alltmer datoriserade samhälle vi nu lever i har denna typ av yrken också förändrats. Det kan dock vara svårt att från vår utbildningshorisont ha riktigt klart för sig vilken sorts kunskap i svenska som krävs inom dessa yrken. 1.1 Syfte Jag vill veta vilken typ av kompetens som krävs när det gäller läs- och skrivkunnighet, för att kunna utföra ett jobb som städare i dagens Sverige. Jag vill också undersöka vilken betydelse och funktion de texter som en städare kommer i kontakt med har för arbetets utförande. Studien ansluter till projektet Skriftbruk i arbetslivet och vill bidra till att teckna en bredare bild av skriftbruket i svenskt arbetsliv. Jag vill dessutom jämföra det jag kommer fram till med resultaten från de övriga fallstudierna inom projektet. 1.2 Forskningsbakgrund Här beskrivs i projektet Skriftbruk i arbetslivet och några av de resultat man kommit fram till redovisas. I följer sen en genomgång av det man kallar medierande redskap, redskap där människan byggt in sin kunskap och som hon kan använda för att påverka och interagera med sin omvärld. Till sist tar jag i upp begreppet textkedjor, en text som kan användas av flera olika människor och även omformas av någon/några av dessa. Texten kan då tjäna olika syften och få olika betydelse beroende på vem den är i händerna på. Jag redovisar där några exempel på textkedjor man funnit i projektets undersökningar Skriftbruk i arbetslivet Projektet Skriftbruk i arbetslivet har försökt att reda ut vilken roll skriften spelar i det nutida arbetslivet i Sverige. I projektgruppen ingår Per Ledin, Anna-Malin Karlsson och Olle Josephson. En av huvudfrågorna i projektet är hur användningen och tolkningen av texterna skapar mening i arbetet. För att undersöka detta har man utfört ett antal fallstudier inom några vanliga yrken. Tre rapporter, där man studerat skriftbruket för några byggnadsarbetare, en lastbilschaufför och en butiksexpedit har publicerats inom ramen för projektet. Dessutom har det gjorts en pilotstudie gällande undersköterskor, som fortfarande väntar på att bli helt klar. Förutom dessa rapporter 4

5 har det i anslutning till projektet skrivits tre C-uppsatser, där en förskollärare (Meilink 2004), en IT-supportspecialist (Sundstedt 2004) och en fordonsmekaniker (Svensson 2005) har studerats. Inom arbetslivsforskningen (se Karlsson 2003a:6) har man gjort en indelning av olika yrken i M-, T- och S-yrken, dvs. yrken som i första hand har människor, ting eller symboler som arbetsobjekt. Lastbilschaufför, byggarbetare och fordonsmekaniker är då typiska T-yrken, undersköterska och förskollärare M-yrken, medan butiksexpedit kan sägas vara en blandning av dessa. Expeditens arbetsdag går till stor del ut på att ställa i ordning varorna som ska säljas, men innehåller också ett stort antal kundkontakter (Karlsson 2004:48). S-yrken är ofta yrken som kräver högskoleutbildning och som därför faller utanför ramen för detta projekt. ITsupportspecialist är dock ett arbete där symboler på dataskärmen är det huvudsakliga arbetsobjektet, vilket gör att det kategoriseras som ett S-yrke. En av projektets utgångspunkter är den forskningstradition som kallas New Literacy Studies. Inom denna tradition, som mest intresserat sig för familjen och lokalsamhället, menar man att det inte existerar en abstrakt och i alla sammanhang given skriftkompetens. Dess företrädare hävdar att skriftkompetens inte går att testa och bedöma på ett absolut sätt, utan att man måste göra det i det sammanhang (den sociala praktik) där den används. Några mycket viktiga begrepp i projektet är skrifthändelse, skriftbruksdag och skriftbruksmiljö. En skrifthändelse definierar man som ett tillfälle där arbetstagaren antingen läser eller skriver något. En skrifthändelse kan också vara att man talar om något som är skrivet, eftersom det förutsätter att man tillägnat sig texten genom att läsa den. En skriftbruksdag har man valt som beteckning på de samlade skrifthändelser som inträffar för en person under en arbetsdag. En skriftbruksmiljö kallar man den plats där en skrifthändelse inträffar. Skriftbruksmiljöer kan vara av mer permanent eller av mer tillfällig karaktär. Man har ställt sig tre huvudfrågor inom projektet: Vilka skrifthändelser äger rum? Hur synligt är skriftbruket på olika arbetsplatser? Hur ser relationen ut mellan lokala kontexter och texternas utformning? (Ledin, Josephson & Karlsson 2001) I sin projektansökan talar man om behovet av att beskriva och analysera nya läs- och skrivstrategier för att kunna ta reda på vad det innebär att var läs- och skrivkunnig i dagens Sverige. (ibid.:5) 5

6 Resultaten från projektets undersökningar gällande T-yrken 2 (byggnadsarbetarna och lastbilschauffören) ger vid handen att ett huvudskäl till skriftanvändningen inom dessa yrken är kontroll (Karlsson 2003b:65). Byggarbetarna redovisar den tid de jobbat, var de varit och vad de gjort. De intygar också att jobbet har utförts väl. En viktig funktion hos flera av texterna som finns med i uppräkningen av byggarbetarnas skriftbruksdag är att de är ett led i kontrollen av den anställde och ligger till grund för löneutbetalningen. När det gäller lastbilsföraren handlar det mer om en ömsesidig kontroll, där man kommer överens om vad som har levererats. Även lastbilsföraren dokumenterar dock sitt arbete där det som ger pengar till åkeriet, såsom körd sträcka, ev. hinder på vägen etc. är det centrala. Inget av yrkena uppvisar någon nämnvärd användning av datorer. Gemensamt för dessa (men också för undersköterskorna i pilotstudien) är att alla läser mer än vad de skriver, att skrivandet i första hand sker för att dokumentera, men också för att planera och att texter vandrar mellan olika delverksamheter och att de därmed byter funktion och betydelse. Karlsson sammanfattar resultatet i dessa tre första rapporter så här: Läs- och skrivförmågan i vanliga yrken, sådan som den hittills framträtt i projektet, förefaller innefatta aspekter som att kunna tolka om (rekontextualisera) texter, att förstå att en och samma text kan ändra funktion (och betydelse), att ibland vara den som ändrar texters funktion, att kunna tolka visuellt organiserade texter samt att förstå att (och hur) texters placering är en del av deras betydelse. (ibid.:68) Sedan Karlsson skrev sin rapport har det utkommit ytterligare en som behandlar ett T-yrke (Svensson 2005). Även här handlar många av skrifthändelserna om kontroll, inte så mycket för att fordonsmekanikern ska få rätt lön 3, utan mer om att företaget ska veta vad som har gjorts och vilken tid det tagit. Detta görs för att kunna ta ut rätt betalning av kunden och att kunden också ska ha kunskap om vad som utförts för att kunna motiveras att betala denna kostnad. En stor skillnad när det gäller fordonsmekanikern, jämfört med övriga T-yrken som studerats, var mängden datoranvändning. Här blir det för första gången i projektet tydligt hur datorn har trängt in och i grunden påverkat och förändrat förutsättningarna för hur ett typiskt T-yrke bedrivs. Många av de texter som har upptäckts och analyserats inom ramen för projektet har varit 2 Eftersom jag kategoriserar städyrket som ett T-yrke lyfter jag främst fram resultaten från de rapporter som behandlar yrken inom den kategorin. 3 Han stämplar in på morgonen och ut efter arbetsdagens slut, så löneaspekten finns förstås med. 6

