STANDARDER ÄR EN LEDSTJÄRNA FÖR OSS MILJÖARBETE! ANDERS LINDE BERÄTTA OM DITT VARFÖR GÖR INTE CHEFER SOM DE SÄGER?

Transkript

1 NR 4 DECEMBER 2004 PRIS 60 KR EXKL MOMS SIS STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE, BERÄTTA OM DITT MILJÖARBETE! En för alla, alla för en integrerade ledningssystem VARFÖR GÖR INTE CHEFER SOM DE SÄGER? ANDERS LINDE GLOBAL MILJÖCHEF PÅ REXAM: REXAM, STANDARDER ÄR EN LEDSTJÄRNA FÖR OSS

2 LEDARE Flera blir till en Idag finns det en rad standarder för ledningssystem på olika områden; kvalitet, miljö, informationssäkerhet, kompetensförsörjning och arbetsmiljö, för att nämna några. Du är säkert bekant med en eller flera av dessa. I takt med att allt fler områden får ledningssystem ökar behoven av att integrera dessa. Ett ledningssystem måste ju vara tydligt och lättillgängligt för alla medarbetare. Det är sällan särskilt effektivt att hantera flera ledningssystem parallellt och därför är det naturligt att sträva efter ett enda integrerat ledningssystem som kan betraktas ur olika synvinklar, med fokus på t.ex. kvalitet eller miljö, allt efter de aktuella behoven. Det går alldeles utmärkt att använda standarder i dessa strävanden eftersom standarderna i stor utsträckning är samordnade för att underlätta användningen. Många organisationer, bland våra medlemmar och andra, arbetar redan idag i integrerade ledningssystem. I det här numret har vi frågat Scanraff om hur de får det hela att fungera. P.S. På SIS har vi ett integrerat ledningssystem med certifikat för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. LARS FLINK, VD SIS INNEHÅLL SIS STANDARD MAGAZINE NR 4 DECEMBER 2004 ÅRGÅNG NOTISER SIS I MEDIA OCH BOKTIPS SIS LEDER GLOBALT ARBETE FÖR SR REXAM: VÄRLDENS MEST STANDARDISERADE PRODUKTER VARFÖR GÖR INTE CHEFER SOM DE SÄGER? EN FÖR ALLA, ALLA FÖR EN BERÄTTA OM DITT MILJÖARBETE STANDARDER AVGÖRANDE FÖR HANDEL LILLA STANDARDSKOLAN, DEL 3 SIS MEDLEMSSIDOR FRÅGAN OCH KURSKALENDARIUM SIS STANDARD MAGAZINE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE PRIS: 60 kr. exkl. moms, 240 kr./år ADRESS: Stockholm BESÖKSADRESS: Sankt Paulsgatan 6 TELEFON: ANSVARIG UTGIVARE: Olle Axenborg REDAKTÖR: Lovisa Krebs REDAKTION OCH PRENUMERATIONSSERVICE: standardmagazine@sis.se PRESSKONTAKT: Victoria Jonsson MEDARBETARE I DETTA NUMMER: Pamela Collin, Lena Lidberg, Annelie Kjellberg, Sten Sture Skaldeman, Stefan Öqvist DESIGN: Semester Design PRODUKTION: POE REPRO: Bildrepro TRYCK: Alloffset DISTRIBUTION: OnTime SIS STANDARD MAGAZINE ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlemskapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. ANVÄNDNING AV STANDARDER syftar till att göra varor och tjänster enklare och säkrare samt att underlätta handel över gränserna. SIS utarbetar standarder inom bl.a. bygg, hälso- och sjukvård, konsumentskydd, tjänster, ledningssystem och miljö. SIS VERKSAMHETER BEDRIVS i en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor samt i två aktiebolag: SIS Forum och SIS Förlag. SIS omsätter cirka 200 miljoner kronor och har 155 anställda. 2 SIS STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2004

3 Ökad försvarsamverkan i Europa SIS SKA TILLSAMMANS med Försvarets Materielverk, FMV, leda ett europeiskt projekt som ska ta fram gemensamma riktlinjer inom försvarsindustrin. Initiativet kommer från svensk industri och FMV och det har förts fram inom den europeiska standardiseringsorganisationen, CEN. Projektet startade under hösten och redan under 2005 räknar man med att de första resultaten ska vara klara. Syftet är att ta fram ett gemensamt kommunikationssystem för alla i branschen. Förhoppningen är att gemensamma riktlinjer ska resultera i snabbare och bättre räddningsinsatser, säger Christer Karlsson, projektledare på SIS. Anledningen till att projektet startar är att man vill sänka kostnaderna för upphandling av system, öka samverkan mellan flera länder och stärka försvarsindustrin i Europa. Idag uppstår till exempel ofta missförstånd eftersom styrkor från olika länder använder olika kommunikationssystem. Försvaret i Europa har fått allt fler uppgifter på grund av nya hot som bland annat miljöförstöring, biologiska angrepp och Nya globala säkerhetskrav för industrirobotar UNDER NÄSTA ÅR kommer en ny global säkerhetsstandard för industrirobotar. De nya säkerhetskraven kommer att omfatta flera typer av mobila robotar, robotar för lagermiljö och även robotar i direktkontakt med operatören. Det internationella arbetet leds från Sverige genom SIS som har sekretariatet. Standarden blir både en Europastandard och en global standard och är ett bra exempel på när det internationella samarbetet har fungerat väldigt väl, säger Mattias Lafvas, projektledare på SIS. Den nya standarden blir harmoniserad med maskindirektivet och ersätter befintliga standarder världen över. Till exempel är USA, Kanada och Japan, som hittills har haft nationella standarder, beredda att gå över till de nya. För tillverkare innebär det att det blir lättare att sälja produkterna på nya marknader. För användare av industrirobotar är det viktigt att ta reda på vad som kommer att gälla inom området, eftersom de blir direkt berörda vid till exempel ombyggnad terroristattentat. Idag är det inte bara militära insatser som är aktuella, utan även insatser från organisationer som t.ex. krisberedskapsmyndigheter, kustbevakning och polis. De nya riktlinjerna är därför också ett led i att transformera försvaret och bidra till att det går bra vid framtida insatser. Projektets första steg är att bestämma vilka termer och definitioner som ska användas, vilka typer av servicefunktioner som ska ingå, samt vilken typ av information som ska användas i det framtida nätverktet. Vi ska även inventera vilka standarder som redan finns och som kan användas när man bygger upp gemensamma system, säger Magnus Ruding, Tekn. Dr. och enhetschef på FMV, som är ordförande i det nya europeiska projektet. Både företag och försvarsmyndigheter i Europa har anslutit sig, liksom NATO och företag från USA. Från Sverige deltar bl.a. FMV, SIS, Försvarsindustriföreningen, Ericsson Microwave Systems, SAAB och Aerotech Telub. Mer information: Christer Karlsson, projektledare SIS, christer.karlsson@sis.se av sina robotceller. Det är två nya standarder som tas fram. Den första, som är på remiss nu, sätter krav på robottillverkarna. Den andra standarden sätter krav på integrering av roboten i ett system. Arbetet med den har inletts under hösten. Vi ser gärna fler användare från industrin som deltagare i gruppen, säger Mattias Lafvas. I det svenska arbetet deltar bland annat de stora robottillverkarna, fordonstillverkare samt myndigheter. Den första nya standarden är för närvarande på remiss och väntas bli klar under Mer information: Mattias Lafvas, projektledare SIS, mattias.lafvas@sis.se NOTISER LÄTTARE FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG I NYA ISO I DECEMBER KOMMER nya utgåvor av standarden för miljöledning, ISO och dess vägledning, ISO 14004, ut på marknaden. De nya versionerna är tydligare och har klara instruktioner för vad som krävs och ska göras för att bygga ett miljöledningssystem. Det gör det lättare för användaren att kombinera miljö- och kvalitetsledningssystem. Hänsyn har också tagits till små och medelstora företags behov av vägledning. BILINDUSTRIN SAMLAS FÖR BÄTTRE SÄKERHET AUTOLIV ÄR ETT AV TIO FÖRETAG som enats om en gemensam standard för bilsäkerhetselektronik. Konsortiet, som kallas Safe-by- Wire Plus, kallar sin nya standard ASRB 2.0. Det är en öppen standard och därmed räknar konsortiet med att den blir accepterad över hela världen. De ska även söka få ASRB 2.0 antagen som en global ISOstandard. Genom standarden ska alla bilens säkerhetssystem och deras sensorer använda samma språk, även om delarna tillverkas av olika företag. NY STANDARD FÖR FYRVERKERIER BILD: AUTOLIV Källa: Ny Teknik DE ÄR FÄRGSTARKA, sprakande, överraskande men kan också vara farliga. Fyrverkerier finns i en mängd varianter såsom Bengaliska eldar, marksnurror och serpentiner. Nu har den europeiska standarden för fyrverkerier kompletterats med specifikationer och testmetoder för olika typer av fyrverkerier. Bland annat specificeras konstruktion, uppförande, paketering och märkning. Källa: CEN Networking DECEMBER 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 3