7 tabeller av olika slag (Karlsson 2003b:16). Resultaten i flera av rapporterna tyder på att en stor del av den text som används i dagens arbetsliv inte är löpande text, utan istället är spatialt organiserad, så att en vertikal och en horisontell axel tillsammans bildar kolumner och rader. Den skriftspråkliga kompetens som då krävs är att förstå vad ett tal eller ord betyder när det står i en viss kolumn på en viss rad, jämfört med om det står i en annan kolumn på en annan rad. Flera av dessa tabeller är dessutom öppna, i den mening att den som läser och använder texten också förväntas fylla i något och på så sätt ändra textens funktion (ibid.:64) Medierande redskap Städarens yrke kan förstås innebära en hel mängd av kontakter med människor. Olika typer av maskiner och redskap är dock det huvudsakliga arbetsobjektet, vilket gör att städjobbet måste karakteriseras som ett typiskt T-yrke. Redan i definitionen av s.k. T-yrken märks att olika redskap är viktiga och ger yrkena dess innehåll och mening. I städyrket förekommer en mängd olika redskap som det gäller att lära sig att behärska, för att till fullo kunna utöva sitt yrke. Några av dem kan vara enkla redskap som bara tar kort tid att lära sig hantera, andra kan kräva längre träning. För att förstå vad dessa redskap spelar för roll och vad de betyder för arbetet och dess utförande kan det vara av värde att relatera något om hur olika forskare har använt begreppet medierande redskap. Vygotskijs (2001/1934) 4 teorier om språket och dess betydelse för lärandet hos individen och kunskapsutvecklingen i samhället i stort, har haft en mycket stor betydelse för senare forskning inom området. I sin avhandling om studenters skrivande har Mona Blåsjö en genomgång av s.k. nyvygotskianska eller sociokulturella teorier. Hon menar att en grundläggande teori inom denna forskningstradition är allt vad vi människor gör har en historia och bygger på en tradition, där individen genom att bidra med sin del kan utveckla traditionen (Blåsjö 2004:30). Hon skriver vidare att språket är det viktigaste redskap vi har och att det är centralt i all utveckling. Språket är involverat även när vi lär oss praktiska göromål, eftersom vi lär oss i interaktion med andra. Utan vårt språk skulle vi inte kunna tänka. Tre viktiga begrepp som hon tar upp är social praktik, situerat och medierande redskap. Med social praktik menas ett 4 Det ryska originalet Myslenie i rec kom ut 1934 strax efter att Vygotskij hade dött. Ett par år senare förbjöds den och först under Chrustjovs tid i mitten av 50-talet gavs den ut på nytt och fick så småningom spridning. 7

8 visst speciellt socialt sammanhang där vi använder vårt språk. Runt frukostbordet hemma i familjen ingår jag i en typ av social praktik och som åskådare på en fotbollsmatch i en annan. Begreppet situerat betyder att språket alltid är format av den sociala praktiken och att det hör hemma just där. Ett uttalande som yttras hemma runt frukostbordet kan vara helt begripligt där i det sammanhanget, eftersom det är situerat där. I ett helt annat sammanhang, i en annan social praktik, kan dock samma yttrande bli obegripligt. Medierande redskap är de hjälpmedel vi använder oss av för att delta i olika sociala praktiker. Blåsjö tar exemplet att redskapet Multiplikationstabellen används för att delta i skolpraktiken Att räkna. Redskapen kan vara fysiska hjälpmedel eller språkliga. Datorn och telefonen är exempel på fysiska medierande redskap, medan matematiska tecken är språkliga medierande redskap. Båda dessa sorters redskap är artefakter, d.v.s. de är konstruerade av människan. När vi lär oss ett nytt redskap når vi först ett stadium av bemästrande. Vi kan använda redskapet, men det kräver medvetenhet. Sedan approprierar vi redskapet, det blir ett med oss, och vi kan använda det omedvetet. Roger Säljö (2000) går i sin bok Lärande i praktiken igenom hur han menar att lärande på individuell nivå och kunskapsbildning i samhället som helhet går till. Säljö verkar inom den nyvygotskianska traditionen, vilket han visar genom undertiteln: Ett sociokulturellt perspektiv. En utgångspunkt som Säljö har är att människan kan inte undvika att lära och att vi lär oss i alla sammanhang. Tre företeelser som han anser är viktiga att ha i åtanke om man ska studera lärande är: 1. utveckling och användning av intellektuella redskap 2. utveckling och användning av fysiska redskap 3. kommunikation (ibid.:22-23) Det fysiska redskapet är inte enbart ett dött objekt. Vi agerar på ett sätt som i många fall är intimt sammanflätat med användandet av olika sorters redskap. Säljö tar flera olika exempel för att visa hur vårt tänkande inte bara finns inom oss, utan hur vi i hög grad också byggt in det i fysiska redskap som vi hanterar. Med hjälp av en penna och en fickalmanacka kan vi notera en hel mängd olika saker som vi skulle ha mycket svårt att kunna hålla i huvudet. Han går så långt att han talar om att kalendern kan tjäna som minnets och tänkandets protes och menar att man kan tala om ett tänkande i symbios med kalendern (ibid.:75). Han visar vidare hur vi med hjälp av redskap som t.ex. kikaren, mikroskopet, kompassen når sådan kunskap och kan klara av att hantera sådana situationer som vi annars inte skulle kunna klara. Ett så enkelt redskap som en käpp, kan i händerna på en synskadad bli ett mycket 8