4 NOTISER SIS i media SIS har nämnts i flera sammanhang under hösten. Bland annat har bygg- och fastighetstidningar skrivit om en ny standard som leder till förbättrad ljudmiljö. Inom området ergonomi har det också hänt en del nytt, vilket skrivits om i olika facktidningar. Många dagstidningar har också uppmärksammat en standard som kommer att leda till högre säkerhet för barn som åker sparkcykel. Nu ska sparkcyklarna bli säkrare. De många olyckorna i Sverige och Europa har lett till att den europeiska standardiseringskommissionen tagit fram tilläggsregler för leksakers säkerhet. Reglerna finns tillgängliga hos SIS, Swedish Standards Institute. DAGENS NYHETER Hastigheten när barn åker sparkcykel leder ofta till olyckor. Därför har Swedish Standards Institute (SIS) tagit fram rekommendationer för cykelns vikt, bromsar och hjulstorlek. METRO Just nu pågår flera olika ergonomiprojekt hos SIS, Swedish Standards Institute. Projekten kommer leda fram till nya standarder inom området. Redan nu finns mer än femtio standarder klara, men fler är på gång under de närmaste åren. SVENSK RENTAL TIDNING Swedish Standards Institute (SIS) presenterar tre nya ergonomiska standarder. Den första är en generell ergonomistandard och den tar upp vad man bör tänka på vid utformning av arbetsuppgifter, utrustning, produkter, organisation och arbetsställning. MASKINENTREPRENÖREN Vi utsätts idag för många olika typer av ljud både hemma, på arbetet och på fritiden. Nu har en reviderad svensk standard för byggbranschen precis blivit klar som kan leda till förbättrad ljudmiljö. Standarden heter Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Bostäder (SS 25267:2004) och har tagits fram inom SIS, Swedish Standards Institute. STADSBYGGNAD Standarden heter Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Bostäder (SS 25267:2004) och har tagits fram inom SIS, Swedish Standards Institute. FASTIGHETSFÖRVALTAREN Boktips från SIS Förlag Beställ på eller via kundtjänst: JULHANDBOKEN 2004 Julhandboken är vår populära handbok om julstandarder som nu finns som ny utgåva. Julhandboken ger dig svar på många av de frågor som dyker upp kring jul. I år behandlas ämnen som julbad, pepparkakor, julblommor, lucior, julbord och mycket mer. Kort och gott allt du behöver veta för att fira en god och riktig jul! PRIS: 165 KR STRATEGISK KOMPETENS- FÖRSÖRJNING EN VÄGLEDNING Många användare av standarden Ledningssystem för kompetensförsörjning krav, SS , har efterfrågat en vägledning för att tillämpa standarden. Nu är den här. Experter på kompetensförsörjning ger dig en mängd goda råd och exempel för att du ska kunna använda standarden på bästa sätt. Även konkret vägledning ingår i allt från att förbereda, införa, upprätthålla till att vidareutveckla ett effektivt ledningssystem för kompetensförsörjning. PRIS: 690 KR NYHETER INOM MILJÖ Standarden ISO och ISO utkommer på svenska vid årsskiftet 2004/2005. Den nya utgåvan av SS-EN ISO är mer tydlig och har närmat sig ISO SS-EN ISO följer strukturen i i sin nya utgåva och ger vägledning under alla avsnitt med praktiska exempel. ÄVEN ETT FLERTAL NYA HANDBÖCKER INOM MILJÖ KOMMER UT INOM KORT. Förändringar i nya ISO 14001, Ständig förbättring med ISO och ISO för små och medelstora företag och Ledningssystem för miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Ring gärna vår kundtjänst på telefon om du vill veta mer. 4 SIS STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2004