9 viktigt redskap för att kunna orientera sig och samspela med andra människor. Ett dött föremål kan då tillsammans med en tänkande människa, bli något som kan användas för kommunikation med omvärlden. Mänskliga kunskaper och begrepp har byggts in i och blivit en del av redskapet eller apparaten. Dessa kunskaper och begrepp är något vi samspelar med när vi använder oss av redskapet. Det är inte många av oss som skulle kunna konstruera de redskap och maskiner som vi använder oss av dagligen. Mänsklig kunskap har dock byggts in i dessa och vi kan, i vissa fall utan särskild möda, och i andra fall med stora besvär, lära oss att använda redskapen för våra syften. För att förstå hur människan tänker och lär sig olika saker, kan vi inte tänka bort de olika medierande redskap som vi använder. Säljö menar att det inte går att studera lärandet i sig, utan att samtidigt ha med redskapen och den sociala praktiken. Säljö skriver även om mästar-lärlingsystemet. Historiskt sett var det en utveckling av produktionssystemen i samhället som gjorde att all kunskap inte längre kunde överföras och tillägnas inom familjen. Lärlingen fick börja med att göra det enklaste, ofta slutstegen i produktionen, där inte så mycket kunde gå så fel. Allteftersom arbetade sig lärlingen uppåt och blev en allt viktigare person i produktionen. Samtidigt kunde han ta del i produktionen på ett allt tidigare stadium och till slut själv bli mästare med ansvar för hela kedjan. Kanske kan man se mästaren som ett medierande redskap för lärlingen. Mästaren blir ett redskap för lärlingen att nå bortom sin egen dittillsvarande förmåga och kunna påverka sin omvärld på ett sätt han inte klarat av tidigare Textkedjor Per Linell (1998) har studerat det han kallar intertextuella kedjor. Ett exempel på en sådan kedja som han tar är när en polisman intervjuar en misstänkt. Denna dialog omformuleras sedan och skrivs ned av polismannen. Rapporten blir sedan läst och använd i olika sammanhang t.ex. av åklagaren i domstolen eller av journalisten, som i sin tur återberättar historien i tidningen. En intertextuell kedja av detta slag ger en sammanblandning av olika röster och intressen i samma text. Det kan vara svårt att särskilja och verkligen veta vem som sagt eller skrivit vad ursprungligen. Det finns inslag från olika håll i samma text. I de olika rapporterna från Skriftbruk i arbetslivet kan man se några olika sådana typer av textkedjor. För att organisera arbetet på bilverkstaden används s.k. arbetsorder (Svensson 2005). Denna text skrivs först ned av kundmottagaren efter samtal med kunden och fungerar då till en början som ett avtal mellan verkstad och kund om vad som ska göras. Fordons- 9

10 mekanikern läser av på arbetsordern vilken bil det gäller, var den står placerad, vad problemet är och vad kunden/kundmottagaren vill ha utfört. Funktionen hos arbetsordern blir då just vad ordet står för, en order om vilket arbete som ska göras. Under arbetets gång för lagerpersonal in vilka reservdelar som används och när jobbet är avslutat skriver mekanikern in vad han gjort och hur lång tid det tagit. Dessa båda yrkesgrupper har då förändrat den ursprungliga arbetsordern och dess funktion blir nu att ligga till grund för fakturan till kunden. Vid ett tillfälle, som Svensson refererar till (ibid.:23), tjänar också arbetsordern som mekanikerns medel att få tag på kunden. Han får med hjälp av den reda på kundens telefonnummer och kan diskutera ett problem som uppstått. Mekanikern ifrågasätter en annan gång vad kundmottagaren skrivit på arbetsordern (ibid.:26) och denne ger efter ett tag med sig. Här är den alltså inte en uttrycklig order, utan snarast ett förslag på vad som kan göras för att avhjälpa kundens problem. Mekanikern har ett, i sitt tycke, bättre förslag och kan efter en diskussion få med sig firmans kundmottagare på det. Vid detta tillfälle går alltså mekanikern in och ändrar i arbetsordern, för att man inte ska utföra onödiga jobb på bilen. Han påverkar innehållet i arbetsordern, så att det blir till fördel för kunden. Även butiksbiträdet (Karlsson 2004) är delaktig som läsare och skribent av texter som utgör en del i en textkedja. När en kund kommer in och vill lämna tillbaka en vara som är trasig används reklamationsblanketten. Butiksbiträdet fyller i den utifrån kundens uppgifter och kvittot från inköpet och gör sedan ett återköp av varan. Blanketten går vidare till lagerpersonalen som med hjälp av artikelnumret eller varunamnet gör en sökning på varan och tar den ur lagersaldot, dvs. raderar just detta exemplar av varan ur butikens databas av vad som finns i lager. Reklamationsblanketten och varan skickas sen tillbaka till leverantören. I de olika stegen av processen är det olika delar av texten som är intressanta för de olika mottagarna. Blanketten har olika funktioner för dem som är inblandade. För kunden är det viktiga att få tillbaka sina pengar, som hon betalat för en vara som inte fungerar. Butiksbiträdet, å sin sida, måste se till att få kvittot från kunden och göra så riktiga anteckningar på reklamationsblanketten att det går att göra ett återköp och att lagerpersonalen sedan kan ta varan ur lagersaldot. För lagerpersonalen är artikelnumret eller varunamnet det viktiga och för leverantören är förstås felet, som kunden uppgivit och som butiksbiträdet skrivit på blanketten, den viktigaste informationen. Andra textkedjor som förekommer under butiksbiträdets arbetsdag är några olika lappar som hon skriver för att förmedla vidare till butikschefen. Karlsson menar att det faktum att det i de olika texterna hela tiden finns flera olika perspektiv på dem (företagets, butikens, kundens etc.) är en viktig aspekt i förståelsen av butiksbiträdets roll (ibid.:47). 10

11 Precis som för butiksbiträdet innebär arbetsdagen för lastbilschauffören en hel mängd skrifthändelser (Karlsson 2003b). Större delen av dessa är läsande, men han skriver också en hel del. Framför allt är det olika typer av tabeller som är aktuella under hans arbetsdag. Flera av dessa är av sådan art att de är tryckta, men innehåller tomma rader där han förväntas skriva in något. De går sedan vidare till någon annan och bildar på så sätt textkedjor. Exempel på sådana textkedjor är lassinformationen och fraktsedlarna. Av lassinformationen framgår vilka enheter som ska lastas och vart de ska transporteras. Här står vilken typ av lastbärare (pallar, rullcontainrar el.dyl.) lasten är packad på och chauffören måste göra ändringar på blanketten när han packar om varor för att få plats med allt. Denna går sen tillbaka till lagerkontoret som behöver ha kontroll på hur många lastbärare olika affärer har mottagit. En annan tabell som också ingår i en textkedja är fraktsedeln, som finns i två exemplar för varje enskild butik. Här ska lastbilschauffören också göra ändringar i den ursprungliga listan efter det att han stuvat ihop varorna, så att det framgår hur många lastbärare av olika typer varje butik har fått. På denna antecknas också hur många tomma sådana som lämnas tillbaka. När dessa ändringar är gjorda ska både chauffören och butiksägaren skriva på, varpå de tar var sitt exemplar. Chaufförens fraktsedel går tillbaka till lagerkontoret som nu har ett godkännande från affären av hur många lastbärare man tagit emot respektive lämnat tillbaka. Karlsson konstaterar (ibid.:60) att dokumenten genom att vara en del i textkedjor ändrar betydelse och funktion. Hon menar också att detta ligger inbyggt i dem, såtillvida att det är meningen att de ska byta funktion. Från början har fraktsedeln betydelse som information till chauffören hur många kollin han ska lämna vid varje affär. För affärsägaren är det viktigt att det dokumenteras hur många lastpallar han tagit emot, eftersom han får betala för dem som ej returneras. Väl tillbaka på lagerkontoret fyller fraktsedeln funktionen av att utgöra en del i lagrets fakturering av affären. I återknyter jag till några av dessa olika textkedjor och jämför dem med de jag hittat i min undersökning. 1.3 Städbranschen Den som arbetar inom städbranschen kategoriseras enligt SSYK, Standard för svensk yrkesklassificering, i grupp 9, Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning var antalet städare m.fl enligt SCB:s arbetskraftsundersökning. Denna grupp kom då på 17:e plats på listan över de 30 största yrkesgrupperna. 80 % av städarna var kvinnor och 20 % var män. 11

12 Ser man bara till kvinnliga förvärvsarbetande låg städare m.fl. på 11:e plats på listan över de största yrkesgrupperna. Man kan alltså konstatera att städjobbet fortfarande är ett yrke som domineras av kvinnor. Jag valde, trots detta, att följa en manlig städare under en arbetsdag. Skälet till det var att den företagare som var villig att ta emot mig, föreslog just en av sina män som lämplig person för min undersökning. När det gäller utrikes födda kvinnor är städare m.fl. den näst största yrkesgruppen, fortfarande enligt SCB:s statistik från ,8 % av de kvinnor som är födda utomlands och som arbetar utanför hemmet jobbar inom städbranschen. Endast vård- och omsorgspersonal omfattar en större del av antalet yrkesverksamma kvinnor födda utomlands. För utrikes födda män är städare m.fl. den sjätte största yrkesgruppen. Till antalet är dessa något färre än hälften jämfört med de utrikes födda kvinnliga städarna. Enligt ombudsman Tine Persson Rönning 5 är det stor skillnad på hur många anställda de olika städföretagen har. Det finns några få riktigt stora och ganska många med relativt få anställda. Ett typiskt företag kan dock sägas ha ungefär ett 15-tal anställda. Vissa firmor arbetar bara med sanering, andra enbart med kontorsstädning och annan städning inomhus. Merparten av företagen erbjuder flera olika sorters städning och försöker hela tiden anpassa sig till kundens behov. Inom branschen som helhet är det ganska stor omsättning av personal, mycket beroende på att det är ett tungt jobb. De äldre mer etablerade företagen har dessutom många anställda som snart uppnår pensionsålder. Detta sammantaget gör att nyrekryteringsbehovet är relativt stort och kommer att vara det en tid framöver. De flesta inom branschen är tillsvidareanställda. Ett problem är dock, enligt Tine Persson Rönning, att många arbetar deltid mot sin vilja. Hon räknar med att anslutningsgraden till facket ligger på c:a 60 %. I Marie Aurells avhandling (2001) om identitetsskapande inom städyrket lyfter hon fram att städare framför allt lär sig arbetet genom sina kollegor. Hon visar alltså att forna tiders mästar-lärlingsystem fortfarande är gångbart inom städbranschen. När kunskap överförs på detta sätt, menar hon att det kunnande som städaren har tenderar att inte ses som en kompetens i lika hög grad som om denna kunskap hade förvärvats genom mer formell utbildning (ibid: ). Den är svårare att sätta ord på och kan därför, både av städaren själv och av andra, ses som något som alla människor behärskar. Hon hänvisar också till ett forskningsfält som kallas dirty work (ibid.:28-31). Inom denna forskning, som främst bedrivits i USA, har man studerat yrken som har med smuts att 5 Tine Persson Rönning är ombudsman på Fastighetsanställdas förbund avd. 9 i Örebro. 12

13 göra. De starka tabun som finns runt detta med smuts gör att dessa yrken stigmatiseras och de som utför dem inte möts av respekt, utan istället har väldigt låg social status. Städyrket är ett yrke inom tjänstesektorn. Ofta produceras och konsumeras en tjänst vid samma tidpunkt och på samma plats (ibid.:144). När det gäller städning kan man dock se det som att konsumtionen sker fram till nästa städtillfälle. Det som produceras är i hög grad bundet till tid och rum. Andra aspekter som hon pekar på som typiska för städyrket är geografisk spridning och direkt kundkontakt (något som städyrket för övrigt har gemensamt med flera andra yrken inom tjänstesektorn). 13