5 SIS leder globalt arbete för Social Responsibility SIS OCH BRASILIENS motsvarighet ABNT ska tillsammans leda det globala arbetet med att ta fram gemensamma riktlinjer för socialt ansvarstagande, Social Responsibility, SR. Arbetet sker inom ISO, den globala standardiseringsorganisationen. Arbetet kommer att starta runt årsskiftet, och projektet är öppet för fler företag och organisationer som vill vara med och påverka innehållet i den kommande standarden, säger Kristina Sandberg, SIS, projektansvarig för det globala sekretariatet. Att sekretariatet delas mellan ett i-land och u-land var ett krav från ISO:s sida och ett led i strävan att få fler utvecklingsländer engagerade i det globala standardiseringsarbetet. Just för detta projekt som handlar om socialt ansvarstagande bedömdes det som ytterst viktigt för trovärdigheten kring den nya standarden. För att få till ett så brett deltagande som möjligt kommer det att ordnas konferenser speciellt för deltagare från utvecklingsländer i anslutning till SRprojektets konferenser. ISO vill ha en bra förankring under arbetets gång och därmed ge u-länderna en möjlighet att samlas och diskutera frågor som de vill driva. Det första arbetsmötet kommer att vara i Brasilien i mars. Dagarna innan hålls en så kallad förkonferens för deltagare från u-länder som svenska SIDA går in och sponsrar. Eventuellt kommer det även att arrangeras en eller flera regionala konferenser för att ge än bättre möjligheter för utvecklingsländer att lära sig ISO-processen och kunna spela en viktig roll i ISO:s arbete för SR leds av Sverige och Brasilien. arbetet, berättar Kristina Sandberg. Det svenska arbetet organiseras av SIS, som i sin tur framför alla synpunkter till den internationella arbetsgruppen inom ISO. Att ta fram en global standard för socialt ansvarstagande liknar inte ett vanligt standardiseringsprojekt eftersom målgruppen för standarden är så bred. Alla typer av företag, myndigheter och organisationer kan ha intresse av den nya standarden. Tidsplanen för arbetet är ambitiös och förhoppningen är att standarden ska vara klar om tre år. Den som vill vara med och påverka utformningen av den kommande standarden ska höra av sig till Bengt Rydstedt, projektledare på SIS, eller Staffan Söderberg, Skanska, som är ordförande. Lovisa Krebs Ledningen viktig vid införande av ISO 9000 ALLA ANSTÄLLDA MÅSTE KÄNNA SIG DELAKTIGA, få samma information och se att ledningen är engagerad, för att införandet av ISO 9000 ska bli lyckat. Det har studenterna Fredrik Andersson och Mattias Bengtsson, vid Karlstad Universitet, kommit fram till i sin magisteruppsats. Ledningens ansvar ligger i att engagera och motivera personalen i det kommande förändringsarbetet. Agerar inte ledningen engagerat känner medarbetarna inte heller att de behöver bry sig, förklarar författarna. Ledningen måste också ha tillräcklig kunskap om och rätt inställning till kvalitetsledningssystemet. Om inte företagsledningen har ett tydligt mål med införandet, är risken stor att företaget misslyckas med sitt arbete. Mer information om uppsatsen: Victoria Jonsson, pressansvarig SIS, , victoria.jonsson@sisi.se NOTISER Hej Staffan Söderberg, ordförande för SIS arbetsgrupp för SR Varför ska man gå med i SIS arbete för SR? För att man tror att man tjänar på en internationell standard med definitioner och struktur för socialt ansvarstagande. Hur kommer arbetet att gå till? Först ska vi få in så många seriösa intressenter som möjligt och sedan strukturera alla erfarenheter och förslag och slutligen rösta om föreslagna formuleringar. Det kommer att kräva cirka en arbetsvecka per år och deltagare under minst 3 år, tror jag. Vad kan jag som representant för en relativt liten verksamhet bidra med, vi blir väl överkörda av alla stora internationella organisationer? Det är det som är charmen med ISO, varje land väger lika tungt och majoriteten vinner. Hur kan ni garantera att det blir en bra och användbar standard till slut? Det finns inga garantier men jag kan dock lova att de som deltar i den svenska arbetsgruppen ska komma till tals och att ISO:s standardiseringsrutiner kommer att följas. Då brukar resultaten ofta bli bra. Varför kan inte ISO använda sig av någon av de standarder som finns, t.ex. GRI? GRI är inte en standard utan riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Förhoppningen är att den nya ISO-standarden kommer att vara mycket bredare förankrad redan från början. Dessutom kommer den att innehålla riktlinjer för både styrning och redovisning. Vilka områden kommer standarden att täcka in? Det är för tidigt att säga än. Det kommer att avgöras av de som är med i arbetet. En första indikation kommer vi att ha efter det första internationella arbetsmötet i mars. Områden som tidigare har diskuterats är t.ex. affärsetik, arbetsmiljö och mänskliga rättigheter. Hur ser närmsta framtiden ut? Vi hade ett första möte för den svenska gruppen den 4 oktober. Nästa möte blir den 9 december. Vi välkomnar som sagt fortfarande svenska intressenter. Ju tidigare man kommer med ju större chans har man att påverka. Mer information på Lovisa Krebs DECEMBER 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 5

6 VÄRLDENS MEST STANDARDISERADE PRODUKTER Rexam är ett av världens fem största bolag inom området konsumentförpackningar. Företagets globala miljödirektör är svensk: Anders Linde. Han är samtidigt en europeisk eldsjäl när det gäller standardisering. Harmoniserade regler är en förutsättning för att vi ska vara kostnadseffektiva. Därför är standarder en ledstjärna för oss i allt från design till återvinning, säger Anders Linde. Text: Lena Lidberg Foto: Anders Erlandsson / Måns Diedrichs

7

8 SÅ GOTT SOM HELA SITT yrkesliv har han tillbringat i förpackningsbranschen, där han tidigt kom i kontakt med standarder. Standarder är en synnerligen väsentlig del i ett förpackningsföretags verksamhet. I vår bransch arbetar vi med några av världens mest standardiserade produkter. Tillverkarna insåg tidigt vilka fördelar som fanns med enhetliga mått för till exempel tändsticksaskar och flasköppningar. Då underlättas både produktionen och distributionen, påpekar Anders Linde, global miljödirektör på det multinationella företaget Rexam. Företaget är störst i världen på dryckesburkar, men tillverkar även glasflaskor, PET-flaskor och andra sorters konsumentförpackningar, bland annat för kosmetika och läkemedel. ANDERS LINDE KONSTATERAR att dagens distributionskedjor i många fall kan vara långa. Till en början ska produkten och dess förpackning kanske färdas med lastbil, på järnväg eller på containerfartyg. Sedan ska den enkelt passa in både i butikshyllan, på lagret och hemma hos konsumenten. Det krävs en väldig optimering för att hela kedjan ska bli så kostnadseffektiv som möjligt. Detsamma gäller själva produktionen om till exempel en flaska alltid har samma dimension i öppningen behövs det inte särskilda fyllningsmaskiner på varje bryggeri. När det handlar om den här typen av funktionella standarder har förpackningsindustrin länge legat i frontlinjen. Men det som har tillkommit som ett viktigt område de senaste decennierna är förpackningsstandarder inom miljöområdet. Där står bland annat materialanvändning och återvinning i fokus, säger Anders Linde. Det är dumt att på ett tidigt stadium låsa sig för ett visst alternativ När det handlar om funktionella standarder har förpackningsindustrin länge legat i frontlinjen. Det som har tillkommit som ett viktigt område de senaste decennierna är förpackningsstandarder inom miljöområdet. SVENSKA FÖRETAG I BRANSCHEN insåg snabbt värdet av att koppla samman standardisering och miljöfrågor. Och i sin egen roll som global miljödirektör är det ett ämne som han personligen brinner för. Anders Linde är sedan många år ordförande i den svenska kommittén Förpackningar och miljö, som är en del inom SISprojektet Förpackningar. Han har varit mycket aktiv i arbetet med att ta fram standarder som är kopplade till EU:s nya direktiv om förpackningar och förpackningsavfall. Med hjälp av harmoniserade regler går det att hitta en grund för en stor, gemensam marknad. Det underlättar handeln i Europa, framhåller Anders Linde. Själv har han framför allt varit engagerad i arbetet med att ta fram standarder som omfattar design, materialförsörjning, återvinning och återvinningsanläggningar. Stundtals blev det tuffa diskussioner. EU-kommissionen gick ut väldigt hårt angående återvinningsfrågorna, medan vi från industrin hellre vill utforma rekommendationer och riktlinjer. Skälet är att vissa delar, till exempel återvinning av plast, fortfarande är i sin linda. I det läget anser jag att det är dumt att på ett tidigt stadium låsa sig för ett visst alternativ. Då finns risk för att standarden snabbt blir föråldrad. ANDERS LINDE är utbildad civilekonom vid Lunds universitet. Han har även gått en doktorandkurs i förpackningsteknik. Därefter har han arbetat med förpackningar inom företagen Åkerlund & Rausing, Nestlé, Findus, PLM och Rexam. FÖDD: 1949 i Helsingborg. FAMILJ: Gift med Karin, utvecklingschef på Procordia Food. Två utflugna barn. BOR: I villa i Löddeköpinge utanför Lund. FRITID: På vintern skidåkning, på sommaren båt- och fiskeliv vid sommarstället i Kolmården. UNDER DISKUSSIONERNA HAR bland andra de tyska representanterna förespråkat relativt snäva standarder, medan Anders Linde med flera har lyft fram fördelarna med öppna och breda lösningar. Han är nöjd med att det till sist blev hans egen linje som fick genomslag. Det är viktigt att vi inte låser oss så länge det finns vägar framåt, säger han. I sitt jobb internt på Rexam arbetar han oftast utifrån CEN-standarder. Rexams huvudkontor finns i Storbritannien, men företaget har utvecklingsavdelningar i flera länder runt om i världen. Själv har Anders Linde sitt kontor i Malmö, men till- 8 SIS STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2004