14 2. Material och metod Undersökningen görs i anslutning till projektet Skriftbruk i arbetslivet och följer därmed den metod man använt sig av. Inom projektet studerar man en arbetstagares skriftbruksdag, de aktuella skriftbruksmiljöerna och de texter som används under dagen. Nedan beskriver jag metoden och hur jag använde mig av den i min fallstudie. Inledningsvis presenterar jag dock mitt material och berättar något om den firma där fallstudien gjordes och sedan om den städare vars skriftbruk jag kartlade. 2.1 Material Skälet att jag valde just städyrket är att det är ett av de yrken som flera av mina deltagare har fått och flera andra strävar efter att få. Det är ett yrke där det, trots allt, fortfarande kan finnas plats för en lågutbildad invandrare från ett utomeuropeiskt land, en kategori som många av mina deltagare tillhör Städfirman AB Den firma jag valde att studera kallar jag här för Städfirman AB 6. I företaget arbetar c:a 40 personer. I det avseendet är det något större än ett typiskt medelstort städföretag. Det är beläget i en mellansvensk stad. Firman utför många olika typer av städning. Kontinuerlig städning av bl. a. kontor, butiker och trappor utgör en stor del av arbetet. Dessutom står flyttstädning, golvrenovering, fönsterputs, fasadtvätt, klottersanering m.m. på deras repertoar. Enligt chefen Kennet och enligt företagets folder arbetar de mycket medvetet med miljöklassade produkter. Varje uppdrag de får av mer varaktig karaktär dokumenteras i en pärm som alltid finns ute på varje sådan arbetsplats. Där står allt som städaren behöver veta om vad som ska städas, på vilket sätt och hur ofta. Denna pärm ska också vara ett verktyg för kunden, så att man ska kunna se exakt vilken typ av städning som är beställd. Den används också av städaren för att kontrollera att hon/han utför den städning som ska göras. Speciellt viktig blir den om den 6 Både företaget och alla personer jag nämner har fingerade namn. 14

15 ordinarie städaren är sjuk. Då måste vikarien snabbt kunna sätta sig in i vilket jobb som ska göras och var det ska ske. Eftersom det är ett serviceyrke är förstås nöjda kunder den enda möjligheten att överleva som företag. Pärmen ser man som ett mycket viktigt verktyg för att få den bästa kvalitén och en långvarig kundrelation. Chefen Kennet, som har många års erfarenhet i yrket, menar att det tar sju år att lära sig städjobbet så att man verkligen kan ta alla möjliga uppdrag. Hela tiden måste man ha mängder av olika sorters kunskap. Man måste kunna läsa och man måste kunna kemin, menar han. Vad ingår i rengöringsprodukterna? Är det en plastmatta eller ett linoleumgolv jag ska rengöra? Vilket sorts rengöringsmedel kan jag alltså använda? Går mattan att slipa? Allt detta är frågor som Kennet anser att en kompetent städare behöver kunna svara på. Han påstår även att om man ska göra en flyttstädning behöver man ha med sig olika redskap och rengöringsmedel för att kunna göra rent överallt på bästa sätt med minsta möjliga användning av kemikalier. Kennet talar vidare om att alla som arbetar i företaget måste kunna fylla i en arbetsorder. Han ser medarbetarsamtalet som mycket viktigt. Han vill ha en så platt organisation som möjligt med ett tydligt eget ansvar. Alla medarbetare måste veta varför man gör på ett visst sätt. Då blir varje person ansvarig själv för sitt arbete och de resultat hon/han presterar Alf Städaren som jag följer under en arbetsdag kallar jag Alf. Han är född och uppväxt i Sverige. Som jag nämnde i 1.3 blev det just honom jag studerade, eftersom Kennet trodde att han skulle kunna passa bra. Att Alf inte är invandrare kanske ändå kan ses som en fördel. Inga situationer var därför speciellt tillrättalagda för en språksvag person. Möjligen ger undersökningen på grund av detta en något sannare bild av vilka krav på skriftspråkskompetens som faktiskt finns ute i företagen. Alf är i 40-årsåldern och har jobbat inom yrket sedan ett och ett halvt år tillbaka. Han känner sig inte alls fullärd än. Han har lärt sig arbetet internt på företaget av sina arbetskamrater. Alf gick ekonomisk linje på gymnasiet och läste därefter en ekonomisk specialkurs, en postgymnasial kurs på ett halvår. Efter lumpen läste han företagsekonomi 20 poäng under ett halvår på högskolan. Han drev ett lantbruk under ett 20-tal år, tills det las ner hösten Sedan dess har Alf jobbat på Städfirman. Han pratade med Kennet, som han kände sedan tidigare, och fick jobbet direkt. 15

16 Han tillhör nu Specialen, en grupp av arbetsstyrkan på firman som tar sig an allehanda olika uppdrag, som inte är fasta städningar över en lång tid. De kan vara mycket skiftande typer av arbeten, några kan ta några timmar, andra dagar eller veckor. När någon frågar vad han jobbar med brukar han säga att han jobbar på en städfirma, men att han gör mycket annat än vanligt städjobb. Det är med anledning av detta jag har valt att använda beteckningarna städare, städyrket och städfirma, istället för ordet lokalvårdare och dess sammansättningar. Statens städningsutredning som kom 1970 föreslog (enligt Aurell 2001:55-56) att man skulle byta ut orden städerska och städare mot lokalvårdare, som enligt utredningen, visade mer på bredden inom yrket och skulle vara en mer attraktiv benämning. De 35 år som har gått sedan dess har dock inte inneburit något totalt genomslag för utredningens förslag. Vid en titt i Örebro-delen av Gula Sidorna märker man att antalet företag som har ordet städ- i sitt namn vida överstiger dem som använder ordet lokalvård. Alf påtalar för mig flera gånger att yrket verkligen är ett serviceyrke. Det handlar hela tiden mycket om kontakt med andra människor och att ge dessa bästa möjliga service. Han ger i vårt samtal ett flertal exempel på olika saker som kan vara svåra och som kräver yrkeskunskap. Det är tydligt att han ser på sitt yrke som ett viktigt jobb, där det behövs mycket erfarenhet och kunskap. 2.2 Metoder Min ambition var att göra en undersökning som skulle kunna utgöra en av delarna i projektet Skriftbruk i arbetslivet. Därför har jag som grund använt mig av samma metod som varit aktuell i projektet tidigare. Metoden, som utarbetats inom projektet, går i första steget ut på att identifiera skrifthändelser och skriftbruksmiljöer. I nästa steg analyseras de texter som förekommit under arbetsdagen. Projektets metodologiska utgångspunkt har varit att man genom att studera vad en person gör på sin arbetsplats under en vanlig arbetsdag, kan dra mer generella slutsatser om arbetet i fråga. Först när resultaten från en fallstudie jämförs med vad som kommit fram i övriga studier kan man dock tala om att man kommit fram till mer allmängiltiga slutsatser om skriftbruket i arbetslivet. Nedan följer en genomgång av i tur och ordning metoden för att observera och samla in materialet, sedan av metoden för hur texterna analyseras och till sist hur jag har tillämpat metoderna i min undersökning. 16

17 2.2.1 Observation Inför en observation bör fältarbetaren förbereda sig genom att skaffa sig kunskap om branschen i fråga och genom att göra ett besök på arbetsplatsen. Det är också bra om man har möjlighet att träffa den person man ska följa, för att på så sätt hinna få mer bakgrundskunskap om den arbetssituation man ska studera. Observationen går till så att fältarbetaren följer arbetstagaren på nära håll under en hel arbetsdag. För att få fram material är det viktigt att anteckna så mycket som möjligt av allt det som händer arbetstagaren under dagen och som är relaterat till arbetet. Förutom anteckningsblock och penna, är digitalkamera ett viktigt redskap för att kunna dokumentera det man ser. I många fall har även texter kopierats och vid några av fallstudierna har bandspelare använts. Givetvis ligger fokus för observationen på vad personen läser och skriver under just denna arbetsdag, eftersom det är projektets mål att utröna hur sådant skriftbruk ser ut i vanliga yrken. Det är dock mycket viktigt i detta första skede att inte välja bort något av det som sker, utan försöka få med så mycket som möjligt. Hammersley och Atkinson, som skrivit en handbok i konsten att bedriva etnografiska studier, menar att det som i förstone inte verkar vara intressant kan bli det i ett senare skede (1995:178). Lika viktigt är det att inte redan under fältarbetet börja värdera och göra egna tolkningar i alltför hög grad. När arbetsdagen är slut tar nästa steg vid då anteckningarna renskrivs. Först därefter skriver man ned det man valt ut som intressant och som man vill ha med i studien. Att bara observera under en dag kan förefalla vara väldigt kort tid utifrån ett etnografiskt perspektiv. Det har ändå, under projektets gång, visat sig vara en metod som fungerat för det syfte man haft att försöka få kunskap om vad människor läser och skriver i sitt arbete i vanliga yrken (Ledin, Josephson & Karlsson 2001:1) Texter Projektets utgångspunkt är att texterna på en arbetsplats säger något om arbetet, om arbetsplatsen och att de skapar struktur och mening i arbetet för individerna där (ibid.:1). Texterna som samlas in är de som den observerade arbetstagaren använt eller talat om under arbetsdagen. För att gruppera texterna på något sätt och få en utgångspunkt för vidare analys av dem genomförs en typologisering. Man utgår då från hur den studerade verksamheten delat in texterna. Vid de olika studierna i projektet har det sedan gjorts olika typologiseringar som ansetts fungera för att lyfta fram någon specifikt hos just det studerade arbetet. 17

18 2.2.3 Tillämpning av projektets metoder Jag har delat upp mitt arbete i två delstudier. Den första bygger på observationen av Alf under en av hans arbetsdagar. Speciellt intresserade jag mig för de skrifthändelser som inträffade under dagen. Jag försökte även identifiera skriftbruksmiljöerna där skrifthändelserna skedde. Den andra delstudien är en analys av några av texterna som möter Alf under hans arbetsdag. Där har jag fokuserat på vilken funktion texterna har och genomfört typologiseringar med avseende på texternas funktion. Min observation förbereddes genom ett besök på firman där jag samtalade med Kennet och redogjorde för mina intentioner att studera vad en städare skriver och läser under en arbetsdag. Jag träffade även Alf och berättade om idén med undersökningen. Enligt Hammersley & Atkinson är idealet att, om det är möjligt, göra fältanteckningar under pågående observation (Hammersley & Atkinson 1995:176). Just så arbetade jag under den dag jag observerade Alf. Jag fanns hela tiden i hans närhet och skrev upp allt möjligt som hände. Min ambition var att inte värdera vad som var viktigt och mindre viktigt, utan få med så mycket som möjligt. Jag försökte aldrig dölja mitt antecknande, varken för Alf, för hans arbetskamrat Tommy eller för någon annan. Jag tog också en relativt stor mängd bilder för att dokumentera arbetet, skriftbruksmiljöer och texter. Efter att observationen var genomförd vidtog bearbetningen, som ledde fram till den kronologiska beskrivningen av arbetsdagen som återfinns i 3.1. Till denna första delstudie fogades sedan en beskrivning av skriftbruksmiljöerna. Därefter genomfördes en textanalys av de observerade texterna för att försöka förstå hur de påverkar arbetets innehåll och ger mening åt arbetet. Jag har provat att applicera några av de typologier som förekommit tidigare i projektet på texterna från städfirman. De typologier jag använt mig av är sådana som fokuserar på textens funktion. Liksom de tidigare C- uppsatserna i anslutning till projektet, begränsar jag mig dock när det gäller textanalysen och gör inte en lika utförlig sådan som gjorts i de övriga rapporterna. För en utförligare presentation och diskussion kring metodiken som används i projektet hänvisas till Karlsson (2003a:16-23). 18