9 Varje fabrik har antingen en individ eller en avdelning som ser till att våra standardiseringskrav uppfylls och anpassas till den lokala verksamheten. Inriktningen är att standardisering ska vara en del av vårt management-tänkande, förklarar Anders Linde. bringar en stor del av sin tid på resande fot. Min roll är inte att applicera standarder, utan snarare att kreera dem och se hur de bäst kan komma till nytta i vår verksamhet. På Rexam globalt är det kanske ett hundratal personer som på olika sätt jobbar med standarder. Varje sektor och varje fabrik har antingen en individ eller en avdelning som ser till att våra standardiseringskrav uppfylls och anpassas till den lokala verksamheten. Inriktningen är att standardisering ska vara en del av vårt managementtänkande, förklarar Anders Linde. FAKTA REXAM GRUNDADES 1995, men har anor sedan Då etablerade William Vansittart Bowater en pappersagentur i London. Företaget har vuxit genom ett antal fusioner, som 1999 bland annat omfattade det svenska företaget PLM. HAN BERÄTTAR ATT DET PÅ REXAM, precis som på andra multinationella företag, ibland kan vara en utmaning att få genomslag för en europeisk standard i till exempel USA. Men det finns också fördelar med att kunna jobba globalt. Vi kan lätt bolla kompetens mellan länderna och få olika infallsvinklar på hur vi kan bli mer effektiva. Varje år har vi till exempel en stor intern konferens, där vi bara ägnar oss åt standarder och miljöledning. VERKSAMHET: Är ett av världens fem största företag inom området konsumentförpackningar. Producerar dryckesburkar, glas, kosmetik- och läkemedelsförpackningar samt plastförpackningar för mat och dryck. FINNS: I Europa, Asien och Amerika. ÄGARE: Ingen dominerande ägare. Aktien finns noterad på Londonbörsen. OMSÄTTNING: Drygt 100 miljarder kronor per år. ANSTÄLLDA: Cirka 45 miljarder kronor. HEMSIDA: HUR GÖR DU FÖR ATT LYCKAS I PROJEKTARBETET? Här är några punkter som Anders Linde tycker är viktiga för att nå framgång i standardiseringsprojekt: Lyssna! Ta del av vad alla har att säga, innan en fråga drivs vidare. Se arbetet som en process var står gruppen och vart är arbetet på väg? Ge projektet tid. Låt alla få stämma av olika förslag mot den egna verksamheten. Vilka hinder och möjligheter kan uppstå? Försök att skapa en informell stämning, utan låsningar och byråkratiska processer. Ibland kan det löna sig att göra som fransmännen och ta en lunch med lite vin. DECEMBER 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 9

10 VARFÖR GÖR INTE CHEFER SOM DE SÄGER? Delaktighet genom lyhördhet och dialog är nyckeln till framgång för svenska företag. Något som managementlitteratur länge hävdat och något som en nyligen genomförd attitydundersökning stödjer. Men få företag lever som de lär. av musikstycket. Att solistspel förutsätter sammanhang och att få in trombonerna vid rätt tidpunkt och tvärtom. Dirigenten har ett känsligt öra för sin omgivning och det måste företagsledare idag också ha, säger Bo Bäckman. Text: Annelie Kjellberg SIFFRORNA VISAR ATT de företag som lyckas skapa en delaktighetskultur i organisationen har en lönsamhet som är 1,6 gånger bättre än hos företag som inte prioriterar kommunikation i alla led, säger Bo Bäckman på Analysstrategerna och ansvarig för genomförandet av undersökningarna Varför gör inte chefer som dom säger? och Därför gör inte chefer som dom säger! DE FLESTA FÖRETAGSLEDARE och medarbetare kan skriva under på att delaktighet skapar engagemang som skapar lönsamhet och som i sin tur skapar incitament för ständig utveckling på alla plan i en organisation. Problemet är att få företag klarar att nå dit. Och de är väl medvetna om det. I den första studien gjorde vi en Gap-analys på hur viktiga ledningspersoner med operativt ansvar ansåg ledningsprinciperna vara och hur väl de ansåg att de tillämpades inom sina respektive organisationer. Gapen var störst inom variablerna ledarskap och medarbetarengagemang. I Därför-studien koncentrerade vi oss på dessa variabler och sökte svaren hos både ledare och medarbetare, säger Britt Lindner Norberg, utbildningsansvarig på SIS Forum och en av SIS representanter i projektet Framgång för Sverige som tagit initiativet till undersökningarna. SVAREN I DÄRFÖR-STUDIEN visar att ledare och medarbetare är överens. Det handlar om att ledningen lyckas förmedla en tydlig vision och tydliga mål till sina Undersökningarna genomfördes inom ramen för projektet Framgång för Sverige under perioden för att få svar på hur viktiga de åtta ledningsprinciperna enligt ISO 9000:2000 anses vara och hur de tillämpas. De åtta ledningsprinciperna är ledarskap, kundfokus, medarbetarengagemang, ständig förbättring, faktabaserade beslut, processinriktning, systemangreppssätt för ledning och leverantörsrelationer. Jämställdhet genomsyrar samtliga ledningsprinciper. kollegor, bjuder in till dialog, fördelar ansvar men också bättre ser varje medarbetare utifrån sin funktion. Jag vill likna företagsledaren vid en dirigent. Dirigenten ska få alla att förstå att deras korta eller långa insats är lika viktig för helhetsupplevelsen Många företagsledare har svårt att släppa ifrån sig ansvar. De felprioriterar, eftersom de vet vad de borde göra. Dessutom hamnar många ledare på sin position tack vare sin expertkompetens och inte för sina ledaregenskaper. FAKTA Så problemet är att företagsledare är tondöva?! Det handlar snarare om tidsbrist och att många företagsledare har svårt att släppa ifrån sig ansvar. Fel prioriteringar helt enkelt, eftersom de vet vad de borde göra. Dessutom hamnar många ledare på sin position tack vare sin expertkompetens och inte för sina ledaregenskaper, säger Britt Lindner Norberg. MEN FÖR FÖRETAG SOM ÄR genuint intresserade av att multiplicera sin lönsamhet med 1,6 ligger nyckeln till framgång inom räckhåll: Håll kommunikationen levande! Var tydlig med mål och vision och hör din medarbetare. När ledarskap och medarbetarengagemang befinner sig i samklang med varandra stämmer nämligen de övriga ledningsprinciperna in i samma melodi. Bakom Framgång för Sveriges Varför-undersökning stod: FR, Nutek, SFK, SINF, SIS, SIQ, SWEDAC, SWETIC och Teknikföretagen. För Därför-undersökningen stod Nutek, SFK och SIS. Cirka företagsledare i privat och offentlig sektor telefonintervjuades liksom 400 tjänstemän och kollektivanställda. Vill du veta mer om undersökningarna kontakta: Britt Lindner Norberg, SIS Forum, på , britt.lindner.norberg@sis.se 10 SIS STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2004

11 En för alla, alla för en Det finns en flora av ledningssystem som företag kan certifiera sig mot. Scanraff har många certifikat, men arbetar ändå bara med ett ledningssystem. Kvalitetschef Tore Carrick förespråkar ett integrerat där alla delar är lika viktiga. Text: Annelie Kjellberg Foto: Scanraff TORE CARRICK ÄR kvalitetschef på Scanraff sedan Lika länge har Scanraff haft det ledningssystem som används än idag. Jag var tidigt övertygad om att det räcker med ett integrerat ledningssystem. Allt som sker i ett företag och dess omgivning är ju beroende av varandra. Varför styra, sätta mål och tilldela resurser för miljön på ett sätt och på ett annat för tillverkningsprocessen? SCANRAFF HAR DE FLESTA certifieringar man kan ha inom sin bransch: för kvalitet, miljö, säkerhet, laboratorieanalyser, inspektion & besiktning och många fler. Ny för i år är certifieringen ISPS för terrorattacker. Företagets verksamhet styrs av både miljölagar och andra myndighetskrav, vilket delvis drivit certifieringsprocessen. Men viktigare har varit att skaffa sig kompetens som är till nytta för verksamheten och behålla den inom företaget. Ett ledningssystem för med sig många goda saker. Det blir ordning och reda, arbetet utförs mer rationellt och det kanske mest väsentliga är att det blir mindre frustration. Eftersom saker och ting utförs på likartat sätt så känner alla igen sig. Trots denna palett av certifierade ledningssystem har Scanraff bara en enda företagsmanual. Ett levande dokument som knyter ihop verksamheten. Ett slags avtal upprättas mellan chef och medarbetare där ansvar och engagemang blir ömsesidigt. Ledningen får aldrig helt släppa ifrån sig ansvaret för ett ledningssystem, men ska inte heller detaljstyra. SÄKERHETS- OCH riskmedvetandet är högt prioriterat hos Scanraff och såväl leverantörer som kunder, medarbetare och boende i omgivningen är viktiga intressenter. Anläggningssystemet är i drift 365 dagar om året, 24 timmar om dygnet. Vart fjärde år stänger vi en månad för underhåll och reparationer. Kravet på drifttillgänglighet är enormt högt och därför är samstämmighet i kommunikationen jätteviktig. Alla måste få samma information och därmed samma förutsättningar att veta vad som gäller. SCANRAFFS EGEN symbol för det integrerade ledningssystemet är en pentagon med fem olika färger som anger de olika aspekterna av verksamheten: blå för produktkvalitet, gult är arbetsmiljö, röd anläggningssäkerhet, grönt miljö och lila står för lönsamhet. Fyra cirklar löper genom färgfälten för att belysa hur allt hänger samman. Oavsett om det gäller den innersta cirkeln, råvaror, eller den yttersta som står för organisationen, dess kompetens och sätt att arbeta ska de uppfylla de krav som följer med varje färgfält. Ny för i år är certifieringen ISPS för terrorattacker Ett ledningssystem för med sig många goda saker. Det blir ordning och reda, arbetet utförs mer rationellt och det kanske mest väsentliga är att det blir mindre frustration, säger Tore Carrick, kvalitetschef på Scanraff. UTIFRÅN SYMBOLEN granskas verksamheten regelbundet. Cirka 30 internrevisorer, som är medarbetare med ordinarie jobb i linjen, utför varje år revisioner. Utmaningen är att inte falla för modenycker. Att inte omorganisera så fort ett nytt ledningssystem tillkommer. Det är FAKTA bättre att integrera nya element i det befintliga. För vår del har det lett till att Scanraff har blivit mer effektivt. TORE TROR ATT standarderna för ledningssystem snart måste samlas i en enda. Annars riskerar standarderna att konkurrera med varandra istället för att hjälpa företagsledare att förbättra företagets effektivitet och prestanda. Det gäller att veta vad man vill, ha en tydlig ledningsfilosofi, vara trogen den och att naturligtvis kunna kommunicera och skapa engagemang kring den. Företagsledningar måste våga fråga sig själva varför de ska ha olika ledningssystem när det räcker med ett intergrerat. SCANRAFF ÄR EN OLJEPRODUCENT och grundades Företaget ägs idag av Preem och ligger strax utanför Lysekil vid Brofjorden Sveriges andra hamn, där 20 miljoner ton lossas och lastas per år. Scanraff har 560 fast anställda varav hälften är dagtidspersonal och hälften arbetar i lag om 50 personer fördelade på fem skift. Under 2003 levererade Scanraff ett samlat produktvärde på 25 miljarder kronor. Mer information: DECEMBER 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 11