19 3. Skriftanvändningen Här följer först en redigerad version i kronologisk ordning av de renskrivna fältanteckningarna jag gjorde under den arbetsdag då jag följde Alf i hans städjobb. De skriftbruksmiljöer som identifierades kommenteras sedan. Kapitlet avslutas med en diskussion kring de resultat jag fått fram gällande skrifthändelser och skriftbruksmiljöer för Alf under den aktuella dagen. 3.1 Alfs arbetsdag Vi träffas kl i fikarummet på Städfirman AB. De som samlas här tillhör Specialen. Det är de som utför diverse olika sorters städjobb och som tar ordinarie städningar istället för den som är sjuk. Övriga anställda har sina fasta områden och åker direkt dit. Skrifthändelse (men inte för Alf): Chefen Kennet läser på sin lista och fördelar dagens arbete. Precis kl reser sig alla för att hämta material och ge sig iväg på sina olika uppdrag. Alf och Tommy ska jobba tillsammans med att rengöra och lägga polish på ett betonggolv i en stor lagerlokal. Den tidigare hyresgästen har flyttat och ett nytt lager ska byggas upp. Skrifthändelse: Alf hämtar rengöringsmedel. Han läser på flaskan för att få rätt sorts rengöringsmedel. Alf och Tommy går sedan till bilen. Bil + kärra är redan packade, eftersom de båda gjorde samma jobb igår. Skrifthändelse: Alf kör bilen, vilket innebär att han som förare råkar ut för en hel mängd skrifthändelser, då han läser skyltar och vägmärken. Vi kommer fram till lagret som ska städas. Bilen körs in på lagret. Kärran lossas från bilen och Alf kör ut bilen och parkerar den. Tommy och Alf packar ur maskiner, verktyg och de medel som ska användas. Maskinerna som ska användas idag är en skurmaskin och en våtsug. Lagret som ska städas är alltså under uppbyggnad, vilket bl.a. gör att det inte ännu existerar skyltar här, som det troligtvis skulle göra om lagret redan var i full funktion. Alf kommenterar övriga hantverkare som finns i lokalen och menar att det på ett jobb som detta ofta krävs mycket kontakt med andra personer, så att arbetet flyter och att man inte hindrar varandra. Tidigare har det funnits målare här, som de har pratat med för att komma överens om hur målandet och städandet skulle kunna pågå utan för mycket störmoment. I dag finns här de som bygger nya, c:a 10 meter höga lagerhyllor, men även elektriker som drar nya elledningar och andra arbetare som håller på att fylla på material på redan uppsatta hyllor. 19

20 Alf sopar rent på den del av golvet som ska rengöras idag. Tommy bär fram material och fyller hinkar med vatten. Alf spolar en yta på golvet, fyller behållaren på skurmaskinen med vatten från en av hinkarna, som Tommy tidigare hällt i rengöringsmedel i. Alf börjar arbeta med skurmaskinen som han för systematiskt fram och tillbaka över golvet. Tommy kommer efter och suger med våtsugen upp vattnet och smutsen som har slipats bort (bild 1). Bild 1: Alf kör slipmaskinen och Tommy går efter med våtsugen. Våtsug är en maskin som till sin funktion liknar en dammsugare, men den kan också suga upp vätskor. Den är betydligt starkare än vanliga hushållsdammsugare och har en rejäl behållare, som tar hand om smutsvattnet. I våtsugens behållare häller man ett medel som äter löddret. Utan det skulle man behöva tömma behållaren alldeles för ofta. Hela tiden pågår massor av annat arbete i lokalen. Fyra män arbetar med att sätta upp nya hyllor. Truckar körs runt och varor lastas upp på hyllorna. Tommy går till ett angränsande rum och tömmer våtsugens behållare i en brunn i golvet. Med jämna mellanrum tömmer Tommy i ytterligare en hink med vatten och Grovrent i skurmaskinens behållare. Kvart över åtta pratar Tommy med en av hyllbyggarna som ställt en truck på det område som alldeles snart ska skuras. Trucken flyttas så småningom. Tommy är hela tiden mycket noggrann att torka av sig om skorna när han går över den yta som har blivit rengjord. 20

21 Kl pratar Alf med en elektriker som måste borra och därmed smutsa ner där de just har skurat. Strax efteråt pratar han med en av männen som bygger lagerhyllor och berättar att de måste spärra av området där de ska städa och att inga truckar får köra där och att ingen heller får gå över just den golvytan. När det gäller just detta arbete med att göra rent golvet på lagret, är det viktigt att snabbt komma efter med våtsugen. Det man får upp ur betongen med hjälp av skurmaskinen får inte torka in. Då bildas ett vitt kalklager som gör att polishen, som senare ska läggas på, kan släppa. Det är därför de är två som arbetar tillsammans här. Att köra skurmaskinen kräver mer kunskap och erfarenhet. Alf kör den hela tiden, medan Tommy går efter med våtsugen. Kl kommer chefen Kennet. Han frågar dem om de kan ta ett extrajobb som måste göras på lördag och söndag. Skrifthändelse: Alf tar upp sin fickalmanacka tittar i den och ger besked om att han kan ställa upp båda dagarna. Han skriver in tiderna i den sedan man kommit överens om dessa. Kennet ser att de har en sliprondell som inte är tillräckligt hård på skurmaskinen. Han sticker iväg för att hämta bättre rondeller. Kort därefter är han tillbaka med nya rondeller. En sådan sätts på och slipningen av golvet fungerar nu ännu bättre. Det uppstår en ny diskussion då Kennet upptäcker att våtsugen har ett vanligt dammsugarmunstycke. För att verkligen få upp allt slipdamm är det viktigt att ha ett gummimunstycke, annars kan polishen släppa. Kennet frågar Alf varför han inte har rätt munstycke. Det är Tommy som har kört våtsugen hela tiden och Alf har därför inte upptäckt att han använder fel munstycke. Kennet menar att det är viktigt att byta arbetsuppgifter och att Alf, som är den som är ansvarig för jobbet, också borde ha koll på våtsugens munstycke. Kennet åker iväg för att fixa ett nytt munstycke. En paus uppstår. Förstämningen hos Alf och Tommy är mycket tydlig. Ibrahim, som är ansvarig för förrådet på Städfirman kommer med det nya munstycket. Alf berättar att han också behöver en borste att sätta på skurmaskinen istället för sliprondell. Han måste göra om allt det som de redan gjort. Nu behöver de dock inte slipa golvet igen, utan det räcker med att borsta loss det slipdamm de inte fått upp med det andra munstycket. Ibrahim åker iväg för att hämta den nya borsten och ett annat rör till det nya munstycket. Munstycket lossnar hela tiden från röret. Alf och Tommy kommenterar att så här brukar det verkligen inte vara. Visst kan det uppstå saker som man måste lösa, men att vara tvungen att göra om det man redan gjort och att stå och vänta och ingenting kunna göra känns inte alls bra. Tommy fyller några hinkar med vatten och rengöringsmedel. Alf står med händerna i fickorna och bara tittar. 21