12 Berätta om ditt miljöarbete så att omvärlden förstår! Den nya ISO-standarden för miljökommunikation ska underlätta för företag och organisationer att ha en bra dialog med intressenter. Nu är förslaget ute på remiss. Och det är mycket tack vare Sverige som den är på plats. Text: Pamela Collin VÅRT SVENSKA FÖRSLAG fick stort internationellt intresse bland de andra i ISO-gruppen. Men samarbetet med USA gick inte helt smärtfritt i början. Det säger Inger Strömdahl, miljöansvarig inom Svenskt Näringsliv och SIS representant i den internationella gruppen inom ISO, den globala standardiseringsorganisationen. I USA råder juridiska förhållanden som oroade dem; att förslaget skulle resultera i ett regelverk snarare än i en vägledning. Den standard som nu är framtagen kan man inte certifiera sig mot utan den är av vägledningskaraktär. Miljökommunikationen måste tåla en granskning och vara trovärdig, tydlig och relevant för mottagaren. INGER STRÖMDAHL är också ordförande i den svenska arbetsgruppen som består av representanter för näringsliv, organisationer och myndigheter. Det är mycket viktigt att miljökommunikationen är transparent så att mottagaren kan se vad företaget baserar sin information på. Den måste tåla en granskning och vara trovärdig, tydlig och lätt att förstå samt relevant för mottagaren, understryker Inger Strömdahl. I standarden ingår också en tabell med olika verktyg som man kan använda för att lära sig fokusera på rätt saker i sin kommunikation. Intressentdialog är ett sådant verktyg som visar hur man kan gå till väga för att visa på styrkor och svagheter, vad man ska fokusera på, så att man inte bara öser ur sig sig fakta, exemplifierar Inger Strömdahl. Varför behövs det en standard för miljökommunikation? Det blir allt viktigare för företag och andra aktörer att kunna presentera sitt miljöarbete på ett sätt som omvärlden förstår, så att olika intressenter får upp ögonen. Det är först då som miljöarbetet utgör ett mervärde som kan kopplas till affären. MAGNUS ENELL, deltagare i den svenska arbetsgruppen och konsult, med ett förflutet som koncernchef för hållbar utveckling och f.d. miljöchef i ITT FLYGT, säger så här om den nya standarden: Det är viktigt med riktlinjer och det finns oerhört mycket att lära av den här standarden. Den är verkligen ett handfast hjälpmedel där experter på miljö kan lära sig vilka delar som är intressanta att kommunicera. Kort sagt; hur vi ska göra för att det vi vill säga ska gå fram. Standarden hjälper oss att identifiera de primära målgrupperna för miljöbudskapen och visar hur man använder helt olika strategier beroende på vilken grupp man vill nå. FAKTA Meningen är att standarden ska fungera som en väckarklocka så att behovet och nyttan med miljökommunikation framgår, säger Inger Strömdahl. Finns det inte en risk för att standarden får motsatt effekt; att företag avstår från att kommunicera för att det verkar så krångligt? Nej, för att vara en standard är den här föredömligt kort med tydliga hjälprutor som är enkla att ta till sig. Meningen är ju att den ska fungera som en väckarklocka där man ser behovet av och nyttan med att fokusera på kommunikationen, säger Inger Strömdahl. ISO ENVIRONMENTAL COMMUNICATION Guidelines and examples. Standarden ska ge alla företag, organisationer och myndigheter, stora som små, en vägledning i hur man kan kommunicera sitt miljöarbete. Det handlar om vad man man ska tänka på när man tar fram policy och strategier för sin miljöprestanda. Dessutom innehåller standarden en del råd kring aktivitetesprogram och målgrupper som kan vara relevanta. Standarden går ut på remiss januari Är du intresserad av att beställa ett standardförslag, kontakta anna-karin.jansson@sis.se Mer information: Anne Swartling, projektledare SIS, , anne.swartling@sis.se 12 SIS STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2004

13 Standarder är avgörande för internationell handel Om man fått igenom något i ISO får det en oerhörd genomslagskraft internationellt. Det är fantastiskt att ett litet land som Sverige kan påverka och driva standardiseringsprojekt i den omfattning som görs, säger Jürgen Möller. Text: Pamela Collin Foto: Måns Diedrichs JÜRGEN MÖLLER ÄR aktiv deltagare i ett flertal standardiseringsprojekt och kommittéer, både i ISO, den globala standardiseringsorganisationen, och dess europeiska motsvarighet, CEN. Jürgen Möller är född och uppvuxen i Tyskland, men sedan slutet av 70-talet är han verksam i Sverige. Han har erfarenhet av standardiseringsarbete sedan mitten av 80-talet och har därmed hunnit få perspektiv och internationell utblick. Just nu representerar jag Sverige i fyra kommittéer, alla inom livsmedels- och jordbrukssektorn. Det är ett stort område med ett antal utskott och subkommittéer. Det handlar om allt från analysmetoder och provtagning till specifikationer, berättar Jürgen Möller. Hur ser du på arbetet som delegat och projektledare? Om man vill delta aktivt i standardiseringsprocessen är det en mycket intressant uppgift där man spelar en viktig roll, bland annat därför att man får kommunicera med experter över hela världen. Det finns olika ambitionsnivåer; antingen som observatör för att hålla sig à jour med utvecklingen eller som jag, vara aktiv och själv ha möjlighet att initiera och genomföra nya standardiseringsprojekt. Du nämner utbytet med internationella experter och möjligheten att kunna påverka som positiva faktorer, finns det några negativa? Ibland kan det ta litet väl lång tid. Man kan processen och vet hur man ska gå till väga, men ändå kan det kännas lite långsamt. De projekt jag deltar i ska emellertid hålla deadline. Jag har även deltagit i det amerikanska standardiseringsorganet, AOAC, där processen brukar gå ganska fort, men påverkansmöjligheten är i gengäld mindre. Vilken nytta tycker du att standardisering har och varför deltar du? Standardisering är helt avgörande för internationell handel. För exempelvis min bransch, analysinstrument, där marknaden till 97% är internationell, är det avgörande att produkterna kan användas utanför Sverige. Därför är det viktigt med erkända, validerade lösningar som helst ska innehålla standardmetoder, förklarar Jürgen Möller och tillägger; I Sverige drivs standardiseringsarbete oftast i projektform där deltagarna är med och finansierar. Därför krävs det att företaget du arbetar i ser nyttan med det här arbetet och ställer upp med ekonomiska resurser. Vad är viktigt att tänka på som ledare för ett standardiseringsprojekt? Kan du ge några bra råd? Antalet möten brukar vara ett till två om året och eftersom kommunikation är en så viktig del av detta arbete har internet och e-post och inte minst Livelink inneburit en revolution. Dessutom är det viktigt att vara väl förberedd, att distribuera fullgoda underlag och se till att föra diskussionen framåt, i rätt riktning. I mina projekt har vi upprättat en hemsida för att göra arbetet mer överskådligt och lättillgängligt. I övrigt handlar det om att ligga på och vara drivande. FAKTA Det är viktigt att vara väl förberedd, att distribuera fullgoda underlag och se till att föra diskussionen framåt, i rätt riktning, säger Jürgen Möller. JÜRGEN MÖLLER HAR DOKTORERAT i analytisk kemi vid Tekniska Universitetet i Berlin. Han är idag verksam vid Foss Analytical AB i Höganäs där han ansvarar för Foss Academy och regulatory affairs. Jürgen Möller har en bakgrund som företagare med eget analyslaboratorium i Tyskland kom han till Sverige och har här varit laboratoriechef i olika omgångar samt innehaft olika chefspositioner på divisionsnivå. Jürgen Möller, född 1949, är gift och har två barn, 8 och 10 år. Fritiden spenderar han helst med familjen; den är viktigast. DECEMBER 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 13

14 SIS MEDLEM Lilla standardskolan, del 3 Så är det då dags för steg tre i vår standardskola. Lektion två avslutades med att förslaget till standard var klart. I denna avslutande lektion behandlar vi röstning, fastställelse och publicering. Text: Sten Sture Skaldeman Grafik: Stefan Öqvist NÄR FÖRSLAGET TILL STANDARD är klart har den tekniska kommittén i praktiken avslutat sitt arbete. Nu återstår den formella slutfasen: röstning, fastställelse och publicering. Det är CEN:s eller ISO:s centrala sekretariat som skickar ut förslaget till standard. Diskussionerna är över och det är dags för medlemsländerna att rösta ja eller nej. VI VÄNDER OSS SOM VANLIGT till vår standardiseringsexpert, Ursula Krische på SIS. Vad är det nu som händer? Det vanligaste är att man nått konsensus och att förslaget till standard godtas, men ibland får förslaget inte tillräckligt många jaröster. Då får man titta på de kommentarer som kommit in och se om det går att jämka fram ett förslag som majoriteten kan enas kring. NÄR MAN RÖSTAR om en Europastandard använder man sig av viktad röstning. Det betyder att medlemsländerna har olika röstetal. Sverige röstar med tio poäng, medan Tyskland röstar med 29. Sverige har alltså en förhållandevis tung röst. Om det blir ja så fastställs en europeisk standard och den införs som nationell standard i de olika medlemsländerna. Här är det skillnad på standard och standard, förklarar Ursula. Vissa standarder är kopplade till EG-direktiv och de namnges i Europeiska Unionens officiella tidning, EUT. Följer man en sådan harmoniserad standard så uppfyller man lagens krav. Övriga Europastandarder är inte tvingande. De införs som nationell standard, men man har frihet att inte tillämpa dem. När det gäller global standardisering, alltså ISO-standarder, så har varje land en röst. Varje land väljer själv om man vill införa en ISO-standard som nationell standard. DEN FÄRDIGA STANDARDEN publiceras och marknadsförs i respektive land. Många standarder trycks, men elektronisk publicering blir allt vanligare. Standarden finns normalt tillgänglig på engelska inom en månad. Det är vanligt att användarna har synpunkter på hur standarden fungerar. Dessa synpunkter kan skickas till sekretariatet som samlar dem inför kommande revideringar. Fem år efter att standarden fastställts, eller tidigare vid behov, tas den upp till bedömning igen. Då tar man ställning till behovet av revideringar och värderar de synpunkter som kommit in. En standardiserare blir sällan arbetslös, säger Ursula. Det finns alltid standarder som behöver omarbetas. Vad är till exempel en IT-standard värd efter fem år? FAKTA VILL DU LÄSA MER OM hur det går till att ta fram en ny standard? Beställ eller ladda ner en pdf av SIS broschyr Utveckla standarder på broschyr Förra numret av SIS Standard Magazine hittar du på under Tidningar och nyhetsbrev Besök: CEN: ISO: Ytterligare information: Ursula Krische, utbildningssamordnare och projektledare, , ursula.krische@sis.se 14 SIS STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2004

15 Utveckla dig som ordförande! ÄR DU IDAG ordförande i en kommitté eller arbetsgrupp inom ISO eller CEN? Eller så har du kanske funderat på att åta dig ett ordförandeuppdrag? Då är den här workshopen för dig. Ordföranden har en stor betydelse för att arbetet ska bli framgångsrikt; både vad gäller att påverka innehållet av den kommande standarden men även att arbetet drivs framåt och håller tidplanen. Från ett nationellt perspektiv är det också angeläget att vi som svenskar gör allt för att bidra till nyttan av standardisering. Det kan vi göra genom att bli skickligare i rollen som ordförande och på ett bra sätt representera svensk kompetens och förmåga i det internationella arbetet. På workshopen får du utbyta erfarenheter med andra som har liknande uppdrag, samt lära dig vilka förväntningar och spelregler som gäller. Vi går också NYA MEDLEMMAR AUG NOV 2004 Doxa AB SAM-Specialist AB Sveriges Tandläkarförbund Advanced Medical Optics Uppsala AB Ventilationscentrum i Enköping Schmidt Träkonsult SystemSeparation Sweden AB Sveriges Television AB Biora AB Edmo Lift AB igenom hur du kan bli en effektivare och tydligare ordförande och vad du bör tänka på i din ordföranderoll. Kursen leds av Folke Hermanson Snickars, SIS Forum, som ansvarat för en rad utbildningar av projektdeltagare och nya projektledare, både i Sverige och utomlands. Utbildningen ingår i en satsning som SIS genomför med stöd från Sveriges Standardiseringsråd, SSR, för att stärka det svenska deltagandet i internationell standardisering. Planerade kurstillfällen under våren 2005: 24 feb 2005, 9:00 17:00 11 maj 2005, 9:00 17:00 Deltagarantalet är begränsat vid varje tillfälle. Kursen är kostnadsfri och hålls på SIS i Stockholm. Lunch och kaffe ingår samt dokumentation. Välkommen med din anmälan till SIS Forum: forum@sis.se. Ange namn, företag eller organisation och vilket datum du vill gå. Du får bekräftelse via e-post. För mer information: Helena Imhäuser, , helena.imhauser@sis.se FAS Låsfabrik AB Fritidsbranschernas Service AB SPOFA - FoG - LLH QMT-Teknik Anticimex AB FIBOR Företag inom Byggnadsvård och Restaurering KPA AB Stiftelsen Det Naturliga Steget Sportatlas AB TCO Frågor & Svar om SIS? Man hör ibland att standardisering bygger på fyra grundprinciper. Vilka är dessa? Frivillighet En standard är alltid en frivillig överenskommelse mellan de intressentgrupper som deltar i arbetet. Konsensus För att en standard ska godkännas krävs konsensus i den tekniska kommitté som utarbetat den. Öppenhet Alla kan ta del av ett standardförslag och lämna synpunkter på dess innehåll. Intressentstyrt Eftersom SIS är en ideell förening är det medlemmarnas behov och önskemål som styr verksamheten. INGVAR BÖRTEMARK, standardiseringschef, SIS, , ingvar.bortemark@sis.se NYA ANSIKTEN Nya ordföranden och områdeschefer ANTON GERGELY är ny ordförande för Rullningslager, SIS/TK 105. Anton Gergely är ingenjör i maskinteknik och bor i Romelanda. Han har tidigare varit laboratoriechef och Kvalitets- och Miljöchef för SKF Service AB. Nu arbetar han som teknisk konsult på AG Metrology. CATARINA MUNCK AF ROSEN- SCHÖLD har valts till ny vice ordförande för Social Responsibility, ISO/TMB/WG. Catarina Munck af Rosenschöld har en BA i Political Science och är Diplomerad Marketing and International Communication. Hon arbetar som Manager Corporate Citizenship på Volvo Personvagnar i Göteborg. STAFFAN SÖDERBERG är ny ordförande för Socialt ansvarstagande, SIS/TK 478. Staffan Söderberg är M.A. Human Ecology, M.Sc. Biology/Nature Conservation och arbetar som Manager Sustainability på Skanska i Solna. KERSTIN SÖDERBERG är ny chef för verksamhetsområdet konsumentskydd och arbetsmiljö på SIS. Kerstin Söderberg är ingenjör i väg och vatten och även marknadsekonom. Närmast kommer Kerstin från en tjänst som projektledare på SIS och har arbetat med frågor för konsument, arbetsmiljö och tjänstestandardisering. TOMAS TETZELL har valts som ny ordförande i Finansiell rådgivning, SIS/TK 444. Tomas Tetzell är civilekonom och jur. kand och jobbar idag som bankjurist och stf. chef för juristavdelningen på Svenska Bankföreningen, Stockholm. MARIE BRANDVOLD är ny chef för verksamhetsområdet hälsa och sjukvård på SIS. Marie Brandvold kommer närmast från Ericsson där hon ansvarade för koncernens Customer Satisfaction Program. Marie Brandvold har en Master of Science in Business Administration and Economics och är utbildad sjuksköterska. DECEMBER 2004 SIS STANDARD MAGAZINE 15