22 Kl kommer Kennet och Ibrahim med ett nytt rör. Munstycket monteras på och arbetet kan äntligen sätta igång igen. Det område som påbörjats i morse måste nu göras om, med samma skurmaskin, men med en borste under istället för en sliprondell. Det går att göra mycket snabbare. Nu gäller det ju bara att slipdammet som torkat in ska kunna sugas upp med våtsugen. Alf begjuter ett område med vatten och kör sen över det med skurmaskinen. Tommy kommer efter med våtsugen, vilket går mycket trögare nu med det nya gummimunstycket. En liten stund senare byter Alf ett tag med Tommy och kör våtsugen med det nya munstycket. Det kräver en annan teknik och det går långsammare att suga nu. Man måste hela tiden dra röret med munstycket efter sig. Det går inte att köra fram och tillbaka som vid vanlig dammsugning. Tommy står och tittar på. Det område som Alf har skurat måste sugas innan de fortsätter. Tommy tar över våtsugen igen och Alf fortsätter med skurmaskinen. Över oss kör elektrikerna en stor travers som hänger på balkar högst upp på väggen. En av elektrikerna går på traversen som är ungefär 12 meter upp. Han skickar ner en kabel därifrån. Alf flyttar på kabeln så att den inte är i vägen för deras jobb. Han berättar att på större delen av lagret har de varit tvungna att göra som de gjort nu, d.v.s. först köra med sliprondell och sedan köra efteråt med bara borste på skurmaskinen. Detta berodde på att golvet i övriga delen av lagret var av lite annan karaktär än det som städas nu. Kl har Alf kört över hela det område som de redan tidigare har skurat. Han tar över våtsugen ett tag och Tommy tittar på. Strax efteråt borrar elektrikern något på traversen just över det område som är rent. Alf måste sopa där igen. Tommy har problem med att tömma vatten från våtsugen. Golvbrunnarna i rummet bredvid är alldeles fulla. Det rinner inte undan tillräckligt. Båda går iväg för att leta rätt på någon ny brunn att tömma vatten i. Ungefär 200 meter bort hittas en. Den är dock lite för liten, så Alf går tillbaka med en gummiskrapa för att skrapa ner det vatten som kom vid sidan av brunnen. Kl kör Alf vidare med skurmaskinen. Denna gång har han ånyo sliprondellen på och kör på den ytan där han egentligen borde ha varit för drygt en och en halv timma sen. Tommy går efter med våtsugen. Efter en kvart vänder Alf på sliprondellen. Den nya som tar hårdare, slits också fortare än den gamla modellen. Fem i tolv åker vi tillbaka till kontoret för att äta lunch. Kl är vi tillbaka på lagret igen. Alf kör skurmaskinen och Tommy våtsugen. Arbetet fortgår metodiskt och noggrant stänger Alf av skurmaskinen. Nu är hela golvet skurat. Tommy suger upp det sista vattnet i behållaren. Dags för polish! 22

23 Tio över två kommer den man som är ägare till lokalen och pratar med Alf. Han tar med Alf och visar på ett hål i golvet i en annan del av lagret. Han frågar om Städfirman kan fixa det också. Alf säger att det är bättre att han hör med någon annan. Ägaren uppger att han är mycket nöjd med uppfräschningen av golvet som Städfirman ordnat. Alf sopar golvet rent från filspån, som de borrande elektrikerna på traversen skräpat ned med på den yta som de nu ska förse med polish. Han moppar också på några ställen där det ser lite för vitt ut. Men det visar sig att det inte är kalkdamm från betongen, utan att det måste vara färg av något slag. Jag frågar hur stor ytan som de arbetat med i dag är. Gårdagens + dagens är 525 m 2, blir svaret. Alf berättar att han mätte upp det i går och skrev upp det i sin almanacka. Skrifthändelse: Alf bläddrar i en liten fickalmanacka och visar mig. Där skriver han in dagens olika arbetsuppgifter de dagar han gör flera olika saker. I dag behövde han inte göra det. Alf häller polish i en hink och häller sen ut en del av det på golvet. Han stryker ut det med en gummiskrapa. Under tiden gör Tommy ren våtsugen och plockar ihop vattenslangen och lastar tillbaka maskiner och diverse annat material i kärran. Han sätter också upp ett rött och gult plastband, för att spärra av området, så att ingen av de andra hantverkarna ska gå på golvet som man nu lägger polish på. Tio i tre går Alf fram till en av killarna som sätter upp lagerhyllor och ber honom flytta trucken som kört in en liten bit på området, trots avspärrningen med plastbandet, som nu ligger trasigt på golvet. Nu arbetar både Alf och Tommy med att lägga första lagret polish. Kl tar Alf av sig sina skor och börjar lägga nästa lager polish där det första torkat. Denna gång sätter han på garn på ett moppstativ och använder det för att breda ut polishen med. 10 minuter senare har Tommy avslutat första lagret med polish. Alf jobbar vidare med det andra lagret. Båda två är hela tiden mycket noggranna. Jobbet ska bli bra utfört. Det finns en tydlig yrkesheder som betyder något för dem Klart! Tommy drar ut kärran och den sätts på bilens dragkrok. Alf lägger in några saker som inte fick plats på kärran i bilens bagageutrymme. Han kör bilen tillbaka mot kontoret. Kl är vi tillbaka vid kontoret. Grejorna plockas ut ur kärran. Hinkar görs rent. Garnet sköljs ur och ska sen tvättas i maskinen. Alf säger till Ibrahim hur mycket förbrukningsmaterial som gått åt när det gäller t.ex. rengöringsmedel och sliprondeller. Skrifthändelse (men inte för Alf): Ibrahim antecknar detta på sin lista. 23