16 Hur skulle du vilja förklara nyttan med standarder? JORGE SORIA GALVARRO UTVECKLINGS- INGENJÖR PÅ BILPROVNINGEN, VÄLLINGBY ELLER STOCKHOLM Den största nyttan för mig är att testning av bromssystem sker efter standardiserade metoder. Det är samma testmetoder nästan överallt. Det är också bra att lyfta fram kunskap som finns i många länder och sedan optimera den på en bred front med hjälp av en standard. Det underlättar internationellt samarbete. PIA JOHANSSON MANAGEMENT- KONSULT, ANTICIMEX AB, STOCKHOLM Rätt använt är en standard ett bra verktyg för att styra upp och kvalitetssäkra sin verksamhet. Inom livsmedelssektorn är det ytterst viktigt att alla led i kedjan arbetar för att leverera säkra och lagenliga produkter med bibehållen hög kvalitet. Vi ser en positiv effekt av en gemensam standard för alla typer av livsmedelstillverkning och -hantering. LILLEMOR LIDEBORG ORGANISATIONS- KONSULT, RESALUS, GÖTEBORG Standarder gör att man får ordning på sina processer och kan spåra det som går fel. Därmed också identifiera sina kvalitetsbristkostnader. Man kvalitetssäkrar upp verksamheten, och kan kontrollera att man håller det man lovar. Kurskalendarium SIS Forum FEBRUARI Intern revision, 2 dagar Hur får du en väl fungerande intern revision? Det är en av de avgörande faktorerna för att företaget ska nå framgång med sitt ledningssystem. Kursen vänder sig till blivande interna revisorer eller ansvariga för interna revisioner. 2 3 FEB, 8 9 MAR I STOCK- HOLM, 6 7 APR I MALMÖ Socialt ansvarstagande för en hållbar organisation, seminarium 1 dag På detta seminarium får du veta allt om det aktuella ämnet hållbar utveckling och socialt ansvarstagande. Arbetet med att ta fram en internationell standard på området ISO har nyligen startat. 8 FEB I STOCKHOLM Grunderna i kvalitetsledning, 2 dagar Kursen ger en introduktion till kvalitetsledning och ISO serien världens mest använda hjälpmedel för framgångsrik verksamhetsutveckling FEB I MALMÖ, MAR I STOCKHOLM, APR I GÖTEBORG Energieffektivisering i ett ledningssystem, 2 dagar Utbildning för dig som vill veta hur du kan införa ett ledningssystem för energieffektivisering och hur verksamheten kan uppfylla kraven i Energimyndighetens program för energieffektivisering FEB I STOCKHOLM Nytt om ISO 14000, seminarium 1 dag Seminarium om förändringarna i de nya utgåvorna av ISO 14001/ISO och hur de kan påverka ditt miljöledningssystem. 16 FEB I STOCKHOLM, 17 MAR I MALMÖ MARS Kompetensförsörjning i ett ledningssystem, 2 dagar Med ett ledningssystem för kompetensförsörjning kan verksamheten bättre möta förändringarna i omvärlden. Kursen visar hur du utvecklar ett effektivt system med hjälp av standarden SS MAR I STOCKHOLM Grunderna i miljöledning, 1 dag Kursen ger en introduktion till miljöledning med ISO och EMAS och tar upp nyttan med att införa ett miljöledningssystem. 10 MAR I STOCKHOLM Introduktion till integrerade ledningssystem, 2 dagar Kursen ger en inblick i vad din verksamhet kan vinna på att utveckla ett processorienterat integrerat ledningssystem MAR I STOCKHOLM APRIL Effektiv dokumentstyrning, 1 dag Utbildning för dig som praktiskt vill lära dig att bygga upp en effektiv datorstyrd dokumenthantering i ett ledningssystem så att den blir värdeskapande och lättillgänglig. 5 APR I STOCKHOLM PETER RINGÖ SENIOR TECHNICAL MANAGER PERGO (EUROPE) AB, TRELLEBORG Det är ett kommunikationsredskap och en förutsättning för fair trade. En standard mäter och kommunicerar viktiga egenskaper på ett likartat sätt. Den används inte bara för att mäta produktegenskaper utan också produktsäkerhet. Ytterst är standarder en trygghet för konsumenten och ett rättesnöre för producenterna. Utan gemensamma standarder skulle det råda en marknadsmässig anarki som alla skulle förlora på. Processledning i verksamheten, 2 dagar Kurs för dig som vill kunna förstå och införa processledning som effektivt styrmedel och utvecklingsverktyg i den egna verksamheten. 5 6 APR I STOCKHOLM Informationssäkerhet i ett ledningssystem, 2 dagar Det blir allt viktigare att hantera företagets information på ett strategiskt och säkert sätt. Det gäller allt från IT till medarbetarnas säkerhetstänkande. Ett ledningssystem för informationssäkerhet ger det stöd du behöver för att trygga informationen. 6 7 APR I STOCKHOLM Introduktion till ISO serien, 1 dag Denna kurs ger dig en inblick i vad de olika standarderna i ISO serien kan erbjuda och hur och när de kan tillämpas till nytta för din verksamhet. 7 APR I STOCKHOLM Mål och styrning, 1 dag Mål ger drivkraften i förbättringsarbetet inom verksamhetsutveckling. Att kunna formulera mål, förstå vilka mått som är viktigast och kunna koppla det till ledningssystemet och verksamhetens processer kräver god kunskap och förståelse. 14 APR I STOCKHOLM Mer information om SIS Forums utbildningar och konsulttjänster får du på eller om du ringer SIS STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2004